Look Around - en modernare orienteringsform

Transkript

1 MITTUNIVERSITETET Avdelningen för informations- och kommunikationssystem (IKS) Handledare: Magnus Eriksson, Leif Olsson, Mikael Bylund och Pär Åslund Författarnas e-postadress: Utbildningsprogram: Civilingenjör, -industriell ekonomi, -teknisk design, -elektronik, -datateknik 300 hp Omfattning: ord inklusive bilagor Datum: Projektrapport inom TDTEA/TELSA/TINDA/TDESA, kurs, 6 poäng Look Around - en modernare Hermansson, Emil Kjellner, Malin Kullström, Sofie Nordgren, Matilda i

2 Sammanfattning Målet med det här projektet var att göra ett modernare system för orientering som är lämpat för motionärer. Den teknik vi valde satte mobiltelefonen i centrum och det är med hjälp av den som orienterings- kontrollen stämplas. Designmässigt valde vi att utgå ifrån en klassisk orienteringskontroll för att underlätta för användaren att hitta kontrol- len. Resultatet vi fick fyllde delvis hela kravspecifikationen för prototy- pen men innan den är redo för lansering återstår en del bearbetning. Nyckelord: BLE, Android, webbgränsnitt, orientering. ii

3 Abstract The aim of this project was to make a modern system of orienteering that can be used by exercisers. We wanted to put the mobile phone in center and chose a technology after that. It should be easy for the user to recognize the control, therefore we chose the colors white and orange which are the two classical colors of an orienteering control. The result of this project almost met the specification of the claims for the prototype but there are still some processing before launching. Keywords: BLE, Android, web interface, orienteering. iii

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning... ii Abstract... iii 1 Inledning Bakgrund och problemmotivering Övergripande syfte Avgränsningar Konkreta och verifierbara mål Tidsplanering Författarens bidrag Metod Konstruktion Design och utformning Data Android Applikationen Webbserver Databas Elektronik Resultat Design och utformning av prototyp Design och utformning av logotyp Data Ekonomin Diskussion Teknisk design Datateknik Elektronik Industriell ekonomi Sakregister iv

5 Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund och problemmotivering I dagsläget finns det två olika elektroniska system för professionell orientering; Emit och Sportident. Dessa system är både etablerade och professionella och används därför på många orienteringstävlingar runt om i Sverige. Emits system fungerar genom att en bricka hålls mot kontrollen och därmed är kontrollen stämplad [1]. Sportidents fungerar nästan på samma sätt, där har orienteraren en bricka som innehåller ett RFID- chip. Med hjälp av detta chip registreras kontrollerna [2]. I dag finns det flera orienteringstävlingar för allmänheten som går under friskvårdsprogram. Naturpasset och HittaUt är två exempel på sådana som finns på marknaden idag. HittaUt använder ett system med papperskartor där varje kontroll har en kod som sedan används för att stämpla kontrollen på deras hemsida [3]. På Naturpasset används ett startkort. På detta kort fylls den hittade kontrollens kodbokstav i och kortet lämnas sedan in till arrangören [4]. Varken HittaUt eller Naturpasset har implementerat något av de professionella systemen för orientering utan använder manuell registre- ring av kontroller. Anledningen till detta kan vara att de professionella systemen är för dyra och är därför inte lämpade att användas på all- männa orienteringstävlingar. 1.2 Övergripande syfte Vi vill utveckla ett nytt system för orientering som gör det möjligt för aktörerna inom allmän orientering att ta del av detta. Genom att aktö- rerna implementerar detta system hoppas vi göra orientering intressant och lättillgängligt för fler personer. Detta hoppas vi bidrar till att fler personer börjar orientera och att den genomsnittliga folkhälsan förbätt- ras. 5

6 Inledning 1.3 Konkreta och verifierbara mål Kravspecifikation för slutprodukt Tål alla väderlekar Svår att stjäla, ingen annan än anordnaren kan monter ner den Redovisa vid vilka kontroller man varit vid Användarna ska på fem minuter förstå sig på systemet Montering samt demontering ska ske under 60 sekunder Inte skada omgivning Ingen manual krävs för att sätta upp dem Kravspecifikation för prototyp Ska finnas en CAD- ritning till kontrollerna och ett fysiskt exem- plar Mobilapplikationen ska innehålla en karta Taggläsaren ska kunna läsa av kontroller samt registrera tid Redovisa vid vilka kontroller man varit Kravspecifikation för modell Idéskiss på kontrollerna Kan läsa av en tagg digitalt Skiss på användargränssnittet Mål till mini- mässa (6/11): Kravspecifikation för modell uppnådd Kontrollera med intressenter och marknadsföring Skisser på det vi ska göra Mål till mässan på civilingenjörens dag(12/12): Kravspecifikation för prototyp uppnådd Intervjuer med kunder Att det går att tävla mot varandra i mobilapplikationen Att inte produkten får kosta för mycket Kunna få ut statistik ifrån vilka kontroller man varit vid genom mobilapplikationen 6

7 Inledning 1.4 Avgränsningar Projektet kommer resultera i en prototyp till en slutprodukt. Projektet kommer inte ta hand om eventuell produktion av slutprodukt, och inte heller marknadsföring av denna. 1.5 Tidsplanering Teknisk design 25/10-5/11 skissa på idé till kontroller 7/11-20/11 CAD- ritning för kontrollerna 20/11-5/12 testning/finjusteringar av CAD- ritning 5/12-12/12 reserv tid för CAD- ritning Industriell ekonomi 25/10-5/11 marknadsundersökning och idé till marknadsföring av slutprodukt 7/11-20/11 förslag till affärsplan 20/11-27/11 djupgående intervjuer 27/11-11/12 affärsplan klar Elektronik 25/10-5/11 undersöka komponenter för läsaren och taggarna 7/11-14/11 bygga läsare som kan läsa taggar 15/11-11/12 förbättra den så att den fungerar bra. Datateknik 25/10-5/11 se hur mobilapplikationen ska kommunicera med tag- garna och hur det ska registreras 7/11-20/11 ha en mobilapplikation som fungerar någorlunda 20/11-5/12 lägga till funktioner och testa så att det kommunicerar 5/12-11/12 testning och reserv tid Detta är delleveranserna vi kommer att ha under projektets gång. Vi kommer även att ha lunchmöten varje måndag under hela projektet där vi kollar av hur vi ligger till inför delleveranserna. Vi kommer ha runt 80 timmar per person under hela projektet och totalt i gruppen rör det sig om 480 arbetstimmar. 7

8 Inledning 1.6 Författarens bidrag Alfred och Matilda (Industriell ekonomi) ska göra en affärsplan och marknadsundersökningar. Sofie och Malin (Teknisk design) ska ha hand om designen för bland annat kontrollerna samt tillverkning av prototyp. Emil (Datateknik) har hand om programmering av mobilapplikationen. Olaf (Elektroniksystem) har hand om utformning och programmering av orienteringskontrollen. 8

9 Metod 2 Metod 2.1 Initiering Genom ett flertal möten under initieringen där hela projektgruppen deltog funderade vi ut ett antal problem vi ville lösa. Problemet som skulle lösas hade som krav att alla i projektgruppen hade en uppgift inom sitt arbetsområde. Problemen uteslöts en efter en genom olika undersökningar på internet samt dialoger med berörda. Till slut återstod endast ett problem som vi med vår kunskap och resurser såg som möjligt att lösa. För det valda problemet bestämdes effektmål och projektmål. 2.2 Planering Först skapades en kravspecifikation för prototyp, modell respektive slutprodukt. Utifrån kraven skapades en lista av uppgifter för varje Civilingenjörsinriktning i projektgruppen. Dessa uppgifter lades in i ett gantt- schema tillsammans med milstolpar för de viktigaste delleveran- serna. 2.3 Genomförande För att hålla arbetet i liv valde vi att ha möte minst en gång i veckan, på dessa möten fanns tre fasta punkter; vad som gjort sedan förra mötet, vad som ska göras tills nästa möte och om eventuella problem stötts på. Vi har även frekvent använt oss av Dropbox för att dela filer med varandra. Vi har också använt Facebook till all kommunikation. En fördel med en chattgrupp har varit att man kunnat gå tillbaka i historiken för att se vad som tagits upp Tillverkning av prototyp Med hjälp av vår CAD- ritning skapade vi en ritning med exakta mått på varje del av kontrollen. Vi kunde inte helt utgå efter måtten på CAD- ritningen då vi var tvungen att ta hänsyn till att de olika delarna skulle överlappa varandra. En laserskärare skar ut akrylskivorna efter ritning- en vi fått fram (se bilaga E bild 1). Då laserskäraren inte kan skära ut i vinklar blev vi tvungna att för hand slipa ner vinklade kanter för att få vinkelanpassade hörn (se bilaga E bild 2). För att färgen skulle fästa 9

10 Metod slipade vi till en matt yta på sidan som skulle målas. Därefter målade vi med sprayfärg (se bilaga E bild 3). Slutligen limmade vi ihop kontrollen med superlim (se bilaga E bild 4) Programmering av Arduino För programmeringen av Arduino- kontrollenheten valdes programmet Arduino IDE för att göra det så enkelt som möjligt. Programmerings- språket som användes var C++ och det finns många färdiggjorda kod- bibliotek som man kan lätt använda i sina program. För att inte göra det för krångligt att använda BLE Shield tillsammans med Arduino användes ett bibliotek från Nordic Semiconductor. För att se hur det biblioteket fungerade lästes källkoden till ett annat bibliotek som använde detta bibliotek och en liknande implementation skrevs. När den kapacitiva sensorn skulle implementeras tillsammans med Arduino användes ett bibliotek som heter CapacitiveSensor. 10

11 Konstruktion 3 Konstruktion 3.1 Systemet i helhet Prototypen av orienteringssystemet (se figur 1) består av en orienteringskontroll, mobiltelefon samt en webbserver med tillhörande databas. Kommunikationen mellan mobiltelefonen och orienteringskontrollen sker över Bluetooth Low Energy (BLE). Mobiltelefonen kommunicerar med webbservern som i sin tur lagrar data i en databas. Figur 1: Systemet i helhet 11

12 Konstruktion 3.2 Teknisk design Design och utformning Formen på kontrollen är designad med avseende på olika krav såsom storlek, form och färg. Det som styrde storleken på kontrollen var elektroniken, som bestod av en Arduino- enhet och batterier, som skulle rymmas i den samtidigt som den på grund av den miljö den skulle infinna sig i inte fick dra åt sig för mycket uppmärksamhet och därmed inte vara för stor. Formen anpassades främst efter olika fästföremål där vi valde en rund (se bilaga C bild 1 och 2), för b.la. träd och runda stolpar, och en modell med 90 graders vinkel (se bilaga C bild 3 och 4), för b.la. hörn och stolpar med en sådan vinkel. Batterihållaren placerades på undersidan av locket. Vid byte av batterier avlägsnas locket och batterihållaren följer med. Färgen har vi anpassat efter den klassiska färgen på en orienteringskontroll för att den skulle vara lätt att känna igen, alltså hälften vit, hälften orange. Några materialförlag som vi hade var trä, metall och plast. Trä valdes bort direkt då kontrollen skulle sitta utomhus året om och skulle då behöva mer underhåll för att behållas i bra skick. Metall hade varit ett hållbart och billigt alternativ men den kapacitiva sensorn som ska sitta i kontrollen hade blivit störd av metallen och valdes därför bort. Valet föll på plast då det inte stör den kapacitiva sensorn samtidigt som det var ett billigt och hållbart alternativ. Det är även enkelt att arbeta med. Vi hade ett antal förslag på fästanordningar såsom excenterlås, buntband och metallband. Då buntband hade hög stöldrisk var det inget alternativ för vår slutprodukt. Excenterlås var ett klart bättre alternativ då det hade låsmöjlighet, högre hållbarhet, var lätt att få tag på och var även relativt billigt. En nackdel var att det var svårt att fästa. Spännband kombinerat med en wire ansåg vi vara den bästa lösningen för vår slutprodukt (se bilaga D bild 1), det ger användaren en valmöjlighet över hur mycket kontrollen ska kostas på. Antingen används bara spännbandet eller kombineras det med wiren för att öka säkerheten. Om kontrollen fästs vid en vinklad aluminiumprofil sätts en sprint med hänglås genom två hål för att kontrollen inte ska kunna dras av. (se bilaga D bild 2) 12

13 Konstruktion Design av prototyp 3.3 Data Prototypen är gjord i plast då vi ansåg det som ett billigt men ändå hållbart alternativ. Till prototypen valde vi en fästanordning i form av buntband då vi tyckte det kändes som ett billigt och ett bra alternativ. Prototypen är endast målad på framsidan. Vi tänkte att det var en smart lösning för att enkelt kunna se innehållet och därmed få större förståelse för vad som krävs för att uppnå den funktion som kontrollen ska ha Android Applikationen Android applikationen är en slags hybridapplikation där BLE- kommunikationen sker med Androidspecifik java kod och gränssnittet är webbaserat. BLE funktionaliteten exponeras genom ett JavaScript interface i den inbäddade webbläsaren. Denna implementation kallas WebView i Android. Vi har valt denna implementation eftersom att den hjälper oss att hålla ner utvecklingstiden och göra systemet extremt lätt att porta till andra plattformar. Det blir också enkelt att göra det helt webbaserat i framtiden när en BLE- API finns tillgängligt i en vanlig webbläsare Webbserver Webbservern är node.js baserad och använder sig av ramverket Ex- pressjs. node.js lämpar sig bra eftersom att data från appen framförallt skickas i JSON, JavaScript Object Notation, vilket är extremt lätt att använda tillsammans med node. Genom att välja node så slipper vi också typkonverteringsproblem då båda servern och klienten använder samma programmeringsspråk. Valet att använda ett ramverk motiveras av ytterligare minskad utvecklingstid Databas Vi har använt den MySQL kompatibla databasen Maria DB. För att ansluta till databasen från node använde vi node- dbs implementation av MySQL- drivrutinen. Valet baserade på befintliga kunskaper hos pro- grammeraren och det prestandaövertag som den erbjuder jämfört med andra drivrutiner. node- db is developed with C++, and it is as fast as any other binary binding currently available for node.js. When performance is a major factor, disabling 13

14 Konstruktion the automatic SQL to JS native type conversion allows node- db to outperform all other bindings by a factor of at least 200 %. (nodejsdb.org ) En till faktor som gör MariaDB till ett bra val är att den är baseras på öppenkällkod, vilket gör den till ett säkrare alternativ då man inte löper risken att den läggs ned, vilket kan hända med kommersiella alternativ. 3.4 Elektronik Kontrollen bygger på en Arduino- kontrollenhet som är själva hjärnan. Den Arduino som vi valde att använda var Arduino Uno. På kontroll- enheten sitter ett tilläggskort för Bluetooth som heter BLE Shield. Tilläggskortet klarar av den nya Bluetooth- standarden, Bluetooth Low Energi, som kom med Bluetooth 4.0. BLE som standarden förkortas till utvecklades till, som namnet anvisar, enheter som måste dra väldigt lite ström. Eftersom BLE drar mindre ström än de äldre Bluetooth- standarderna är det möjligt att bygga enheter baserade på batterier, som går längre på varje laddning. Tilläggskortet är gjort för att sitta ovanpå en Arduino Uno och behövde därför inga modifieringar för att passa. Det behövdes heller inga kablar mellan korten eftersom det finns metall- pinnar under tilläggskortet som går in i kopplingsplintarna på kontroll- enheten. För att uppfylla kravet om att personen, som ska stämpla kontrollen, måste trycka mobilen mot kontrollen, skapades en kapacitiv sensor. Denna sensor känner av när ett metallföremål kommer nära framsidan av kontrollen. Det är endast då den kapacitiva sensorn känner av mobilen som kontrollenheten skickar (via BLE) kontrollens kod till användarens mobil. 14

15 Resultat 4 Resultat 4.1 Design och utformning av prototyp Till minimässan var målet om en färdig CAD- ritning uppnått, utifrån denna ritning byggdes en prototyp. En prototyp stod färdig till den slutgiltiga mässan där projektet visades upp för allmänheten. Prototypen har avvikit en del från vår CAD- ritning, b.la. är det endast framsidan som är målad och kanterna är inte rundade. 4.2 Design och utformning av logotyp Vår logga är väldigt enkelt utformad och består av CAD- ritningen av den färdiga produkten. Vi tycker att det genom den framgår tydligt vad vår produkt är. 4.3 Datasystem Android applikationen byggdes med en Android WebView och har kod för att ansluta till Gatt- servern på kontrollen, samt att begära karta, menysystem och kontrolldata från webbserven. Databasen har implementerats med MariaDB och modelerats efter de behov som uppstått, till exempel att lagra användaruppgifter, banor, kartor, koordinater osv. Databasförfrågningar till tjänsten har också skapats. Webbserven har implementerats i Node.js och har en Express.js router som hanterar förfrågningar från Android applikationen. Express är också konfigurerat med databasdrivrutiner som möjliggör en MySQL kompatibel anslutning, vilket MariaDB tillhandahåller. För presentation av data finns en jade gränssnitts view engine. Jade är konfigurerat för att rendrera de såkallade viewsen i Express.js. HTML- sidorna i gränssnittet är alltså kodade med Jade mark- up som sedan presenteras som HTML. 4.4 Elektronik Kontrollprototypen klarar av att kommunicera över BLE. De saker den kan skicka ut är: sitt namn, nummer på kontrollen, vilken bana den tillhör och koden som används vid stämpling. Alla dessa meddelanden 15

16 Resultat skickas när mobilen frågar efter dem, förutom namnet som skickas ut hela tiden så att mobilen kan hitta och ansluta till kontrollen. Program- koden till Arduino- kontrollenheten återfinns i bilaga A. Den kapacitiva sensorn fungerar och är byggd av en pappskiva målad med elektriskfärg som blir som en metallskiva. Från sensorn går två kablar till Arduino- kontrollenheten. En går via ett 10 megaohms mot- stånd och den andra går direkt. Sensorn fungerar så att Arduino- kontrollenheten börjar mata 5 volt ut på porten som är kopplad via motståndet till sensorn. Sedan mäter Arduino- kontrollenheten tiden det tar för den andra porten, som är direktkopplad till sensorn, att registrera 5 volt. Tiden det tar beskriver hur hög kapacitansen är mellan sensorn och de föremål som den känner av. Man kan säga att desto närmare föremålet är desto längre tid tar det. Från CapacitiveSensor- biblioteket får man ut ett beskrivande värde på hur lång tid det tog. Den kapacitiva sensorn börjar känna av elektriskt ledande föremål på ett avstånd om cirka 2 dm. Det är dock inte förrän föremålet är så nära som 0,5 cm ifrån som den godkänner att det är ett föremål nog nära kontrol- len. I programmet nrfgo Studio kan man beräkna batteritid utifrån storlek på batteri. Med AA- batteri på 1300 mah blev den teoretiska batteritiden 1 år. I denna beräkning är varken Arduino- kontrollenheten eller den kapacitiva sensorn inräknad. 4.5 Ekonomin Vi har genomfört en del interjuver och när vi träffat folk så har vi berättat lite om vår produkt. Mycket har varit positivt, att det är något nytt inom orientering, problemet har varit att en del har varit skeptiska till att använda mobilen. Men när vi har förklarat att det inte är gyttjeorientering som man ska hålla på med så har de blivit positivt instälda. En fråga som har varit rätt viktigt för hur planeringen av slutprodukten ska bli är hur kartan ska vara. Eftersom om man jämför Google Maps med en riktig orienterings karta så skiljer det en hel del i utsenende och hur exakt den är. 16

17 Resultat Den största knäcke frågan är vad varje kontroll ska kosta, där har vi varit i kontakt med hitta ut. Kontrollen de använder kostar ungefär kr och vår kontroll är mycket dyrare med ett pris på 500 kr. När vi gjort intervjuerna och berättat om priset har många tyckt att det varit högt. Vi har inte varit i kontakt med ideella föreningar och skolor. De antagande vi har gjort visar på att det är enklast att börja sälja till orienteringsklubbar men skolor kan bli en framtida kund. Om vi kollar på de lösningarna som skolorna använder till orientering idag. Är det analoga system och då ligger faktiskt priset per kontroll runt vårt pris. Budgeten som vi räknar med att kunna hålla ser ändå rätt så ljus ut, vi kommer att nå ett break even efter ungefär 2 år med försäljning bara i Sverige. Vi kommer att hålla nere kostnaderna så mycket det går och inte driva företaget på 100 % utan snarare på 20 % vi kommer att ha svårt ta ut någon lön de första åren. Lokal kostnader har vi inte heller skrivit någon summa på de första åren. Då vi i affärsplanen (se bilaga B) kommit fram till att vi kan sköta produktion och försäljning från våra egna hem. 17

18 Diskussion 5 Diskussion Vid val av projektuppgift lades ett flertal förslag inom kategorin idrott fram, detta då det var ett gemensamt intresse. Det slutgiltiga problem vi valde att lösa grundar sig på en gruppmedlems stora intresse för tidtagning. Vi utvecklade idén till ett nytt orienteringssystem. Den tidsplan vi lade upp i början av projektet, då vi valde att använda BLE istället för NFC som vi tänkt från början. BLE krävde mer arbete och tidsplanen blev svår att följa för Olaf och Emil, den blev därför tvungen att planeras om (se bilaga F). 5.1 Teknisk design Kontrollen till vårt orienteringssystem valde vi att tillverka i akryl, då ett av målen var att kontrollen skulle vara billig att tillverka och akryl uppfyllde det kravet. Fästanordningen för prototypen blev buntband med dubbelhäftande buntbandsfästen, även här var det prislappen som fick bestämma. Anledningen till att vi valde att göra prototypen enligt CAD- ritningen med den kantiga formen var i första hand för att den formen går att fästa på både hörn och runda saker. Den runda formen skulle även ha blivit svårare att tillverka då en prototyp i utskurna plastskivor inte hade varit möjligt. Att vi valde att endast måla framsidan var för att vi ansåg att det var bra att kunna se in i lådan. På det sättet framgår lådans innehåll väldigt tydligt. De mjuka kanterna på lådans framsida som fanns på vår CAD- ritning undvek vi att göra på prototypen, att göra plastens kantiga hörn så pass runda skulle vara väldigt energikrävande och vi ansåg inte det som en viktig detalj. 18

19 Diskussion Slutprodukten skulle inte riktigt se ut som prototypen vi tillverkade, vi har sett en del brister hos denna. Ett exempel på det är buntbandet och de dubbelhäftande buntbandsfästena, det håller en ganska hög stöldrisk och även kort hållbarhet. På slutprodukten skulle buntbandsfästena ersättas av spännband med vajer. Detta för att låta kunden själv bedöma hur stor den anser stöldrisken är och därmed vilken kostnad den vill lägga på säkerheten av kontrollen. En annan brist var att kanterna var svåra att få ihop rakt och alla delar blev inte helt symetriska. Skulle mer exakta mått användas så kunde vinklade kanter fås till direkt utan att behöva slipa till dem i efterhand. På så sätt skulle bitarna få en bättre passning mot varandra. 5.2 Datateknik Resultatet som uppnåddes var inte helt enligt kravspecifikationerna, detta då en av de som jobbade med programmeringen hoppade av tidigt i projektets gång. Eftersom arbetsbördan redan var väldigt hög och vi satt ambitiösare mål än vi behövde, så blev vi tvungen att kom- promissa kvalitén på leveransen. Vi har till exempel inte hunnit imple- mentera de sociala aspekterna av tjänsten, utan fått fokusera mer på de fundamentala funktionerna som BLE- kommunikation mellan Android telefonen och kontrollen. 5.3 Elektronik En kapacitiv sensor valdes över tryckknapp för att göra det så enkelt som möjligt att bygga prototypen. En till fördel med en kapacitiv sensor är att det inte finns några rörliga delar, som skulle kunna gå sönder. Däremot kan det bli problem med en kapacitiv sensor eftersom den även kan känna av vatten och på så sätt reagera på till exempel regn. För att lösa problemet med vattnet så skulle man kunna ställa in en lägre känslighet. Problemet som då skulle kunna uppstå är att den kapacitiva sensorn inte känner av mobilen när man trycker den mot. Till prototypen var det smart att använda Arduino Uno tillsammans med tilläggskortet BLE Shield. Till en slutprodukt så skulle denna arkitektur vara onödig och inte tillräckligt batterisnål. Istället för de två korten skulle istället ett fristående kort för BLE, som även klarar av att sköta den kapacitiva sensorn, användas. Ett exempel på ett sådant kort skulle kunna vara BLE Mini som är baserad på en CC2540 från Texas 19

20 Diskussion Instruments. Förutsatt att BLE Mini drar ungefär lika mycket ström som BLE Shield så skulle den beräknade batteritiden på 1 år gälla för slut- produkten. Den kapacitiva sensorn skulle kunna startas endast då det finns en BLE- anslutning och därmed dra mindre ström. Ett annat alternativ skulle kunna vara att starta BLE- kommunikationen när den kapacitiva sensorn aktiveras av beröring. Beroende på om BLE- kommunikationen eller den kapacitiva sensorn drar mest väljs den som startas av den andra. Under programmering av kontrollen valdes det att inte använda det färdiga kod- biblioteket till BLE Shield, då det inte hade tillräckligt mycket funktionalitet. Istället skrevs ett eget som är baserat på biblio- teket till BLE Shield, men med utökad funktionalitet. Den utökade funktionaliteten är till exempel att programmet kan avbryta en anslut- ning om något går snett. 5.4 Industriell ekonomi Den största nackdelen med vår produkt är priset, detta beror på att vi har valt en teknik som är så pass ny att den knappt finns ute på mark- naden. Att vi valde just den tekniken trots priset är för att vi tror att den så småningom kommer sjunka i pris. Under arbetets gång har vi hittat andra lösningar som kommer i slutändan att vara billigare. Vår prototyp kommer alltså inte att innehålla den teknik som skulle användas för vår slutprodukt. Vi måste ta en titt på de andra lösningarna vi har hittat på internet för att se prisskillnaden. Vi kommer ändå stå kvar vid BLE- tekniken, just för att den stödjer alla plattformar. För att kunna få ut en produkt till de flesta mobilanvändarna gäller det att man har stöd för Iphone, annars är det en liten marknad som kan använda sig av den. Ett problem är att orientering inte är så spritt runt om i världen utan det är främst i Skandinavien som folk utövar idrotten. Det gäller att försöka ta sig in på de marknader som ännu inte har upptäckt orientering, där kan en dold marknad finnas. Marknadsföring är något som vi inte lägger så mycket pengar på, då det är en väldigt liten marknad vi ger oss in på. Det räcker till stor del att lägga energi och pengar på att synas på olika orienteringsarrangemang. Om vi ska dra igång en större marknadsföring skulle en större budget krävas för att kunna täcka de 20

21 Diskussion kostnader som marknadsföringen kommer att kosta genom ökad försäljning. Vi räknar med att första året att sälja cirka 100 kontroller, vilket kan ses som ett fåtal. Men om 4 år satsar vi på att ha en försäljning på ungefär 700 kontroller. Då är det endast i Sverige vi räknar på och vi måste sedan försöka lansera vår produkt utanför Sveriges gränser. Det naturliga valet då kommer att vara Norge och Finland då orientering även där är en vanlig förekommande idrott. Budgeten har vi valt att göra väldigt stram, vi valde att inte lägga in någon lön de första fyra åren. Genom det kommer vi inte ha så höga lån eller i behov av mycket kapital redan i starten. Detta då vi räknar med att sälja rätt så få kontroller, mer om det finns i affärsplanen (se bi- laga B). Där har vi kallat företaget ett hobby företag från början eftersom att vi har företaget på sidan om våra vanliga liv med jobb och skola. Vi har sagt att det tar fyra år tills vi kan ut lön grundar sig på att i budge- ten (se bilaga G) visar det på att vi kommer göra en vinst på runt kr efter fyra år. Det känns som att man behöver ha runt den summan för att kunna ta ut lön, eftersom att man vill ha en buffert för oförutsedda utgifter. Vi måste även betala tillbaka de pengar som satsades i företaget ifrån starten det innebär att vi inte ska ta ut för mycket pengar i lön. 5.5 Övergripande Genomförandet har skett genom att vi jobbat med det Agila tankesättet detta då vi inte riktigt visste vad kostnaderna skulle landa på. Vi hade inte heller klart för oss i detalj hur slutprodukten skulle bli. Vi hade bara kravspecifikationen att följa som beskrev funktionerna och under arbetets gång kom vi fram till vilka lösningar gick att använda. Genom det har vi varit tvungna att ha ett tätt samarbete mellan teknisk design och data samt elektronik. De har haft direkt kommunikation med varandra om det uppstått något problem så har de löst det tillsamans. Vi uppnådde tack vare det nästan hela kravscpecen för prototypen, det vi missade på var mobilapplikationen som inte blev klar. Det berodde på att en datastudent hoppade av och att vi hade valt en litet för omfat- tande teknik för att en person skulle klara av det. Det vi skulle ha gjort var att försökt att minska målen för mobilapplikationen så att en person skulle klarat av det. Men utöver det så har vi inte stött på så mycket 21

22 Diskussion problem. Något mer som kan ligga bakom det goda resultatet var att vi samarbetade bra. Fördelen var att vi kände varandra lite grand sedan innan, så det var enkelt att hålla kontakten med varandra. Är det något som vi kommer ta med oss så är det är viktigt att lära känna sin grupp. Nästa gång man gör ett projekt så ska man ta några timmar och bara umgås så att man lära känna varandra lite. Även att vi hade lunchmöten varje måndag gjorde att hela gruppen blev informerad hur var och en låg till. Vi kunde då diskutera problem som hade uppstått ansikte mot ansikte. Fördelen med ansikte är att det är lättare att diskutera lösningar och komma fram till dem. Det vi skulle gjort bättre var att lägga tidsplanen lite tightare från början så att man hade mera reserv tid i slutet. För det uppkommer alltid problem som man i början av projektet inte kan tänka sig. På det hela taget så fick vi ett väldigt bra resultat som vi är nöjda med alltifrån designen till hur elektroniken fungerar och budgeten. Redan vid ungefär 200 kontroller kommer vi att få ett plus resultat och den försäljningsvolymen känns realistiskt att nå det var färre kontroller än vad vi hade tänkt oss. På det hela taget är vi mycket nöjda med resultat och hur arbetet har gått och vad det utmynnade i. Inte minst vår projektledare som har peppat oss och kommit med bra förslag under arbetsgång. Tack vare att alla faktorerna, från det agila arbetssättet till gruppsamansättningen, till projektledare har gjort det här projektet lyckat. Vi fick fram en bra prototyp som uppfyllde de flesta målen förutom mobilapplikationen. Vi fick även mycket positiv respons på mässan Civilingenjörens dag på Mittuniversitet i Sundsvall. Så vi är mycket nöjda över resultat och det har varit en rolig och utvecklande tid. 22