Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart."

Transkript

1 Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig hälsning Redaktionen

2 Inblick Vindkraft stormar fram För 40 år sedan var vindkraftverken få och små. I dag har vindkraften vuxit till en global industri, och det är lika billigt att resa vindkraftverk som att bygga kraftverk. Produktionen kommer inom tio år att mångdubblas, och vind finns det nog av mer än tillräckligt för hela världens energiförbrukning. 18 Av Ib Salomon

3 En tysk ingenjör kontrollerar fogarna på ett nytt 5 MWhavskraftverk placerat utanför Emden i Nordvästtyskland. P. Langrock/laif/ina agency V inden är gratis och finns i rikliga mängder. Vindkraftverk är nu så effektiva att de också prismässigt kan konkurrera med traditionella elkraftverk, som eldas med olja eller gas. Därför befinner sig världen mitt i en boom för vindkraften produktionen fördubblas vart tredje år framöver, och bara i Europa reses 20 vindsnurror om dagen. Totalt finns det i dag vindkraftverk globalt. Vinden kan vi tacka solen för. Den värmer upp jorden, men uppvärmningen är ojämn, och det skapar de tryckskillnader som gör att det blåser. I vissa av jordens bälten blåser det nästan alltid, och generellt är vinden kraftigare över hav än över land, där den bromsas av berg, kullar, skogar och bebyggelse. Uppbromsningen av vinden gör att energi omvandlas till värme såvida inte vi människor blandar oss i genom att skörda en del av blåstens rörelseenergi och använda den till att driva en generator. Vinden kan leverera upp till fem gånger det totala globala energibehovet, visar en analys utförd av amerikanska forskare vid Harvard University. Rapporten publicerades förra sommaren, och forskarna tog dessutom utgångspunkt i relativt små vindkraftverk. De förutsatte även att kraftverken utnyttjar bara en femtedel av sin maximala kapacitet. En av de stora fördelarna med vindkraftverk är att de är förhållandevis snabba att bygga, betydligt snabbare än konventionella kraftverk. Dessutom gynnar vindkraft klimatet, för det sker inga utsläpp av koldioxid när strömmen kommer från vindkraftverk. Den folkliga uppbackningen av vindkraft är också bred och betydligt större än av till exempel kärnkraft. Opinionsmätningar visar att omkring tre av fyra är positiva till vindkraft och gärna ser att den byggs ut. Nackdelen med vindkraft är att vindkraftverk naturligt nog alstrar el enbart när vinden blåser. Det betyder att det ibland finns ett överflöd av el, medan det andra gånger inte finns någon el alls. Det behövs backup, och som det ser ut i dag sker det ofta i form av insats av konventionella elkraftverk, som tar över när det inte blåser. Flera forskare arbetar dock på att utveckla metoder för att lagra energi, till exempel Vinden kan leverera upp till fem gånger det totala globala energibehovet.

4 p. langrock/laif/ina agency Efter sex månader har ett vindkraftverk producerat mer energi än det kostat. 20 Vingar på 34 meter är så stora att det krävs professionella klättrare när de skall kontrolleras. i elbilar, som kan visa sig vara ett starkt val i kombination med vindkraft. För det första resulterar det inte i någon förorening eller något koldioxidutsläpp från elbilar, som är tankade med vindkraftsström. För det andra har elbilar batterier, och de kan lagra stora mängder energi. De flesta bilar står stilla 23 av dygnets 24 timmar, och därför kan de mycket väl fungera som ett slags mellanlager för ström från vindkraftverk. När det finns vind och därmed ett överskott av ström fylls bilbatterierna. När vinden mojnar, levererar batterierna elektricitet tillbaka till nätet. Energikris satte fart på vindkraftverken Människor har byggt vinddrivna maskiner i mer än tusen år. I början användes de för att mala spannmål eller pumpa vatten. I 1400-talets Holland vimla de det av väderkvarnar, men jämfört med nutiden var de inte så effektiva, då en typisk sådan bara utnyttjade sex procent av vindenergin. Det är åtta eller nio gånger mindre än dagens vindkraftverk. Från 1891 började man bygga vindkraftverk som kunde producera elektricitet, och i början av talet uppfördes många sådana, i synnerhet på ensligt belägna gårdar. Priset på kol och olja sjönk dock, så efterhand fick även de mest avlägsna hushållen el, och då stod vindkraftverken och rostade. Det var en utbredd tendens ända fram till energikrisen Krisen skapade ett förnyat intresse för vindkraft, men de första åren betraktades kraftverken som ren kuriosa, en leksak för fingerfärdiga mekaniker och högtflygande idealister. Kraftverken var små och inte särskilt effektiva, och de var byggda av bitar som hittats hos skrothandlare. Från omkring 1980 tog utvecklingen fart. En rad fabriker började serietillverka vindkraftverk, men dessa var fortfarande små och mycket bullriga. De levererade ofta kw, tillräckligt för att täcka cirka hushålls förbrukning. Som jämförelse kan nämnas att ett modernt vindkraftverk kan leverera elektricitet till mer än tusen hushåll. Ett stort antal av de gamla vindkraftverken har ersatts av några få ganska stora kraftverk, som har betydligt större kapacitet. Ett vindkraftverk ger maximal kapacitet, om det kan bromsa vindens hastighet med en tredjedel. Blåser det till exempel 12 m/s, ger ett kraftverk som bromsar vinden till 8 m/s bästa kapacitet. De flesta vindkraftverk sätter i gång när det blåser 4 m/s och producerar maximal effekt när vinden är kraftigare än 12 m/s. Av hänsyn till säkerheten stoppas ett vindkraftverk dock när vinden når stormstyrka, det vill säga 25 m/s. Danmark låg i många år i täten för utvecklingen av nya, stora och effektiva vindkraftverk, och Danmark är fortfarande det land där vindkraften tar förhållandevis mest plats. Landets vindkraftverk täcker redan 20 procent av elförbrukningen, och beräkningar visar att upp till hälften av landets elförbrukning om 15 år kan täckas av vinden. Andra länder ligger dock också långt framme. Det gäller bland annat USA, Storbritannien, Irland, Tyskland, Portugal och Spanien. Indien och Kina har också kommit väl i gång med att bygga ut vindkraften. Bara i Kina förväntas en sexdubbling av vindkraften inom tio år, och i Spanien upplevde man i november förra året att förbrukningen var så låg och vinden samtidigt så bra att hälften av behovet av elektricitet täcktes av ström från vindkraftverk. Det kostar givetvis energi att framställa, transportera och sätta upp ett vindkraftverk, men energin tjänas snabbt in igen, för redan efter sex månader har ett modernt kraftverk alstrat mer energi och därmed tjänat in mer pengar än det kostat. Då ett vindkraftverk ofta håller i 20 år, alstrar det alltså betydligt mer energi än det någonsin förbrukar. Vindkraftverk skall placeras där vinden är kraftig Illustrerad Vetenskap nr 7/2010

5 2030 Kapacitet: 10 MW Vinglängd: 100 m 170 m och stabil. Det verkar uppenbart, men inte desto mindre placerades många av de första vindkraftverken fel, för att man kände till för lite om vinden. Ingen viss te hur mycket det i genomsnitt blåser på en viss plats, och man kunde för lite om hur lokala förhållanden och terrängens ojämnhet påverkar vinden. Dator beräknar den bästa placeringen I dag kontrollerar man en vindatlas och får en dator att räkna ut den förväntade produktionen i en del fall med en osäkerhet på bara plus/minus fem procent. Med hjälp av särskild mjukvara bygger man upp en tredimensionell modell av landskapet och pekar ut de absolut bästa placeringarna. Det kan verkligen löna sig att undersöka vindens detaljer så grundligt, för även inom ett begränsat område kan det finnas placeringar som ger tre-fyra gånger större produktion än andra. Är ett vindkraftverk på land rätt placerat, alstrar det el timmar om året, det vill säga 80 procent av tiden. Det går dock med maximal effekt enbart i cirka timmar om året eller 28 procent av tiden. Vindkraftverket står i perioder helt stilla, då vinden är för svag under av årets timmar. Kraftverk på havet ger ofta en maximal effekt under av årets timmar. Även i framtiden kommer många vindkraftverk att placeras på land, men generellt blir det svårare att hitta lämpliga ställen där vinden är bra nog och där människor inte protesterar mot att bli grannar med en vindkraftspark. Därför förväntas en stor del av vindkraften flyttas ut till havs, där det blåser betydligt mer och där vinden dessutom är stabilare. Som huvudregel gäller att ett vindkraftverk på havet producerar 50 procent mer än ett motsvarande på land. Den första vindkraftverksparken på havet restes 1991, och i Nordsjön skall det under de kommande fem åren ställas upp så många vindkraft 2010 Kapacitet: 6 MW Vinglängd: 60 m 160 m 150 m 140 m 130 m 120 m 110 m 100 m 90 m Kraftverken blir hela tiden större År 1891 reste den danske fysikern Poul la Cour ett av världens första elproducerande vindkraftverk i Vejen i Danmark. Sedan dess har kraftverken utvecklats de blir högre och vingarna längre. Tekniken förbättras hela tiden, så att vindkraftverken fångar upp ännu mer rörelseenergi från vinden och omsätter den till ström. allan højen 2000 Kapacitet: 2 MW Vinglängd: 40 m 1995 Kapacitet: 600 kw Vinglängd: 22 m 80 m 70 m 60 m 50 m 1990 Kapacitet: 300 kw Vinglängd: 15,5 m 40 m 30 m 1891 Kapacitet: 3,7 kw Vinglängd: 9,5 m 1985 Kapacitet: 22 kw Vinglängd: 5 m 20 m 10 m

6 Magneter får verket att glida Inom kort ersätts växeln och alla dess mekaniska delar av kraftiga magneter, som inducerar ström genom att glida förbi varandra. Yttersta lagret består av en speciell färgtyp för att undgå solens reflexion i de roterande vingarna. Vindmätare Generator Fastmonterad magnet Magnet i vingmodul Så mycket väsnas verket 100 db 50 db 110 db Rockkonsert 80 db Trafikbuller 60 db Vanligt tal 44 db Vindkraftverk Ett vindkraftverk producerar ström i timmar av årets timmar. 0 db 0 db Hörseltröskel Vridmotor Torn Vingnav Pitchmotor (styr vingarnas vinkel) En vindmätare ger besked till styr systemet, när vinden är kraftig nog att starta. Rotorn består av tre vingar på 60 meter. Vikten är 100 ton. Vindkraftverkets topp vrids så att vinden utnyttjas bäst, eftersom den träffar rakt framifrån. Vingspetsarna rör sig med 270 km/h 2030 Svept yta: m 2 (vingar 100 m) 2010 Svept yta: m 2 (vingar 60 m) Vindkraftverk till havs alstrar 50 % mer ström än kraftverk på land. Ett vindkraftverk betalar sig på 6 månader 1990 Svept yta: 730 m 2 (vingar 15,5 m) En av två bromsar är kopplade till vingarna. Den andra bromsen sitter vid den axel som förbinder växeln med generatorn. Alla världens vindkraftverk ger tillsammans mer än MW Det motsvarar nästan 21 miljoner hushålls förbrukning Breda vingar tog upp 15 % av den svepta ytan (den cirkel som vingarna täcker). Antalet varv var fast Smala och bullersvaga vingar tar upp 5 % av den svepta ytan. Antalet varv är variabelt. j. true/afp/scanpix Vindhastighet 4 m/s 12 m/s 25 m/s kraftverket Sätter igång Presterar optimalt Stannar 2030 Vingarna blir 100 meter långa, men ingen vet ännu hur de kommer att vara utformade. 59 procent av vinden kan bli till el Ett vindkraftverk består av komponenter, som omsätter rörelseenergin från vind till ström. År 1919 kom den tyske fysikern Albert Betz fram till att man maximalt kan omvandla 59 procent av rörelseenergin till elektricitet, och det är fortfarande den gällande övre gränsen. En kubikmeter luft väger cirka 1,2 kilo, och om luften rör sig med tio meter i sekunden, kommer det varje sekund att passera omkring 100 ton luft genom den svepta ytan den yta som vingarna rör sig över. Allan højen Tornet är byggt av stål och kan vara 100 meter högt. Hela vindkraftverket väger 250 ton. Danska vindkraftverk täcker 20 % av landets elförbrukning världens högsta högsta andel.

7 n. gylling mortensen/dtu/risø/digitalglobe/google/igp/dgrf/noaa/cnes Mest vind Minst vind Att hitta den optimala placeringen för ett vindkraftverk är en vetenskap i sig. Här är data för vindstabilitet vid staden Santa Luzia i norra Portugal. verk att de kan förse 35 miljoner europeiska hushåll med ström. Beräkningar visar att åtta stora parker med vindkraftverk på 100 gånger 100 kilometer kan täcka hela det europeiska behovet av ström. Det är dock något mer komplicerat att bygga vindkraftsparker till havs än på land. I gengäld kan man använda sig av årtionden av erfarenheter från oljeindustrin, där man har stor kunskap när det gäller att bygga till havs, så att konstruktionerna kan stå emot allt från saltvatten till monstervågor. Kraftverk till havs står stadigt i fundament på bottnen, men det betyder att vattnet inte får vara för djupt. Fyrtio meter är gränsen. En positiv bieffekt är att fundamenten fungerar som konstgjorda rev, som ökar biomassan och drar till sig fiskar. I gengäld är det betydligt besvärligare att underhålla och reparera vindkraftverk till havs. Det kan till exempel finnas dagar då vågorna gör det omöjligt för teknikerna att ta sig i land på ett fundament, och därför har några av de nyaste vindkraftsparker na plattformar, så att en tekniker kan landsättas av en helikopter medan den svävar i luften. En annan nackdel med vindkraft är att kraftverken kan kosta fågelliv. Rovfåglar är av naturen inte rädda för något alls, inte ens för vindkraftverk, och på några få ställen har vindkraftsparker placerats så olyckligt att det har gått hårt ut över fågelbestånden. I USA är vindkraftsparkerna försedda med en särskild radar, som varnar för fågelflockar. Norge testar flytande vindkraftverk Kanske kommer framtidens vindkraftverk på havet inte alls att stå på fundament. Ett försök vid Norges västkust kan leda till flytande vindkraftverk som förankras vid bottnen med starka kablar. Försöket med ett ton tungt flytande vindkraftverk inleddes i september förra året och skall pågå under två år. Lyckas det, betyder det att man kan placera vindkraftverk i områden där djupet är ned till 700 meter. Nya vindkraftverk på havet kommer kanske också att ha vingar som inte ger radarsignaler. Militären motsätter sig ofta vindkraftverk till havs just för att de roterande vingarna stör radar, så att de kan förväxlas med flygplan. Forskare i bland annat Storbritannien har dock kommit på ett nytt material till vingarna, så att de inte ger vilseledande signaler. Utöver de mer teknologiska landvinningarna blir de nya havskraftverken också högre. Teoretiskt finns det ingen övre gräns, och många vindkraftverk är redan i dag mer än 100 meter höga med 60 meter långa vingar. Det betyder att vingarna sveper över täcker en yta stor som en fotbollsplan när de snurrar. Kommer det an på det amerikanska företaget Clipper Windpower, dyker det inte desto mindre snart upp ännu större vindkraftverk. De skall vara 175 meter höga och ha 70 meter långa vingar. När de snurrar kommer de att svepa över en yta på kvadratmeter motsvarande två fotbollsplaner. Teoretiskt sett kan man bygga ännu högre vindkraftverk med längre vingar, men delarna till kraftverken skall också transporteras från fabriken och ut till den plats där kraftverket skall sättas upp. Det sätter än så länge gränser för hur stora de kan bli. Redan nu är det ofta en synnerligen krävande uppgift att transportera kraftverksvingar med en längd på kanske 40 meter längs vägar och genom städer. Trots det har EU inlett världens mest ambitiösa forskningsprojekt på vindkraftverksområdet, där höjden kanske når 250 meter. Projektet heter UpWind, och hoppet är att det skall resultera i EU har inlett ett projekt med vindkraftverk som är 250 meter höga.

8 p. langrock/laif/ina agency Ett 98 meter högt verk vid Rostock i Tyskland. Vingarna blir 34 meter och kapaciteten 2,3 MW. vindkraftverk som kan producera 20 MW. Det är nästan fyra gånger mer än dagens största vindkraftverk. De praktiska problemen kring transporten förväntas lösas genom att vindkraftverket levereras i byggsats. Av samma skäl kommer vindkraftverksfabrikerna sannolikt att placeras i hamnstäder. Dels för att det är lättare att frakta kraftverken med båt än att köra dem på lastbilar, och dels för att det skall ske en utbyggnad på havet i stället för på land. Det kan också framöver vara frestande att gå ännu hög re efter vinden, för vindens styrka tilltar ju längre upp man kommer. Blåser det 8 m/s nära marken, blåser det ofta 10 m/s på 120 meters höjd. Skillnaden kan låta blygsam, men det har stor betydelse när det handlar om att skörda vindenergi. En luftströms energiinnehåll växer med vindhastigheten i tredje potens. Fördubblas hastigheten, kan det med andra ord hämtas upp till åtta gånger mer energi. Holländska forskare arbetar på att utnyttja energin högre upp med hjälp av en särskild typ av drakar, medan man på andra håll i världen har ännu mer högtflygande planer: varför inte utnyttja energin i de jetströmmar som på tio kilometers höjd omger jorden som stora floder av hastigt strömmande luft? Däruppe når vindens hastighet upp i över 100 meter i sekunden. Som jämförelse kan nämnas att en orkan har en hastighet av mer än 33 m/s. Flera forskare och företag försöker utveckla metoder för att utnyttja jetströmmarna, till exempel genom att sända upp flygande konstruktioner i dem konstruktioner som är försedda med vindkraftverk och en kabel för att sända strömmen ned till jorden. Man experimenterar också med nya former av vind Vind och vatten ger stabil ström Norska forskare och ingenjörer arbetar på att hitta en metod så att den instabila strömmen från vindkraftverk kan kombineras med den energi som utvinns ur strömmande vatten. En av de mest lovande möjligheterna är att använda överskottsenergin från vinden till att pumpa upp vatten i höglänta sjöar och låta det rinna ned genom vattenkraftverk under perioder med brist på elektricitet. Det krävs ett helt nytt ledningsnät för att kunna transportera denna stabila ström till konsumenterna, men de erfarenheter man hittills har visar att det är möjligt. Utifrån prognoser för vinden går det också i hög grad att förut- spå hur stor produktionen från vindkraftverken kommer att bli. På det hela taget är denna kombination av vind- och vattenkraft så gott som perfekt, då man med kort varsel kan sätta igång ett vattenkraftverk när vinden är för svag. Omvänt kan man spara på vattnet i magasinen när det blåser. Forskare arbetar på metoder att kombinera vattenkraft, som här i Norge, med vindenergi. k. schnack/scanpix Kablar förbinder nordeuropa Arbetet med att etablera ett helt nytt ledningsnät i Europa har inletts. Norge, Danmark, Sverige, Tyskland och Holland är de första länder som knyts samman. allan højen

9 kraftverk, till exempel sådana med lodrät axel i stället för den traditionella vågräta. Ett engelskt företag hoppas kunna ha ett stort V-format vindkraftverk redo Planen är att det skall stå på havet. Även i de traditionella vindkraftverken sker det löpande förbättringar. Man forskar i stort sett om allt upptänkligt: nya material, aerodynamik, bättre fundament och bättre konstruktion av vingar na, så att de får ännu större kapacitet. En av lösningarna kan bli vingspetsar vars form fortlöpande justeras, så att kraftverket konstant har optimal kapacitet, även om vinden är orolig och kommer i byar. Elnätet byggs ut i Europa Sammantaget har forskningen lett fram till vindkraftverk med en kapacitet som nu ligger mycket nära det teoretiska maximum för hur mycket energi man kan skörda ur vinden. Trots det finns det fortfarande plats för nytänkande. Många av framtidens vindkraftverk väntas till exempel komma att baseras på en ny teknik, som kallas direct drive. Traditionellt har vindkraftverk en stor och tung växellåda, som kan omvandla vindkraftverkets cirka 15 varv i minuten till varv per minut i kraftverkets generator, där strömmen produceras. Växellådans många kugghjul och rullager vållar ofta problem, så i framtiden kommer fler kraftverk att vara helt utan växel. I stället producerar de ström med hjälp av kraftiga magneter som snurrar förbi varandra. Fördelen med direct drive är dubbel. För det första finns det i generatorn inga rörliga delar som kan gå sönder, och för det andra undviker man den förlust av energi som sker i en växellåda. Det är inte bara vindkraftverken som skall förbättras efterhand som vindkraften får större betydelse lika viktigt är att integrera strömmen från vindkraftverken i elnätet och fördela den till användarna. Det kräver nya intelligenta sätt att bygga upp elnätet på, för det är mycket stor skillnad på ett elnät som skall fördela ström från tre fyra konventionella kraftverk och ett nät som skall ta emot och fördela elektricitet från kanske vindkraftverk. Vindkraftverkens produktion varierar, och det kommer att uppstå perioder med för mycket ström. För att denna inte skall gå till spillo, arbetar man på att förbinda Europa med kablar för utväxling av el kors och tvärs. När de är utlagda, betyder det inte så mycket att vinden lägger sig i ett område, om det blåser i ett annat. En av fördelarna med el är att den kan transporteras över långa sträckor med små förluster. Etableringen av ett sådant europeiskt nätverk är redan väl i gång. För närvarande läggs det ut kab lar mellan Norge, Danmark, Sverige, Tyskland och Holland. Med åtgärder som dessa kommer vindkraften under de kommande årtiondena att bli en både stor och stabil källa till ren energi. Läs mer om ämnet på grimshaw architechts, Getty images & Allan Højen Nya vindkraftverk utnyttjar jetströmmar Forskare vid bland annat California State University i USA har beräknat att om vi kan finna metoder att skörda energin från jordens stora bälten med vind, så kallade jetströmmar, kommer vi att få tillgång till 100 gånger mer energi än vi har behov av. Företaget Sky WindPower föreställer sig till exempel en konstruktion med fyra uppsättningar vingar, som själva håller sig uppe med hjälp av den kraftiga vinden. Denna drakliknande konstruktion är förankrad vid marken med en lång lina och sänder elektricitet till användarna via starka kablar. Vingar på lodrät axel kan bli framtiden Ett vindkraftverk med lodrät axel ger forskarna möjlighet att placera generatorn nederst och därmed sänka kraftverkets tyngdpunkt. Den låga tyngdpunkten gör konstruktionen stabilare och tillgången till generatorn förenklas. Det är en fördel när något skall repareras. Växellådan ersätts av två kraftiga magneter, som inducerar ström när de nästan ljudlöst glider förbi varandra. På 10 kilometers höjd blåser det med över 100 meter/sekund. claus lunau Detta verk med lodrät axel är ljudlöst. England ligger långt framme med utvecklingen av detta 120 meter höga havskraftverk. En prototyp förväntas stå färdig omkring helix wind Illustrerad Vetenskap nr 7/2010

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

WaveEl ett Vågspel vid Vinga

WaveEl ett Vågspel vid Vinga WaveEl ett Vågspel vid Vinga Finansierat av Göteborg Energis Forskningsstiftelse Sommaren 2010 1 Allt har en historia Försök att i Europa utnyttja energin i havens vågor är kända sen mer än hundra år.

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22

Bild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala

Läs mer

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär

-Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär -Miljökonsekvensbeskrivning för uppförande av vindkraftverk på Sandskär Projektansvarig: Johan Burström Erik Johansson Marcus Persson Sammanfattning av projektet... 3 Inledning... 3 Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN MARS 2016 Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Statkraft SCA Vind AB FAKTA LÅG- OCH HÖGFREKVENTA LJUD Ett ljuds

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Sjöfartshögskolan WINDBELT. Henrik Nilsson Thomas Helgesson. Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan

Sjöfartshögskolan WINDBELT. Henrik Nilsson Thomas Helgesson. Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan 1 Sjöfartshögskolan WINDBELT Henrik Nilsson Thomas Helgesson Examensarbete 6 hp Vårterminen 2012 Handledare: Åke Nyström Sjöfartshögskolan 2 Linnéuniversitetet Sjöbefälskolan Arbetets art: Titel: Författare:

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn E.ON Vind Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn Radie: 56 m Rotordiameter: 112 m Fakta Nacellen (maskinhuset): 170 ton Torn: 170 ton Ett rotorblad: 13,5 ton Fundamentent: 1800 ton utan ballast

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt

Läs mer

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Tjältinare. Tjältinarna ser till att projekten blir klara i tid. Oavsett väderlek. VÅRA TJÄLTINARE JAGAR BORT FROSTEN.

Tjältinare. Tjältinarna ser till att projekten blir klara i tid. Oavsett väderlek. VÅRA TJÄLTINARE JAGAR BORT FROSTEN. Tjältinarna ser till att projekten blir klara i tid. Oavsett väderlek. VÅRA TJÄLTINARE JAGAR BORT FROSTEN. ytvärmarna HSH 700 och HSH 350 är de perfekta följeslagarna vid frost och is. De värmer upp mark

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

www.nineeagle.se / www.nineeagle.no

www.nineeagle.se / www.nineeagle.no NINE EAGLES Goody Flyer Röststyrd flygning Starta! Öka! Vänster! Höger! Minska! Art. nr. 04.NE770B1 1 Tack för att du har valt NineEagles. Vi hoppas att du får mycket nöje med din modell. Vi ber dig läsa

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare

AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare AT3000 Kabel-, rör-, metall- och installationssökare E-nr. 421 00 50 Elma AT3000 sida 2 Förord Amprobe AT-3000 är det professionella sökverktyget för lokalisering av kablar och rör. Den robusta konstruktionen

Läs mer

Den ändrar sig hela tiden och därför är det viktigt att gå in och kolla när det händer.

Den ändrar sig hela tiden och därför är det viktigt att gå in och kolla när det händer. Nordpoolspot och Statnett Postad av Stefan Ericson - 02 feb 2015 14:04 Startar en tråd om vår elmarkna och hur den fungerar. Den ändrar sig hela tiden och därför är det viktigt att gå in och kolla när

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

Vi introducerar FURUNO CH-37BB

Vi introducerar FURUNO CH-37BB Vi introducerar FURUNO CH-37BB Sektor Skanning Sonar NY kombinerad vertikal och horisontell skanning sonar med en avancerad 3D TEKNIK! Furuno hydroakustik Sektor Skanning Sonar STRÅLANDE TEKNIK! Skanning

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Vad händer med vårt klimat?

Vad händer med vårt klimat? Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis

Läs mer

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör

LYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör 1 Swedish Translation LYRICUS DISCOURSES 1 Experiencing the Wholeness Navigator LYRICUS SAMTAL NR. 1 Att uppleva Helhetens Navigatör James, skaparen av WingMakers material, har översatt dessa samtal till

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Projekt samhällsomvandling - Gällivare

Projekt samhällsomvandling - Gällivare Projekt samhällsomvandling - Gällivare 1 Sammanfattning Denna rapports huvudsakliga inriktning är hur vi ska vrida konsekvenserna av samhällsomvandlingen till någonting väldigt positivt för Gällivare och

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

RC-helikopter FLY M01. Radio-ohjattava helikopteri FLY M01

RC-helikopter FLY M01. Radio-ohjattava helikopteri FLY M01 Age 4+ RC-helikopter FLY M0 RC-helikopter FLY M0 Radio-ohjattava helikopteri FLY M0 RC-helikopter FLY M0 27 MHz 0979 2 SE RC-helikopter FLY M0 OBS! Läs denna bruksanvisning noggrant före användning. Spara

Läs mer

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?...

Tänk dig ett biljardklot på ett biljardbord. Om du knuffar till klotet, så att det sätts i rörelse, vad kallas knuffen då?... MÅL med arbetsområdet När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall. ge exempel på krafter som påverkar

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Ett odjur i Jämtland. Adams pappa satt framför datorn. Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Vilka ord på dialekt känner du till?

Ett odjur i Jämtland. Adams pappa satt framför datorn. Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Vilka ord på dialekt känner du till? Ett odjur i Jämtland Vad gjorde pappa på morgonen när Adam vaknade? Adams pappa satt framför datorn. Vilka ord på dialekt känner du till? Vilken dialekt är det? Hur såg odjuret ut som kom upp ur grytan?

Läs mer

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet Tid: 22 september 2015, kl. 18.00-21.00 Plats: Abilds bygdegård, Falkenberg Från Vattenfall: Staffan Snis Projektledare

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

Strandskolan Årskurs 6 Grupp 2 Tyresö kommun 2015 03 27. Tellus City

Strandskolan Årskurs 6 Grupp 2 Tyresö kommun 2015 03 27. Tellus City Tellus City Vår stad har utvecklat mer miljövänligare boendealternativ, genom ny teknik och framsteg som aldrig tidigare setts av mänskligt öga. Denna stad kommer för alltid vara ihågkommen som den stad

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 I vår agilityträning jobbar vi utifrån ett par grundläggande principer: Vi strävar

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK Utvecklingen av ren energi fokuseras allt mer på vindkraftverk, vilket innebär att det blir allt viktigare att få ut största möjliga verkningsgrad av dessa. Mängden användbar

Läs mer

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH

Läs mer

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00 Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting

Läs mer

Båtliv i sjö och hav

Båtliv i sjö och hav Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Power Väst. Henrik Aleryd - projektledare

Power Väst. Henrik Aleryd - projektledare Henrik Aleryd - projektledare EU: 20% förnybar energi år 2020 Sverige: 50% förnybar energi år 2020 Sverige: Planeringsmål 30 TWh vindkraft Elcertifikatsystemet säger: 25 TWh förnybart 2020 Av detta beräknas

Läs mer

STRAWSCRAPER 2013-05-14 Belatchew Arkitekter AB 2013

STRAWSCRAPER 2013-05-14 Belatchew Arkitekter AB 2013 STRAWSCRAPER 2013-05-14 Belatchew Arkitekter AB 2013 1989 HENNING LARSEN VINNER ARKITEKTTÄVLINGEN OM UTFORMNINGEN AV SÖDER TORN 1996 DET URSPRUNGLIGA FÖRSLAGET KAPAS MED 16 VÅNINGAR 1997 SÖDER TORN STÅR

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen Jonny Fagerström 2011-04-04 Sid 1 (9) Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen 1. Bakgrund 1.2 Skara Kommun Skara kommuns översiktsplan, antagen 19 december 2005,

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Kanonen liknar inte en vanlig berg- och dalbana. Uppdraget- den långa backen där berg- och dalbanetåg sakta dras upp - har ersatts med en hydraulisk utskjutning.

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Mätning av vindkraftljud

Mätning av vindkraftljud Mätning av vindkraftljud Emission och immissionsmätning Jens Fredriksson, ÅF Fredriksson, 2011 11 24 1 Vad och Varför mäta? Emission Hur mycket låter vindkraftverket? Låter vindkraftverket mer eller mindre

Läs mer

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.

MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk

~SSE. Vindkraftverk . SWECO ~ Fakta i kortformat. Korta fakta om vindkraftverk. Varför vindkraftverk Vindkraftverk Fakta i kortformat Varför vindkraftverk är höga Korta fakta om vindkraftverk Ett högt vindkraftverk utvinner mer energi än ett lågt då höjden gör att markens eventuella ojämnheter spelar

Läs mer

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Framtidens Energi: Fusion William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå Kort Historik 2-5 Utvinning 6-9 Energiomvandlingar 10-11 Miljövänlig 12-13 Användning 14-15 Framtid 16-17 Källförtäckning

Läs mer