MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET INFORMERAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET INFORMERAR"

Transkript

1 it il MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET INFORMERAR

2 ORSAK OCH UPPKOMST {f shh..f& s u #' ll t \ # q3 ^ *tf.+r s.! -t. Ya\e hr drabbas ungefår I 2OO personer ivärtlandav huvud- halscancer. Sjukdomen är vanligast hos äldre, men förekommer även hos yngre. Den är något vanligare hos män, men har ökat hos kvinnor, vilket kan bero päatt kvinnor börjat röka i alltldgre äldrar och i allt större utsträckning. ORSAK Munhälan och dess omgivning utsätts för många irriterunde ämnen, vilka kan bidra till uppkomst alr cancer. Tobaksrök och alkohol kan vara nhgra orsaker särskilt i kombination med varandra. Miljögifter kanvara en annan. Kroniska inflammationer

3 kan ocksil öka risken för cancer. HPV-virus är även en känd och vanlig orsak till cancer i munhåla och munsvalg. UPPTÄCKTEN Så snart man upptäckt en tumör i munhålan, måste man undersökas och utredas så att rått diagnos kan ställas. Detta för att resultatet av behandlingen skall bli så bra som möjligt. Cancer i huvud och halsområdet upptäcks oftast som sl-ullnader pä, halsen eller som sår i munnen som inte läker. I början av en cancer har man sällan värk eller mycket lätta symptom. Behandlingen sker på specialistavdelningar vid de större sjukhusen i storstäderna eller vid universitetssjukhusen ute i landet. En öron-/näsoch halslåkare har oftast det övergripande ansyaret för behandlingen, men det fu genom ett teamarbete mellan fleru olika specialistlakarc och annan sjukvärdspersonal som behandlingen planeras och utförs. OLIKA TUMÖRFORMER Cancer är en elakartad (malign) tumör som sitter i hud, slemhinna eller körtelvävnad. En elakartad tumör har förmäga att sprida sig. Det finn också tumörer, som inte sprider sig. Dä år det inte cancer.

4

5 BEHANDLINGSFORMER Det finns mänga olika behandlingsformer mot cancer. Strålbehandling, cytostatika eller kirurgi. Utvecklingen ay nya metoder går hela tiden fuamät. Strålbehandling Det finns fleru skäl till varför man strålbehandlar. Det går att krympa en elakartad tumör och ibland fä den att helt försvinna. Genom att rikta strålen mot tumören och dess omgivande vävnad, kan man förstöra tumörcellen. En onkologlåkarc, som är specialist på tumörsfukdomar och dess behandling, ansyarar för strålbehandlingen. Strålbehandlingen utförs oftast sä att patienten inte behöyer :rara på sjukhuset mer än vid sjalva strålningstillfållena. Vid behov kan patienten behöva ligga inne på sjukhuset en period av behandlingen om man fär svära biverkningar ay behandlingen eller inte klarar sig själv hemma. CYTOSTATI KA (cel lgiftsbehand I ing) Kallas även kemoterapi. För denna at:rsyarar onkologen, och syftet med cellgiftsbehandling är som vid strålbehandling att krympa tumören. KIRURGI Oftast ar det frägan om en kombination av de olika behandlingsformerna. Vanligast ff att man börjar med strålbehandling. Den ges under cirka sju veckors tid. Därefter görs nägra veckors uppehäll i behandlingen före operation. Genom operation avlagsnx öron-, näs- och halsläkaren tumören. I vissa fall måste man operera bort lymfkörtlar pähalsen för att minska spridningsrisken. När det kirurgiska ingreppet sker år patienten i regel inlagd på sjukhuset sedan nägra dagar. Värdtiden efter operationen varierar beroende pä operationens omfattning, patientens ålde r, allmanna tillständ och hur läkningen fortskrider. Efter ett ingrepp i munhålan räcker det oftast med en vårdtid pä en vecka. Vid en större operation kan man fä. stanna. betydligt längre.

6 Patienten måste vara i gott allmäntillstånd innan han eller hon skrivs ut. Alla operationer utförs av ett team av låkarc och annan personal. Narkosläklrefi söver patienten och öyervakar narkosen. Öron-, näs- och halsläkaren avlägsnar tumören. Ibland är det nödvändigt med trakeostomi för att patienten skall kunna andas obesvärat efter operationen. En kanyl sätts då in i luftstrupen via ett hål på halsen. Kanylen tas bort efter en tid. Vid mindre operationer räcker det att enbart sy ihop operationssåret. PLASTIKKIRURGI Vid större ingrepp ar det nödvändigt att ersättaborttagen vävnad med ny. Det görs av plastikkirurgen. Ibland deltar också en specialisttandläkare, en oralkirurg i återuppbyggnadsarbetet. En omfattande operation kanta flera timmar medan ett litet ingrepp kan utföras pä någon timme. Patienten vårdas efter en mer omfattande operation på en särskild övervakningsavdelning innan han eller hon kan ätervända till sin vanliga vårdavdelning. NYA METODER Utvecklingen inom plastikkirurgi hlar vafit mycket snabb under senare år. Genom så kallad mikrovaskulär kirurgi, en metod att operera aven i mikroskopiskt små blodkärl, har manfätt helt nya möjligheter att flyta hud-/ben- och muskelvävnad. När man skall ersätta slemhinna som tagits bort i munhålan använder man vanligtvis hud från underarmen. Denna vävnad har mycket god förmåga attlaka in på mottagarstället och ersåtta den som tagits bort frän munhälan. Ofta görs ltterligare en hudförflyttning, dä man tar tunn hud från läret för att tåcka "tagstället" på armen. Har man tagit bort en större del av käkbenet, ersätter man det ofta med en del av revben, benvävnad fuän höften eller underbenet. I ett senare skede kan man bygga en tandbrygga som ft.ster med titanskruvar i det inopererade benet.

7 FÖRBEREDELSER *\=. :' Innan en behandling påbörjas måste mänga olika undersökningar göras. Det gäller att noggruntkarrlagga cancertumören, ta teda på vilken cancertyp det rör sig om, vilken stodek, exakt var den sitter och om den eventuellt kan ha spridit sig. Patientens allmäntillstånd och sociala situation kartläggs och bedöms. När alla pro\tagningar och fakta sammanställts, traffas all expertis för att diskutera, planera och i samråd med patienten besluta om den kommande behandlingen. Eftersom munhålecancer varierar i storlek och spridning skiljer sig också behandlingen och konsekvenserna av den, från individ till individ.

8 Det ar viktigt att patieflten inför all behandling är i så god kondition som möjligt. Därtör kallas en av sjukhusets dietister in i ett tidigt skede. Dietisten väger patienten, kontrollerar näringsintaget och skriver vid behov ut kosttillagg, vitaminer och mineraler. Dietisten försöker också hjälpa patienten att inte gå ner i vikt, något som ar vanligt hos cancefpatientef. Efter en stöffe operation kan det bli aktuellt att under en tid inta flytande föda genom att en tunn slang (sond) förs ner i magen via näsan eller en sond som opereras in direkt i magsäcken. TANDLAKARBEHANDLING En av förberedelserna inför strålbehandlingenär ett besök hos sjukhusets tandlakare. Patienten genomgår en grundlig undersökning. Dåliga tänder som utgör en infektionsrisk tas bort. Hål lagas och tandsten skrapas bort. Beroende på tumörryp ms ett awryck för att en plastskena skall kunna tillverkas som sedan skall sättas över patientens tänder och används under sjaka strålningen. Skenan s ddar mot reflekterande strålning som annars uppstår frän guld- och amalgam4rllningar. Dessutom skall plastskenan anvåndas vid fluorbehandling av tånderna.

9 HEMMA IGEN ";ir4i*t* -i i;.j.:i. #. Sjukskrivningstiden efter en operation varierar beroende pä ingreppets omfattning, patientens ålder, yrke och återanpassningsförmåga. Färdtjänst brukar endast beviljas undantagsvis. De flesta yrkesverksamma htergär så småningom till arbetet, men ibland kan andra anpassningar bli aktuella. Kuratorn hjälper till med alla slags sociala frägor. KONTROLLER OCH EFTERYÅRD Den närmaste tiden efter utskrivningen ghr man på kontroll med en till två månaders mellanfl.rm. Kontroller sker hos öronlakarc eller onkolog, ibland hos båda vid samordnad mottagning. Rutinerna för

10 detta varierar något mellan sjukhusen. Återbesöken, som med tiden blir allt frrce, brukar päsä under minst fem års tid. Efter remiss från sjukhustandläkaren sker oftast den fortsattatandvärden hos patientens egen tandlåkare. STöDSAMTAL Mänga har behoy ay att tala med någon även efter sjukdomstiden. Reaktionerna pävad man har uppler,t kommer ofta då. Samtalsstöd kan ges av kurator eller psykolog på sjukhuset. Om inte kurator ingår i vårdteamet, vilket är det vanligaste, kan den ansvarige läkaren förmedla kontakt. SAMTALSGRUPPER Vissa sjukhus erbjuder sina patienter samtal i grupp. Samtalsgrupperna, som bestär av tidigare behandlade patienter, leds ofta av en kurator eller logoped. Till gruppertta inbjuds experter, som deltagarna kommit i kontakt med under sin sjukhusvistelse. De svarar pä frägor och får lyssna till erfarenheter och åsikter som fors fuam i gruppen. REHABI LITERINGSKON FERENSER Det förekommer också att siukhuset och den regionala Mun- och Halscanc erföreningen med jamna mellanrum arrangerar konferenser under två till tre dagar. Hit inbiuds patienter som behandlats under de föregående åren. Vid konferensen deltar olika experter och här får deltagarna möjlighet att under trevliga former ptata med varandta om sina erfarenheter. 10

11 KONSEIO/ENSER Vid strålbehandling påverkas spottkörtlar och slemhinnor. Spottkörtlarna producer ar i vanliga fall saliv, som har en s ddande effekt på slemhinnortta i munnen och på tanderna. Salivsekretionen ökar när man ater. Saliven blandas med fodan, vilket undedättar matsmältningen. Hur mycket salivproduktionen påverkas av strålbehandlingen beror på vilka körtlar som bestrålas och hur mycket. Förlorad salivproduktion kan i viss utsträckning ersättas med preparat som man kan skölja munnen med. Genom medicinering alternativt akupunktur går det att i någon mån stimulera de spottkörtlar som

12 N är s al:iapro duktionen mins kqr eller uppbör belt kan ma.n uppleoa a.tt munnen är som en öken. Då är det aiktigt att dricka mycket. Inte minstför tönder-nas skull har funktion kvar att öka sin salivproduktion. Den muntorrhet som uppstår efter strålbehandling gör att det låttarc bildas karies. Den framtida munhygienen fu dårför väldigt viktig för att undvika problem. Salivproduktionen kan emellertid förbättras successifi efter avslutad behandling. Förmågan att uppleva smak försämras ocksä under strålningen, men smakförmägan brukar komma tillbaka, helt eller delvis. ÄrR ocn TALA Munhålans beskaffenhet har betydelse för vårt tal och vär förmäga attrugga och svälja. Normalt formar vi språkljud med hjälp av tungan, lapparna, tänderna och gommen. Vi bearbetar födan, blandar den med saliv i munnen, innan vi, med hjälp ay tungan, för födan bakåt och sväljer den. Hur vi talar och äter påverkas i olika stor utsträckning av operationen i munlrhlan. Efter en opefation av en liten tumör, exempelvis pä ena sidan av tungan, får patienten vanligen inga pätagliga besvär. Ett stort ingrepp, som omfattar både tunga och munbotten, medför större svårigheter. Emellertid kan stora delar av tungan opereras bort utan att talet blir svårförstäeligt. Svårigheten med att tugga och svälja upplevs som det mest besvärande. Det beror, förutom pä det rent anatomiska förändringarna i munhålan, även på salivminskningen efter strålbehandlingen. Det finns mycket man kan göra för att förbättra situationen. Flera yrkesgrupper med sina unika specialkunskaper kan hjilpa patienten. TÄNDERNA En specialutbildad tandlakare (protetiker) och en tandtekniker hjälper den patient som fätt nägon del av gommen, överkäken eller underkäken borttagefl. De skräddarsyr en 12

13 pfotes (obturator) som utformas sä att den precis ersätter vad man tagit bort. Protesen görs till största delen i plast för att vara sä.lätt och bekväm som möjligt. Inprovningen sker successir,t över en längre tid eftersom de anatomiska förhållandena ändras något under läkningen efter operationen. Protesen som har betydelse for talet, utformas ofta i samråd med sjukhusets logoped. TALET Logopeden, som är specialist på talstörnin gar hji,.jper patienten med de röst- och talproblem som ibland uppkommer efter behandling. Trots stora ingrepp talar de allra flesta fullt förståeligt. Man bekantar sig med sina förändrade forutsättningar för tal. lämplig kost. När sonden tagits bort, äter man den första tiden endast flltande föda. Därefter forsätter man med pur6er, innan man kan ätergä till mer fast föda. Åven under den här tiden kan patienten behöva extra tillförsel av näringstillskott, för att undvika att gh ner i vikt. Genom dietistens försorg kan man få kosttillskott till reducerat pris med landstingsbidrag. Logopeden hjälper till att bedöma vilka konsistenser patienten kan ata pä ett säkert sätt utan att satta i halsen samt lär ut tekniker för att underlätta matintag eller träna upp sväljfunktionen. Maten är också mycket uiktig. Dietisten bar som uppgrfi att kontrollera aikten bos uarje patient. Vid alltfcir stor aiktmins kning måste närings tills kott s ritt a s in. MATEN Efter operationen fortsätter kontakten med dietisten, som ger råd om 13

14 EN BEHANDLAD BEnÄTTAR 2OO5 nyss,llda 56 ät kändes det som jag gick igenom en lång för lning eller infektion. Det stramade i halsen, jag fick syamp och blåsor i munnen. Sökte läkare lite överallt, men ingen kunde hitta felet! Så till slut i juni kom jag till en låkarc som tittade i munnen och kände och klämde. Hon skickade remiss till Sahlgrenska öron- näs- o hals. Efter en vecka blev jag kallad. En läkare undersökte mig och jag frhgadc Kan det Yara carrcer? Han tittade på mig och svarade det kan det vara. Fattade nog inte vad han sa riktigt, men nu följde undersökningar, röntgen och allt stod stilla i tankarna. Visst, jagbö\ade röka i L5 ärshldern och hade ofta tänkt sluta. Inte trodde jagattjag skulle drabbas av detta, inte jag, det var jubara andra där borta nänstans. Efter ca 1 vecka blev jag inlagd pä öron-näs-hals för att det skulle tas ett prov i munnen allt under lokalbedövning. Detta gjordes under morgonen och på eftermiddagen fick jag pruta med läkaren. Detta är cancer var orden, men på något konstigt sätt blev jag inte Ädd utan frägade bara "och när, eller hur länge ska jag teva"?? Han var jåttego, berättade om allt som skulle hända under den närmaste tiden. Hem till sönerna, det var nog det syåraste stunden i mitt liv attberatta detta. Men vipratade hela kvällen om allt och de stöttade mig till ll}%. Åven idag 5 är senare kan jag såga att utan dem hade det inte gått bra! Slutade röka samma dag beskedet om cancer kom, det Yar den24 augusti 2OO5, att dä stoppa in en cigarett i munnen Yore helt vansinnigt... Nu började den länga resan, mina näta o kara var med hela vägen, iväg till läkare. Behandlingen, cellgifter i två omgängat, med två veckors mellanrum. Under och mellan cellgifterna är immunförsyaret kraftigt nedsatt så minsta infektion kan bli mycket jobbig, vilket det också blev.

15 Tankarna flög omkring men all energi gav jagtill att göra allt för att bli frisk. Efter dessa behandlingar foljde strålningar i mun o halsomrädet det skulle ske tvä gånger per dag.lag bor ju nära sjukhuset så jag åkte dit vafie dag. Detta var tuffa behandlingar, men all denna underbara personal och dess förståendelakarc gjorde attiag orkade. Ibland blev det för mycket då blev jag inlagd Besöken på odontologen fortsätter hela livet på grund ay att jag strälats så mycket runt munnen att tandbenet tar skada av detta, men där sköter de om mig och jag kollas regelbundet. I början på december skulle så de sista externa strålningarna göras dä var jag t\-ungen ligga inne på sjukhus. Så kom dä 23 december och jag blev utskriven. Helt otroligt!!!!! Underbart nu skulle jagleva igen... Visst det tog tid läng tid. Men jag levde ju och kroppen ar ju en helt otrolig maskin som kan laka. Biverkningar flnns javisst, det blir så efter alla dessa behandlittgar, muntorrhet, svårigheter att svålja, alltid sist vid matbordet. Man lär sig varje dag, ja helt enkelt börja ett nygammalt liv. Av en händelse räkade jaghitta en skrift om munhålecancer och om tidningenlary. Gick hem och ringde upp ordforande pratade och sedemera gick jag på en månadstråff. Det har jag aldrig ångrat. Nu laar jagvarit medlem sen Stortrivs, hår fu vi alla lika. Kallar mig aktiv medlem, föreningen har hjälpt mig i mångt och mycket. Att vi dessutom gör resor och hittar pä olika saker gör ju inte saken sämre. Vi hjälpe r varandra så gott vi kan. Idag ar jag så tacksam för alla låkare och all underbar personal på Sahlgrenska Sjukhuset, ni har givit mig livet tillbaka. Lisbetb Månssom 15

16 ,,,? 9 I bevakar och tillvaratar medlemmarnas intressen håller kontakt med myndigheter och serviceorgan arbetar aktivt för att hjälpa medlemmarna tillbaka till ett meningsfullt liv ordnar rehabiliteringsseminarier och resor ger ut tidningen (Mun&Hals) med aktuell information, artiklar och reportage har ute i landet ett tiotal läns- och regionsföreningar? t, 9?? t arbetar för att starta samtalsgrupper för både patienter och anhöriga antingen på sjukhusen eller i lokalföreningarnas regi har regelbundna kurser för förbundets och föreningarnas förtroendevalda tillhör Handikappförbunden, HSO är en av huvudmännen i Cancerfonden har förtroendeanslutna läkare, tandläkare, logoped, kurator och dietist har sitt säte i Solna Utgivare: MUN- & HALSCANCERFÖRBUNDET (MHCF). Reviderad och nytryckt Med bidrag från Laryngfonden. stämninssbilder: GARL-ANTON. Foro: IAN-ERIK ANDERSSON. Layout och tryck: ÅCRTNSHUSET PRODUKTION, Biästa

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

MUN- & HALSCANCERFÖRBUND ET INFORMERAR

MUN- & HALSCANCERFÖRBUND ET INFORMERAR MUN- & HALSCANCERFÖRBUND ET INFORMERAR Mä,il'åå,'#r#*{ff' behandlats för cancer i öron- näsoch halsområdet. Förbundet bildades ursprungligen som en intresseförening för laryngektomerade, dvs. personer

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation.

Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. Behandling av stora bettfel med ortognat kirurgi/ tandreglering och käkoperation. 2012-03-01 1 Information om behandling av bettfel som behandlas med tandreglering och käkoperation Sammanfattning av den

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

MUN- & HALSCANCERFORBUNDET INFORMERAR. il& * -r&. ;,:.r.,i :! is.i'i. --r r'-l TALA UTAN STAMBAND - STRU PCANCER IARYNXCANCER

MUN- & HALSCANCERFORBUNDET INFORMERAR. il& * -r&. ;,:.r.,i :! is.i'i. --r r'-l TALA UTAN STAMBAND - STRU PCANCER IARYNXCANCER MUN- & HALSCANCERFORBUNDET INFORMERAR = :i.... *. -r&. il& * ;,:.r.,i :! is.i'i --r r'-l aa TALA UTAN STAMBAND IARYNXCANCER - STRU PCANCER LARYNXCANCER I, ii; Ivärt land insjuknar va\e är omkring tvåhundra

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Hur påverkas barnet av spalten Utseende Vid en enkelsidig spalt kan barnets utseende kring näsa och mun vara kraftigt påverkat. Läppmuskeln är delad och spaltsidans

Läs mer

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt en föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Barn med dubbelsidig läpp-käk-gomspalt en föräldrainformation

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Vad är fettsugning? Vad händer hos oss?

Vad är fettsugning? Vad händer hos oss? FETTSUGNING Vad är fettsugning? En fettsugning görs för att få kroppens konturer mer proportionerliga. Vissa fettanhopningar påverkas lite av kost och motion och det är i dessa fall som fettsugning är

Läs mer

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste

Läs mer

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Vad är ögonlocksplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är ögonlocksplastik? Vad händer hos oss? Operationen ÖGONLOCKSPLASTIK Vad är ögonlocksplastik? Estetisk kirurgi för att åstadkomma ett yngre och piggare utseende kring ögonen är ett av de vanligaste plastikkirurgiska ingreppen, som utförs på medelålders

Läs mer

BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT

BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT BRÖSTFÖRMINSKNING BRÖSTLYFT Vad är ett bröstförminskning och bröstlyft? Kvinnor som söker för bröstförminskning har ofta stora besvär från rygg och axlar, medan kvinnor som söker för bröstlyft mer lider

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar

Frågor och svar om Tandreglering. våra egna specialister inom Tandreglering svarar Frågor och svar om Tandreglering våra egna specialister inom Tandreglering svarar Innehållsförteckning: 1. Bra att veta inför tandreglering Vad är tandreglering? Kan tänderna flyttas hur som helst? Finns

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Vad är ett ansiktslyft? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är ett ansiktslyft? Vad händer hos oss? Operationen ANSIKTSLYFT Vad är ett ansiktslyft? Huden mister med tiden sin elasticitet och spänst och det uppstår rynkor och påsar. Förändringarna beror på både arvsanlag och yttre faktorer som rökning, alkohol,

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak och operation Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus Tobak påverkar operationsresultatet När du blir opererad är det många faktorer som avgör om resultatet

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer Regionens landsting i samverkan Huvud- och halscancer Regional rapport för diagnosår 2008-20 från Nationella kvalitetsregistret för huvud- och halscancer Uppsala-Örebroregionen Feb 2015 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION

VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Fysiatriska avdelningen, tel. (06) 826 4365 Vårdplanerare tel. (06) 826 4782 Avdelning 7, tel. (06) 826 4303 VÄLKOMMEN TILL KNÄLEDSPROTESOPERATION ALLMÄNT OM LEDFÖRSLITNING

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär

Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Incontinentia pigmenti -9-9 Orofacial funktion hos personer med Incontinentia pigmenti Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos

Läs mer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer Bukhinnecancer (Peritoneal carcinomatosis) Du har fått information om att du har tumörväxt i bukhålan. Vid operationen börjar vi med att se om ingreppet

Läs mer

Information från Ortopedkliniken

Information från Ortopedkliniken Knäprotes Information från Ortopedkliniken Mars 2010 Information inför planerad knäprotesoperation. Informationen vänder sig främst till dig som står på väntelista för att en läkare skall bedöma om du

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Duchenne muskeldystrofi 5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Duchenne muskeldystrofi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos

Läs mer

Vad är estetisk läppkirurgi? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är estetisk läppkirurgi? Vad händer hos oss? Operationen LÄPPKIRURGI Vad är estetisk läppkirurgi? Vid åldrande försämras hudens elasticitet och läpparna ändrar utseende på olika sätt. Huden runt munnen får en sämre spänst och det uppkommer rynkor. En effekt

Läs mer

Patienthandbok. microspheres

Patienthandbok. microspheres Patienthandbok microspheres SIRT (Selective Internal Radiation Therapy - selektiv intern strålningsbehandling) för levertumörer med användning av SIR-Spheres mikrosfärer Denna broschyr tillhandahålls av

Läs mer

Allmän information om sarkom

Allmän information om sarkom Allmän information om sarkom Vad är sarkom och hur vanlig är sjukdomen? Ordet sarkom kommer från grekiskans sarx = köttliknande. Sarkom är en cancertumör som kan uppstå någonstans i kroppens stödjevävnad,

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål)

Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål) Ögonkliniken Umeå Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål) Näthinnan och gula fläcken Näthinnan är det tunna lager av synceller som täcker ögonbotten. I dessa celler

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer