innehåll kyrkan i världen inledning jag i världen vi kan påverka världens kurs världens kurs underlag för övningarna 57 mer att läsa och lära 60

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "innehåll kyrkan i världen inledning jag i världen vi kan påverka världens kurs världens kurs underlag för övningarna 57 mer att läsa och lära 60"

Transkript

1 grundkurs version

2 innehåll inledning Det här är Världens kurs 4 Så här kan du använda Världens kurs 5 Genomgående tankar 8 Grundkursens upplägg 8 Till ledarna 9 Inledning/avslutning 10 Värderingsövningar 10 Att arbeta med bibeltexter 11 jag i världen Övning Kugghjulsintervjuer 12 Övning Måla, jag i världen 12 Övning Heta stolen 13 Pratstund Hur ser vårt samhälle ut? 13 Övning Var kommer din dag ifrån? 14 Globalisering 14 Pratstund Globalt eller internationellt? 15 Övning Linjen 15 Pratstund Tro och handling 16 världens kurs Världens resurser 17 Pratstund Varför ser världen ut som den gör? 18 Kolonialisering 19 Skuldkris 21 Världshandel 22 Världshandelsorganisationen 22 Bistånd 24 Hiv, aids och utveckling 25 Klimat och utveckling 27 Kyrkans roll i utvecklingen 29 Övning Steg för steg 30 Millenniemålen 31 Övning Fyra hörn om världens orättvisa 32 kyrkan i världen Pratstund Solidaritet och rättvisa 33 Internationell mission och diakoni varför det? 34 Övning Teser om mission 35 Tre vägledande perspektiv för kyrkans internationella arbete 35 Det teologiska hjulet 37 Övning Idéstorm Vad gör kyrkan? 38 Övning Sju fokusområden 38 vi kan påverka världens kurs Övning Tvärtomövning Vad kan vi göra? 49 Olika sätt att engagera sig 49 Internationell grupp i församlingen 49 Vänförsamlingar 49 Utbytesprogram eller volontär 50 Gudstjänst och bön 50 Bibelstudiegrupp 50 Sociala medier 50 Insamling 50 Höj rösten 51 Förtroendevald 51 Kyrkornas globala vecka 51 Kyrka för Fairtrade 51 Schyst resande 51 Svenska Kyrkans Unga 51 Rena kläder 52 Solidaritet och rättvisa i Sverige 52 Miljödiplomering 52 Ljussteget 52 Övning Var kommer församlingens dag ifrån? 53 Övning Mångfald i församlingen 54 Pratstund Resurser kunskap ansvar! 54 Övning En församling med globala rättviseglasögon 55 Övning - Skriva brev till sig själv 55 Bön som avslutning 55 Utvärdering 56 underlag för övningarna 57 mer att läsa och lära 60

3 inledning 3 inledning vill du förändra världen? Bra. Det gör du redan, vare sig du vill det eller inte. Du träffar andra människor, du köper saker, du gör saker. Du äter mat som människor har odlat och skördat i usa eller Ecuador. Metallen i din mobiltelefon är bruten i Kongo och hopsatt i Kina. Din bilresa bidrar till den globala uppvärmningen, som påverkar skörden för jordbrukare i Indien. Du möter och talar med människor varje dag. Varje val du gör har en plats i skapelsen, eftersom vi alla hör ihop och är beroende av varandra. Du påverkar den kurs världen styrs efter, och du påverkas av andra. REDAKTION: Gudrun Norrfjärd Sofie Lindestrand Psilander Marit Norén Jakob Sundmark Produktionen av Världens kurs - Grundkurs sker med stöd från Sida. Sida har ej deltagit i produktionen och ansvaret för innehållet är utgivarens. Samtidigt är du älskad och buren av din Skapare. Det kan du alltid luta dig mot. Ibland känns världens problem med klimatförändringar, krig, övergrepp, orättvisor och fattigdom för stora, för tunga att orka ta itu med. Ibland vill man väl bara leva på och göra det som är roligt och enkelt. Det måste det också finnas plats för. Det handlar inte om att ständigt ha dåligt samvete. Det handlar om att du och jag har ett ansvar, men också om att vi inte står ensamma. Vi kan uppmuntra varandra att ta ansvar och att ta ställning. Och vi får upptäcka att det är roligt att engagera sig och att det kanske till och med är enklare att göra det som känns meningsfullt. Som kyrka och kristna kan vi inte stå bredvid och se på när människor och natur kränks. Vi är sända att gripa in. Tron får bli handling, hoppet bär oss och vårt uppdrag är kärlek till allt skapat! Du är oändligt värdefull och viktig. Du förändrar världens kurs. /Redaktionsgruppen

4 inledning 4 Det här är Världens kurs bakgrund Det har under flera år vuxit fram ett behov av ett gemensamt och greppbart koncept för utbildning inom Svenska kyrkans internationella verksamhet, eller ännu vidare globala frågor. Hur ser världen ut och vad gör kyrkan åt det? Är det kyrkans uppgift att bry sig om hur någon på andra sidan jorden har det? Världens kurs, som utvecklats i samarbete med Sensus, ger möjlighet att lära sig mer och tillsammans med andra få reflektera över och diskutera både kyrkans och sin personliga roll. kurs i dubbel bemärkelse Ordet kurs kan ju användas i dubbel bemärkelse och det gör det i detta sammanhang. Kanske tänker du först på kurs i bemärkelsen utbildning, att gå en kurs och lära sig något nytt. Det stämmer på Världens kurs, här finns alla möjligheter att lära sig saker! Kurs kan också betyda riktning, att ange ett fartygs kurs betyder att berätta åt vilket håll fartyget är på väg. Även detta stämmer på Världens kurs. Vart är världen på väg egentligen? Och kan det vara så att vi har möjlighet att påverka världens kurs?

5 inledning 5 Så här kan du använda Världens kurs hur är det tänkt att fungera? Du läser nu ur grundkursmaterialet. I sin helhet består Världens kurs av flera tematiska material. Samtliga material berör det internationella arbetet men ur olika infallsvinklar. Karaktären på samtliga Världens kursmaterial är folkbildningsmässig, det vill säga fokuserar på gemensamt lärande, aktivt deltagande, övningar och samtal. Varje material kan hållas antingen som helgkurs eller studiecirkel. Världens kurs kan även användas som plocklåda ; material där du kan hämta information och inspiration kring en viss fråga för att använda i något annat sammanhang, till exempel i konfirmandundervisningen eller på pensionärsträffen. Du bestämmer själv vilka Världens kursmaterial du vill ta del av. Det finns inga krav på att gå samtliga delar och inte heller att du går dem i någon särskild ordning. Varje delmaterial kan tillämpas och användas precis som materialet föreslår. Det är också meningen att innehåll och upplägg ska kunna anpassasså att det blir så intressant och relevant som möjligt för just den aktuella gruppen. Det är bra att sträva efter att få med helheten som materialet presenterar, därmed inte sagt att alla pass och övningar måste vara med. Fokus kan läggas på olika delar beroende på gruppens kunskap och intresse. Självklart går det bra att lägga till ytterligare inslag eller använda sina egna favoritövningar eller favoritmaterial. De olika delarna i Världens kurs finns i första hand att ladda ner från

6 inledning 6 vem är världens kurs till för? Grundkursens målgrupp är bred. Funderar du på varför världen ser ut som den gör, varför kyrkan bryr sig om det och vad kyrkans internationella verksamhet innebär? Då är grundkursen ett bra tillfälle att lära sig mer, få chans att diskutera och få tips på vad du kan göra i ditt sammanhang. De tematiska materialen riktar sig till dig som vill veta mer om ett specifikt ämne och hur kyrkan arbetar med det. Hur använder jag Världens kurs? studiecirkel Världens kursmaterialen går utmärkt att använda som studiecirkelmaterial. Studiecirkeln är en idealisk form för lärande. Till studiecirkeln kommer man frivilligt, och som deltagare har du möjlighet att påverka innehåll och metod. En studiecirkel består av minst tre personer som träffas minst tre gånger under minst nio studietimmar (à 45 minuter). Formellt ska studiecirkeln ha en ledare, i praktiken kan flera personer turas om att leda de olika träffarna och man kan komma överens om att förbereda olika delar. Huvudpoängen med studiecirkeln är samtalet och utbytet av tankar och erfarenheter. Tips på möjligt upplägg för studiecirkel finns att ladda ned i ett separat dokument. Kontakta ditt Sensuskontor för mer information om hur ni kommer igång.

7 inledning 7 helgkurs Det går också bra att koncentrera Världens kurs till ett par dagar, till exempel en helg. Vill man ordna en sådan kurs är det lämpligt om man är två personer som leder den. Som ledare har man antingen gått Sensuspedagogen (se under rubriken Stöd från Sensus) eller på annat sätt gått igenom materialet så att man känner sig trygg i att leda en kurs för andra. Tips på möjligt upplägg för helgkurs finns att ladda ned i ett separat dokument. Om du vill gå en helgkurs kan du kontakta ditt lokala Sensuskontor för att undersöka om det är någon kurs på gång eller om det finns möjlighet att ordna en. Om du själv skulle vilja gå en ledarutbildning och ordna en kurs kan du också ta kontakt med ditt Sensuskontor. plocklåda Världens kurs går bra att använda som plocklåda ; ett material som du kan bläddra i och hitta fakta, övningar, tips och inspiration kring någon särskild fråga. Kanske har du ansvar för ett gudstjänstprogram, en dagledigträff eller för en grupp konfirmander och skulle vilja berätta om kyrkans internationella arbete och det globala perspektivet men vet inte riktigt hur. Då kan Världens kurs hjälpa dig. stöd från sensus Sensus är ett studieförbund som arbetar med folkbildning och som särskilt lyfter fram livsfrågor, mångfald och globala frågor. Genom Sensus kan du få stöd och hjälp att ordna en studiecirkel eller kurs. Sensus finns över hela landet. Ta reda på vem som är din närmsta kontakt på www. sensus.se och klicka på Kontakta oss. Genom Sensus finns möjlighet att utveckla dig själv som ledare. Sensuspedagogen är en fortbildning i folkbildningspedagogik. Den bygger på såväl deltagarnas erfarenheter som Sensus pedagogiska policy. Utbildningen är på 9 timmar. På kan du läsa mer. Håll även utkik på för särskilda kurstillfällen.

8 inledning 8 Genomgående tankar Världens kurs vill hjälpa till att se sambanden mellan det lokala och det globala. Vi lever i en värld där vi ständigt påverkar och påverkas av människor både nära och långt borta, vare sig vi vill eller inte. Genom att se och vara medveten om detta kan jag agera på ett mer medvetet sätt, mina handlingar spelar faktiskt roll. När jag blir medveten om att mina handlingar spelar roll börjar jag också reflektera över hur jag vill handla och varför. Vad är det som har betydelse för hur jag vill agera? Spelar det någon roll att jag tror på Gud? Hur syns det i mina handlingar? Eller är tro och liv två separata saker? Världens kurs utgår från att tron på Gud och livets vardagliga handlingar behöver hänga ihop och ständigt gå in i varandra. Först då kan tron spela en viktig roll och bidra till en positiv förändring. Världens kurs grundas i övertygelsen om att vi som kyrka och kristna är sända att göra det vi kan för en hållbar värld utan orättvisor, fattigdom och förtryck, där varje människa får leva i frihet och värdighet. Gud visar sig i sin skapelse i naturen och i varje människa. Vi har i uppdrag att vara verktyg för Guds vilja att den skapelsen ska leva och vara hel. Då låter vi tron bli handling. Grundkursens upplägg Grundkursen är uppdelad i fyra kapitel: Jag i världen, Världens kurs, Kyrkan i världen och Vi kan påverka världens kurs. I den första delen, Jag i världen, får du fundera över hur du hänger ihop med världen, hur du påverkas av och själv påverkar världen, både nära och långt borta. Del två, Världens kurs, handlar om hur världen ser ut, varför den ser ut som den gör och vart världen är på väg. Del tre fokuserar på Kyrkan i världen. Varför ska kyrkan bry sig om hur världen ser ut och att världen inte är rättvis? Här får du också veta mer om vad kyrkans internationella arbete innebär. Den avslutande delen fokuserar på att vi tillsammans faktiskt har möjlighet att påverka världens kurs. Genom att tänka igenom hur vi lever våra liv och försöka leva på ett ansvarsfullt sätt, kan vi faktiskt göra världen rättvisare. Här finns flera tips på vad vi konkret kan göra.

9 inledning 9 Till ledarna Grunden för lärandet i Världens kurs är samtalet, utgångspunkten är den enskilda människans erfarenheter och lust att lära. När vi pratar med varandra får vi tillfälle att lyssna på varandras erfarenheter och pröva våra egna synsätt och åsikter. Det finns olika vägar för att nå fram till den givande pratstunden. Förhoppningsvis kommer du att upptäcka några av dem här i Världens kurs. I vissa fall kan en övning vara en bra ingång till samtalet och ibland kan nyckeln vara en text att utgå ifrån. Ofta är det bra att dela in sig i mindre grupper för pratstunderna. Som ledare för en kurs eller cirkel har du i uppgift att stödja gruppens samtal så att olika perspektiv och erfarenheter får komma fram. Världens kurs bygger på övertygelsen om varje människas inneboende förmåga, där vi kompletterar varandra med olika gåvor. Här kommer några tips till dig som ledare. De kan hjälpa dig att vara en effektiv katalysator under pratstunderna: - Ställ effektiva korta frågor som Hur ser du på det? Berätta mer... Hur menar du då? - Ställ öppna frågor (som inte kan besvaras ja/nej) som Vad? eller Hur? - Bekräfta det deltagarna säger genom att uppmuntra, kommentera och anknyta. - Sammanfatta och synliggör vad som sagts. - Se till att alla kommer till tals och var observant på att vissa individer inte blir tysta på grund av genus, funktionshinder, språksvårigheter eller annat.

10 inledning 10 inledning/avslutning Vare sig man väljer att genomföra Världens kurs som studiecirkel eller kurs kan det vara bra att ha en tydlig början och ett tydligt slut på varje träff. Ett sätt att inleda eller avsluta en träff är rundan. I en runda får alla i gruppen berätta om sina tankar utan att bli kommenterade. När alla har sagt sitt kan man välja att be om kommentarer. Ett sätt att visa på vem som talar är att använda ett fokusföremål. Så länge den som talar håller i detta föremål är alla andra tysta, därefter skickas föremålet vidare till nästa talare. Rundan kan även fungera för utvärdering. Frågor för en runda kan till exempel vara: Så här mår jag just nu/ det här förväntar jag mig av kursen/ det här tar jag med mig från den här dagen/ så här ser jag på världen. En annan metod för inledning eller avslut är bildspråk. En bild kan hjälpa till att sätta ord på tankar och känslor och olika personer kan se olika saker i en och samma bild. Lägg ut bilderna (det finns särskilda så kallade bildspråk men man kan också använda andra bilder, symboler eller till exempel föremål från naturen) och uppmana deltagarna att välja en bild/ symbol som hon/han tycker beskriver något, till exempel: Så här mår jag just nu/ det här bär jag med mig/ det här är mina förväntningar. Ytterligare ett sätt att inleda eller avsluta en träff är att helt enkelt sitta avslappnade och lyssna på stilla musik i ett par minuter. Avslappningen kan vara särskilt bra om ni möts på kvällen efter jobbet eller skolan. Den kan vara ett sätt att varva ner och släppa dagens bekymmer. värderingsövningar Värderingsövningar kan användas för att starta samtal och bearbeta värderingar inom områden som saknar givna svar. Dessutom bidrar metoden ofta till ett ökat självförtroende eftersom man i mindre grupp får uttrycka sin åsikt utan att någon kan säga att det är rätt eller fel. Det är ett bra instrument för demokrati. I värderingsövningar får deltagarna tillfälle att tänka efter och ta ställning, uttrycka sina åsikter, motivera sina ståndpunkter, bli lyssnade till och lyssna till andra samt reflektera och bearbeta attityder. Det är viktigt att som ledare tala om för deltagarna att de har rätt att ändra den åsikt som de framfört under övningen. Som deltagare kan man tänka om både under och efter övningen. Det finns inga rätt och fel i en värderingsövning. Här ges tillfälle att provtänka!

11 inledning 11 I materialet finns värderingsövningarna Linjen, Fyra hörn och Heta stolen. Det går även bra att hitta på egna frågor och påståenden till övningarna. Förutom dessa finns andra övningar som har vissa likheter med värderingsövningarna, till exempel Steg för steg. att arbeta med bibeltexter Löpande i materialet finns förslag på bibelställen med anknytning till de olika övningarna och texterna. Ni kan arbeta med bibeltexterna på olika sätt, och lägga så mycket tid på dem som ni själva tycker passar. Följande är ett möjligt sätt att arbeta med samtal utifrån bibeltexter. Metoden är mycket enkel och kan användas många gånger. - Läs texten högt ett par gånger, olika röster. - Ställ frågan: Vad betyder den här texten för mig i mitt globala engagemang? eller Vad betyder den här texten för mig här och nu? - Ge varandra en stunds tystnad för egen reflektion. - Gör en runda där var och en får ge sitt svar på frågan. Använd gärna ett fokusföremål, den som har föremålet har ordet. Han/hon får då tala till punkt och övrigas roll är att lyssna aktivt (inte sitta och fundera på vad man själv ska säga när det blir ens tur). - När alla haft föremålet och möjlighet att ge sitt svar kan ni samtala utifrån det ni hört och tänkt. övning pratstund bibelställe

12 jag i världen 12 JAG I VÄRLDEN Kugghjulsintervjuer syfte: Att presentera sig och börja lära känna varandra. beskrivning: Dela in deltagarna i två lika stora grupper. Den ena gruppen formar en cirkel med ansiktena vända utåt. Den andra gruppen formar en cirkel utanför denna med ansiktena vända inåt. Varje person ska ha någon mittemot sig. Varje par snabbintervjuar varandra utifrån tre frågor: Senast lästa bok? Drömresmål? Vad vill du med Världens kurs? När paren är klara flyttar yttercirkeln ett steg till vänster och så börjar en ny intervju. Fortsätt varvet runt. TIPS: Har du egna frågor som du tycker är mer relevanta så använd dem i stället. Du kan använda ett stoppur eller liknande för att markera tiden för varje intervju för att få mer fart i övningen. tidsåtgång: Varje intervju ska gå fort, max en minut per parintervju. Måla, jag i världen syfte: Att reflektera över hur jag placerar mig själv i det världsvida sammanhanget, att presentera sig och börja lära känna varandra. beskrivning: Alla får ett vitt papper och tillgång till penslar och vattenfärg eller färgpennor/kritor. Varje person får i uppgift att rita/måla hur man uppfattar sig själv i världen. Det är upp till varje person hur bilden kommer att se ut, inget kan vara rätt eller fel. Sedan får alla kort beskriva sin bild för gruppen. TIPS: För att minska prestationsångesten kan alla måla/ rita med fel hand; den som är högerhänt använder vänster hand och vice versa. Som alternativ till målning kan ledaren ha med sig tidningar att klippa ur för att göra ett kollage på samma tema. tidsåtgång: För att det inte ska bli för mycket prestation är det bra om man inte får för lång tid på sig, max tio minuter kan vara lagom. För presentationen kan man räkna med ytterligare ca tio minuter, men det beror på hur stor gruppen är.

13 jag i världen 13 Heta stolen syfte: Att tänka till och ta ställning till ett antal mer eller mindre kluriga påståenden. Övningen är bra för att komma igång inför kommande pratstund. beskrivning: Heta stolen är en värderingsövning (se bakgrundstexten på s. 10). Ni behöver lika många stolar som deltagare. Ställ dem i en ring, en deltagare på varje stol. Ledaren säger ett påstående i taget (se nedan) och deltagarna byter stol i fall de håller med om påståendet. Om det bara är en person som väljer att byta stol, låt personen stå upp och markera och därefter sätta sig igen på samma stol. Det är viktigt att det är tempo i övningen. Ledaren kan ställa frågor till deltagarna om hur de tänkte när de valde att antingen sitta kvar eller byta stol. TIPS: För att komma igång kan det vara bra att göra ett antal provpåståenden som är enkla att ta ställning till, till exempel Rött är den finaste färgen, te är godare än kaffe. Kom gärna på egna påståenden. tidsåtgång: Ca tio min. påståenden - Jorden är ett bra ställe att leva på. - Världen är orättvis. - Klimatfrågan är en rättvisefråga. - Jag känner mig maktlös inför läget i världen. - Kyrkan har ett ansvar att jobba med rättvisefrågor. - Svenska politiker har ett ansvar även globalt. - Svenska politiker tar sitt ansvar. - Jag orkar bry mig om miljön. - Fairtrade kaffe har sämre kvalitet än konventionellt kaffe. - Jag tror att jag kan lära mig saker och få inspiration från den yngre/ äldre generationen. - Om 30 år har vi löst klimathotet. - Genom kyrkan kan jag engagera mig för global rättvisa. - Det är jobbigt att vara engagerad. - Om 100 år är världen rättvisare än idag. - Det är jobbigt att vara kristen. - Om jag fick välja skulle jag helst sitta på café hela dagarna. Hur ser vårt samhälle ut? Samtala om hur samhället vi lever i ser ut och vad konsekvenserna av det blir. Dela gärna in er i mindre grupper. Det kan vara bra att skriva upp frågorna på white board eller blädderblock. Välj de frågor som känns mest intressanta Vad värdesätts i dagens samhälle? Vad är viktigt? Vad är framgång? Hur når man den? Vad är lycka? Vad är rikedom och vad är fattigdom? Individ eller kollektiv i fokus? Kvalitet eller kvantitet? Vad blir följderna av de normer vi har? tidsåtgång: Ca tio min.

14 jag i världen 14 Var kommer din dag ifrån? syfte: Ett sätt att illustrera globaliseringen. Att få fundera över hur jag hänger ihop med resten av världen. Hur påverkas jag och hur påverkar jag? beskrivning: Rita upp en stor världskarta på white board eller blädderblock (det gör inget om den blir lite tokig, men se till att få med alla världsdelar). Fråga sedan gruppen vilka länder de har varit i kontakt med i dag. En viss förvirrig kan uppstå innan man kommer fram till att man indirekt varit i kontakt med stora delar av världen genom maten man ätit, kläderna man har på sig, musiken man lyssnat på osv. Gå igenom tema för tema (mat, kläder, musik etc.) och markera på kartan vilka länder som är aktuella. Ibland är det inte så lätt att veta var saker kommer ifrån, men det är tillåtet att gissa. Prata om hur kartan blev, har vissa länder fler markeringar än andra? Får vi olika typer av saker från olika länder/kontinenter? Varför är det så och vad kan det få för följder? TIPS: Ni kan använda olika färger för olika temans markeringar på kartan. Då syns det tydligare vad vi får från olika länder och kontinenter. tidsåtgång: Ca 15 minuter Globalisering Din bästa kompis bor på andra sidan jorden och din nya kärlek är 400 mil bort. Ett mejl från Sydafrika kommer fram på några sekunder, och hemma framför datorn kan du handla kläder från Kina. Din flygresa dit påverkar vädret i Alaska och Kenya. En mobiltelefon får sitt kretskort från Japan, plasthölje från Filippinerna, sätts ihop i Vietnam och säljs i Sverige. Vi kallar det globalisering. Globalisering handlar om hela världen. Kulturerna blandas, företagen blir internationella och politiken knyts ihop. Handeln mellan länderna ökar och det gör att det skapas fler jobb, framför allt i fattiga länder. Det finns olika sätt att se på globalisering. Några förklarar den som en hård konkurrens länderna emellan. Politiken blir mycket mer penningfixerad när länderna tvingas tävla mot varandra. Ekonomin hamnar i centrum i stället för människorna. Andra menar att handeln gör att människor runt om i världen knyts samman. Inte bara företagen kan expandera i en globaliserad värld. Oavsett vad man tycker är globaliseringen här för att stanna och inte en trend som blir omodern över en höst. Vad vi istället borde fokusera på är hur hela världen ska få ta del av den, utan att fattiga länder och fattiga människor hamnar i skymundan. Hur ser det ut runt om i världen? Hur hamnade vi där vi är? Hur kan vi göra det bättre? Och vad kan just du göra för att visa att du bryr dig? De beslut du tar påverkar någon på andra sidan jorden. Oavsett om du orkar eller inte. (Svenska kyrkan: 2008, Orka)

15 jag i världen 15 Globalt eller internationellt? Vad är skillnaden mellan globalt och internationellt? Eller är det samma sak? Vem innefattas i de respektive begreppen? Om det finns en skillnad, har det i så fall någon betydelse? Samtala i några minuter kring dessa frågor. Linjen syfte: Att fundera över vad globaliseringen innebär och vad man själv tycker om den. beskrivning: Linjen är en värderingsövning (se bakgrundstexten på s. 10). Deltagarna ska genom att ställa sig på en linje ta ställning till hur de ser på globaliseringen. Rita en tänkt linje i rummet, till exempel från en vägg till en annan. Längst ut i ena änden är ståndpunkten: Globaliseringen är världens räddning, i motsatt ände är ståndpunkten: Globaliseringen kommer att bli jordens undergång. Mellan dessa punkter finns en fallande skala där mitten representerar varken/eller. Förklara för deltagarna hur övningen fungerar, presentera påståendena och visa vilken ände som representerar vilken åsikt. Därefter får varje person ställa sig på den plats som hon eller han tycker stämmer överens med sin egen åsikt. Diskutera hur ni tänkte. Tips: Hitta gärna på egna påståenden till denna övning. Tänk på att undvika negationer i påståendena då det lätt kan bli förvirrat. tidsåtgång: Ca fem min för ett påstående.

16 jag i världen 16 Tro och handling Jesus såg alltid till de mest utsatta människorna, de som var fattigast, hungrigast och de som hade minst möjlighet att på egen hand förbättra sina förutsättningar. Det är något grundläggande i att alltid stå på den svages sida. Att känna med den mest utsatte, men inte bara känna, utan faktiskt handla för den utsattes rättigheter och skapa möjligheter till förändring. Genom att se den som har det svårt och handla för dennes rättigheter, kan tro och liv mötas. Ibland är vi väldigt duktiga på att se människor som har det svårt i andra delar av världen men missa den person som sitter bredvid på bussen. Det är viktigt att ha det globala perspektivet, men det globala innefattar också det mest lokala det får vi inte glömma. En tro utan återverkningar i ditt vardagliga liv går det att ha en sådan? Vad skulle det innebära? En tro som ständigt tar sig uttryck i det du gör hur skulle det se ut och vad skulle följden bli? Jak 2:15-17 Luk 7:11-16 Jesus uppväcker en död pojke, pojkens mamma är änka och det är hennes enda son som har dött. En änka var mycket lite värd då, hon hade ingen arvsrätt och stod på många sätt utanför samhället. En kvinna utan barn var också utsatt och exkluderad av samhället. Att änkans son dör är därför djupt tragiskt. Hon mister inte bara sin son utan hennes utanförskap ökar, hon blir en ingen. Men Jesus rör vid den döde pojken. En död människa ansågs oren, och då Jesus rör vid det orena blir även han oren. Jesus rör det orena, går utanför gällande normer, för att skapa liv. tidsåtgång: min.

17 världens kurs 17 VÄRLDENS KURS Världens resurser Aldrig har så många haft det ekonomiskt så bra som idag. De senaste åren, fram till finanskrisens utbrott 2008, har världens ekonomi gått bra. Samtidigt ökar gapet mellan de som har och de som inte har. De ekonomiska klyftorna mellan människor inom länder är enorma. Regional Income Distribution 1970 Regional Income Distribution 2000 South Asia East Asia East Europe Latin America OECD Africa South Asia East Asia East Europe Latin America OECD Africa $1 $10 $100 Dollars per day $1 $10 $100 Dollars per day Världens ojämlikhet kan beskrivas genom vilka som har tillgång till internet. 70 procent av usa:s befolkning har internetuppkoppling. I Asien är siffran tio procent och i Afrika är endast fyra procent uppkopplade (www.nationalgeographic.com). Att säga som vi ibland gör i Sverige: Har man inte en hemsida finns man inte är inte verkligheten överallt. 2,5 miljarder människor lever i fattigdom, det vill säga på mindre än två us-dollar per dag. För dem är det internationella biståndet viktigt. Men världen spenderar mer än tio gånger så mycket pengar på militära utgifter som på bistånd. källa: Världen har fått en stor lägre medelklass. Många har fått ett jobb, kanske en lägenhet och barnen kan gå i skolan. Enormt stora förändringar har skett i till exempel Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika. Skyskrapor har byggts och fabriker har anställt unga människor som tidigare levde ett fattigt liv på landsbygden. I fabrikerna har allt från kläder, filtar, trädgårdsmöbler och teveapparater producerats, och framförallt usa och Europa har köpt varorna. Mellan 1990 och 2005 har 130 miljoner människor över hela världen lyfts ur extrem fattigdom. fn:s definition av extrem fattigdom är när en människa lever på mindre än en us-dollar per dag. År 2008 kollapsade usa:s bostadsmarknad. Stora banker gick i konkurs och världen är inne i en global ekonomisk nedgång. usa och Europa köper inte längre lika mycket kläder, skor eller teveapparater. Arbetare som kommit från Latinamerika till usa för att jobba på restauranger och som tidigare skickat hem pengar till sina familjer, går nu arbetslösa. 15 procent av Honduras bruttonationalprodukt (bnp) har varit pengar som skickats hem från arbetare i andra länder. Det är långt över det internationella biståndet till landet. Situationen är liknande i Afrika. Arbetare därifrån finns i Sydafrika, Europa och usa.

18 världens kurs 18 Fortfarande är de flesta utvecklingsländer beroende av ett fåtal råvaror. De exporterar kaffe, bananer, bomull eller socker. Mineraler och diamanter är stora inkomstkällor för många länder i Afrika. Olja dominerar i länder som Venezuela, Ecuador, Angola, Nigeria och i Mellanöstern. Att vara beroende av ett fåtal exportvaror gör länderna mycket känsliga för världsmarknadspriserna. Världens ekonomiska resurser finns framförallt i företagen. Företagens tillgångar är långt större än de fattigaste ländernas. Shell är ett av världens rikaste företag med tillgångar på 200 miljarder us-dollar, och h&m har fem miljarder us-dollar i tillgångar. Samtidigt anställer h&m arbetare över hela världen i fabriker och i affärer. Men siffror och statistik ändrar sig snabbt i dagens globala ekonomi. Företag går ihop, banker går i konkurs, länder byter politik situationer förändras. Men stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika med sina enorma naturtillgångar har fortfarande en mycket fattig befolkning. Fortfarande lever 1,4 miljarder människor i extrem fattigdom. Undersök världen närmare på Där kan man t.ex. titta på Human Development Trends som visar diagram över tid på utvecklingen i världen och hur inkomstfördelningen har förändrats. Varför ser världen ut som den gör? Vad tänker ni om att världen ser ut så här? Hur kommer det sig att fördelningen ser ut som den gör? Det verkar ju inte egentligen inte vara brist på resurser Vilka anledningar till snedfördelningen kan ni komma på? så används världens resurser mat till husdjur i usa 16 miljarder us-dollar/år glass i usa 20 miljarder us-dollar/år alkohol i europa 160 miljarder us-dollar/år världens militära utgifter miljarder us-dollar/år världens bistånd 104 miljarder us-dollar/år mat till alla skulle kosta 30 miljarder us-dollar utbildning för alla skulle kosta 10 miljarder us-dollar (Changemaker, 2009) tidsåtgång: Ca tio min.

19 världens kurs 19 Hur blev världen så här? Självklart finns det väldigt många anledningar till varför världen ser ut som den gör, ni har säker kommit på flera stycken. Det finns inte ett enkelt svar på den här frågan. Bland många viktiga orsaker följer här några av dem. Kolonialisering Här kommer reflektioner från två personer som lever i två olika före detta kolonier: Brasilien och Tanzania. Hur ser de på kolonialismen och hur den påverkat samhället som de lever i? namn: Hébert Vieira Barros född: 1979 familj: Fru och en dotter arbetar som: Universitetslärare i bibel- och religionsvetenskap och är aktiv i cebi, ett ekumeniskt, befrielseteologiskt bibelstudiecenter bor: I Goiás i Brasilien Brasilien ligger i Sydamerika, på södra halvklotet, ett jätteland med mer än 700 mil kust. Det är ett land med mycket naturtillgångar, bördig jord och stora skogar. Människorna är glada och gästvänliga. I Brasilien är det möjligt att möta människor från många olika ursprung och etniciteter. Blandningen av människor och kulturer är ett av landets kännetecken. Många människor har sina rötter i Afrika. brasilien landfakta huvudstad: Brasilia största stad: São Paulo officiellt språk: Portugisiska folkmängd: Knappt 190 miljoner självständighet: 7 september 1822 från Portugal (deklarerad) 5 augusti 1825 (erkänd) Brasilien är märkt av sin koloniala historia. Kolonisatörernas invasion, med början på 1500-talet, har lämnat efter sig minnen fyllda av blod och smärta. Under koloniseringsprocessen blev ursprungsfolken brutalt mördade, tusentals indianfolk utrotades och tusentals år av historia och kultur utplånades. Portugiserna som koloniserade Brasilien behövde arbetskraft i det nya landet. De tillfångatog miljontals människor i Afrika, gjorde dem till slavar och tvingade dem arbeta i det brasilianska jordbruket. De afrikanska slavarna var ekonomins grundpelare. Kolonialstrukturen gjorde att endast en liten del av Brasiliens tillgångar stannade i landet. Brasiliens naturtillgångar och produktion fördes till Portugal och andra europeiska länder. Kolonialtidens struktur finns på många sätt kvar ännu idag. Största delen av landets mark ägs av en liten del av befolkningen och fortfarande försvinner mycket av rikedomarna ut ur landet. Verkligheten i dagens Brasilien är starkt påverkad av de stora sociala och ekonomiska skillnaderna mellan människor. Miljontals människor lever i extrem fattigdom. Många har en falsk bild av vad utveckling är, de tror att det som erbjuds av den neoliberala kapitalismen och av konsumismen kan leda till utveckling. Samtidigt finns det människor i Brasilien som genomskådar den neoliberala kapitalismen, som ser att det systemet endast är en fortsättning på det koloniala systemet. De visar motstånd, de tror på en annan slags utveckling. Det finns många forum och folkrörelser där detta folkliga motstånd

20 världens kurs 20 visar sig, där medvetenheten om situationen i Brasilien och världen kan växa sig stark. Det finns folkrörelser som exempelvis cebi (ekumeniskt, befrielseteologiskt bibelstudiecenter) och mst (jordlösa bönders rörelse) och det finns enskilda organisationer. Dessa rörelser, detta organiserade motstånd, är levande tecken på Gudsrikets närvaro på jorden. Hoppet om att en annan värld är möjlig finns där! namn: Seth Yona Mlelwa född: 1962 familj: Gift, fem barn och ett barnbarn arbetar som: Ansvarig för ungdomsarbetet inom södra stiftet i Tanzanias evangelisk-lutherska kyrka bor: I Njombe där stiftskontoret finns Prästen Seth Mlelwa väljer att svara med att berätta om utbildningssystemet i Tanzania och om Storbritanniens inflytande över det. Han är kritisk till utformningen av systemet och till delar av det som systemet medför, men påpekar även att det utländska styret också har bidragit till att utveckla vårt land. tanzania landfakta huvudstad: Dodoma största stad: Dar es-salaam officiella språk: Swahili och engelska folkmängd: Knappt 40 miljoner självständighet: 9 december 1961 från Storbritannien (Tanganyika) 19 december 1963 ( plus Zanzibar = Tanzania) Så här resonerar Mlelwa kring vad kolonialtiden inneburit för det tanzaniska skolsystemet: Det koloniala utbildningssystemet fokuserade inte i första hand på att frigöra de infödda. På många sätt stämde inte det brittiska utbildningssystemet i Tanzania överens med det afrikanska sättet att leva. Kolonisatörerna, och även de flesta missionärerna, var inte medvetna om det traditionella utbildningssystemet. Traditionellt fick man utbildning genom att lyssna och praktisera, det var viktigt att uppföra sig väl och rätta sig efter de makthavare som styrde livet i hela byn eller samhället. Imperialisternas okunnighet hindrade dem från att förstå att det faktiskt fanns ett praktiskt och dugligt utbildningssystem i Tanzania redan innan de kom dit. De missade att den traditionella utbildningen handlade om socialisering och om att förbereda människor på att möta de vardagliga problemen. Det fanns liten eller ingen medvetenhet om att tanzanierna redan ansåg att utbildning var väldigt viktigt och att man verkligen lärde ungdomarna vad de behövde för att kunna leva ett ordentligt liv. På så sätt skapade man framgång, man lärde av det som varit för att bygga för framtiden. Ett av imperialisternas största misstag var att tro att tanzanierna inte hade något utbildningssystem i sina traditionella samhällen. Resultatet av detta uppslukar fortfarande Tanzania eftersom utbildningssystemet inte speglar den verkliga situationen i Afrika utan snarare hur det är i Europa. Läroplanen handlar om livet ur ett europeiskt perspektiv, om vitas kunskap och det fina med europeisk kultur. På så sätt formas tanzanierna att bli som européer. Vad blev följden av det här? Alla som gick i skolan kände sig förmer än sina kompisar som var kvar där hemma och inte kunde läsa. Det här skapade segregation, vilket var ett främmande fenomen i det tanzaniska samhället.

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR Som stöd för att samtala i grupper om RPG:s policyprogram har Studieförbundet Bilda tagit fram en enkel studieguide med förslag på några samtalsfrågor

Läs mer

Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa

Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa INLEDNING Gruppledare (att läsa högt) Världen blir allt mindre. Teknologiska framsteg gör att vi idag kan flyga till London

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT Pengar i handen År 2011 tog Svenska kyrkan fram antologin Pengar i handen tillsammans

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9

Uskavi Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 1 Uskavi 160710 Kristi förklaringsdag Mark 9:2-9 Det här har varit det bästa året i mitt liv sade en kvinna häromdagen, och kunde räkna upp en massa anledningar till det, och en av de viktigaste var att

Läs mer

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet

Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet STUDIEGUIDE TILL BOKEN Liv i Kyrkan Kyrkan i Livet I Liv i Kyrkan beskrivs gudstjänstförnyelsen i Katarina församling som en resa i 12 steg. Utgångspunkten är, säger Olle Carlsson, den maktlöshet som vi

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin Handling I filmen Pojkarna, möter verkligheten magins värld när en blommas nektar erbjuder Kim, Momo och Bella, tre bästa vänner, möjlighet att om nätterna förvandlas till pojkar. Förvandlingen innebär

Läs mer

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig Metoder gör en annan värld möjlig Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

En kraft för förändring

En kraft för förändring En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer