Kan biometri vara ett hjälpmedel för att identifiera misstänkta från kamera övervakningsbilder?

Transkript

1 Kan biometri vara ett hjälpmedel för att identifiera misstänkta från kamera övervakningsbilder? Ewa-Karin Abrahamsson Polismyndigheten i Hallands län Specialarbete vid Kriminalteknisk grundutbildning , Statens kriminaltekniska laboratorium

2 Sammanfattning Idén till specialarbetet fick jag i mitt arbete som utredare på stöldroteln. Jag kände att jag ville utveckla möjligheterna att använda övervakningsbilder eller filmer som identifieringsunderlag av misstänkta i ett spaningsskede av förundersökningarna. Bilderna var ofta av dålig kvalitet eller visade för lite av den misstänkte. Jag ville därför undersöka om det var genomförbart att med hjälp av biometriska programvaror för automatisk ansiktsigenkänning använda sig av övervakningsmaterialet och söka bland pass eller daktningsfotografier för att kunna få fram ett antal möjliga misstänkta. Under arbetets gång visade det sig att tekniken för genomförandet finns tillgänglig. Det finns ett antal olika företag som extraherar olika biometriska data från ansiktet och använder sig av olika algoritmer som identifieringsunderlag. Nuvarande lagstiftning förhindrar dock genomförandet, eftersom passbilderna inte får användas till automatiserade sökningar, och daktningsfotografierna inte finns lagrade i något digitalt fotoregister. Anledningen till detta är att registret anses utgöra ett hot mot den personliga integriteten. Det är dock ett faktum att diverse biometrisk information redan sparas i register och är sökbar för polisen i ett brottsutredande syfte. Den slutsats som presenteras i detta specialarbete föreslår därför en utökning av daktningsförfarandet som innebär att daktningarna i framtiden bör utföras på ett komplettare sätt med helkroppsbilder, fotografering av den vänstra profilen och en 3D-dokumentation av ansiktet. Vid daktningarna bör även biometriska data extraheras och lagras i signalementsregistret. Informationen ska sedan vara sökbar för polisen bl.a. för att kunna användas som identifieringsunderlag under spaningsskedet i förundersökningen. En uppdatering av lagstiftningen i Polislagen föreslås för att möjliggöra registrering av digitala daktningsfotografier vilket har resulterat i upprättandet av en handling, bilaga 1. Handlingen är avsedd att vara ett underlag till Hallands polisens remissvar till Rikspolisstyrelsen: Promemorian Ds 2007:43 Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet. i

3 Förord Jag vill tacka min faktahandledare Peter Bergström (SKL), min språkliga handledare Ann-Louise Flisbäck (SKL), Kenneth Nilsson (Högskolan i Halmstad), Klas Brorsson Läthén (SKL), min chef och mina arbetskamrater på Tekniska roteln i Halland, Ove Bärgman och Anders Boode (Polismyndigheten i Hallands län), övriga tillfrågade på Polismyndigheten i Hallands län, Thord Holm (RKP), Thomas Wahlberg (RPS), Jens Västberg (Datainspektionen) och övriga inblandade för all inspiration, vägledning och allt stöd. Det hade inte gått utan er ovärderliga hjälp! ii

4 Innehållsförteckning 1 Syfte Bakgrund Material och metoder Begränsningar Resultat Allmänt om biometri Centrala begrepp Ansiktsigenkänning Pass och signalementsregistren Passregistret och passets uppbyggnad Signalementsregistret och daktningsfotografierna Övervakningsbilden Gällande lagstiftning Sökningar i register Insamling, registrering och lagring av uppgifter Integritetskränknings perspektivet Sammanvägning av resultat Diskussion Svårigheter och problem under arbetet Framtidsvision och förslag till fortsatt arbete Slutsats Källförteckning Textkällor och Internetkällor Muntliga källor Bilaga Skrivelse angående förslag till underlag i Polismyndighetens yttrande i remissärende Ds 2007:43 Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet...23 iii

5 1 Syfte Syftet med specialarbetet är att undersöka om fotografier av personer från kameraövervakningssystem tillsammans med biometriska programvaror för automatisk ansiktsigenkänning kan användas i ett spaningsskede av en förundersökning för sökningar bland ansiktsbilderna i passregistret, eller bland daktningsfotografierna, för att på så sätt få fram ett urval av möjliga personer. 2 Bakgrund Idén till specialarbetet fick jag i mitt arbete som utredare på stöldroteln i Halmstad. Det visade sig att övervakningsbilderna på de misstänkta vid brottstillfällena ofta var oanvändbara på så sätt att de var av för dålig kvalitet, visade för lite av den misstänkte eller att den misstänkte var okänd för oss. Bilderna ledde därmed inte utredningarna framåt. Med anledning av att jag brinner för den lilla människan och det faktum att jag vill att målsägandena även i de mindre grova brotten ska få upprättelse så beslutade jag mej för att någon gång undersöka om det fanns möjligheter att använda övervakningsbilderna på ett bättre sätt. 3 Material och metoder De metoder som använts vid genomförandet av detta specialarbete är framför allt studier av relevant litteratur om biometri, kamera övervakningssystem, lagtexter och förarbeten till lagar. Till arbetsmetodiken hör också inhämtning av information från Internet, samt intervjuer och samtal med inom områdena kunniga personer från Halmstad Högskola, Statens kriminaltekniska laboratorium, Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Datainspektionen och Polismyndigheten i Hallands län. 3.1 Begränsningar Den tidsram och det redovisningsutrymme som avsatts för detta arbete medger inte en fördjupning och detaljredovisning av de olika metoder och programvaror som för närvarade finns tillgängliga inom ansiktsigenkänning. 1

6 4 Resultat 4.1 Allmänt om biometri Biometri är ett vitt begrepp som enkelt och sammanfattande kan definieras som en användning av jämförbara fysiologiska och beteendemässiga egenskaper för att fastställa en persons identitet 1. Bland de biometriska metoder som används kan nämnas fingerskanning, ansiktsskanning, infraröda termogram, irisskanning, retinaskanning, röstskanning, handskanning, automatiska fingeravtrycksidentifieringssystem, signaturskanning, tangentbordsdynamikskanning, studier av DNA, öra, lukt och gångstil 2. Några olika biometriska metoder illustreras i figur 1. I detta specialarbete kommer begreppet biometri att användas i betydelsen av hel eller delvis automatisk ansiktsigenkänning/skanning om inget annat anges. Figur 1 Illustration av exempel på olika biometriska metoder Centrala begrepp Enrollering Enrollering är ett av de första stegen i en biometrisk matchning och innebär att en persons biometriska data samlas in för första gången, analyseras, bearbetas och lagras i ett register 4. Detta specialarbetes syfte förutsätter att förbearbetningen av bildmaterialet redan är utförd då avsikten är att använda bilder i befintliga register. Både i passregistret och bland daktningsfotografierna finns inarbetade rutiner och riktlinjer för hur fotograferingarna ska utföras. Det innebär att det kan förutsättas att det råder 1 Jain, Ross och Prabhakar, 2004: abstract 2 Hugosson och Svensson 2006: s Hugosson och Svensson 2006: s 15 4 Hugosson och Svensson 2006: s 10 2

7 relativt homogena förhållanden vid fotograferingstillfällena på polisstationerna runt om i landet. En dåligt utförd enrollering kan annars vara ett problem vid genomförandet av ansiktsigenkänning. Det är viktigt med en bra kvalitet på enrollerade data, eftersom de påverkar processen framöver och ger ett mindre felutslag vid sökningarna 5. En väl genomförd enrollering sparar mycket tid vid sökningarna i registren. Verifiering och identifiering Två begrepp som är centrala inom biometrin och därför relevanta att förklara i sammanhanget är verifiering och identifiering av personer. Vid verifiering avgörs om personen har den identitet som personen i fråga påstår. Detta sker genom att biometriska data från personens ansikte jämförs med de biometriska data som finns registrerade för personen. Praktiskt utförs detta på så sätt att personens ansikte fotograferas eller skannas och att detta jämförs med registrerade data. Resultatet visar om de biometriska mönstren matchar eller inte. Vid en identifiering avgörs vem en viss person är. Personens ansikte fotograferas eller skannas och biometriska data från bilden jämförs sedan med registrerade data från ett antal personer i ett register. Resultatet kan exempelvis presenteras som en matchning av ett antal möjliga personer eller som en rankning utifrån sannolikhet av olika personer, beroende på identifieringssystemets uppbyggnad 6. Det är således identifieringsaspekten inom biometrin som är i fokus för detta specialarbete. 4.2 Ansiktsigenkänning Ansiktsigenkänning bygger delvis på genetiska egenskaper och anses därmed vara ett av de säkrare underlagen vid biometrisk identifiering 7 8. De flesta metoder för ansiktsigenkänning utgår från tvådimensionella data som t.ex. fotografier vilket ökar osäkerheten. Den osäkerhet som uppstår med ansiktsbilden kan härledas främst till huvudets tredimensionella (3D) position, ljusförhållanden på platsen där bilden tas (inomhus/utomhus), ansiktsuttryck, ansiktsaccessoarer (glasögon, halsdukar etc.), ansiktsbehåring och åldrande 9. Principer för två- respektive tredimensionell ansiktsigenkänning framgår av figur 2 och 3. Tekniken för ansiktsigenkänning baseras på fem olika steg: förvärvandet av bild (här övervakningsbild) bearbetning av bild (bilden omvandlas till bearbetningsbart format etc.) extrahering av distinkta karakteristika (olika matchningsmetoder används för identifiering av synliga ansiktsdrag) 5 Hugosson och Svensson 2006: s 10 6 Hugosson och Svensson 2006: s 23 7 Jain, Ross och Prabhakar 2004 och 8 Hugosson och Svensson 2006: s Lu s 4-5 3

8 skapande av mönster (oftast används olika bilder som underlag för sökningsalgoritmer) matchning av mönster (sökningen i registret) Ett ansikte består av olika delar som inom biometrin benämns makro och mikroelement. Till makroelementen räknas munnen, ögonen, kindbenen, hakan, läpparna, pannan och öronen. Avstånden mellan makroelementen kallas mikroelement. Makro- och mikroelementen utgör tillsammans med ansiktets avgivande av IR-strålning (infraröd strålning/värme) grunden för framtagning och beräkning av olika algoritmer som används vid ansiktsigenkänning 12. Det är möjligt att både manuellt och med hjälp av dataprogram extrahera biometriska data från en analog eller en digital bild, och att sedan ange ett antal av dessa som sökvillkor vid sökningar i ett digitalt bildregister. Det finns ett antal olika biometriska system för framtagning av algoritmer t.ex. Eigenface, Local feature analysis, Neutral network och Automatic face processing 13. På grund av de utrymmes och tidsmässiga ramar som finns för detta arbeta utförs ingen ytterligare redovisning av dessa algoritmer. Det bör dock nämnas att olika programvaror/företag använder sig av olika algoritmer för identifieringen av de biometriska mönstren i ansiktet och att olika algoritmer ställer olika krav på bilderna som används vid identifieringen. Det kan därmed inte sägas exakt hur detta utförs i varje enskilt fall. Vid sökningarna i det digitala bildregistret bearbetar systemet sökningen och beslutar om matchning, icke matchning och varierande grader av matchning med hjälp av ett poängsystem 14. Det finns ett stort antal biometriska system som utför detta och utförandet sker på olika sätt beroende på tillverkare och program. Både vid en manuell och en automatisk extraktion av biometriska data från övervakningsmaterialet krävs programvaror med möjligheter att använda sig av ett stort antal variabler vid sökningen i registren. Detta med anledning av att övervakningsmaterialet varierar mycket i kvalitet, och även hur mycket som syns av den misstänkte på övervakningsbilderna. Ingångsvariablerna kommer därmed att variera med avseende på vilka och hur många ingångsvariabler som finns. Principen är att ju fler variabler som anges desto större blir säkerheten i identifieringen och desto mindre blir matchningsurvalet 15. Det finns naturligtvis en gräns någonstans för vad varje dataprogram klarar av att arbeta med, men under förutsättning att antalet variabler inte är för litet borde det ändå vara möjligt att använda sig av det eventuellt stora urvalet av 10 Hugosson och Svensson 2006: s 23 och 11 Björk och Hanner 2006: s Björk och Hanner 2006: s Björk och Hanner 2006: s Hugosson och Svensson 2006: s Nilsson, K. personligt samtal

9 personer som genereras vid sökningarna. Om systemet gör vissa fel eller fotografiet har vissa brister har dock inte så stor betydelse i detta sammanhang, med anledning av att resultaten av de tänkta sökningarna enbart genererar ett urval av matchade personer. Urvalet används sedan endast i ett spaningssyfte i utredningen, för att leda utredningen framåt och för att ha "något att gå på". Om det genererade urvalet skulle vara stort kan det sannolikt göras geografiska sållningar, sållningar med avseende på kön, ålder, längd, tidigare kriminalitet etc. På detta sätt erhålls ett mindre och mer lättarbetat urval. Figur 2 Tvådimensionell (2D) ansiktsigenkänning utförs vanligen genom att avstånden mellan ansiktets olika kroppsdelar mäts i bilden. Mätningarna utförs tex. mellan näsa, ögon och mun 16. Även mätningar av exempelvis huvudformen, avvikelser i ansiktsmönstren såsom tex. ett födelsemärke (pattern recognition/mönsterigenkänning) och/eller några mått i ansiktet kan användas som referens på övervakningsbilden och jämföras med registrerade ansiktsbilder 17. Bilden är hämtad från Internet Ström, : 17 Nilsson, K. personligt samtal L-1 Identity Solutions, : 5

10 Figur 3 Tredimensionell (3D) ansiktsigenkänning utförs genom att olika bilder tas på olika avstånd till ansiktet och dessa bilder slås sedan ihop till en 3Dbild med hjälp av ett dataprogram 19. Bilden kan sedan jämföras med registrerade bilder för identifiering. Bilden är hämtad från Internet 20. Programmet fungerar med hjälp av IR-strålning och är utformat av företaget Aurora 21. På SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium) utförs ansiktsigenkänning i dagsläget på så sätt att en bild/bilder på en misstänkt jämförs med en bild/bilder från ett övervakningssystem för att eventuellt kunna verifiera identiteten. Jämförelserna utförs manuellt. En manuell jämförelse är i dagsläget enligt Peter Bergström (SKL) 22 överlägsen de datoriserade metoderna med avseende på säkerheten i utförandet. Arbetssättet förutsätter dock att det finns en eller flera misstänkta i ärendet och kan inte användas i ett spaningssyfte så som åsyftas i detta specialarbete. SKL använder sig av ett bedömningsunderlag vid ansiktsjämförelser där speciella detaljer (t.ex. ärr eller födelsemärken), höger och vänster öra, höger och vänster öga, ögonlocken, ögonbrynen, näsans form, nästippen, näsvingarna, näsborrarna, munnens form, över och underläppen, tänderna, ansiktets form, hårfästet, skäggväxt, pannans form, kindernas form, hakans form, och halsens utseende granskas och bedöms vid verifieringarna. Detta arbetssätt kräver dock att det finns en misstänkt för brottet, bilder på den misstänkte samt övervakningsbilder för att utföra verifieringen. 19 Ström, : Bergström, P. 6

11 4.3 Pass och signalementsregistren Passregistret och passets uppbyggnad Figur 4 Bilden visar det svenska passet och den blå cirkeln markerar symbolen som visar att passet innehåller ett datachip 23. I passet och i passregistret (RES) finns personuppgifter i form av personnummer, namn, födelseort, längd och ett fotografi. Det digitala passfotografiet finns lagrat i passets chip i form av en jpeg-bild som efter att chippet dekrypterats blir åtkomlig för verifiering. Figur 5 Bilden är hämtad från Internet 24 och visar hur en framtida passkontroll kan gå till. 23 Asadanin och Lundgren 2005: bilaga 7

12 En passkontroll kan i framtiden gå till på så sätt att personen får ställa sig framför passtationen och bli fotograferad, varefter biometriska data från fotografiet jämförs med biometriska data som extraherats från jpeg-bilden i passets chip, och en verifiering kan ske. Vilka biometriska data som extraheras från bilden och matchas med personens pass varierar beroende på vilket företag som tillverkat programvaran. Rikspolisstyrelsen (RPS) har idag inte någon programvara för detta, så det går inte i nuläget att säga vilka biometriska data som kommer att användas vid de framtida verifieringarna 25. De biometriska data som extraherats ur bilden för verifieringen sparas inte i något register, och förstörs omedelbart efter verifieringen i enlighet med Passlagen (1978:302). Enligt Thord Holm på rikskriminalpolisen (RKP) 26 och Thomas Wahlberg (RPS) 27 finns passfotografierna sedan 1998 inskannade i RES och sparade i form av digitala bilder (vissa förekommer även i form av papperskopior). Passfotografierna tagna med digitalkamera finns sedan oktober 2005 lagrade i RES som en digital bild. Passfotografierna som är äldre än 10 år finns lagrade på Riksarkivet i form av papperskopior och på själva passansökan. Passfotografierna yngre än 10 år finns lagrade på RKP. Passfotografierna sedan 2005 är fotograferade rakt framifrån, medan passfotografierna tagna före 2005 är fotograferade något från sidan med örat synligt. Uppgiften om passinnehavarens längd och fotografiet är enligt definitionen i specialarbetet att betrakta som biometriska data Signalementsregistret och daktningsfotografierna I signalementsregistret finns uppgifter om de personer som är daktyloskoperade och fotograferande ("daktade") och dömda för brott som har fängelse i straffskalan enligt Rättegångsbalkens regler 28, Förordning (1992:824) om fingeravtryck m.m. och FAP Till de uppgifter som dokumenteras vid daktningar hör fingeravtryckens utseende, personens längd, kroppsbyggnad, ansiktsform, hårfärg, hårform, skallighet, ögonfärg, näsa, tänder, hudfärg, tatueringar och andra kännetecken såsom ärr, eventuell dövhet, om vederbörande är vänsterhänt, har födelsemärken, pigmentskillnader i hud, eller annat som kan betecknas som utmärkande för just den personen. Instruktioner för vilka uppgifter som ska inhämtas vid daktning och hur uppgiften ska beskrivas framgår av figur 6 på nästa sida. 24 Hugosson och Svensson 2006: s Wahlberg, T Holm, T. 27 Wahlberg, T Rättegångsbalken 28 kap 14 (1942:740) 29 Rikspolisstyrelsens författningssamling 2000:16 8

13 Figur 6 Bilderna anger signalements beteckningar som polisen använder vid daktningar. Bilderna är hämtade ur FAP 473-1, 3 kap 1 och Vid en daktning fotograferas den misstänktes ansikte rakt framifrån, samt den högra profilen. Den misstänktes vänstra profil och helkroppsutseende dokumenteras inte vid en standard daktning. Den misstänkte dokumenteras inte heller i de riktningar som övervakningskameror normalt fotograferar/filmar personer i. Daktningsfotografierna lagras enligt Thord Holm 31 i form av papperskopior på RKP även om daktningsfotografiet tagits med en digitalkamera. De polismyndigheter som fotograferar digitalt skriver ut en papperskopia av fotografiet i rätt utförande och skickar till RKP som lagrar samtliga daktningsfotografier i retrivrar/pater noster verk. Samtliga av de nämnda egenskaperna som dokumenteras vid daktningar är enligt definitionen i specialarbetet biometriska data. 30 Rikspolisstyrelsens författningssamling 2000:16 31 Holm, T. 9

14 4.4 Övervakningsbilden Resultatet av det slutgiltiga matchningsurvalet efter sökning är bl.a. beroende av övervakningsbildernas kvalitet. Kvaliteten på bilderna avgörs helt av hur väl övervakningssystemet fungerar. Övervakningssystemet bör generera bilder av bra kvalitet. Den mest avgörande faktorn för att lyckas med en identifiering av personer från bilderna är att detaljåtergivningen i materialet är bra. Detaljåtergivningen påverkas i sin tur av bildens upplösning och dess färgdjup. Hanteringen av övervakningsbildmaterialet efter dokumenterad händelse/person är av stor betydelse. Bildkvaliteten påverkas av formatförändringar, komprimeringar, avspelning av videoband etc. 32. I SKL:s rapport 2005:01 Rekommendationer vid användandet av Kameraövervakningssystem 33 finns riktlinjer för hur ett kameraövervakningssystem i kommersiella institutioner och allmänna lokaler optimalt ska utformas och användas. I Hallands län pågår ett arbete där Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT:en) i samarbete med IT-forensikerna på tekniska roteln undersöker hur Polismyndigheten i Skåne län har arbetat för att kartlägga kameraövervakningssystemen i samhället och hur detta kan appliceras i Halland. Arbetet innefattar en kartläggning av var det finns övervakningssystem, den befintliga teknikparken i samhället och om Hallandspolisen har programvaror för att kunna ta hand om och bearbeta övervakningsmaterialet. Arbetet innefattar också att utvärdera hur kartläggningen ska dokumenteras på det mest användarvänliga sättet för t.ex. utredare och poliser i yttre tjänst (Polismyndigheten i Skåne har lagt in informationen i Polis-Karta). Förhoppningen är att projektet i förlängningen ska leda till ett optimalare övervakningssystem, ett bättre samarbete mellan berörda parter, och att polisen snabbare ska få reda på var det finns övervakningskameror, vilket i slutänden ska generera en ökad brottsuppklarning Gällande lagstiftning Sökningar i register En utredande polisman ska utreda brottet så att det framgår vem som skäligen misstänkts för brottet och om det finns ett tillräckligt stort underlag för ett åtal. Förundersökningen ska även utgöra ett underlag för huvudförhandlingen och presentera bevisningen i ett sammanhang 35. I detta ingår det ofta att utföra diverse dataslagningar i olika register. 32 Bergström, Bergström, Malmsten, B Rättegångsbalken 23 kap 2 (1942:740) 10

15 Dataslagningarna styrs i sin tur av Polisdatalagen 36 : 1 "Denna lag gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter i polisens verksamhet" bl.a. för att "3. bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal.". Personuppgiftslagens syfte är enligt 1 "är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter." Och till personuppgifter räknas all information som kan härledas till någon levande person 37. Polisen får i enlighet med personuppgiftslagen 8a, behandla personuppgifter i samband med utredning av brott. En polisman arbetar även i enlighet med gällande bestämmelser i sekretesslagen 38 vid behandlingen av personuppgifter Insamling, registrering och lagring av uppgifter Daktningarna utförs i enlighet med Rättegångsbalkens 39 regler: "Av den som är anhållen eller häktad må fotografi och fingeravtryck tagas; han vare ock underkastad annan dylik åtgärd. Vad nu sagts gälle ock annan, om det erfordras för vinnande av utredning om brott, varå fängelse kan följa." och polisen kan använda sig av dessa inhämtade biometriska data för att utreda brott. Enligt Förordningen om fingeravtryck 40 : "2 Fingeravtryck och fotografi skall, med stöd av föreskrifterna i 28 kap. 14 rättegångsbalken, tas av den som har 1. häktats som misstänkt för brott, 2. anhållits som misstänkt för brott, om den anhållne är okänd och undandrar sig att uppge namn, hemvist eller födelsetid eller lämnar uppgifter om dessa förhållanden som kan antas vara osanna, 3. anhållits som misstänkt för brott, om fingeravtryck eller fotografi kan behövas för att utreda om den anhållne har begått brottet eller något annat brott eller annars för att få till stånd erforderlig utredning eller om den anhållne anses farlig för den allmänna säkerheten eller laglydnaden. Om det behövs för att utreda brott på vilket fängelse kan följa, får fingeravtryck och fotografi tas också av den som misstänks för brottet utan att vara anhållen eller häktad för detta samt av den som inte är misstänkt för brottet." ska fingeravtryck och fotografi tas om gällande förutsättningar är uppfyllda. Enligt Polisdatalagen 41 : "30 Fingeravtrycks- och signalementsregister får endast innehålla uppgifter om den som är misstänkt eller dömd för brott eller som har fått lämna fingeravtryck enligt 19 lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. I ett sådant register får endast antecknas uppgifter om 4. fingeravtryck, 5. signalement, 6. identifieringsuppgifter och 7. ärendenummer." får endast angiven information sparas i signalementsregistret. Lagrummet innefattar inte att fotografierna tagna vid daktningarna eller att ytterligare 36 Polisdatalagen (1998:622) 37 Personuppgiftslagen 3 (1998:204) 38 Sekretesslagen (1980:100) 39 Rättegångsbalken 28 kap 14 (1942:740) 40 Förordning (1992:824) om fingeravtryck m.m. 41 Polisdatalagen (1998:622) 11

16 biometriska data sparas digitalt. Enligt Jens Västberg, Datainspektionen 42 håller ett förslag till en ny Polisdatalag på att utformas och den nya lydelsen i lagstiftningen skulle innebära utökade möjligheter till registerföring. Det finns dock ingenting i förarbetena i nuläget som behandlar ett digitalt register för daktningsfotografier. I Regeringens proposition 1997/98:97 angående polisens register och polisregisterlagstiftningen 43 anges vad som får sparas i polisregister och under vilka villkor. I propositionens avsnitt angående andra polisregister 44 anges att flera register som förs av Rikspolisstyrelsen med stöd av polisregisterlagen, framför allt används för brottsspaning, och här nämns bl.a. signalementsregistret. Några meningar längre ner i samma avsnitt 45 tas även passregistret upp: " Rikspolisstyrelsen för dessutom andra register som inte är polisregister i polisregisterlagens mening. Till dessa hör godsregistret och registret för efterlysta fordon samt passregistret." Polisregistren är tillståndspliktiga och polisen ansöker hos/anmäler till Datainspektionen som utfärdar tillstånd/godkänner anmälningar för att få ha registren 46. Vid misstanke om brott varpå fängelse kan följa får ett DNA-prov i form av ett salivprov tas på den misstänkte 47. DNA är enligt definitionen i specialarbetet biometriska data. I Passlagen 48 anges att biometrisk information från passbilden inte får sparas i ett register eller utsättas för datasökningar Integritetskränknings perspektivet Anonymitet används i uppsatsen Biometri i Svenska pass- Hur påverkar det den personliga integriteten, som ett av kriterierna för mätning av den personliga integriteten. Anonymiteten utgörs i grunden av "att personliga uppgifter inte får publiceras eller lagras utan den berörda personens medgivande" och "Att vara anonym innebär också att uppgifter om vad jag gör, när och var inte samlas in eller sparas. Möjligheten till samkörning av register bör begränsas på grund av att denna metod kan återge en så gott som fullständig bild av människors liv." Västberg, J. 43 Regeringens proposition 1997/98:97 angående polisens register och polisregisterlagstiftningen, avsnitt Polisregisterlagstiftningen 44 I Regeringens proposition 1997/98:97 angående polisens register och polisregisterlagstiftningen, avsnitt angående andra polisregister 45 I Regeringens proposition 1997/98:97 angående polisens register och polisregisterlagstiftningen, avsnitt angående andra polisregister 46 Västberg, J. 47 Rättegångsbalken 28 kap 12 a (1942:740) 48 Passlagen (1978:302) 6 a och 6 b 49 Hugosson och Svensson 2006: s 41 12

17 Kravet på anonymitet relateras till Artikel 12 i allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, Artikel 8 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna från 1950, och EG-direktivet om personuppgifter 95/46/EG. Bestämmelserna säger i grova drag att ingen ska vara föremål för godtyckliga intrång i integriteten, att alla har rätt till respekt för ett privatliv, och personuppgifter får bara insamlas för särskilda syften som är berättigade och uttryckligen angivna, och att uppgifterna heller inte får sparas längre än vad som är nödvändigt 50. Ett av skälen till Passlagens utformning är att tillgodose kravet på anonymitet. I uppsatsen diskuteras passlagen i relation till begreppen anonymitet och integritet: "Biometriska data som framställs i samband med det nya svenska passet sparas inte i något register och förstörs omedelbart efter en genomförd passkontroll i Sverige. Det nya svenska passet innehåller inte biometrisk data i form av maskinläsbar datakod. Detta uppfyller kraven för kriteriet Anonymitet. Om biometriska data inte sparas i något register och inte finns lagrad i själva passet utgör den inte heller hot mot den personliga integriteten, eftersom den då inte kan publiceras eller samköras. Däremot sparas i det centrala passregistret samma personuppgifter som det gjordes i samband med det gamla passet. Detta innebär att det inte blir någon ökning av potentiella hot mot integriteten, i jämförelse med det gamla passet. Det digitala fotot som tas på polisstationen vid passansökan lagras i Polisens egna databaser. Dessa fotografier är sekretessbelagda enligt 7 kapitlet 15 andra stycket i sekretesslagen (1980: 100) jämfört med 1 b första stycket 2 sekretessförordningen (1980: 657). Sekretess gäller alltså förutsatt att det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon till dem närstående lider men. [FGJ]. Genom att de digitala bilderna sparas i Polisens databaser finns det ett potentiellt hot att bilderna kan användas för andra ändamål än dess ursprungliga syfte, passet, och då riskerar den berörda personen att inte bli anonym längre. Detta regleras dock med sekretesslagen, vilken försvårar möjligheten att obehöriga personer får tillgång till bilderna och utgör ett klart skydd för den personliga integriteten." 51. Enligt motiveringen i Regeringens proposition angående Ökad säkerhet i pass så har lagarna utformats på detta sätt för att informationen i vissa fall kan betraktas som känslig och bestämmelserna ska skydda mot integritetskränkningar. Enligt Polisdatalagen 52 får endast biometriska data i form av fingeravtryck och signalement sparas i signalementsregistret. Lagrummet innefattar inte att fotografierna tagna vid daktningarna eller att ytterligare biometriska data sparas digitalt. I FAP anges de uppgifter som dokumenteras vid daktningar: fingeravtryckens utseende, längd, kroppsbyggnad, ansiktsform, hårfärg, hårform, skallighet, ögonfärg, näsa, tänder, hudfärg, tatueringar och andra kännetecken såsom ärr, ev. dövhet, vänsterhänthet, födelsemärken, pigmentskillnader i hud, eller annat som utmärker sig för just den personen. FAP:en anger inte huruvida biometriska data från ansiktet får sparas digitalt. 50 Hugosson och Svensson 2006: s Hugosson och Svensson 2006: s Polisdatalagen (1998:622) 53 Rikspolisstyrelsens författningssamling 2000:16 13

18 I Förordningen om fingeravtryck 54 anges att fingeravtryck och fotografi ska tas om vissa kriterier på de misstänkta är uppfyllda. Dessa uppgifter ska sedan tillsammans med beskrivning av personen (daktningsuppgifterna) skickas till Rikspolisstyrelsen som lagrar informationen. Inte heller förordningen anger huruvida biometriska data från ansiktet får sparas digitalt. I uppsatsen Biometri i Svenska pass hur påverkar det den personliga integriteten, med Per Ström (Övervakad-Elektroniska fotspår och snokarsamhället) som källa, anges att ett av hoten när det gäller att bevara den personliga integriteten kommer från den offentliga sektorn. Uppsatsen anger att den offentliga sektorn har mycket mer makt än den enskilda individen och att detta utgör ett hot mot integriteten. "Den kan tvinga människor att lämna ifrån sig information eftersom den har lagen på sin sida och har även möjlighet att samköra register från många olika källor vilket ökar graden av intrång i integriteten. I ett demokratiskt samhälle är det meningen att den offentliga sektorn ska stå för goda och ädla syften, men det hindrar inte alltid missbruk och annan olämplig information av personlig information. En offentlig sektor i ett ickedemokratiskt samhälle kan utgöra ett gigantiskt integritetshot." 55. Under rubriken "Ändamålsglidning", beskrivs ändamålsglidning som ett hot mot den personliga integriteten och definieras på följande sätt: "Ändamålsglidning är ett annat hot. Ändamålsglidning innebär att när väl informationen finns samlad tenderar människor att komma på andra, enligt dem nyttiga sätt, att använda dessa data. Denna sekundära användning av informationen är ofta det som innebär det största hotet mot den personliga integriteten." 56. Samkörning av register, beskrivs som ytterligare ett hot mot den personliga integriteten: "Med hjälp av en ensam informationsskälla går det att samla in ganska mycket information om en människas privatliv. Denna möjlighet utökas oändligt om man samkör olika register. En unik identifierare, som t.ex. ett personnummer eller ett fingeravtryck, underlättar samkörningen väsentligt. Samkörning är idag starkt reglerat i Sverige, men det är inte självklart att det kommer att förbli så. Efter den 11: e september har många tidigare otänkbara ingrepp skett i jakten på terrorister. Utökning av säkerheten sker på bekostnad av skyddet för den personliga integriteten." 57. Resultatet av undersökningarna har också genererat följande frågeställningar: Hur kommer det sig att det är tillåtet att spara passbilder som inskannade papperskopior och digitala fotografier när det inte är otillåtet att spara daktningsfotografierna digitalt? Vem gör värderingen/prioriteringen av vilka biometriska data som ur integritetssynpunkt anses vara mer hotande att spara i register än andra? 54 Förordning (1992:824) om fingeravtryck m.m. 55 Hugosson och Svensson 2006: s Hugosson och Svensson 2006: s Hugosson och Svensson 2006: s 34 14

19 Det sker en extrahering av biometriska data vid en passkontroll och de biometriska datauppgifterna förstörs direkt efter kontrollen och får inte sparas i ett register. Men om en station för passkontroll kan extrahera biometriska data ur en jpeg bild i passets chip så borde väl någon med oärligt uppsåt kunna utföra samma sak från vilka inskannade fotografier eller jpeg bilder som helst? Den biometriska informationen finns redan tillgänglig fast i en annan form. Frågan är således vad det är med registrering av just biometriska data gällande ansiktsdrag som anses vara så integritetshotande. 4.6 Sammanvägning av resultat Kompetensen och tekniken finns idag för att polisen i ett spaningsskede av en förundersökning skulle kunna använda sig av datoriserade biometriska ansiktsigenkännings metoder för att identifiera misstänkta från kameraövervakningsmaterial. Problemen som hindrar ett genomförande ligger i nuvarande lagstiftning och att daktningsfotografierna inte finns lagrade digitalt. Det finns heller inga biometriska data extraherade från ansikten lagrade i RES-registret (passregistret) eller i signalementsregistret. Av anonymitetsskäl kan det förstås att det skulle innebära en integritetskränkning om det i framtiden fanns en möjlighet att söka biometrisk information i RES. Ett försök att påverka lydelsen i Polisdatalagen har utförts i samarbete med Polismästare Anders Boode 58 genom en skrivelse (se bifogad bilaga) till myndighetsledningen. Skrivelsen kommer enligt Ulf Sempert 59 att finnas med i Hallands polisens remissvar till RPS angående promemorian: Ds 2007:43 Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet. 5 Diskussion Svårigheter och problem under arbetet Det har varit mycket svårt att begränsa arbetet under hela arbetsprocessen. Svårigheterna har dels bestått i att begränsa vad som skulle ingå i arbetet och dels att bestämma hur djupt jag skulle gå in på de olika delarna. Vid genomförandet av arbetet var det svårt att få tag på några av de personer som har specialistkompetensen inom områdena i specialarbetet. Det tog tid och i vissa fall krävdes ett flertal kontaktförsök innan jag fick möjlighet att ställa mina frågor. Men när väl kontakt etablerats så var samtliga väldigt hjälpsamma och tillmötesgående. Det var även svårt att få konkreta svar på ett flertal frågeställningar, sannolikt med anledning av att problembilden har varit/är komplex. 58 Boode, A. personligt samtal Sempert, U. personligt samtal

20 Min otillräckliga kunskap inom de juridiska och datatekniska områdena har begränsat mina möjligheter att inom tidsramen för specialarbetet kunna utveckla problematiken ytterligare. Jag har t.ex. inte haft möjlighet att inventera och utvärdera befintliga metoder för biometrisk ansiktsigenkänning. Jag har heller inte kunnat analysera lagar, regler och deras samspel på ett djupgående sätt. Området är dock väldigt intressant och om ytterligare efterforskningar hade kunnat utföras inom tidsramen för detta specialarbete så hade jag med glädje utfört dem Framtidsvision och förslag till fortsatt arbete Det visade sig under arbetets gång att det finns ett antal hinder för användandet av automatisk (hel- eller halvautomatisk) ansiktsigenkänning från övervakningsmaterial och att söka bland passfotografierna i RES eller bland daktningsfotografierna för att få fram ett urval av möjliga misstänkta. Det anges för närvarande i bestämmelserna att daktningsfotografierna inte får lagras i ett digitalt register och att den biometriska informationen i den digitala ansiktsbilden i passen inte får lagras i ett register. Därmed får specialarbetet stanna vid att bli ett visionsarbete istället för att direkt utveckla arbetsmetoderna inom området. I min framtidsvision har polisen laglig möjlighet att i ett brottsutredande syfte eftersöka ansiktsdrag bland digitalt lagrade foton i signalementsregistret. Möjligheten skulle leda till en ökad brottsuppklarning genom att fler gärningsmän skulle kunna identifieras. Detta i sin tur skulle öka allmänhetens känsla av trygghet. Daktningarna skulle utföras på ett komplettare sätt med helkroppsbilder, fotografering av den vänstra profilen och en 3D dokumentation av ansiktet. Daktningen skulle även extrahera biometriska data som lagras i signalementsregistret och är sökbart bl.a. för att i ett spaningsskede kunna matchas mot övervakningsbilder. Det finns idag enligt Ove Bärgman 60 en laglig möjlighet att i en förundersökning använda sig av en passbild föreställande en misstänkt och extrahera biometriska data från denna bild. Den extraherade informationen kan sedan användas för sökningar i övervakningsmaterialet. I min framtidsvision är även marknaden inventerad på lämpliga system/dataprogram för ansiktsigenkänning för polisiära syften. För att visionen ska kunna förverkligas måste befintliga daktningsfotografier skannas in i ett register. Nya daktningar måste utföras digitalt och fotografierna sparas i ett digitalt register. Från fotografierna i registret ska sedan diverse biometriska data extraheras, vilka utgör sedan grunden i ett registret som övervakningsbilderna kan matchas emot. 60 Bärgman, O. 16

21 Samarbetet mellan innehavarna av kameraövervakningssystemen och polisen måste förbättras och på så sätt i förlängningen förbättra bildkvalitén på övervakningsmaterialet. Det pågående polisiära arbetet i Halland gällande kartläggning och inventering av kameraövervakningssystemen måste slutföras och resultera i ett användarvänligt system för bl.a. utredare, personal på LKC (länskommunikations centralen) och personal i yttre tjänst. Biometrin skulle kunna vara ett hjälpmedel för poliser i yttre tjänst om arbetet med kartläggningen av övervakningssystemen i Halland resulterar i ett väl fungerande system. Patrullerna skulle kunna få del av övervakningsmaterial direkt efter ett inträffat brott och på så sätt eventuellt gripa fler gärningsmän i det akuta skedet. Patrullerna skulle även kunna få delresultatet av sökningar bland fotografierna i signalementsregistret och sedan kunna spana efter aktuella personer. Vid gripanden i direkt anslutning till brottet minimeras utredningsinsatsen bl.a. genom att gärningsmannen eventuellt inte hinner avyttra gods eller dölja olika typer av spår. Polisen i Halland har upparbetade kanaler och möjlighet att i samarbete med Högskolan i Halmstad och SKL utveckla och introducera en metod för halv/hel automatisk ansiktsigenkänning. Högskolan har specialistkompetens inom programmering och biometri och polisen har speciallistkompetens via sina IT-forensiker, jurister, tekniska roteln samt utredare. SKL har kompetens genom sin erfarenhet av manuell ansiktsigenkänning och bildhantering. Det ser enligt Peter Bergström 61 ut som att de största hindren för genomförandet av visionen inte ligger på den tekniska sidan utan snarare är av juridisk karaktär. Kontakt har tagits med Utvecklingsenheten i Halland, Anders Boode 62 och en handling upprättades (se bilaga). Handlingen är avsedd att vara ett underlag till Hallands polisens remissvar till RPS s: Promemorian Ds 2007:43 Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet. Förhoppningsvis kan remissvaret bidra till en förändring av lagstiftningen och polisens möjligheter att använda sig av ansiktsigenkänning vid brottsutredningar. För att testa möjligheterna att utföra sökningar i bildregister med biometriska data från övervakningsbilder planerades i inledningsskedet av specialarbetet ett försök. Försöket skulle bestå i att upprätta ett frivilligt övningsfotoregister med digitala ansiktsbilder på tekniska rotelns personal. I planeringen ingick att etablera kontakt med ett antal affärsidkare med kameraövervakningssystem som brukar var villiga att samarbeta med polisen. En person vars ansikte skulle finnas i det upprättade övningsregistret skulle sedan gå till aktuell affärsidkare och utföra ett ärende. Övervakningsmaterialet skulle sedan omhändertas och bearbetas med hjälp av Kenneth Nilssons 63 hjälp. Sökningar skulle sedan göras i det 61 Bergström, P. 62 Boode, A. personligt samtal Nilsson, K. personligt samtal

22 upprättade fotoregistret. Med anledning av tidsbrist kunde detta inte utföras men planer finns på att genomföra detta försök utanför ramen av specialarbetet. Som tidigare nämnts finns enligt Peter Bergström 64 i dagsläget kompetensen och tekniken för att utföra ansiktsigenkänning från övervakningsmaterial men hindren för genomförandet finns i lagstiftningen. I enlighet med Polisdatalagen (1 punkt 3), Personuppgiftslagen och Sekretesslagen så har polisen i brottsutredande syfte möjlighet att begära ut bilder från passregistret (Rikskriminalpolisen, RKP) om namn/personuppgifter anges. Polisen kan vid behov av bilder för att utföra exempelvis en fotokonfrontation i ett brottsutredande syfte, begära och få ut fotografier föreställande misstänkta från signalementsregistret (RKP). Polisen kan söka efter speciella kriterier i signalementsregistret som t.ex. en tatuering på halsen eller ett antal "killar" i en åldersgrupp som är rödhåriga och på så sätt få fram ett urval av personer/fotografier. Det är dock inte tillåtet att göra en allmän sökning i hela registret 65. Det kan med det angivna anonymitetskravet kanske förstås att en allmän sökning i passregistret skulle innebära en integritetskränkning. Det är dock svårare att förstå på vilket sätt en utökad daktning och en digital lagring av informationen skulle utgöra en för stor integritetskränkning? Detta speciellt med tanke på att polisen vid misstanke om brott som enligt straffskalan kan medföra fängelse får ta ett DNA-prov på den misstänkte och att sökningar av oidentifierade DNA-spår kan göras i DNA registret. Det känns intuitivt som att DNA-profilerna i så fall skulle utgöra ett potentiellt större hot mot integriteten om informationen kom i orätta händer än vad fler biometriska data och digitala fotografier i daktningsregistret skulle utgöra. Enligt Jens Västberg 66 på Datainspektionen så sparas i nuläget betydligt mycket mer integritetskränkande information i polisens register än vad ytterligare biometriska data och digital bilder i form av daktningsfotografier skulle utgöra. Han säger också att lagstiftningen på området inte hunnit med i den tekniska utvecklingen utan att lagarna bygger på tekniken som fanns på 1970-talet. När ansiktsigenkänning diskuteras som arbetsmetod i litteraturen sker detta i stort sett uteslutande vid grövre brott såsom vid terroristbekämpning. Jag antar därmed att det anses vara en oproportionerlig integritetskränkning i relation till brottet att eftersöka en person på måfå i ett passregister eller bland daktningsfotografierna. Detta borde enligt mitt polisiära sätt att se det ställas i relation till människors behov av att känna trygghet. Med anledning av att målsägandena i vardagsbrottsligheten är fler till antalet än målsägandena vid grova brott borde en ökad möjlighet att eftersöka misstänkta enligt syftet för specialarbetet öka brottsuppklarningsprocenten och människors känsla av trygghet i samhället dvs. fler människor skulle känna sig tryggare. 64 Bergström, P. 65 Bärgman, O. 66 Västberg, J. 18

23 Hur kommer det sig att det är tillåtet att spara passbilder som inskannade papperskopior och digitala fotografier när det inte är tillåtet att spara daktningsfotografierna digitalt? Vem gör värderingen/prioriteringen av vilka biometriska data som ur integritetssynpunkt anses vara mer hotande att spara i register än andra? Det sker en extrahering av biometriska data vid en passkontroll och de biometriska datauppgifterna förstörs direkt efter kontrollen och får inte sparas i ett register. Men om en station för passkontroll kan extrahera biometriska data ur en jpeg-bild i passets chip så borde väl någon med oärligt uppsåt kunna utföra samma sak från vilka inskannade fotografier eller jpeg bilder som helst? Den biometriska informationen finns redan tillgänglig fast i en annan form. Frågan är således vad det är med registrering av just biometriska data gällande ansiktsdrag som anses vara så integritetshotande. Svaren på samtliga frågor tror jag hänger ihop med att det hittills inte varit någon som sett helhetsbilden eller ifrågasatt rådande praxis. Saken har helt enkelt "fallit mellan stolarna". Uppfattningen har kanske varit att daktningsfotografierna helt enkelt inte får sparas digitalt, så har det alltid varit och alla har accepterat detta ända sedan lagarna stiftades på 70-talet. Men med dagens teknik och utökade möjligheter att utreda brott måste detta anses som otidsenligt. Jag tror också att "integritetsförespråkarna" till viss del har förutfattade meningar om polisens sätt att handskas med uppgifter i register och att detta är ett av problemen i sammanhanget. Referatet från uppsatsen (med Per Ström som källa) får utgöra ett exempel på detta synsätt: "I ett demokratiskt samhälle är det meningen att den offentliga sektorn ska stå för goda och ädla syften, men det hindrar inte alltid missbruk och annan olämplig information av personlig information. En offentlig sektor i ett icke-demokratiskt samhälle kan utgöra ett gigantiskt integritetshot." 67. Jag tror även att inställningen till viss del avspeglas hos lagstiftaren. Enligt mitt polisiära sätt att se på saken så borde inte utökade möjligheter i en pågående förundersökning att eftersöka biometriska data eller att ha tillgång till ett digitalt daktningsfotoregister vara ett problem. Problemet borde ligga mer i rekryteringen till polishögskolan om det nu finns en oro att möjligheterna att eftersöka informationen skulle missbrukas. Angående mina frågor om registreringen av olika biometriska data och vem eller vad som prioriteras i ett integritetsperspektiv så slås jag av tanken att det kanske ligger ett historiskt perspektiv bakom rädslan att dokumentera ansiktsdrag digitalt. Rädslan kanske till viss del baseras på tragiska historiska händelser som att dokumentera och värdera olika raser, tex. dokumentation av "arier" och deras påstådda överlägsenhet under andra världskriget. Det är tragiskt om det ligger ett korn av sanning i detta eftersom huvudsyftet med att spara daktningsfotografierna och ytterligare 67 Hugosson och Svensson 2006: s 34 19

24 biometriska data skulle vara att i förlängningen genom ökad brottsuppklarning öka människors trygghet i samhället. Jag anser att en djupare utredning av möjligheterna att genomföra visionen bör utföras och att polisverksamheten måste försöka hänga med i den tekniska utvecklingen. I utredningen ska det givetvis tas hänsyn till hoten mot den personliga integriteten. Jag anser att integritetsfaktorn spelar en avgörande roll vid utvecklandet av lagstiftningen och det polisiära arbetssättet men att det måste ställas i relation till behovet av människors trygghet och en ökad brottsuppklarning. 5.2 Slutsats Kompetensen och tekniken finns idag för att i ett spaningsskede av en förundersökning använda sig av datoriserade biometriska ansiktsigenkänningsmetoder för identifiering av misstänkta från kameraövervakningsmaterial. De hinder som finns för ett genomförande ligger i nuvarande lagstiftning och att daktningsfotografierna inte finns lagrade digitalt. Det finns heller inga biometriska data extraherade från ansikten lagrade i RES-registret (pass) eller i signalementsregistret. Av anonymitets- och integritetsskäl kan det förstås att biometrisk information inte får sparas i RES. Jag ser däremot inget ökat hot mot den personliga integriteten genom en utökad daktning, registrering av biometriska data och upprättandet av ett digitalt daktningsfotoregister. Jag drar därmed slutsatsen att det krävs en uppdatering av gällande lagstiftning för att polisen ska kunna hänga med i den tekniska utvecklingen och tillmötesgå allmänhetens krav på att klara upp brott. Polisen måste också samarbeta med exempelvis Högskolor och Universitet, SKL och olika företag för att kunna skapa en skräddarsydd lösning för datoriserad ansiktsigenkänning och identifiering av misstänkta. 20