KM 7 vid Billerud Uddeholm AB, Skoghallsverken

Transkript

1 mot buller inom cellulosa- och pappers i nd u stri n N r 39 Akustisk projektering av Europas modernaste kartongmaskin Del I KM 7 vid Billerud Uddeholm AB, Skoghallsverken Underlaget för detta Meddelande är utarbetat av Lars Landström och Hans Elvhammar vid Ingemansson Akustik i Göteborg. I " - fh _. -, Adr: Arbetarskyddsnämnden Box 3208 Sveavägen STOCKHOLM 3 08/ Fig l KM 7:s mas ki nsal uppfyller dagens krav på god arbetsmiljö

2 Man har vid Skogha l lsverken, främs t under den senaste 10-årsperioden, ägnat bullerfrågorna stor uppmärksamhet - både vad avser störningar till omgivande bebyggelse och ifråga om arbetsmiljön. Det var därför naturligt att man, i samarbete med projekteringen av den nya kartongmaskinen, KM 7, satsade på att åstadkomma en anläggning med hög standard också från ljudsynpun kt. Arbetsgruppen har i tidigare Meddelanden redovisat genomförda åtgärder och erhållna resultat vid projekteringen aven tidningspappersmaskin (Hallsta Pappersbruk PM 12, Meddelande nr 30 och 31). Problemens karaktär och omfattning är i stor utsträckning annorlunda vid en kartonganläggning. Arbetsgruppen har därför det t det angeläget att sprida kännedom om den bullerreducering som kan åstadkomma s i bl a bestrykningsanläggning och arkbehandling. I detta och ett kommande Meddelande redovisas arbetet med bullerbekämpning i KM 7, Skoghallsverken. Komplicerad maskinutrustning av flera fabrikat Några av de största problemen med att lösa bullerfrågorna i anläggningen var dels dess storlek, dels att mas kinutrustn ingen sk ulle köpas från ett stort antal leverantörer. En stor del av maskinutrustningen skulle dessutom nykonstrueras, vilket innebar stora svårigheter att förutsäga uppkommande ljudnivåer. Förutom kartongmaskinen ingår i anläggningen en termomekanisk anläggning och en arksal. Komplett information om anläggningen kan fås i en broschyr, vilken Billerud Uddeholm AB dock främst framställt för sina kunder. Huvudl everantör ti 11 TMP-anläggning: Vira parti: Press-, torkparti : Bestrykning : Rullmaskin: Smetkök: Arkskärmask iner: anläggn i ngen har varit: Defibrator AB Sverige Black Clawson Int. Ltd, England AB Karlstads Mek Verkstad, Sverige J agenberg AG, Tyskland Jagenb e rg AG - Langbein & Engelbracht KG, Tyskland Cellier, Frankrike Jagenberg AG, Tyskland 2.

3 Riktlinjer för ljud projektering Dåvarande Uddeholm AB, UHB, formulerade på ett tidigt stadium ljudkrav, vilka under rubriken "Föreskrifter för arbetsmiljö" (fig 2) infördes i aktuella köpekontrakt. UHB va lde denna "öppna " kravsättningsprincip därför att ett f l ertal tekniska lösningar var oklara i detta tidiga skede av projekteringen. Vid förars ida manöverplan NR 75. Arbetsplatser där personal upp ehåller sig mer än 5 h per dag, NR 75 (ca 80 db(a)). Arbetsplatser där personal uppehåller sig kortare tider, NR 85 (ca 90 db(a)). Utrymmen (ex maskinrum) där personal sällan uppehåller sig, NR 90 (ca 95 db(a)). Förmanskontor, kontrollrum, matrum, pausrurn, laboratorium, NR 40 (ca 45 db(a)). Objekt, som ger ljudnivåer över NR 85, skall behandlas från fall till fall mellan leverantör, konsult och beställaren och godkännas av beställaren. Utomhus : (40 db(a)) vid bostadshus ca 300 m från utblåsning. Fig 2 Uddeholms ljudkrav på maskinleverantörerna ingick som bilaga i köpekontraktet Samtliga leverantörer - utom Jagenberg AG, förband sig att försöka innehålla dessa föreskrifter. Jagenberg garanterade dock att ljudnivån 85 db(a) skulle innehållas på l m avstånd enligt DIN-standard. Under det fortsatta projekteringsarbetet definierades ljudkraven i takt med att den tekniska layouten fastställdes. Vid ljudkonsultens - Ingemansson Akustik - inträde i projektet hade grundläggningen påbörjats och de stora maskinkomponenterna upphandlats och UHB:s anvisningar blev: a t t, vid projekteringssammanträden bevaka ljudfrågorna såväl för byggnads- som maskinprojekteringen; a t t, i samarbete med arkitekt och byggnadskonstruktör, dimensionera ljuddämpande åtgärder i byggnadskroppen - ljud- och vibrationsisolering samt ljudabsorption; a t t, genom direktkontakter med varje maskinleverantör, granska huruvida dessa hade möjligheter att kl ara uppställda ljudkrav; a t t, o m k r a ven e j k u n d e u p p fy l l a s, t i l l s a mm a n s m e d l e v e r a n - tören försöka utarbeta lämpliga bullerdämpande åtgärder; a t t, tillsammans med ventilationsleverantören, dimensionera ljuddämpningen för fläktutrustningen; a t t, vid speciella projekteringsmöten för ljudfrågor, redovisa "bullerläget" på layoutritningar samt diskutera konkreta bu l lerdämpande åtgärder som leverantören ansvarade för, även om dessa inte direkt berörde hans maskin, t ex ljudisolerande vägg, skärm etc. 3.

4 Projektorganisation - ljudfrågor Arbetet bedrevs direkt under projektledningen. Kontaktman för samtliga bullerfrågor var koordinatorn för hela projektet, således inte, som i må nga andra projekt, företagets skyddsingenjör. Projektets omfattning och komplicerade teknik motiverade att akustikkonsulten själv tog direkta kontakter med byggledning, bygg- och process konsul ter samt maskinleverantörer. Kontakterna har protokoll förts och protokoll en ti 11 ställ ts bl a personal en och resultaten har redovisats och diskuterats vid de tidigare nämnda speciella projekteringsmötena för ljudfrågor. Målsättning för ljud Bullrar en "långsam" maskin mindre? ~ed dagens snäva tidsramar är det svårt att i ett projekt av denna storleksordning inventera och lösa alla ljudproblem i bl a maskinutrustningen. Man tvingas ofta-prtoritera det man bedömer kunna ge de största problemen. Ett vanligt och mycket bestickande påstående är att en kartongmaskin med pappershastigheter mellan 200 och 400 m/min inte är samma "bullera1strare" som t ex en tidningspappersmaskin med 1000 m/min hastighet. Detta påstående är en sanning med modifikation. Man kan för det första konstatera att en kartongmaskin innehåller en del bullrande utrustning som ej beror av pappershastigheten, t ex bestrykningsanläggning och yankeecylinder. Vid mätningar på kartong- och pappersmaskiner i olika driftshastigheter har dessutom konstaterats, att ljudnivån från vira- och presspartiet kan vara mycket hög även vid låga hastigheter. Detta beror i första hand på utformningen av sugvalsar samt antalet högtrycksvattenspritsar. Vidare utgör processventi lationen samma bullerproblem i alla typer av maskiner där värmeåtervinningsaggregaten är placerade i direkt anslutning till torkkåpan. De avsnitt, där maskinhastigheten från ljudsynpunkt torde ha störst betydelse, är i press- och torkparti, pope och rullmaskin. Vibrationerna - och därmed stomljudalstringen i byggnaden - är proportionell mot pappershastigheten. Idag fundamenteras många maskiner separat för att förhindra stomljudsspridning till byggnaden - en princip som endast delvis tillämpas på KM 7 och som motiveras längre fram i Meddelandet. 4.

5 Parallellt med bullerprojekteringen av kartongmaskinen behandlades även bullerfrågorna i den termomekaniska anläggningen, smetköket och arksalen. Särskilt maskiner för arkhantering tenderar att bli allt mera bullrande p g a ökad kapacitet. Illustration av ljudnivåzoner För att bestämma gränser för olika ljudnivåkrav gjordes en beräkning av hur lång tid personal skulle komma att uppehålla sig i de olika anläggningsdelarna. Resultatet markerades som zoner på layoutritningar enligt exemplet i fig 3. FÖRESKRIFTER FÖR MAX. TILLÅTNA BULLERNIVÅER C=::J NR 45 motsvarar- 50dBIAI ~ NR 75 motsvarar - 80 dbiai ~ NR 85 motsvarar- 90 dbiai Fig 3 Definitionen av var olika ljudkrav skulle innehållas illustrerades på layoutritningar Ett mål var att ingenstans på kartongmaskinens förarsida, i den 325 m långa maskinsalen, skulle ljudnivån översti ga 80 db(a). Detta är en mycket skärpt arbetsmålsättning jämfört med tidigare liknande projekt. Målsättningslayouterna har tagits emot positivt av maskinleverantörerna. Vid bullerprojekteringsmöten med personal och projektgrupp har målsättningslayouterna varit värdefulla hjälpmedel, som direkt kunnat jämföras med arbetslayouter över förväntade ljudnivåer, grundade på leverantörernas ljuddata. 5.

6 Maskinupphand ling Som nämnts upphandlades huvuddelen av maskinutrustningen i ett tidigt skede. Detta är ett vanligt förfarande i stora projekt, vilket tyvärr ofta inneburit att ljudfrågorna fått en mycket summarisk behandling - såväl av brist på tid som tillgång till tekniska lösningar. För att en tidig upphandling skall leda till ett gott resultat fordras att beställaren - som i KM 7-fal1et - formulerar ljudkrav och före kontraktsskrivning kommer överens med leverantörerna om att angivna mål i görligaste mån skall uppfyllas. Leverantörerna skall också göras uppmärksamma på att kompletteringar och ändringar av de preliminära konstruktionerna kan bli nödvändiga under projektets gång. En förutsättning för väl avvägda bedömningar är, att samtliga leverantörer lämnar riktiga ljuddata på sin utrustning. Exempel på ljuddata för Siemens drivutrustning. Se fig 4. ~D@~@~~ KM7, för Motorer Typ Effe~t(kW) Varvtal l/min Ljudnivå ( db ( A) 1GH lgh lgh l GH l GH lgh lgh , lgh , lha Fig 4 Exempel på leverantörs ljuddata Under projekteringen av KM 7 har stort arbete ägnats åt att infordra ljuddata från leverantörer. Så gott som alla leverantörer har lämnat någon form av ljuddata, vilka i de flesta fall varit riktiga och till god hjälp vid projekteringen. I några fall har dock ljuddata presenterats, som kunde ha medfört mycket allvarliga konsekvenser om de godtagits. Sådana följder kunde dock undvikas genom tillvaratagande av tidigare erfarenheter inom branchen. I del II av detta Meddelande kommer att ges exempel på ovanstående problem. 6.

7 Både beställare och leverantörer tjänar på "aktiv ljudprojektering" I akustikkonsultens uppdrag ingick bl a att föra diskussioner om tekniska åtgärder med samtliga "tunga" maskinleverantörer samt leverantörer av enstaka maskinenheter, vilka kunde befaras ge bullerproblem. Leverantörernas intresse att införn buller dämpande åtgärder varierar och det är ofta svårt att få dem att modifiera eller konstruera om sin standardmaskin. Av naturliga skäl är en leverantör mera villig att "skräddarsy" en helt ny utrustning till ställda ljudkrav. De 1everantörer,som visat intresse för bullerfrågorna, har genom KM 7-projektet i många fall fått en mycket god hjälp med att utveckla sin produkt, vad avser bullerdämpning. I gengäld har UHB i flera fall, utan merkostnad, fått en effektivt bullerdämpad utrustning. UHB har dessutom, genom att bullerdämpning gjorts i nnan produktionen i anläggningen startat, sluppit de förluster som ett produktionsstopp för efterhjälpande åtgärder medför. Jagenberg AG erhöll exempelvis en nära nog fullständig utredning om hur deras arkskärmaskiner skulle bullerdämpas. Flera av förslagen utfördes på den levererade maskinen med lyckat resultat, vilket kommer hela branschen till godo. KM 7-projektets sätt att behandla bullerfrågorna har gjort att vissa leverantörers otillräckliga kunskaper om och låga intresse för bullerfrågor upptäckts tidigt. Det fortsatta samarbetet har dock i de flesta fall lett till merkunskaper, intresse och insikt om att bullerdämpande åtgärder idag är en betydande konkurrensfaktor. 7.

8 ~.. Byggnadsprojektering Många ljudfrågor löstes i layoutarbetet Maskinen kontrolleras och styrs med dator Den viktigaste delen i allt bullerbekämpningsarbete är att bullerdämpa vid källan - i maskinutrustningen. Mot ba kgrund av den långt drivna datorstyrningen (se fig 5) av såväl kartongmaskinen som termofabriken, mä lderiet och smetköket, har personalens vistelsetid intill maskine rna väsentligt minskat i jämförelse med äldre anlä gg ningar. Exponeringstiden för buller har mi nimerats oc h påverkat prioriteringen av åtgärder i mas kinutrustning en. Detta ~r ett av skälen till att ljudutstrål nin gen fr å n vissa maskinelement fortfarande är hög. _-o. ~ '. Fig 5 Maskinen körs från manöverrum me d hjälp av dator 8.

9 Kontors- och personalutrymmen i direkt anslutning till maskinsalen För att ge kort gångavstånd till produktionslokalerna har kontor, laboratorium, sammanträdesrum, manöverrum etc placerats inne i samma byggnadskropp som kartongmask i nen. Se fig 6. Trots detta skulle ljudstandarden vara densamma som i frilig gande kontorsmiljöer. rl" ~ - ' T [[ n r - _UU PM 5 \ L. "- :öo. ~.- ~,-, - ~.. \ l I ~ I lmp MÄLDERI t,~~~--t, KM 7 i,., - d, j ",.. ' " - I "-I (1) H H I II ~~1. f=, r te@ I-<. -.~--,,,, J ~_ - 3 ~ IH I LO LSMETKrn< - J. -::<3) I Fig 6 Personalutrymmenas omedelbara närhet till produktions lokalerna medförde höga krav på ljud- och vibrationsisoleringen l. Manöverrum 4. Kontor 2. Omklädningsrum 5. Verkstad 3. Konferensrum 6. Paus rum I arksalen uppställdes ljudisolerade pausrum het av maskinerna. Se fig 7. omedelbar när- Fig 7 Arkskärmaskinernas pausrum är utförda i ljudisolerade konstruktioner För att effektivt hindra ljud i byggnadsstommen att ge störefekt er i personalutrymmena, har stor vikt lagts vid vibrationsisolering av dessa. 9.

10 Bullerrum Några av de mest bul l rande maskinerna pla cerades i separata rum, t ex kvarnar, vakuumpumpar, fläktar och blåsmaskiner. Genom dessa åtgärder har man i några fall vunnit både ventilationsteknisk a och hygieniska fördelar. Raffinörernas motorrum, i TMP-anläggningen, byggdes främst av hygienskäl. I fig 8 visas exempel på inbyggnad av de blåsmaski ner som betjänar arkskärmaski nerna. Fig 8 Flera bullerproblem kunde lösas under layoutarbetet. T ex plac e rades arkskärmaskinernas blås- och sugutrustning i en separat inbyggnad under maskinen. 10.

11 Byggnadsstommens utformning I tidigare Meddelanden har byggnadskonstruktioner ingående behandlats, varför här endast skall nämnas några avvikelser och vad de motiveras av. För att de ljudisolerande konstruktionerna skall ha avsedd effekt, får inga vibrationer (stomljud) ledas in i t ex personalutrymmena. För att klara detta kan endera av två principer väljas. Antingen kan maskinutrustningen isoleras från underlaget eller också kan personalrummen isoleras från byggnadsstommen. Redan på ett tidigt stadium i projektet beslutades att det sistnämnda alternativet skulle väljas. De flesta snabbgående pappersmaskiner fundamenteras idag separat - en åtgärd som visat sig vara relativt enkel att utföra samtidigt som den ger god stomljudsisolering. Kartongmaskinens låga hastighet motiverade ej att maskinen skulle fundamenteras separat. Kartongmaskinens fundamentering är därför sammanbyggd med maskinhallen i övrigt. Manäverrum och kontor placerade på gummikuddar Samtliga personalutrymmen har byggts som fristående enheter, uppställda på gummi kuddar. Både det två våningar höga persona l kontoret inkl verkstad (enhet på fig 6) och förarsidans manöverrumsutrymmen är uppställda på gummi kuddar av neoprene, enligt fig _. ~ - rl J, I c' l ~ ~ T ~ \t/ f-. l J Jj AB 'L (1) l I l '---- Fi~ 9 Manöverrum och övriga personalutrymmens byggutformning l. Gummidämpare 2. Ljudisolerande fönster- och väggkonstruktion 3. Fog mellan maskinsalsgolv och manöverrum 4. Ljudabsorberande undertak l l.

12 Gummik uddarnas (iso l atore r nas) resonans fre kvens är dim ensionerad till 20 Hz, d v s man isolerar mo t hörbart stomljud (v i brationer över 20 Hz). Effekten är mycket god och s tö rande vibrationer har inte kunnat konstateras. Uppmätta vibrationer (hastighetsn i våer) framgår av resultatredovisningen i detta Meddelande del Il. En fördel med ovannämnda typ av vibrationsisolering är att utförandet är lätt att kontrollera i efterhand. Man kan lätt inspektera vara gummi kudde Se fig 10. ' 0. ' --, " "" ""- ' /,/ ~ ".. j t ",! l '!t. I - I I. I,t Fig 10 Guromidämparna (pilen) under manoverrum (punkt l i fig 9) kan enkelt inspekteras från källarplan l 2.

13 Det är mycket viktigt att personalutrymmena är helt avskilda från övriga byggnadskroppar, varför stor vikt lagts vid rensning av fogar mellan kropparna. Se fig 11. Fig 11 För att ingen stum kontakt skall erhållas mellan manöverrum och övriga byggnadskroppar är det mycket viktigt att fogar rensas och besiktigas Sammanfattningsvis kan konstateras att ljudstandarden i samtliga kontor och manöverrum är mycket god. Målsättningen 45 db(a) innehålles i de flesta utrymmen. I de fall ljudnivån överstiger 45 db(a ) orsakas bu ll ret av utrustning inne i rummen. 13.

14 Ljudabsorbenter I likhet med andra moderna pappersmaskinslokaler har stora delar av tak- och väggytor försetts med ljudabsorbenter. Dessa är monterade där de ger bäst effekt för personalen. Följande motiv låg till grund för beslut om dimensionering av ljudabsorberande ytor: sänka nivån av allmänbullret med 5-10 db(a), speciellt ljudet vid "tysta" maskinavsnitt. (God effekt i lång hall); förbättra riktningsupplevelsen - att höra varifrån ljud kommer; förbättra möjligheterna till förebyggande driftsunderhåll (service) genom att kunna lokalisera missljud som indikerar att något är fel; Placeringen av ljudabsorbenter framgår av fig 12. Genomgående har som ljudabsorbenter valts mineralullsskivor, vilka försetts med ytskydd av perforerad plåt för att bli estetiskt mera tilltalande. Andra synpunkter på montage av ljudabsorbenter lämnas i arbetsgruppens Meddelande nr 19. \ \ \ \ Fig 12 Schematisk illustration av ljudabsorbenternas placering i maskinsalen l. Ljudabsorberande undertak 2. Ventilationsskärmar har utförts ljudabsorberande 3. Lokala väggabsorbenter l 4.

15 Genom att man tidigt konstaterade att maskinsalen - med hänsyn till kondensrisk - borde utföras med ett ventilerat undertaksutrymme, har tillkommande kostnader, för att göra undertaket ljudabsorberande, varit mycket måttliga. En kostnadsjämförelse, som gjordes av Jacobson & Widmark, visade att kostnaderna för en byggkonstruktion utan undertak skulle bl i nästan l ika stor som den valda. Kostnaderna för montage av ljudabsorbenter skulle bl a bli avsevärt större. Genom att " frilägga " isoleringen i ventilationsskärmarna har man också erhållit ljudabsorbtion. Även manöverrum, kontor etc har försetts med ljudabsorberande undertak. Se fig 13. Fig 13 De väl ljudisolerade manöverrumrnen är försedda med ljudabsorberande undertak av perforerade plåtkasetter med bakomliggande mineralull l 5.

16 Venti lationsi nsta Ilationer "ljudlös" ventilationsanläggning En av de mera kostsamma insatserna på bullerbe kämpn ingssidan är ljuddämpning av pro cess fläktar. Detta med hänsyn till risk för bu lle rstörning i omgivande bebyggelse. Ventilations le verantören Alfsen & Gundersson har i samarbete med akustikkonsulten dimensionerat ljuddämpningen. Krave t var att ljudutstråln ingen, från KM 7:s ventilationsutrustning till närmaste bostadsområde, ej sku ll e överst i ga 35 db(a). Detta krav har innehå ll its och ljudut s trålningen från KM 7 är idag ej hörbar p g a bakgrundsbuller från de äldre anl ägg ningarna. Takfläktar,försedda med ljuddämpare, framgår av fig 14. r i g 14 Ventilationsanläggningen har dimensionerats f~r att klara Naturvårdsverkets externbullerkrav. Detta har bl a medf~r t att samtliga frånluftsfläktar f~rsetts med ljuddämpare l 6.

17 Tysta tilluftaggregat Vid de flesta pappersma skinanläggningar krävs att komfortventilationens tilluftaggregat förses med ljuddämpare både på tryckoch sugsidan. Genom att i de takmonterade sugkamrarna välja radial fläktar med l åg ljuda1string, kunde ljuddämpare på sugsidan helt elimineras. På trycksidan krävdes endast en kort bit mineralullsklädd kanalböj. Se fig l~:d, I -: r I ~, ~ : ;3,: Fig 15 Ljuddämpning av tilluftsfläktar l. Radialfläkt med låg ljudalstring 2. Ventilationskanal mm mineralullsisolering 4. Maskinsalens undertak Främsta anledningen till att fläktarna har låg ljuda1string är gynnsamt utformade fläktvingar. lågt varvtal och att fläk tarna arbetar med ett volymflöde och ett tryck som ger en lämplig arbetspunkt. För att nå denna punkt valdes förhållandevis stora f läktar. Extrakostnaderna för dessa "tysta" fläktar understiger klart kostnaderna för bullerdämpning aven billigare fläkttyp. l 7.

18 Maskinakustiska frågor Termomekaniska anläggningen Termome kaniska anläggningen utgör en del av maskinsalen men är inrymd i ett sidoskepp i maskinsalens våtända. Med utgångspunkt från bl a mätningar vid en referensanläggning har bullerdämpande åtgärder diskuterats med leverantören, Defibrator AB. Möjligheterna att påverka maskinutrustningen har varit mycket små. Problemställningar och beskrivning av bullrande utrustningar överensstämmer med arbetsgruppens Meddelande nr 38, "Termomekaniska massaanläggningar", varför vi här inte närmare tar upp denna anläggnings bullerproblem. Man kan dock konstatera att ljudnivån i TMP-anläggningen är otillfredsställande hög. Nivån varierar mellan db(a). Runt raffinörerna är ljudnivån ca 90 db(a). Den mest bullrande utrustningen har man försökt inrymma i källarplan. Av utrymmesskäl var man dock tvungen att placera två trycksilar på maskinsalsgolvet, framför TMP-anläggningen. Se fig 16. Ljudnivån runt silarna ligger vid db(a) på l m avstånd (se del II). De praktiska problemen med en avskärmning av silarna har ännu ej lösts, men den datoriserade körningen av anläggningen gör dock att personal sällan vistas vid silarna. Fig 16 Två trycks i lar, av fabrika t Centrisorter, är placerade på maskinsalsgolvet, framför TMP-anläggningen l 8.

19 Virapartiet - en komplicerad bullerkälla I vi rapartiet finns en rad 01 ika komponenter som kan utstråla buller, t ex sugvalsar, viraspritsar, suglådor och maskindrifter. Under projekteringsarbetet var det mycket svårt att uttala som om förväntade ljudnivåer p g a partiets unika utformning. Se fig 17. Några mätresultat kunde därför inte presenteras. l. Fig 17 Virapartiet har ett ovanligt utseende och innehåller bl a fem formervalsar samt guskvals Under ett tidigt skede i projekteringen diskuterades en kåpa över virapartiet, vilken såväl från ventilations- som bullersynpunkt skulle haft god effekt. Man kan idag konstatera, att vid denna typ av viraparti finns tekniska förutsättningar att skapa goda bullerförhållanden utan att bygga en kåpa l 9.

20 Sugvalsar Maskinen har utrustning för formning av sex skikt. Hela partiet är hopkopplat med en lång basvira, som samtidigt utgör formeringsbana för ett pappersskikt och transportbana för fem formeringsen heter (Manchester "1ulti Formers). Partiet avslutas med en guskvals Akustikkonsulten fick av leverantören Black Clawson i uppdrag att av två tänkbara borrmönster välja det "tystaste" för de 5 Manchesterformers och guskvalsen. Genom små modifieringar konstruerades ett borrmönster för formervalsarna, som från ljudsynpunkt kan betecknas som optimalt inom denna maskins hastighetsområde. Se fig 18. Fig 18 Formervalsarnas borrmönster har en från ljudsynpunkt gynnsam utformning. Borrmönstret är av 19-hålstyp 20.

21 Som framgår av fig 19 i nnehåller bullret från valsarna inga so m helst toner. Bullret från formerings- och sugvalsarna är så lågt att det inte påverkar den totala ljudutstråln ing en från virapart i et.... HIGH RESOLUTION AUTO SPECTRUM V HEWLETT PACKARO 5420 A l,ud ( 'yd,"", ~ a db ",, 2 lo' Pa Up p lcsfl,ny 12 5 HI 90 o Fr e kvens Hl 4000 Fig 19 Smalbandsanalys av mätning, utförd l m ovan formervals l. Trots den förfinade analysmetoden kan inga toner från valsen konstateras. Viraspritsar - db rel. 2 )(10-5 Pa ::H-nl _-, 86 f.-l-r I I! 84 r-----t ,. ~ "t'.:...~ L 70 '-! -,-- 31, f,ekvens Hl Fig 20 Viraspritsar utgör ofta en dominerande ljudkälla på moderna virapartier. I diagrammet illustreras vad som händer med ljudnivån när spritsarna stängs av medan maskinen fortfarande går i normal produktion. Kurva l: II 2 : " 3: Normal produktion 130 m/min Knock-off spritsar (bilden) avstängda Samtliga spritsar avstängda 89 db(a) 85 db(a) 83 db (A) 2 l.

22 Ljudut s trålnin gen från virapartiet domineras totalt av spritsbuller. Se fig 20. Detta har varit möjligt att konstatera genom att spritsarna stängts under en kort tid vid normal produktion. Med spritsarna i drift är ljudnivån 88 db(a) rakt framför virapartiet. Då spritsarna stängts sjunker ljudnivån till 82 db(a). (Se fi g 20) Under projekteringen föreslog ljudkonsulten att en ljudavskärmande kåpa skulle monteras över spritsarna. Se fig 21. Man beslutade dock att avvakta med åtgärden tills efter uppstart av maskinen. 2 Fig 21 Förslag till bullerdämpning av virasprits 1. Sprits 3. Viraduk 2. Kåpa i 10 mm plast alt MPM-p1åt 4. Ev vattentråg Det torde vara stora fördelar med en inkåpning av spritsarna. Förutom bullersänkningen erhålls mindre vattenstänk och därmed bättre miljö vid virapartiet. Genom styrning av vattnet, som erhålls med inkåpning, kan sannolikt vattenmängden minskas. Lösningen skulle förmodligen kunna göras än mer effektiv om den kombinerades med annan utformning av spritsmunstyckena. Bortsett från spritsbullret är ljudutstrålningen från virapartiet mycket låg. För att nå denna nivå har bl a partiets motorer och växellådor valts med hänsyn till låg ljuda1string. Formervalsarnas fuktavsugningsfläktar har bullerdämpats. Med bullerdämpande spritsar hade bullermålsättningen 80 db(a) i stort sett kunnat uppfyllas vid virapartiet. Stockholm i mars