Socialnämnden /2. Tid: kl. 17:00 Plats: Magistern, Kommunhuset Strängnäs

Transkript

1 KALLELSE Socialkontoret /2 Socialnämnden Tid: kl. 17:00 Plats: Magistern, Kommunhuset Strängnäs Föredragningslista Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Fastställande av föredragningslista och anmälan av övriga frågor 2. Information om sekretess mellan polis och socialkontoret 3. Information om arbetet med barnchecklistor 4. Information om IVO:s granskning av myndighetsutövning 5. Information från ordförande 6. Information från socialchefen 7. Möjlighet för kommunen att rekvirera statsbidrag för habiliteringersättning Gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter 9. Delårsrapport 1, 2019 för socialnämnden SN/2017:473, SN/2019:124 SN/2019:102 SN/2019: Ej verkställda beslut kvartal 1, 2019 SN/2019:3 11. Uppgifter om korttidsplatser och särskilt boende 2019 SN/2019:157

2 2/2 Ärende Beteckning 12. Delegationsbeslut 13. Anmälningsärenden 14. Övriga frågor Bodil Mellgren Ordförande Cecilia Läräng Westerlund Sekreterare

3 Våren 2017 anordnade barnombudsmannen en politikerutbildning i barnkonventionen. Alla nämnder fanns representerade. I samband med utbildningen fick politikerna frågan om hur de skulle kunna bidra till att Strängnäs kommun kan bli ännu bättre på att arbeta med barnets rättigheter. Följande punkter togs upp: Se till att det finns rubriker i tjänsteutlåtanden om barnkonsekvensanalyser Träna på att undersöka barnperspektivet i enklare frågor Ha en checklista med på möten om nämnden tagit hänsyn till barnets rättigheter Få med barnets rättigheter i nämndernas mål så det blir en uppföljning Se till att frågan blir levande och är med hela tiden, följ upp vad som händer i frågor som berör barn Utveckla en bättre samverkan mellan nämnderna Krav på utbildning i barnkonventionen och återkommande utbildningar i barnkonventionen Få med barn i processen tidigt Ta bort stuprör då frågorna berör fler nämnder Ta reda på hur andra kommuner gör Utse en politiker i varje nämnd som har ansvar för barnets rättigheter, en politisk barnombudsman Förbättra dialogen med ungdomsrådet Uppföljning och utvärdering av barnkonsekvensanalyser i verksamhetsplaner och årsredovisningar Ni ska nu få jobba vidare med dessa punkter och diskutera kring hur nämndernas prioriteringar ska förverkligas. Det uppskattas även om nya punkter läggs till på listan ovan. Fundera på vilka åtgärder nämnden respektive kontoret kan göra. Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret SOC Arbete och familj SN/2019: /4 Handläggare Annica Westling Socialnämnden Möjlighet för kommunen att rekvirera stadsbidrag för habiliteringsersättning 2019 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. rekvirera 100 % av beloppet, kronor och fördela på brukare med beslut om daglig verksamhet enligt LSS, under år socialnämndens beslut förklaras omedelbart justerat Beskrivning av ärendet Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att under 2019 fördela medel till kommunerna i stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Statsbidraget får användas av kommunerna i syfte att införa eller höja en låg dagpenning till dem som deltar i daglig verksamhet enligt LSS (habiliteringsersättning). Statsbidraget får även användas till att bibehålla en nivå på dagpenningen som tidigare höjts med hjälp av statsbidraget. Socialstyrelsen har en fördelningsnyckel i vilken det framgår hur mycket medel som varje kommun kan rekvirera. Strängnäs kommun, socialnämnden har en möjlighet att rekvirera kronor för Stadsbidraget skall användas under perioden 1 januari- 31 december 2019 och medel skall rekvireras senast 1 juni Om kommunen inte använt hela statsbidraget skall det återbetalas till Socialstyrelsen. Bakgrund Socialnämnden beslutade på sitt sammanträde , SN 123 att anta Habiliteringsersättning i Strängnäs kommun, daterat den 9 september 2017, att börja gälla från och med den 1 januari I ärendet framgår att ersättningen inte är reglerad i lag, men förordas i förarbetena till Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med ersättningen är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Ersättningen skall inte betraktas som lön. Vid tiden för när

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret SOC Arbete och familj SN/2019: /4 denna utredning genomfördes så hade deltagare i daglig verksamhet habiliteringsersättning i 87 % av Sveriges kommuner. Ersättningsnivåerna varierar dock. Ersättningsnivån i Strängnäs kommun hade varit densamma under åren fram till 2017 då nämnden utifrån föreliggande utredning fattade ett nytt beslut som är nu gällande from I ärendet finns en modell för ersättningen beskriven. Socialnämnden beslutade i samma ärende att både daglig verksamhet (LSS) och sysselsättning (SOL) skulle omfattas av habiliteringsersättningen from Grunden till att inkludera båda dessa insatser var att brukare behandlades mer likvärdig och konsekvent. Förändringen skulle också innebära att ersättningen ges utifrån aktiviteten istället för vilket lagbestämmelse som insatsen grundade sig på. Även för 2018 fanns möjlighet för kommuner att rekvirera statsbidrag under samma förutsättningar som ovan. För 2018 hade kommunen möjlighet att rekvirera kr. Inför fjolårets beslut om att rekvirera habiliteringsersättning för målgruppen som har beslut om daglig verksamhet enligt LSS, kontaktad socialkontoret socialstyrelsen med fråga om det fanns beslut om att medel även skulle finnas att rekvirera för kommande år. Socialstyrelsen kunde vid tillfället inte ge något besked i den frågan. Interna diskussioner fördes, -kortsiktiga statsbidrag, tidsbegränsad höjning av ersättning till en brukare med LSS beslut, men inte till brukare med SOL- beslut och konsekvenserna av sådant beslut. Socialkontoret valde i dialog med socialnämndens ordförande och socialchef att rekvirera den merkostnad som blev utifrån socialnämnden beslut utifrån för målgruppens höjning av habiliteringsersättning för år Socialkontoret rekvirerade kr. Aktuell situation Det är socialnämnden som bör fatta beslut om habiliteringsersättning. Sista dag att rekvirera statsbidragen är 1 juni Socialnämnden har sedan tidigare fattat beslut om att införa habiliteringsersättning för aktuell målgrupp och frågan för nämnden är nu att ta ställning till om statsbidrag skall rekvireras, om ersättningen skall höjas och i så fall villkoren för det. Även i år har kontakt tagits med socialstyrelsen med samma fråga som ovan och frågan har fått samma svar, det finns inga beslut fattade om möjligheten at rekvirera habiliteringsersättning kommande år. Socialstyrelsen menar

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret SOC Arbete och familj SN/2019: /4 att det är kommunen själv som avgör hur de vill fördela medlen, men det är bara de som har beslut enligt LSS som kan ta del av bidraget. De medel som rekvireras skall användas under året, används inte rekvirerade medel skall dessa återbetalas. Antal brukare med habiliteringsersättning just nu 95 brukare har daglig verksamhet enligt LSS Ersättningen för heldag är 47 kronor och ersättning för halv dag är 30 kronor. Kostnader för habiliteringsersättning LSS Kostnad LSS (Ändamål 515) Jan-Apr 2019 Jan-Apr Prognos kr kr kr kr Prognos 2019 bygger på differens Jan-Apr Rekvirera 100 % av beloppet kronor och fördela på brukare med beslut om daglig verksamhet enligt LSS Rekvirerat belopp kr Hela beloppet går till höjning av ersättning LSS % Höjning 143% Bygger på prognos LSS ovan Kostnad LSS totalt efter höjning kr Ersättningar: Heltid Halvtid 114 kr 73 kr

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret SOC Arbete och familj SN/2019: /4 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Om socialnämnden fattar beslut enligt förslag medför det inga ekonomiska konsekvenser för kommunen enligt ovan. Övriga konsekvenser Att statsbidraget är att se som en gåva från staten, att beslutet är ett engångsbeslut för målgruppen med biståndsbeslut enligt LSS. Uppföljning Uppföljning i samband med årsredovisning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Översyn av habiliteringsersättning, Protokollsutdrag, Socialnämnden 123, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen för kännedom Agneta von Schoting Socialchef Annica Westling Verksamhetschef

8 Från: Strängnäs kontaktcenter Till: E-post Socialnämnden Ärende: Olevererbart e-postmeddelande/autosvar [2019KC11581] Datum: den 19 mars :15:21 Bilagor: image1.png Olevererbart e-postmeddelande_autosvar.pdf Hej, vidarebefordrar e-postmeddelande som kommit Strängnäs Kommuns Kontaktcenter tillhanda. Tack för er hjälp! Kontakta gärna oss om det är några frågor! Med vänlig hälsning Theresé Åneby Kontaktcenter Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Från: Skickat: den 18 mars :25 Till: Strängnäs kontaktcenter Ämne: Statsbidrag att rekvirera för habiliteringsersättning (dnr /2019) Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Statsbidrag till kommuner för habiliteringsersättning Nu kan ni rekvirera statsbidrag för 2019

9 Dnr: /2019 Socialstyrelsen ska fördela statsbidrag till kommunerna för habiliteringsersättning under Notera att tillägg har gjorts i uppdraget för 2019 sedan föregående bidragsår. Läs mer och ladda ner anvisningar, fördelningsnyckel och rekvisitionsblankett på Socialstyrelsens webbsida. Rekvisitionen ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 1 juni Med vänlig hälsning... Robin Björk Utredare SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för behörighet och statsbidrag Statsbidrag Stockholm Växel Prenumerera på vårt nyhetsbrev Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Läs om hur vi hanterar dina personuppgifter Socialstyrelsen, Stockholm,

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Verksamhetsområdet för personer med funktionsnedsättning Dnr SN/2017: /3 Handläggare Carina Lundstedt Översyn av habiliteringsersättning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. anta Habiliteringsersättning i Strängnäs kommun, daterat den 9 september 2017, att börja gälla från och med den 1 januari Beskrivning av ärendet Habiliteringsersättning är en ersättning som utgår till personer som deltar i daglig verksamhet. Ersättningen är inte reglerad i lag men förordas i förarbetena till Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med ersättningen är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Ersättningen ska inte betraktas som lön. 87 procent av Sveriges kommuner erhåller deltagare i daglig verksamhet habiliteringsersättning. Ersättningen varierar i olika kommuner. Nivån på, och omfattningen av, habiliteringsersättningen har under flera år varit föremål för diskussion, både inom förvaltningen och bland brukare. Ersättningen i Strängnäs har sedan 1996 varit 36 kronor per dag, och inte ändrats sedan dess års framräkning av habiliteringsersättning tros ha utgått från prisbasbelopp som då var kronor. Modell för ersättningen Prisbasbeloppet räknas fram utifrån det allmänna prisläget enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110). Beräkningarna görs med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår. Att utgå ifrån prisbasbeloppet är en vedertagen metod för att räkna fram olika typer av ersättningar och avgifter, exempelvis handikappersättning och pension. Därför bedöms det i detta fall vara lämpligt att vid framtagandet av habiliteringsersättning, utgå från prisbasbeloppet. För att inte ersättningen ska urholkas såsom hittills skett föreslås att en årlig justering ska göras utifrån en given modell. Modellen innebär att ersättningen inför varje nytt år justeras så att den från och med 1 januari nästkommande år är 0,1 procent av nästkommande års prisbasbelopp. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

11 2/3 Om prisbasbeloppet sänks lämnas ersättningen oförändrad. Detta beror på att den enskilde oftast ser ersättningen som en lön, samt att ersättningen ska kunna vara rimligt förutsebar. Det innebär, i likhet med en lön, att ersättningen inte bör kunna sänkas men däremot kunna kvarstå oförändrad. Ersättningens nivå och omfattning En i dagsläget möjlig nivå för ersättningen är 0,1 procent av prisbasbeloppet. Det innebär att ersättningen för heldag blir 45 kronor. En jämförelse med andra kommuner ger vid hand att det finns både lägre och högre ersättningar, samt många olika modeller för vad som ingår i ersättningen. Det gör jämförelser svåra, och därmed kan man tyvärr inte klargöra om Strängnäs har en hög eller låg nivå på ersättningen. Förvaltningens bedömning är att det är mycket angeläget att höja ersättningen. Därför föreslås i detta skede en höjning som kan rymmas inom budgetramen, och då är 45 kronor möjligt. Vidare föreslås socialnämnden även att införa halvdagsersättning på 29 kronor, som är 65 procent av föreslagen heldagersättning. Anledningen till att den halvdagsersättningen inte är 50 procent av heldagsersättningen, är att ersättningen i så fall skulle bli orimligt låg. Både daglig verksamhet (LSS) och sysselsättning (SoL) föreslås att omfattas av habiliteringsersättning från 1 januari Med heldag avses 4-8 timmar per dag, och halvdag 1-4 timmar per dag. Genom att inkludera båda dessa insatser behandlas brukare mer likvärdigt och konsekvent. Förändringen skulle innebära att ersättningen ges utifrån aktiviteten istället för vilken lagbestämmelse som insatsen grundar sig på. Ekonomiska konsekvenser för kommunen I dagsläget har cirka 90 personer beslut om daglig verksamhet (LSS) och cirka 35 sysselsättning (SoL) i Strängnäs års utbetalning av habiliteringsersättning till brukare inom daglig verksamhet (LSS) uppgick till cirka kronor. Under förutsättningen att habiliteringsersättning ändras till föreslagen omfattning och nivå skulle detta innebära en kostnadsökning på kronor/år. Denna kostnadsökning är beräknad utifrån antalet brukare som idag har daglig verksamhet (LSS) eller sysselsättning (SoL) och innefattar inte framtida volymökningar. Kostnadsökning beräknas rymmas inom verksamhetsområdets budgetram. Övriga konsekvenser Positiva konsekvenser som förslag kan medföra är att brukare som erhåller insatsen daglig verksamhet eller sysselsättning behandlas likvärdigt och konsekvent. Förslaget kan även öka motivationen hos brukare som beviljats insatsen sysselsättning till en högre närvaro.

12 3/3 Uppföljning Beslutet föreslås att följas upp årligen inför nästkommande års budgetberedning. Beslutsunderlag Habiliteringsersättning i Strängnäs kommun Beslutet skickas till - Ekonomiavdelningen Inger Grindelid Carina Lundstedt Socialchef Chef för verksamhetsområdet för personer med funktionsnedsättning

13 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum /3 SN 123 Dnr SN/2017: Översyn av habiliteringsersättning Beslut Socialnämnden beslutar att 1. anta Habiliteringsersättning i Strängnäs kommun, daterat den 9 september 2017, att börja gälla från och med den 1 januari Yrkanden Tanja Henriksson (V) och Madeleine Bilberg (MP) yrkar bifall till liggande förslag. Beslutsgång Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att det blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Habiliteringsersättning är en ersättning som utgår till personer som deltar i daglig verksamhet. Ersättningen är inte reglerad i lag men förordas i förarbetena till Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med ersättningen är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Ersättningen ska inte betraktas som lön. 87 procent av Sveriges kommuner erhåller deltagare i daglig verksamhet habiliteringsersättning. Ersättningen varierar i olika kommuner. Nivån på, och omfattningen av, habiliteringsersättningen har under flera år varit föremål för diskussion, både inom förvaltningen och bland brukare. Ersättningen i Strängnäs har sedan 1996 varit 36 kronor per dag, och inte ändrats sedan dess års framräkning av habiliteringsersättning tros ha utgått från prisbasbelopp som då var kronor. Modell för ersättningen Prisbasbeloppet räknas fram utifrån det allmänna prisläget enligt bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110). Beräkningarna görs med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår. Att utgå ifrån prisbasbeloppet är en vedertagen metod för att räkna fram olika typer av ersättningar och avgifter, exempelvis handikappersättning och pension. Därför bedöms det i detta fall vara lämpligt att vid framtagandet av habiliteringsersättning, utgå från prisbasbeloppet. För att inte ersättningen ska urholkas såsom hittills skett föreslås att en årlig justering ska göras utifrån en given modell. Modellen innebär att ersättningen inför varje nytt år justeras så att den från och med 1 januari nästkommande år är 0,1 procent av nästkommande års prisbasbelopp. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum /3 Om prisbasbeloppet sänks lämnas ersättningen oförändrad. Detta beror på att den enskilde oftast ser ersättningen som en lön, samt att ersättningen ska kunna vara rimligt förutsebar. Det innebär, i likhet med en lön, att ersättningen inte bör kunna sänkas men däremot kunna kvarstå oförändrad. Ersättningens nivå och omfattning En i dagsläget möjlig nivå för ersättningen är 0,1 procent av prisbasbeloppet. Det innebär att ersättningen för heldag blir 45 kronor. En jämförelse med andra kommuner ger vid hand att det finns både lägre och högre ersättningar, samt många olika modeller för vad som ingår i ersättningen. Det gör jämförelser svåra, och därmed kan man tyvärr inte klargöra om Strängnäs har en hög eller låg nivå på ersättningen. Förvaltningens bedömning är att det är mycket angeläget att höja ersättningen. Därför föreslås i detta skede en höjning som kan rymmas inom budgetramen, och då är 45 kronor möjligt. Vidare föreslås socialnämnden även att införa halvdagsersättning på 29 kronor, som är 65 procent av föreslagen heldagersättning. Anledningen till att den halvdagsersättningen inte är 50 procent av heldagsersättningen, är att ersättningen i så fall skulle bli orimligt låg. Både daglig verksamhet (LSS) och sysselsättning (SoL) föreslås att omfattas av habiliteringsersättning från 1 januari Med heldag avses 4-8 timmar per dag, och halvdag 1-4 timmar per dag. Genom att inkludera båda dessa insatser behandlas brukare mer likvärdigt och konsekvent. Förändringen skulle innebära att ersättningen ges utifrån aktiviteten istället för vilken lagbestämmelse som insatsen grundar sig på. Ekonomiska konsekvenser för kommunen I dagsläget har cirka 90 personer beslut om daglig verksamhet (LSS) och cirka 35 sysselsättning (SoL) i Strängnäs års utbetalning av habiliteringsersättning till brukare inom daglig verksamhet (LSS) uppgick till cirka kronor. Under förutsättningen att habiliteringsersättning ändras till föreslagen omfattning och nivå skulle detta innebära en kostnadsökning på kronor/år. Denna kostnadsökning är beräknad utifrån antalet brukare som idag har daglig verksamhet (LSS) eller sysselsättning (SoL) och innefattar inte framtida volymökningar. Kostnadsökning beräknas rymmas inom verksamhetsområdets budgetram. Övriga konsekvenser Positiva konsekvenser som förslag kan medföra är att brukare som erhåller insatsen daglig verksamhet eller sysselsättning behandlas likvärdigt och konsekvent. Förslaget kan även öka motivationen hos brukare som beviljats insatsen sysselsättning till en högre närvaro. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum /3 Uppföljning Beslutet föreslås att följas upp årligen inför nästkommande års budgetberedning. Beslutsunderlag Habiliteringsersättning i Strängnäs kommun Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Dnr SN/2019: /2 Handläggare Agneta von Schoting Gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter inom SKL, Sveriges kommuner och Landsting Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. finansiera det evidensbaserade arbetet inom områdena uppföljning kvalitetsregister, brukarundersökningar och nationell samordning inom SKL, finansieringen gäller för fyra år ( ) 2. ärendet omedelbart ska justeras Beskrivning av ärendet SKL:s styrelse rekommenderar i ett brev kommunerna att gemensamt finansiera det fortsatta arbetet med ett samlat system för kunskapsstyrning och uppföljning i socialtjänstens verksamheter. Områdena för det evidensbaserade arbetet är uppföljning är kvalitetsregister, brukarundersökningar och nationell samordning. Avsikten är att finansiering och organisering permanentas där så väl staten som kommunerna bidrar långsiktigt. Den totala kostnaden för detta uppgår maximalt till 19,5 mkr/år. Beslutet ska meddelas SKL senast 15/ Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför kostnader för kommunerna med 1,95 kr/invånare/år, cirka 68 25o kronor/år för Socialnämnden i Strängnäs. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Följebrev från SKL Lista på kontaktpersoner inom regional stödstruktur RSS och nationell samverkansgrupp för kunskapssyrning i socialtjänsten NSK-S för länet Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

17 2/2 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Agneta von Schoting Socialchef

18 FÖLJEBREV TILL MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 15/ Vårt dnr: 18/00295 Bilaga 1 Kontaktpersoner i länen Fredrik Lennartsson Avdelningschef Vård och omsorg Kommunstyrelserna för kännedom till socialchef/motsvarande förvaltningschefer Rekommendation till kommunernas om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting beslutade vid sitt sammanträde den 14 december 2018: att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning (kvalitetsregister, brukarundersökningar m.m.) och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr årligen vilket innebär ca 1,95 kr/invånare/år i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år ( ). att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni Förtydligande avseende meddelande från styrelsen: Finansieringen gäller enligt rekommendationen för fyra år ( ). Inte som felaktigt angavs i det ursprungliga beslutsunderlaget. Beslutet ska meddelas SKL senast 15/ Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

19 Vårt dnr: 18/ (2) Process för kommunernas ställningstagande: Senast den 15 juni 2019 önskar SKL svar från samtliga kommuner angående respektive kommuns ställningstagande till rekommendationen. Kommunens ställningstagande meddelas till registrator@skl.se Om er kommun väljer att avstå från att anta rekommendationen är vi tacksamma om ni kan ange vilka skäl som föranleder detta. En sammanställning av kommunernas ställningstagande återkopplas efter sommaren 2019 till mottagarna av detta följebrev. SKL:s och de berörda kvalitetsregistrens fortsatta arbete i frågan påverkas av kommunernas ställningstagande. Förutsatt att tillräckligt många kommuner ställer sig bakom rekommendationen kommer förberedande arbete inför 2020 att påbörjas under hösten Länk till informationsmaterial om rekommendationen på skl.se Sveriges Kommuner och Landsting Vård och omsorg Fredrik Lennartsson Avdelningschef Vård och omsorg Mari Forslund Sektionschef Kvalitet och uppföljning

20 Bilaga 1. Kontaktpersoner Regionala stödstrukturer (RSS) och Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) Län/organisation Namn Nätverkstillhörighet SKL Epost Telefonnummer Västernorrland/Härnösand Mats Collin Kontakt NSK-S mats.collin@harnosand.se Västernorrland/Kommunförbundet Sirpa Virtanen Kontakt RSS sirpa.virtanen@kfvn.se Skåne/Perstorp Annelie Börjesdotter Kontakt NSK-S annelie.borjesdotter@perstorp.se Skåne/Båstad Emma Pihl Kontakt NSK-S emma.pihl@bastad.se (växel) Skåne/Kommunförbundet Nicolina Fransson Kontakt NSK-S/kontakt RSS nicolina.fransson@kfsk.se Skåne/Kommunförbundet Carina Lindkvist Kontakt RSS carina.lindkvist@kfsk.se Västra Götaland/Västkom Anneli Assmundson Bjerde Kontakt RSS anneli.bjerde@vastkom.se Västra Götaland/Region Rose-Marie Nyborg Kontakt RSS rose-marie.nyborg@vgregion.se Västra Götaland/Boråsregionen Ann-Katrin Schutz Kontakt RSS ann-katrin.schutz@borasregionen.se Västra Götaland/Göteborgsregionen Vakant Kontakt NSK-S Västra Götaland/Göteborgsregionen Elisabeth Beijer Kontakt RSS elisabeth.beijer@grkom.se , Västra Götaland/Göteborgsregionen Lena Holmlund Kontakt RSS lena.holmlund@goteborgsregionen.se Västra Götaland/Göteborgsregionen Maria Ljung Kontakt RSS maria.ljung@goteborgsregionen.se Västra Götaland/Skaraborg/Töreboda Sandra Säljö Kontakt NSK-S sandra.saljo@toreboda.se Västra Götaland/Skaraborg/Kommunförbundet Jessica Ek Kontakt RSS jessica.ek@skaraborg.se , Västra Götaland/Skaraborg/Kommunförbundet Hanna Linde Kontakt RSS hanna.linde@skaraborg.se , Västra Götaland/Sjuhärad/Mark Vakant Kontakt NSK-S Västra Götaland/Sjuhärad/Kommunförbundet Vakant Kontakt RSS Västra Götaland/Fyrbodal/Bengtsfors Lena Gardtman Kontakt NSK-S lena.gardtman@bengtsfors.se Västra Götaland/Fyrbodal/Kommunförbundet Annica Johansson Kontakt RSS annica.johansson@fyrbodal.se Västra Götaland/Fyrbodal/Kommunförbundet Lis Palm Kontakt RSS lis.palm@fyrbodal.se Blekinge/Karlskrona Martin Olsson Kontakt NSK-S martin.olsson@karlskrona.se Blekinge/Blekinge kompetenscentrum Birgitta Nilsson Kontakt RSS birgitta-a.nilsson@ltblekinge.se , Kalmar/Högsby Teresa Tolic Trossmo Kontakt NSK-S teresa.tolic-trossmo@hogsby.se Kalmar/Kommunförbundet Sofia Wermelin Kontakt RSS sofia.wermelin@kfkl.se , Stockholm/Södertörn/Nynäshamn Charlotte Dahlbom Kontakt NSK-S charlotte.dahlbom@nynashamn.se Stockholm/Nordväst/Ekerö Lena Burman Kontakt NSK-S lena.burmanjohansson@ekero.se (växel) Stockholm/Nordväst/Sollentuna Gunilla Avby Kontakt RSS gunilla.avby@sollentuna.se Stockholm/Nordost Lina Palmlöf Kontakt RSS lina.palmlof@founordost.se Stockholm/Nestor FoU-center Eva Lindqvist Kontakt RSS eva.lindqvist@nestorfou.se Stockholm/FoU Södertörn Kristina Engwall Kontakt RSS kristina.engwall@fou-sodertorn.se Stockholm/Karolinska Institutet Håkan Uvhagen Kontakt RSS hakan.uvhagen@ki.se Stockholm/Äldrecentrum Åsa Hedberg Rundgren Kontakt RSS asa.hedbergrundgren@aldrecentrum.se , Stockholm/Stockholms Stad Anna Lindskog Kontakt RSS anna.lindskog@stockholm.se , Stockholm/Stor Stockholm Helena Wiklund Kontakt RSS helena.wiklund@storsthlm.se , Värmland/Kristinehamn Eva-Lotta Lindskog Kontakt NSK-S eva-lotta.lindskog@kristinehamn.se Värmland/Region Yvonne Lennemyr Kontakt RSS yvonne.lennemyr@regionvarmland.se Värmland/FoU Karlstad Anna Gund Kontakt RSS anna.gund@kau.se Halland/Falkenberg Johan Klingborg Kontakt NSK-S johan.klingborg@falkenberg.se Halland/Region Patrik Dahlqvist Jönsson Kontakt RSS patrik.dahlqvist-jonsson@halland.se Halland/Region Maria Nilsson Kontakt RSS maria.a.nilsson@regionhalland.se Örebro/Kumla Gabriella Mueller Prabin Kontakt NSK-S gabriella.muellerprabin@regionorebrolan.se

21 Örebro/Region Ingmar Ångman Kontakt RSS , Jönköping/Vetlanda Anders Saldner Kontakt NSK-S , Jönköping/FoUrum Ola Götesson Kontakt RSS Gävleborg/ Marita Lindsmyr Kontakt NSK-S Gävleborg/Region Ingrid Åsberg Kontakt RSS Gävleborg/Region Emelie Printz Kontakt RSS Sörmland/Nyköping Stefan Heinebäck Kontakt NSK-S Sörmland/Region Monika Agnedal Kontakt RSS Östergötland/Norrköping Yvonne Thilander Kontakt NSK-S , Östergötland/Region Camilla Salomonsson Kontakt RSS Kronoberg/Ljungby Magnus Wallinder Kontakt NSK-S , Kronoberg/Region Annika Magnerot Kontakt RSS Dalarna/Leksand Ulrika Gärdsback Kontakt NSK-S Dalarna/Region Vakant Kontakt RSS Jämtland/Härjedalen/Härjedalen Anda Embretzen Kontakt NSK-S Jämtland/Härjedalen/Region Lena Hallqvist Kontakt RSS , Västerbotten/Skellefteå Staffan Näslund Kontakt NSK-S , Västerbotten/Region Anita Helgesson Kontakt RSS , Västerbotten/FoU Annika Nordström Kontakt RSS Norrbotten/Haparanda Marjo Koivumaa Kontakt NSK-S , Norrbotten/Kommunförbund Eva Lakso Kontakt RSS Uppsala/Östhammar Håkan Dahlkvist Kontakt NSK-S , Uppsala/Region Lena Ring Kontakt RSS Uppsala/Region Susanne Söderberg Kontakt RSS , Västmanland/Hallstahammar Lillemor Quist Kontakt NSK-S Västmanland/VKL Ann Tjernberg Kontakt RSS Gotland/Region Hanna Ogestad Kontakt RSS

22 TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Planering och administration Dnr SN/2019: /2 Handläggare Barbro Ernald Delårsrapport 1, 2019 för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. godkänna delårsrapport 1, 2019 för Socialnämnden, daterad Bakgrund Enligt Strängnäs kommuns mål- och resultatstyrning ska nämnden vid två tillfällen under året följa upp verksamhetsmål och ekonomi. Delårsrapport 1 omfattar perioden 1 januari till 30 april 2019 och redovisas med helårsprognos för 2019 avseende verksamhetsmål och ekonomi. Enligt Strängnäs kommuns budget- och uppföljningsmodell ska ekonomisk rapportering av verksamheterna lämnas för mars, april, maj, augusti, september och oktober till kommunstyrelsen och nämnder. Vid befarat underskott ska en åtgärdsplan presenteras. En åtgärdsplan ska redovisa hur och när ett negativt resultat ska återställas. Nämnden beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas och rapporterar vidare till kommunstyrelsen. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen i samband med månadsrapporteringen tills nämnden har en budget i balans. Beredning Förvaltningens bedömning är att tre av socialnämndens tio mål kommer att vara uppnådda vid årets slut och att sju delvis kommer att vara uppfyllda. Socialnämnden har för 2019 tilldelats en budgetram på 714 miljoner kronor. Utfallet per visar en positiv avvikelse mot budget med 11 miljoner kronor och helårprognos pekar på en budget i balans. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Socialnämndens prognostiserade resultat medför inga ekonomiska konsekvenser. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

23 2/2 Underlag Delårsrapport 1, 2019 för Socialnämnden, daterad Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen Agneta von Schoting Annika Jungklo Barbro Ernald Socialchef Planering och Verksamhetscontroller utvecklingschef

24 Delår Verksamhetsrapport Socialnämnden Dnr SN/2019:

25 Innehåll Inledning...3 Uppföljning och analys...4 Invånare...4 Samhälle...7 Medarbetare...9 Ekonomi...11 Ekonomisk analys...12 Driftredovisning...12 Ramprotokoll...12 Sammanfattande kommentar till årsprognos...12 Sammanfattande kommentarer utfallet januari-april Investeringar...15 Nyckeltalsbilaga

26 Inledning Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg inklusive hälso- och sjukvård, hemsjukvård inom ordinärt boende, insatser till personer med psykisk och fysiskt funktionsnedsättning, frågor om barn, familj och ungdom, missbruksvård, kommunens arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd, integrationsfrågor, färdtjänst och handläggning av bostadsanpassningsbidrag med mera. Socialnämnden styrs främst av lagarna på det sociala området: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Nämndens delårsrapport 1 omfattar en redogörelse för utveckling av verksamhet och ekonomi för perioden januari till och med april 2019 samt en prognos för helåret. Prognosen bygger på fakta, analyser och de slutsatser som socialkontorets ledning dragit. Socialkontorets intention är öppenhet, tydlighet och att medborgarnas behov står i centrum. I nämndens målformuleringar används begreppet brukare, vilket är den terminologi som socialstyrelsen rekommenderar, med följande definition: Brukare, (inom socialtjänst) person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. 3

27 Uppföljning och analys Invånare Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun. Respekt, öppenhet och ett gott bemötande, utan avkall på professionalitet, ska prägla mötet med invånare och företag, såväl i kommunens utbud av service och välfärdstjänster som i vårt myndighetsutövande. Förhållningssättet innebär en lyhördhet för vad invånare och brukare vill, tycker och tänker och en tydlighet i vad man kan förvänta sig. Kommunikation och dialog är nyckeln till framgång. Uthållighet och långsiktighet, samt mod att våga fatta beslut som kan vara svåra på kort sikt, skapar förutsättningar för positiva resultat i det långa loppet. Det ger också förutsättningar åt alla att delta i samhällslivet och förverkliga sina livsmål. (Flerårsplan Strängnäs kommun) Socialnämndens mål inom perspektivet Invånare B1. Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning. B2. Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete. B1. Socialnämndens insatser bidrar till att elever kan fullfölja sin skolutbildning. En barn- och ungdomsstrategi kommer att läggas fram för beslut i kommunfullmäktige efter sommaren. Under förutsättning att den godkänns startar implementeringen. En del i strategin utgörs av samverkan, framför allt mellan socialkontoret och barn- och utbildningskontoret. Arbetsmodellen VITS (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) lyfts fram i barn- och ungdomsstrategin. VITS är en samarbetsrutin för skola, barn- och ungdomspsykiatrin, habilitering och socialtjänst. Socialkontorets utredningsenheter har börjat tillämpa VITS som en tidig insats. Ett skolteam med tre personer har inrättats inom socialkontoret. Teamet startar sin verksamhet vid höstterminen och kommer att arbeta på skolorna. Effekter för eleverna av skolteam samt barn- och ungdomsstrategin kan inte förväntas till årsskiftet. I befintlig verksamhet ges föräldraskapsstöd. Enskilt och som gruppverksamhet, exempelvis Komet - för tonårsföräldrar, Samarbetssamtal - för separerade föräldrapar, ABC - (Alla Barn i Centrum) tematräffar för föräldrar i att stödja sina barns självkänsla BIFF- (Barn i Föräldrars Fokus) för separerade föräldrar. Prognosen vad gäller socialnämndens mål om skolutbildning (B1) är att målet delvis kommer att nås. 4

28 B2. Socialnämndens insatser stimulerar brukarna till självförsörjning via studier eller arbete. För brukarnas självförsörjning pågår flera aktiviteter. FAS-Ekonomiskt bistånd innebär att medborgarna sedan maj 2019 kan ansöka digitalt om ekonomiskt bistånd samt att ekonomiska beräkningar inför beslut sköts av en robot. Genom det nya arbetssättet frigörs personalresurser, som i stället kan arbeta med arbetsmarknadsinsatser och företagskontakter för att hjälpa fler till varaktig försörjning. Målsättningen är att bibehålla försörjningsstödet på en jämförelsevis låg nivå. Under första kvartalet 2019 har försörjningsstödet ökat något. Socialnämnden har ingått en överenskommelse med ett lokalt företag om att förlägga ett antal brukares arbetsplats till företaget, för att där utföra de legoarbeten man tidigare utfört i kommunens lokaler. Jobbtorg har arbetshandledare på plats hos företaget. En annan överenskommelse är tecknad med Arbetsförmedlingen om att Strängnäs ska ha Sveriges lägsta arbetslöshet i mars I mars 2019 var arbetslösheten 6 % och Strängnäs låg på 119:e plats av 290 kommuner. Jobbtorg fokuserar på arbete och normalisering, har tilltro till brukarnas resurser, goda företagsrelationer och metoder för inkludering i arbetslivet. Många brukare har under de senaste åren kommit in i ordinarie arbetsliv och tagit anställning. Se mål C3. Effekten av aktiviteterna för självförsörjning bedöms få genomslag från första kvartalet Prognosen vad gäller socialnämndens mål om stimulans till självförsörjning (B2) är att målet delvis kommer att nås. Socialnämndens mål inom perspektivet Invånare C1. Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna. C2. Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna. C3. Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad. C4. Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet. C1. Socialnämnden utvecklar sina verksamheter till nytta för brukarna. Inom flera verksamhetsområden pågår aktiviteter för att involvera brukarna i arbetet med att utveckla verksamheterna. Brukarråd på äldreboenden, DMO-slingor inom funktionshinderomsorgen, brukarenkäter inom försörjningsstöd, sysselsättning och daglig verksamhet, fokusgrupper med brukare inom social praktik samt utvärdering av kontaktpersoners och kontaktfamiljers upplevelse av bemötande och service, är några exempel. Inom äldreboendena genomför socialstyrelsen en årlig brukarundersökning. Resultaten används genom att varje enhet väljer ut minst två områden att fokusera på. Ett område med gott resultat, med aktiviteter för bibehållet resultat. Och ett område med sämre resultat där enheten planerar förbättringsåtgärder. De utvalda områdena tas upp i personalgrupperna och i brukarråd. Funktionshinderomsorgen, där metodutveckling för brukarinflytande har pågått under flera år har god erfarenhet av brukarinflytande och intrycket är att verksamheten byggs tillsammans. En erfarenhet är att tillvägagångssätt vid återkoppling till brukarna avgör uppnådd effekt. Prognosen vad gäller socialnämndens mål om att utveckla sina verksamheter till nytta för brukarna (C1) är att målet kommer att nås. 5

29 C2. Socialnämndens insatser bidrar till upplevd trygghet hos brukarna. Upplevd trygghet hos inom äldreomsorgen mäts via socialstyrelsens årliga brukarenkät. Enkäten har besvarats av brukare i äldreboenden och i hemtjänsten upplevde 83 % på äldreboendena trygghet och 86 % inom hemtjänsten. Båda lägre än i riket. Resultat från årets mätning kommer att finnas tillgängligt under senhösten. Brukarnas upplevda trygghet mäts även inom funktionshinderomsorgen. Resultaten kommer att redovisas vid senare uppföljningar. Socialkontoret ska arbeta mer med trygghetsmålet. En aktivitet kan vara att utvärdera tryggheten hos personer som har trygghetslarm (men inte hemtjänst). Installation under 2018 av WiFi i boenden kan ha medfört ökad trygghet. De boende kan koppla upp sig mot digitala applikationer för att få stöd och struktur i sin vardag och därmed känna sig tryggare. En fråga som är aktuell inom socialkontoret är GPS-larm för personer med demens. En person som har svårt för att orientera sig kan röra sig i sin närmiljö tack vare tryggheten med en larmklocka. Frågan om GPS teknik är aktuell inom fler delar i kommunen och hanteras för närvarande av kommunjuristerna. Prognosen vad gäller socialnämndens mål om trygghet(c2) är att målet delvis kommer att nås. C3. Socialnämnden skapar möjligheter för brukarna att komma in på ordinarie arbetsmarknad. Brukare slussas ut i arbetslivet. Det arbetssätt som används inom socialkontoret, IMA (Individens Möjligheter till Arbete) i kombination med metoden IPS (Individual Placement Support) har visat sig ge gott resultat. Personerna kommer från Jobbtorg och daglig verksamhet. Under de senaste åren har många fått praktikplatser och anställningar. Arbetssättet fortsätter. Prognosen vad gäller socialnämndens mål om brukarnas inträde på arbetsmarknaden (C3) är att målet kommer att nås. C4. Socialnämnden använder välfärdsteknologi för brukarnas självständighet. För brukarnas självständighet finns tillgång till kameror för tillsyn i hemmen. Många brukare väljer den lösningen framför besök av personal, särskilt nattetid. Införandet har gått bra. Kamerorna har fått positivt mottagande. Brukarna känner sig trygga utan att bli störda. För närvarande används 17 tillsynskameror. Införandet har underlättas av att brukarna har fått tydlig och begriplig information om vad digital tillsyn går ut på. FAS-Ekonomiskt bistånd är ett annat område där välfärdsteknologi används för brukarnas självständighet. (Se under Mål B2) Välfärdsteknologi för brukarnas självständighet kan utvecklas ytterligare, med GPS-larm, applikationer och annat. Utvecklingen sker med fördel som kommungemensamma projekt. Prognosen vad gäller socialnämndens mål om välfärdsteknologi (C4) är att målet delvis kommer att nås. 6

30 Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommun. (Flerårsplan Strängnäs kommun) Socialnämndens mål inom perspektivet Samhälle A1. Socialnämnden samverkar med andra aktörer för att fullfölja och utveckla sin verksamhet för brukarnas bästa. A1. Socialnämnden samverkar med andra aktörer för att fullfölja och utveckla sin verksamhet för brukarnas bästa. På Anhörigcentrum bedrivs utåtriktad förebyggande verksamhet mot anhöriggrupper, i form av caféverksamhet och annat. Enheten samarbetar bl.a. med Vårdcentraler, Kommunpsykiatri och Länssjukvård. Inom nätverket kan tidig upptäckt av ohälsa fångas upp och brukare slussas. Socialnämnden samarbetar med Regionen och inom många områden finns överenskommelser. Ibland ingår alla kommuner, i vissa endast Strängnäs och Eskilstuna. Överenskommelser stabiliserar och stärker samarbetet. Överenskommelser finns bl.a. inom följande. Samordnad individuell plan (SIP) innebär planering av insatser för brukare med stöd från olika håll, skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, när insatserna behöver samordnas. Samordningen underlättar för den enskilde och genom god planering kan insatserna hållas på en lämplig nivå. Exempelvis kan inskrivning i slutenvård undvikas. Till sin hjälp har de samverkande parterna ett gemensamt systemstöd (Prator), som underlättar kommunikationen. SIP gäller för alla åldrar och omfattar därmed socialnämndens alla verksamheter. På regionnivå utvecklas metoden i olika nätverk där företrädare från Strängnäs kommun deltar. Planering för patienter i slutenvården som ska skrivas ut och få insatser i kommunen planeras utifrån Trygg och effektiv utskrivning. Utskrivning ska ske inom i genomsnitt 3 dygn, vilket Strängnäs klarar med god marginal tack vare kvickt agerande från biståndshandläggarna och snabbt mottagande av hemtjänstutförarna. Därmed följer Strängnäs kommun överenskommelsen. Strängnäs är representerad i den grupp som ser över modellen och jobbar med uppföljning av avvikelser. Vård och stödsamordning (VOSS) är en modell för samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar som har kontakt både med kommun och region. I Strängnäs har modellen testats i samarbete mellan kommunens Boendestöd och Regionens Socialpsykiatriska centrum. I den överenskommelse som nyligen är tecknad mellan Regionen och Strängnäs och Eskilstuna kommuner regleras implementering av modellen. På Beroendecentrum i Eskilstuna samverkar Strängnäs med Eskilstuna, Regionens Vuxenpsykiatriska klinik samt Frivården. Samverkan kring Våld i nära relationer sker mellan Strängnäs och Eskilstuna kommuner, Polisen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, samt Region Sörmland. Den del av verksamheten som rör barn finns inom Barnahus. Strängnäs och Eskilstuna kommuner har gemensam socialjour. I Strängnäs finns en Familjecentral som kommunen bedriver tillsammans med Regionen. 7

31 Personligt ombud är ett nationellt stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning, för deras möjligheter att leva ett självständigt liv och ta del av samhällets utbud av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning, på jämlika villkor. Personligt ombud arbetar på den enskildes uppdrag, är en kostnadsfri verksamhet och bedrivs fristående från myndigheter och vårdgivare. Invånarna i Strängnäs kan få personligt ombud via ett kontor i Eskilstuna. Stödet är sparsamt känt och använt i Strängnäs. Socialkontoret har gjort en handlingsplan för att öka användningen och medverkar i det länsgemensamma arbetet genom att ha en representant i länets ledningsgrupp. Socialkontorets ledningsgrupp har gett enheterna i uppdrag att se till så att medarbetarna skaffar sig kännedom om samverkande parters uppdrag och deltar i någon form av nätverksmöten. Exempelvis har biståndshandläggarna haft besök av Specialiserad sjukvård i hemmet (SSIH), Våld i nära relationer och Vårdcentralerna för att ta del av information om deras verksamheter. Vidare ska varje handläggare under året delta i minst ett nätverksmöte. Ett internt nätverkande som håller på att ta form finns inom kommunens äldreboenden. Varje enhet har dokumentationsombud, kostombud, livsmedelsombud, hygienombud och beställarombud. Ombuden träffas strukturerat och regelbundet inom gruppen. Föreläsare inbjuds, exempelvis har inköpsenheten informerat i beställarombudsgruppen. Via nätverken ökar ombudens kunskap, arbetsmetoder förfinas, effektiviseringar kan göras och verksamhetens kvalitet blir mer likvärdig. Boendena binds ihop med varandra. En annan metod för nätverksarbete är att samla professionella, familj och andra som är involverade i en brukares situation, för att ta fram de engagemang och det ansvarstagande som deltagarna är beredda att bidra med. Vid årsskiftet kommer socialkontoret att ha fem utbildade nätverksledare som i komplexa ärenden kommer att arbeta enligt nätverksmetoden. Prognosen vad gäller socialnämndens mål om att samverka (A1) är att målet kommer att nås. 8

32 Medarbetare Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommunkoncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen. Strängnäs kommun ska ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Oavsett beslutsnivå ska chefer och medarbetare aktivt arbeta för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare. (Flerårsplan Strängnäs kommun) Socialnämndens mål inom perspektivet Medarbetare D1. Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade. D2. Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter. D1. Socialnämndens medarbetare är kompetenta och engagerade. Kompetensutveckling pågår fortlöpande i alla verksamheter. Vissa utbildningar omfattar alla medarbetare på en enhet, andra utbildningar gäller ett fåtal från olika enheter. I juni kommer ytterligare fyra medarbetare att titulera sig Silviasyster, efter att ha genomgått en flerårig specialistutbildning i demensvård, riktad till undersköterskor. Silviasystrarna ska bl.a. fungera som handledare till personal. Äldreomsorgens medarbetare utbildas under våren i dokumentation och genomförandeplaner. Därefter kommer cheferna på varje enhet att plocka ut ett antal akter för granskning. Kommunens chefer på alla nivåer genomgår under året en ledarskapsutbildning. I samband med den har socialkontoret för avsikt att utveckla en ledarskapsprofil - en beskrivning av typ av ledarskap som socialkontoret förväntar sig av sina ledare. Kompetens är en färskvara och alla medarbetare på socialkontoret behöver fylla på sitt kunnande och sina färdigheter. Det gäller att hitta kompetensutveckling som är lättillgänglig och inte tar för mycket tid och pengar i anspråk. Exempelvis via kollegialt lärande, webbutbildningar, korta utbildningar på arbetsplatsträffar och på andra sätt. Funktionshinderomsorgen har tagit fram ett årskalendarium. Månad för månad finns angivet vad som ska tas upp på arbetsplatsträffar, t.ex. utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete, avvikelsehantering, eller dialog om att vara ambassadör för kommunen och sin verksamhet utifrån värderingarna i Brobygget. Ett årskalendarium underlättar planeringen för enhetscheferna och verksamhetschefen får verksamheten att gå i takt. Socialkontorets ledningsgrupp förväntar sig att varje medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan, samt att varje enhet har en aktuell översikt över kompetensen inom enheten. Här finns mycket att göra och det är tveksamt om kartläggning och planer kommer att finnas på alla enheter vid årsskiftet. I kommunen mäts medarbetarnas trivsel och engagemang genom att medarbetarna årligen besvarar en enkät, HME (Hållbart Medarbetar Engagemang). HME används av många kommuner och jämförelser kan därför göras nationellt. HME mäter nivå på medarbetarnas engagemang, samt 9

33 chefernas och organisationens förmåga at ta tillvara på och skapa engagemang. Resultatet formas som index på en skala 0-100, där högt värde visar på en hög nivå års undersökning är avslutad. 80 procent av medarbetarna inom socialkontoret har besvarat enkäten (76 procent 2018). Årets resultat för HME, Hållbart Medarbetar Engagemang på socialkontoret visar på ett totalindex av 77, att jämföras med 79 år Resultatet för hela kommunen 2019 är 79, samma värde som 2018 (Diagram 1). Prognosen vad gäller socialnämndens mål om kompetenta och engagerade medarbetare (D1) är att målet delvis kommer att nås. D2. Det är attraktivt att arbeta inom socialnämndens verksamheter. Sjukfrånvaron på socialkontoret ligger på en alltför hög nivå. Under första kvartalet 2019 var sjukfrånvaron 11,6 %, något lägre än motsvarande period åren innan (Tabell 1). Sjukfrånvaron uppvisar stora variationer mellan verksamhetsområden (Tabell 2) och ännu mer mellan olika enheter. Enheter med låg sjukfrånvaro förklarar sina låga siffror med att chefen arbetar riktat mot var och en och noga följer regelboken. Förstadagsintyg används liksom stöd från företagshälsovården och HR-enheten. Ungefär hälften av de sjukfrånvarande är långtidssjukskrivna, d.v.s. har varit borta från arbetsplatsen i mer än 59 dagar i sträck. Enheter som har fått ner långtidssjukfrånvaron har god kontroll över situationen, tar reda på orsaker och vidtar alla upptänkliga åtgärder. Arbetet med långtidssjukfrånvaron behöver bli bättre. Verksamhetscheferna har månadsvisa avstämningar med sina enhetschefer. HR inbjuds till arbetsgrupperna för att presentera roller och ansvar. Det finns enheter som vänder på begreppen och i stället redovisar frisknärvaro och talar i termer av arbetsnärvaro. Inom särskilt boende inom äldreomsorgen samlar verksamhetschefen sina enhetschefer tre gånger per år för gemensam uppföljning tillsammans med HR-enheten, och goda exempel lyfts fram. Enheterna inom Myndighet och uppdrag har börjat skatta den psykosociala arbetsmiljön på ett strukturerat sätt. Enhetschefen träffar med varje medarbetare en gång i månaden och använder då ett skattningsinstrument. Det krävs ytterligare åtgärder för att sjukfrånvaron ska sjunka. Det systematiska arbetsmiljöarbetet fordrar utveckling. Kommunernas informationssystem om arbetsmiljö (KIA), ett webbaserat system för chefer och medarbetare, för rapportering av olycksfall och tillbud, används i Strängnäs kommun. KIA ger arbetsmiljöansvariga en överblick över olyckor och tillbud, som stöd i arbetet med att förebygga risker i arbetsmiljön. Arbetet med KIA behöver stärkas. På Jobbtorg, i samband med införandet av FAS- Ekonomiskt bistånd har medarbetarna involverats i utvecklingsarbetet. Tanken är att var och en, utifrån sina kompetenser, ska hitta meningsfulla uppgifter och känna sig i anspråkstagen i den nya organisationen. Varje medarbetare ska känna sig värdefull och inte slentrianmässigt ersättas med någon annan. Heltid som norm är ett kommungemensamt projekt med målsättning att alla medarbetare ska få möjlighet att arbeta heltid. Många av socialkontorets medarbetare har lägre tjänstgöringsgrad och ser det som attraktivt att få heltidstjänster. Prognosen vad gäller socialnämndens mål om attraktivt arbete (D2) är att målet delvis kommer att nås. 10

34 Ekonomi God hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i hela kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för kvalitetsutveckling i verksamheter, såväl hos kommunala och privata regin samt bolag. (Flerårsplan Strängnäs kommun) Socialnämndens mål inom perspektivet Ekonomi E1. Socialnämndens verksamheter bedrivs effektivt, för hållbarhet på kort och lång sikt. E1. Socialnämndens verksamheter bedrivs effektivt, för hållbarhet på kort och lång sikt. Ekonomiuppföljning på socialkontoret pågår som planerat, utifrån chefsansvar och med rapportering vid fem tillfällen under året. Det är viktigt att varje chef har kontroll över sin budget, förstår och kan hantera avvikelser både vid plus och minus. Rapport lämnas till nämnden vid fem tillfällen under året. Åtgärder pågår för förbättrad effektivitet och ekonomi: Familjehemsplaceringar ses över. FAS-Ekonomiskt bistånd införs. Bemanningen i hemtjänsten ändras. En ekonomistyrningsmodul testas i hemtjänsten i MÅS-området. Skolteamet har tillsatts. Lokalkostnaderna för daglig verksamhet och sysselsättning ses över, i samarbete med Strängnäs fastighets AB (SFAB) och alla avtal granskas. Projekt Framtida bemanning pågår, för effektiv personalplanering, med utgångspunkt från verksamhetens behov och medarbetarnas arbetsmiljö. Hälso- och sjukvårdsorganisationen ses över, för bättre kvalitet gentemot patienterna och effektivare arbetssätt för medarbetarna. Införandet av TES på boendeenheter inom funktionshinderomsorgen, för att bemanna utifrån brukarnas behov. Enhetschefer redovisar budget och uppföljning på APT och modell för att förmedla siffrorna på ett pedagogiskt sätt håller på att tas fram. Verksamheten håller kontakt med socialkontorets IT-utveckling, för att hitta möjliga digitala lösningar. Omvärldsspaning pågår om Insatser utan biståndsprövning. Resursfördelningsmodeller diskuteras. Beställningar och inköp görs gemensamt mellan enheter och verksamhetsområden. Bemanningsenhetens funktion och ekonomi genomlyses. Det går att göra mer för att bedriva verksamheten inom socialkontoret effektivt och hållbart på kort och lång sikt. Och arbetet fortgår. Det gäller att gå från ord till handling. Prognosen vad gäller socialnämndens mål om effektivitet (E1) är att målet delvis kommer att nås. 11

35 Ekonomisk analys Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till april per verksamhetsområde. Socialnämnden redovisar per 30 april en positiv avvikelse med 11 miljoner kronor. Helårsprognosen är att nämnden totalt kommer att redovisa en budget i balans. Inom prognosen redovisas dock både över- och underskott som främst beror på: reserver för volymökningar som ej förväntas användas vakanta tjänster högre kostnader för hemtjänsten än budgeterat högre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat Ramprotokoll Nämnd Kategori Beslut Budget 2019 SN Kapitalkostnader 448 Flerårsplan 2019 KF , SN Totalt Sammanfattande kommentar till årsprognos Ledning: 12,2 mkr Det prognostiserade överskottet beror på att budgeterade reserver för volymökningar inte beräknas nyttjas fullt ut samt en senarelagd uppstart av ny verksamhet. Planering, utveckling och administration: 0,6 mkr Det prognostiserade överskottet beror på en tillfällig vakant tjänst. 12

36 Myndighet och uppdrag: 0 mkr Verksamhetsområdet gick in i året med ett underskott som nu knappats in och budgeten beräknas vara i balans vid årets slut. Prisavtalen med LSS-utförare har räknats upp med 2,7 %, vilket det inte togs höjd för i budget. Under sommaren kommer en ny lag som reglerar att även barnen ska få beslut i samband med skyddsplaceringar vilket kommer att ge ökade kostnader, något som inte heller tagits med vid budgetering. Vi beräknar dock att verksamhetsområdet ska ge ett nollresultat trots att kostnaderna för vuxna missbrukare kommer att bli högre än för delår ett. Detta beroende på att antal institutionsplaceringar för barn minskats sedan början av året och beräknas vara på en låg nivå, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag, matlådor/transporter samt färdtjänst beräknas bli lägre än budgeterat. När det gäller hemtjänst kan konstateras att de utförda timmarna är i nivå med de budgeterade timmarna för perioden januari-mars. Äldreomsorg: - 11,4 mkr Äldreomsorgen planerade för att sälja korttidsplatser i tre månader perioden januari-mars Avtalet avslutades dock av annan kommun efter januari månad, vilket medfört en minskad planerad intäkt med 0,4 miljoner kronor. Äldreomsorgens prognos påverkas även av att införande av förändrad hyrsättning har senarelagts. Inför budget 2019 beräknades att äldreomsorgen skulle få ökade hyresintäkter om 3,5 miljoner kronor. Beräkningen baserades på intäkter på helår, nuvarande prognos beräknas på införande från 1 september. Inom särskilda boenden har ett stort förändringsarbete pågått med att genomföra beslutade åtgärder i syfte att minska kostnaderna enligt tilldelad budgetram Förändringar ha genomförts enligt plan. Thomasgården har avvecklat 14 platser t.o.m. 30 april. På Kristinagården 1 och 2 har ett demensboende flyttats ner till nedre botten i syfte att underlätta för boende med kognitiv svikt att självständigt röra sig både inomhus och utomhus. I samband med förändringen har man kunnat minska på nattbemanningen. Förändringen medför även en utökning av antalet demensplatser med 5 lägenheter. På Isabellagården 2 har 10 korttidsplatser omvandlats till säboplatser. Isabellagården 1 kommer successivt att omvandla 10 säboplatser till demensplatser. Förändringen medför att Isabellagården 1 enbart kommer att ha demensplatser. Sjukfrånvaron är fortfarande hög och några enheter har haft förstärkt bemanning på grund av brukare med specifika behov. Totalt beräknas särskilda boenden generera ett mindre överskott. Det prognostiserade underskottet för äldreomsorgen beror på att kostnaderna för hemtjänstens egenregi är högre än den beslutade ersättningsnivån på 463 kronor timme (Diagram 2). Därutöver har hemtjänsten fått en ökad kostnad för hyra med 0,3 miljoner kronor, som inte är budgeterad, i samband med flytt från Paulinska till Ugglan. Hemtjänsten har vidtagit åtgärder för att minska sina kostnader och komma inom beslutad ersättningsnivå. Överkapaciteten av personal inom hemtjänsten har hanterats i och med mars månads personalplanering. En enhetschefstjänst är vakant från och med mars månad och ytterligare en enhetschef är utlånad från och med maj. En administrativ samordnartjänst är vakant från och med april månad och en översyn av hur många enhetschefer samt administrativa samordnare verksamhetsområdet ska innefattas av pågår utifrån nuvarande budgetförutsättningar. Hemtjänstens totala prognos beräknas till ett underskott på 11 miljoner kronor för 2019 vilket innebär en kostnadsminskning mot 2018 års resultat med 10 miljoner kronor. Funktionshinderomsorg: 2,5 mkr Funktionshinderomsorgen påvisar ett överskott som beror på ej tillsatta tjänster inom verksamhetsområdet och att gruppboendet Djäknen är stängt i avvaktan på framtida inriktningsbeslut. Beläggning inom verksamhetsområdet framgår av diagram 6. Prognosen för funktionshinderomsorg är ett överskott med 2,5 miljoner kronor. 13

37 Arbete och familj: -7 mkr Prognosen för arbete och familj är ett underskott med 7 miljoner kronor och beror på att försörjningsstödet är högre än budgeterat (Diagram 3) Projektet FAS Ekonomiskt bistånd påbörjades efter en förstudie i augusti 2018 och projektet med det nya arbetssättet på Jobbtorg skrider i verket i maj Full effekt väntas efter 11 månader, det vill säga april Målsättningen med det förändrade arbetssättet är att hålla försörjningsstödet på en jämförbar med andra kommuner låg nivå, detta trots att målgruppen nyanlända riskerar att öka och att vi har kommuninnevånare som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ökande intäkter från Arbete och service kan komma att påverka utfallet liksom om regeringen fattar beslut om nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan bidra till att fler kommer i arbete. (Diagram 4 och 5). Vård och gemensamma insatser: 3,1 mkr Prognosen för Vård och gemensamma insatser visar ett överskott med 3,1 miljoner kronor. Överskottet beror främst på att bemanningsenheten räknar med att sälja fler vikarietimmar än vad som är budgeterat. Det beräknas även bli ett överskott på hemsjukvården då det finns vakanta tjänster del av året. På Trygghetslarm och nattpatrull beräknas det bli ett överskott då installationen av larm släpar något. Sammanfattande kommentarer utfallet januari-april 2019 Ledning: 4,2 mkr Ej nyttjad volymreserv. Planering, utveckling och administration: 0,3 mkr Två tillfälligt vakanta tjänster. Föräldraledig administrativ medarbetare. Myndighet och uppdrag: 4,8 mkr Vissa kostnader kommer in senare under året. Antal externa barnplaceringar och vuxna missbrukare är lägre än budgeterat för perioden. Budgeterade medel för ett ärende om personlig assistans som ej använts. Bostadsanpassningsbidrag, färdtjänst samt mat och transport som varit lägre/färre än budgeterat för perioden. Äldreomsorg: - 2,7 mkr Högre kostnader för hemtjänsten än budgeterat. Intäkter för försäljning av korttidsplatser lägre än förväntat. Funktionshinderomsorg: 2,2 mkr Färre antal ärenden på korttidsboendet LSS. Vakanta tjänster. Djäknens gruppboende är stängt i avvaktan på inriktningsbeslut. 14

38 Arbete och familj: - 0,8 mkr Ökat antal ärenden ekonomiskt bistånd. Vård och gemensamma insatser: 3,4 mkr Högre intäkter än budgeterat för sålda vikarietimmar. Vakanta tjänster inom hemsjukvården. Fördröjning av utbyte av larm. Investeringar Socialnämndens investeringsbudget 2019 uppgår till 3,7 miljoner kronor varav 0,7 miljoner kronor är överförda från Budgeten är planerad att användas till: IT och digitalisering (1,2 miljoner kronor). Datorer och annan utrustning, moduler och säkerhet. Maskiner och inventarier (2,5 miljoner kronor). Möbler i befintliga och nya boenden, belysning, dörröppnare, passagesystem och övervakningskameror. Ombyggnation i särskilt boende efter arbetsmiljöinspektion eller beslut om förändringar av platser. Lyftar, temperatursänkande utrustning som AC och solfilm. För perioden januari-april redovisas ett utfall på 0,2 miljoner kronor och helårsprognosen är att hela budgeten kommer att nyttjas. 15

39 Nyckeltalsbilaga Tabell 1. Sjukfrånvaro på socialkontoret första kvartalet, utveckling sedan Tabell 2. Sjukfrånvaro på socialkontoret första kvartalet 2019, per verksamhetsområde Diagram 1. Medarbetarengagemang och trivsel HME 16