TBS Katalog Transient-/åskskydd-/ samt potentialutjämningssystem

Transkript

1 TBS Katalog 2011 Transient-/åskskydd-/ samt potentialutjämningssystem

2 älkoen till kundservice Servicetelefon: Faxnr för förfrågningar: Faxnr för order: E-post för order: E-post: Internet: Använd direktlinjen till :s kundservice! På vår telefon besvarar vi dagligen alla dina frågor om :s kompletta program för elinstallation. ger dig hela prograet: Kompetent kontaktperson i din region All information om :s produktutbud Expertråd om speciella användningsteman Snabb och direkt åtkomst till all teknisk information om :s produkter vi vill vara bäst även när det gäller kundservice! 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 2 TBS

3 Innehåll Planeringshjälp 5 Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd energiteknik, skydd typ Överspänningsskydd solceller 207 Data- och informationsteknik 221 Skydds- och buffertgnistgap 257 Mät- och kontrollsystem TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Potentialutjämningssystem 265 Jordningssystem 275 Uppfångar- och avledningssystem 285 Förteckningar 319 TBS 3

4 Planeringshjälp allmänt TBS-seminarier: Kunskap direkt från tillverkaren Genom ett omfattande utbildningsoch seminarieprogram för överspännings- och åskskyddssystem stöder kunderna med direkt fackkunskap. Förutom de teoretiska underlagen handlar det också om att omsätta kunskapen i praktiken. Konkreta användningsoch beräkningsexempel avrundar den omfattande kunskapsförmedlingen. Texter för utskrift, produktinfo och informationsblad i gör livet lättare för dig med ett omfattande utbud av fackmässigt utformat material som hjälper dig redan på ett tidigt stadium i arbetet vid t.ex. planering och kostnadsberäkning av ett projekt. Dit hör: Texter för utskrift Produktinfo Informationsblad Datablad Den här dokumentationen uppdateras kontinuerligt av oss och är tillgänglig kostnadsfritt på när som helst. Texter för utskrift finns på Fler än info-poster från områdena KTS, BSS, TBS, LFS, EGS och UFS kan hämtas kostnadsfritt via Tack vare regelbundna uppdateringar och kompletteringar har du alltid en god överblick över -produkterna. Alla de vanligaste filformaten är tillgängliga (PDF, DOC, GAEB, HTML, TEXT, XML, ÖNORM) TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 4 TBS

5 Innehåll planeringshjälp Underlag överspänningsskydd 6 Överspänningsskydd energiteknik 19 Överspänningsskydd solceller 29 Överspänningsskydd, data- och informationsteknik 41 Skydds- och buffertgnistgap 61 Mät- och kontrollsystem TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Potentialutjämningssystem 69 Jordningssystem 77 Uppfångar- och avledningssystem 85 Ytterligare information 116 TBS 5

6 Planeringshjälp allmänt Liten orsak, stor effekt: Skador orsakade av överspänning årt beroende av elektriska och elektroniska apparater ökar alltmer, både yrkesmässigt och privat. Datanät hos bl.a företag, sjukhus och räddningstjänst är livsnödvändiga beståndsdelar för det oundvikliga informationsutbytet i realtid. Känsliga datauppgifter t.ex. från banker eller mediaföretag behöver säkra och fungerade överföringsvägar. Det är inte bara blixtnedslag som är ett latent hot för dessa anläggningar. Mycket vanligare är att dagens elektroniska hjälpmedel skadas av överspänning, som orsakas av avlägsna åskurladdningar eller kopplingsförlopp i stora elektriska anläggningar. id åska frigörs stora energimängder kortfristigt. Dessa spänningstoppar kan ta sig in i en byggnad via alla typer av elektriska ledningar och orsaka enorma skador. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 6 TBS

7 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp allmänt ilka följder för vår vardag har skador orsakade av överspänning? I första hand skador på elektriska/elektroniska enheter. På det privata området gäller det särskilt: T/video Telefonsystem Datorer, musikanläggningar,etc,etc Köksutrustning Övervakningssystem Brandvarnare Bortfallet av dessa enheter är med största säkerhet mycket kostsamt. ad händer vid bortfallstid/följdskador på: Datorer (dataförlust), ärme-/varmvattenanläggning Hissar, garageportar och jalusier, Aktivering resp. skador på brand-/inbrottslarm (kostnader för fellarm)? För kontorsbyggnader är kanske detta en "livsviktig" fråga: Kan företaget fortsätta driften utan huvuddator eller server problemfritt? Har alla viktiga data sparats i rätt tid? äxande kostnader för skador Försäkringsbolagens aktuella statistik och uppskattningar visar: Mängden skador orsakade av överspänning - utan följd- och bortfallskostnader - har fått en oroande stor omfattning på grund av det ökade beroendet av elektroniska "hjälpredor". Det är därför inte konstigt att försäkringsbolag allt oftare kontrollerar skadefall och föreskriver skydd mot överspänning. Information om skyddsåtgärder finns t.ex. i direktivet ds TBS 7

8 Planeringshjälp allmänt Så här uppstår blixturladdningar Uppkomst av blixturladdningar: 1 = ca m, ca -30 C, 2 = ca m, ca -70 C Urladdningstyper 90 % av alla blixtnedslag mellan ett moln och jorden är negativa moln-jord-blixtar. Blixten börjar i ett negativt laddningsområde i molnet och sprider sig till den positivt laddade marken. Övriga urladdningar delas in i: negativa jord-moln-blixtar positiva moln-jord-blixtar positiva jord-moln-blixtar. De absolut flesta urladdningarna äger dock rum inuti ett moln resp. mellan de olika molnen. Så här uppstår blixturladdningar När varma, fuktiga luftmassor stiger uppåt kondenseras luftfuktigheten, och på högre höjd bildas sedan iskristaller. Ovädersfronter kan uppstå när molnen expanderar på höjder upp till m. Den starka uppvinden på upp till 100 km/h leder till att de lätta iskristallerna hamnar i det övre och hagelkornen i det undre området. På grund av stötar och friktion uppstår laddningsseparationer. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 8 TBS

9 Negativa och positiva laddningar Studier har visat att de hagelkorn som faller nedåt (området varmare än -15 C) för med sig negativa laddningar och de iskristaller som slungas uppåt (området kallare än -15 C) för med sig positiva laddningar. De lätta iskristallerna förs med uppvinden till molnets övre del, medan hagelkornen faller till de centrala delarna av molnet. Molnet delas alltså in i tre delar: Upptill: positivt laddad zon Mitten: smal negativt laddad zon Nedtill: svagt positivt laddad zon Denna laddningsuppdelning bygger upp en spänning i molnet. Planeringshjälp allmänt Negativa och positiva laddningar: 1 = snöhagel, 2 = iskristaller Laddningsfördelning isk laddningsfördelning Positiv i den övre delen, negativ i mitten och svagt positiv i den undre delen. I det marknära området finns åter positiva laddningar. Den fältstyrka som krävs för att utlösa en blixt beror på luftens isoleringsförmåga och ligger på mellan 0,5 och 10 k/cm. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Laddningsfördelning: 1 = ca m, 2 = elektriskt fält TBS 9

10 Planeringshjälp allmänt ad är transient överspänning? Transienta överspänningar: 1 = spänningsnedgångar/korta avbrott, 2 = övertoner på grund av långsaa och snabba spänningsförändringar, 3 = tillfälliga spänningshöjningar, 4 = kopplingsöverspänningar, 5 = blixtöverspänningar Transienta överspänningar är spänningshöjningar under en kort tid, i mikrosekunderområdet, som kan vara många gånger högre än den nominella nätspänningen! De största spänningstopparna i lågspänningsförbrukningsnät är resultat av blixturladdningar. Det höga energiinnehållet i blixtöverspänningar vid direktnedslag i den yttre blixtanläggningen eller i en lågspänningsfriledning har - utan inre blixt- och överspänningsskydd - totalt bortfall av anslutna förbrukare och skador på isolering som följd. Inducerade spänningstoppar i byggnadsinstallationer som energi- eller dataledningar kan också nå den nominella matningsspänningen flera gånger om. Kopplingsöverspänningar, som inte framkallar så höga spänningstoppar som blixturladdningar, men som förekoer oftare, kan också slå ut anläggningar direkt. I regel består kopplingsöverspänningar av två till tre gånger matningsspänningen, blixtöverspänningar kan delvis bestå av 20 gånger värdet av den nominella spänningen och transportera högt energiinnehåll. Ofta inträffar bortfallet med fördröjning, eftersom åldringen på komponenter, orsakade av mindre transienter, framkallar långsamt slitage på elektroniken i enheterna. Beroende på orsak resp. blixturladdningens nedslagsplats behövs olika skyddsåtgärder. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 10 TBS

11 ilka impulsformer finns det? Planeringshjälp allmänt Impulstyper och deras karakteristik: gul = impulsform 1, direkt blixtnedslag, 10/350-µs-simulerad blixtimpuls, röd = impulsform 2, avlägset blixtnedslag eller omkopplingsförlopp, 8/20-µs-simulerad blixtimpuls (överspänning) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Som följd av ett åskväder kan höga blixtströar skapas i jorden. Om en byggnad med yttre åskskydd träffas direkt uppstår ett spänningsbortfall i jordningsmotståndet i åskskyddspotentialutjämningen, som skapar en överspänning mot den avlägsna omgivningen. Denna potentialhöjning skapar ett hot mot elsystemen (tex. elförsörjning, telefonanordningar, kabel-t, styrledningar osv.) i byggnaden. För kontroll av olika åsk- och överspänningsskyddsenheter fastställdes lämpliga testströar i de nationella och internationella normerna. Direkt blixtnedslag: Impulsform 1 Blixtströar, så som de uppträder vid ett direkt blixtnedslag, kan efterskapas med vågformens stötström 10/350 µs. Blixttestströen efterskapar den snabba ökningen och också det höga energivärdet som uppträder i en naturlig blixt. Blixtströmavledare av typ 1 och det yttre åskskyddets komponenter testas med denna ström. Avlägsna blixtnedslag eller kopplingsförlopp: Impulsform 2 Överspänningar från avlägsna åsknedslag och kopplingsförlopp efterskapas med testimpulsen 8/20 µs. Energivärdet för denna impuls är betydligt mindre än blixttestströen från stötströmsvågen 10/350 µs. Överspänningsskydd av typ 2 och typ 3 belastas med denna testimpuls. TBS 11

12 Planeringshjälp allmänt Orsaker till blixtströar Direkt blixtnedslag i en byggnad Om en blixt slår ner direkt i den yttre åskskyddsanläggningen eller i blixtströmtåliga jordade takkonstruktioner (t.ex. takantenn) kan blixtenergin ledas säkert ner i jordpotentialen. Detta går dock inte med endast en åskskyddsanläggning. På grund av jordningsanläggningens impedans lyfts hela byggnadens jordningssystem till en hög potential. Denna potentialhöjning påverkar uppdelningen av blixtströar till byggnadens jordningsanläggning, strömförsörjningssystem och dataledningar till närliggande jordningssystem (grannbyggnader, lågspänningstransformator). Riskvärde: upp till 200 (10/350) Direkt blixtnedslag i en lågspänningsfriledning Ett direkt blixtnedslag i en lågspänningsfriledning eller dataledning kan leda över delvisa blixtströar till närliggande byggnader. En särskild risk med överspänningar finns för elektriska anläggningar i byggnader i slutet av lågspänningsfriledningar. Riskvärde: upp till 100 (10/350) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 12 TBS

13 Orsaker till överspänningar Kopplingsöverspänningar i lågspänningssystem Kopplingsöverspänningar uppstår vid in- och urkopplingsprocedurer, vid koppling av induktiva och kapacitiva belastningar och genom avbrott i kortslutningsström. Särskilt avstängning av produktionsanläggningar, belysningssystem eller transformatorer kan skada närliggande elektriska enheter. Planeringshjälp allmänt Riskvärde: flera (8/20) Inkoppling av överspänningar genom nära eller avlägsna blixtnedslag När åskskydd och överspänningsskydd redan är installerade: id ett nära blixtnedslag skapas höga magnetfält som inducerar höga spänningstoppar i ledningssystem. Inom en radie upp till 2 km runt blixtnedslaget kan skador uppstå genom induktiv och galvanisk koppling. Riskvärde: flera (8/20) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 13

14 Planeringshjälp allmänt Reducera överspänning gradvis med åskskyddszoner Åskskyddszoner LPZ 0 A LPZ 0 B LPZ 1 LPZ 2 LPZ 3 Åskskyddszoner - koncept Konceptet för åskskyddszoner, som beskrivs i den internationella normen SS EN har visat sig vara genomtänkt och effektivt. Grunden för konceptet är principen att reducera överspänningar gradvis till en ungefärlig nivå innan de når slutenheten och orsakar skada. För att uppnå detta delas hela energinätet i en byggnad upp i åskskyddszoner (LPZ = Lightning Protection Zone/Åskskyddszoner). id varje övergång från en zon till en annan installeras en överspänningsavledare för potentialutjämning som måste uppfylla de nödvändiga normkraven. Oskyddat område utanför en byggnad. Direkt blixtnedslag, ingen avskärmning mot elektromagnetiska störningsimpulser LEMP (Lightning Electromagnetic Pulse). Område skyddat av yttre åskskyddsanläggning. Ingen avskärmning mot LEMP. Område inuti en byggnad. Liten blixtenergi möjlig. Område inuti en byggnad. Liten överspänning möjlig. Område inuti byggnaden (kan även vara den metalliska kapslingen inuti en förbrukare). Inga störningsimpulser orsakade av LEMP eller överspänningar förekoer. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 14 TBS

15 Zonövergångar och skyddsenheter Fördelar med konceptet med åskskyddszoner Minimering av inkopplingarna i andra ledningssystem genom avledning av de energirika och farliga blixtströarna direkt vid ledningarnas ingång i byggnaden. Undvikande av störningar orsakade av magnetiska fält. Ett prisvärt, individuellt skyddskoncept med goda planeringsmöjligheter för ny-, ut- och ombyggnationer. klasser för överspänningsskyddsenheterna :s överspänningsskydd är indelade i 3 typklasser 1, 2 och 3 (tidigare B, C och D) enligt SS EN I dessa normer är byggnadsriktlinjer, krav och kontroll för överspänningsskydd/avledare fastställda, som används i växelströmnät med nominell spänning upp till 1000 och nominella frekvenser mellan 50 och 60 Hz. Denna indelning möjliggör valet av skydd/avledare anpassat efter de olika kraven vad gäller placering, skyddsnivå och strömbelastning. En översikt över zonövergångarna finns i tabellen nedan. De förtydligar också vilka -överspänningsskydd som kan monteras med vilka funktioner i energiförsörjningsnätet. Planeringshjälp allmänt 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Zonövergångar Zonövergång LPZ 0 B till LPZ 1 Zonövergång LPZ 1 till LPZ 2 Zonövergång LPZ 2 till LPZ 3 Skyddsanordning för att skapa åskskyddspotentialutjämning enligt SS EN vid direkta eller närliggande blixtnedslag. Enheter: 1 (klass I, normkrav B), t.ex. MC50-B DE Max. skyddsnivå enligt norm: 4 k Installation t.ex. i huvudcentralen/vid byggnadens ingång Skyddsanordning för att skapa överspänningsskydd enligt IEC vid överspänning från elnätet på grund av fjärrblixtnedslag eller omkopplingar. Enhet: 2 (klass II, normkrav C), t.ex. 20-C Max. skyddsnivå enligt norm: 2,5 k Installation t.ex. i strömfördelning, undercentral Skyddsanordning, bestäer överspänningsskydd för flyttbara förbrukningsenheter på eluttag och strömförsörjning. Enhet: 3 (klass III, normkrav D), t.ex. FineController FC-D Max. skyddsnivå enligt norm: 1,5 k Installation t.ex. vid slutförbrukaren TBS 15

16 Planeringshjälp allmänt BET - testcenter för åskskydd, elteknik och kabelförläggningssystem Blixtströmkontroll BET med omfattande arbetsuppgifter Tidigare kunde "bara" blixtströms-, miljö- och eltester utföras vid BET, men nu är BET Testcenter också samarbetspartner för tester med kabelstegsystem.. BET står för Blixtskydd-Emc-Teknologicentrum Kontrollgenerator för blixtströmskontroller Med hjälp av den testgenerator som började planeras 1994 och som färdigställdes 1996 är det möjligt att genomföra blixtströmstester med upp till 200. Generatorn har planerats och byggts tillsaans med yrkeshögskolan i Soest. Tack vare den noggranna planeringen och det vetenskapliga tillvägagångssättet vid konstruktionen av testanläggningen fungerar den felfritt sedan 12 år tillbaka och ger fullständig rättvisa åt dagens normerande testkrav. Testgeneratorn används främst för att testa produkter från produktgruppen TBS. Här genomförs löpande tester av produkter som nyutvecklas, modifieringar av befintliga -produkter och även jämförelsetester med konkurrerande produkter. Hit räknas åskskyddskomponenter, överspänningsskyddsenheter och blixtströmsavledare. Tester för åskskyddskomponenter genomförs enligt SS EN , för skiljegnistgap enligt SS EN och för åsksamt överspänningsskyddsenheter enligt SS EN Det här är endast en liten del av de testnormer enligt vilka tester utförs i BET Testcenter. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 16 TBS

17 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp allmänt Blixtströmgenerator Saltdieskåp Belastningskontroll Kontrollsätt för åsk- och överspänningsskyddssystem Förutom blixtströmskontroller kan även stötspänningskontroller upp till 20 k genomföras. För de här kontrollerna används en hybridgenerator, som även den har utvecklats i samarbete med yrkeshögskolan i Soest. Med denna testgenerator kan också EMCkontroller på kabelförläggningssystem genomföras. Alla typer av kabeldragnings- resp. kabelförläggningssystem upp till 8 m längd kan undersökas utan svårigheter. Bland annat görs tester av elektrisk ledningsförmåga enligt EN Simulering av verkliga förhållanden För att kunna utföra standardiserade tester av komponenter som är avsedda för externt bruk måste dessa förbehandlas under verkliga förhållanden. Detta sker i ett saltdimskåp och i en svaveldioxidtestkaare. Beroende på testtyp varierar t.ex. testlängden och koncentrationen på saltdian resp. svaveldioxiden i testkamrarna. Det är därmed möjligt att utföra kontroller enligt IEC , ISO 7253, ISO 9227 och EN ISO Kontroll av kabelförläggningssystem Med KTS-testanläggningen som är nyligen integrerad och utprövad i BET Testcenter kan alla kabelförläggningssystem som tillverkas av testas avseende belastningskapacitet. Underlag för detta är EN Med BET Testcenter har Bettermann en testavdelning där produkter kan testas enligt aktuella normer något som görs redan under utvecklingsfasen. TBS 17

18 18 TBS

19 Innehåll överspänningsskydd energiteknik Normer överspänningsskydd 20 Installationsanvisningar 21 4-ledar-nätverk 22 5-ledar-nätverk 23 Urvalshjälp energiteknik 24 TBS 19

20 Normer överspänningsskydd Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik id installation av ett överspänningsskydd måste olika normer följas. Här finns de viktigaste föreskrifterna. SS EN :2007 (IEC ) Överspänningsskydd för lågspänning del 11: Överspänningsskydd för användning i lågspänningsanläggningar; krav och kontroller SS Installation av lågspänningsanläggningar del 4-41: Skyddsåtgärder skydd mot elektriskt överslag. SS Installation av lågspänningsanläggningar del 5-54: al och installation av elektriska komponenter; jordningsanläggningar, skyddsledare och skyddspotentialutjämning SS Installation av lågspänningsanläggningar del 4-44: Skyddsåtgärder Skydd vid störspänningar och elektromagnetiska störningar avsnitt 443: Skydd vid överspänningar till följd av atmosfärisk påverkan eller kopplingsförlopp. SS Installation av lågspänningsanläggningar del 5-53: al och installation av elektrisk utrustning frånkoppling, omkoppling och styrning avsnitt 534: Överspänningsskyddsanordningar (ÜSE) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 20 TBS

21 Installationsanvisningar Framledningens längd, 1 = huvudpotentialutjämningsskena eller -kläa eller skyddsledarskena Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik -ledningsdragning, 1 = skyddsledarskena, 2 = huvudpotentialutjämningsskena eller -kläa 1= strömförsörjning, 2 = ledningslängd, 3 = förbrukare, 4 = aktiveringsspänning 2 k, t.ex. MC 50-B DE 5 = aktiveringsspänning 1,4 k, t.ex. 20 C 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Anslutningslängd -ledningsdragning Anslutningsledningen för skyddsenheten är avgörande för en optimal skyddsnivå. Enligt installationsriktlinjerna måste längden på stickledningen till skydden och längden på ledningen till skyddsenheten för potentialutjämning vara kortare än 0,5 m. Om ledningarna är längre än 0,5 m måste du välja en -ledningsdragning. Frånkoppling Åskledare/uppfångare och överspänningsskydd har olika uppgifter. Dessa skydd måste användas koordinerat. Denna koordination garanteras genom den tillgängliga ledningslängden eller speciella skydd (MCD-serien). Så kan t.ex. typ 1- och typ 2-skydd (klass B och C) placeras direkt bredvid varandra i Protection-Set. Exempel ledningslängd > 5 m Ingen extra frånkoppling krävs Exempel ledningslängd < 5 m Använd frånkoppling: MC 50-B DE + LC C Alternativt: MCD 50-B + 20-C, ingen extra frånkoppling krävs (t.ex. Protection-Set) Minimitvärsnitt för åskskyddspotentialutjämningen För åskskyddspotentialutjämningen ska följande minimitvärsnitt beaktas: För koppar gäller ett ledningstvärsnitt på 16 2, för aluminium 25 2 och för stål id åskskyddszon-övergång från LPZ 0 till LPZ 1 måste alla installationer av metall räknas med i potentialutjämningen. Aktiva ledningar måste jordas med passande avledare. TBS 21

22 4-ledarnät, TN-C-nätsystem Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik 1 = huvudcentral, 2 = ledningslängd, 3 = strömkretsfördelare t.ex. undercentral, 4=slutförbrukning, 5 = huvud-pas, 6 = lokal PAS, 7 = typ 2, 8 = typ 3, 9 = typ 3 I TN-C-S-nätsystemet försörjs den elektriska anläggningen av tre utvändiga ledare (L1, L2, L3) och den kombinerade PEN-ledaren. Användningen beskrivs i EN Blixtströmsavledare typ 1 Blixtströmsavledare av typ 1 används 3 poligt (t.ex. tre MC 50-B). Anslutning sker parallellt med de utvändiga ledarna, som ansluts via avledarna till PEN. Efter överenskoelse med den lokala energileverantören och anpassning till riktlinjer kan installation även ske före huvudmätaren. Överspänningsskydd typ 3 Överspänningsskydd av typ 3 ska användas som skydd mot kopplingsöverspänningar i slutenheternas strömkretsar. Dessa tväröverspänningar uppträder huvudsakligen mellan L och N. Med en Y-koppling skyddas L- och N-ledarna med varistorer och förbindelsen till PE-ledaren skapas med ett gnistgap (t.ex.: Med denna skyddskoppling mellan L och N leds ingen stötström mot PE vid tväröverspänning och RCD tolkar inte heller någon felström på det sättet. Motsvarande tekniska data finns på produktsidorna. Överspänningsskydd typ 2 Överspänningsskydd av typ 2 används i regel efter uppdelningen av PEN-ledare. Om uppdelningen är mer än 0,5 m bort rör det sig om ett 5-ledarnät. Skydden används i 3+1-koppling (t.ex. 20-C 3+NPE). id 3+1-koppling ansluts de utvändiga ledarna (L1, L2, L3) via avledaren på neutralledaren (N). Neutralledaren (N) förbinds med skyddsledaren (PE) via ett gnistgap. Överspänningsskydden måste användas före felströmsskyddet/jordfelsbrytaren (RCD), annars tolkas den avledda stötströen som felström och strömkretsen avbryts. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 22 TBS

23 5-ledarnät, TN-S- och TT-nätsystem 1 = huvudcentral, 2 = ledningslängd, 3 = strömkretsfördelare t.ex. undercentral, 4=slutförbrukning, 5 = huvud-pas, 6 = lokal PAS, 7 = typ 1, 8 = typ 2, 9 = typ 3 Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) I TN-S-nätsystemet försörjs den elektriska anläggningen av tre utvändiga ledare (L1, L2, L3), neutralledaren (N) och jordledaren (PE). I TT-nätet däremot försörjs den elektriska anläggningen av tre utvändiga ledare (L1, L2, L3), neutralledaren (N) och den lokala jordledaren (PE). Användningen beskrivs i EN ). Blixtströmsavledare typ 1 Blixtströmsavledare av typ 1 används i 3+1-kopplingen (t.ex. tre MC 50-B och en MC 125-B NPE). id 3+1-koppling ansluts de utvändiga ledarna (L1, L2, L3) via avledaren på neutralledaren (N). Neutralledaren (N) förbinds med skyddsledaren (PE) via ett gnistgap. Efter överenskoelse med den lokala energileverantören och anpassning till DN-riktlinjer kan användning även ske före huvudmätaren. Överspänningsskydd typ 2 Överspänningsskydd av typ 2 används i 3+1-kopplingen (t.ex. 20- C 3+NPE). id 3+1-koppling ansluts de utvändiga ledarna (L1, L2, L3) via avledaren på neutralledaren (N). Neutralledaren (N) förbinds med skyddsledaren (PE) via ett gnistgap. Överspänningsskydden måste användas före felströmsskyddet/jordfelsbrytaren (RCD), annars tolkas den avledda stötströen som felström och strömkretsen avbryts. Överspänningsavledare typ 3 Överspänningsskydd av typ 3 ska användas som skydd mot kopplingsöverspänningar i slutenheternas strömkretsar. Dessa tväröverspänningar uppträder huvudsakligen mellan L och N. Med en Y-koppling skyddas L- och N-ledarna med varistorer och förbindelsen till PE-ledaren skapas med ett gnistgap (t.ex KNS-D). Med denna skyddskoppling mellan L och N leds ingen stötström mot PE vid tväröverspänning och RCD/jordfelsbrytare tolkar inte heller någon felström på det sättet. Motsvarande tekniska data finns på produktsidorna. TBS 23

24 Produktval energiteknik TN-/TT-nätsystem TN-/TT-nätsystem TN-/TT-nätsystem Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik Ingen yttre åskskyddsanläggning Jordledningsanslutning Privata byggnader, t.ex. enfamiljshus Installationsplats 1 (huvudcentral typ 2) 10 Compact typ 2/typ 3 art.nr: / E fler modeller finns Ingen yttre åskskyddsanläggning Jordledningsanslutning Flerfamiljshus, industrier, företag Installationsplats 1 (huvudcentral typ 2) 20-C 3 + NPE typ 2 art.nr: / E fler modeller finns Yttre åskskyddsanläggning Friledningsanslutning Jordade antennkonstruktioner Åskskyddsklass III och I Installationsplats 1 (huvudcentral typ 1/typ 2) 50 B+C 3+NPE typ 1/typ 2 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 2 (undercentral typ 2) ej nödvändig Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 20-C 3 + NPE typ 2 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 20-C 3 + NPE typ 2 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) t.ex. FineController FC-D typ 3 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) t.ex. CNS-3-D typ 3 art.nr: / E fler modeller finns 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 24 TBS

25 TN-S-/TT-nätsystem TN-C-nätsystem TN-S-/TT-nätsystem Yttre åskskyddsanläggning Friledningsanslutning Jordade antennkonstruktioner Åskskyddsklass I till I (t.ex. industribyggnader, datacentraler och sjukhus) Installationsplats 1 (huvudcentral typ 1/typ 2) MC 50-B/3+1, typ 1 Art.-Nr.: / 3st E st E fler modeller finns Yttre åskskyddsanläggning Friledningsanslutning Jordade antennkonstruktioner Åskskyddsklass I till I (t.ex. industribyggnader, datacentraler och sjukhus) Installationsplats 1 (huvudcentral typ 1/typ 2) MC 50-B/3+1, typ 1 art.nr: / 3st E fler modeller finns Yttre åskskyddsanläggning Friledningsanslutning Jordade antennkonstruktioner Åskskyddsklass I till I (t.ex. industribyggnader, datacentraler och sjukhus) Installationsplats 1 (huvudcentral typ 1/typ 2) MC 50-B/3+1, typ 1 art.nr: / 3st E st E fler modeller finns Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 Installationsplats 2 Avståndet mellan huvud- och undercentral är större än 10 m, typ 2 20-C/3+NPE, typ 2 art.nr: / E fler modeller finns 20-C/3+NPE, typ 2 art.nr: / E fler modeller finns 20-C/3+NPE, typ 2 art.nr: / E fler modeller finns 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) t.ex. 10 Compact, typ 2, typ 3 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) z. B. F 230-AC/DC, typ 3 art.nr: / E fler modeller finns Installationsplats 3 (framför slutenheten typ 3) t.ex. ÜSM-A, typ 3 art.nr: / E fler modeller finns TBS 25

26 Överspänningsskydd Planeringshjälp överspänningsskydd energiteknik Enligt Elinstallationsreglerna SS utgåva 2 kap 443 ska hänsyn tas till samhällsviktiga och livsuppehållande verksamheter. För konsekvensnivåer a) c) ska skydd mot överspänning finnas. a) konsekvenser som är relaterade till människoliv, t ex nödkraft och medicinsk utrustning på sjukhus. b) konsekvenser som är relaterade till publika tjänster, t ex publika tjänster, IT-tjänster och museum. Byggnad med yttre åskskydd Mer än 10 m ledning c) konsekvenser på koersiell eller industriell verksamhet, t ex hotell, banker, industrier, koersiella marknader och lantbruk. Om en analys baserad på den kritiska längden på inkoande ledningarna utföres, får detta nästan alltid som följd att man ska installera överspänningsskydd på alla fastigheter på landsbyggd. Kap 543 behandlar skydd mot alla Byggnad utan yttre åskskydd Mer än 10 m ledning atmosfäriska överspänningar orsakade av indirekta blixtnedslag. I dessa fall anordnas skydd genom att typ 2 installeras och vid behov typ 3. Blixtströmsavledare typ Överspänningsskydd typ 2 Överspänningsskydd typ id inkoande 4-ledarsystem Serie 50BC E Med signalkontakt Serie 50BC E id inkoande 5-ledarsystem Serie 50BC E Med signalkontakt Serie 50BC E id inkoande 4-ledarsystem Serie 20C3 E Med signalkontakt Serie 20C3 E id inkoande 5-ledarsystem Serie 20C4 E Med signalkontakt Serie 20C4 E För inkoande 4 & 5 ledarsystem Serie 10-Compact E Med akustisk signal Serie 10-Compact E Överspänningsskydd typ 3 Överspänningsskydd för Tele / Data / Antenn E E E E E E E E E E E E TBS

27 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 27

28 28 TBS

29 Innehåll åsk- och överspänningsskydd solcellsinstallationer Normer solceller 30 Lagstadgade föreskrifter och försäkringstekniska krav 31 Soliga utsikter solceller 32 Åskskyddspotentialutjämning och skiljeavstånd 33 Blixtklotmetod 34 Skyddsvinkelmetod 35 Ledningsdragnings-, kabelsteg- och brandskyddssystem 36 Installationsprincip för bostadshus 37 Installationsprincip för industribyggnader 38 Installationsprincip utomhusanläggningar 39 TBS 29

30 Normer solceller Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller id utformning av en solcellsanläggning måste olika normer följas. Här finns de viktigaste föreskrifterna. SS EN (IEC :2006): Åskskydd del 1: Allmänna principer SS EN (IEC :2006): Åskskydd del 2: Riskhantering SS EN Åskskydd del 3: Skydd av byggnader och personer SS EN (IEC :2006):2006 Åskskydd del 4: Elektriska och elektroniska system i byggnader SS EN Bbl 5 Åskskydd del 3: Skydd av byggnader och personer bilaga 5: Åsk- och överspänningsskydd för solcellssystem SS EN (IEC ) Överspänningsskydd för lågspänning del 11: Överspänningsskydd för användning i lågspänningsanläggningar SS Installation av lågspänningsanläggningar al och installation av elektrisk utrustning frånkoppling, omkoppling och styrning Överspänningsskyddsanordningar SS Installation av lågspänningsanläggningar del 4-44: Skyddsåtgärder Skydd vid störspänningar och elektromagnetiska störningar avsnitt 443: Skydd vid överspänningar till följd av atmosfärisk påverkan eller kopplingsförlopp. DE (IEC ): Krav för solcells-strömförsörjningssystem 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 30 TBS

31 Lagstadgade föreskrifter och försäkringstekniska krav 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Förutom de vanliga normerna måste de lagstadgade ramvillkoren och kraven från försäkringsgivaren uppfyllas. Beakta också de lokala lagstadgade bestäelserna. Lagstagdade krav Nationella byggnadsstadgar: Oavsett om det finns en solcellsanläggning krävs ett yttre åskskydd för vissa typer av byggnader. Byggnadsrättsliga regler för åskskydd finns för t.ex. höghus, sjukhus, skolor och samlingslokaler. Försäkringstekniska krav: dsdirektivet 2010, riskorienterat åsk- och överspänningsskydd För solcells-anläggningar som är större än 10 kw krävs ett åskskyddssystem i klass III och ett inre överspänningsskydd. För solcellsanläggningar krävs skyddsåtgärder mot överspänning och potentialutjämning. TBS 31

32 Soliga utsikter solcellslösningar från Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Solcellsbranschen räknas idag till en av de mest framgångsrika branscherna inom elektroindustrin. För varje investering finns en koppling mellan anläggningens funktion och amorteringstid och därför är det mycket viktigt med ett skydd mot åskoch överspänningar. Skydd av växelriktaren äxelriktaren är en central del av anläggningen och hotas särskilt av överspänningsimpulser på grund av inkopplingar. Inkopplingarna kan dämpas med hjälp av åskskydds-, jordnings-, potentialutjämnings- och avskärmningsåtgärder samt fackmässig ledningsdragning. Skador på solcellsanläggningar kan ha olika orsaker: Skador på grund av galvanisk koppling Blixtdelströar flyter direkt genom delar av solcellsanläggningen och skapar spänningar på några 100 K Skador på grund av magnetisk fältkoppling Blixtströar kopplar överspänningar på grund av magnetisk induktion. Kopplingen minskas genom avståndet. Skador på grund av elektrisk fältkoppling Överspänningar på grund av blixtströens elektriska fält. Inkopplingarna är mycket små jämfört med den magnetiska fältkopplingen. Åskskydd för Solcell-strömförsörjningssystem Ett åskskyddssystem i skyddsklass III uppfyller de normala kraven för solcells-anläggningar enligt. SS EN Bbl 5. 5):2009. Dessutom kan en beräkning av åskskyddsklass enligt SS EN göras. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 32 TBS

33 Åskskyddspotentialutjämning och skiljeavstånd Bild 1: skiljeavstånd (s) mellan åskskyddsanläggning och kabelstegsystem iktiga åtgärder För att säkerställa ett omfattande skydd för solcellsanläggningen måste hänsyn tas till följande punkter: Den lokala jordningen (PUS) måste anslutas till huvudpotentialutjämningen (HPUS). Potentialutjämningsledarna måste dras nära och parallellt med DC-ledningarna. Dataledningarna måste tas med i skyddskonceptet. En översikt över skyddsåtgärderna finns i tabell 1. Skiljeavstånd Åskskyddsanläggningen måste upprättas med skiljeavstånd (s) enligt SS EN till delarna i solcellsanläggningen. I regel är ett skiljeavstånd (s) = säkerhetsavstånd på 0,5 till 1 m tillräckligt. Bild 2: skiljeavstånd (s) mellan åskskydds- och P-anläggning. Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Tabell 1: Översikt över skyddsåtgärder Yttre åskskydd finns Ja Ja Nej Åtgärd Anpassa åskskyddssystemet enligt SS EN Anpassa åskskyddssystemet enligt SS EN Kravtest: LBO, ds 2010, riskanalys, Godkänt skiljeavstånd enligt SS EN Ja Nej Potentialutjämning minst 6 minst 16 - minst 6 Överspänningsskydd DC: typ 2 AC: typ 1 DC: typ 1 AC: typ 1 DC: typ 2 AC: typ 2 TBS 33

34 Blixtklotmetod Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Bild 1: planeringsförlopp: blixtklot (R), blixtklotmetod med monteringsdjup (p) och avstånd till åskledarstängerna (d) Metod Blixtklot-metoden gör det möjligt att via en geometrisk-elektrisk modell kontrollera hur skyddsutryet klarar ett direkt blixtnedslag. Ett skalenligt klot rullas ut på en modell av anläggningen, där alla beröringspunkter utgör möjliga punkter för direkta blixtnedslag. Säkra solcellsanläggningar med flera uppfångarstänger Om du använder flera uppfångarstänger för att säkra ett objekt måste monteringsdjupet mellan stängerna beaktas. En översikt finns i tabell 2. Tabell 2: Monteringsdjup efter åskskyddsklass enligt SS EN Avstånd för uppfångaren (d) i m Monteringsdjup Åskskyddsklass I Åskskyddskula: R=20 m Monteringsdjup Åskskyddsklass II Åskskyddskula: R=30 m Monteringsdjup Åskskyddsklass III Åskskyddskula: R=45 m 2 0,03 0,02 0,01 0,01 3 0,06 0,04 0,03 0,02 4 0,10 0,07 0,04 0,04 5 0,16 0,10 0,07 0, ,64 0,42 0,28 0, ,46 0,96 0,63 0, ,68 1,72 1,13 0,84 Monteringsdjup Åskskyddsklass I Åskskyddskula: R=60 m 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 34 TBS

35 Skyddsvinkelmetod Bild 2: α = blixtskyddsvinkel Metod Skyddsvinkel-metoden kan användas vid uppfångare, takåsledningar och byggnader. Skyddsutryet mot ett direkt blixtnedslag beror på skyddsklassen och höjden på uppfångaranordning. Exempel En 10 m hög uppfångarkonstuktion på takås ger en skyddsvinkel på 60. Skiljeavståndet mellan solcells och åskskyddsanläggningen ska upprätthållas. Steg 1: Kontrollera skiljeavståndet Om det nödvändiga skiljeavståndet inte kan upprätthållas måste metalldelarna kopplas ihop med varandra på ett blixtströmståligt sätt. Steg 2: Kontrollera skyddsåtgärderna enligt tabell 1 Exempel: Blixtströmavledare (typ 1) för åskskyddspotentialutjämning sätts in på DC- och AC-sidan. Bild 3: skyddsvinkel (α), takåsledning Steg 3: Inkludera dataledningarna Dataledningarna måste tas med i skyddskonceptet. Steg 4: Genomför potentialutjämning En lokal potentialutjämning måste utföras vid växelriktaren. Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 35

36 Ledningsdragnings-, kabelsteg- och brandskyddssystem 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Bild 5: skiljeavstånd (s) mellan kabelkanal och blixtuppfångarsystemet Ledningsdragning Tack vare den utryessnåla och parallella ledningsdragningen minimeras inkopplingarna. Blixtströen delas upp tack vare skärmade ledningar som kan leda blixtström. Uppfångar- och avledningar måste dras till solcellsanläggningen med skiljeavstånd (bild 5). Kabelstegsystem Tack vare kabelrännor av metall minimeras inkopplingarna. Slutna system med lock sänker U-belastningen på ledningarna i ute miljön. Skiljeavståndet mellan ledningarna i solcells-/ och åskskyddsanläggningen ska upprätthållas. Brandskyddssystem I offentliga byggnader är kraven på brandskydd mycket höga. :s brandskydd ger ett professionellt skydd mot spridning av eld, rök och värme. :s brandskyddssystem är en väl beprövad säkerhet i utrynings- och räddningsvägar. 36 TBS

37 Installationsprincip för bostadshus Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Solcellsanläggningar är mycket intressanta objekt för privata investeringar. Avskrivningen av solcellsanläggningen kan dock fördröjas på grund av skador och inkomstbortfall. Fackmässig installation samt montering av blixtoch överspänningsskydd ökar tillförlitligheten för anläggningen. Systemkomponenter 1 Uppfångar och avledningssystem 2 Överspänningsskydd för energiteknik AC 3 Överspänningsskydd för datateknik 4 Blixtström- och överspänningsskydd/avledare för solceller DC 5 Potentialutjämningssystem 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 6 Skydd/avledare för jordningsanläggning 7 Kabel- och ledningsdragningssystem 8 Installationslösningar 9 Brandskydd i byggnaden TBS 37

38 Installationsprincip för industribyggnader Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller Solcellsanläggningar är mycket intressanta objekt för industriella investerare. Försäkringsgivarna kräver för anläggningar > 10 kw en yttre blixtskyddsanläggning i klass III enligt SS EN (IEC 62305) med överspänningsskydds- och potentialutjämningsåtgärder. Fackmässig installation och ledningsdragning ökar tillgängligheten och säkrar intäkterna för solcellsanläggningen. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Systemkomponenter 1 Uppfångar och avledningssystem 2 Överspänningsskydd för energiteknik AC 3 Överspänningsskydd för datateknik 4 Blixtström- och överspänningsskydd/avledare för solceller DC 5 Potentialutjämningssystem 6 Jordningssystem 7 Kabel- och ledningsdragningssystem 8 Installationslösningar 9 Brandskydd i byggnaden 38 TBS

39 Installationsprincip utomhusanläggningar Planeringshjälp åskskydd och överspänningsskydd, solceller 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) På friyteanläggningar räknas djupgående jordspett som verkningslösa över nivån för frostfritt djup. Ett lägre jordningsmotstånd (mindre än 10Ω, uppmätt vid låg frekvens) rekoenderas. id jordningssystem har en maskstorlek på 20 m x 20 m upp till 40 m x 40 m bevisats vara effektivt. Metallkonstruktionen av metall måste vara ihopkopplade med varandra. Dessutom måste överspänningsskydd användas. Systemkomponenter 1 Uppfångar och avledningssystem 2 Överspänningsskydd för datateknik 3 Blixtström- och överspänningsskydd/avledare för solceller DC 4 Potentialutjämningssystem 5 Jordningssystem 6 Kabel- och ledningsdragningssystem 7 Installationslösningar TBS 39

40 40 TBS

41 Innehåll överspänningsskydd för data- och informationsteknik Normer data- och informationsteknik 42 iktiga grundbegrepp 43 Nätverkstopologier 44 Installationsanvisningar åskskydd 46 Gränsfrekvens och installationsanvisningar 48 Potentialutjämning av dataledningar 49 Begrepp och förklaringar till PC-gränssnitt 50 Urvalshjälp överspänningsskydd 52 TBS 41

42 Normer data- och informationsteknik Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik På området för data- och telekounikationsteknik har olika standarder stor betydelse. Från byggnadsstrukturerad kabelanslutning via potentialutjämning till EMC hänsyn måste tas till de mest varierande normer. Här listas några av de viktigaste. SS EN IEC Överspänningsskyddsenheter för lågspänning del 21: Överspänningsskyddsenheter för användning vid effektkrav och testning i nätverk för telekounikation och signalbearbetning. SS EN :2007 Informationsteknik användningsneutrala kounikationskabelanläggningar del 1: Allmänna krav. DIN DE : Skydd av teleanläggningar mot blixtnedslag, statiska uppladdningar och överspänningar från starkströmsanläggningar åtgärder mot överspänningar. DIN DE : Skydd av anordningar inom informationsbearbetnings- och telekounikationsteknik mot blixtnedslag, urladdning av statisk elektricitet och överspänningar från starkströmsanläggningar krav och kontroller på överspänningsskyddsanordningar SS EN 50310:2006 Åtgärder för jordning och potentialutjämning i byggnader med utrustning för informationsteknik. EN :2007 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) del 4 5: Test- och mätmetoder kontroll av störningstålighet mot stötspänningar. EN Kabelnät för T-signaler, ljudsignaler och interaktiva tjänster del 11: Säkerhetskrav (IEC :2005). 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 42 TBS

43 iktiga grundbegrepp och underlag Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik 1 = Energiledningar, 2 = Dataledningar, 3 = Objekt som ska skyddas, LPZ = Lightning Protection Zone (Blixtskyddszon) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Underlag Kounikations- och informationstekniska system är numera själva kärnan i nästan varje företag. Överspänning, som uppstår genom galvanisk, kapacitiv eller induktiv koppling i dataledningar, kan i värsta fall förstöra system för informations- och kounikationsteknik. För att undvika sådana risker måste lämpliga åtgärder vidtas. På grund av det stora antalet informations-, telekounikationsoch mätsystem är valet av passande överspänningsskyddsenheter ofta komplicerat i praktiken. Hänsyn måste tas till följande faktorer: Kontaktsystemet för anslutning på skyddsenheten måste passa med den enhet som ska skyddas. Parametrar som maximal signalnivå, frekvens, högsta skyddsnivå och installationsmiljö måste beaktas. Skyddsenheten får endast ha liten påverkan som dämpning och reflektion på överföringssträckan. Skyddsprincip En enhet är endast skyddad mot överspänningar när alla energioch dataledningar som är anslutna till enheten integreras i potentialutjämningen vid övergångarna till åskskyddszonerna. erbjuder ett heltäckande program med noggrant testade, funktionssäkra och tillförlitliga dataledningsskyddsenheter för vanliga telekounikations- och informationstekniksystem. TBS 43

44 Nätverkstopologier Bussnätverk id bussnätverk parallellkopplas alla deltagare. Bussen måste tillslutas reflexionsfritt på slutet. iska tillämpningar är 10Base2, 10Base5 samt maskinstyrningar som PROFIBUS och telekounikationssystem som ISDN. Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Stjärnnätverk id stjärnnätverk är en separat kabel ansluten från en central stjärnpunkt (hubb eller switch) till varje arbetsstation. iska tillämpningar är 10BaseT och 100BaseT. 1 = IT-slutenheter, 2 = överspänningsskyddsenheter 1 = server, 2 = switch/hubb 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 44 TBS

45 Nätverkstopologier och anslutningstyper Ringnätverk id ringnätverk ansluts varje arbetsstation via ett ringformigt nät till en förkopplad och en efterkopplad enhet. Om en station faller bort slutar hela nätverket att fungera. Ringnätverk återfinns vid WLANoch token ring-tillämpningar. Telefonsystem Dagens telefonsystem är ofta även gränssnitt för olika datatjänster, t.ex. internet. Många tekniska slutenheter som möjliggör den här åtkomsten är direkt kopplade till ledningarna, och måste tas med i överspänningsskyddskonceptet på motsvarande sätt. Eftersom det finns olika system måste skyddet för den här utrustningen väljas ut selektivt. Man skiljer på tre huvudsakliga system: Standard-analoganslutning Standard-analoganslutningen har inga tilläggstjänster som andra system. En telefon eller flera kopplas in stjärnformigt och ringer samtidigt vid ett inkoande samtal. Åtkomsten till internet sker via ett separat modem. Eftersom den analoga anslutningen utan tekniska tillbehör endast ställer en kanal till förfogande är det inte möjligt att koa ut på internet samtidigt som du pratar i telefon och vice versa. Antalet ledare varierar beroende på nättyp. 1 = server, 2 = bottenvåning, 3 = 1:a våningen (NTBBA) som är anslutet till PC:n via ett nätverkskort. Datahastigheten för DSL-systemet är högre än för det analoga systemet och ISDN, och gör att det går fort att ladda ner musik och film från internet. Eftersom det vid DSL finns olika varianter som A-DSL och S-DSL används ibland beteckningen X- DSL som en allmän term för DSL. X-DSL möjliggör användning av analoga telefoner utan extra maskinvara, samt går att kombinera med ISDN. Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) ISDN (Integrated Services Digital Network System) I motsats till den analoga anslutningen erbjuder ISDN även möjligheten att föra två samtal samtidigt. Användaren kan alltså surfa på internet och prata i telefon samtidigt, och detta också med en högre datahastighet än vid en analog anslutning (64kBit/s vid en kanal). Med ISDN finns dessutom andra tjänster tillgängliga, som att växla mellan samtal, återuppringa osv. DSL-system (Digital Subscriber Line) Det för närvarande vanligaste systemet är DSL. Tal- och datakanalen skiljs från varandra med en splitter, och datakanalen transporteras via ett speciellt modem TBS 45

46 Installationsanvisningar åskskydd FRD/FLD Åskskydden TKS-B, FRD, FLD, FRD2 och FLD2 skyddar elektroniska mät-, styr- och regeringslanläggningar mot överspänningar. I områden där särskilt smala monteringsbredder krävs med ett lika stort antal poler kan åskskydd av typen MDP användas. Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Åskskydden i typserien FRD och FLD samt även MDP har utformats för så kallade massafria (asyetriska, potentialfria) dubbelledarsystem. Det är system vars signalkretsar inte har någon gemensam referenspotential med andra signalkretsar, t.ex. 20 ma-strömslingor. De här enheterna kan användas universellt. FRD2/FLD2 Åskskydden i serien FRD 2 och FLD 2 är skyddsenheter för användning i massarelaterade (syetriska, potentialrelaterade) enkelledarsystem. Kopplingsschema för åskskyddet FRD/FLD Massarelaterade system är signalkretsar som har en gemensam referenspotential med andra signalkretsar. I de här systemen kan förutom massan två ytterligare dataledningar skyddas. alet mellan FRD (med ohmsk frånkoppling) eller FLD (med induktiv frånkoppling) beror på det system som ska skyddas. Kopplingsschema för åskskyddet FRD2/FLD2 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 46 TBS

47 Åskskydd i mätkretsar och terminologi inom HF-teknik Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Åskskydd i mätkretsen, 1 = jord, 2 = R/L 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Användning av åskskydd i mätkretsar id användning av åskskydd i mätkretsar ska du kontrollera om en höjning av motståndet är tillåten. På grund av frånkopplingen kan det vid typerna FRD och FRD 2 uppstå höjningar av motståndet i mätkretsarna. Det kan orsaka mätfel vid mätningar med strömslingor. Därför ska du här använda enheter av typen FLD/FLD2 resp. MDP. Även den maximala driftströen ska kontrolleras, så att frånkopplingselementen inte förstörs termiskt på grund av förlusteffekten. Infogningsdämpning (insertion loss) Infogningsdämpningen beskriver dämpningen i systemet från ingång till utgång. Den visar överföringsfunktionen i systemet, och där kan även 3dB-punkten hittas (se bild gränsfrekvens). Reflekterad effekt (return loss) Den här parametern anger hur stor ingångseffekt i db som reflekteras. id väl utformade system ligger de här värdena kring -20 db i 50Ω-system. Detta värde är viktigt vid antennanläggningar. Skydd med integrerade induktiviteter för frånkoppling, dämpas signalen vid höga överföringsfrekvenser. Därför ska helst skydd med ohmska frånkopplingselement användas vid användning i mätkretsar med höga överföringfrekvenser. TBS 47

48 Terminologi inom HF-teknik och installationsanvisningar Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Gränsfrekvens f g Gränsfrekvensen f g beskriver avledarens frekvensberoende uppförande. Komponenternas kapacitiva resp. induktiva egenskaper skapar en dämpning av signalen för högre frekvenser. Den kritiska punkten betecknas som gränsfrekvens f g. Från den punkten förlorar signalen 50 % (3 db) av sin ingångseffekt. Gränsfrekvensen bestäms med hjälp av bestämda mätkriterier. Om det inte finns någon angivelse baseras gränsfrekvensen ofta på det s.k. 50 Ω-systemet. Installationsanvisningar Anslutningen av överspänningsskydd måste ske så nära enheten som ska skyddas som möjligt. Huset som hör till enheten som ska skyddas bör ev. definieras som lokal jordningspunkt. För korta PEledningsvägar mellan överspänningsskydd och jordningspunkt (kapslingen) bör ledningslängden dessutom vara max. 0,5 m. Gränsfrekvens, 1 = A, 2 = 3 db, 3 = f g, 4 = f Installationsanvisningar: 1 = ISDN, 2 = Net Defender 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 48 TBS

49 Potentialutjämning av dataledningar Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Potentialutjämning av dataledningar I motsats till energiteknik uppträder inom datateknikområdet längsoch tvärgående spänningar som måste minimeras med lämpliga avledare med spänningsbegränsande komponenter. För att låga skyddsnivåer ska kunna uppnås måste de här överspänningsskyddsenheterna integreras i potentialutjämningen med kortast möjliga sträcka. Långa ledningslängder ska undvikas här. Den bästa lösningen är lokal potentialutjämning. Integreringen av avskärmningarna är också av grundläggande betydelse. En fullständig avskärmningseffekt mot kapacitiv och induktiv koppling kan endast uppnås om avskärmningen integreras med låg impedans på båda sidor i potentialutjämningen. 1 Enhet som ska skyddas / Tele-ledning 2 Direkt anslutning till potentialutjämning 3 Gasurladdningsavledare (indirekt avskärmning) 4 Gasurladdningsavledare 5 Anslutning till potentialutjämning 6 Potentialutjämningsskena 7 telekounikationsledningen 8 Elektrisk energiledning 9 Överspänningsskydd (energiteknik) 10 Ledande avskärmning för dataledning TBS 49

50 Begrepp och förklaringar till PC-gränssnitt Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik 1 = Dataledning, 2 = 230 Glöm inte: Överspänningsskydd finns endast när data- och energiledningar är skyddade! Gränssnitt Externa enheter som skrivare, scanner eller också kontrollenheter, som styrs via seriella resp. parallella gränssnitt, måste också inkluderas i överspänningsskyddskonceptet. Det finns ett flertal gränssnitt för olika tillämpningar: från bussledningar för telekounikation och datautbyte till enkla slutenheter som skrivare eller scanner. erbjuder också här ett flertal skyddsenheter som är mycket enkla att installera beroende på användningsform. RS232-gränssnitt RS232 är ett vanligt gränssnitt. Det används ofta för t.ex. modem och andra periferienheter. Denna anslutning har dock ofta fått lämna plats för USB-gränssnittet. RS232- standard används dock oftast för kontrolledningar. RS422 RS422 är en seriell höghastighetsstandard, som är avsedd för kounikation mellan högst tio deltagare och är bussfomigt utformad. Systemet kan utformas för högst åtta dataledningar, där alltid två används som sändarledning och mottagarledning. RS485-gränssnitt Industribussgränssnittet RS485 skiljer sig endast obetydligt från RS422. Skillnaden är att RS485 med hjälp av ett protokoll tillåter anslutning av flera sändare och mottagare (upp till 32 deltagare). Den maximala längden på detta bussystem ligger vid användning av Twisted-Pair-kablar på runt 1,2 km vid en datahastighet på 1 MBit/s (beroende på den seriella controllern). TTY-system I motsats till RS232 eller andra seriella gränssnitt är inte TTY-systemet spänningsstyrt utan levererar en standardström (0/4-20 ma). På så sätt kan ledningslängder på flera hundra meter realiseras. 11-gränssnitt 11 är den tyska beteckningen för RS422. Den amerikanska beteckningen är dock vanligare. 24-gränssnitt 24 är den tyska beteckningen för RS232. Den amerikanska beteckningen är dock vanligare. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 50 TBS

51 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik SD-adapterenheterna installeras enkelt genom att placeras mellan dataledningen och enheten som ska skyddas. ASP-adapterenheter tillåter genom skruvlösa klämanslutningar en snabb och problemfri montering direkt i ledningsdragningen omedelbart innan enheten som ska skyddas. arje ASPskyddskomponent levereras med ett kardborrlås som kan klistras fast på enheten. För att garantera bästa möjliga överspänningsskydd ska ledningen på ASP-enheten vara förbunden kortast möjliga väg med metallchassit på enheten som ska skyddas. TBS 51

52 Produktval överspänningsskydd för teleanläggningar Analoganslutning ISDN-anslutning ISDN-multiplex Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik upp till 2 par t.ex. vid privatanslutning Installationsplats 1: bakom Teleövergångspunkten/byggnadens ledningsingång Installationsplats 2: vid Tele-slutenheten, modemet eller PC:n Installationsplats 1 Grovskyddsenhet eller kombinationsskyddsenhet Installation innan Tele-anläggning SC-Tele 4-C-G art.nr: / E Installationsplats 1: bakom Teleövergångspunkten/byggnadens ledningsingång Installationsplats 2: vid Tele-slutenheten, modemet eller PC:n Installationsplats 1 Grovskyddsenhet eller kombinationsskyddsenhet Installation före NTBA TKS-B art.nr: / E Installationsplats 1: bakom Teleövergångspunkten/byggnadens ledningsingång Installationsplats 2: vid Tele-slutenheten, modemet eller PC:n Installationsplats 1 Grovskyddsenhet LSA-B-MAG grovskydd för 10 par art.nr: / E Installationsplats 2 Finskydd före analog slutenhet Installationsplats 2 Finskydd på ISDN-/Tele-slutenhet Installationsplats 2 Finskydd på ISDN-/Tele slutenhet FineController FC-TAE-D art.nr / E RJ11-ISDN 4-F art.nr / E RJ11-ISDN/4-F art.nr / E TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 52 TBS

53 Installationsplats 1: bakom Teleövergångspunkten/byggnadens ledningsingång Installationsplats 2: vid Tele-slutenheten, modemet eller PC:n Installationsplats 1 Grovskyddsenhet eller kombinationsskyddsenhet Installation innan ADSL/DSL-splitter SC-Tele/4-C-G art.nr: / E Installationsplats 1: bakom Teleövergångspunkten/byggnadens ledningsingång Installationsplats 2: vid Tele-slutenheten, modemet eller PC:n Installationsplats 1 Grovskyddsenhet eller kombinationsskyddsenhet Installation innan ADSL/DSL-splitter SC-Tele/4-C-G art.nr: / E Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Installationsplats 2 Finskydd för datorn på nätverkssidan Net Defender ND CAT6A/EA art.nr Installationsplats 2 Finskydd för datorn på nätverkssidan Net Defender ND CAT6A/EA art.nr TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 53

54 Produktval överspänningsskydd för MSR-anläggningar ärmestyrning Styrningsanvändning med högre nominella ströar 4-20 ma strömslinga, PT 100 (mätsensor), PT 1000 (mätsensor) Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Installationsplats 1 före styrningen Strömförsörjning för växelströmsystem (AC) och likströmsystem (DC) 230--version F 230-AC/DC art.nr / E Installationsplats 2 bakom styrenheten och framför mottagaren/sändaren dataledning/mätgivarledning Installation endast framför styrenheten z. B. Mätgivare 24--version FLD 24 art.nr / E Installationsplats 1 före styrningen Strömförsörjning för växelströmsystem (AC) och likströmsystem (DC) 24-version F 24-AC/DC art.nr / E Installationsplats 2 bakom styrenheten och framför mottagaren/sändaren dataledning/mätgivarledning 24--version med testfunktion MDP-4/D-5-T-10 art.nr Installationsplats 1 före styrningen Strömförsörjning för växelströmsystem (AC) och likströmsystem (DC) 230--version F 230-AC/DC art.nr / E Installationsplats 2 bakom styrenheten och framför mottagaren/sändaren dataledning/mätgivarledning 24--version med testfunktion MDP-4/D-24-T art.nr TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 54 TBS

55 EIB BUS-system Interbus, Profibus Egensäkra mätkretsar Installationsplats 1 före styrningen Strömförsörjning för växelströmsystem (AC) och likströmsystem (DC) 230--version F 230-AC/DC art.nr / E Installationsplats 2 bakom styrenheten och framför mottagaren/sändaren dataledning/mätgivarledning Installation endast framför styrenheten z. B. Mätgivare TKS-B art.nr: / E Installationsplats 1 före styrningen Strömförsörjning för växelströmsystem (AC) och likströmsystem (DC) 230--version F 230-AC/DC art.nr / E Installationsplats 2 bakom styrenheten och framför mottagaren/sändaren dataledning/mätgivarledning Installation endast framför styrenheten z. B. Mätgivare TKS-B art.nr: / E Installationsplats 1 före styrningen Strömförsörjning för växelströmsystem (AC) och likströmsystem (DC) 24--version F2-24-AC/DC-FS art.nr / E Installationsplats 2 bakom styrenheten och framför mottagaren/sändaren dataledning/mätgivarledning Installation endast framför styrenheten z. B. Mätgivare FDB-2/24-M för användning i Ex-områden (2 polig) art.nr Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik FDB-3/24-M för användning i Ex-områden (3 polig) art.nr TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 55

56 Produktval överspänningsskydd för datateknik Stjärntopologi Busstopologi Ringtopologi Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik t.ex. 10BaseT, 100BaseT, 10GBit, Power over Ethernet-tillämpningar Installationsplats 1 på server med externkounikationsledning Kombinationsskydd med lägre skyddsnivå än grovskyddsenheten SC-Tele/4-C-G art.nr: / E t.ex. 10Base2, 100Base5 t.ex. token ring Installationsplats 1 på server med externkounikationsledning Kombinationsskydd med lägre skyddsnivå än grovskyddsenheten KoaxB-E2/MF-C art.nr: / E Installationsplats 1 på server med externkounikationsledning LSA-BF-180 för 180 art.nr / E och LSA-T-Lei skiljelist för 10 dubbelledare art.nr / E och LSA-E (jordningslist) art.nr / E RJ45S-E100/4-B art.nr: / E Installationsplats 2 på hubb/switch/slutenhet Net Defender ND CAT6A/EA art.nr Installationsplats 2 Slutenhet KoaxB-E2/MF-F för 10Base2 art.nr / E Installationsplats 2 på hubb/switch Net Defender ND CAT6A/EA art.nr TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 56 TBS

57 Ringtopologi t.ex. token ring Installationsplats 1 på server med externkounikationsledning som kombinationsskydd med lägre skyddsnivå än grovskyddsenheten SC-Tele/4-C-G art.nr: / E Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Installationsplats 2 Net Defender ND CAT6A/EA art.nr TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 57

58 Produktval överspänningsskydd för tv och radio Bredband (kabel-t) SAT-mottagningsenhet SAT-mottagningsenhet Kabel-T med receiver, t.ex. enfamiljshus med multiswitch, med multi-lnb, t.ex. flerfamiljshus Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Installationsplats 1 mellan BK-övergångspunkt och förstärkare DS-F m/w art.nr: / E DS-F w/w art.nr: / E Installationsplats 1 mellan LNB och receiver direkt till enheten som ska skyddas DS-F m/w art.nr: / E DS-F w/w art.nr: / E Installationsplats 1 mellan LNB och multiswitch direkt till enheten som ska skyddas DS-F m/w art.nr: / E DS-F w/w art.nr: / E T 4+1 kompaktskyddsenhet (4 x SAT, 1 x terrestrisk) art.nr / E Installationsplats 2 framför varje slutenhet (T/video/HiFi) Finskyddsenheter med integrerad överspänningsskyddsmodul för T-kabel som skydd för T-enheter resp. videobandspelare inkl. adapterkabel Installationsplats 2 framför varje slutenhet (T/video/HiFi) Finskyddsenheter med integrerad överspänningsskyddsmodul för T/SATkabel som skydd för T/SAT-mottagare, inkl. adapterkabel Installationsplats 2 framför varje slutenhet (T/video/HiFi) Finskyddsenheter med integrerad överspänningsskyddsmodul för T/SATkabel som skydd för T/SAT-mottagare, inkl. adapterkabel FineController FC-T-D art.nr / E fler modeller finns FineController FC-SAT-D art.nr / E fler modeller finns FineController FC-SAT-D art.nr / E fler modeller finns 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 58 TBS

59 Terrestrisk mottagningsenhet analog T DB-T Installationsplats 1 mellan antenn och förstärkare DS-F m/w art.nr: / E DS-F w/w art.nr: / E T 4+1 kompaktskyddsenhet (4 x SAT, 1 x terrestrisk) art.nr: / E Planeringshjälp överspänningsskydd data- och informationsteknik Installationsplats 2 framför varje slutenhet (T/video/HiFi) Finskyddsenheter med integrerad överspänningsskyddsmodul för T-kabel som skydd för T-enheter resp. videobandspelare inkl. adapterkabel FineController FC-T-D art.nr / E fler modeller finns 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 59

60 60 TBS

61 Innehåll skydds- och buffertgnistgap Normer skydds- och buffertgnistgap/atex-godkännande 62 Installationsprincip för skydds- och buffertgnistgap 63 TBS 61

62 Skydds- och buffertgnistgap/atex-godkännande Planeringshjälp skydds- och skiljegnistgap Uppgift s skilje- resp. skyddsgnistgap är avsedda för galvanisk isolering av elektriska anläggningsdelar som inte är saankopplade under drift. Om det uppstår en potentialhöjning i en elektrisk anläggning till följd av ett blixtnedslag, så säkerställer skiljegnistgapet en ledande anslutning och i och med detta också en potentialutjämning. Funktionssätt Skilje- resp. skyddsgnistgap innehåller, vilket namnet tydligt indikerar, ett gnistgap. Detta övergår från isolerande till strömtransporterande läge när en ljusbåge skapas av en stötspänning. Ett skiljegnistgap skiljer sig från ett skyddsgnistgap med avseende på användningssyftet. Skiljegnistgap separerar olika jordpotentialer, medan skyddsgnistgap endast används vid frigående ledningar på takdelar. Användningsområden Skapa en indirekt saankoppling av isoleringsflänsar (katodiskt korrosionsskydd). Överbrygga isoleringsflänsar även i utryen med explosionsrisk (kontroll enligt ATEXdirektivet 94/9/EG). Undvika eftersläpning av felspänningar, särskilt vid TTsystem. För åskskyddspotentialutjämning enligt SS EN För saankoppling av olika jordningssystem, med syftet att utnyttja alla jordspett för åskskyddspotentialutjämning. Som åtgärd för att slippa separera anslutningar vid mätningar och kontroller. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 62 TBS

63 Installationsprincip för skydds- och buffertgnistgap Skiljegnistgap för isoleringsflänsar Skiljegnistgap för potentialisolering t.ex. i en regleringsstation för gastryck särskilt avsett för Ex-området för blixtströmtålig överbryggning av isoleringsflänsar eller isoleringsförskruvningar 480, 94/9/EG (ATEX-direktivet) E Friledningsanslutning flera jordningsanläggningar i en byggnad, t.ex. fundamentjordning och djupgående jordspett ingen elektrokemisk korrosion hela jordningsytan är verksam vid ett direktnedslag 481 Koppling av jordade anläggningar Takdelsgnistgap för isolering största möjliga avstånd mellan takstativen för en lågspänningsfriledning och en åskskyddsanläggning Avstånd < 0,5 m: kapslade gnistgap i överensstäelse med energileverantören 482 flera jordningsanläggningar på en byggnad Om driften av speciella elektroniska anordningar kräver en separat jordningsanläggning måste denna funktionsjordning kopplas ihop med driftjordningen. Förhindring av farligt höga spänningsdifferenser En extra drossel är inbyggd för att högfrekventa spänningar ska hållas åtskilda från funktionsjordningen. Planeringshjälp skydds- och skiljegnistgap FS TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 63

64 64 TBS

65 Innehåll mät- och kontrollsystem Mät- och kontrollsystem 66 TBS 65

66 Mät- och kontrollsystem Life Control-testenhet ISOLAB-testenhet Planeringshjälp mät- och kontrollsystem Tester av överspänningsskyddsenheter inuti dataledningar Det är nödvändigt att med jämna mellanrum kontrollera funktionen hos överspänningsskyddsenheterna i en dataledning. Det är av särskilt stor vikt att själva kontrollen av skyddsenheterna inte påverkar datasignalen på ett negativt sätt. Testenheten Life Control som har utvecklats av Bettermann möjliggör test av skyddsenheterna i monterat tillstånd utan att datasignalen påverkas. Ett smalt teststift skapar kontakt med det inbyggda åskskyddet. Den integrerade mikroprocessorn visar resultatet av testet på OLED-displayen och tydliggör det dessutom med akustiska signaler. En tillkopplingsbar lysdiod inuti teststiftet är en ytterligare funktion som gör det enkelt att hitta även i de allra mörkaste elskåpen. En testlåda av hög kvalitet för säker transport och dokumentation av kontrollresultaten ingår i den här nyutvecklade produkten från Bettermann. Kontroll av överdelarna 50, 25, 20 och 10 Kontrollenheten ISOLAB gör det möjligt att kontrollera överdelarna 50, 25, 20 och 10. Motsvarande Bettermann-skydd kan väljas med hjälp av ett vridreglage. Därefter sätts överdelen på respektive kombi- resp. överspänningsavledare in i motsvarande öppning i enheten. Sedan kontrollerar man med hjälp av kontrollknappen att varistorn fungerar. Förutom avledarkontrollen möjliggör ISOLAB även isoleringskontroll. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 66 TBS

67 Kontroll av åskskyddsanläggningar med PCS-systemet Peak-Current-sensorn (PCS) är en spetsströmsensor som registrerar och sparar impulsströar på ett magnetkort. Om en blixt har slagit ner i åskskyddsanläggningen genomförs en kontroll där toppvärdet för den genomflutna blixtströen registreras. Om PCS-systemet monteras mellan gränssnittet för potentialutjämningen och jordningsanläggningen kan även blixtströen mätas. Resultaten kan ge information om eventuella skador i elinstallationen. PCS-kortet monteras med hjälp av korthållare på ett definierat avstånd genom att haka fast det på rundledaren. Kortets mätområde ligger mellan Magnetkortsavläsaren ger möjlighet att utvärdera Peak-Current-sensorerna. Motsvarande spetsströmvärde visas på displayen. Bettermann kan även erbjuda avläsningen som en tjänst. Kontakta i sådana fall Bettermann AB Planeringshjälp mät- och kontrollsystem 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 67

68 68 TBS

69 Innehåll planeringshjälp potentialutjämningssystem Planering av åskskyddspotentialutjämning 70 TBS 69

70 Planering av åskskyddspotentialutjämning Blixtströens väg Potentialutjämningssskena typ 1801 Planeringshjälp potentialutjämningssystem Uppgifter och funktion för det inre åskskyddet Det inre åskskyddet har som uppgift att undvika farlig gnistbildning i den byggnad som ska skyddas. Gnistbildning kan framför allt uppstå när höga potentialskillnader uppstår vid metalliska eller eldrivna anläggningsdelar på grund av att en ledare (avledning) genomflödas av blixtström. Framför allt elektrisk energi- och informationsteknisk utrustning måste skyddas, eftersom det där finns en direkt förbindelse mellan den yttre åskskyddsanläggningen och byggnadsinstallationen via jordningssystemet och potentialutjämningen. För att undvika skador inuti anläggningen krävs en åskskyddspotentialutjämning enligt SS EN Anläggningsdelar som ska anslutas För detta måste följande anläggningsdelar anslutas till potentialutjämningen: Byggnadens metallkomponenter Installationer i metall såsom kabelstegar,ventilationstruor etc. Yttre ledande delar Elektrisk energi- och informationsteknisk utrustning Installation av potentialutjämningen Potentialutjämningen ska installeras i källarvåningen eller på marknivå. Ledningarna till elektrisk energi- och informationsteknisk utrustning måste anslutas till potentialutjämningen via överspänningsskydd typ 1. Avledarna måste anslutas till potentialutjämningen så nära som möjligt där ledningarna går in i byggnaden. Anslutningen av överspänningsskydd måste ske i enlighet med DIN SS Som minimimått för anslutningar i åskskyddspotentialutjämning (om inga större tvärsnitt gäller på grund av andra normer) gäller följande tvärsnitt: Koppar: 16 2 Aluminium: 25 2 Stål: TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 70 TBS

71 Planering av åskskyddspotentialutjämning TT-system och TN-S-system Installationsexempel: 1=överspänningsskydd, 1a = NPE-gnistgap, 2 = potentialutjämningsledare, 3 = huvudpotentialutjämningsskena, 4 = jordförbindelse, F1 = huvudsäkringar TN-C-system 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp potentialutjämningssystem Installationsexempel: 1=överspänningsskydd, 2 = potentialutjämningsledare, 3 = huvudpotentialutjämningsskena, 4 = jordförbindelse, F1 = huvudsäkringar TBS 71

72 Fundamentjordning/Anslutning av armeringsjärn i betong Enligt Elinstallationsreglerna SS utgåva 2 rekoenderas det starkt att en fundamentjord utföres. idare är det krav att ansluta armeringsjärn i alla anläggningar där man ska utföra kompletterande skyddsutjämning. Dessa anläggningar är bad- & dushutrye, lantbruk & växthus och simbassänger & bassänger. Som ledare ska varmförzinkad rundstål 8 eller bandstål 30x3 användas. enligt nedan. Alt. 1 Slingutförande E armförzinkat rundstål 8 50 kv ring 50 m (Cu 6 10) E armförzinkat bandstål 30x3 ring 50 m (Cu 16 25) 4 2 Alt. 2 Rutnätsutförande meter E Anslutningskläa tråd/armering eller tråd/tråd E Anslutningskläa band/armering eller tråd/armering E Skarvkläa band/ band 4 Planeringshjälp potentialutjämningssystem 20 meter E Övergångskläa galv/cu c/c 2 meter 20 meter E Övergångskläa band/cu 30 / meter meter E Anslutningspunkt M10 E Anslutningspunkt M12 20 meter TBS 73

73 Utryen avsedda för bad elelr dusch Planeringshjälp potentialutjämningssystem Tilläggsskydd: skyddsutjä- Kompletterande ning Fordringarna ändras enligt följande: En lokal kompletterande skyddsutjämning enligt avsnitt ska utföras. Denna kompletterande skyddsutjämning ska omfatta skyddsledare som är anslutna till utsatta delar och berörbara fräande ledande delar i badruet och/eller duschruet. Den kompletterande skyddsutjämningen kann monteras utanför eller inne i badruet och/eller duschruent, företrädesvis i närheten av den punkt där fräande ledande delar förs in i utryent. De lokala kompletterande skyddsutjämningsledarnas area ska vara i enlighet med avsnitt Följande är exempel på fräande ledande delar som kan förekoa: - metalliska delar på vatten- och avloppsrör - metalliska delar på värme- och luftkonditioneringssystem - metalliska delar på gasrör - berörbara metalliska delar av byggnadskonstruktionen Tiläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning ANM 1 Kompletterande skyddsutjämning anses vara ett tillägg till felskydd. ANM2 Användning av kompletterande skyddsutjämning exkluderar inte behovet att frånkoppla matningen av andra skäl, t ex skydd mot brand och termisk påverkan i materielen. ANM 3 Kompletterande skyddsutjämning kan inbegripa hela installation, en del av installation, en apparat eller ett utrye. ANM 4 Tilläggsfordringar kan vara nödvändiga i vissa utryen (se tillämpligt avsnitt i del 7) eller av andra skäl Kompletterande skyddsutjämning ska innefatta alla samtidigt berörbara delar av den fast installerade materielen och byggnadsdelar av metall inklusive, där så är möjligt, armeringen i betongen. Skyddsutjämningssystem ska anslutas till skyddsledare hos all materiel, inklusive sådan som är ansluten till uttag Där det finns anledning att ifrågasätta effektiviteten hos den kompletterande skyddsutjämningen ska det bekräftas att resistansen R mellan samtidigt berörbara utsatta delar och fräande ledande delar uppfyller följande villkor: där R 50 I a R 120 I a i växelströmssystem i likströmssystem I a är funktionsströen (i A) hos skyddsapparaten - för jordfelsbrytare I n - för överströmsskydd, den ström som ger 5 s funtionstid. Plastbelagda metallrör behöver inte anslutas till den lokala kompletterande skyddsutjämningen under förutsättning att de inte är berörbara inom utryent. Detta gäller inte sådana rör som är anslutna till berörbara ledande delar som inte är potentialutjämnade. I byggnader som saknar skyddsutjämningssystem ska följande fräande ledande delar som förs in i badrum och duschrum ingå i den kompletterande skyddsutjämningen: - delar av vatten- och avloppssystemet - delar av värme- och luftkonditioneringssystemen - delar av gasförsörjningssystem. 74 TBS

74 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 75

75 76 TBS

76 Innehåll jordningssystem Planering av en jordningsanordning normer 78 Installationsprincip för djupgående jordspett 79 Installationsprincip ringformad jordning 80 Installationsprincip fundamentjordning 81 TBS 77

77 Planering av en jordningsanordning normer 1 = Jordningsfästpunkt, 2 = Potentialutjämningsskena, 3 = Korrosionskyddsband, 4 = Ledningsmaterial, 5 = Anslutningskläa Planeringshjälp jordningssystem En jordningsanläggnings uppgift Jordningsanläggningen är en del av det yttre åskskyddet, som leder blixtströen till jorden och fördelar den där. De viktigaste kriterierna för en jämn fördelning av blixtströen utan att det uppstår farliga överspänningar är form och mått. Enligt SS EN avsnitt rekoenderas i allmänhet ett lägre jordningsmotstånd < 10 Ω. En jordningsanläggning kan konstrueras av en eller tre av anordningarna som beskrivs nedan. Det finns också möjlighet att ansluta olika jordningsanordningar med varandra, men då måste hänsyn tas till eventuella korrosionsrisker. iktig anvisning: Jordningsanläggningar måste vara anslutna till potentialutjämningen! Djupgående jordspett Ett djupgående jordspett är ett jordspett som oftast installeras vertikalt och långt ner i marken. Det är den enklaste lösningen vid komplettering av en åskskyddsanläggning. Ringjordning En ringjordning är en ytjordning som om möjligt ska placeras som en sluten ring med ett avstånd på 1,0 m och ett djup på 0,5 m runt ytterfundamentet på byggnaden. Den bättre men också mer kostsaa lösningen vid komplettering av en åskskyddsanläggning. Fundamentjordning En fundamentjordning är en jordning som är inbyggd i betongfundamentet i en byggnad. Som underlag för konstruktion av fundamentjordningen hänvisas till SS Den fungerar bl.a. som åskskyddsjordning, när de erforderliga anslutningsflikarna från fundamentet ansluts. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 78 TBS

78 Installationsprincip djupgående jordspett 1 = korskläa, 2 = korrosionsskyddsband, 3 = rundledare, 4 = anslutningshållare, 5 = jordspett 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Ett djupgående jordspett (typ A) är ett jordspett som oftast installeras vertikalt och långt ner i marken. Funktionssätt Som ensamt jordtagssystem rekoenderas för varje avledning ett djupgående jordspett med en total längd om 9 m, som placeras med ett avstånd på 1,0 m från byggnadens fundament. Minimimåttet (enl. norm bild 2) för jordspett typ A är för åskskyddsklasserna III och I 2,5 m vid vertikal placering, och 5 m vid horisontal placering. De erforderliga jordspettlängderna får delas upp i flera parallellkopplade längder. Djupgående jordspett slås, beroende på markens egenskaper, ned för hand eller med lämpliga el-, bensin- eller luftdrivna haare. Alla jordspett måste anslutas till en ringjordning innanför eller utanför byggnaden och förses med en anslutning till potentialutjämningsskenan. Material Bland annat följande material kan användas: Spett av förzinkat stål, Ø 20 Spett av specialstål,a Ø 20 Rör av förzinkat stål, Ø 25 (2 väggtjocklek) Flatledare av förzinkat stål, 30 x 3,0 Flatledare av rostfritt stål, 30 x 3,0 Korrosionsskydd I korrosionsutsatta områden måste alltid rostfritt stål användas. Löstagbara anslutningar i marken måste skyddas mot korrosion (plastiskt korrosionsskyddsband). Planeringshjälp jordningssystem TBS 79

79 Installationsprincip ringformad jordning 1 = korskläa, 2 = flatledare, 3 = rundledare, 4 = korrosionsskyddsband Planeringshjälp jordningssystem Funktionssätt En Ringjordning (ytjordning) måste vara i kontakt med marken utanför byggnaden med minst 80 % av sin totala längd. Den ska placeras som en sluten ring med ett avstånd på 1,0 m och ett djup på 0,5 m runt ytterfundamentet på byggnaden. En ringjordning är en jordning enligt anordningar av typen B. Tidsperiod mellan kontroller Material Bland annat följande material kan användas: Flatledare av förzinkat stål, 30 x 3,0 E Flatledare av specialstål, 30 x 3, Rundledare av koppar, Ø 8 E Rundledare av förzinkat stål, Ø 10 E Rundledare av rostfritt stål,a, Ø 10 E / E Åskskyddsklass I och II Intervall mellan de fullständiga kontrollerna 2 år 4 år Intervall mellan visuella kontroller av byggnader 1 år 2 år Korrosionsskydd I korrosionsutsatta utryen måste rostfritt stål (4A) användas. Löstagbara anslutningar i marken måste skyddas mot korrosion (plastiskt korrosionsskyddsband). Åskskyddsklass III och I 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 80 TBS

80 Installationsprincip fundamentjordning 1 = Flatledare, 2 = Diagonalkläa, 3 = Avståndshållare 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Funktionssätt En Fundamentjordning är en jordning som är inbyggd i betongfundamentet på en byggnad. Den fungerar bl.a. som åskskyddsjordning, när de erforderliga anslutningsflikarna för anslutning av avledningarna från fundamentet ansluts. Bandstålet ska anslutas med armeringen med ett avstånd på ca 3 m. Som rekoendation för konstruktion av fundamentjordningen används DIN Kilkläor får inte användas i marken och i vibrerade fundament. För att ledningen ska bli optimal rekoenderas användning av bandhållare vid installation av fundamentjordningen. Hållarna ska placeras med ett avstånd på ca 2 m. Material Bland annat följande material kan användas för fundamentjordning: Flatledare av förzinkat stål, 30 x 3,0 E Flatledare av specialstål, 30 x 3, Rundledare av förzinkat stål, Ø 10 E Rundledare av rostfritt stål,a, Ø 10 E / E Anslutningsfästen ska konstrueras av material med permanent korrosionsskydd. armförzinkat stål FZ med plasthölje eller rostfritt specialstål i 4A med materialnuer ska användas. Planeringshjälp jordningssystem TBS 81

81 Beräkning av avledningsresistansen Tabell 54ZA.A ärden på markresistivitet Markegenskaper Resistivitet Ω.m Kärrmark Slam (alluvium) Matjord Fuktig torv Formbar lera Kalklera och saanpackad lera Jurakalkjord Lerig sandmark Kiselsand Stenmark Stenmark täckt med gräs Från några få Ωm Mjuk kalksten Pressad kalksten Sprucken kalksten Skiffer Glier/skiffer Granit och sandsten Beroende på vittring, gaal granit och gaal sandsten Tabell 54ZA.B Genomsnittsvärden pa markresistivitet Markegenskaper Medelvärde för resistiviteten Ω.m Slaig uppodlad mark, fuktig packad jordwall Mager uppodlad mark, grus, grovkorning jordvall Bar stenmark, torr sand, täta berg Planeringshjälp jordningssystem Jordelektrodresistansen (R) utförd med en horisontellt förlagd ledare kan approximativt beräknas enligt följande algoritm: R = 2 Ρ L Ρ är markresistiviteten (i Ωm) L längden (i meter) av det dike där ledare har förlagts Jordelektrodens resistans R (i Ω) då jordelektroden är utförd som en vertikal stång är approximativt: R = Ρ L Ρ är markresistiviteten (i Ωm) L stångens längd (i meter) Jorddelktrodressistansen för en plåt som är tillräckligt djupt nedgrävd är approximativt: R = 0,8 Ρ L Ρ är markresistiviteten (i Ωm) L stångens längd (i meter) 82 TBS

82 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) TBS 83

83 84 TBS

84 Innehåll planeringshjälp, grunder, potentialutjämning och åskskydd Normer för allmänt åskskydd 86 Uppgift för ett normerat åskskydd 87 Åskskyddsklasser 88 Material i det yttre åskskyddet 89 Kontroll av åskskyddsanläggningar 90 Komponenttest/testklasser 91 Skiljeavstånd 92 Installationsprincip för byggnader med sadeltak 95 Installationsprincip för byggnader med horisontaltak 98 Installationsprincip för byggnader med takkonstruktioner 102 Isolerat åskskydd 106 Planering av skydd 114 TBS 85

85 Normer för allmänt åskskydd Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd id installation av en åskskyddsanläggning måste olika normer följas. Här finns de viktigaste europeiska föreskrifterna. SS EN (IEC :2006) Åskskydd del 1: Allmänna principer SS EN (IEC :2006) Åskskydd del 2: Riskhantering SS EN (IEC :2006) Åskskydd del 3: Skydd av byggnader och personer SS EN (IEC :2006) Åskskydd del 4: Elektriska och elektroniska system i byggnader. SS EN åskskyddskomponenter Del 1: Krav för förbindningskomponenter DIN 18014:2007 Fundamentjordning Uppdelning av normserien SS EN (IEC 62305) Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Allmänna grunder DE :2007 SS EN Installation av lågspänningsanläggningar del 4-41: Skyddsåtgärder mot elektriskt överslag. DE :2007 SS Installation av lågspänningsanläggningar del 4-44: Skyddsåtgärder Skydd vid störspänningar och elektromagnetiska störningar avsnitt 443: Skydd vid överspänningar till följd av atmosfärisk påverkan eller kopplingsförlopp. Riskhantering, bedömning av skaderisker för byggnader Skydd av byggnader och personer Skydd av elektriska och elektroniska system i byggnader 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 86 TBS

86 Uppgift för ett normerat åskskydd 1 = Uppfångarsystem, 2 = Avledning, 3 = Jordningsanläggning, 4 = Potentialutjämning 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Utmaningen: Enorma skador orsakade av ca 2,5 milj. blixtnedslag* i Tyskland varje år. Oväder har i alla tider varit ett fascinerande naturskådespel. Samtidigt utgör de en fara som inte får underskattas för människor och deras omgivning. Skillnader i elektrisk laddning mellan moln eller molnpartier och jorden gör att det särskilt under soarmånaderna uppstår ovädersfronter. De blixtar vi kan se består för det mesta av en negativ ström, som transporteras från molnen till jorden. Om en byggnad träffas av en blixt värmer blixtströen upp både nedslagspunkten och murverket. I och med detta uppstår en avsevärd brandrisk. I Tyskland orsakar blixtnedslag varje år skador för flera hundra miljoner euro. Åskskyddsanläggningar som är installerade på ett professionellt sätt enligt föreskrifterna ger ett effektivt skydd mot direkta blixtnedslag. *Källa: Lösningen: SS-EN-godkänt åskskydd från Ett åskskyddssystem har till uppgift att fånga in alla blixtnedslag i en byggnad. Blixtströen måste fångas in vid nedslagspunkten, ledas till jord och fördelas i marken. Det gäller då att undvika termisk, mekanisk eller elektrisk påverkan som kan orsaka skador på anläggningen som ska skyddas, eller utsätta människor för skada på grund av farliga berörings- eller stegspänningar i byggnadens innandöme. Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 87

87 Åskskyddsklasser Åskskyddsklasser och indelning Innan planeringen av ett åskskyddssystem påbörjas måste objektet som ska skyddas inordnas i en av fyra åskskyddsklasser. erkan är definierad som högst i åskskyddsklass I med 99 procent och som lägst i åskskyddsklass I med 84 procent (se tabellen Riskparametrar). Det krävs en större arbetsinsats för att installera ett åskskyddssystem (t.ex. nödvändig skyddsvinkel, avstånd för maskor, avstånd för nerledare) för anläggningar i åskskyddsklass I än för anläggningar i åskskyddsklass I. Den erforderliga åskskyddsklassen fastställs genom att bedöma skaderisken enligt SS EN om den inte redan är fastställd enligt föreskrifter. Du kan även få hjälp med att utforma åskskyddet från Bettermann AB. Du kan få mer information på internet på adressen samt på Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd Riskparameter relaterat till åskskyddsklass Åskskyddsklass Blixtströmtoppvärde min. Blixtströmtoppvärde max. Sannolikhet för infångning I % II % III % I % Åskskyddsklasser i enlighet med direktivet ds 2010 Användningsområde Åskskyddsklass Ex-områden inom industri, t.ex. kemiindustri II Datacentraler, militärområden, kärnkraftverk I Solcellsanläggningar > 10 kw III Muséer, skolor, hotell med mer än 60 bäddar III Sjukhus, kyrkor, lager, församlingslokaler för mer än 100 resp. 200 personer III Statliga-kounala byggnader, butikslokaler, kontors- och bankbyggnader på mer än 2000 m² III Bostadshus med mer än 20 lägenheter, höghus högre än 22 m III 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 88 TBS

88 Material i det yttre åskskyddet Material: exempel, rundledare 8 och ariosnabbförbindning typ 249 i stål (FT), rostfritt stål (A), koppar och aluminium Material I det yttre åskskyddet används främst följande material: aluminium (Al),varmförzinkat stål(fz) rostfritt stål (A), samt koppar(cu). Korrosion Korrosionsrisk finns särskilt vid anslutningar med olika material. Därför får inga koppardelar monteras ovanför förzinkade ytor eller ovanför aluminiumdelar, eftersom regn eller annan påverkan kan göra att avskavda koppardelar hamnar på den förzinkade ytan. Dessutom uppstår ett galvaniskt element som gör att kontaktytan korroderar fortare. Korrekt installation med bimetallförbindning (alu/koppar) lämplig beläggning användas som korrosionsskydd. Aluminium får inte läggas direkt (utan avstånd) på, i eller under puts, murbruk eller betong och inte heller i marken - de möjliga följderna visas i exemplet nedan till höger. I tabellen "Materialkombinationer" utvärderas möjliga metallkombinationer med avseende på kontaktkorrosion i luft. Felaktig installation Korroderade aluminiumledare på grund av kontakt med väggen 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Exempel Som du kan se i exemplen är anslutningen av koppar till vattenröret av stål korroderad och kan lossna. Om en anslutning mellan två olika material måste göras som inte rekoenderas, kan bimetall-förbindningar användas. I exemplet visas användning av bimetall-förbindningar på en koppartakränna, dit en aluminium-rundledare har anslutits. Platser med förhöjd korrosionsrisk, som införningar i betong eller i marken, måste vara korrosionsskyddade. id anslutningspunkter i marken måste en Översikt av materialkombinationer Stål, varmförzinkat (FT) Aluminium (Alu) Koppar (Cu) Specialstål (A) Stål, varmförzinkat (FT) ++ O - O Aluminium (Alu) O ++ - O Koppar (Cu) O Specialstål (A) O O O ++ Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 89

89 Kontroll av åskskyddsanläggningar Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd Omfattning på kontrollerna Åskskyddsanläggningar ska, även efter leveranskontroll, kontrolleras med regelbundna avstånd avseende funktionsduglighet för att fastställa eventuella brister. Kontrollen omfattar kontroll av de tekniska underlagen och inspektion och mätning av åskskyddssystemet. Kontrollerna och underhållet ska genomföras enligt normen och de tekniska grunderna SS EN Följande punkter måste beaktas: I kontrollerna ingår även kontroll av det inre åskskyddet. Hit hör också kontroll av åskskyddspotentialutjämningen och den anslutna åskoch överspänningsavledaren. En kontrollrapport eller kontrollbok fungerar som dokumentation av kontroller och underhållsåtgärder för åskskydds-system och måste kompletteras eller nyskapas vid varje kontroll. Tidsperiod mellan kontroller Testkriterier Kontroll av alla underlag och all dokumentation, inklusive överensstäelse med normerna. Kontrollera allmän status för uppfångar-/ och avledningssystemet samt alla förbindningskomponenter (inga lösa förbindningar) och kontrollera genomgångsmotståndet. Kontroll av jordningsanläggningen och jordningsmotståndet inkl. övergångar och förbindningar. Kontroll av det inre åskskyddet inkl. överspänningsavledare och säkringar. Allmän status på korrosionsgraden. Säkerhet vid fastsättning av ledningarna på LPS (Lightning Protection Systems) och deras tillhörande komponenter. Dokumentation av alla ändringar och kompletteringar av LPS samt ändringar på byggnaden. Åskskyddsklass I och II Intervall mellan de fullständiga kontrollerna 2 år 4 år Intervall mellan visuella kontroller av byggnader 1 år 2 år Anvisning: viktiga anläggningar (t.ex. EX-anläggningar) ska kontrolleras varje år. Åskskyddsklass III och I 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 90 TBS

90 Komponenttest/testklasser 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Förbindningar (kontrollerade åskskyddskomponenter) Funktionen för komponenter till åskskyddsanläggningar kontrolleras enligt SS EN "Krav för förbindningskomponenter". Efter en konditioneringsfas på saanlagt 10 dagar belastas komponenterna med tre stötströar. Uppfångningsanordningen testas med 3 x I/imp 100 (10/350), vilket motsvarar testklass H. Avledningarna som blixtströen kan delas upp i (min. två avledningar) testas med 3 x I imp 50 (10/350), vilket motsvarar testklass N. Testklasser för förbidningskomponenter Testklass Kontrollerad med Användning H enligt DIN EN x Iimp 100 (10/350) Uppfånger anordning N enligt EN x Iimp 50 (10/350) Flera nerledare över vilka blixströen kan fördelas, minst två nerledare krävs Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 91

91 Skiljeavstånd Korrekt upprätthållet skiljeavstånd (s) mellan avledningsanordning och kamera Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd Alla metalldelar i en byggnad och strömförsörjningen måste inkluderas i åskskyddet. De här åtgärderna är nödvändiga för att undvika farlig gnistbildning mellan å ena sidan åsk-/uppfångarsystemet och nerledare, och å andra sidan byggnadens metalldelar och elektriska apparater. ad är skiljeavstånd? Om det finns ett tillräckligt stort avstånd mellan ledaren där blixtströen flödar och byggnadens metalldelar, så är risken för gnistbildning så gott som utesluten. Det här avståndet betecknas som skiljeavstånd (s). Komponeter med direkt anslutning till åskskyddsanläggningen I byggnader med saanfogade armerade väggar och tak eller med saanfogade metallfasader och metalltak behöver skiljeavståndet inte upprätthållas. Metallkomponenter som inte har någon ledande anslutning in i byggnaden som skyddas och vars avstånd till ledaren för det yttre åskskyddet är mindre än en meter, måste vara direkt anslutna till åskskyddsanläggningen. Hit räknas till exempel metallgaller, dörrar, rör (med icke brännbart resp. icke explosivt innehåll), fasadkomponenter osv. Användningsexempel 1 Situation: Metalliska konstruktioner som galler, fönster, dörrar, rör (med icke brännbart resp. explosivt innehåll) eller fasadelement utan ledande anslutning in i byggnaden. Lösning: Anslutes till åskledaresystemet med metalliska komponenter. Användningsexempel 2 Situation: Klimatanläggningar, solcellsanläggningar, elektriska sensorer/aktorer eller metalliska ventilationsrör med ledande anslutning in i byggnaden. Lösning: Isolering med skiljeavstånd. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 92 TBS

92 Beräkna skiljeavståndet med en formel Korrekt upprätthållet skiljeavstånd (s) mellan stoppanordning och SAT-enhet Beräkningen utförs med denna formel 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Beräkning av skiljeavståndet enligt DIN EN (IEC ) Steg 1: Fastställ värdet för koefficienten k i k i beror på vald skyddsklass på åskskyddssystemet. Skyddsklass I = 0,08 k i Skyddsklass II = 0,06 k i Skyddsklass III, I = 0,04 k i Steg 2: Fastställ värdet för koefficienten k c (förenklat system) k c beror på blixtströen som flödar i avledningarna: 1 Nerledare Jordning typ A = 1 Jordning typ B = 1 2 Nerledare Jordning typ A = 0,66 Jordning typ B = 0, Nerledare mfl. Jordning typ A = 0,44 Jordning typ B = 0, ,5 Steg 3: Fastställ värdet för koefficienten k m k m beror på materialet i den elektriska isoleringen. Material luft = 1 Material betong, tegel = 0,5 Steg 4: Fastställ värdet L L är det vertikala avståndet från den punkt där skiljeavståndet s ska fastställas till potentialutjämningens nästliggande punkt. Exempel: Byggnad med mer än 4 nedledningar Åskskyddsklass III maximalt avstånd L = 10 m höjd k i = 0,05 m k m = betong, tegel = 0,5 skiljeavstånd = 0,44 m Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 93

93 Planering av en åskledar-/uppfångaranläggning Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd Uppfångar anordning är den del av det yttre åskskyddet som svarar för att fånga upp blixtnedslagen. Det måste installeras så att särskilt byggnadens hörn och kanter skyddas. 1:a frågan: ad rör det sig om för byggnadstyp? Skyddet beror på aktuell byggnadstyp. älj skyddsvinkelmetoden vid byggnader med sadeltak. älj maskmetoden vid byggnader med horisontaltak. För byggnader med horisontaltak och tillbyggnader används en kombination av båda metoderna. 2:a frågan: ilken åskskyddsklass har byggnaden? Innan en åskskyddsanläggning planeras måste åskskyddsklassen för det objekt som ska skyddas fastställas. Enligt gällande norm krävs för fastställande av åskskyddsklass detaljkunskaper om objektet och därav resulterande riskfaktorer. id användning av tabell 3 i DS-direktivet 2010 kan en tilldelning göras utan dessa detaljkunskaper resp. riskfaktorer. Så rekoenderas till exempel åskskyddsklass III för en offentlig myndighetsbyggnad. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 94 TBS

94 Installationsprincip för byggnader med sadeltak Perfekt åskskyddsanläggning på en byggnad med spetstak Systemkomponenter 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 1 Takledningshållare för taktegel 2 ario-snabbförbindning 3 Takledningshållare 4 Rundledare 5 Isoleringsstänger 6 Klämblock 7 Rörhållare 8 Rännkläor Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 95

95 Installationsprincip för byggnader med sadeltak 1:a steget: Fastställ byggnadens höjd Fastställ byggnadens höjd vid takåsen (se skiss: h). Denna höjd är utgångspunkten för planeringen av hela åskskyddsanläggningen. På nocken/åsen dras ledaren och bildar på så sätt åskskyddsanläggningens "ryggrad". I vårt exempel är byggnadshöjden 9 m. 1 = byggnadshöjd h, 2 = skyddat område, α = blixtskyddsvinkel, h = fallhöjd, I / II / III / I = blixtskyddsklasser Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd 2:a steget: Fastställ skyddsvinkeln α Byggnadens höjd (här: 9 m) förs in på diagraets horisontala axel (se grafiken här intill). Därefter går du lodrätt uppått tills du träffar din åskskyddsklass i kurvan (här: III) På den vertikala axeln kan du nu läsa av skyddsvinkeln α. Den uppgår i vårt exempel till 62. Skyddsvinken för du över till byggnaden. Alla byggnadsdelar inom denna vinkel är skyddade (se bilden här intill). 1 = α = blixtskyddsvinkel, 2 = takåshöjd, 3 = blixtskyddsklass 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 96 TBS

96 Installationsprincip för byggnader med sadeltak 3:e steget: Byggnadsdelar utanför skyddsvinkeln Byggnadsdelar som ligger utanför skyddsvinkeln måste skyddas separat. Skorstenen i vårt exempel har en diameter på 70 cm och kräver därmed en 1,50 m lång åskledarstång. Ta alltid hänsyn till längddiagonalen enligt beskrivningen på de följande sidorna. Takkuporna får en egen åskledning. 1 = beakta diagonalen 4:e steget: Komplettering av uppfångar/åskledarkomponenter Dra ner ledaren för uppfångaren till nerledarsystemet. Ändarna av åskledaren längs takåsen ska skjuta ut och böjas uppåt 0,15 m. På så sätt är även eventuella takutsprång skyddade. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 97

97 Installationsprincip för byggnader med horisontaltak En perfekt skyddad byggnad med horisontaltak Systemkomponenter Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd 1 Klämblock 2 Överkopplingskomponenter 3 Takledningshållare 4 Ledningshållare 5 Isolerade uppfångarsystem 6 Stödfötter 7 Åskledaruppfångare 8 FangFix 9 Expansionsdelar 10 ario-snabbförbindning 11 Rundtråd 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 98 TBS

98 Installationsprincip för byggnader med horisontaltak 1 = klämblock, 2 = överkopplingskomponenter, 3 = takledningshållare Krönplåtar som komponent i uppfångarsystemet Krönplåtar kan användas som naturliga beståndsdelar i uppfångarsystemet om de har en minimitjocklek som motsvarar angivelsen i den övre tabellen och är ledande förbundna med varandra. Som ledande räknas förbindningar via skruvförband, hårdlödning, svetsning, pressning, eller nitning. Enstaka krönplåtar kan även kopplas saan med överkopplingskomponenter och motsvarande skruvar resp. nitar så att det motsvarar normen (se tabellen nedan). 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Materialtjocklekar Material, t.ex. attikaplåt Tjocklek (t) i FE 0,5 4 Cu 0,5 5 Al 0,65 7 Fastsättning av överkopplingskomponenten Antal 5 blindnitar 3,5 4 blindnitar 5 2 blindnitar 6 2 plåtskruvar 6,3 Tjocklek (t) utan risk för smältning, överhettning och antändning vid blixtens baspunkt i Diameter i Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 99

99 Installationsprincip för byggnader med horisontaltak 1:a steget: Installation av uppfångarsystemet del 1 Först läggs en rundledare på alla nedslagsställen som takåsar, takryggar eller kanter. Det skyddade området bestäms så här: För över byggnadens höjd i diagraet och läs av skyddsvinkeln. Den uppgår i vårt exempel till 60 vid skyddsklass III och en byggnadshöjd på upp till 10 m. Skyddsvinkeln för du över till byggnaden. Alla byggnadsdelar inom denna vinkel är skyddade. 1 = skyddat område Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd 1 = α = blixtskyddsvinkel, 2 = takåshöjd, 3 = blixtskyddsklass Skyddsområde efter klass Åskledarmastens höjd Klass 2, skyddsområde a i m 2,9 5,8 8,7 10,4 10,7 11,2 12,8 13,7 14,3 15,0 15,4 15,1 15,0 Klass 3, skyddsområde a i m 3,4 6,9 10,4 12,3 13,7 14,8 16,4 18,0 19,2 19,9 21,2 21,4 22,2 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 100 TBS

100 Installationsprincip för byggnader med horisontaltak 2:a steget: Placering av maskorna Beroende på byggnadens åskskyddsklass gäller olika maskbredder. I vårt exempel har byggnaden åskskyddsklass III. Det innebär att maskbredden 15 x 15 m inte får överskridas. Om den totala längden l (som här i vårt exempel) är större än 20 m, måste en expansionsdel infogas för temperaturrelaterade längdförändringar. Maskbredd efter åskskyddsklass Klass I = 5 x 5 m Klass II = 10 x 10 m Klass III = 15 x 15 m Klass I = 20 x 20 m Skydd mot nedslag från sidan Från och med en byggnadshöjd på 60 m och om det finns risk för allvarliga skador (t.ex. på grund av elektriska eller elektroniska anordningar) är det lämpligt att upprätta en ringledning mot nedslag från sidan. Ringen installeras vid 80 % av den totala byggnadshöjden, maskbredden är anpassad - som vid dragning på taket - efter åskskyddsklassen, t.ex. motsvarar åskskyddsklass III en maskbredd på 15 x 15 m. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 1 = Byggnadshöjd > 60 m TBS 101

101 Installationsprincip för byggnader med takkonstruktioner Solceller skyddad med två åskledarstänger (med isoleringstravers vid hög vindbelastning) Systemkomponenter Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd 1 Åskledaruppfångare 2 Isoleringsstång 3 Expansionsdel 4 ario-snabbförbindning 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 102 TBS

102 Installationsprincip för byggnader med takkonstruktioner 1 = skyddat område, α = skyddsvinkel, h = åskledarstångens höjd Skyddsvinkel vid exempel med en uppfångar- /åskledarstång för takfönster 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 1:a steget: Skyddsvinkelmetoden för takkonstruktioner Byggnaden med horisontaltak har säkrats enligt exempel 2. Alla takkonstruktioner måste dessutom säkras med åskledar-/uppfångarstänger. Det är i samband med detta viktigt att se till att korrekt avstånd mellan stängerna upprätthålls. Om takkonstruktionen har en ledande anslutning in i byggnaden (t.ex. via ett rör i rostfritt stål som är kopplat till ventilations- eller klimatsystemet) måste skiljeavståndet s ovillkorligen upprätthållas. Uppfångarstången måste placeras på ett visst avstånd (se nedan) från det objekt som ska skyddas. I samtliga andra fall (t.ex. takfönster utan motordrivning eller murad kamin) ska uppfångarstången installeras så nära objektet som ska skyddas som möjligt. Skyddsvinkel efter åskskyddsklass 2:a steget: Säkra takkonstruktioner med en enskild uppfångarstång Skyddsvinkeln för åskledarstänger varierar beroende på åskskyddsklass. Skyddsvinkeln α för de vanligaste åskledarstängerna med en längd på upp till 2 m visas i tabellen. Åskskyddsklass Skyddsvinkel a för uppfångar-/åskledarstänger med en längd på upp till 2 I 70 II 72 III 76 I 79 Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 103

103 Installationsprincip för byggnader med takkonstruktioner 3:e steget: Fastställning av vindbelastningen Fastställ med hjälp av tabellen hur många stenar du behöver för säker uppställning av åskledarstången. ärdena i tabellen avser fästning av avsmalnande åskledarstäger i s serie 101/ med FangFix-systemet. Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd FangFix-sten enligt vindzon och åskledarstångens höjd Zon 1: max. 36m/s Zon 2: max. 42m/s Zon 3: max. 45 m/s Zon 4: max. 52m/s Åskledarstång höjd 1,5 m 1 x 10 1 x 10 1 x 16 1 x 16 Åskledarstång höjd 2 m 1 x 16 1 x 16 1 x 16 och 1 x 10 1 x 16 och 1 x 10 Åskledarstång höjd 2,5 m 1 x 16 1 x 16 och 1 x 10 2 x 16 2 x 16 och 1 x 10 Åskledarstång höjd 3 m 2 x 16 2 x 16 2 x 16 och 1 x 10 på begäran Åskledarstång höjd 3,5 m 2 x 16 3 x 16 på begäran på begäran Åskledarstång höjd 4 m 2 x 16 och 1 x 10 3 x 16 och 1 x 10 på begäran på begäran 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 104 TBS

104 Installationsprincip för byggnader med takkonstruktioner p = monteringsdjup, R = blixtklotets radie, d = avståndet till uppfångningsanordningen 4:e steget: Säkra takkonstruktioner med flera uppfångarstänger Om du använder flera åskledarstänger för att säkra ett objekt måste monteringsdjupet mellan åskledar-/uppfångarstängerna beaktas. Använd följande formel för noggrann beräkning: 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Tabell 2: Monteringsdjup efter åskskyddsklass enligt SS EN Avstånd för uppfångaren (d) i m Monteringsdjup Åskskyddsklass I Åskskyddskula: R=20 m Monteringsdjup Åskskyddsklass II Åskskyddskula: R=30 m Monteringsdjup Åskskyddsklass III Åskskyddskula: R=45 m 2 0,03 0,02 0,01 0,01 3 0,06 0,04 0,03 0,02 4 0,10 0,07 0,04 0,04 5 0,16 0,10 0,07 0, ,64 0,42 0,28 0, ,46 0,96 0,63 0, ,68 1,72 1,13 0,84 Monteringsdjup Åskskyddsklass I Åskskyddskula: R=60 m Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 105

105 Isolerat åskskydd Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd Isolerade uppfångarsystem leder blixtströen med ett säkert avstånd (skiljeavstånd s) från takkonstruktioner och förhindrar koppling av blixtströar in i byggnaden som ska skyddas. Isolerade uppfångarsystem kan användas med elektriska enheter där det finns elektriskt ledande anslutningar till insidan av byggnaden som ska skyddas, t.ex. klimatanläggningar, solcellsanläggningar, elektriskt drivna motorer och styrningar, metalliska på- och avluftningsrör osv. Tack vare den delade uppfångningsanordningen kan även komplicerade konturer i byggnaden skyddas. De elektriska och metalliska anordningarna skyddas mot direkta blixtnedslag och delvisa blixtströar in i byggnaden undviks. Skiljeavståndet (s) kan beräknas enligt SS EN (IEC ). Skiljeavståndet upprättas genom ett isolerande, glasfiberförstärkt plaströr (GFKrör). Tack vare systemet med det isolerande åskskyddet kan separata uppfångaranordningar upprättas individuellt till en mycket rimlig kostnad. Förutom modulsystemet erbjuder även förinstallerade paket-lösningar. 16 -GFK-stänger 16 -stänger upp till 3 m längd U-tålig Ljusgrå Materialfaktor km = 0,7 Motståndsmoment > Lastförmåga = 54 N (1,5 m) 20 -GFK-stänger 20 -stänger upp till 3 m längd U-tålig Ljusgrå Materialfaktor km = 0,7 Motståndsmoment > Lastförmåga = 105 N (1,5 m) 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 106 TBS

106 Klimatanläggning i skyddsvinkel, α = skyddsvinkel 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Kylsystem i skyddsområdet för blixtklotet, p = monteringsdjup, R = blixtklotets radie, d = avståndet till uppfångarna Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 107

107 Isolerat åskskydd set Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd På området för isolerande åskskyddssystem erbjuder olika set för att upprätta separata uppfångaranordningar snabbt och enkelt. Takutskjutande elektriska och metalliska anordningar på byggnader/anläggningar skyddas mot direkta blixtnedslag. Skiljeavståndet s förhindrar okontrollerat överslag och gnistbildning. Målet är att inga delvisa blixtströar ska koa in i det inre av byggnaden resp. anläggningen. Skiljeavståndet kan beräknas med hjälp av SS EN (IEC ). Skiljeavståndet upprättas genom de isolerande, glasfiberarmerade plaststängerna. Seten är förmonterade. För bestämning av skiljeavståndet (längden på distansstaven) används materialfaktorn km = 0,7. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 108 TBS

108 Iso-Combi-set för 3-hörns-fastsättning Iso-Combi-Set för fastsättning på fals Iso-Combi-Set för 3-kantsfästning för installation av ett isolerat uppfångarsystem med säkert skiljeavstånd s. För montering på väggar och takkonstruktioner med två fästplattor. För fastsättning av uppfångar-/åskledarstänger och rundledare med 8, 16 och 20 diameter. : ES-16 : L = 750 H = 1500 Iso-Combi-Set för falsfästning för installation av ett isolerat uppfångarsystem med säkert skiljeavstånd s. För montering på falsen på balkar och på takkonstruktioner med falskläor upp till 20 falstjocklek. För fastsättning av uppfångar-/åskledarstänger och rundledare med 8, 16 och 20 diameter. : 101 FS-16 : L = 750 Iso-Combi-set för -fastsättning Iso-Combi-set för rör--fastsättning 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) Iso-Combi-Set för -fästning för installation av ett isolerat uppfångarsystem med säkert skiljeavstånd s. För montering på väggar och takkonstruktioner med två fästplattor. För fastsättning av uppfångar-/åskledarstänger och rundledare med 8, 16 och 20 diameter. : 101 S-16 : L = 750 Iso-Combi-Set för rör--fästning för installation av ett isolerat uppfångarsystem med säkert skiljeavstånd s. För montering på rör med två rörhållare. För fastsättning av uppfångar- /åskledarstänger och rundledare med 8, 16 och 20 diameter. : 101 RS-16 : L = 750 Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd TBS 109

109 :s Mastsystem, isfang α = skyddsvinkel Planeringshjälp potentialutjämning och åskskydd isfang - Uppfångarstänger som installeras snabbt och enkelt Det modulära mastsystemet isfang erbjuder, en snabb, skruvlös och fritt kombineringsbar lösning, samt höga uppfångningsmaster för största möjliga skyddsvinkel. De isolerat konstruerade uppfångarmasterna skyddar elektriska och metalliska takkonstruktioner med hänsyn till det beräknade skiljeavståndet s enligt SS EN En isolerad sträcka på 1,5 meter av glasfiberförstärkt plast (GFK) säkerställer ett tillräckligt avstånd till alla takkonstruktioner. Även komplexa byggnadsstrukturer kan skyddas med hjälp av en omfattande uppsättning systemtillbehör. De 3-delat konstruerade uppfångningarmasterna på 4 till 8 meter av aluminium kompletterar det konventionella uppfångarsystemet av åskledarstång och -sten, som används på höjder upp till 4 meter. För fastsättning av de olika uppfångarmasterna finns diverse hållare för vägg-, rör- och kantrörsmontering. Det finns dessutom två trebensstativ med olika utspänningsbredder. Det finns en förenklad saanställning av komponenterna i sortimentöversikten på nästa sida. 02 TBS-Katalog_2010_Länderkatalog_S / sv / 12/04/2011 (LLExport_01213) 110 TBS