ÅRSBERÄTTELSE Vasa Elektriska Ab Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2009 Vasa Elektriska Ab Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab

2 Innehållsförteckning Verkställande direktörens översikt Styrelsens verksamhetsberättelse Samhällsansvar och personal Koncerntjänster Elhandel Fjärrvärme Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab Bokslut för koncernen Vasa Elektriska Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till bokslutet Miljööversikt Bokslut för separata bolag: Vasa Elektriska Ab Särredovisade bokslut: Elhandel Fjärrvärme Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab Utveckling av koncernens nyckeltal Omsättning (milj. euro) Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Revisionsberättelse Förvaltningsrådets utlåtande

3 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% % % Rörelsevinst, % Soliditet, % Räkenskapsperiodens vinst (milj. euro) 35% 50 2,50 30% 25% 20% ,00 1,50 15% 10% 5% ,00 0,50 0% Avkastning på investerat kapital, % Investeringar (milj. euro) Likviditet (Quick Ratio) VERKSAMHETSMÅL Vasa Elektriska är en effektiv, lönsam och prismässigt förmånlig energikoncern. Vasa Elektriska erbjuder pålitliga energinätverk för näringslivet och invånarna inom sitt område. Koncernen expanderar genom att utnyttja sina ökande resurser på energimarknaden. 3

4 Verkställande direktörens översikt Krisens botten är passerad Den finansiella krisen fick en global omfattning år De värsta scenarierna kunde dock undvikas. Med globala och regionala stimulansåtgärder på flera nivåer lyckades man dämpa krisens effekter och då detta år börjat med en stabilisering av penningmarknaden och stigande börskurser kan man anta att krisens botten har passerats. Den ökade arbetslösheten och offentliga sektorns skuldsättning kommer dock att bromsa tillväxten under en lång tid. Klimatmötet i Köpenhamn gav inga nämnvärda konkreta resultatet, men med tanke på stävjandet av klimatförändringen behöver detta inte vara någon nackdel. Bekräftandet av den vetenskapliga basen för undersökningen av klimatförändringen ger i framtiden en mera hållbar bas även för valet av politiska styrmedel. Ur det europeiska näringslivets och energiaktörernas synvinkel är avsaknaden av globala spelregler dock ett stort ekonomiskt hot. Köldperioden som började i december 2009 är en välkommen påminnelse om vikten av en fungerande energiförsörjning. Trots krisen har reservproduktionen visat sig vara nödvändig. Åtgärder för att förhindra klimatförändringen är viktiga, men de får inte genomföras på bekostnad av en försämrad leveranssäkerhet för el- och värmeenergi. År 2009 informerade Finlands regering om en avsevärd höjning av bränsleskatterna på stenkol och naturgas i början av år En plötslig ändring av bränsleskatterna av detta slag drabbar marknadsparterna på ett orättvist sätt och medför negativa ekonomiska följder för utvecklingen av en kapitalintensiv bransch. Det har varit förbryllande att konstatera att samproduktionen av el och värme, som tack vare sin energieffektivitet givit Finland internationella priser, trots sina miljövärden kommer att beskattas så kraftigt. Förbrukningen av el har för första gången sjunkit två år i rad, i första hand beroende på en minskning av förbrukningen inom industrin. När 2010 börjar har botten av den ekonomiska krisen passerats och elförbrukningen har åter börjat stiga. Försämrad kommunekonomi kan under de närmaste åren påverka verksamhetsförutsättningarna för de finländska energibolagen. Vasa Elektriska förbereder sig på en uppgång För koncernen Vasa Elektriskas del karaktäriserades år 2009 av en kamp mot krisens effekter och mot styråtgärder beroende på klimatoron. Koncernens omsättning minskade och resultatet försämrades år 2009, men var ändå tillfredsställande och bättre än vad som budgeterats. Resultatnedgången berodde huvudsakligen på det 4 4

5 låga elmarknadspriset, vilket resulterade i att spotförsäljningen av el både volymmässigt och prismässigt var lägre än tidigare år. Elhandelns relativa andel av Vasa Elektriskas verksamhet är exceptionellt stor jämfört med konkurrerande aktörer. Antalet kunder inom elhandeln fortsatte att öka kraftigt och uppgick vid årets slut till Kundundersökningar visar att Vasa Elektriskas förmånliga prissättning och flexibla betjäning väckt förtroende hos kunderna. Tack vare det ökade antalet fjärrvärmeobjekt och de låga temperaturerna under slutet av året uppnåddes en rekordstor fjärrvärmeleverans. Det tidigare rekordet noterades år Samproduktionen av el och värme utgjorde 93 % av fjärrvärmeproduktionen. Bredbandsverksamheten såldes under året till Anvia. Inom Vasa Elnäts område ökade elförbrukningen på ett sätt som avvek från trenden i de övriga delarna av landet. Ökningen var visserligen endast 0,2 % och året innan 1,2 %. Den totala förbrukningen i landet sjönk med 6,1 % år 2009 och året innan med 3,1 %. En stor utmaning under verksamhetsåret var övergången till fjärravläsning av elmätare som under vinterns lopp har genomförts på ett lyckat sätt. Vårt andra dotterbolag, Oy RA- VERA Ab, har genom en målmedveten effektivering av verksamheten uppnått en tillfredsställande för ett entreprenadbolag rentav god lönsamhetsnivå. Resultatet av de viktiga avtal som ingicks i slutet av verksamhetsåret är att RAVERAs affärsverksamhet växer och verksamhetsområdet utvidgas. Förstärkningen av EPV Energi Ab:s position på energimarknaden fortsatte år Bolaget ägs till drygt 40 % av sin största ägare Vasa Elektriska. Byggandet av en vindkraftspark omfattande åtta stora vindkraftverk har inletts i Röyttä i Torneå. För ägandet av Vapo Oy grundades Suomen Energiavarat Oy då Metsäliittos andel i bolaget köptes. I oktober 2009 fattade Westenergy Oy Ab:s styrelse ett beslut om en investering i byggandet av en anläggning för återvinning av energi. Anläggningen kommer i enlighet med det avtal som ingåtts att producera nästan en tredjedel av Vasas fjärrvärmebehov och el med en effekt på drygt 10 MW. Speciellt glad är jag att vi trots de svåra förhållandena sysselsättningsmässigt klarade av året bra. Jag tackar de anställda för deras arbetsinsatser, för det goda arbetsklimatet och för deras förståelse för nödvändiga arbetsarrangemang och jag tackar alla kunder och samarbetspartner för ett mycket smidigt samarbete. Jag vill också tacka alla medlemmar i koncernbolagens styrelser och förvaltningsrådet för ett konstruktivt samarbete. Hannu Linna verkställande direktör 5

6 Styrelsens verksamhetsberättelse Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Tillväxten som pågått inom Vasa Elektriska i flera års tid övergick på grund av recessionen och de låga elmarknadspriserna i en nedgång. Den märkbaraste minskningen skedde inom elhandeln, vars proportionella andel av koncernens affärsverksamhet är stor. Lönsamheten för elhandeln var ändå tillfredsställande. Fjärrvärmens omsättning och lönsamhet förbättrades till följd av det ökade uppvärmningsbehovet och priserna som var högre än året innan. De stora investeringarna, höjningen av stam- och regionnätsavgifterna samt höjningen av kostnaderna för nätförluster försämrade Vasa Elnät Ab:s lönsamhet. Oy RAVERA Ab bibehöll samma resultatnivå som föregående år. Bolagets omsättning minskade en aning medan lönsamheten förbättrades. I juni köpte Suomen Energiavarat Oy Metsäliittos innehav (49,9 %) i Vapo Oy. Suomen Energiavarat grundades inom ramen för EPV Energi Ab och dess verksamhet är inriktad på inhemsk produktion och sats- Markku Mäntymaa Kaj Skåtar Miapetra Kumpula-Natri Riitta Viitala 6

7 ning på bioenergi. Vasa Elektriska Ab är den näst största ägaren av Suomen Energiavarat Oy:s aktier i aktieserie B. Investeringsbeslutet som Rajakiiri Oy, dotterbolag till EPV Energi Ab, fattat om att bygga åtta stora vindkraftverk i Torneå ökar Vasa Elektriskas andel vindkraftsel avsevärt när vindkraftverken är klara. Under verksamhetsåret såldes bredbandsverksamheten till Anvia. Den slutliga utredningen av Korsnäs Vindkraftspark Ab registrerades , varefter VS Vindkraft Ab fortsätter verksamheten. Ekonomisk utveckling Koncernen Vasa Elektriskas resultat var tillfredsställande under räkenskapsperioden. År 2009 uppgick koncernens omsättning till 117,7 (121,5) miljoner euro och sjönk med 3,1 procent jämfört med föregående år. Rörelsevinsten sjönk med 25,6 procent till 22,5 (30,2) miljoner euro. Den största orsaken till nedgången i omsättningen var elhandelsaffärsverksamhetens omsättning, som sjönk med 9,2 procent jämfört med året innan. Bland de andra affärsverksamheterna svarade fjärrvärmeaffärsverksamheten för den relativt sett största omsättningsökningen, dvs. 22,7 procent. Elförsäljningens omsättning var 71,0 (78,2) miljoner euro. Vasa Elnät Ab:s omsättning uppgick till 21,6 (21,6) miljoner euro och fjärrvärmens till 25,9 (21,1) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s omsättning var 8,8 (9,2) miljoner euro. Under verksamhetsåret var moderbolagets elförsäljningsvolym gigawattimmar (1 643 GWh), elöverföringens 956 gigawattimmar (954 GWh) och fjärrvärmeförsäljningens 651 gigawattimmar (606 GWh). Under räkenskapsperioden uppgick koncernens vinst till 16,4 (22,8) miljoner euro och moderbolagets vinst till 14,3 (20,9) miljoner euro. Inom moderbolaget var elhandelsaffärsverksamhetens andel av räkenskapsperiodens resultat 67,6 (79,0) procent. Koncernens bruttoinvesteringar år 2009 utgjorde 44,4 (13,7) miljoner euro, varav andelen för arrangemangen i anslutning till Vapo var 25,0 miljoner euro. Investeringarna i el- och fjärrvärmenätet utgjorde 15,7 (10,7) miljoner euro, varav AMR-projektets andel var 6,1 miljoner euro. Finansiering I anslutningsavgifter inflöt 1,5 (2,8) miljoner euro. De räntebärande skulderna var 21,8 (5,4) miljoner euro Likviditeten var måttlig under året. Vid bokslutstillfället var de likvida medlen 7,8 (27,3) miljoner euro. Mauri Holma 7

8 Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning Koncernen Koncernen Moder Moder Omsättning Förändring av omsättning % -3,1% 15,8 % -3,3 % 18,4 % Rörelsevinst % 19,1 % 24,9 % 18,2 % 24,8 % Avkastning på eget kapital % 11,9 % 17,8 % 15,6 % 24,7 % Avkastning på investerat kapital % *) 15,0 % 23,3 % 18,9 % 30,6 % Soliditet % *) 71,2 % 78,3 % 66,9 % 77 % Likviditet (Quick Ratio) 0,8 2,0 0,9 2,1 *) I beräkningen har anslutningsavgiftsskulden beaktats som eget kapital. Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal Koncernen Koncernen Moder Moder Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Fastanställda Visstidsanställda Sammanlagt Löner och arvoden under räkenskapsperioden Koncernstruktur Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab, VS Vindkraft Ab och intressebolagen EPV Energi Ab, Oy Enerit Ab samt Smedsby Värmeservice Ab. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Det kalla vädret som rådde från början av december var en utmaning för energibolagets alla affärsverksamhetsområden. Koncernen Vasa Elektriska har klarat utmaningen bra. Den kyliga väderlekens ekonomiska inverkan på affärsverksamheternas resultat kommer att vara gynnsam förutom de kallaste perioderna. I mars köpte Oy RAVERA Ab VK-Electric Oy:s affärsverksamhet för nätdistributionsentreprenad. Bedömning av den kommande utvecklingen Byggandet av förnybar elproduktion samt produktionsinvesteringarna för fjärrvärmen medför stora investeringar även under de närmaste åren. De mest betydande investeringarna i förnybar energi utgörs av de av EPV ägda vindkraftbolagen Rajakiiri Oy:s och EPV Vindkraft Ab:s samt i ett senare skede Suomen Merituuli Oy:s produktionsanläggningar. Oy Westenergy Ab har påbörjat byggandet av ett kraftverk för återvinning av energi ur 8

9 deponiavfall i Stormossen. Vasa Elektriska främjar aktivt även TVO:s kärnkraftprojekt. Trots koncernens starka ekonomiska ställning utgör den höga investeringsnivån, på grund av finansmarknadens åtstramningar, en större utmaning än tidigare. Utsikterna för utvecklingen av koncernens tillväxt och lönsamhet är dock gynnsamma för alla affärsverksamheter. Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Koncernen Vasa Elektriskas riskhantering innebär inte enbart eliminering av risker, utan är även ett sätt att systematiskt och förutseende analysera och styra de möjligheter och hot som hör till verksamheten. Moderbolagets styrelse svarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik samt övervakar att den förverkligas. Verkställande direktören ansvarar för att riskhanteringen ordnas på rätt sätt. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesserna och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner. Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen. Prisrisker inom handeln med utsläppsrätter Produktionsbolagen måste senast i slutet av april till elmarknadsmyndigheten returnera den mängd utsläppsrätter som motsvarar mängden växthusgasutsläpp under föregående kalenderår. Underskott köps på marknaden och överskott säljs till marknaden. Priserna på utsläppsrätter på marknaden varierar kraftigt och oförutsett. Riskerna inom handeln med utsläppsrätter hanteras i enlighet med separata direktiv. Försäkringspolitik Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra. Hantering av finansiella risker och likviditetsrisker Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna koncernlån. 9

10 Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisken är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering. Ränterisk För hanteringen av ränteriskerna har koncernens låntagning spritts ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan även användas som hjälp för att hantera ränterisker. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Räntederivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet verksamma inom Finland. Kreditrisk Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Moderbolagets utdelningsbara medel uppgår till 54,211 miljoner euro, varav 14,310 miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst. Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara medlen disponeras på följande sätt: Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen. Bolagets aktier Bolaget har aktier, vars nominella värde är 50,46 euro. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Kapitallån Moderbolaget Vasa Elektriska Ab har givit ett kapitallån till Oy RAVERA Ab. Lånetiden är 10 år. Låneräntan är bunden till 6 månaders euribor och en marginal om 0,25 procentenheter. Om bolaget försätts i likvidation och konkurs får utbetalning av kapital och ränta endast ske med sämre förmånsrätt än för alla andra skulder. Kapitallånets kapital får amorteras och ränta betalas endast till den del beloppet av bolagets fria egna kapital och samtliga kapitallån vid betalningstidpunkten överstiger förlusten enligt bolagets balansräkning för den senast avslutade räkenskapsperioden eller enligt balansräkningen i ett senare bokslut. Ingen säkerhet ställs för betalning av kapitalet eller räntan. Om räntan på kapitallånet inte kan betalas skjuts räntebetalningen upp så att den betalas enligt det första bokslut som ger möjlighet till detta. som dividend utdelas ett belopp om 227,15 euro/aktie eller totalt ,00 kvarlämnas i det egna kapitalet , ,40 10

11 Organisation, ledning och revisorer Som medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s förvaltningsråd, valda av bolagsstämman i april 2009, fungerade Jarmo Wahlström (ordf.), Juha Häkkinen (1:e viceordf.), Ragnvald Blomfeldt (2:e viceordf.), Viveca Bäck, Erik Cederholm, Niilo Hamari, Raija Kumpula, Pentti Paloniemi, Urpo Saari, Anna Swanljung, Anne Södervik, Roger Thölix ( ) och Tuula Wägar. I förvaltningsrådets möten deltog därtill i egenskap av personalens representanter förtroendepersonerna Seppo Aro, Karl-Erik Gullblom, Ulla Ylinen och Ari Salo. Till medlemmar i granskningsutskottet valde förvaltningsrådet Ragnvald Blomfeldt, Niilo Hamari, Juha Häkkinen och Jarmo Wahlström, som fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka att uppsatta mål uppnås inom Vasa Elektriska Ab samt att bolagets grundläggande verksamhet sköts. Därtill framlägger utskottet varje år ett förslag till förvaltningsrådet om utnämning av styrelse och fastställande av arvoden för styrelsens medlemmar. Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse, valda av förvaltningsrådet , fungerade Kaj Skåtar (ordf.), Miapetra Kumpula-Natri (viceordf.), Mauri Holma, Markku Mäntymaa och Riitta Viitala. Styrelsen sammanträdde 10 gånger under räkenskapsåret. Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordf.), Heikki Lamminmäki, Tarja Launonen, Arja Rosing och Ossi Suortti. Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna (ordf.), Arja Rosing och Antero Vehkala. Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Oy och som huvudansvarig revisor CGR Sune Back. 11

12 Samhällsansvar och personal Samhällsansvar Inom koncernen Vasa Elektriska betyder samhällsansvar att varje koncernbolag tar sitt ansvar gentemot intressegrupperna, både ekonomiskt och socialt. De gemensamma värdena enligt koncernens strategi, dvs. öppenhet, kunnande och förtroende, styr samhällsansvarsarbetet. Till ansvaret hör att ombesörja alla kunders energibehov genom att satsa på leveranssäkerhet och ett förmånligt energipris samt genom att producera ett ekonomiskt mervärde för ägarna och därigenom skapa välmående för hela regionen. Koncernen känner ansvar för miljön och utvecklar verksamheten i en ännu miljövänligare riktning. Koncernen deltar i utvecklingen och framtagningen av miljömässigt hållbarare energiproduktionsalternativ. Principen inom koncernen är att iaktta god bolagsstyrning och eftersträva en öppen växelverkan och transparens i verksamheten. Huvudmålsättningen är att öka och bevara kundernas, personalens, myndigheternas och ägarnas förtroende. Lönsamheten inom koncernen baserar sig på förmånlig energi och på en operativt sett utmärkt verksamhet. Personal Personalens arbetshälsa och motivation uppmärksammas och främjas. Koncernens personal har förbundit sig att följa arbetarskyddslagstiftningen och koncernen förutsätter detta även av sina underleverantörer. Bolaget strävar efter att rationalisera och effektivisera arbetet samt att göra arbetet meningsfullare genom att erbjuda påverkningsmöjligheter, flexibilitet och utbildning. Syftet är att utveckla en balanserad arbetsgemenskap genom att låta personalen delta i beslutsfattandet och genom att ingå lokala avtal. I avsikt att utveckla förmansarbetet startade koncernen år 2010 ett projekt benämnt Hyvä johtaminen Vaasan Sähkö -konsernissa, vars målsättning är, förutom att utveckla förmansarbetet, att även erbjuda koncernens förmän ett arbetsredskap som stöd för sitt eget förmansarbete. Under TYHY-dagarna 2009 besvarade personalen en årligen återkommande enkät riktad till verkställande direktörerna och via en undersökning som utfördes på vintern kartlade man hur strategin har blivit förverkligad inom organisationen. Resultaten visade att personalen har tillägnat sig strategins målsättningar bättre än jämförelseföretagen. Strävan att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga (TYKY-verksamhet) har efter hand utvecklats till en mångsidigare hälsofrämjande verksamhet (TYHY). Under kommande år inriktas TYHY-verksamheten på en rationalisering av stressande och betungande arbeten, en ökad upplysning om mat- och motionsvanor samt på 12

13 Vasa Koncernen Elektriska Ab Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab totalt Personal (92) 49 (50) 44 (43) 190 (185) Personalen 2009 i genomsnitt 90 (93) 46 (47) 42 (42) 177 (181) Medelålder 46 år 7 mån. 49 år 43 år 9 mån. 46 år 7 mån. Utbildning i genomsnitt 4 dagar 3 dagar 2,5 dagar 4 dagar Sjukdagar i genomsnitt 8,3 dagar 10 dagar 7,6 dagar 8,6 dagar Övertid i genomsnitt 20 h 27 h 40 h 27 h skapandet av en trivsam arbetsmiljö och ett meningsfullt arbete. Under räkenskapsperioden har de anställdas kunnande utvecklats och upprätthållits via utbildning omfattande i genomsnitt 4 dagar/person. För att främja personalens välmåga erbjuder koncernen Vasa Elektriska även olika motions-, rekreations- och kulturtjänster som personalen kan utnyttja på fritiden. År 2009 uppgick antalet anställda till i medel 192 st medan personalens genomsnittliga antal var 177. I slutet av året var personalens medelålder 46 år och 7 månader (året innan 46 år 2 mån.). Koncernen sköter sin skyldighet som arbetsgivare gentemot intressegrupperna genom att erbjuda sommararbete (18 personer), praktikantplatser samt ingenjörs- och diplomarbete för personer intresserade av branschen. 13

14 Koncerntjänster Elektrifieringen och automatiseringen av processerna tog ett stort kliv framåt Övergången till elektroniska processer och automatiseringen av processerna möjliggör en effektivering av verksamheten och innebär samtidigt betydande kostnadsbesparingar för företagen, även när det gäller tjänsterna. Beträffande elektrifieringen av faktureringen och övriga tjänster har situationen varit oförändrad under några års tid och tillväxten har varit synnerligen blygsam. Glädjande nog tog elektrifieringen dock ett stort kliv framåt år I slutet av 2009, då ca mätare hade bytts ut till fjärravlästa mätare, baserade sig nästan alla kunders fakturering inom Vasa Elnäts distributionsområde på en avläsning i realtid. År 2009 fick redan privatkunder och företagskunder e-fakturor. Under året sände koncernen ut e-fakturor (år 2008 var antalet st). Under räkenskapsåret utgjorde det totala antalet försäljningsfakturor ca st (knappt år 2008). I slutet av räkenskapsåret överfördes koncernens all interna försäljnings- och inköpsfakturering till e-fakturering. På grund av försäljningen av bredbandsverksamheten sjönk det totala antalet inköpsfakturor inom koncernen från st till st. Nätfakturornas andel av inköpsfakturorna ökade däremot med 7 procentenheter från 30 procent till 37 procent. Ibruktagningen av skattekontot visar att även den offentliga sektorn har övergått till automatiserade och elektroniska tjänster. Koncernen har berett sig för projektet genom systemuppdateringar och utbildning av personalen. Målsättningen med ibruktagningen av systemen för intern rapportering och koncernkonsolidering är att effektivisera processerna och därmed möjliggöra genomströmning av större volymer. 14

15 En skattegranskning av förskottsuppbörd, mervärdesskatt och näringsbeskattning som utfördes i moderbolaget i maj 2009 visade tydligt att även skattemyndigheten har övergått till elektroniska medier. Den största delen av granskningen utfördes elektroniskt på förhand medan den slutliga granskningen förlöpte smidigt och effektivt på plats. Skattemyndigheten gav moderbolaget helt godkänt vid skattegranskningen. En del av Europa och stadskoncernen Harmoniseringen av betalningsrörelsen inom Europa framskrider och också inom vår koncern fortsätter förberedelserna inför SEPA (Single European Payment Area). Tidtabell för konvertering till SEPA-format har uppgjorts för nästan alla system som producerar material för betalningsrörelser och de första SEPA-utbetalningarna har redan gjorts. Med anledning av moderkoncernen Vasa stads koncernbokslut, avstämdes i januari 2009 för första gången även de inköp och försäljningar som gjorts inom stadskoncernen under året. Under tidigare år har avstämningarna och elimineringarna gjorts enbart från årsskiftets fordrings- och skuldsaldo. God feedback av kunderna Vår kundtjänst fick god feedback av kunderna vid kundenkäten som utfördes under Vasa byggmässa på hösten Vår målsättning är att kontinuerligt utveckla och ytterligare förbättra kundprocesserna. Hösten 2010 är det t.ex. dags att förnya koncernbolagens webbsidor. Ett exempel på förändringar som gjorts är förlängningen av kundbetjäningens öppethållningstider fr.o.m. början av juni Kundtidningen Nette som fått god respons av kunderna kommer fortsättningsvis att fungera som en viktig informationskanal mot kunderna. Sedan faktureringen ändrades har energirådgivningen blivit allt viktigare i vår kundbetjäning. Förutom rådgivning krävs det mer tid för kunderna att vänja sig vid övergången från fakturering med uppskattningsfakturor i jämna rater till varierande stora fakturor baserade på den verkliga förbrukningen. Framtidsutsikter Automatiseringen fortgår även nästa år. En omfattande definiering av en uppdatering av kunddata- och faktureringssystemet påbörjades inom koncernen i augusti Det uppdaterade systemet togs i bruk i början av Uppdateringen främjar automatiseringen och möjliggör bl.a. införandet av ett elektroniskt bokföringssystem. För kunden innebär projektet en förnyad layout på el- och fjärrvärmefakturorna samt lättfattligare fakturor. För att påskynda ibruktagningen av e-fakturor arrangeras en s.k. e-fakturakampanj, vars syfte är att locka allt fler kunder att använda elektroniska fakturor. Viktigt under kommande år är bl.a. satsningen på en utökning och utveckling av internettjänsterna för kunderna. År 2009 utökades tjänsterna med bl.a. en blankett för beställning av arbetsplatscentraler på nätet. År 2010 elektrifieras även personaltjänsterna; ibruktagningen av nätlöner torde kräva en viss tillvänjning av löntagarna, men medför en effektivare lönebetalningsprocess. Arja Rosing ekonomidirektör 15

16 Elhandel Recessionen sänkte marknadspriserna Till följd av den globala ekonomikrisen var marknadspriserna på bränslen, utsläppsrätter och således även på el som lägst i februari. Priserna stabiliserades i slutet av året priset på kol var ca 60 euro per ton och priset på utsläppsrätter ca 14 euro per ton koldioxid. Elförbrukningen inom industrin i Finland sjönk på grund av recessionen med nästan 16 procent och underskred därmed nivån år Under klimatmötet i Köpenhamn i december försökte man få till stånd ett globalt klimatavtal som en fortsättning på Kyotoavtalet som upphör Mötet blev dock resultatlöst. Det genomsnittliga priset på elektricitet på börsen inom Finlands prisområde sjönk med 28 procent från år 2008 och utgjorde 36,98 euro/megawattimme. Det månatliga genomsnittspriset på el på börsen inom Finlands prisområde var som billigast 33,13 /MWh i maj och som dyrast 47,98 /MWh i december. På årsnivå var Finlands områdespris 1,96 /MWh dyrare än systempriset. Ett nytt rekord sattes på elbörsen då det dyraste timpriset var /MWh. Detta berodde på det kalla vädret som rådde i de nordiska länderna och på att en del av kärnkraftverken i Sverige servades. Motsvarande pristoppar förekom även i januari och februari nya kunder trots det strama konkurrensläget Elförsäljningen fick många nya kunder och den avtalsbaserade elförsäljningen ökade jämfört med föregående år. Vid årets slut såldes el till elförbrukningsplatser. Priset på den leveransskyldiga försäljningen var fortfarande förmånlig för kunderna. För att skaffa nya kunder ordnades kampanjer i västra och norra Finland helt enligt marknadsföringsplanerna. Under året utdelades fyra nummer av kundtidningen Nette till alla kunder. 16

17 Vasa Elektriska Ab:s kraftverksandelar Vasa Elektriska Ab 40,6 % Tornion Voima Oy 100 % EPV Energi Ab 100 % EPV Regionalnät Ab Industrins Kraft Abp 6,6 % 58,3 % 7,2 % Nordkraft Ab 50 % Rapid Power Oy PVO-Huippuvoima Oy 100 % 50 % 50 % Vaskiluodon Voima Oy Centrala nyckeltal för elhandelns affärsverksamhet Omsättning Förändring av omsättning, % Försäljningsvolym (GWh) Rörelsevinst Avkastning på sysselsatt kapital, % Antal anställda Bolaget fortsatte att utveckla de elektroniska tjänsterna genom att erbjuda e-fakturering åt privatkunder. Satsning på förnybara produktionsformer År 2008 var elanskaffningen gigawattimmar. Minskningen var 4,4 procent jämfört med föregående år. Vasa Elektriska medverkar via EPV Energi i byggandet av en vindkraftspark i Torneå. Investeringsbeslut har fattats om projektets första fas. Sammanlagt 8 st 3,6 MW:s vindkraftsverk byggs i Torneå. I slutet av året säkerställdes Vasa Elektriskas och Westenergys gemensamma projekt att i Korsholm bygga ett kraftverk för energiåtervinning av avfall. Anläggningen skall enligt planerna tas i kommersiellt bruk år Resultatet inom elhandeln tillfredsställande År 2009 var elhandelns omsättning 71,0 milj. euro och rörelsevinsten 13,5 milj. euro. Resultatet kan med beaktande av marknadssituationen anses vara tillfredsställande. Riskhanteringen baserar sig på en av styrelsen godkänd riskpolitik och på en regelbunden rapportering till styrelsen. Olli Arola direktör för elhandelsenheten 17

18 18

19 Fjärrvärme Rekordhög fjärrvärmeförsäljning Det kalla vädret i slutet av året och det stora antalet anslutningar under de senaste åren höjde fjärrvärmeförsäljningen till ett nytt rekord år År 2009 var vädret totalt sett varmare än under ett normalår, men det tidigare energiförsäljningsrekordet från 2003 överskreds ändå med ca 3 procent. År 2009 uppgick den totala försäljningen till 651 gigawattimmar, varav 325 GWh såldes till bostadshus, 303 GWh till industrin och offentliga byggnader samt 29 GWh till Smedsby Värmeservice Ab i Korsholm. År 2009 var medelpriset på fjärrvärme 48,3 euro/ megawattimme (moms 22 %) mot 42,7 /MWh föregående år. Centrala nyckeltal för fjärrvärmens affärsverksamhet Omsättning Förändring av omsättning, % 21 7 Försäljningsvolym (GWh) Rörelsevinst Avkastning på sysselsatt kapital, % Antal anställda Den miljövänliga samproduktionen var fortfarande hög Under verksamhetsåret var fjärrvärmeanskaffningen 706 gigawattimmar, dvs. för första gången överskreds 700 GWh-gränsen. Totalt 658 GWh fjärrvärme samproducerades med kol i Vasklot 2 och 0,2 GWh med olja i den egna mottrycksanläggningen. Den totala samproducerade mängden var proportionellt sett densamma som året innan, dvs. ca 93 procent av den totala anskaffningen. Under driftstoppet på sommaren och under hård köld, då effekten i Vasklot 2 inte räckte till, producerades värme även med egna oljeeldade värmecentraler. År 2009 var den totala mängden som producerades i egna värmecentraler 45 gigawattimmar, eller ca 6 procent av den totala anskaffningen. Den resterande delen av den årliga fjärrvärmeanskaffningen utgjordes av spillvärme som erhölls vid testkörning av dieselmotorer (ca 2 GWh) samt av förbränningen av deponigas (ca 1 GWh). Anskaffningens högsta timmedeleffekt uppnåddes på förmiddagen , då den totala effekten som matades i fjärrvärmenätet var 245 megawatt. Över 100 nya kunder Till fjärrvärmen anslöt sig under året 102 nya kunder, varav 71 var egnahemshus. Endast två gånger sedan 1980-talet har bolaget byggt över 100 nya anslutningar. Det totala antalet fjärrvärmekunder var vid årets slut. Den största enskilda utvidgningen av fjärrvärmenätet var byggandet av överföringsförbindelsen från Båtmansgatan genom Hemstrand till Stenhaga och Dragnäsbäck. Totalt utbyggdes nätet med meter och 70 meter av det gamla nätet demonterades. Under året förnyades även 132 meter skadade ledningar i nätet och 14 lokala läckor reparerades. Fjärrvärmenätets totala längd var 201 km vid årets slut. Därtill utbyggdes nätet åt Smedsby Värmeservice Ab med 255 meter på entreprenad. Under verksamhetsåret uppgick nätverks- och mätningsförlusterna till 55,3 gigawattimmar, dvs. 7,8 procent av den energi som matades i nätet. Ossi Suortti direktör för fjärrvärmeenheten 19

20 20