ÅRSBERÄTTELSE Vasa Elektriska Ab Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2012 Vasa Elektriska Ab Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab

2 Innehållsförteckning Verkställande direktörens översikt... 3 Styrelsens verksamhetsberättelse... 4 Utveckling av koncernens nyckeltal... 8 Samhällsansvar och personal... 9 Koncerntjänster Elhandel...11 Fjärrvärme...12 Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab Bokslut för koncernen Vasa Elektriska och Vasa Elektriska Ab Resultaträkning...15 Balansräkning Finansieringsanalys Noter till bokslutet Miljööversikt Särredovisade bokslut: Elhandel och fjärrvärme Dotterbolagens bokslut: Vasa Elnät Ab och Oy RAVERA Ab Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Revisionsberättelse Förvaltningsrådets utlåtande

3 Hannu Linna verkställande direktör Verkställande direktörens översikt Teknologin som utvecklats för att utvinna gas ur de väldiga skifferlager som finns under jorden håller på att omvälva energimarknaden. Upptäckten av nya gasreserver innebär att energibalansen i världen förändras med snabba steg. USA ökar sitt energioberoende och förbättrar näringslivets konkurrenskraft i förhållande till Europa. De förnybara produktionskällornas frammarsch har utsatts för en stark fossil motattack. Den europeiska elmarknadens karaktär tycks ha förändrats permanent. Inmatningstarifferna för el har volymmässigt nått en nivå som snedvrider en marknadsmässig prisbildning. Följden är att produktionsinvesteringarna inriktas på byggande av subventionerad elproduktion samtidigt som marknadsmässiga investeringar lagts på is. Investeringstransfereringarna som inmatningstarifferna gett upphov till är betydande. Det svaga ekonomiska läget i Europa och de nationella stöden till grön el tycks ha raserat grunden för utsläppshandeln. Elderivatmarknadens beteende visar att marknaden röstar för en avveckling av handeln med utsläppsrätter. Det ekonomiska läget i Finland försämrades något år Börspriset på el för Finlands prisområde var endast 36,7 euro/megawattimme (MWh) och sjönk med 25 procent från föregående år. Vattensituationen i Norden var god och priset på utsläppsrätter sjönk i jämn takt under året. Elmarknaden bjöd på stora utmaningar. Den totala elförbrukningen i Finland ökade med drygt en procent jämfört med året innan och uppgick till 85,2 terawattimmar (TWh). Elförbrukningen inom industrin sjönk, men hushållens förbrukning ökade på grund av det kalla vädret. Också fjärrvärmeförbrukningen påverkades av vädret och ökade med knappt sju procent jämfört med året innan. Erkännande för Vasa Elektriskas verksamhet Vasa Elektriska fick ett betydande erkännande då det nyligen utsågs till Finlands bästa helhetsleverantör av el i en tävling som baserade sig på kundfeedback. Också resultatmässigt klarade sig Vasa Elektriska med tanke på omständigheterna bra år 2012, även om bolaget beträffande rörelsevinst inte nådde samma nivå som året innan. På grund av inkomsten av engångsnatur i intressebolaget EPV Energi Ab:s resultat till följd av försäljningen av ägandet i Fingrid var koncernens helhetsresultat dock bättre än året innan. Det låga marknadspriset på el försämrade resultatet för Vasa Elektriskas elhandel jämfört med föregående år. Kundpriset på elenergi låg i juni-juli på en lägre nivå än i början av året. Mängden levererad el uppgick till GWh, dvs. en ökning på ca tre procent jämfört med året innan. Det låga elmarknadspriset inverkade kraftigt på fjärrvärmeverksamhetens resultat år Produktionen vid kraftverket i Vasklot måste på grund av elpriset subventioneras och på sommaren övergick man till produktion av fjärrvärme med oljepannor. Leveransen av fjärrvärme uppgick till 691 gigawatttimmar (GWh) och ökade i Vasa med 12 procent jämfört med året innan. Idrifttagningen av Westenergys avfallsenergianläggning och förgasningsanläggningen för biomassa i Vasklot har i hög grad minskat elmarknadsrisken i anslutning till produktionen av fjärrvärme. I fortsättningen kommer produktionen av fjärrvärme att baseras på avfallsenergi, bioenergi och kol i nästan lika stora delar. Denna helhet har utsetts till en av de tre gärningar som nått finalen i tävlingen Årets klimatgärning. Särskilt framgångsrikt har Vasa Elnät Ab varit; omsättningen ökade och det ekonomiska resultatet förbättrades avsevärt jämfört med föregående år. Nivån på nätinvestering arna var fortsatt hög. För Oy RAVERA Ab, som specialiserat sig på byggnad och underhåll av elnät samt väg- och gatubelysning, noteras en något lägre omsättning, trots att försäljningen till kunder utanför koncernen var rekordhög. Dotterbolagens resultat belastades av kostnader av engångskaraktär för det pensionspaket som förverkligas i början av juni I slutet av året genomfördes en affär som innebar att Vasa Elektriska Ab köpte aktierna som Lillkyro kommun ägde i EPV Energi Ab samt Hiirikosken Energia Oy. Arbetsproduktiviteten har tack vare personalens insatser utvecklats positivt, arbetsklimatet är stimulerande och står sig enligt genomförda enkäter väl i konkurrensen med andra företag. Jag tackar personalen samt styrelsens och förvaltningsrådets medlemmar för ett väl fungerande samarbete. 3

4 Styrelsens verksamhetsberättelse Kaj Skåtar ordförande vicehäradshövding styrelsens ordförande sedan styrelsens medlem fr.o.m Miapetra Kumpula-Natri vice ordförande riksdagsledamot styrelsens medlem fr.o.m Markku Mäntymaa Mauri Holma Teija Laitinen riksdagsledamot styrelsens medlem fr.o.m verkställande direktör styrelsens medlem fr.o.m professor styrelsens medlem fr.o.m Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Vasa Elektriska Ab fyllde 120 år Trots lågkonjunkturen fortsatte tillväxten inom energikoncernen att öka en aning. Energiförbrukningen ökade på grund av vädret som var kallare än föregående år. Elhandelns lönsamhet sjönk och de indirekta anskaffningskostnaderna för fjärrvärme steg på grund av att vattensituationen i de nordiska länderna var god under hela verksamhetsåret. I slutet av året togs Westenergy Ab:s avfallsenergianläggning i bruk och Vaskiluodon Voima Oy:s förgasningsanläggning provkördes. Dessa produktionsinvesteringar halverar kolets andel och minskar oljans andel till en femtedel i fjärrvärmeproduktionen. Mängden koldioxidutsläpp som omfattas av utsläppshandeln minskar med över ton per år. Den 28 december 2012 undertecknade Vasa Elektriska Ab köpebrev gällande Lillkyro kommuns innehav av energibolagsaktier. Vasa Elektriska Ab köpte 1,7 procent av EPV Energi Ab:s aktier. I början av år 2013 övergick Hiirikosken Energia Oy i Vasa Elektriska Ab:s ägo. Ekonomisk utveckling År 2012 uppgick koncernens omsättning till 149,8 (140,2) miljoner euro och steg med 6,8 procent jämfört med föregående år. Rörelsevinsten sjönk med 3,7 procent till 24,6 (25,6) miljoner euro. Den stigande omsättningen berodde på tillväxt inom alla affärsverksamheter, förutom Oy RAVERA Ab. EPV Energi Ab:s inkomster av engångsnatur till följd av deras försäljning av stamnätsbolaget Fingrid Abp förbättrade koncernens resultat med 6,2 miljoner euro. Koncernens resultat i sin helhet var tillfredsställande. Elhandelns omsättning var 87,5 (85,4) miljoner euro. Fjärrvärmens omsättning uppgick till 31,8 (28,9) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s till 27,5 (24,7) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s omsättning var 12,2 (12,5) miljoner euro. Elhandelns rörelsevinst var 13,0 (15,6) miljoner euro, fjärrvärmens 3,9 (4,6) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s 7,4 (4,8) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s rörelsevinst uppgick till 0,4 (0,6) miljoner euro. 4

5 Under verksamhetsåret var moderbolagets elförsäljningsvolym gigawattimmar (1 754 GWh), elöverföringens 979 gigawattimmar (952 GWh) och fjärrvärmeförsäljningens 691 gigawattimmar (617 GWh). Under räkenskapsperioden uppgick koncernens vinst till 24,4 (20,7) miljoner euro och moderbolagets vinst till 12,5 (16,7) miljoner euro. Inom moderbolaget var elhandelsaffärsverksamhetens andel av räkenskapsperiodens resultat 67,6 (69,4) procent. Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning Koncernen Moderbolaget Omsättning Förändring av omsättning % 6,8 % 3,1 % 15,5 % 4,5 % 2,7 % 15,0 % Rörelsevinst % 16,4 % 18,2 % 22,6 % 13,5 % 16,9 % 22,2 % Avkastning på eget kapital % 14,0 % 12,8 % 16,2 % 12,1 % 16,1 % 21,6 % Avkastning på investerat kapital % *) 14,9 % 14,4 % 18,9 % 12,6 % 17,0 % 23,4 % Soliditet % *) 67,0 % 68,1 % 70,5 % 59,9 % 63,2 % 67,8 % Likviditet (Quick Ratio) 0,9 1,2 0,9 0,8 1,0 0,8 *) I beräkningen har anslutningsavgiftsskulden beaktats som eget kapital. Under verksamhetsåret uppgick koncernens bruttoinvesteringar till 24,8 (34,3) miljoner euro, varav EPV Energi Ab:s aktier utgjorde 9,2 (11,8) miljoner euro och investeringarna i Westenergy Ab 4,3 (10,3) miljoner euro Bruttoinvesteringar Koncernen Vasa Elektriska Ab Elhandel Vasa Elektriska Ab Fjärrvärme Vasa Elektriska Ab - Tjänster Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab Finansiering I anslutningsavgifter inflöt 1,5 (1,7) miljoner euro. De räntebärande skulderna var 36,4 (32,6) miljoner euro Likviditeten var måttlig under året. Vid bokslutstillfället var de likvida medlen 1,7 (5,9) miljoner euro. Personal Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal Koncernen Moderbolaget Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade) Fastanställda Visstidsanställda Sammanlagt Löner och arvoden under räkenskapsperioden Koncernstruktur Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab, VS Vindkraft Ab och intressebolagen EPV Energi Ab, Oy Enerit Ab samt Smedsby Värmeservice Ab. Från början av 2013 hör även dotterbolaget Hiirikosken Energia Oy till koncernen. 5

6 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Planen att fusionera Hiirikosken Energia Oy med Vasa Elektriska Ab godkändes efter räkenskapsperiod ens slut. Hiirikosken Energias nätaffärsverksamhet övergår genom verksamhetsöverlåtelse i Vasa Elnät Ab:s ägo och elproduktionen samt försäljningen fusioneras med Vasa Elektriska Ab. Industrins Kraft Abp informerade i sitt börsmeddelande att företaget är berett på att inledandet av en kommersiell elproduktion i kärnkraftsenheten Olkiluoto 3 kan framskjutas till år Bedömning av den kommande utvecklingen På grund av utbyggnaden av utsläppsfri elproduktion kommer investeringarna att hållas på en hög nivå även under de närmaste åren. De mest betydande investeringarna i förnybar energi utgörs fortfarande av de av EPV ägda vindkraftbolagen Rajakiiri Oy:s och EPV Vindkraft Ab:s samt i ett senare skede även Suomen Merituuli Oy:s produktionsanläggningar. Förseningen av den tredje reaktorenheten i Olkiluoto kommer att kräva en förstärkning av det egna kapitalet. Även byggandet av nya kontorsutrymmen vid kraftverket är en betydande investering. Trots koncernens starka ekonomiska ställning utgör förverkligandet av investeringsprogrammet en stor utmaning till följd av osäkerheten på finansmarknaden. I sin helhet är utsikterna för utvecklingen av koncernens tillväxt och lönsamhet dock stabila. Forsknings- och utvecklingsverksamhet Vasa Elektriska Ab:s egen affärsverksamhet grundar sig på utnyttjande av befintlig teknologi. Bolaget har såsom tidigare år via sina samarbetspartner satsat på förnybar energi samt på utveckling av energieffektivitet och energiteknologi. Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Koncernen Vasa Elektriskas riskhantering innebär inte enbart eliminering av risker, utan är även ett sätt att systematiskt och förutseende analysera och styra de möjligheter och hot som hör till verksamheten. Moderbolagets styrelse svarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik samt övervakar att den förverkligas. Verkställande direktören ansvarar för att riskhanteringen ordnas på rätt sätt. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesserna och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner. Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen. Prisrisker inom handeln med utsläppsrätter Produktionsbolagen måste senast i slutet av april till elmarknadsmyndigheten returnera den mängd utsläppsrätter som motsvarar mängden växthusgasutsläpp under föregående kalenderår. Underskott köps på marknaden och överskott säljs till marknaden. Priserna på utsläppsrätter på marknaden varierar kraftigt och oförutsett. Riskerna inom handeln med utsläppsrätter hanteras i enlighet med separata direktiv. Försäkringspolitik Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra. Hantering av finansiella risker och likviditetsrisker Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk en internbank som svarar för säkerställandet och centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisken är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering. 6

7 Ränterisk För hanteringen av ränteriskerna har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan även användas som hjälp för att hantera ränterisker. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Räntederivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet verksamma inom Finland. Kreditrisk Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till (69 732) miljoner euro, varav (16 710) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst. Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt: moderbolagets utdelningsbara vinstmedel ,62 euro som dividend utdelas ett belopp om 200,00 euro/aktie eller totalt ,00 euro i det egna kapitalet kvarlämnas ,62 euro Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen. Bolagets aktier Bolaget har aktier, vars nominella värde är 50,46 euro. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Bolagets organisation, ledning och revisorer Som medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s förvaltningsråd, valda av bolagsstämman i april 2009, fungerade Jarmo Wahlström (ordf.), Juha Häkkinen (1:e viceordf.), Ragnvald Blomfeldt (2:e viceordf.), Viveca Bäck, Erik Cederholm, Niilo Hamari, Raija Kumpula, Pentti Paloniemi, Urpo Saari, Anna Swanljung, Anne Södervik, Tuula Wägar och (Roger Thölix, avliden ) Reinhold Klockars fr.o.m I förvaltningsrådets möten deltog därtill i egenskap av personalens representanter fyra förtroendepersoner. Förvaltningsrådet valde Ragnvald Blomfeldt, Niilo Hamari, Juha Häkkinen och Jarmo Wahlström till medlemmar i granskningsutskottet. Jarmo Wahlström fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka att uppsatta mål uppnås inom Vasa Elektriska Ab samt att bolagets grundläggande verksamhet sköts. Därtill framlägger utskottet varje år ett förslag till förvaltningsrådet om utnämning av styrelse och fastställande av arvoden för styrelsens medlemmar. Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse, valda av förvaltningsrådet , fungerade Kaj Skåtar (ordf.), Miapetra Kumpula-Natri (viceordf.), Mauri Holma, Markku Mäntymaa och Teija Laitinen. Styrelsen sammanträdde 11 gånger under räkenskapsåret. Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordf.), Heikki Lamminmäki, Tarja Launonen, Arja Rosing och Ossi Suortti. Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna (ordf.), Frans Liski och Kyösti Salo. Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Oy och som huvudansvarig revisor CGR Kristian Berg. 7

8 160 30% % 20% 15% % 5% 0 0% Omsättning (milj. euro) Rörelsevinst, % 25 25% 20 20% 15 15% Utveckling av koncernens nyckeltal 10 10% 5 5% 0 0% Räkenskapsperiodens vinst (milj. euro) Avkastning på investerat kapital, % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0% Soliditet, % Investeringar (milj. euro) Likviditet (Quick Ratio) 2012 VERKSAMHETSMÅL Vasa Elektriska är en effektiv, lönsam och prismässigt förmånlig energikoncern. Vasa Elektriska erbjuder pålitliga energinätverk för näringslivet och invånarna inom sitt område. Koncernen expanderar genom att utnyttja sina ökande resurser på energimarknaden. 8

9 Samhällsansvar och personal Samhällsansvar Inom koncernen Vasa Elektriska betyder samhällsansvar att varje koncernbolag tar sitt ansvar gentemot intressegrupperna, både ekonomiskt och socialt. De gemensamma värdena enligt koncernens strategi, dvs. öppenhet, kunnande och förtroende, styr samhällsansvarsarbetet. Till ansvaret hör att ombesörja alla kunders energibehov genom att satsa på leveranssäkerhet och ett förmånligt energipris samt genom att producera ett ekonomiskt mervärde för ägarna och främja välmåendet inom verksamhetsområdet. Koncernen känner ansvar för miljön och utvecklar verksamheten i en ännu miljövänligare riktning. Koncernen deltar i utvecklingen och framtagningen av miljömässigt hållbarare energiproduktionsalternativ. Principen inom koncernen är att iaktta god bolagsstyrning och eftersträva en öppen växelverkan och transparens i verksamheten. Huvudmålsättningen är att öka och bevara kundernas, personalens, myndigheternas och ägarnas förtroende. Lönsamheten inom koncernen baserar sig på förmånlig energi och på en operativt sett utmärkt verksamhet. Personal Personalens arbetshälsa och motivation uppmärksammas och främjas. Koncernens personal har förbundit sig att följa arbetarskyddslagstiftningen och koncernen förutsätter detta även av sina underleverantörer. Bolaget strävar efter att rationalisera och effektivisera arbetet samt att göra arbetet meningsfullare genom att erbjuda påverkningsmöjligheter, flexibilitet och utbildning. Syftet är att utveckla en balanserad arbetsgemenskap genom att låta personalen delta i beslutsfattandet och genom att ingå lokala avtal. Den helhetsmässiga kartläggningen av välbefinnandet som påbörjades år 2011 slutfördes vintern Resultaten för de 17 personer som valts att delta i den nästan ett år långa personliga coachingen inom välbefinnande var så pass positiva, att man beslöt att fortsätta samarbetet. Den koncernomfattande kartläggningen upprepades i maj. År 2012 var antalet anställda på koncernnivå i genomsnitt 190, medan det genomsnittliga antalet var 179. Personalens medelålder steg med en månad och var 44 år 10 månader (44 år 9 mån.) i slutet av året. Vasa Elektriska Ab Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab Koncernen Personal (90) 31 (29) 65 (65) 187 (184) Personalen 2012 i genomsnitt 85 (85) 29 (29) 66 (63) 179 (177) Medelålder 46 år 3 mån. 46 år 8 mån. 42 år 44 år 10 mån. Utbildning i genomsnitt/person/år 3,7 dagar 2,8 dagar 4,7 dagar 3,9 dagar Sjukdagar i genomsnitt/person/år 7,3 dagar 5,5 dagar 11 dagar 8,4 dagar Övertid i genomsnitt/person/år 20 h 23 h 73 h 40 h 9

10 Arja Rosing ekonomidirektör Koncerntjänster Lågkonjunkturen dämpade volymökningen inom koncerntjänsterna övergången till elektroniska tjänster fortsatte Den ekonomiska nedgången och dess återverkan på antalet kunder hade en hämmande effekt på volymtillväxten inom koncerntjänsterna jämfört med föregående år. Satsningen på elektroniska tjänster fortsatte med bl.a. kampanjer för e-fakturor och en utveckling av online-tjänster. Antalet registrerade användare av online-tjänsten som öppnades vid årsskiftet 2013 uppgick i slutet av januari 2013 till drygt 600. Andelen e-fakturor av samtliga försäljningsfakturor år 2012 var ca 14 procent och av inköpsfakturor hela 66 procent. En stor förändring i antalet e-fakturor kommer vi dock att få se år Den nationella direktdebiteringen upphör i januari 2014 och detta kommer att leda till ett kraftigt ökat antal försäljningsfakturor som e-fakturor. Direktdebiteringstjänsten svarar för närvarande för ca 20 procent av försäljningsfakturorna. Under år 2013 omvandlas direktdebiteringsfakturorna antingen till e-fakturor eller till direktbetalning, beroende på om kunden har tillgång till nätbank eller inte. Bankerna har uppskattat att 80 procent av direktdebiteringskunderna använder nätbank och dessa kunder kommer således i samband med konverteringen av direktdebitering automatiskt att få en e-faktura. Kunder som inte har tillgång till nätbank erbjuds en s.k. direktbetalningstjänst som påminner om den nuvarande direktdebiteringen. Kundbelåtenheten på hög nivå En av Finsk Energiindustri rf beställd branschgemensam kundbelåtenhetsenkät som genomfördes i slutet av år 2012 visade att kundbelåtenheten inom koncernen Vasa Elektriska är bland de högsta i branschen. Undersökningen var indelad i tre klasser: elförsäljning, elöverföring och helhetsleverans. Antalet deltagande branschföretag var 14 i klasserna överföring och helhetsleverans och sju i klassen elförsäljning. I klassen helhetsleveranser placerade sig Vasa Elektriska på första plats med det allmänna vitsordet utmärkt, i klassen elförsäljning på andra plats, också nu med det allmänna vitsordet utmärkt, och i klassen elöverföring på sjätte plats med det allmänna vitsordet synnerligen bra. Vad som framkom som starka sidor i alla klasser var kundbetjäningspersonalens yrkeskunnighet, vänlighet och nåbarhet. Beröm fick också tillförlitligheten i koncernens information. Även överföringsaffärsverksamheten fick tack vare skäliga överföringspriser vitsord som var klart högre än genomsnittet i branschen. Kunddatasystemet anpassas till fjärravläsningens krav Det omfattande arbete som inleddes i augusti 2011 för byggandet av IT-system för framtida kundgränssnitt gav ett resultat i början av 2013, då bolaget tillsammans med tre andra energibolag undertecknade ett avtal om uppdatering av kunddatasystemet med systemleverantören Empower Oy. Under de följande två åren kommer arbete att genomföras för att anpassa bl.a. fakturerings- och kundreskontrasystemen till de krav som fjärravläsningen ställer. Betydelsen av betalningsövervakning ökar Under hela året 2012 rapporterades i riksmedia om en oroande ökning i antalet anteckningar om betalningsstörningar i Finland. Totalt sett ökade antalet anteckningar om betalningsstörningar i Finland med 11 procent under året. Senast man noterade ett lika stort antal var år Tillsammans med den nya indrivningslagen som stadfästes innebär detta att betalningsövervakningen i företagen får en viktigare roll. Indrivningslagen trädde i kraft Hiirikosken Energia Oy fusionerades med koncernen Vasa Elektriska I slutet av år 2012 köpte Vasa Elektriska Ab Hiirikosken Energian Oy:s hela aktiestock av Lillkyro kommun. Beredningen av företagsarrangemangen inleddes sommaren 2012 och integreringen av bolaget i koncernen Vasa Elektriska väntas ske före början av juni Turbulens på finansieringsmarknaden Förändringarna på finansieringsmarknaden under året innebar stora utmaningar för planeringen av investeringsfinansiering. En uppdatering av koncernens finansieringspolitik påbörjades hösten 2012 och vid sitt möte fastställde koncernstyrelsen principerna för sin finansieringsstrategi. Kontroll över kassaflödet med koncernintern bank År 2012 infördes stegvis ett koncerninternt banksystem. Syftet med en intern bank är att förbättra kontrollen över koncernens likviditet och underlätta koncernens interna finansieringsarrangemang. Systemet innebär att koncernens likvida medel på ett smidigt sätt kan överföras inom koncernen. 10

11 Olli Arola direktör för elhandelsenheten Centrala nyckeltal för affärsverksamhet Omsättning Förändring av omsättning, % 3 3 Försäljningsvolym (GWh) Rörelsevinst Antal anställda i genomsnitt Elhandel De fulla vattenreserverna och den minskade elförbrukningen inom industrin fick elpriset på börsen att sjunka År 2012 ökade elförbrukningen i Finland i sin helhet med 1,1 procent. På grund av den svaga ekonomiska situationen sjönk elförbrukningen inom industrin med 4 procent, medan den övriga förbrukningen ökade med 5 procent. Den goda vattensituationen i de nordiska länderna, den låga prisnivån på utsläppsrätter och den svaga efterfrågan på el till följd av den ekonomiska situationen fick elpriset på börsen att sjunka. Elektricitetens medelpris på börsen inom Finlands prisområde sjönk med 25 procent från år 2011 och utgjorde 36,64 euro/megawattimme. Det månatliga medelpriset på börselen inom Finlands prisområde var som dyrast 52,81 /MWh i februari och som billigast 13,36 /MWh i juli. Senast förbrukningsnivån har varit så låg var år På årsnivå var Finlands områdespris 5,44 /MWh dyrare än systempriset. Antalet kunder nästan oförändrat Vid årets slut såldes el till elförbrukningsplatser, vilket i stort sätt motsvarar föregående års nivå. Elförsäljningen ökade en aning till följd av det kalla vädret i december. För att skaffa nya kunder ordnades kampanjer i västra och norra Finland helt enligt marknadsföringsplanerna. Under året utdelades fyra nummer av kundtidningen Nette till alla kunder. Elproduktionen i Westenergys anläggning inleddes År 2012 utgjorde elanskaffningen gigawattimmar. Ökningen var 3 procent jämfört med föregående år. Vasa Elektriska köpte Lillkyro kommuns aktier i EPV Energi i december. Rätten till den producerade elektricitet som följer med aktierna hyrdes ut till Hiirikosken Energia tills bolaget fusioneras med Vasa Elektriska. Provdriften av Vasa Elektriskas och Westenergys gemensamma kraftverk för energiåtervinning påbörjades i augusti. Kraftverkets elproduktionsanläggningar övergick i Vasa Elektriskas ägo när anläggningen togs i kommersiellt bruk i slutet av december. Ibruktagningen av de ökade kärnkraftsresurserna kommer att försenas med ytterligare ett par år på grund av att den tredje enheten i Olkiluoto (OL3) inte blir klar i tid. Det låga elpriset på marknaden försvagade resultatet År 2012 var elhandelns omsättning 87,5 milj. euro och rörelsevinsten 13,0 milj. euro. På grund av det låga marknadspriset blev resultatet sämre än budgeterat. Riskhanteringen baserar sig på en av styrelsen godkänd riskpolitik och på en regelbunden rapportering till styrelsen. Vasa Elektriska Ab:s kraftverksandelar Vasa Elektriska Ab Rajakiiri Oy 60,2 % 42,3 % 9,8 % Innopower Oy Tornion Voima Oy 100 % EPV Energi Ab 100 % EPV Regionalnät Ab Industrins Kraft Abp PVO-Huippuvoima Oy 6,6 % 58,5 % 100 % 7,2 % Pohjolan Voima Oy 50 % 50 % 50 % Rapid Power Oy Vaskiluodon Voima Oy 11

12 Ossi Suortti direktör för fjärrvärmeenheten Centrala nyckeltal för affärsverksamhet Omsättning Förändring av omsättning, % 10,2 0,4 Försäljningsvolym (GWh) Rörelsevinst Antal anställda i genomsnitt Fjärrvärme Försäljningen av fjärrvärme ökade till följd av det kalla vädret i slutet av året Försäljningen av fjärrvärme år 2012 följde i stort sett budgeten. En mycket kall december ledde dock till en ökad fjärrvärmeförsäljning och budgeten överskreds med ca 2 procent och jämfört med föregående år med hela 12 procent. År 2012 uppgick den totala försäljningen till 691 gigawattimmar (GWh), varav 338 GWh såldes till bostadshus, 327 GWh till industrin och offentliga byggnader samt 26 GWh till Smedsby Värmeservice Ab i Korsholm. År 2012 var medelpriset på fjärrvärme 56,5 euro/megawattimme (inkl. moms) mot 57,2 /MWh föregående år. Fjärrvärmens energiavgift förblev oförändrad men det genomsnittliga försäljningspriset sjönk på grund av den ökade försäljningsvolymen. Westenergys avfallsförbränningsanläggning inledde fjärrvärmeproduktion Under verksamhetsåret uppgick fjärrvärmeanskaffningen till totalt 752 GWh. Med samproduktion producerades 606 GWh fjärrvärme med kol i Vasklot 2 och vid Westenergys avfallsförbränningsanläggning 98 GWh med samhällsavfall som inte duger till återvinning. Samproduktionen motsvarade totalt 94 procent av den totala anskaffningen. Under driftstoppet på sommaren och under hård köld, då effekten i Vasklot 2 inte räckte till, producerades värme även med egna oljeeldade värmecentraler. År 2012 var den totala mängden som producerades i egna värmecentraler 48 GWh, eller drygt 6 procent av den totala anskaffningen. Den resterande delen av den årliga fjärrvärmeanskaffningen, dvs. ca 0,15 procent, utgjordes av spillvärme som erhölls vid testkörning av dieselmotorer (ca 0,1 GWh) samt av förbränningen av deponigas (ca 1,1 GWh). Anskaffningens högsta timmedeleffekt uppnåddes på förmiddagen , då den totala effekten som matades i fjärrvärmenätet var 274 megawatt. Under verksamhetsåret uppgick nätverks- och mätningsförlusterna till 61,7 GWh, dvs. 8,2 procent av den energi som matades i nätet. Antalet nya kunder ökade väsentligt Till fjärrvärmen anslöt sig under året 81 nya kunder, varav 69 var egnahemshus. Antalet anslutningskunder ökade avsevärt jämfört med året innan. Det totala antalet fjärrvärmekunder var vid årets slut. Totalt utbyggdes nätet med meter och 73 meter av det gamla nätet demonterades. Under året förnyades även 175 meter skadade ledningar i nätet och 16 lokala läckor reparerades. Fjärrvärmenätets totala längd var 221 kilometer vid årets slut. Den största enskilda nätinvesteringen var den ca 6 kilometer långa fjärrvärmeledningen som byggdes till Westenergys avfallsförbränningsanläggning. 12

13 Juha Rintamäki verkställande direktör, Vasa Elnät Ab Centrala nyckeltal för affärsverksamhet Omsättning Förändring av omsättning, % 11,2 3 Försäljningsvolym (GWh) Rörelsevinst Avkastning på investerat kapital, % 12 8 Antal anställda i genomsnitt Vasa Elnät Ab Vasa Elnät ansvarar för överföring och distribution av elektricitet samt därtill hörande tjänster till invånare och företag i Vasa, Korsholm, Laihela, Malax, Korsnäs, Vörå och norra delen av Närpes. Bolaget ägs till hundra procent av Vasa Elektriska Ab och är ett differentierat dotterbolag som bedriver elnätsaffärsverksamhet. Användningen av el ökade på grund av det kalla vädret i slutet av året Den totala elförbrukningen i landet ökade med drygt en procent till följd av det kalla vädret i december samt återhämtningen i industriproduktionen. Inom Vasa Elnäts område var ökningen sammanlagt 2,8 procent. Mängden elektricitet som överfördes till kunderna var 979 (952) gigawattimmar. Till elnätet anslöts 471 (487) nya fastigheter. Vid årets slut var det totala antalet överföringskunder således (63 394) st. Totalt 8,6 (9,2) miljoner euro användes för nätinvesteringar. Den största investeringen var byggandet av en elstation i Träskböle i Närpes och en 110 kv kraftledning i Taklax Träskböle. I samband med affärsverksamhetsköpet i början av året övergick 14 montörer från servicen och underhållet i RAVERA Ab:s tjänst som gamla arbetstagare. Prissättningen är skälig Överföringspriserna höjdes med i genomsnitt fem procent fr.o.m. början av juli. Orsakerna till höjningen var höjda kapitalkostnader och en allmän höjning av kostnadsnivån. Vasa Elnäts prissättning för elöverföring är även efter höjningen förmånligare än i landet i genomsnitt och uppfyller Energimarknadsverkets krav på skälig prissättning. Störningsfri elöverföring Inga betydande avbrott på grund av väderförhållanden inträffade under verksamhetsåret. År 2012 registrerades 386 (153) driftavbrott i mellanspänningsnätet inom Vasa Elnäts område. Den årliga avbrottstiden i Vasa Elnäts mellanspänningsnät var i ca 120 (332) minuter per kund. För att förbättra leveranssäkerheten fortsatte arbetet med kabling av nätet och flyttning av linjer ut ur skogen till vägkanten. Som en del av den långsiktiga utvecklingsplaneringen av nätet togs en ny elstation i Sundom i bruk i Vasa och installationen av nätbrytare, som begränsar störningarnas omfattning, fortsatte. Miljö För att förbättra energieffektiviteten minskades nätförlusterna med riktade nätinvesteringar och genom kundrådgivning angående energieffektivitet. Bolaget har övergått till att använda värmepumpar i värmesystemen i utrustningsutrymmena. 13

14 Mika Kuusisto verkställande direktör, Oy RAVERA Ab Centrala nyckeltal för affärsverksamhet Omsättning Förändring av omsättning, % -2,5 14 Rörelsevinst Avkastning på investerat kapital, % Antal anställda i genomsnitt Oy RAVERA Ab Oy RAVERA Ab har specialiserat sig på byggnad och underhåll av elnät samt på väg- och gatubelysning. RAVERA är dotterbolag till Vasa Elektriska Ab. År 2012 sjönk omsättningen för koncernens interna nätbyggnad då ansvaret för det s.k. södra distriktets nätområde i början av året överfördes till en annan nätbyggnadsentreprenör. Helhetssituationen balanserades dock av en kraftig höjning av omsättningen för koncernens externa nätbyggnad. Omsättningen för belysningsverksamheten ökade, beroende främst på bytet av armaturer i anslutning till fastställda energibesparingsmål. Den totala omsättningen på 12,2 (12,5) milj. euro innebar en liten minskning jämfört med året innan. Rörelsevinsten sjönk till 0,36 (0,63) milj. euro. Bokslutet innehåller en post av engångskaraktär på 0,25 milj. euro som härrör från pensionspaketet som förverkligas år Resultatet för alla affärsverksamheter var dock positivt. Verksamheten i anslutning till planeringen av elnätet ökade betydligt i och med att allt fler nätkunder övergick till KVR-byggande (totalentreprenad). Prioriteringsområden var speciellt en förkortning av genomgångstiderna för projekt, projektuppföljning samt projektrapportering. Nya affärsverksamheter var tillhandahållande av elektrifieringslösningar för industrin samt installation av fjärravlästa mätare för fjärrvärme. Utvecklingen av processerna i anslutning till underhållsaffärsverksamheten fortsatte och de effektivitetskrav som ställts på verksamheten kunde i huvudsak uppfyllas. Samarbetet med underleverantörskedjan fungerade effektivt med hjälp av etablerade partnerskap och rutiner. Antalet fastanställda uppgick till 58 (60) st i slutet av året. Nätbyggnadsverksamheten Nätbyggnadens omsättning sjönk med 4,3 procent jämfört med föregående år. Resultatnivån blev lägre än väntat, huvudsakligen till följd av minskad omsättning, högre materialpriser än förväntat samt pensionsredovisningar av engångskaraktär. Prioriteringarna inom nätbyggnadsverksamheten var att planera och bygga ut kabelnätet och därmed förbättra tillförlitligheten i eldistributionen. Stormarna och de stora snömängderna som belastade elnätet krävde insatser under flera veckor i början av året. Belysningsverksamheten Under året utvecklades belysningsverksamheten gynnsamt och både omsättningen och rörelsevinsten ökade. Arbetet med bytet av armaturer i enlighet med EU:s energibesparingsmål fortsatte och dessutom installerades mätare för fjärrvärmen i Vasa. Effektiviseringen av arbetsrutinerna återspeglades i en förbättring av resultatet. Utveckling av verksamheten Under året inrättades ett nytt system för lagring av material som tillhör RAVERA. Systemet upprätthålls av avtalsleverantören och förbättrar återvinningen av bl.a. återanvändningsmaterial och överloppsmaterial från projekt. För att effektivisera uppföljningen och reslutatprognostiseringen av pågående projekt infördes ett nytt rapporteringssystem för arbetshandledning. Utvecklingen av arbetarskyddet fortsatte och kampanjer i anslutning till arbetarskydd ordnades både för den egna personalen och för avtalsentreprenörer, bl.a. kampanjer för användning av personlig skyddsutrustning. Företagets interna auditeringar av arbetsplatsen utfördes regelbundet. Väsentliga händelser efter räkenskapsperioden Efter en offerttävling på hösten övergick ansvaret för underhållet av Vasa stads väg- och gatubelysning med ett femårigt avtal till en annan entreprenör. Efterskrift Verkställande direktör Mika Kuusisto har meddelat att han övergår i annan arbetsgivares tjänst. Styrelsen tackar verkställande direktör Mika Kuusisto för väl utfört arbete med att leda och utveckla bolaget under drygt fyra år. Styrelsen har vidtagit åtgärder för att anställa en ny verkställande direktör. Hannu Linna styrelsens ordförande 14

15 Bokslut (1000 ) Koncernen Vasa Elektriska Vasa Elektriska Ab RESULTATRÄKNING OMSÄTTNING Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga rörelseintäkter Andel av intressebolagens resultat Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST Finansiella intäkter och kostnader Andel av intressebolagens resultat VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära poster VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER Bokslutsdispositioner Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST

16 Bokslut (1000 ) Koncernen Vasa Elektriska Vasa Elektriska Ab BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Koncerngoodwill Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Latenta skattefordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL Ackumulerade bokslutsdispositioner FRÄMMANDE KAPITAL Latenta skatteskulder Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA

17 Bokslut Koncernen Vasa Elektriska (1000 ) Vasa Elektriska Ab FINANSIERINGSANALYS Affärsverksamhetens kassaflöde RÄKENSKAPSPERIODENS VINST Korrektivposter: Avskrivningar och nedskrivningar Försäljningsvinster (-) och förluster (+) från bestående aktiva Andel av intressebolagens resultat Finansiella intäkter och kostnader Inkomstskatt Övriga korrigeringar Kassaflöde före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital: Omsättningstillgångar, ökning (-) eller minskning (+) Kortfristiga räntefria affärsfordringar, ökning (-) eller minskning (+) Kortfristiga räntefria skulder, ökning (+) eller minskning (-) Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor från rörelseverksamheten Erhållna dividender från affärsverksamheten Erhållna ränteintäkter från affärsverksamheten Betalda direkta skatter Kassaflöde före extraordinära poster Affärsverksamhetens kassaflöde Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar Köpta aktier i ägarintresseföretag Investeringar i andra placeringar Återbetalning av lånefordringar Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Upptagna kortfristiga lån Amortering av kortfristiga lån Förändring av koncernkontofordringar /-skulder Anslutningsavgifter, ökning Upptagna långfristiga lån Amortering av långfristiga lån Betalda dividender Erhållna och betalda koncernbidrag -10 Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel i början av räkenskapsperioden Likvida medel i slutet av räkenskapsperioden

18 Noter till bokslutet Koncernen Vasa Elektriska hör till koncernen Vasa stad. Avskrifter av Vasa stads koncernbokslut fås från Vasa stad, Vasaesplanaden 10, VASA. Koncernbokslutets omfattning och beräkningsprinciper I koncernbokslutet har som dotterbolag upptagits alla de bolag, vari moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50 % av det röstetal som aktierna berättigar till. Det interna aktieinnehavet har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Elimineringen av koncernens eget kapital har genomförts i den uppifrån nedåtgående ordning som balansschemat förutsätter. Ägarintresseföretagen EPV Energi Ab, Smedsby Värmeservice Ab och Oy Enerit Ab har tagits med i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Avvikande från kapitalandelsmetoden enligt vilken resultatet redovisas på en rad, har en inkomst av engångsnatur (6,2 milj. euro), som ingår i koncernen EPV Energis resultat och erhållits genom försäljning av stamnätsbolaget Fingrid Abp, på grund av sin speciella natur antecknats bland finansiella intäkter. Vid fastställandet av avskrivningstiden för koncerngoodwill har den långvariga karaktären hos investeringarna i energiproduktions- och överföringsverksamhet beaktats. Koncerninterna affärstransaktioner, vinstutdelning samt interna fordringar och skulder har eliminerats. Den latenta skatteskulden för de tillfälliga skillnaderna mellan beskattning och bokslut har beräknats genom att tillämpa den skattesats som vid bokslutet fastställts för de följande åren. Transaktioner med närstående parter I sin normala affärsverksamhet tillsammans med närstående parter agerar Vasa Elektriska Ab på kommersiella grunder, vilka motsvarar de villkor som iakttas vid verksamhet med tredje parter. Ett undantag är intressebolaget EPV Energi Ab, som behandlas nedan i denna not. VASA STAD OCH KONCERNEN VASA STADS BOLAG Alla affärstransaktioner mellan Vasa Elektriska Ab och Vasa stad samt bolag som hör till koncernen Vasa stad sker på marknadsmässiga villkor. INTRESSEFÖRETAG Vasa Elektriska Ab äger andelar i EPV Energi Ab, som i sin tur äger produktionsandelar i olika produktionsbolag. Enligt aktieägaravtalen har varje ägare rätt till el i proportion till sitt aktieägarskap eller på basis av andra avtal. Varje ägare svarar för en kostnadsandel som motsvarar dess ägarandel, oberoende av produktionsmängd. EPV Energi Ab är inte ett vinstdrivande företag, eftersom EPV Energi Ab köper el till ett produktionskostnadsbaserat pris som innehåller även räntekostnader och punktskatter. Priset är i allmänhet lägre än marknadspriset. 18 Derivatavtal Målet för Vasa Elektriskas riskhantering är att skydda sig mot de effekter på kassaflödet och täckningsbidraget som föranleds av osäkerheten i marknadspriset på el. Portföljförvaltningen sköts i enlighet med den riskpolitik som bolagets styrelse godkänt. Riskpolitiken förverkligas enligt principen för portföljförvaltning. Försäljningsverksamheten och produktionsverksamheten har egna portföljer och situationen och riskerna för vardera portföljen analyseras och rapporteras regelbundet. Exponeringen för marknadsprisrisker mäts, begränsas genom skyddsaffärer och rapporteras systematiskt i enlighet med de principer som anges i riskhandboken. I portföljförvaltningen iakttas alltid de riskgränser som styrelsen godkänt. Medlet för riskhanteringen består huvudsakligen av att minimera riskerna. På derivatavtal tillämpas huvudsakligen säkringskalkylering. Vid tillämpningen av säkringskalkylering bokförs derivatinstrumentens resultatpåverkan på samma gång som det skyddade objektet och det orealiserade resultatet av posterna som är föremål för säkringskalkyleringen anges i bokslutets noter. Tradingportföljens orealiserade förluster bokförs som en resultatpåverkande post. Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften minskad med avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan har beräknats lineärt i enlighet med föremålens ekonomiska användningstid. Avskrivningstider enligt plan är: Immateriella rättigheter och goodwill 5 år Koncerngoodwill 20 år Övriga utgifter med lång verkningstid 5 år Byggnader och konstruktioner år Energiproduktionsanläggningar 25 år Eldistributionsnät år Fjärrvärmenät år Maskiner och inventarier 5 år Övriga materiella förnödenheter 5-10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna upptas enligt fifo-principen baserad på anskaffningsutgiften eller ett återanskaffningspris som är lägre än detta. Periodisering av pensionsutgifter Koncernbolagens pensionsskydd har handhafts av utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsavgifterna och utgifterna under bokföringsperioden baseras på beräkningar som gjorts inom pensionsförsäkringsbolagen. Pensionsavgifterna registreras som en utgift under det år de uppstår. Finansieringstillgångar Moderbolagets likvida medel på koncernkonton innehåller dotterbolagens tillgångar. Bolaget har motsvarande skulder till eller fordringar mot dotterbolagen. Övriga ansvar Behandlingsavgifterna för de CCA-impregnerade stolpar som tas ur bruk kostnadsförs i den takt som de realiseras. Särredovisat bokslut för elaffärsverksamheter Förutom elhandelns affärsverksamhet omfattar bolagets bokslut även fjärrvärmeaffärsverksamheten. Elöverföringsverksamheten bolagiserades Fördelningsgrunderna för de gemensamma utgifterna och balansposterna: De utgifter och intäkter som hör till en viss affärsverksamhet är bokförda direkt på ifrågavarande verksamhet. Gemensamma utgifter är delade på affärsverksamheterna med hjälp av den interna redovisningen. Fjärrvärmen har fakturerat elhandelsaffärsverksamheten internt för avskrivningarna för VL2 således, att 14 % av nettoavskrivningarna har tillförts fjärrvärmen och 86 % elanskaffningen. Fördelningen har gjorts enligt Elektrowatt-Ekonos beräkning.

19 Noter till resultaträkningen Bilaga Koncernen Vasa Elektriska (1000 ) Vasa Elektriska Ab FÖRDELNING AV OMSÄTTNING 1 Omsättning enligt segment Vasa Elektriska Ab - elhandel Vasa Elektriska Ab - fjärrvärme Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab Omsättning mellan segmenten Totalt FÖRÄNDRING AV LAGER AV FÄRDIGA VAROR OCH VAROR UNDER TILLVERKNING ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Hyresintäkter Försäljningsvinster från anläggningstillgångar, materiella tillgångar Koncernens interna försäljningsvinster, materiella tillgångar 4 Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter MATERIAL OCH TJÄNSTER Inköp under räkenskapsperioden Ökning eller minskning av lager Material, förnödenheter och varor Köpta tjänster Material och tjänster ANTAL ANSTÄLLDA I GENOMSNITT UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN (deltidsanställda proportionerade) Tjänstemän Arbetare Vasa Elektriska Ab Oy RAVERA Ab Vasa Elnät Ab Totalt Personalkostnader Löner och arvoden Erhållna ersättningar för löner Aktiverade löner Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga fasta lönebikostnader Personalens övriga frivilliga personförsäkringsavgifter Aktiverade lönebikostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader

20 Noter till resultaträkningen Bilaga Koncernen Vasa Elektriska (1000 ) Vasa Elektriska Ab Ledningens löner, arvoden och naturaförmånder Verkställande direktörer Styrelsernas medlemmar Styrelsernas medlemmar och verkställande direktör Förvaltningsrådetets medlemmar Totalt AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella tillgångar Avskrivning av immateriella rättigheter Avskrivning av goodwill -3-3 Avskrivning av övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Materiella tillgångar Avskrivningar av byggnader och konstruktioner Avskrivning av energiproduktionsanläggningar Avskrivning av eldistributionsnät Avskrivning av fjärrvärmenät Avskrivning av övriga materiella tillgångar Totalt Avskrivningar enligt plan Avskrivning på koncerngoodwill och minskning av koncernreserven Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar Avskrivningar och nedskrivningar ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Frivilliga lönebikostnader Hyror Kostnader för verksamhetsutrymmen Kostnader för fordon Kostnader för adb-anläggningar och program Kostnader för övriga maskiner och inventarier Resekostnader Representationskostnader Försäljnings- och marknadsföringskostnader Kostnader för forskning och utveckling Revisionsarvoden, egentlig revision Revisionsarvoden, övriga sakkunnigtjänster Revisionsarvoden, skatterådgivning Revisionsarvoden Övriga administrativa och affärskostnader Anläggningstillgångarnas överlåtelseförluster, materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader