FORMGIVNING Maria Alsbjer och Jesper Johanson. FOTO Johan Dalhäll, Linus Grabö, JP Lahall, Dan Lindberg, Magnus Wahman.

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET ÅRSREDOVISNING 2008

2 FORMGIVNING Maria Alsbjer och Jesper Johanson FOTO Johan Dalhäll, Linus Grabö, JP Lahall, Dan Lindberg, Magnus Wahman. TRYCK Åtta.45 Tryckeri AB, Solna 2009

3 organisation... 4 förord... 5 Grundläggande utbildning... 7 Forskning och forskarutbildning Kvalitet och samverkan Personal Ekonomi Tabeller som stöd för resultatredovisningen Årsbokslut Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Avgiftsbelagd verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras Resultaträkning fördelad på verksamhetsgrenar Resultaträkning fördelad på anslags- och bidragsfinansierad verksamhet, avgiftsfinansierade uppdrag samt vetenskapsområde Underlag för beräkning av grundutbildningsanslag för Återrapporteringskrav enligt regeringens regleringsbrev Kvalitet Prioriteringar och utveckling i kvalitetsarbetet Pedagogisk utbildning för lärare Utbildning för handledare i forskarutbildning Internationalisering Strategiska beslut och organisering Internationell rekrytering... 9, 18 Jämställdhet Åtgärder för jämnare könsfördelning Studenter... 8 Personal Utbildningar med särskilt ojämn fördelning... 8 Rekrytering och befordran av lärare Rekrytering av dekaner med mera Rekryteringsmål för professorer Kort- och långsiktiga resultat av jämställdhetsarbete... 8, 21 Utfall i förhållande till mål för perioden Andel kvinnor bland akademiska ledare Grundläggande utbildning Examensmål för perioden för Sjuksköterskor... 8, 9 Lärare... 8, 9 Åtgärder för att säkra tillräckligt många lärarstudenter till förskola och förskoleklass... 9 Helårsstudenter i högskoleingenjörsutbildning... 7 Bredd i rekryteringen... 7, 8 Åtgärder i utbildningar med sned rekrytering... 8 Samarbete med gymnasieskolor... 8 Insatser för bättre information om studievägar och arbetsmarknad... 8, 9 Förändringar i utbildningsutbudet... 9 Efterfrågan på utbildningarna... 9 Avvägning mellan kurser och program... 7 Tillämpning av reell kompetens Av lärosätet bestämda urvalsgrunder Vägledning av studenter som väljer lärarutbildning... 9 Samverkan via regionala utvecklingscentrum Studenter i uppdragsutbildning Resultat av verksamheten i Grythyttan Forskning och forskarutbildning Breddad rekrytering Åtgärder för karriären efter forskarutbildningen Åtgärder för ökad effektivitet Antal som börjar forskarutbildning och därav lic-utbildning...13 Antal forskarexamina ; och i förhållande till mål... 14, 15 Åtgärder för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning...15 Samverkan Av styrelsen beslutade samarbeten med andra lärosäten

4 Organisation Universitetsstyrelsen 2009 Hans Sandebring, f.d. generaldirektör, ordförande Merit Israelsson, vice ordförande Jens Schollin, rektor Företrädare för allmänna intressen Bo Anderson, landstingsdirektör Carl Jan Granqvist, adjungerad professor Merit Israelsson, verkställande direktör Kjell Jansson, generaldirektör Magnus Persson, regiondirektör Nina Rehnqvist-Ahlberg, professor Birgitta Stymne, teknologie doktor Akademier Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap (HumUS) Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete (JPS) Akademin för naturvetenskap och teknik (NT) Handelshögskolan Företrädare för verksamheten Andreas Bergwall, universitetsadjunkt Mats Ekström, professor Katarina Swartling Widerström, universitetslektor Företrädare för de studerande Madeleine Sidoli, ordförande Örebro studentkår Markus Görs, studentrepresentant Christian Skröder, studentrepresentant Hälsoakademin Musikhögskolan Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte Akademi (RHS) Organisationsmodell Akademisk struktur Administrativ ledningsstruktur Lednings-/rådsorganisation Fakultetsorganisation Administrativa stödprocesser Akademiråd Universitetsstyrelse Rektor Internrevision Universitetsledning * 3 Ledningsråd * 2 * 1 * 1 * 2 * 3 Rektor Prorektor Universitetsdirektör Ordf. Studentkåren Rektor/prorektor Vicerektorer Dekaner Universitetsdirektör Studentrepresentant Dekaner Akademichefer Universitetsdirektör Utvecklingsdirektör Administrativ direktör Överbibliotekarie Studentrepresentant FN: hälsa, medicin, vård FN: utbildningsvetenskap FN: humaniora och socialvetenskap FN: ekonomi, management, innovation FN: natur, teknik Ledningsstab Akademi: Hälsoakademin Akademier: Hälsoakademin HumUS NT Musik RHS Akademier: JPS Musik HumUS RHS Akademi: Handelshögskolan Akademi: NT-akademin Utvecklingsstab Universitetsadministration FN = Fakultetsnämnd 4

5 Förord Örebro universitet fortsätter att växa men de externa förutsättningarna visar på betydelsen av kraftfulla prioriteringar inom forskningen samt behovet av utveckling av fler professionsutbildningar med högt söktryck. Under 2008 har ett stort antal utredningar och propositioner publicerats med påverkan på sektorns utveckling. De viktigaste är forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation, utredningen om lärarutbildningen En hållbar lärarutbildning och autonomiutredningen Självständiga lärosäten. Forskningspropositionen fördelar under de närmaste åren fem nya miljarder till forskning inom svenska universitet och högskolor, vilket är ett mycket gott initiativ. Medlen fördelas dels direkt som fakultetsanslag och dels som strategiska satsningar samt på ett mindre antal utvalda riktade områden. De direkta fakultetsanslagen fördelas enligt en nyckel där publikationer och citeringar samt externa anslag utgör grunden för fördelningen. För ett ungt universitet som haft mycket kort tid för att bygga upp sin forskning är detta en fördelningsnyckel där vi missgynnas och systemet samtidigt kraftigt bejakar äldre universitet med långvariga forskningsuppdrag. De strategiska satsningarna skall gå till världsledande forskningsmiljöer, något som på samma sätt är omöjligt att bygga under kort tid men där lärosäten med lång tids forskning har oändligt större möjligheter. Avståndet mellan äldre och yngre universitet fortsätter därför att öka mycket påtagligt och de nya universitetens uppdrag blir mer otydligt än tidigare. Eftersom grundutbildningen skall vara forskningsanknuten måste vi kunna erbjuda attraktiva miljöer för forskare, lärare och studenter, vilket blir svårare för unga universitet i relation till de äldre. Utredningen av lärarutbildningen föreslår att antalet lärosäten som skall ha rätt att ge fullständig lärarutbildning på alla nivåer minskar. Strategiska forskningsmedel avsedda för utbildningsinriktad forskning koncentreras till ett fåtal lärosäten. För Örebro universitet är erhållande av examensrätt för lärarutbildning på alla nivåer oerhört viktigt och arbetet med detta har inletts. Autonomiutredningen föreslår en större frihet för universitet och högskolor med ökade möjligheter att själva ta ansvar för lärosätets utveckling, vilket beskrivs i förslaget. Örebro universitet ser både för- och nackdelar med det givna förslaget. Den interna satsningen på att utveckla Örebro universitets forskning fortsätter. Under året tillsattes 40 postdok-tjänster inom lärosätets mest framgångsrika forskningsområden i form av biträdande lektorat. Rekryteringarna ger universitetet ett kraftfullt tillskott av forskningskompetens och en viktig kompetenshöjning för framtiden. Under året gick studentantalet ner något på lärosätet, liksom i hela riket. Bättre möjligheter att få arbete direkt efter gymnasieutbildning är den sannolika förklaringen. På goda grunder tror vi att studentillströmningen kommer att öka under 2009, vilket vi redan nu ser signaler på. Ett omfattande samarbete med länsstyrelse, arbetsförmedling och näringsliv har påbörjats för att erbjuda allmänna och riktade insatser för kompetensförsörjning och kompetensutveckling med anledning av den rådande krisen i samhällsekonomin. S amverkan med landsting och länets kommuner fortsätter att utvecklas. Utvecklingen av universitetsstaden Örebro är en spännande resa och dialogen med kommunen är mycket givande. Under året invigdes ett nytt campus, Campus Nobel, i Karlskoga med fokus på forskning inom modellering och simulering. Det långvariga arbetet angående en eventuell fusion mellan Örebro universitet och Mälardalens högskola som senare övergick till diskussion om en federation mellan dessa och högskolan Dalarna avbröts under året efter ett gemensamt beslut från samtliga tre lärosäten. Förutsättningar för en federation förelåg inte men de tre lärosätena fortsätter med omfattande samverkan, dock utan organisatorisk sammanslagning. Universitetets samverkan med högskolorna i Skövde och Halmstad fortsätter att utvecklas inom det tekniska och medicinska vetenskapsområdet. Andra viktiga samarbeten är till exempel inom genus- och handikappvetenskap med Linköpings universitet. Robusta professionsutbildningar utgör alltmer basen för utbildningssatsningarna vid Örebro universitet. Erhållandet av rätten att ge civilekonomexamen som beviljades lärosätet under året är en viktig händelse och tillsammans med de relativt nyetablerade jurist- och psykologutbildningarna samt de tidigare starka professionsutbildningarna, till exempel socionom- och vårdutbildningar, ger detta en stabil grund för ett bra söktryck. Arbetet med att erhålla rätten att utfärda läkarexamen fortsätter. Högskoleverket avslog ytterligare en gång universitetets ansökan. En ny bedömargrupp och nya bedömningskriterier och grunder infördes. För Örebro universitet är denna logik ofattbar, särskilt också från perspektivet av det katastrofala läget vad gäller läkarförsörjning i landet. Bedömningen av vår ansökan har väckt mycket förundran i landet i många sektorer. Det är också en av flera viktiga ingredienser i SUHFs starka kritik vad gäller kvaliteten i Högskoleverkets utvärderingar. Universitetet avser att avge ytterligare en ansökan om examensrätt för läkarutbildning. Samarbetet med medicinska fakulteten i Glasgow har stärkts liksom stödet från landstinget, Regionförbundet, omgivande landsting och andra högskolor och universitet med undantag av de svenska universitet som idag har läkarutbildning. Under året invigdes det så kallade Bilbergska huset som i första hand inrymmer naturvetenskaplig forskning och utbildning. Huset är en välbehövlig förstärkning av de resurser som är helt nödvändiga för dessa verksamheter vid Örebro universitet. Två större utvärderingar har startat under året på universitetet. Den första gäller det naturvetenskapliga och tekniska området. Avsikten är att skapa underlag för prioriteringar och bedriva verksamhet inom naturvetenskap och teknik där förutsättningarna stärks för stark forskning och grundutbildning. Dessutom genomförs en utvärdering av universitetets administration. En mycket stor förändring av administrationens arbetssätt och omfattning genomfördes under Utvärderingen avser huruvida det går att ytterligare optimera stödet till den så kallade kärnverksamheten. Forskningsproduktionen fortsätter att öka kraftigt. Doktorandantalet är närmare 550 och de externa forskningsmedlen ökar påtagligt. Flera forskargrupper har fått betydande anslag i hård konkurrens. Universitetet etablerar sig allt mer som ett forskningsuniversitet. Sammanfattningsvis står sig Örebro universitet väl. Studentantalet är på väg upp, forskningsaktiviteten ökar påtagligt liksom de externa intäkterna. Jens Schollin, rektor 5

6 6

7 Grundläggande utbildning Grundläggande utbildning Inflödet av nya studenter ökar igen efter den tidigare nedåtgående trenden, men utflödet av examinerade var fortfarande stort 2008, varför den totala utbildningsvolymen minskade något jämfört med föregående år. För 2008 uppgick antalet helårsstudenter till Det är 150 färre än föregående år, det vill säga en minskning med två procent. Den relativt låga utbildningsvolymen man får gå tillbaka till 2002 för att hitta jämförbara tal innebär också att universitet hade en outnyttjad kapacitet på 11,4 procent jämfört med det tak som Riksdagen allokerade resurser för. Utfallet blev också lägre än planerat, vilket har inneburit att det ekonomiska resultatet för grundutbildningen blev negativt, minus 25,1 miljoner kronor av en total kostnad på 617,5 miljoner kronor. Nu pekar mycket på att utvecklingen har vänt när det gäller antalet studenter. Antalet nybörjare ökade under 2008 och om man delar upp utbildningsvolymen för 2008 på halvår märks ökningen också i ett (något) bättre utfall för andra halvåret. Även sökandesiffrorna för vårterminen 2009 är positiva, även om ökningen till stor del förklaras av att psykologutbildningen nu för första gången har vårstart, och att civilekomutbildning har tillkommit som ett nytt attrak tivt program i utbildningsutbudet. Examensrätten för civilekonomutbildning är en positiv nyhet för grundutbildningen under På den negativa sidan måste då samtidigt noteras att Högskoleverket har dragit in universitetets rätt att ge biomedicinsk analytikerexamen på grund av bristande kvalitet i utbildningen. Dessutom har universitetet åter fått avslag på sin ansökan om rätt att examinera läkare. Antal helårsstudenter Utöver helårsstudenter och helårsprestationer i den anslagsfinansierade delen av utbildningsverksamheten kan universitetet redovisa 262 helårsstudenter och 238 hel års prestationer i poänggivande uppdragsutbildning. För den poänggivande uppdragsutbildningen är det en klar ökning jämfört med föregående år, varför nedgången i volym totalt sett är mycket liten mellan 2007 och Ett delmål i den grundläggande utbildningen är enligt regleringsbrevet att antalet helårs studenter inom det tekniska och naturvetenskapliga utbildningsområdet ska uppgå till minst 2 050, inom design till högst 15 och inom musik till högst 180. För design blev utfallet 27 helårsstudenter och för musik 175. Det vill säga i nivå med eller över målet. Däremot når universitetet inte upp till målet när det gäller antalet helårsstudenter inom teknik och naturvetenskap. Utfallet blev 1 681, det vill säga bara drygt åttio procent av målet. Det är en ytterligare nedgång jämfört med föregående år då motsvarande antal var Nedgången beror helt enkelt på svårigheter att rekrytera, trots rekryteringsinsatser. Utvecklingen har påverkats negativt av den minskade rekryteringen till lärarutbild ningen. Inom den grundläggande utbildningen ligger cirka sju procent av volymen på avancerad nivå något mer när det gäller hel årsstudenter, något mindre när det gäller helårsprestationer. Totalt handlar det om 602 helårsstudenter och 440 helårsprestationer. Prestationsgraden är alltså 73 procent. Till stor del är kurserna på avancerad nivå delar av långa program, till exempel jurist utbildning, där en del av utbildningen ligger på grundnivå och en del på avancerad nivå. I övrigt är det framför allt masterprogram i utvärdering, företagsekonomi, statistik, nationalekonomi och ekonometri, medicinsk diagnostik, global journalistik som ger volym i utbildningen på avancerad nivå. Antalet nybörjare i masterprogram ökar och fördubblades hösten 2008 jämfört med föregående hösttermin (den första för program på avancerad nivå). Avvägningen mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå görs framför allt i per spektivet att det ska finnas en tydlig samhällsnytta och efterfrågan på de program som er bjuds och att de ska finnas inom områden där universitetet har särskilda förutsättningar att erbjuda högkvalitativ utbildning. Men hittills har utvecklingen bara börjat när det gäller ut bildningar på avancerad nivå. Bredden i rekryteringen Allmänt sett kan läget när det gäller bredden i rekryteringen till Örebro universitet beskrivas utifrån de nyckeltal som Högskoleverket löpande presenterar. Under de senaste åren har andelen studenter med arbetarbakgrund ökat med ett Antal helårsstudenter per utbildningsområde Naturvetenskap 487 Humaniora 662 Juridik 691 Idrott 252 Medicin 470 Undervisning 716 Musik 175 Övrigt 36 Vård 996 Design 27 Samhällsvetenskap Teknik

8 Grundläggande utbildning Andel studenter på kurser med jämn könsfördelning, procent Antal helårsstudenter 2008 Design 59,1 92,4 27 Humaniora 27,5 44,7 662 Idrott 13,6 25,5 252 Juridik 26,0 41,8 691 Medicin 0,6 3,2 471 Musik 41,8 41,2 176 Naturvetenskap 12,4 26,3 487 Samhällsvetenskap 48,5 35, Teknik 23,3 25, Undervisning 6,4 9,8 717 Vård 0,6 0,3 996 Övrigt 0,0 0,0 36 Totalt 25,7 26, Jämn könsfördelning = inom intervallet procent. Studentvolymen räknas i helårsstudenter. par procentenheter, från 24 procent bland nybörjare läsåret 2005/06 till 26 procent bland nybörjare läsåret 2007/08. Även andelen som tillhör första generationens universitetsoch högskolestudenter har ökat något, till 71 procent bland nybörjarna läsåret 2007/08. Utvecklingen har varit likartad när det gäller andelen studenter med utländsk bakgrund. Andelen har ökat med någon procentenhet under de senaste åren och jämförelsetalet, det vill säga det av Högskoleverket redovisade tal som visar rekryteringen av studenter med utländsk bakgrund givet de kommuner studenterna rekryteras från och de åldersgrupper studenterna tillhör, ligger för nybörjare läsåret 2007/08 på 1,07, vilket betyder att andelen studenter med utländsk bakgrund är större än vad som motsvarar deras andel i befolkningen i samma ålder. Detta gäller dock för ett genomsnitt över alla grupper med utländsk bakgrund. Skillnaderna mellan grupper från olika länder och med olika social och utbildningsmässig bakgrund är, som vi vet, stor. Utvecklingen under den period som föregående handlingsplan omfattar, , har med andra ord varit positiv när det gäller ökad bredd i rekryteringen vid Örebro univer sitet. Åtgärder för att öka bredden i rekryteringen har varit ökad närvaro av universitetet i gymnasieskolorna, inte minst i de delar av länet där övergången till hög skoleutbildning är låg relativt sett. Etablering och utökning av regionala campus i Grythyttan, Kopparberg och Karlskoga är exempel på sådana åtgärder. Etablering av högre utbildning i de norra och västra delarna av Örebro län framstår som särskilt angelägen med tanke på den låga över gången till högre utbildning i dessa områden, bland annat dokumenterad i Högskoleverkets redovis ning av övergångs frekvenser i olika kommuner, och från olika gymnasieskolor. Den utökade närvaron av högskoleutbildning i dessa områden kan dessutom ge en effekt, som först på längre sikt kan avläsas i faktiska övergångssiffror, och kanske inte alltid på den ort det gäller. För att stimulera till högskolestudier på längre sikt finns också sedan fem år tillbaka ett samarbetsprojekt, Linje14, mellan Örebro universitet och Örebro kommun. Det är ett projekt som syftar till att öka kunskapen om högre studier redan på grundskolenivå och minska snedrekryteringen till högskolan främst vad gäller social bakgrund. Det görs även informationsinsatser vid folkhögskolor och arbetsförmedlingar för att nå nya grupper. Annonsering sker i gratistidningar för att den även ska nå den som inte har en egen tidning. När det gäller ökad bredd i rekryteringen till de utbildningar som är mest snedrekryteran de kan nämnas universitetets arbete att få examensrätt för och etablera jurist- och psykologutbildning i Örebro. Jurist- och psykologutbildning har traditionellt relativt få studenter från miljöer utan studie tradition. Etableringen i Örebro innebär sannolikt att rekryteringen till dessa utbild ningar breddas i ett nationellt perspektiv. Könsfördelningen i utbildningen Könsfördelningen bland studenterna vid Örebro universitet är sned, som i den högre utbildningen i allmänhet. Bland dem som börjar sina första studier i högskolan i Örebro är nästan 65 procent kvinnor, drygt 35 procent män. Samma snedhet gäller för nybörjare på utbildningsprogram. Bland examinerade är fördelningen ännu snedare. Cirka 70 procent av alla examina avläggs av kvinnor, bara 30 procent av män. Av alla studenter går bara en fjärdedel på kurser med jämn könsfördelning andel kvinnor respektive män inom intervallet procent. I detta avseende är fördelningen bäst (jämnast) inom utbildnings områdena humaniora, juridik och musik och sämst (ojämnast) inom vård, medicin och undervisning. Förändringar har skett under de senaste åren, men de beror framför allt på förändringar i kurssammansättningen inom områdena. Totalt sett är ande len på kurser med jämn könsfördelning stabil kring 25 procent över åren. Stora utbildningar med mycket sned könsfördelning är ingenjörsutbildningar, lärarutbild ningar och sjuksköterskeutbildning. Bland nybörjare på dessa program 2008 var andelen kvinnor 6 procent, 68 procent respektive 84 procent. Jämfört med tre år tidigare var utfallet sämre eller mycket sämre i de tre fallen, trots det arbete som har bedrivits för att intressera det underrepresenterade könet för utbildningarna, till exempel genom att studenter som tillhör det underrepresenterade könet har deltagit i information riktad till gymnasister. En förklaring till att könsskillnaden har ökat under de senaste åren kan vara nedgången i rekrytering. En förändring som ofta innebär att det traditionella rekryteringsmönstret förstärks. Långsiktigt inriktat arbete som sommarkurser i teknik för flickor i högstadiet och projektet Pojkar i medicin, vård och omsorg för pojkar i årskurs sju bedrivs löpande för att förbättra förutsättningarna för en jämnare rekrytering i framtiden. Examina och examensmål Under året utfärdades totalt examina. Det är något fler än tidigare högsta notering som nåddes 2005 och 250 fler än föregående år. Antalet kandidatexamina var 452, antalet magisterexamina 241, lärarexamina 296 (därutöver 77 gamla lärarexamina från den tid när det fanns flera olika lärarexamina), 169 socionomexamina och 108 sjuksköterskeexamina. Det här betyder alltså att dessa fem grupper av examina, som är 8

9 Grundläggande utbildning de enda med fler än hundra avlagda examina svarar för tre fjärdedelar av hela antalet avlagda examina. Till detta kan läggas att antalet avlagda examina alltid är större än antalet examinerade individer. En del avlägger mer än en examen till exempel kandidat- och magisterexamen, kandidat examen och en så kallad yrkesexamen. För Örebro universitets del brukar antalet för första gången examinerade individer uppgå till procent av antalet avlagda examina. För några utbildningar finns examensmål uppsatta av regeringen. Examensmålen gäller för perioden och omfattar sjuksköterskeexamen (inklusive röntgensjuksköterskor) samt lärarexamina. För sjuksköterskeexamen (inklusive röntgensjuksköterskor) upp fylldes målet till 97 procent en tillfällig neddragning i antagningen 2005 ledde till en svacka i examinationen 2008 i övrigt ligger antalet examinerade över målet. När det gäller lärarexamina överträffas målet med marginal både för lärare med inriktning mot tidigare år och för lärare med inriktning mot senare år. Åtgärder för att säkra ett tillräckligt antal till förskola och förskoleklass I regleringsbrevet ställer regeringen krav på åtgärder för att säkra ett tillräckligt antal examinerade med inriktning mot förskola och förskoleklass. En första förutsättning är att antalet som är behöriga för arbete i förskola och förskoleklass är tillräckligt. I Örebro gäller denna behörighet alla med lärarexamen med inriktning mot tidigare år. I den delen uppfylls det kvantitativa målet mer än väl. Örebro universitet har också en utbildning med särskild inriktning mot arbete i förskola, förskoleklass och fritidshem, Natur och skapande. Enbart med den som bas har universitetet en något större volym i utbildningen mot förskola, förskoleklass och fritidshem än före 2001 års reform. Universitetet har också utvecklat en särskild specialiseringskurs om 30 högskolepoäng, Pedagogisk verksamhet för yngre barn, som kvalificerar för området. Kursen är populär och många studenter på lärarutbildning med annan inriktning väljer att läsa den. Härutöver erbjuder universitetet utbildning mot området via ett särskilt sökalternativ i det korta lärarprogrammet (90 högskolepoäng). Även i övrigt arbetar lärosätet aktivt med studievägledning i nära anslutning till utbild ningen så att studenterna ska ha bästa möjliga kunskap om vad olika val av inriktningar och ämne kan innebära när det gäller förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Etableringen på arbetsmarknaden och förändringar i utbildningsutbudet Högskoleverkets mätningar av etableringen på arbetsmarknaden visar ett gott utfall för examinerade från Örebro universitet. I den senaste rapporten (2008:35) har verket gjort en jämförelse mellan lärosäten som sträcker sig över ett antal år. Den visar att examinerade från Örebro universitet hävdar sig väl eller mycket väl jämfört med examinerade från andra lärosäten när det gäller hur lång tid det tar för de examinerade att etablera sig på arbetsmarknaden. Under perioden (andel etablerade respektive år) placerar sig Örebro universitet till och med främst av de allmänt inriktade lärosätena och endast efter de två specialhögskolorna, Gymnastik- och idrottshögskolan samt Lärarhögskolan i Stockholm, av samtliga lärosäten. Förklaringen till topplaceringarna i tabellen är, enligt Högskoleverket, att lärosätena har nära till eller ligger i relativt stora lokala arbetsmarknader, och att utbildningsutbudet väl motsvarar efterfrågan på dessa arbetsmarknader. De utbildningar som har en hög andel som snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden är i allmänhet utbildningar med en tydlig profilering mot ett visst segment på arbetsmarknaden, det vill säga framför allt programutbild ningar med en professionsinriktning enligt den modell som successivt har prioriterats starkare i utbildningsutbudet vid Örebro universitet. Denna inriktning av utbildningsutbudet har också fått ett särskilt lyft genom tillkomsten av juristutbildning och psykologutbildning. Internationella studenter och studentutbyte Örebro universitet ligger relativt lågt i det mobilitetsindex för de svenska lärosätena som Högskoleverket tar fram. Mobilitetsindexet visar andelen in- och utresande relativt hela antalet studenter vid lärosätet. Bilden är densamma både när det gäller inresande och ut resande studenter. Examensmål Internationella utbyten Mål Antal examina Totalt Högskoleingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen och röntgensjuksköterskeexamen Lärarexamen med inriktning mot tidigare år Därav med inriktning mot förskola/ förskoleklass* Lärarexamen med inriktning mot senare år Totalt antal lärarexamina Därav med inriktning mot matematik naturvetenskap och teknik Därav yrkeslärare *Alla studenter med lärarexamen med inriktning mot tidigare år från Örebro universitet är behöriga för undervisning och annan pedagogisk verksamhet inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. 240 Studenter på grundnivå Inresande Utresande Studenter på masternivå (Free movers) Inresande Lärarutbyten Erasmus Utresande

10 Grundläggande utbildning Antalet utresande inom utbytesprogram var för Örebro universitet 95 under Det är något färre än 2007 och väsentligt färre än I relation till hela studentantalet är det ungefär en procent av studenterna som bedriver utbytesstudier minst en termin under ett kalenderår. Talet blir naturligtvis extra lågt av att utbytesstudier i allmänhet handlar om en termin, medan hela utbildningen omfattar tre eller fyra år. Antalet examinerade som har varit utomlands i utbytesstudier minst en termin under studietiden kanske ett intressantare tal är tio procent för Örebro universitet. Det nationella genomsnittet är 13 procent. Antalet inresande i utbytesprogram var 278 under 2008, det vill säga nästan tre gånger så stort som antalet utresande. Obalansen mellan in- och utresande är något större för Örebro universitet än vad som gäller för riket i genomsnitt, men skillnaden är liten. Antalet inresande har varit unge fär lika stort de senaste tre åren. Skillnaden mellan in- och utresande ökar alltså. Lägger man till så kallade free movers till antalet inresande blir obalansen givetvis ännu större. För Örebros del går det ungefär fyra utländska studenter på varje Örebrostudent som reser ut som utbytesstudent. Bilden är givetvis likartad för alla lärosäten, medan balans läget på nationell nivå blir ungefär jämnt om man till de svenska utbytesstudenterna lägger antalet svenska studenter som själva organiserar sina studier utomlands. (Men de senare räknas ju inte till något visst lärosäte.) På Örebro universitets campus utgör de utländska studenterna drygt tre procent av alla studenter. Det är ungefär hälften jämfört med den andel som gäller vid svenska lärosäten i genomsnitt, men med stora variationer. Högst ligger de tekniska högskolorna och några andra lärosäten med mycket teknisk utbildning, av vilka några har satsat hårt på rekrytering av utländska studenter. Reell kompetens och av högskolan bestämda urvalsgrunder För sökande som saknar formell kompetens för den sökta utbildningen finns möjlighet att uppfylla behörighetskraven genom att ha motsvarande reella kompetens. I de fall den sökande åberopar reell kompetens gör universitetet en prövning av studentens möjligheter att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Samtliga bedömningar dokumenteras både per person och per utbildning. Universitetet informerar i kurs- och programkatalogen och på webben om möjligheten att få sin reella kompetens prövad. På anmälningsblanketten finns det sedan möjlighet att hävda reell kompetens som behörighetsgrund. Anmälan ska då kompletteras med en egen motivering och en dokumentation som, så långt möjligt, styrker åberopade kunskaper och färdigheter. Inför vår- höstterminerna 2008 åberopade 40 sökande till program och 56 sökande till fristående kurser, och ej behöriga på annat sätt, reell kompetens som grund för sin behörighet. Av dessa bedömdes 14 vara behöriga till det sökta programmet och 9 behöriga för den aktuella fristående kursen. Alla behöriga sökande till de fristående kurserna antogs och 5 av de 14 sökande till programmen antogs. Örebro universitet har inte antagit några studenter enligt den bestämmelse i högskole förordningen som ger lärosätet rätt att bestämma urvalsgrund för upp till 20 procent av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare. Det har hittills inte varit aktuellt för universitetet att utnyttja denna möjlighet. Stöd till studenter med funktionshinder Under 2008 fick 331 studenter pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Det är en ökning från året innan med 31 personer. De vanligast förekommande funktionshindren bland de studenter som söker stöd är i nämnd ordning dyslexi, dövhet, rörelsehinder, hörselskada, neuropsykiatriska funktionshinder, psykiska funktionshinder och synnedsättning. Samtliga studenter som ansökt om teckenspråkstolkning har kunnat få sådan under år Verksamheten finansieras till största delen av nationella medel, vilka fördelas av Stockholms universitet. För 2008 täcktes 86 procent av universitetets totala kostnader av de nationella medlen. Örebro universitet tecknade under 2007 ett nytt tolkavtal med Örebro läns landsting och tolkkostnaderna har minskat från 10,6 miljoner kronor år 2007 till 7,1 miljoner kronor år Restauranghögskolan Örebro universitet har som särskilt åtagande att bedriva restaurangutbildning i Grythyttan. För detta har universitetet från och med 1998 ett särskilt anslag (en tilläggsersättning utöver den gängse ersättningen per helårsstudent och per helårs prestation) som år 2008 uppgick till 3,4 miljoner kronor. Verksamheten vid Restauranghögskolan och Campus Grythyttan har under de femton åren sedan starten blivit allt mer omfattande. Under 2008 erbjöds tre utbildningsprogram: Hotell och värdskap, 180 högskolepoäng Kulinarisk kock och måltidskreatör, 180 poäng Sommelier och måltidskreatör, 180 högskolepoäng Dessutom ger Restauranghögskolan kurser i universitetets spaprogram som startade hösten 2004 och turismprogrammet som startade hösten Restauranghögskolan ger även fristående kurser inom dryckesområdet. Utbildningsvolymen vid Restauranghögskolan omfattade under 225 helårsstudenter Det är ungefär samma omfattning som föregående år. Studenterna utförde 207 helårsprestationer, det vill säga en prestationsgrad om 92 procent. Antalet avlagda examina var 24, 18 kandidatexamina och 6 yrkeshögskoleexamina. Kostnaderna för verksamheten uppgick till 22,2 miljoner kronor Verksamheten vid Restauranghögskolan Utbildningsvolym, helårsstudenter Kostnader (mkr) 18,2 20,3 22,2 Ekonomiskt resultat (mkr) -0,2 1,0-0,3 10

11 Grundläggande utbildning Uppdragsutbildning Såväl poänggivande som icke poänggivande utbildning utförs vid universitetet. Totalt handlade det om en omslutning på 12,6 miljoner kronor för Omslutningen har minskat, trots att den poänggivande delen har ökat. Det beror på en stor minskning när det gäller icke poänggivande uppdragsutbildning. De största områdena är socialt arbete, pedagogik (skolområdet), omvårdnadsvetenskap och medicin. Av hela antalet poänggivande kurser, som totalt omfattar 262 helårsstudenter och 238 helårsprestationer är nästan hälften be ställd utbildning inom området socialt arbete. Framför allt utbildning inom socionom programmet för Mälardalens högskola. Regionala centra Örebro universitet har genom åren haft många olika samverkansarrangemang med regionens skolhuvudmän. De senaste åren har samarbetet framförallt kanaliserats genom det regionala samverkansrådet. Detta är nu, i linje med universitetets samverkansstrategi under omvandling till ett innovationsråd. Innovationsrådet kommer att fylla funktionen av att vara ett regionalt utvecklingscentrum. Kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning Örebro universitet ger sedan hösten 2007 kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning. Denna utbildning är samordnad med den reguljära lärarutbildningen, det vill säga utbildningen ges inte i särskilda grupper. Detta innebär att sökande kan antas även om det är en liten grupp som söker varje termin. De utländska lärarna kompletterar sina ämnen genom att läsa en ämneskurs eller del av ämneskurs och antas därefter till lärarprogrammet, 90 högskolepoäng. Örebros del i det nationella projektet med deltagande av sex lärosäten, samordnat från Stockholms universitet, är av begränsad omfattning. Till utbildningen 2008 fanns nio sökande, varav fem antagit sin plats, en börjar studierna först vårterminen 2009, en läser under 2008 i Stockholm, men återkommer till Örebro våren Den totala omfattningen av utbildningen var 6,8 helårsstudenter under Inför vårterminen 2009 finns 10 sökande till utbildningen. på matematikprogrammet och lärarprogrammets matematikinriktning mot senare år har medlen använts för att möjliggöra mindre övningsgrupper. Utvärdering av dessa insatser kommer att ske under våren Matematiklärare från universitetet har tillsammans med gymnasielärare från Örebroregionen deltagit i de nationella möten som anordnats (inom ramen för matematiksatsningen) i Göteborg och Stockholm. Våren 2008 bildades en regional samverkansgrupp där gymnasieskolorna är representerade. I oktober gjorde gruppen ett studiebesök på Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) i Göteborg och i februari 2009 arrangeras en halvdagskonferens på Örebro universitet för regionens gymnasielärare i matematik. Speciallärarutbildning Örebro universitet har tillsammans med åtta andra lärosäten i uppdrag att anordna utbildning som leder till speciallärarexamen. Resurserna för utbildningen har tilldelats lärosätena som ett engångsbelopp. Utvecklingsarbetet har haft en bred ansats både internt på lärosätet och externt för att på bästa sätt utnyttja specialkompetensen inom området. Att involvera många lärare i programmet har varit en medveten strategi för att etablera pro grammet som en viktig del i den akademiska verksamheten. Flera lärare har deltagit i konferenser och studiebesök, särskilt inom läs-, skriv- och matematikområdet för att bredda sin kompetens. I utvecklingsarbetet har också ingått omfattande kontakter med kommuner i samband med planeringen av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Uppdragsutbildning Omslutning, miljoner kronor 16,0 17,9 12,6 Utbildningsvolym Därav i poänggivande utbildning Män Kvinnor Helårsstudenter Helårsprestationer Matematiksatsning Universitetet deltar i en nationell satsning för att stödja nybörjare i matematik i högskolan. Syftet är att minska klyftan mellan de kunskaper i matematik som nybörjarna har och ingångsnivån vid undervisningen i matematik i högskolan. I Örebro drivs arbetet på flera sätt. Universitetet deltar i ett nationellt samarbete kring en webbaserad överbryggningskurs i matematik som KTH och Stockholms universitet driver genom en särskild matematikportal. Under sommaren 2008 erbjöds studerande på kursen extra hjälp i samarbete med Cityakademin. Under höstterminen har gymnasielärare deltagit i undervisningen på ingenjörsmatematiken och stödundervisning en gång i veckan har erbjudits. På de inledande matematikkurserna 11

12 12

13 Forskning och forskarutbildning Forskning och forskarutbildning Totalt har intäkterna för forskning ökat till 314 miljoner kronor. Även antalet forskarstuderande har ökat och når nu över femhundra. Utökningen av forskar utbildningen börjar också ge resultat i ett ökat antal forskar examina, men studietiderna är fortfarande långa i många fall. Intäkterna för forskning har ökat med cirka nio procent i löpande priser till 314 miljoner kronor Det är framför allt den externa finansieringen som har ökat. Universitetets forskningsanslag ökade med fyra procent mellan 2007 och Under året har dessutom de oförbrukade bidragen för forskning ökat ytterligare. Bidragsintäkterna för forskning har ökat med femton procent, till nära 96 miljoner kronor Det betyder en ökning med en tredjedel på tre år i löpande priser. Av bidragsintäkterna var 30 miljoner kronor, det vill säga nästan en tredjedel, medel från Vetenskapsrådet, Fas, Formas eller Riksbankens jubileumsfond. Stora är också bidragsintäkterna från statliga myndigheter som Socialstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling. Det ekonomiska utfallet i verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning blev minus sju miljoner kronor, vilket tas från det överskott som lärosätet har sedan tidigare. Förkla ringen till underskottet är till stor del en medveten satsning på att disponera tidigare års överskott för att bidra till finansieringen av universitetets program för postdoktorala forskare som initierades Programmet omfattar 40 forskare vid slutet av Under 2008 motsvarade universitetets totala personella insats i verksamhetsgrenen forskning och forskar utbildning 274 årspersoner, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående års redovisning. Forskarutbildningen Under 2008 antogs 108 nya doktorander. Därmed når antalet forskarstuderande vid Örebro universitet för första gången över 500 doktorander. Talet vid slutet av 2008 var 523, varav 241 män och 282 kvinnor. Drygt hälften av doktoranderna finns inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Därefter följer medicin med en knapp fjärdedel av universitetets doktorander. Av de nyantagna i forskarutbildningen 2008 antogs 30 till utbildning som avses avslutas med licentiatexamen. Det är samma antal som föregående år. Andelen av alla antagna doktorander som bara antagits för studier till licentiatexamen är ungefär densamma inom alla de fyra vetenskapsområden. Andelen är ungefär densamma för kvinnor som för män. Av de nya forskarstuderande som antogs under 2008 var två tredjedelar kvinnor, vilket alltså för första gången har inneburit ett tydligt flertal kvinnor i forskarutbildningen vid universitetet. Könsfördelningen inom ämnena är dock mycket traditionell. Förklaringen till det klara flertalet kvinnor bland de nyantagna är till stor del många nyantagna i ämnen som pedagogik och vårdvetenskap. Universitetets främsta åtgärd för att öka bredden i forskarutbildningen är bred utlysning av de forskarutbildningsplatser som finns och, helt enkelt, att försöka hålla en hög volym i forskarutbildningen och på detta sätt göra forskarutbildning tillgänglig för fler. Högskole verkets standar- Antal nybörjare i utbildning på forskarnivå Vetenskapsområde Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Humanistisk-samhällsvetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt Totalt Därav nybörjare i utbildning som avses avslutas med licentiatexamen Vetenskapsområde Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Humanistisk-samhällsvetenskapligt Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt Totalt

14 Forskning och forskarutbildning Antal forskarexamina Doktors examina som inte föregåtts av licentiat examen (1 Doktors examina som föregåtts av licentiat examen (1 Licentiatexamina (1 Examina, i utbildning på forskarnivå, omräknade (2 Vetenskapsområde Humanistisk-samhällsvetenskapligt Summa utfall Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall ,5 11,0 25,0 20,0 16,5 Medicinskt Summa utfall Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall ,5 6,0 6,5 8,5 16,5 Naturvetenskapligt Summa utfall Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall ,5 6,0 7,0 4,5 6,0 Tekniskt Summa utfall Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall ,5 2,0 6,0 4,5 6,0 Totalt Summa utfall Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall ,0 25,0 44,5 37,5 45,0 1) Antal examina, utan omräkning. 2) Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregås av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen. diserade mätningar visar också på en högre övergång till forskarutbildning för examinerade vid Örebro universitet än vid andra universitet som bildades samtidigt. Målet för universitetet är att forskarutbildningen ska ha en sådan uppläggning att de som avlägger examen ska ha en utbildning som är väl anpassad för såväl fortsatt karriär inom högskolesektorn som för arbete inom näringsliv och samhället i övrigt. Examina och effektivitet Under 2008 disputerade 41 doktorander och 12 avlade licentiatexamen. Det är fortfarande låga tal sett i relation till hela antalet doktorander och nybörjartal på cirka ett hundra doktorander. Antalet avlagda examina visar en trendmässig ökning, men ökningen är relativt långsam, vilket tyder på att bruttostudietiderna ofta är långa. De senaste uppgifterna visar på bruttostudietider på sex år för dem som har avlagt doktorsexamen och fyra år för licentiatexamen. Det är något sämre än för riket i genomsnitt. Däremot ligger netto studietiderna nära den stipulerade normalstudietiden. Längst är brutto- och nettostudietiderna inom det stora humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Ofta är både brutto- och nettostudietider längre bland kvinnor än bland män. I samband med den utvärdering av forskning som planeras med start våren 2009 kommer även effektiviteten i forskarutbildningen att belysas. En betydelsefull anledning till de relativt långa bruttostudietiderna är att studierna ofta bedrivs på deltid. Medelak- 14

15 Forskning och forskarutbildning tiviteten ligger vid procent. Det har dessutom funnits brister i planering och uppföljning av utbildningen brister som bland annat visar sig i uppdateringen av de individuella studieplanerna, vilket kan påverka studietiderna. Här har dock åtgärder satts in för att förbättra situationen. Örebro universitet har en relativt låg andel doktorandanställningar bland doktoranderna. Räknat som andel av den totala tid som doktoranderna lade ner i utbildningen hösten 2007 handlade det om drygt fyrtio procent, jämfört med riksgenomsnittet 55 procent. Jämfört med riket i genomsnitt använder Örebro universitet andra anställningsformer än doktorandanställning oftare. Relativt många doktorander i Örebro har också anställning utanför universitetet, särskilt vanligt är detta i den stora gruppen doktorander inom det medicinska vetenskapsområdet. I den gruppen är de flesta anställda som läkare eller har annan anställning utanför universitet. Examensmål Den relativt tröga genomströmningen i forskarutbildningen innebär att universitetet inte når upp till regeringens mål för perioden när det gäller examina inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Det av regeringen uppsatta målet är 90. Utfallet blev 72,5. (Examenstalet beräknas med värdet ett för doktorsexamen och värdet 0,5 för licentiatexamen. Med maximalt värde för en individ ett.) I någon mån kan väl misslyckandet att nå examensmålet inom det humanistisk-samhälls vetenskapliga vetenskapsområdet kompenseras av examenstal som för övriga vetenskapsområden tillsammans överstiger examenstalet inom det humanistisk-samhällsvetenskap liga området. Åtgärder för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning Totalt ökade satsningen på utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning med drygt 3 miljoner kronor under En stor del av resurserna gick till finansiering av doktorander vid forskarskolan Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik som hade sitt första hela verksamhetsår Under 2008 tillsattes fyra postdok-anställningar med utbildningsvetenskaplig inriktning, alla fyra i anslutning till forskarskolan Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik. De satsningar som har gjorts inom det utbildningsvetenskapliga området har under 2008 resulterat i ett anslag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté om 13 miljoner för den nationella forskarskolan Ungas literacy, flerspråkighet och kulturella praktiker i dagens samhälle, vilket naturligtvis innebär en kraftfull förstärkning av den utbildningsvetenskapliga forskningen vid universitetet. Brutto- och nettostudietid för licentiat- och doktorsexamina kalenderåret 2007 per vetenskapsområde. Medianantal kalenderhalvår. Bruttostudietid (halvår) Nettostudietid (halvår) Antal avlagda examina Examen Doktorsexamen Vetenskapsområde Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Humanistisk -samhällsvetenskapligt ,5 6,8 8, Medicinskt ,0 3,0 5, Naturvetenskapligt ,8 7,5 7, Tekniskt ,9 8,4 8, Totalt ,8 8,0 7, Licentiatexamen Humanistisk-samhällsvetenskapligt ,8 2,3 3, Medicinskt ,7 3,5 4, Naturvetenskapligt ,0 4,0-3 3 Tekniskt ,2 2,3 6, Totalt ,6 4,0 4, Bruttostudietid beräknas från och med första aktiva kalenderhalvår till och med examenshalvåret. Doktorander som saknar studietid ingår ej i tabellen. Nettostudietid beräknas i enlighet med uppgiven aktivitet. Den totala studietiden för samtliga ämnen räknas med till och med examenshalvåret. Tabellen är framställd av Statistiska centralbyrån. 15

16 16

17 Kvalitet och samverkan Kvalitet och samverkan Gemensamt för verksamheten vid lärosätet är fortsatt satsning på kompetensutveckling samt samarbete nationellt och internationellt. Däremot har de planer på ett fast samarbete i form av fusion eller federation med ett eller flera lärosäten, som har utretts under flera år, avskrivits. Betydande resurser har ägnats att konsolidera organisationen, både när det gäller kärn verksamhet och de administrativa delarna. Den akademiska kompetensen fortsätter att växa genom fortsatt ökad andel forskarutbildade lärare och genom den stora satsningen på att anställa ett antal forskare, den så kallade postdok-satsningen. Kvalitetsarbete och utvärderingar Den under 2008 genomförda genomgripande reformen av den akademiska organisationen, som samlar kärnverksamheten i sju akademier, hade som ett av sina huvudmotiv att förbättra kvalitetskontroll och ökad kvalitetsutveckling. Detta ska ske genom att kvalitetsansvaret för samtliga utbildningsnivåer inklusive forskning kopplas direkt till fakultetsnämnderna. Inför den interna RAE (Research Assessment Exercise) som Örebro universitet avser att genomföra har lärosätet under 2008 låtit en extern expert genomföra en preliminär publicerings- och citeringsundersökning som omfattar samtliga fakultetsområden. Dessutom genomför humanistisk-samhällsvetenskapliga fakulteten en extern utvärdering av de två största, internt finansierade forskarskolorna (Demokratins villkor och Urbana studier) som omfattar totalt ett 40-tal doktorander. Vid sidan om det reguljära interna kvalitetsarbetet i form av systematiska kursvärderingar och examination kan Högskoleverkets kvalitetsgranskningar användas som en generell extern kvalitetsindikator avseende utbildningsutbudet. Med undantag för utbildningen i biomedicinsk analys, där examensrätten indrogs, har utbildningarna vid Örebro universitet i de granskningar och uppföljningar som genomförts under 2008 (informatik, historia, medicin-farmakologivårdvetenskap, folkhälsovetenskap, rättvetenskap) bedömts vara av god eller ibland hög kvalitet. Inte minst gäller detta tunga professionsutbildningar som civilekonom, lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Internationalisering Internationaliseringsarbetet har två huvudsyften. Dels att utveckla kärnverksamheterna utbildning och forskning. Dels att på ett mer generellt plan medverka till att stärka de studerandes allmänna kulturella och professionella kompetens, vilket har en gradvis ökande betydelse för deras anställningsbarhet. Den internationella dimensionen är en integrerad del och ett centralt moment i universitetets kärnverksamheter, och bör därmed även förstås och utvärderas i förhållande till lärosätets övergripande interna och externa ambitioner och strategiska mål. Universitetet har beslutat förstärka sitt internationella engagemang på samtliga nivåer. Sålunda har, vid sidan av de administrativa processerna utbildnings- och forskningsstöd samt studentservice, som ansvarar för den praktiska handläggningen, på central nivå tillsatts en vicerektor och två handläggare med särskilt ansvar att understödja och följa upp de konkreta projekt som respektive fakultetsnämnd initierar. Eftersom förutsättningar för, och traditioner beträffande, internationellt samarbete växlar mellan olika områden, har respektive fakultetsnämnd uppdraget att under 2008 i särskilda dokument ange vilka prioriteringar som ska gälla beträffande det internationella utbytet. Vid sidan av ett fortsatt aktivt engagemang inom europeiska utbytesprogram (Erasmus med flera) har Örebro universitet beträffande utbytet på avancerad nivå samt beträffande forskning och forskarutbildning beslutat att prioritera en gradvis fördjupning snarare än att satsa på maximal bredd i sitt internationella engagemang. Avsikten är att i samarbete med ett begränsat antal utländska partners etablera gemensamma utbildningar och gästforskarutbyten. Skälen för detta är inte bara kvalitetssäkring. Det gäller även att få tillräcklig volym och stabilitet på den avancerade utbildningsnivån. Det långsiktiga syftet är att på sikt skapa förutsättningar för gemensamma initiativ inom såväl utbildning som forskning. I fråga om så kallade free movers, inte minst mot bakgrund av den aviserade propo sitionen om studentavgifter för studerande utanför EES-området, har Örebro universitet tagit ett principbeslut beträffande förutsättningarna för att inrätta internationella master program. Universitetet har också aktivt engagerat sig i par interuniversitära samarbeten för att möta de nya utmaningarna. Detta har skett både i form av en gemensam policy-deklaration och genom en gemensam rekryteringsorganisation Swed-Grad inom det så kallade Penta-Plussamarbetet. Dessutom medverkar Örebro universitet aktivt i det nationella nätverk Study Destination Sweden som etablerats i samarbete med Svenska Institutet. Beträffande lärosätets ambition att svara upp mot den kulturella och etniska mångfalden i det svenska samhället har denna kommit till uttryck på olika nivåer. Utlandsfödda lärare är en väsentlig del av lärar- och forskarkadern och universitetet har en högre andel studenter med utländsk bakgrund (första och andra generationens invandrare) än vad som kunde förväntas med hänsyn till befolkningssammansättningen i universitetets upptagningsområde enligt Högskoleverkets nyckeltal. 17

18 Kvalitet och samverkan Internationellt utbyte Beträffande antalet utresande studenter kan Örebro universitet, i likhet med de flesta andra svenska lärosäten, även fortsatt notera ett relativt sett mindre intresse för utlandsstudier. Även om total balans mellan in- och utresande studenter inte är ett självändamål finns det skäl att framtidsvis uppmärksamma och vidta åtgärder för att komma till rätta med denna diskrepans. Det finns även en betydande variation mellan universitetets akademier beträffande utlandsstudier. Studenter från tre akademier representerade således år 2007/08 närmare 90 procent av de utresande. Skillnaden mellan olika akademier och utbildningar är i viss mån naturlig, eftersom vissa utbildningar med uttalad professionsinriktning, i nästan alla länder är nationellt anpassade, varför utlandsstudier framstår som en mindre självklar option. Detta har hittills inte minst karaktäriserat lärarutbildningen och i anslutning till den nyss presenterade lärarutbildningsutredningen har Örebro universitet för avsikt att aktivt verka i dessa frågor. Beträffande lärarutbyten registreras endast sådana som ingår i Erasmus-utbytet, inte minst inom forskningen pågår därutöver ett omfattande och kontinuerligt internationellt utbyte som inte registreras i särskild ordning. Högskolepedagogisk utbildning Örebro universitet ger sedan 1999 högskolpedagogisk utbildning och forskarhandledar utbildning. Fram till 2003 gavs utbildning inom ramen för ett didaktiskt nätverk. Sedan 2003 ges den behörighetsgivande högskoleutbildningen och handledarutbildningen samt andra pedagogiska utbildningar och seminarier inom ramen för Hpuff (Högskolepedagogisk utveckling och forskning). Hpuff är organiserat som ett nätverk med två lärare som koordinatorer och med en styrgrupp som ansvarar för budgeten och verksamheten. Styrgruppen har enligt rekommendationer från Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) beslutat att den behörighetsgivande utbildningen från och med 2007 bör omfatta 10 veckors heltidsstudier. Utbildningen är indelad i två kurser, Undervisning och lärande i högre utbildning I och II, som vardera omfattar 7,5 högskolepoäng. Kurserna vänder sig till alla doktorander och andra anställda med pedagogiska uppgifter. I utbildningen ska deltagarna utveckla sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera utbildning och undervisning. Under 2008 har 59 anställda deltagit i kursen Undervisning och lärande i högre utbildning I och 26 anställda i Undervisning och lärande i högre utbildning II. Under 2007 deltog cirka 50 personer i behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning. En kurs för forskningshandledare gavs under året och samlade 26 deltagare varav 11 anställda vid Örebro universitet. Utbildningen omfattar två delar. Den ena fokuserar på samhällsuppdraget, det vill säga de uppgifter samhället lägger på den som är involverad i forskarutbildning, såväl genom generella regleringar i lag och förordningar som genom de lokala föreskrifter som gäller vid Örebro universitet. Den andra delen behandlar det pedagogiska uppdraget, det vill säga de utmaningar och problem som forskarhandledaren ställs inför i handledarsituationen. Kursen motsvarar 100 klocktimmars arbete. Däri ingår seminarier samt en skriftlig/muntlig rapport från auskultation hos en annan handledare och doktorand. Totalt har 38 anställda gått denna forskarhandledarutbildning sedan starten 2005 och ett trettiotal har gått tidigare anordnade kurser för forskningshandledare. Utöver de behörighetsgivande utbildningarna har under året genomförts universitets övergripande utbildning i jämställdhetsintegrering. Utbildningen vänder sig till ledningsansvariga, lärare och andra medarbetare med studentrelaterade arbetsuppgifter. Målet är att deltagarna ska utveckla grundläggande kunskaper om betydelsen av genus och jämställdhet, samt hur dessa kunskaper kan omsättas till det egna arbetet. Under 2007 fullföljde 21 personer utbildningen, 2008 fullföljde 14 utbildningen och fick intyg. Samverkan med andra lärosäten Under året har formerna för en eventuell organisatorisk samverkan i form av federation mellan de lärosäten som ingår i det etablerade nätverket PentaPlus undersökts, det vill säga Karlstads universitet, Mälardalens högskola, Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och Örebro universitet. Tanken på ett fastare samarbete avskrevs först av Högskolan i Gävle. Därefter av Karlstads universitet. Längst i prövning av möjligheterna att utveckla verk samheten i ett federativt universitet gick den återstående trion. Efter ett omfattande utredningsarbete stod det klart att avgörande för framgång i en federativ modell skulle bli om federationen kunde påräkna utökade resurser för forskning i den nya strukturen. Den federativa samverkansmodellen skulle i sig inte ge tillräckliga fördelar för att uppväga nackdelarna med den aktuella mångcampuskonstruktionen. När den forskningspolitiska propositionen klargjorde att detta inte var aktuellt beslöt de tre lärosätena att avbryta diskussionen om en federation. Samarbete inom nätverket Penta- Plus får fortsätta i den tidigare lösare formen. I övrigt finns bland annat det avtal som slutits med Högskolan i Skövde och Högskolan i Halmstad inom teknikoch medicinområdena samt universitetets samarbete med Örebro teologiska högskola rörande religionsundervisning inom lärarutbildningen, liksom de satsningar som gjorts tillsammans med Linköpings universitet inom områdena handikappvetenskap och genusvetenskap. Vidare den utbildningsvetenskapliga forskarskola som drivs tillsammans med Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna, Karlstads universitet, Mälardalens högskola och Högskolan i Skövde, samt samarbetet med University of Glasgow och University of Maastricht i det fortsatta arbetet för att göra det möjligt att etablera läkarutbildning vid Örebro universitet. Samverkan med det omgivande samhället Universitetet har en väl utvecklad samverkan med det omgivande samhället. Detta arbete har i olika sammanhang redovisats genom uppräkningar av konkreta insatser och etablerade samarbetsorgan. Utvecklingen är svår att mäta i detalj. Bäst visar den sig kanske i hur konkurrenskraftigt lärosätets utbildningsutbud är samt hur intäkterna av avgiftsbelagd respektive bidragsfinansierad verksamhet utvecklar sig. När det gäller studenternas sökandetryck och deras etablering på arbetsmarknaden hävdar sig Örebro universitet 18

19 Kvalitet och samverkan väl i konkurrens med andra lärosäten. Därtill kommer en mindre volym i utbildning som direkt finansieras av olika uppdragsgivare. Den delen av verksamheten är vid Örebro universitet, som vid andra lärosäten, liten. Under 2008 uppgick de totala kostnaderna i uppdragsutbildning till 11,9 miljoner kronor, det vill säga två procent av hela grundutbildningsverksamheten. Merparten av detta är beställd utbildning av annat lärosäte. På forskningssidan växer externfinansieringen från år till år. Totalt uppgick den 2008 till drygt fyrtio procent eller totalt 126 miljoner kronor. Av hela denna finansiering svarade intäkter för uppdragsforskningen för 17,6 miljoner. Jämfört med föregående år är det en ökning med 36 procent. Till detta kan läggas att universitet under 2008 har utvecklat en ny form för samverkan med det omgivande samhället, så kallade innovationsråd. Vid varje akademi (motsvarande institution) inom universitetet har tillsatts ett innovationsråd som leds av en extern ordförande och med minst hälften av medlemmarna externa i förhållande till universitetet. Rådet ska verka för att samverkan förnyas och utvecklas inom akademins alla verksamheter. 19

20 20