ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNING. Dokument som åtföljer

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SEK(2011) 613 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNING Dokument som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om att tilldela byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vissa uppgifter i samband med skyddet av immateriella äganderätter, bland annat att samla företrädare för offentlig och privat sektor i ett europeiskt observationscentrum mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning {KOM(2011) 288 slutlig} {SEK(2011) 612 slutlig}

2 SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Konsekvensbedömningen åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om att tilldela byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) ansvaret för Europeiska observationscentrumet för varumärkesförfalskning och pirattillverkning. 1. PROBLEMBESKRIVNING EU:s ekonomiska välstånd grundas på hållbar kreativitet och innovation. Följaktligen understryks i Europa 2020-strategin 1 behovet av att stärka EU:s forskningsresultat, främja innovationen i samtliga medlemsstater och säkra att innovativa idéer kan omvandlas till nya produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen av god kvalitet. Immateriella äganderätter är viktiga affärstillgångar som bidrar till att garantera innovatörer och upphovsmän en rimlig ersättning för deras arbete och investeringar. Skyddet av den immateriella äganderätten, som bland annat garanteras i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 17.2), är inte enbart till för att skydda rättsinnehavarnas intressen utan även marknadens intressen i stort. Immateriell äganderätt gör det med andra ord lättare för nya företag att komma in på marknaden genom att underlätta tillgången till riskkapital etc. Den immateriella äganderätten skyddar dessutom konsumenterna från att bli vilseledda när de köper produkter. Under de senaste tio åren har emellertid antalet överträdelser av den immateriella äganderätten ökat kraftigt. OECD uppskattade 2009 att den internationella handeln med förfalskade och pirattillverkade varor omfattade 250 miljarder US-dollar under 2007, vilket är mer än den samlade BNP:n för 150 ekonomier 2. Siffror som offentliggjorts av EU:s tullmyndigheter pekar på en tydlig ökning av tullens insatser. Antalet ärenden har ökat från år 2005 till under 2009, vilket motsvarar en ökning med cirka 60 % under fem år. I olika undersökningar som genomförts av branschorgan och internationella organisationer bekräftas den stadiga ökningen av handeln med förfalskade och pirattillverkade varor, och man konstaterar att detta leder till kraftigt minskade investeringar i innovation samt färre arbetstillfällen 3 ; hotar de europeiska konsumenternas hälsa och säkerhet 4 ; skapar allvarliga problem för Europas små och medelstora företag 5 ; Meddelande från kommissionen: Europa 2020: 3 mars 2010, KOM(2010) OECD, Magnitude of counterfeiting and piracy of tangible products November 2009 update, TERA Consultants, Building a Digital Economy: March 2010, Europeiska kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar, Report on EU Customs enforcement of intellectual property rights 2009, tm. SV 1 SV

3 resulterar i förlorade skatteintäkter på grund av lägre deklarerad försäljning 6 ; är attraktivt för den organiserade brottsligheten 7. I en färsk undersökning som beställdes av Internationella handelskammaren och som genomfördes under 2010 konstaterades att 10 miljarder över arbetstillfällen gick förlorade enbart på grund av pirattillverkning i EU under Om man inte vidtar mer samordnade och hållbara åtgärder för att bekämpa överträdelserna av den immateriella äganderätten står EU därför inför en mycket skadlig trend som kommer att få allvarliga effekter för dess ekonomiska återhämtning, välstånd och sysselsättning. Trenden innebär allt fler produkter som skulle kunna orsaka konsumenterna allvarliga skador, till exempel falska läkemedel, livsmedelsprodukter, kosmetika och hushållsapparater. Enligt resultatet av en Eurobarometer som genomfördes hade var femte EU-medborgare vid minst ett tillfälle oavsiktligt köpt en förfalskad produkt. För ett framgångsrikt skydd av den immateriella äganderätten krävs ett lämpligt rättsligt ramverk och åtgärder som garanterar att reglerna tillämpas effektivt. För närvarande är det följande brister som i första hand försvårar ett effektivt skydd: Bristen på pålitliga, objektiva data på grund av att det saknas en överenskommen metodik och praktiska verktyg för att samla in och analysera data som kan klarlägga trender inom varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Otillräcklig samordning av och brister vid utbytet av bästa praxis mellan de ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna; brister i realtidsutbytet av information mellan berörda parter om enskilda förfalskade produkter, trender och potentiella hot. Otillräckligt utbyte av framgångsrika strategier inom den privata sektorn. Bristande kunskaper hos personer som har till uppgift att säkerställa skyddet. Otillräckligt utnyttjande av teknik för att förhindra varumärkesförfalskning. Bristande kunskaper hos konsumenterna om effekterna av och farorna med varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Brist på expertkunskaper och strukturer i tredjeländer för att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Utan åtgärder för att ta itu med dessa brister kommer antalet överträdelser av den immateriella äganderätten att öka Technopolis (2007), Effects of counterfeiting on EU SMEs, Frontier Economics, (May 2009), The impact of counterfeiting on Governments and Consumers: ernments%20and%20consumers%20-%0final%20doc.pdf. UNICRI, Counterfeiting: a global spread, 2008, Se: SV 2 SV

4 På EU-nivå är det primära initiativet Europeiska observationsbyrån för varumärkesförfalskning och pirattillverkning (i fortsättningen observationscentrumet ) som förvaltas av kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster (GD Markt). Observationscentrumets funktioner skulle enligt kommissionens meddelande från 2009 om att stärka säkerställandet av skydd för immateriella rättigheter på den inre marknaden 10 vara att förbättra datainsamlingen och utbytet av bästa praxis inom den privata och offentliga sektorn samt medvetandehöjande. I mars 2010 tillkom ytterligare en uppgift genom en rådets förordning, nämligen att undersöka behovet av utbildningsprogram på EU-nivå för de personer som arbetar med att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning 11. I september 2010 antog Europaparlamentet en resolution med en uppmaning till observationscentrumet att ytterligare utvidga sitt arbetsområde 12. Slutligen rekommenderades i en studie som beställts av kommissionens generaldirektorat för handel att observationscentrumet skulle bli en central kontaktpunkt inom kommissionen och en internationell källa för bästa praxis 13. Under de senaste två åren har observationscentrumet institutionella struktur kommit på plats. På grund av brister i fråga om finansiering, mänskliga resurser, IT- och möteskapacitet och den nödvändiga expertisen har observationscentrumet emellertid fortfarande inte den infrastruktur som krävs för att bedriva önskad operativ verksamhet. Syftet med denna konsekvensbedömning är därför att hitta lösningar så att observationscentrumet kan utföra de aktiviteter som krävs för att stärka säkerställandet av skyddet av immateriella äganderätter på EU-nivå. 2. SUBSIDIARITET Många av de uppgifter som tilldelats observationscentrumet är gränsöverskridande till sin natur och bygger på samarbete och samordning. För att de ska bli så effektiva som möjligt krävs det ett engagemang från samtliga 27 medlemsstater. Det skulle därför vara mycket önskvärt att utveckla verktyg och strukturer på EU-nivå så att samtliga medlemsstater kan utnyttja resultaten. När det gäller tredjeländer måste dessutom kommissionens tjänsteenheter och andra organ inom EU och internationellt samordnas. Följaktligen är ett initiativ på EU-nivå rätt väg att gå. 3. MÅLSÄTTNING Det övergripande målet är att skapa ett effektivare skydd för den immateriella äganderätten för att undvika att varumärkesförfalskning och pirattillverkning allvarligt skadar EU:s ekonomi och EU-medborgarnas hälsa och säkerhet. De specifika målen är följande: att öka medvetenheten hos offentliga myndigheter och privata berörda parter om varumärkesförfalskningens och pirattillverkningens omfattning, KOM(2009) 467. Rådets resolution av den 1 mars 2010 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden (EUT C 56, , s. 1). Europaparlamentets resolution av den 22 september 2010, 2009/2178(INI). ADE, Evaluation of the Intellectual Property Rights Enforcement Strategy in Third Countries, november 2010, SV 3 SV

5 konsekvenser och tendenser och om effektiva tekniker för att bekämpa problemet och förbättra det dagliga samarbetet; informera konsumenterna om de ekonomiska konsekvenserna och riskerna i samband med varumärkesförfalskning och pirattillverkning och hjälpa dem att undvika frestelsen att köpa förfalskade produkter; förbättra samordningen mellan olika åtgärder riktade mot tredjeländer. De operativa målen är att se till att observationscentrumet förfogar över nödvändig infrastruktur (mänskliga resurser, finansiering, IT och möteskapacitet, expertis och frihet från egenintressen) för att kunna utföra sin uppgifter effektivt, så snabbt som möjligt och till minimal kostnad för EU:s budget. Dessa mål stämmer väl överens med EU:s nuvarande politik och strategier, till exempel Europa Målen stämmer också överens med kommissionens viktigaste prioriteringar och förslag rörande en immaterialrättslig strategi för Europa BESLUTSALTERNATIVEN OCH ANALYS AV DERAS EFFEKTER Med utgångspunkt i grundscenariet (observationscentrumet drivs av GD Markt utan några ytterligare resurser men med kortfristigt stöd genom en avsiktsförklaring som undertecknas av byrån för harmonisering inom den inre marknaden BHIM) har tre huvudalternativ undersökts: 1: Observationscentrumet drivs även i fortsättningen av GD Markt, men med extra resurser: Underalternativ 1a Ökning av mänskliga och budgetmässiga resurser för GD Markt. Underalternativ 1b Driften av observationscentrumet läggs ut på en extern entreprenör. 2: Uppgifterna utförs av ett privat organ eller gemensamt i ett offentlig-privat partnerskap: Underalternativ 2a Näringslivslett initiativ, finansierat av intressenter inom den privata sektorn. Underalternativ 2b Näringslivslett initiativ, finansierat av bidrag/program från kommissionen. Underalternativ 2c Offentlig-privat partnerskap. 3: Ansvaret för observationscentrumet tilldelas en av EU:s byråer: Underalternativ 3a En nyinrättad EU-byrå får ansvaret för att driva observationscentrumet KOM(2010) KOM(2008) 465. SV 4 SV

6 Underalternativ 3b En befintlig EU-byrå får ansvaret för att driva observationscentrumet. Oavsett vilket alternativ som väljs kommer kommissionen att behålla den politiska kontrollen över EU:s politik för att skydda immateriella äganderätter, eftersom detta är en av dess centrala uppgifter Grundscenario: Observationscentrumet drivs av GD Markt utan extra resurser Om inga åtgärder vidtas kommer observationscentrumet inte att kunna fortsätta leverera enligt sin målsättning och målen kommer därför inte att uppnås. Mot bakgrund av behovet att hålla tempot uppe och öka observationscentrumets aktiviteter på kort sikt är kommissionen i färd med att teckna en avsiktsförklaring med BHIM, gemenskapens byrå för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning). I förklaringen förbinder sig BHIM att stödja genom vissa aktiviteter som redan utförs som extraaktiviteter i anslutning till byråns kärnfunktion, dvs. registrering, och som är begränsade till frågor som gäller varumärkes- och formgivningsrättigheter i enlighet med BHIM:s uppdrag. Avsiktsförklaringen är tillfällig till sin natur och skulle förmodligen inte förlängas bortom slutet av 2011 om ett beslut fattades att lösa observationscentrumets nuvarande problem på något annat sätt än genom att mer permanent tilldela BHIM ansvaret för att genomföra dess uppgifter : Ökning av GD Markts resurser Enligt alternativ 1a skulle GD Markt fortsätta leda observationscentrumet men få ytterligare personal och budgetresurser. Enligt detta alternativ, där observationscentrumet även i fortsättningen skulle befinna sig inom kommissionen skulle BHIM inte förväntas fortsätta sitt stöd på lång sikt. I konsekvensbedömningen uppskattas att det skulle krävas ett operativt team på 25 personer när observationscentrumet väl kommer igång. Med tanke på kommissionens åtagande att inte äska några nya tjänster mellan 2009 och , verkar en sådan ökning av personalen orealistisk. Enligt alternativ 1b skulle GD Markt ha det övergripande kontraktsansvaret för en eller flera externa entreprenörer och samordna observationscentrumets allmänna funktion. Det finns emellertid en verklig risk för att privata berörda parter och offentliga myndigheter inte skulle vara beredda att sprida känsliga uppgifter till en extern entreprenör. Detta alternativ får dessutom stor effekt för EU:s budget. Det beräknas att mellan sju och tio olika entreprenörer skulle krävas för att utföra observationscentrumets arbete. Kontrakten skulle behöva hanteras av kommissionen, vilket skulle ge en total kostnad på mellan 4,83 5,97 euro per år under de första två åren och mellan 5,26 6,18 euro under de följande åren, beroende på utformningen av de IT-system som utvecklas. 16 SEK(2007) 530. SV 5 SV

7 4.3. 2: Uppgifterna utförs av ett externt organ eller gemensamt i ett offentlig-privat partnerskap Om uppgifterna utförs av ett näringslivslett initiativ (alternativ 2a) skulle samma begränsningar uppstå som enligt alternativ 1b. Det finns dessutom inget som tyder på att den privata sektorn skulle vara villig att eller kunna garantera finansieringen av ett sådant initiativ på längre sikt. Enligt alternativ 2b skulle uppgifterna kunna finansieras med ett bidrag från kommissionen. Nackdelarna som beskrivs för alternativ 1b skulle emellertid i stort sett kvarstå. På grundval av uppskattade kontraktskostnader skulle dessutom denna finansieringsmetod innebära att EU:s budget under de första två åren belastas med i bästa fall 4,85 euro per år eller i värsta fall 5,99 euro per år beroende på utformningen av de IT-system som utvecklas, och med mellan 5,25 6,17 euro per år från och med år tre. Med alternativ 2c (offentlig-privat partnerskap) undviker man ett antal nackdelar eftersom kontraktet skulle fastställa varje partners inflytande och garantera en löpande finansiering. Den årliga kostnaden för EU:s budget baserad på ett lika stort ansvar för kommissionen och den privata sektorn uppskattas till mellan 2,41 2,98 euro per år under de första två åren och mellan 2,61 3,07 euro från och med det tredje året : Observationscentrumets uppgifter tilldelas en EU-byrå Enligt alternativ 3a skulle en särskild EU-byrå inrättas för att utföra observationscentrumets uppgifter. EU:s byråer har färdiga administrativa strukturer och hållbara finansiella och personella resurser och är därför i allmänhet lämpliga för att hantera sådana uppgifter som ska utföras av observationscentrumet. Den personal som skulle krävas för observationscentrumet skulle emellertid inte motivera att man skapar en ny byrå med tanke på de betydande fasta kostnaderna. Den beräknade kostnaden för detta alternativ ligger mellan 4,33 euro och 5,33 euro per år under de första två åren och mellan 5,5 6,28 euro per år från och med år tre. Kommissionen åtog sig dessutom 2008 att tillsvidare inte föreslå några nya byråer 17. Det skulle också ta flera år innan en ny byrå kunde vara operativ i alla avseenden. Det skulle få allvarliga konsekvenser för observationscentrumets verksamhet. Enligt alternativ 3b skulle observationscentrumet skötas av en befintlig EU-byrå. På så sätt skulle det snabbt bli operativt och kunna utnyttja befintliga administrativa strukturer (t.ex. mänskliga resurser, IT och finansiering). Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (BHIM) är den av EU:s byråer som hanterar varumärken och formgivningsrättigheter och skulle kunna vara en lämplig värd för observationscentrumet. Byrån har redan genom sina utbildningsseminarier och aktiviteter byggt upp grundläggande expertis inom verkställighet och planerar att utveckla ytterligare 17 KOM(2008) 135. SV 6 SV

8 verkställighetsprojekt, till exempel ett IT-baserat informationssystem för registrerade varumärken och formgivningar. Synergieffekterna mellan observationscentrumets uppgifter och de uppgifter som redan utförs av BHIM skulle kraftigt minska behovet av extra personal. Den totala kostnaden för detta alternativ ligger därför mellan 3,3 4,3 euro per år under de första två åren och mellan 4,74 5,52 euro per år från och med år tre. Dessa belopp skulle kunna finansieras genom de intäkter som BHIM genererar via sina avgifter. EU:s budget skulle därför inte behöva täcka dessa kostnader och skulle dessutom befrias från kostnaderna för de aktiviteter som för närvarande utförs inom observationscentrumet. Dessa besparingar, för EU:s budget, uppgår till cirka euro. SV 7 SV

9 5. JÄMFÖRELSE MELLAN ALTERNATIVEN Tabell 1: Jämförelse mellan alternativ Bedömning Effektivitet (måluppfyllelse) Hållbar finansiering Stabil struktur Personal ITkapacitet Frihet från egenintressen Konsekvens Tid som Total kostnad krävs Påverkan på EU:s budget Total bedömning 0 (grundscenario) b mellan 4,83 6,18 euro per år mellan 4,83 6,18 euro per år + 2b mellan 4,89 6,21 euro per år mellan 4,85 6,17 euro per år - 2c mellan 4,89 6,21 euro per år mellan 2,41 3,07 euro per år + 3a mellan 4,37 6,32 euro per år mellan 4,33 6,28 euro per år + 3b (vad gäller BHIM) mellan 3,3 5,52 euro per år - 0,04 euro / år ++ Effektivitet och konsekvens: ++ starkt positiv, + positiv, 0 neutral, - negativ, -- starkt negativ, I/U SV 8 SV

10 ingen uppgift. Som förklarats ovan är alternativ 1a (fler anställda inom GD Markt) inte genomförbart under rådande omständigheter. en 1b (att lägga ut på kommersiell grund), 2a och 2b (uppgifterna genomförs av ett näringslivslett initiativ) är genomförbara, men är inga lämpliga lösningar eftersom framför allt insamlingen av känslig information skulle skapa betydande problem. Dessa nackdelar skulle delvis kunna undvikas i alternativ 2c (offentlig-privat partnerskap), men det alternativet skulle belasta EU:s budget med en årlig kostnad av mellan 2,41 och 3,07 euro. 3a (en ny EU-byrå) erbjuder lösningar som gör att målen kan uppnås. Det alternativet skulle emellertid ge betydande kostnader för EU:s budget och kraftiga förseningar. 3 b (att tilldela en befintlig EU-byrå, helst BHIM, ansvaret för uppgifterna) skulle ge observationscentrumets tillgång till expertkunskap, resurser och finansiering och det skulle snabbt kunna börja arbeta. I budgetmässiga termer skulle det erbjuda en kostnadseffektiv lösning och innebära att kostnaderna kan täckas med finansiella resurser utanför EU:s budget. På grundval av denna jämförelse är alternativ 3b det föredragna alternativet. 6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING Fem år efter det att förordningen träder i kraft som ger BHIM ansvaret för arbetsuppgifter i samband med observationscentrumet ska kommissionen offentliggöra en rapport som innehåller en granskning av om de uppsatta målen har uppnåtts och om nya eller annorlunda åtgärder kan behövas. SV 9 SV