PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN. ''-.Qf:ila 'j b~ansson

Transkript

1 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS (296) Kommunstyrelsen PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid: Asarumssalen, kl Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade medxx): Ledamöter x Sven-Åke Svensson, ordf (S) Christe1 Friskopp, l v ordf (S) x Marco Pau1sson, 2 v ordf (M) x Jan Bremberg (S) x Anders Englesson (MP) x Jan-Åke Berg (S) x Bärthil Ottosson (M) x Viviarme Andersson (S) x Tor Billing (SD) x Kenneth Hake (S) x Paul Hedlund (FP) x Magnus Gärdebring (M)< ) x J ens Henningsson (V) x Marco Gustafsson (C) x Laila Johansson (KD) Ersättare Tobias Folkesson (S) Leif Håkansson (S) xx Britt Kilsäter (M) (tjg ) xx Lena Sandgren (S) x Ingrid Ågård (MP) x Ethel Duvskog (S) x In~ne Ahlstrand-Mårlind (M) x Göran Svensson (S) Karin Lange (SD) x Andreas Saleskog (S) x Lennarth Malm (FP) x Emanuel Noren (M) x Eva Olsson-Bengtsson (V) x Gert Åkesson (C) x Johan Sandevärn (FP) Tjänstemän Göran Persson, kommundirektör Jens Odevall, adm.chef Hans Hyllstedt, ekonomichef Tid för justering: Vid sammanträdet behandlade ärenden: Justeringsledamöter sekreterare Sven-Åke Svensson ~\~[~\'::':=, ''-.Qf:ila 'j b~ansson Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset ,Q 6'. I tjänsten

2 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen Innehållsförteckning KS 211 KS 212 KS 213 KS 214 KS 215 KS 216 KS 217 KS 218 KS 219 KS 220 KS 221 KS 222 KS 223 KS 224 KS 225 KS 226 KS 227 KS 228 KS 229 KS 230 KS 231 KS 232 KS 233 KS 234 KS 235 Godkännande av dagordning Ansökan om medfinansiering för projekt "Gilla Karlshamn" för 2015 Delårsrapport Finansrapport per Ekonomisk månadsuppföljning för periodenjanuari-september 2014 Utökad budget för BUS-nämnden 2014 Utökad budget för omsorgsnämnden 2014 Utveckling av särskilt boende 2015 och framåt- begäran om tilläggsanslag Motion om lärlingsklausuler vid upphandling av kommunal projekt Riktlinjer mot Hot & Våld Revidering av Karlshamns kommuns riktlinjer för alkoholservering Regional digital agende (ReDA) för Blekinge Antagande av detaljplan för Borås 12 Motion om rätten att få välja privat utförare av hemtjänst Folkhälsopolicy för Blekinge län Revisionsuppdrag i kommunalförbund och valbarhet till beslutande församling Utseende av ombud till ägarsamråd i Kommunassurans Syd Försäkring AB Medfinansiering i projekt sydostleden växlar upp l september mars 2015 slutredovisning kommunalledningsplats Gemensam organisation och ett gemensamt system för e-arkiv Fördjupad kostutredning-begäran om uppskov med genomförandeplan Fråga om hyressubventioner i Karlshamnsfastigheter AB Beslutslogg KS oktober 2014 Redovisning av delegationsbeslut Ärenden för kännedom

3 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen /220 Godkännande av dagordning Kommunstyrelsens beslut att godkänna dagordningen med föyande ändringar: Ärende 5, redovisning av befolkningsförändringar utgår Ärende 9, Kommunens budget för år 2015 och flerårsplan utgår.

4 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen /3045 Ansökan om medfinansiering för projekt "Gilla Karlshamn" för 2015 Kommunstyrelsens beslut att medfinansiera satsningen/projektet med kronor under perioden Medfinansieringen förutsätter att alla bidrar med samma ekonomiska insats att medfinansieringen sker ur kommunstyrelsens anslag till förfogande. Sammanfattning Inom ramen får en arbetsgrupp som tillsattes av Näringslivsrådet växte en projektide fram under ca ett års tid. Projektiden byggde bland annat på de fårslag som kommit fram under en workshop i april2012 med temat "För dig som vill påverkaföretagsklimatet i Karlshamn". Syftet med projektet var bland annat att skapa en positiv grundsyn i Karlshamns kommun och få alla som bor, lever och verkar här att bli hängivna ambassadörer får sin kommtm. Den långsiktiga visionen är att Karlshamn ska ha "Sveriges bästa livsklimat 2020" !54, tog kommunstyrelsen beslutat om att medfinansiera projektet med kronor vars första fas sträcker sig från Det faktiska arbetet påbörjades i och med att projektledare anställdes. Projektet söker nu finansiering får nästkommande år, Beslutsunderlag Näringslivschefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens arbetsutskott protokoll Projektledare Anna Deutgen lämnar en redovisning vid sammanträdet. Yrkande Jan-Åke Berg (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition om kommunstyrelsen vill bifalla eller avslå arbetsutskottets fårslag och fim1er att styrelsen har bifallit detsamma. Protokollet ska skickas till Näringslivschefen Ekonomichefen

5 ' Datum: Kommunstyrelsen Ansökan om medfinansiering för projekt "Gilla Karlshamn" för 2015 Sammanfattning Inom ramen för en arbetsgrupp som tillsattes av Näringslivsrådet växte en projektide fram under ca ett års tid. Projektiden byggde bland annat på de förslag som kommit fram under en workshop i april 2012 med temat" För dig som vill påverka företagsklimatet i Karlshamn". Syftet med projektet var bland annat att skapa en positiv grundsyn i Karlshamns kommun och få alla som bor, lever och verkar här att bli hängivna ambassadörer för sin kommun. Den långsiktiga visionen är att Karlshamn ska ha "Sveriges bästa livsklimat 2020" ( 04) tog kommunstyrelsen beslutet om att medfinansiera projektet med kronor vars första fas sträcker sig från Det faktiska arbetet påbörjades i i och med att projektledare anställdes. Bakgrund l april 2012 bjöd Karlshamns kommun in till en worksshop med temat "För dig som vill påverka företagsklimatet i Karlshamn" med målbild "Sveriges bästa näringslivsklimat 2020". Ett 70-tal personer från näringslivet, politiker och tjänstemän deltog och en mängd olika ideer och förslag på insatser togs fram. Workshopen visade att det finns ett stort intresse och engagemang i såväl privat som offentlig sektor att vidareutveckla Karlshamn och vårt lokala näringslivsklimat Det blev startskottet för Gilla Karlshamn. En arbetsgrupp från Näringslivsrådet kom fram till att två typer av förändringar krävs: -strukturella förändringar. Genom att skapa forum för möten och samverkan mellan olika tvärgrupper i Karlshamn ökar vi samspelet och förståelsen för varandras olika roller i samhället. -Attityder. Vi jobbar med saker som bemötande, positiv vilja, tillit, samarbete/samverkan etc. saker som kräver en personlig förändring. Attitydförändringar bygger väldigt mycket på kunskap, samverkan och förståelse. Syftet med projektet är bland annat att skapa en positiv grundsyn i Karlshamns kommun och få alla som bor, lever och verkar här att bli hängivna ambassadörer för sin kommun. Projektets vision är att Karlshamn ska ha "Sveriges bästa livsklimat 2020". Ett gott näringslivsklimat kräver också att bland annat fritidsliv och skola fungerar. Karlshamns kommun, Näringslivsenheten Rådhuset, Karlshamn E-post. naringsliv@karlshamn.se Tel , Fax

6 Året som gått Under året som gått har fyra fokusgrupper skapats med inriktning skola, näringsliv, kultur och fritid/idrott. Fokus ligger på att skapa god samverkan inom och mellan dessa områden. De analyserar problemområden samt föreslår och utarbetar konkreta operativa handlingsplaner för varje område. Här är några exempel på deras arbete: - Fritid/idrottsgruppen: Har kommit långt i frågan om ett föreningsråd för samverkan där alla föreningar finns representerade. Siktar på uppstart våren Näringslivsgruppen: Diskuterar plattform för gemensam försäljning- och marknadsföring och ökad samverkan mellan befintliga nätverk. - Kulturgruppen: Fördjupar sig i olika områden, ungdomsgrupp, kulturnätverk, kulturinriktad utbildning och en kulturfond liknande Sparbankens näringslivsstiftelse. - Skolgruppen: Vill skapa mötesplatser för lärare och företagare, utvecklar nya koncept kring praktik och diskuterar om elever kan användas som testgrupper för nya produkter/ideer. l alla grupper finns förutom näringslivsrepresentanter sakkunniga politiker och tjänstemän. Dessutom arbetar projektet med att sprida enbart positiva nyheter om Karlshamn, dels via medlemmar och fokusgruppdeltagare och dels genom webbsidan Facebooksida har på kort tid samlat över 2600 följare som tar del av de publicerade nyheterna. satsningen ska gynna Karlshamns utveckling och skapa en stolthet och ett engagemang för vår kommun och dess tillväxt. Vi har alla ett gemensamt ansvar när det gäller att bidra till ett gott livsklimat i Karlshamn. Hur vi talar om Karlshamn är en viktig faktor i hur andra upplever den. En positivt upplevd stad gynnar etableringar och inflyttning och skapar en god anda och trivsel. Gilla Karlshamn är teambuilding för hela Karlshamn. Det utåtriktade arbetet har pågått i ca ett år och följande har hänt: företag har gått in som medlemmar och finansiärer från näringslivet. Dessutom har projektet samlat många intresserade privata medborgare som stödmedlem mar. Näringslivets del av finansieringen är uppfylld. -Ca 55 personer (näringsliv, politiker och tjänstemän) har deltagit i projektets fyra fokusgrupper (näringsliv, fritid/idrott, skola och kultur) och haft utvecklingsmöten en gång i månaden under Flera seminarier/workshops har anordnats för våra medlemmar: -Föreläsning och kickoff med Christer Olsson "Den som vill mest, vinner, tillsammans!" - Workshops för fokusgrupperna med Skillnad som jobbar med team- och utvecklingsprocesser. - Inspirationslunch med Mark Levengood "Våga anta livets utmaningar" - Idegenereringsworkshop för fokusgrupperna ledda av Sofie Andersson, Kraft -Föreläsning med Thomas De utge n, "Så funkar journalister" om hur man skriver så att pressen rapporterar. baldn -Gilla Karlshamns facebooksida följs av personer och växer stadigt. Där och på publiceras positiva nyheter om Karlshamn, dess företag och medborgare. Karlshamns kommun, Näringslivsenheten Rådhuset, Karlshamn E-post. naringsliv@karlshamn.se Tel , Fax

7 Projektet ägs, drivs och finansieras som en tri p le helix-lösning mellan det lokala näringslivet, Sparbanken i Karlshamn och Karlshamns kommun. NetPort är arbetsgivare och ansvarar för projektledning av det operativa arbetet. Medlemmar från Näringslivsrådet fungerar som styrgrupp. Just nu bidrar alla parter med samma ekonomiska insats men målsättningen och ambitionen på sikt är att näringslivet procentuellt finansierar projektets största del. Under projekttiden har kostnaden för Karlshamns kommun uppgått till ca kronor, detta med anledning av att näringslivets medfinansiering inte har gått lika snabbt som det var tänkt. Projektet söker nu finansiering för nästkommande år, Kommunstyrelsen föreslås besluta Att medfinansiera satsningen/projektet med kronor under perioden Medfinansieringen förutsätter att alla bidrar med samma ekonomiska insats. Ekonomichefen föreslår att medfinansieringen sker ur kommunstyrelsens anslag till förfogande. Göran Persson Kommundirektör Ulrika Norden Johansson Näringslivschef Hans Hyllstedt Ekonomichef Karlshamns kommun, Nä" :rin1as.livse1nhe Rådhuset, l m n E-post. naringsliv@karlshamn.se Tel ,

8 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen /3375 Delårsrapport Kommunstyrelsens beslut att godkänna den framlagda delårsrapporten att översända densamma till kommunfullmäktige och föreslå kommunfullmäktige att ta rapporten med godkännande till dagens protokoll. Sammanfattning Delårsrapport per har upprättats av ekonomikontoret Beslutsunderlag Delårsrapport o Delårsrapport V A -enheten Intern kontroll - årets arbete med den interna kontrollen 2014.

9 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen /1794 Finansrapport per Kommunstyrelsens beslut att godkänna finansrapporten att överlänrna densamma till kommunfullmäktige och föreslå kommunfullmäktige att ta rapporten med godkännande till dagens protokoll. Sammanfattning Av Karlshamns kommuns finanspolicy, fastställd av KF , 153, framgår att den finansiella verksamheten skall rapporteras till kommunstyrelsen vid utgången av april och augusti samt i anslutning till årsredovisningen. Beslutsunderlag Finansrapport per

10 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen /1203 Ekonomisk månadsuppföljning för perioden januari- augusti 2014 Kommunstyrelsens beslut att överlämna den ekonomiska rapporten till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppmana berörda nämnder att vidta erforderliga åtgärder för att upprätthålla budget i balans.. Sammanfattning Ekonomichefen redovisar månadsuppföljning per avseende nämndernas och bolagens verksamhet. Kommunens san1manlagda årsprognos efter nio månader visar ett resultat på minus 5,8 mnkr, vilket är 13,8 mnkr sämre än budgeterad nivå. Bolagen visar ett resultat som är 3,5 mnkr sämre än budget. Beslutsunderlag Månadsuppföljning per Månadsuppföljning för bolagen per

11 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen /1390 Utökad budget för BUS-nämnden 2014 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att BUS-n!imndens budget för 2014 ökas med tla att budgetökningen finansieras ur eget kapital i 2014 års budget innebärande att årets budgeterade resultat minskar med tkr. Sammanfattning Ekonomisk uppföljning för BUS-n!imndens verksamhet för perioden januari till augusti redovisar en helårsprognos på ett överskridande av årets budget med tla. Den största avvikelsen finns inom verksamhetsområde grundskola, beroende på ökat elevantal. BUS-n!imnden hemställer om tilläggsbudgetering på tkr för 2014 till kommw1fullmäktige. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse BUS-nämndens protokoll

12 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen /1203 Utökad budget för omsorgsnämnden 2014 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att omsorgsnämndens budget för 2014 ökas med tkr (enligt prognosavvikelse för hela nämnden per augusti 20 14) att budgetökningen finansieras ur eget kapital i 2014 års budget innebärande att årets budgeterade resultat minskar från tkr till minus l 211 tia. Sammanfattning Ekonomisk uppföljning för omsorgsnämndens verksamhet för perioden januari till augusti redovisar att helårsprognos på ett överskridande av årets budget med tkr. Den största avvikelsen finns inom verksamhetsområde hemtjänst, beroende på ökade bedömda timmar i förhållande till budgeterade timmar. Omsorgsnämnden hemställer om tilläggsbudgetering på l O 000 tkr för 2014 till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteslaivelse Omsorgsnämndens protokoll

13 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS Kommunstyrelsen /2696 Utveckling av särskilt boende 2015 och framåt Kommunstyrelsens beslut att hänskjuta ärendet till över- och underskottshanteringen Sammanfattning Omsorgsnänmden beslutat att till kommunfullmäktige hemställa om tilläggsanslag med tkr till foljd av behov av 8 tillfälliga särskilda boendeplatser med koppling till ÖstraJycke från 2015 och framåt. Ekonomichefen föreslår att omsorgsnämndens hemställan som avser perioden 2015 och framåt bör hänskjutas till över- och underskottshanteringen får 2015 som hanteras i samband med bokslutsberedningen för Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse Omsorgsnämndens protokoll Protokollet ska skickas till Omsorgsnämnden Ekonomichefen

14 o Kommunstyrelsen ON 108 Utveckling av särskilt boende 2015 och framåt. Bakgrund Omsorgsnämnden har beslutat att till kommunfullmäktige hemställa om tilläggsanslag med tkr till följd av behov av 8 tillfalliga särskilda boendeplatser med koppling till ÖstraJycke från 2015 och framåt. Ekonomichefens överväganden och förslag Omsorgsnämndens hemställan avser perioden 2015 och framåt varfor ärendet bör hänskjutas till över- och underskottshanteringen för 2015 som hanteras i samband med bokslutsberedningen för Ekonomichefen föreslår därför kommunstyrelsen besluta att ärende hänskjuts till över- och underskottshanteringen /f.::,~ Ekonomichef Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset Karlshamn Tfn Fax E-post: kommunkansli@karlshamn.se Internet:

15 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL ON Omsorgsnämnden :Joly: /2696 Utveckling av särskilt boende 2015 och framåt Omsorgsnämndens beslut att omsorgsnämnden hemställer till kommunfullmäktige att utge tilläggsanslag om tkr till omsorgsnämnden till följd av behov av särskilt boendeplatser från 2015 och framåt. Ärendet Utveckling i hemtjänst och särskilt boende Sedan augusti 2013 har behoven inom hemtjänsten ökat kraftigt, se underlag för ärende 5 analysrapport Koll på hemtjänsten och ärende 6 återrapportering verksamhet hemtjänst. Kön till det särskilda boendet ligger på 24 i juli Sedan augusti 2013 har kön varierat mellan i kö i snitt 24 personer. Perioden augusti 12-juli 13 varierade kön mellan 6-25 personer och i snitt 17 personer. Under 2012 fattades beslut att minska antalet korttidsplatser och fokusera insatser på att den enskilde skulle i större utsträckning få ett gott stöd i hemmet. Till fåljd av ökade behoven har inte verksamheten kunnat anpassas fullt ut till den lägre nivån med fårre korttidsplatser. I många fall upptas idag korttidsplatserna av personer som väntar på särskilt boende och inte kan återvända till ordinärt boende i väntan på sådan plats. Lägesrapportför om och tillbyggnad av särskilt boende styrgruppen för om och tillbyggnaden av ÖstraJycke lämnar i augusti rapport till kommunstyrelsen. styrgruppen har sett en möjlighet att i samband med ombyggnaden tillfälligt utöka verksamheten med 8-1 O boendeplatser. Lokalerna kan finansieras inom projektet. Se bilaga styrgruppens rapport. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer utifrån det nu kända behoven och de väntade förändringarna i befolkningsstrukturen (se analysrapport koll på hemtjänsten) man kan se för perioden fram till2023 att man behöver tidigarelägga en förstudie får ny särskilda boendeplatser. Förstudien beräknas genomfåras under 2014 och lämnas som beslutsunderlag till omsorgsnämnd får vidare planering.

16 KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL ON Omsorgsnämnden Forts /2696 Utveckling av särskilt boende 2015 och framåt I avvaktan på permanenta boendeplatser menar verksamheten att det är ett gott alternativ att komplettera ÖstraJycke då man till följd av ombyggnaden behöver ett ersättningsalternativ under byggtiden om är anpassat för verksamheten. 8 platser i enlighet med projektgruppens förslag bedöms vara ett bra förslag som medger snabbt skapande av 8 nya funktionella platser med koppling till Östralycke. Verksamheten menar att man ska långsiktigt ska bygga flexibelt så att användningen kan varieras om behoven förändras avseende de tillkommande platserna. Det finns också ett behov att under kommande år uppdatera en del av de boendeplatser som idag finns och en nyproduktion kan medge att man kan avyttra och eller utveckla även dessa boenden. För de 8 tillfälliga platserna som beräknas finnas under byggtiden på ÖstraJycke behövs tilläggsanslag i budget med 5000 tkr ca 620 tkr per plats. Beslutsunderlag Missiv Utveckling av särskilt boende 2015 och framåt. styrgruppsrapport om och tillbyggnad Östralycke Analysrapport Koll på hemtjänsten , dnr 2014/2695. Återrapportering verksamhet Hemtjänst , 2014/1140.

17 Till Annelie Myrbeck Förvaltningschef Koll på hemtjänsten? En analys av kommunens hemtjänstkostnader avseende verksamhetsåret 2013 Ingrid Svanberg Utredare omsorgsförvaltningen

18 Innehållsförteckning Inledning Vad påverkar hemtjänstens kostnader Uppdraget Biståndsbedömningen Utförandet Jämförelser med genomsnitt i landet- nyckeltal Invånare 65+andel% Invånare 80+ andel % Tätortsgrad Invånare 65 + som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende Invånare 65+ i särskilda boendeformer Väntetid till särskilt boende Andel ytterfalll-9 timmar/månad Andel ytterfall mer än 120 timmar/månad Kostnad hemtjänst äldreomsorg kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Beviljadelberäknade hemtjänsttimmar per månad och person 65 + i ordinärt boende A naysjragor l '"' o overgnpan.. d e mva. o Andel äldre och hälsoläge jänifört med andra kommuner och övriga landet Kommunens ambitionsnivå Finns riktlinjer för beviljande av hemtjänst Låg eller hög tröskel för att få hemtjänst God tillgång eller brist på särskilt boende... 8 Har kommunen hög andel personer med omsorg i särskilt boende i förhållande till antal invånare 65 + Höga eller låga kostnader för särskilt boende kronor/invånare Har kommunen höga eller låga kostnader för hemtjänsten kronor/invånare Har kommunen hög andel personer med omsorg i ordinärt boende i förhållande till antal invånare Kostnad per planerad timme hög eller låg Biståndsbedömningen Jämförelser med genomsnittet ilandet-nyckeltal Andel brukare med enbart serviceinsatser Antal beviljade timmar/handläggare Andel hemtjänstbeslut som omprövas minst en gång per år Brukarbedömning - tillräckligt med tid andel i % Kronor/brukare per år Beviljadelberäknade hemtjänsttimmar per månad ochperson 65+ med hemtjänst i ordinärt boende antal 2

19 Analysfrågor biståndsbedömningen Finns riktlinjer som stöd vid biståndsbedömningen Finns schablontider för olika insatser Görs biståndsbedömningen i linje med dem Insats eller behovsstyrd Kultur eller praxis- vad är "normala behov" Frångås normalfall som riktlinjerna- eller praxisen beskriver Förekommer systematiskt arbetaför likvärdiga bedömningar Uppföljning biståndsbeslut Analysfrågor utförandet Uppföljning av planerad tid hos brukaren Uppföljning ansvarig chef Mer tid än den beviljade Förväntas varje "timme" att utföras Brukarens behov och önskemål- eller personalens Brukarnas omdöme Nödvändig kompetens- planeringsansvariga Ar styrning och roller tydliga Produktivitet för att klara budget Korta besök- under 20 minuter Planeringför att undvika korta besök Kontrollfaktorer Riktlinjer för hemtjänst Riktlinjerna efterlevs Likvärdiga bedömningar Biståndsbeslut uppföljning Tillgänglig arbetstid Planerad tid dividerat med beviljad tid Utförandet Hur ser det ut i Karlshamn- nyckeltal december 2013 ochjanuari-juli 2014 Antal beviljade timmar Antal tillgängliga personaltimmar Antal planerade timmar Planeradelbeviljade timmar följsamhet % Orsaker till kostnadsökningar Utveckling av bedömda timmar Atgärder att arbeta vidare med

20 En analys av kommunens hemtjänstkostnader Inledning Undertecknad har på uppdrag av förvaltningschef Annelie Myrbeck genomfört en analys av verksamhetsområde hemtjänst utifrån SKL skrift/metod "Koll på hemtjänsten". skriften har tagits fram av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och RKA ( Rådet för främjande av kommunala analyser) och är en handledning för att analysera hemtjänstkostnaderna, det vill säga vilka är de viktigaste faktorerna som påverkar hemtjänstens kostnader och varför ser kostnaderna i vår kommun ut som de gör? Analysen avser verksamhetsåret 2013 och resultatet gällande redovisning för januari- maj 2014 redovisas i separat skrivelse. Uppdraget har genomförts i dialog med Ulrika Johannesson-Olsson verksamhetschef Hemtjänst och Ida Åkesson verksamhetschef Myndighet samt ekonom och andra berörda professioner inom verksamhetsområdena. Vad påverkar hemtjänstens kostnader? Det finns tre delar som påverkar varandra och som styr hemtjänsten och dess kostnader: Analysmodellen i dess tre delar följer SKL och RKA handledning. Uppdraget handlar om att med utgångspunkt i socialtjänstlagen ge hemtjänst till de invånare som bedömts ha rätt till detta. Uppdraget påverkas av den ambitionsnivå (som kan vara uttryckt i politiskt beslutade riktlinjer gällande hemtjänsten) eller den praxis som finns i den enskilda kommunen. l varje kommun finns också vissa givna förutsättningar som påverkar hemtjänsten och planeringen av dem. Det handlar om geografiska avstånd, andel äldre, tillgång till lägenheter i särskilt boende mm. l biståndsbedömningen prövas den enskildes behov. Om behov finns beslutas om vilken hjälp och vilken omfattning (schablontid) som beviljas. Biståndsbedömningen kan variera inom samma kommun om handläggarna tolkar riktlinjer och bedömer behov på olika sätt. slutligen finns utförande enheter som verkställer besluten och levererar tjänsterna till brukarna. Utförarnas följsamhet till biståndsbesluten och förmåga att planera och genomföra arbetet har betydelse för både kostnader och kvalitet. l Karlshamn finns sju geografiskt utförande enheter. 4

21 Jämförelser med genomsnittet i landet: Nyckeltal Hur ser det ut i Genomsnitt i landet Karlshamn (2013) (2013) Invånare 65+, andel% 24,8% 22,7% Riket= ovägt medelvärde Invånare 80+, andel% 6,2% 6,0% Riket= ovägt medelvärde Tätortsgrad 82,6% 74,4% Invånare 65+ som var 6,4% 7,1% beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel% Riket = ovägt medelvärde Invånare 65+ i särskilda 3,8% 4,3% boendeformer, andel % Riket= ovägt medelvärde Väntetid till särskilt boende, 59 dagar 52 dagar medelvärde Andel ytterfall1-9 timmar Data saknas Data saknas 2013 Andel ytterfall1-9 timmar 231 brukare /mars 2014 Andel ytterfall mer än 120 Data saknas Data saknas timmar 2013 Andel ytterfall mer än 120 timmar/mars 2014 Som högst 190 timmar per månad i utförandet 17 brukare Kostnad hemtjänst kr kr äldreomsorg kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst kr kr äldreomsorg, kr/brukare Beviljade/beräkna de 18,44 timmar 22,5 timmar hemtjänsttimmar per månad och person 65+ i ordinärt boende 5

22 Analysfrågor på övergripande nivå Hur ser det ut i kommunen vad gäller andelen äldre och hälsoläge jämfört med andra kommuner och genomsnittet i landet? Karlshamn ligger över rikssnittet beträffande andelen invånare 80+ och prognosen fram till 2023 visar en fortsatt ökning. Befolkningsprognos År w Totalt Hälsoläge l Karlshamns kommun uppger 31% av andelen 65 år och äldre att de har en god hälsa. Resultatet i jämförelsekommun Ronneby är 25% och rikssnittet är 30 %. l Karlshamns kommun uppger 8% av andelen 65 år och äldre att de har svåra besvär av ängslan/oro eller ångest. Resultatet i jämförelsekommun Ronneby är 7 %och rikssnittet är 7 %. Källa: Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser- Vård och omsorg om äldre Finns det riktlinjer för beviljande av hemtjänst eller på något annat sätt uttryckta ambitionsnivåer som styr biståndsbedömningen? Det finns av omsorgsnämnden beslutat styrdokument "Riktlinjer avseende insatser inom äldreomsorgen" och de politiska ambitionsnivåerna framkommer i dessa. Syftet med riktlinjer och schablontider är att utgöra ett stöd vid bedömningen och ange den nivå som i kommunen motsvarar socialtjänstlagens begrepp "skälig levnadsnivå". Innebär riktlinjerna att tröskeln är hög eller låg för att få hemtjänst? Huvudinriktningen är kvarboendeprincipen, dvs att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt hem med insatser från hemtjänsten. l samband med biståndsbedömningen görs överväganden om behoven kan tillgodoses på annat sätt exempelvis av serviceinsatser där make/maka har gemensamt hushållsansvar. 6

23 Finns det god tillgång eller brist på särskilt boende? Under 2013 var medelvärdet för väntetid till särskilt boende 59 dagar vilket är högre än rikssnittet på 52 dagar. From augusti 2013 har kön varit ca 20 personer/ månad med beviljat bistånd till särskilt boende. För att tillgodose behoven bor eller väntar flertalet av dem på korttidsboende i avvaktan på erbjudande om plats, vilket kan dröja upp till tre månader. Än så länge sker erbjudandet om plats inom tremånadersgränsen, men svårigheter för att kunna uppnå detta har uppstått under sommaren Att så många brukare uppehåller korttidsplatser i väntan på boende är en ny situation som uppstått sedan augusti Likaså att brukarna bedöms ha så omfattande behov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Det kan även poängteras att samtidigt ses en ökning av antalet ytterfall, dvs brukare med hemtjänst över 120 timmar l månad och därutöver, som bor i ordinärt boende med hemtjänstinsatser. Vissa brukare har en uttalad vilja och önskan att bo kvar hemma andra brukare bor kvar hemma i väntan på särskilt boende. Har kommunen hög andel personer med omsorg i särskilt boende i förhållande till antal invånare 65+? Andel personer med omsorg i särskilt boende för invånare 65+ i jämförelse med andra kommuner och kommungrupper 2013: Karlshamn 3,8% Karlskrona 5,1% Olofström 4,4% Ronneby 3,8% sölvesborg 4,1% Snitt i Blekinge 4,2% Riket ovägt medelvärde 4,3% Kommuner med folkmängd ,4% Kommungrupp, kommuner i tätbefolkad 4,4% region Kommuner med total kommunal 4,3% skattesats = 33,00-33,49 Kommuner med skattesats till kommun = 4,4% 22,00-22,49 l förhållande till ovanstående jämförbara kommuner och kommungrupper har Karlshamn en lägre andel personer med omsorg i särskilt boende. 7

24 Har kommunen höga eller låga kostnader för särskilt boende kronor/invånare 65+? Kostnad för särskilt boende kronor/invånare 65+ i jämförelse med andra kommuner och kommungrupper: Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby sölvesborg Snitt i Blekinge Riket ovägt medelvärde Kommuner med folkmängd Kommungrupp, kommuner i tätbefolkad region Kommuner med total kommunal skattesats = 33,00-33,49 Kommuner med skattesats till kommun = 22,00-22, kr kr kr kr kr 29.51S kr kr kr kr kr kr kostnad särskilt boende kr per inv i l i lo 000 o Sett över alla kommuner i Sverige redovisas kostnad för särskilt boende kronor/invånare 6S+ från kr (Staffanstorp) kr till kr (Malå). Av Sveriges 290 kommuner ligger Karlshamns kostnader i en mellersta delen (142 av 290). l förhållande till Blekingekommunerna är det bara Ronneby som har lägre kostnader. l förhållande till alla andra jämförbara grupper ovan har Karlshamn ungefär jämförbara kostnader med kommuner med samma folkmängd och kommungrupp medan vi har lägre kostnader än kommuner med jämförbar skattesats. 8

25 Har kommunen höga eller låga kostnader för hemtjänsten kronor/invånare 65+? Kostnad för hemtjänst kronor/invånare 65+ i jämförelse med andra kommuner och kommungrupper: Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby sölvesborg Snitt i Blekinge Riket ovägt medelvärde Kommuner med folkmängd Kommungrupp, kommuner i tätbefolkad region Kommuner med total kommunal skattesats = 33,00-33,49 Kommuner med skattesats till kommun = 22,00-22, kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Kostnad för hemtjänst kronor/invånare 65+ ' ' o Sett över alla kommuner i Sverige redovisas kostnad för hemtjänst kronor/invånare 65+ från (Upplands Bro) kr till kr (Filipstad). Av Sveriges 290 kommuner ligger Karlshamns kostnader i den övre tredjedelen (195 av 290). l förhållande till Blekingekommunerna är det bara Karlskrona som har högre kostnader. l förhållande till alla andra jämförbara grupper ovan har Karlshamn högre kostnader. 9

26 Har kommunen hög andel personer med omsorg i ordinärt boende i förhållande till antal invånare 65+? Andel personer med omsorg i ordinärt boende för invånare 65+ i jämförelse med andra kommuner och kommungrupper 2013 Karlshamn 6,4% Karlskrona 7,9% Olofström 10,7% Ronneby 7,6% sölvesborg 6,6% Snitt i Blekinge 7,8% Riket ovägt medelvärde 7,1% Kommuner med folkmängd ,5% Kommungrupp, kommuner i tätbefolkad 7,2% region Kommuner med total kommunal 7,0% skattesats= 33,00-33,49 Kommuner med skattesats till kommun= 6,8% 22,00-22,49 l förhållande till ovanstående jämförbara kommuner och kommungrupper har Karlshamn en lägre andel personer med omsorg i ordinärt boende. Är kostnaden per planerad timme hög eller låg? Kostnaden för de planerade brukartimmarna i förhållande till utfallet för personalkostnaderna var under 2013 i snitt 410 kr. Den budgeterade kostnaden för en brukartimme var 392 kr för Kostnaden varierar mellan månaderna. Kostnaden för de planerade brukartimmarna i förhållande till utfallet för personalkostnaderna har under 2014 varit i snitt 408 kr. Den budgeterade kostnaden för en brukartimme är 400 kr för Kostnaden varierar även 2014 mellan månaderna Kostnad per Kostnad per planerad brukar- planerad brukartimme (personal- timme (personalkostnader/planerade kostnader/planerade timmar) 2013 timmar) 2014 Budgeterad timkostnad Utfall l snittjanuari Utfall l snitt februari Utfall l snitt mars Utfall l snitt april Utfall l snitt maj Utfall l snitt juni 403 Utfall l snittjuli 348 Utfall l snitt augusti 419 Utfall l snitt september 455 Utfall l snitt oktober 406 Utfall l snitt november 375 Utfall l snitt december 460 Utfall l snitt helår 410 JO

27 Biståndsbedömningen Jämförelser med genomsnittet i landet: Nyckeltal Hur ser det ut i Genomsnitt i landet Karlshamn (2013) (2013) Andel brukare med Ca 50% Data saknas serviceinsatser (feb 2013) nationellt Antal beviljade Data saknas Samma som ovan timmar/handläggare (feb 2013) Andel hemtjänstbeslut som 76% Samma som ovan omprövas minst en gång/år Brukarbedömning hemtjänst 78% 82% äldreomsorg- tillräckligt med tid, andel% Hämtat från bruka rundersökning Öppna Jämförelser Kronor/brukare (per år) kr kr Beviljade/beräknade 18,44 timmar 22,5 timmar hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal Analysfrågor för biståndsbedömningen Finns det riktlinjer som stöd för biståndsbedömningen? Riktlinjer finns och är beslutade av omsorgsnämnden och är framtagna för att förtydliga; Det normala utbudet av biståndsinsatser som erbjuds inom äldreomsorgen i Karlshamns kommun. Under vilka förutsättningar insatserna kan beviljas och verkställas Avgränsningar vid verkställighet av insatser Begreppet riktlinjer ska ses som en vägledning i handläggning av ärenden och i verkställighet. Om det i handläggning av ärende uppkommer situationer som påkallar en avvikelse från riktlinjerna skall ärendet hänskjutas till omsorgsnämnden för beslut. 11

28 Riktlinjerna används inte för att gradera den enskildes behov av omvårdnad, det är en individuell bedömning som görs. Insatsen "städning" är den insats som är mest styrd av en riktlinje infördes verksamhetens resursfördelningssystem som är strukturellt uppbyggt i tre delar, biståndsbedömning, ekonomistyrning samt utförarledet. Systemet är ett styrinstrument och ett stöd för verkställigheten och dess resurstilldelning. Schablontiderna är noggrant kartlagda, mätta, testade samt jämförda med andra kommuners schablontider. Under åren har schablontider för dusch och tvätt justerats och anpassats till nya förutsättningar som råder. Finns det schablontider för olika insatser? Schablontider finns och de är en bärande del för styrning av resurstilldelning till utförarna inom ramen för verksamhetens resurs- fördelningssystem. Det finns två olika typer av schablontider. Serviceinsatserna har övergripande och fasta schablontid er. Omvårdnadsinsatserna har ett antal olika schablontider beroende på vilken grad och nivå av omvårdnad den enskilde är i behov av i omvårdnadssituationer. Handläggaren bedömer brukarens grad av omvårdnad vilket generar en schablontid. Om riktlinjer och schablontider finns- görs biståndsbedömningen i linje med dem? Biståndsbedömningen görs oberoende av riktlinjer och schablontider. Schablontiderna blir en konsekvens av bedömningen. Är biståndsbedömningen insatsstyrd eller behovsstyrd? Det är den enskildes behov som styr men insatsen som beviljas. Finns det en kultur eller praxis på biståndsenheten av vad som är "normala behov"? Biståndshandläggarna arbetar enligt praxis, dvs enligt gällande lagar och föreskrifter. Ibland kan det bli så att handläggare beviljar mer hjälp inför brukarens hemgång från sjukhus för att på så sätt möta den oro som finns hos brukaren och ofta deras närstående. Hur ofta frångås det normalfall som riktlinjerna -eller praxisen- beskriver? Det händer att man frångår riktlinjerna då de endast är vägledande och i de fallen tillämpas praxis. 12

29 Förekommer systematiskt arbete för att fä mer likvärdiga bedömningar? Systematik för att få mer likvärdiga bedömningar sker bl a genom aktgranskning. Det finns en granskningsnyckel för att få så likvärdiga bedömningar som möjligt. Hur följs biståndsbesluten upp och hur ofta? Biståndsbesluten följs upp genom att bevakningsdatum läggs. Hur ofta beror på vilken insats, detta kan därför variera. Uppföljning efter sjukhusvistelse sker i bostaden efter 3-4 veckor. Uppföljning av ärenden 1 g/år, oftare vid aktualisering. Uppföljning på korttidsboende efter 5-10 dagar. Växelboende 1 g/år, avlösning och dagverksamhet likadant. 13

30 Analysfrågor utförandet Vilken uppföljning av planerad tid hos brukaren görs? Uppföljningen sker på olika nivåer i verksamheten. På lägsta nivå gör planeringsansvarig daglig uppföljning av de körschema som hemtjänstpersonalen använder sig av. Det finns även rutiner för att personalen ska meddela om brukarens behov ökar eller minskar samt motiven till detta och därmed om tidsåtgången ska justeras i någon riktning utifrån det ursprungliga beslutet. Planeringen sker med datastöd och rapporter finns att tillgå för att följa planerad tid. Enhetschefen följer löpande under månaden utvecklingen av resursförbrukning och vidtar åtgärder och styr resurser inom och mellan enheterna. Kan den ansvariga chefen enkelt följa upp beviljade, planerade och tillgängliga timmar? Uppföljning sker en gång i månaden i samband med verksamhetens ledningsmöte där även ekonom deltar. Som stöd vid uppföljningen finns rapporter från verksamhetens resursfördelnings- och ekonomisystem. Det är enkelt att följa upp beviljad och planerad tid, det kan ske löpande under månaden. Det är svårare att följa tillgänglig tid. Är det vanligt att mer tid än den beviljade tiden utförs hos brukaren? Det förekommer framförallt vid social samvaro/promenader och dubbelbemanning. Enhetschefen gör av arbetsmiljöskäl en riskbedömning beträffande förekomst av tunga lyft/förflyttningar och om det föreligger risk för hot och våldssituationer ur personalperspektiv. Därefter fattar enhetschefen beslut om behov finns av dubbelbemanning eller inte. Förväntas varje beviljad timme att utföras? l resursfördelningssystemet tillämpas inte begreppet "beviljad timme". Inom ramen och strukturen för resursfördelningssystemet används termen schablontid. Utgångsläget är att planera ut de beviljade insatserna och att använda den schablontid som det aktuella brukarbehovet påkallar. Systemet tillåter ett visst mått av flexibilitet eftersom brukarens behov kan variera inom ramen för den tilldelade schablontid en. Biståndshandläggarna beviljar inte timtid utan insats och till hjälp för styrning finns schablontider. 14

31 Planeras insatserna utifrån kundens behov och önskemål- eller personalens? Ambitionsnivån är hög hos medarbetare för att på bästa sätt tillgodose brukarens behov och önskemål. Insatserna planeras utifrån brukarens behov och önskemål och ledningen har under flera års tid aktivt arbetat med att utveckla ett förhållningssätt där medarbetare förväntas ha tydligt brukarfokus. Hemtjänst är ett svårplanerat område vilket ställer stora krav på ledning, styrning och uppföljning. Brukarnas behov skiftar och planeringen behöver vara flexibel så att dessa variationer klaras av. Samtidigt gäller det att undvika onödiga förändringar för den majoritet av brukare som har pågående kontinuerliga insatser. Under våren 2013 övergick hemtjänsten till flexibla arbetstider, så kallad tvättstugemodell, där också personalen ges möjlighet att välja tjänstgöringsgrad. Syftet med förändringen är att dels höja kvaliteten och att bättre kunna bemanna på de tidpunkter som brukarbehov föreligger, samt att tillmötesgå personalen genom att de ges möjlighet att välja sin tjänstgöringsgrad. Ledningen kan konstatera att medarbetarna har varierande kunskapsnivå och förmåga att föra samtal med brukaren i samband med framtagandet av genomförandeplanen. Under samtalet ska frågor ställas på ett sådant sätt att brukarens åsikter blir tydliga och att planeringen inte begränsas av vad som är "att förvänta" sig av organisationen. Utbildningsinsatser har delvis genomförts för att ge personalen verktyg som stöd i mötet och samtalet med brukaren, vilket bidrar till ökad kvalitet. Utbildningsinsatserna planeras att fortgå framöver. På frågan om insatserna planeras utifrån kundens behov och önskemål- eller personalens, kan konstateras att verksamheten förmodligen kan vara mer lyhörd för när brukaren vill ha sin hjälp. Därför kommer fortsatt utvecklingsarbete att ske där bia personalens arbetstider/schema och bemanning är bärande delar för att bättre kunna leverera hjälp och stöd på de tider som brukaren har önskemål om. Brukarnas omdöme Brukare har via enkätfrågor lämnat följande omdöme om hemtjänsten och resultaten är hämtade från socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser- Vård och omsorg om äldre På frågorna om de anser att personalen har tillräckligt med tid svarar 78% ja och om personalen oftast tar hänsyn till deras åsikter och önskemål svarar 86% ja, vilket ligger väl i fas med rikssnittet. 76% tycker att de blir bemötta på ett bra sätt vilket är i fas med rikssnittet. Ett lägre värde fås på frågan om de har möjlighet att påverka vilka tider de får hjälp, där svarar 52% att de anser detta, rikssnittet är 61 %. 15

32 Resultatet är positivt på frågan om de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten i sin helhet, 90% svarar att de är det, att ställas mot rikssnittet som är 89 %. Har planeringsansvarig nödvändig kompetens och ett tydligt uppdrag? Befintlig uppdragsbeskrivning tydliggör planeringsansvarigs uppdrag. Det finns en ständigt pågående dialog mellan ledning och planeringsansvariga kring deras uppdrag och på vilket sätt olika arbetsuppgifter utförs. Planeringsansvariga och cheferna anser att det finns en god kompetens och hög ambitionsnivå i gruppen för att kunna utföra uppdraget på rätt sätt. Men det förekommer fortfarande att de gör olika i vissa moment i planeringen vilket får konsekvenser av olika art. För att ytterligare kvalitetssäkra planeringen finns planer på att se över status avseende gemensamt arbetssätt och att vidareutveckla manualer som stöd i arbetet. Är styrning och roller tydliga för medarbetare, enhetschef, planerare och sjuksköterska? Det finns en bra styrning via befintliga uppdragsbeskrivningar som tydliggör roller, ansvar och uppdrag avseende medarbetare och planeringsansvariga samt enhetschefer. Är det känt hur hög produktiviteten behöver vara för att klara budget? Omsorgsnämnden har satt mål för brukartid vilken för 2014 är 68% och är känd för verksamhetens medarbetare. Brukartid är ett mått på den direkta tiden hos brukaren och följer SKL rekommendationer. Brukartiden har mätts sedan 2007 och omsorgsnämnden mål var då 52% för därefter succesivt höjas över tid. Resultat bedömd tid till brukare Brukartid Bedömd tid till brukare/tillgäng 60,9 61,6 63,31 64,88 65,02 67,65 67,73 lig personaltid % % % % % % % Resultat planerad tid till brukare Brukartid Planerad tid till brukare/tillgäng 65,02 65,09 lig personaltid % % 16

33 Är många av besöken hos brukarna korta, under 20 minuter? Det förekommer en stor andel korta tillsynsbesök där den direkta tiden hos brukaren kan variera mellan 5 minuter till 20 minuter. Förutom att se till att allt är bra, kan det ingå att exempelvis ge måltidsstöd, att koka kaffe och att ge viss hjälp vid toalettbesök. Tillsynsbesök under kvällstid innebär till största delen att titta in och se att allt är ok under ca 5-10 minuter. Planeras insatserna systematiskt för att undvika korta besök? Planeringsansvariga försöker i planeringen att undvika det så mycket som det går, men det finns inte ett tydligt uppdrag till dem att göra så. Vid beslut om tillsyn beviljas ofta exempelvis tillsyn förmiddag, eftermiddag, kväll och två gånger på natten i stället för enbart tillsyn. Planeringen i verkställighet sker därefter i linje med det uppdrag som lämnats från biståndshandläggarna. Ökningen av korta besök innebär också en ökning av kringtiden och då framförallt förflyttningstid. En negativ konsekvens är att planeringen tenderar att bli ryckig och det ställer stora krav på planeringsansvarig som har att ta hänsyn till brukarens behov, personalkontinuitet, logistik i samband med förflyttningar och kraven på bra arbetstidsscheman från personalen. Kontrollfaktorer Faktorer att Hur ser det ut i Karlshamn 2013 analysera Riktlinjer för saknas Finns hemtjänst :x Riktlinjerna Låg grad Hög grad efterlevs men är endast en vägledning 'IL Ledningen arbetar Låg grad Hög grad aktivt för likvärdiga x bedömningar Biståndsbeslut Följs inte upp Följs upp årligen Följs upp halvårsvis X (ibland oftare) Tillgänglig arbetstid Följs inte upp Är känd och följs upp x Planerad tid Avviker med mer än 20% 100% dividerat med.x beviljad tid 17

34 Utförandet Hur ser det ut i Karlshamn? De beviljade insatserna av stöd och hjälp ska motsvara det faktiska behovet och en rimlig strävan är att brukaren ska få alla sina beviljade behov tillgodosedda. Inte mer, inte mindre. En rimlig målsättning är också att en så stor del som möjligt av personalens arbetstid utförs hos brukaren, utöver den tid som med nödvändighet går åt till andra arbetsuppgifter såsom förflyttningstid, dokumentation, utbildning, arbetsmöten etc. Utförandet 2013 Nyckeltal (per månad ) Hur ser det ut i Karlshamn 2013 december 2013 Antal beviljade timmar (hänsyn är timmar inte tagen till plus- och minustid) Antal tillgängliga personaltimmar Antal planerade timmar timmar timmar Planerade/beviljade timmar 96,1% (följsamhet)% Utförandet 2014 Nyckeltal (per månad) Hur ser det ut i Karlshamn 2014 maj 2014 Antal beviljade timmar (hänsyn är tagen till plus- och minustid) Antal tillgängliga personaltimmar Antal planerade timmar timmar timmar timmar Planerade/beviljade timmar 96,9% (följsamhet) % 18

35 Orsaker till kostnadsökningar under 2013 Det kan konstateras att kostnadsökningarna under 2013 har flera orsaker och kan härledas till; Ökat antal bedömda brukartimmar till följd av dels ett ökat antal brukare och dels att omfattningen av brukarnas behov har ökat. Under slutdelen av 2012 noterades en ökning av bedömda brukartimmar och som sedan har fortsatt att öka under l bokslutet redovisas det antal brukare som var aktuella den 31 december, vilket visar färre antal brukare än i bokslut Denna bild är missvisande på så sätt att under vissa månader under 2013 är brukarantalet mellan brukare och därmed över bokslutssiffran och sett över helår så ses en tydlig ökning av brukare mellan 2012 och Antal brukare per den 31/12 Antal brukare med en eller flera hemtjänstinsatser Trygghetslarm Matdistribution Dagverksamhet för dementa Avlösning i hemmet Antal ytterfall har ökat under året som avser brukare med hemtjänst från 120 timmar l månad och det har förekommit brukare med 190 timmar l månad. Kostnadsbilden är från 600 t kr upp till drygt 900 t kr på helårsbasis. Detta att ställas i relation till kostnaden för en plats i särskilt boende som är ca 723 tkr per år i 2013 kostnadsläge. För att tillgodose brukare med mer omfattande behov har också volymökningar skett av dubbelbemanningar och kringtid under dag- kväll och nattetid. Nattpatrullen har utökat bemanningen periodvis och i olika omfattning för att tillgodose utökade brukarbehov nattetid. Till följd av ökade bedömda timmar har inte den planerade omdisponeringen av tjänster från hemtjänstenheter till avlösarteamet kunnat ske, vilket medfört en ökad kostnad för finansiering av avlösarteamet. 19

36 Omfattningen beträffande insatsen promenad/ social samvaro har ökat i volym under året. Det är fler brukare som tar del av promenader eller social samvaro vid en eller flera tillfällen per vecka. Detta är resultatet av en medveten ambitionshöjning och fokus på utvecklingsarbete gällande det sociala innehållet. Andelen korta besök sk tillsynsbesök tenderar att öka under året. Ökningen av korta besök kan ses både under dag- och nattetid. Utifrån brukar- och närståendeperspektiv har korta besök ett stort trygghetsvärde, inte minst i situationer som uppkommer i samband med brukarens hemgång från sjukhus. En negativ konsekvens är att planeringen i utförarledet blir ryckig och det innebär också en ökning av kringtiden och som i sig är kostnadsdrivande. En annan faktor som haft stor påverkan över kostnadsutvecklingen är processen gällande införandet av önskad sysselsättningsgrad och flexibla arbetstider. Processen har medfört vikariekostnader vid utbildningsinsatserna som inte varit finansierade i budget samt en kostnad för disponibeltid i samband med införandet av önskad sysselsättningsgrad. 20