Samhällets utgifter för kultur

Transkript

1 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur 21 Kulturfakta 212:1

2 Postadress: Box 12 3, Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 2, 6 tr Telefon: E-post: info@kulturanalys.se Webbplats: Myndigheten för kulturanalys 212 Omslagsfoto: Mia Takahara Formgivning: Bazooka Tryck: Elanders AB, 212 ISBN:

3 myndigheten för Kulturanalys Samhällets utgifter för kultur 21 Kulturfakta 212:1

4 Innehåll Förord Sammanfattning/Summary Inledning Statens utgifter för kultur Regionernas/landstingens utgifter för kultur Kommunernas utgifter för kultur Hushållens utgifter för kultur Näringslivets utgifter för kultur Kommentarer Bilaga I. Kvalitetsdeklaration Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgetens utfall Bilaga III. Enkät till regionerna List of terms

5 Förord Myndigheten för kulturanalys har sedan 1 januari 212 ansvar för större delen av den officiella statistiken på kulturområdet. Kulturanalys ska presentera statistik om museer, kulturmiljövård, studieförbund och samhällets utgifter för kultur, medan Kungliga biblioteket sedan 1 juli har ansvar för den officiella biblioteksstatistiken. I och med denna rapport levererar Kulturanalys inte bara sin första produkt inom ramen för sitt statistikansvar, utan även den första rapporten i en ny skriftserie som vi har valt att kalla Kulturfakta. I denna serie kommer framöver alla våra statistikrapporter att publiceras. När det gäller statistikansvaret har vi till att börja med ambitionen att påbörja produktion av statistik för de områden som tidigare haft regelbunden utgivning. Det innebär att vi under 212 publicerar Samhällets utgifter för kultur 21 och Museer, för att upprätthålla publiceringstakten om vartannat respektive varje år. När det gäller områdena studieförbund och kulturmiljövård ser vi vissa utvecklingsbehov och vill diskutera med de närmast berörda användarna hur vi bäst kan tillfredsställa deras behov av statistik på respektive område. På längre sikt tror vi det är angeläget att undersöka behoven av och möjligheterna till att ta fram statistik för områden som idag inte är utpekade områden inom den officiella statistiken, som scenkonst, musik samt bild och form. Dessutom har vi konstaterat att vi själva i vårt analysarbete är i behov av regelbundet uppdaterade uppgifter om den svenska befolkningens kultur- och medievanor. Inte minst gäller detta barns och ungas kulturkonsumtion och kulturutövande. Vilka steg vi kan ta är till stor del beroende av vilka resurser som ställs till vårt förfogande. Föreliggande rapport om samhällets kulturutgifter följer nästan helt upplägget i tidigare publikationer inom statistikområdet. För att något förbättra möjligheten till fördjupad analys har vi valt att avgränsa tre huvudområden för de offentliga utgifterna: Kultur, Folkbildning och Medier. Vi hoppas och tror att detta ska förtydliga de utvecklingsmönster som kan urskiljas för de senaste 1 12 åren. Som tidigare innehåller statistiken uppgifter om statens, regionernas/landstingens, kommunernas och hushållens utgifter för kultur. Som ett led i vår strävan att beskriva kulturens samlade finansiering, har vi även tagit med uppgifter om näringslivets utgifter för kultur. Vår förhoppning är att kunna utveckla både denna och övriga delar av statistiken om samhällets utgifter för kultur till nästa publikation som planeras till 214. Stockholm den 19 september 212 Clas-Uno Frykholm Direktör 5

6

7 Sammanfattning Summary Samhällets utgifter för kultur är summan av de betalningar som alla aktörer i samhället gör för kultur i alla former. Det handlar alltså om såväl privata som offentliga aktörers utgifter för kultur. Samhällets utgifter för kultur uppgick till cirka 63, miljarder kronor år, vilket motsvarar cirka 1,8 procent av BNP samma år. Av dessa svarade det offentliga för cirka 23,8 miljarder kronor, hushållen för cirka 38,5 miljarder kronor och näringslivet för cirka,7 miljarder kronor i form av sponsring. Offentliga utgifter för kultur De totala offentliga utgifterna för kultur skattas utifrån uppgifter om statens, regionernas/landstingens och kommunernas utgifter för kultur 21 och. Uppgifterna om statens, regionernas/landstingens och kommunernas utgifter för kultur är uppdelad på olika områden och därför inte helt jämförbara annat än på sammanfattande nivå. De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år till cirka 23,8 miljarder kronor. Omräknat till års priser, har de offentliga utgifterna för kultur ökat med nästan 25 procent under perioden 2. Alla de tre offentliga nivåerna har ökat utgifterna för kultur ungefär lika mycket under perioden regioner/landsting dock något mer och kommuner något mindre. Fördelningen av de offentliga utgifterna för kultur mellan stat, regioner/ landsting och kommuner förändras långsamt. Society expenditure on culture is the sum of all the payments made by all actors in society for all forms of culture. It is thus a matter of both private and public actors expenditure on culture. Society expenditure on culture amounted to approximately SEK 63.bn in, which is the equivalent of approximately 1.8 percent of GDP for the same year. Out of this amount, the Government covered approximately SEK 23,8bn, the households covered approximately SEK 38.5bn and Swedish enterprise covered approximately SEK.7bn in the form of sponsorship. Public expenditure on culture The total public expenditure on culture is estimated based on data regarding Government, Regional, County Council and Municipal expenditure on culture in 21 and. Data regarding Government, Regional, County Council and Municipal expenditure on culture is divided into different areas and is not completely comparable other than at a summary level. The combined public expenditure on culture in amounted to about SEK 23.8bn. Recalculated to prices, public expenditure on culture has increased with almost 25 percent during the period 2. All three public levels have increased their expenditure on culture to approximately the same extent during this period however, the increase is somewhat higher for the Regions and County Councils and somewhat lower for Municipalities. The allocation of public expenditure on culture between Government, Regions, County Councils and Municipalities is changing slowly. Tabell 1. Offentliga utgifter för kultur 2, 22, 24, 26. Miljoner kronor. års priser. Table 1. Public expenditures on culture 2, 22, 24, 26. SEK million. prices. År Stat Regioner/ landsting Kommuner Summa Förändring sedan 2 3,6% 6,7% 15,3% 21,5% 21,8% 23,6% 24,9% 23,8% 7

8 Procent 1 Figur Kommuner Regioner/landsting Stat Figur 1. Offentliga utgifter för kultur 2, 22, 24, 26 fördelat på stat, regioner/landsting och kommuner. Procent. Figure 1. Public expenditures on culture 2, 22, 24, 26 allocated to government, regions/ county councils and municipalities. Percent. Under den dryga tioårsperiod som redovisas här har regioner/landsting ökat sin andel av de totala offentliga utgifterna för kultur från 1 procent till 15 procent, medan stat och kommuner har minskat sina andelar något, från 47 procent respektive 43 procent till 45 procent respektive 4 procent. En viktig orsak till att regioner/landsting har ökat sin andel är att Region Skåne och Västra Götalandsregionen ökat sina utgifter för kultur kraftigt under perioden. Statens utgifter för kultur har ökat med cirka 17 procent från år 2 till år och uppgick till cirka 1,6 miljarder kronor. Utgifterna kan indelas i tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier. Mest ökade huvudområdet Kultur som ökade med drygt 25 procent. Statens utgifter inom huvudområdet Kultur uppgick år till ungefär 6,5 miljarder, inom huvudområdet Folkbildning till 3,3 miljarder och inom huvudområdet Medier till cirka,8 miljarder kronor. De båda sistnämnda huvudområdena, Folkbildning och Medier, utgör en minskande andel av statens utgifter för kultur i förhållande till huvudområdet Kultur. Inom huvudområdet Kultur kan konstateras att de stora utgiftsområdena är Kulturmiljö, Teater, dans och musik samt Museer och utställningar, samt att dessa ökat relativt kraftigt under perioden 2, och utgör en allt större andel av statens sammanlagda utgifter för kultur. During the decade reported here, Regions and County Councils have increased their share of the total public expenditure on culture from 1 percent to 15 percent, while the Government and Municipalities have decreased their shares, from 47 percent and 43 percent respectively to 45 percent and 4 percent respectively. One important reason as to why the Regions and County Councils have increased their share is that Region Skåne and Region Västra Götaland have significantly increased their expenditure on culture during the period. Government expenditure on culture has increased with approximately 17 percent from 2 to and amounted to approximately SEK 1.6bn in. The expenditure can be divided into three principal areas: Culture, Adult Education and Media. The principal area with the biggest increase was Culture that went up with approximately 25 percent. The State expenditure within the principal area Culture amounted to approximately SEK 6.5bn, within the principal area Adult Education to SEK 3.3bn and within the principal area Media to approximately SEK.8bn. The two latter principal areas, Adult Education and Media, form a decreasing part of State expenditure for culture in relation to the principal area Culture. Within the principal area Culture, it can be established that the large areas of expenditure are Cultural Environment, Theatre, Dance and Music as well as Museums and Exhibitions and that these are increasing relatively significantly during the period 2 and constitutes an increasingly large portion of the combined Government expenditure on culture. 8

9 De sammanlagda utgifterna för kultur för regionerna/ landstingen uppgick till drygt 3,5 miljarder kronor. Om man räknar bort utgifter för folkhögskolor och inköp av konst, som tillkommit från och med 27, var utgifterna cirka 3, miljarder kronor. Det är en ökning med ungefär 58 procent sedan år 2. Områdena Teater och dans och Folkbildning och folkrörelser utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens totala utgifter för kultur. Folkbildning och folkrörelser har vuxit något sett till hela perioden, men området Teater och dans har vuxit kraftigare och är nu lika stort. Bara området Allmänna kulturutgifter har minskat i omfattning sett till hela perioden 27. Samtliga regioner/landsting har ökat sina utgifter för kultur under perioden 2, även om Skåne och Västra Götaland står för en mycket stor del av den sammanlagda ökningen. Ökningstakten var som högst under första hälften av perioden. Även sedan år 27 har regionernas/ landstingens sammanlagda kulturutgifter fortsatt att öka varje år, men i allt långsammare takt. I några fall har utgifter för kultur till och med minskat under de senaste åren. Kommunernas utgifter för kultur uppgick till sammanlagt cirka 9,6 miljarder kronor, en ökning med cirka 16 procent sedan år 2. Tillväxten i kommunernas totala utgifter för kultur avstannade dock 29 för att minska något under 21 och. Tre av de fyra områden som kommunernas utgifter för kultur fördelas på Musik- och kulturskolor, Bibliotek och Allmänna kulturutgifter har vuxit under perioden 2. Bara ett område, Stöd till studieorganisationer, har minskat. Storleksskillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. Spridningen ligger mellan 1,9 miljoner kronor till 95 miljoner kronor. Utslaget per invånare blir motsvarande summor 453 kronor per invånare som lägst och kronor per invånare som högst under. Sammantaget kan det konstateras att tillväxten av de offentliga utgifterna för kultur avstannade från och med 27. Detta sammanfaller i tid med finanskrisen som blev ett faktum under andra halvan av 28 och den ekonomiska nedgången som följde både i Sverige och internationellt. Vidare kan sägas att folkbildningen fått minskat utrymme inom såväl statens, regionernas/ landstingens och kommunernas utgifter för kultur, medan scenkonsten fått en allt större andel av utgifterna, åtminstone när det gäller utgifter för staten och för regionerna/landstingen. The combined regional expenditure on culture amounted in to about SEK 3.5bn. If not counting expenditure for folk high schools and purchase of art, which were added in from 27, the expenditure was SEK 3.bn. This is an increase of approximately 58 percent since 2. Together, the areas Theatre and Dance and Adult Education and Social Movement amount to more than half of the combined expenditure on culture of Regions and County Councils. Adult Education and Social Movement has grown somewhat over the entire period, but the growth of Theatre and Dance has been larger and the two areas are now equally large. Only one area has decreased in scope over the entire period 27, namely General Culture Expenditure. All Regions and County Councils have increased their expenditure on culture during the period 2, although Skåne and Västra Götaland account for a very large part of the combined increase. The rate of increase was the highest during the first half of the period. Since 27, the Regional and County Council combined culture expenditure has continued to increase annually but at a slower pace. In some cases, expenditure on culture has even decreased over the last few years. Municipal expenditure on culture amounted to a total of approximately SEK 9.6bn, an increase of approximately 16 percent since 2. However, the growth of the total Municipal expenditure on culture halted in 29, only to decrease somewhat during 21 and. Three of the four areas of Municipal expenditure Music and culture schools, Library and General culture expenditure have grown during the period 2. Only one area Support to study organisations has decreased. There are very large differences in amounts between the Municipalities. The spread is between SEK 1.9m to SEK 95m. Divided per capita, the equivalent sums in are SEK 453 per capita, at the lowest, and SEK 1,769 per capita, at the highest. All in all it can be established that the growth of public expenditure on culture slowed from 27. This coincides with the financial crisis that became a fact during the last two quarters of 28 and the economic downturn that followed both in Sweden and internationally. Further, adult education has been given a reduced scope within Government, Regional, County Council and Municipal expenditure on culture while dramatic art has received an increasingly larger share of the expenditures, at least for the Government and for the Regions and County Councils. 9

10 Samhällets totala utgifter för kultur De senaste tillgängliga uppgifterna om hushållens utgifter för kultur är från 29, vilka används här uppräknade till års priser. I efterföljd till tidigare beräkningar av samhällets utgifter för kultur presenteras hushållens utgifter för kultur exklusive investeringsutgifter, det vill säga utgifter för teknisk utrustning särskilt avsedda för mottagning och uppspelning av TV, radio eller digitalt lagrade medier. När investeringsutgifterna dras bort från hushållens utgifter för kultur 29 blir summan omräknat till års priser 38,5 miljarder kronor. Total public expenditure on culture The latest available data on household expenditure on culture is from 29, which is used here recalculated to prices. Following previous calculations of society expenditure on culture, household expenditure on culture is presented excluding investment expenses, i.e., expenditure on technical equipment particularly intended for receiving and consuming TV, radio or digital media. When investment expenditure is deducted from the household expenditure on culture 29, the sum recalculated to prices is SEK 38.5bn. 1% 61% 17% 6% 15% Stat Regioner/landsting Kommuner Hushåll Näringsliv Figur 2. Offentliga utgifter för kultur, näringslivets kultursponsring och hushållens utgifter för kultur 29 exklusive investeringsutgifter. års priser. Procent. Figur 2. Public expenditures on culture, business culture sponsorship and household expenditures on culture 29 excluding expenditures for technical investments. prices. Percent. Proportionerna mellan hushållens utgifter för kultur och de offentliga utgifterna för kultur har varit ungefär desamma under perioden 2. Om man räknar bort investeringskostnaderna utgör hushållens utgifter 61 procent av de totala utgifterna för kultur. Offentliga utgifter utgör tillsammans 38 procent. Näringslivets sponsring till kultur uppgick enligt Institutet för reklam- och mediestatistik till 754 miljoner kronor, vilket utgör cirka 1 procent av samhällets utgifter för kultur om totalt cirka 63 miljarder kronor. The proportions between household expenditure on culture and public expenditure on culture have remained more or less the same during the period 2. If the investment costs are excluded, household expenditure constitutes 61 percent of the total expenditure on culture for. The combined public expenditure constitutes 38 percent. The enterprise sponsorship to culture amounted to, according to the Institute for Advertising and Media Statistics, SEK 754m, which constitutes approximately one percent of society expenditure on culture for a total of approximately SEK 63bn. 1

11 Inledning Samhällets utgifter för kultur Offentliga aktörer Privata aktörer Staten Regioner/ landsting Kommuner Näringsliv Hushåll Figur 3. Samhällets utgifter för kultur schematiskt fördelat på aktörer. Figure 3. Society expenditures on culture schematically divided into groups of actors. Samhällets utgifter för kultur definieras här som summan av alla penningströmmar från olika aktörer för kultur i alla former inom landets gränser. Det handlar om såväl privata som offentliga aktörers utgifter för kultur i Sverige. Offentliga aktörer indelas här i staten, regioner/ landsting och kommuner. Privata aktörer indelas i hushåll och näringsliv. Även stiftelser skulle kunna inkluderas i privat finansiering, men dessa finns inte med här eftersom dataunderlag helt saknas. Alla aktörers utgifter för kultur är lika viktiga att fånga i statistiken, men olika aktörers utgifter är olika svåra att mäta. Det betyder att tillgången på data är ojämnt fördelad. Specifikt för denna rapport har data samlats in för de offentliga utgifterna. För regioner/ landsting och kommuner redovisas här nettokostnader för att undvika dubbelräkning, som exempelvis skulle bli fallet om bidrag som utbetalas från en offentlig nivå till en annan redovisas som utgifter för båda. De senaste tillgängliga uppgifterna om hushållens utgifter för kultur insamlades av SCB år 29 inom ramen för undersökningen av hushållens utgifter (HUT). Vad gäller näringslivets utgifter för kultur saknas samordnade insamlingar av data på nationell nivå. Denna rapport inleds med ett avsnitt om statens utgifter för kultur. Därefter följer avsnitt om regionernas/ landstingens och kommunernas utgifter för kultur. Rapporten innehåller även två kortare avsnitt om de privata aktörerna, det vill säga hushåll och näringsliv. Vi har valt att lyfta fram dessa i egenskap av viktiga aktörer, även om inga data samlats in särskilt för den officiella statistiken. Avslutningsvis finns en analys av data, en beskrivning av insamlings- och bearbetningsmetoder samt en kvalitetsdeklaration. 11

12

13 Statens utgifter för kultur Sammanfattning Statens samlade utgifter för kultur har ökat med cirka 17 procent från år 2 till år och uppgick till cirka 1,6 miljarder kronor. Den större delen av ökningen, eller cirka 15 procent, skedde fram till och med 26. Därefter har statens utgifter för kultur stabiliserats. Utgifterna är indelade i tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier. Huvudområdet Kultur ökade mest, drygt 25 procent mellan åren 2 och 26. Därefter har utgifterna stabiliserats på en nivå kring 6,5 miljarder kronor. Statens utgifter inom huvudområdet Folkbildning uppgick år till 3,3 miljarder och inom huvudområdet Medier till cirka,8 miljarder kronor. Dessa båda sistnämnda minskar i proportion till huvudområdet Kultur. Inom huvudområdet Kultur kan konstateras att de största utgifterna finns inom delområdet Kulturmiljö, delområdet Teater och dans samt delområdet Museer och utställningar. De två sistnämnda ökade relativt kraftigt fram till 26 och har därefter stabiliserats. Statens utgifter inom delområdet Kulturmiljö ökade succesivt under perioden 2. Dessa tre delområden utgör en allt större andel av statens sammanlagda utgifter för kultur. Inledning De statliga utgifterna för kultur bidrar bland annat till finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, som exempelvis Operan, Dramaten, Dansens Hus och de centrala museerna. Staten finansierar också regional kulturverksamhet och ger stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statliga utgifter för folkbildning inräknas i utgifterna för kultur. Tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier Statens utgifter för kultur kan delas upp i tre huvudområden: Kultur, Folkbildning och Medier. År uppgick de samlade utgifterna för dessa tre områden till cirka 1,6 miljarder kronor, vilket är 1,33 procent av statsbudgetens totala utgifter på cirka 8 miljarder kronor. Som en jämförelse kan nämnas att statsbudgetens totala utgifter för år 2 beräknades till cirka 698 miljarder kronor i löpande priser och samma år uppgick de samlade utgifterna för kultur till dryga 7,5 miljarder kronor i löpande priser, det vill säga att kulturen utgjorde 1,8 procent av statens budget. Små utgiftsområden, som minskat ytterligare under perioden 2, är delområdet Arkiv, delområdet Bildkonst, arkitektur, form och design samt delområdet Forskning. Små utgiftsområden som ökat marginellt, men över tid kommit att utgöra en allt mindre andel av de totala statliga utgifterna för kultur, är delområdet Film, delområdet Ersättning och bidrag till konstnärer samt delområdet Litteraturen, läsandet och språket. Tabell 2. Statens utgifter för kultur 2, 22, 24, 26 fördelat på huvudområden samt förändring jämfört med år 2. Miljoner kronor. års priser. Table 2. Government expenditures on culture 2, 22, 24, 26 by main area and change compared to 2. SEK million. prices. År Kultur Folkbildning Medier Summa Förändring sedan 2,% 1,7% 7,5% 14,9% 18,2% 15,% 17,5% 19,3% 17,1% 13

14 De statliga utgifterna för kultur har, räknat i års priser, ökat med cirka 1,5 miljarder kronor mellan 2 och, vilket motsvarar en ökning på cirka 17 procent. Huvuddelen av ökningen skedde fram till år 27, varefter de sammanlagda statliga utgifterna för kultur har stabiliserats på en nivå kring 1,5 miljarder kronor årligen. Mellan åren 2 och ökade statens utgifter mest inom huvudområdet Kultur. Ökningen uppgick till drygt 25 procent. Utgifterna ökade för huvudområdet Kultur fram till år 26 för att därefter stabiliseras. Mellan 24 och 26 uppgick ökningen till drygt 6 miljoner kronor, varav närmare hälften fördelades som stöd till sysselsättningsåtgärder, med syfte att tillgängliggöra kulturarvet för allmänheten (satsningen Access genomfördes 26 29), men trenden är ökande under hela perioden De statliga utgifterna inom huvudområdet Kultur har stabiliserats kring 6,5 miljarder från år 27 och framåt. Enda undantaget är år 28, då de statliga utgifterna inom huvudområdet Kultur minskade med drygt 17 miljoner kronor i förhållande till föregående år. Detta kan till stor del hänföras till att utfasningen av Access påbörjades detta år. Under perioden 2 ökade statens utgifter för kultur inom huvudområdet Folkbildning med drygt 8 procent. Från en stabil nivå på cirka 3 miljarder kronor mellan 2 och 26 ökade de statliga utgifterna för Folkbildning till cirka 3,4 miljarder kronor 27 som ett resultat av folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 25/6:192) och har sedan stabiliserats på en nivå i storleksordningen 3,3 3,4 miljarder kronor åren 27. Under samma period minskade de statliga kulturutgifterna inom huvudområdet Medier från närmare 79 miljoner till drygt 76 miljoner kronor, eller med drygt 3 procent. År 28 var de statliga kulturutgifterna inom huvudområdet Medier som lägst med 69 miljoner kronor. Omräknat till års priser var de sammanlagda statliga utgifterna för kultur allra högst år 21. Detta belopp ska dock tolkas med försiktighet. I nominella belopp ökade de samlade statliga kulturutgifterna med,8 procent mellan 21 och, och huvudområdet Kultur med 1,68 procent. Baserat på årsmedelvärden ökade KPI med 2,68 procent mellan 21 och, samtidigt som PLO för det statliga anslaget för Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen uppgick till,5 procent. 1 Det betyder att det höga värdet på statliga utgifter för kultur för år 21 förklaras av att konsumentprisökningen varit kraftigare än pris- och löneomräkningen av anslagen mellan åren 21 och. Av Tabell 3 framgår att statens totala utgifter för kultur per invånare har ökat med cirka 1 kronor, från drygt 1 kronor år 2 till drygt 11 kronor. Ökningen skedde mellan åren 2 och 26. Tabellen visar att utgifterna inom huvudområdet Kultur räknat per invånare ökat än mer från år 2 till år 26, för att därefter stabiliseras på en nivå kring 69 kronor per invånare och år. Statens utgifter för huvudområdet Folkbildning har ökat marginellt räknat i kronor per invånare samtidigt som statens utgifter per invånare till huvudområdet Medier minskat något. Statens utgifter för kultur totalt, per invånare och som utgiftsandelar De data om statens utgifter som presenterats ovan åskådliggörs i Figur 4. Där visar den horisontella axeln åren 2, 22 och 24 samt åren 26 till. Den vänstra vertikala axeln visar miljoner kronor och den högra vertikala axeln visar kronor per invånare. Av figuren kan utläsas att det är utgifterna för huvudområdet Kultur som står för den största delen av de ökande statliga kulturutgifterna under perioden 2, men även statens utgifter för huvudområdet Folkbildning har ökat med totalt cirka 3 miljoner kronor. Tabell 3. Statens utgifter för kultur 2, 22, 24, 26 totalt och för huvudområdet Kultur. Kronor per invånare. års priser. Table 3. Government expenditures on culture 2, 22, 24, 26 total and by main area Culture. SEK per capita. prices. År Kultur Folkbildning Medier Summa Prop. 21/11:1. Budgetpropositionen för. Förslag till statsbudget för, finansplan och skattefrågor m.m. 14

15 Mnkr 12 Figur 4 Kr/inv Kr/inv Totalt Kr/inv Kultur Medier Folkbildning Kultur Figur 4. Statens utgifter för kultur 2, 22, 24, 26 efter huvudområden. Miljoner kronor och kronor per invånare. års priser. Figure 4. Government expenditures on culture 2, 22, 24, 26 by main areas. SEK million and SEK per capita. prices. 15

16 Medier Folkbildning Kultur Figur 5. Statens utgifter för kultur 2, 22, 24, 26 efter huvudområden. Procent. Figure 5. Government expenditures on culture 2, 22, 24, 26 by main areas. Percent. I Figur 5 visar den horisontella axeln åren 2, 22 och 24 samt 26. Den vertikala axeln visar andelar av statens samlande utgifter för kultur. Andelen av statens utgifter för kultur som går till huvudområdet Kultur har ökat från 57 procent till 61 procent, medan andelarna för huvudområdena Folkbildning och Medier minskat från 34 procent till 31 procent, respektive från 9 procent till 7 procent. Det beror på att statens utgifter i absoluta tal under samma period ökar inom huvudområdet Kultur, ökar svagt inom huvudområdet Folkbildning och minskar svagt för huvudområdet Medier. Förändringar i andelar mellan 24 och 26 beror till stor del på introduktionen av sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (Access) 26. Förändringarna mellan 26 och 27 beror på tillskottet av medel till folkbildningen 27 som resultat av folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra. Utvecklingen inom respektive delområde inom huvudområdet Kultur Som ovan visats har de sammanlagda utgifterna inom huvudområdet Kultur ökat från år 2 till år. Nedan görs därför en mer detaljerad genomgång för att belysa utvecklingen. 16

17 Tabell 4. Statens utgifter för kultur 2, 22, 24 och 26 efter huvud- och delområden. Miljoner kronor. års priser. Table 4. Government expenditures on culture 2, 22, 24 and 26 by main and sub areas. SEK million. prices. År Kultur Museer och utställningar Teater och dans Kulturmiljö Musik* Kulturområdesövergripande verksamhet** Film Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Litteraturen, läsandet och språket Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning Skapande Skola Folkbildning Mediefrågor Summa * För åren 2, 22, 24 och har Kulturrådet beräknat delområdet Musik genom att hämta uppgifter om statliga utgifter för utvecklingsbidrag, samarbetet med tonsättare, verksamhetsbidrag, musikföreningar, fria musikgrupper, fonogram, Eric Sahlström Institutet, Musikaliska akademien men även av Rikskonserters anslag ur bland annat Kulturrådets årsredovisning. För åren 21 och har statens utgifter för Musik antagits utgöra 23 procent av de sammanlagda anslagen till teater-, dans- och musikverksamheter, mot bakgrund av att andelen till Musik varit fallande över tid och år 29 uppgick till 23,2 procent. ** Från ingår det statliga anslag som fördelas av landstingen inom ramen för kultursamverkansmodellen i Kulturområdesövergripande verksamhet. Noteras kan dock att mer än 95 procent av anslagsmedlen hänförs till delområdena Teater och dans, Musik, Museer och utställningar, Film, Arkiv samt Litteraturen, läsandet och språket. 17

18 Tabell 5. Statens utgifter för kultur 2, 22, 24, 26 efter huvud- och del områden. Procent. Table 5. Government expenditures on culture 2, 22, 24, 26 by main and sub areas. Percent. År Kultur 57,4 59,8 61,5 63,4 61,4 61,5 61,2 6,9 61,4 Museer och utställningar 13,5 13,5 15,2 14,7 13,8 14,1 14,5 14,4 12,2 Teater och dans 14, 14,8 14,7 14,1 13,2 13,9 14,4 14,6 9, Kulturmiljö 5,3 6,1 6,9 7,2 7,6 8,8 8,9 8,8 8,7 Musik* 4,7 5, 5, 4,8 4,6 4,5 4,4 4,4 2,7 Kulturområdesövergripande verksamhet** 4,2 4,7 4,1 7,7 7,5 4,9 4,2 4, 14,4 Film 3,2 3,3 3,1 3,4 3,3 3,4 3,3 3, 2,9 Arkiv 4,1 4,2 4,3 4,3 4,3 3,9 3,3 3,3 3,2 Ersättning och bidrag till konstnärer 3,6 3,4 3,6 3,2 3,1 3,2 3,2 3,3 3,2 Litteraturen, läsandet och språket 3,2 3,1 3, 2,7 2,6 3, 3, 3, 2,6 Bildkonst, arkitektur, form och design 1,2 1,2 1,2 1,,9 1,,9,9,7 Forskning,5,5,4,4,4,4,4,4,3 Skapande Skola,,,,,,5,6 1, 1,4 Folkbildning 33,9 32,3 3,8 29,3 31,8 31,9 31,9 31,9 31,4 Mediefrågor 8,7 7,9 7,7 7,1 6,8 6,6 6,9 7,2 7,2 Summa * För åren 2, 22, 24 och har Kulturrådet beräknat delområdet Musik genom att hämta uppgifter om statliga utgifter för utvecklingsbidrag, samarbetet med tonsättare, verksamhetsbidrag, musikföreningar, fria musikgrupper, fonogram, Eric Sahlström Institutet, Musikaliska akademien men även av Rikskonserters anslag ur bland annat Kulturrådets årsredovisning. För åren 21 och har statens utgifter för Musik antagits utgöra 23 procent av de sammanlagda anslagen till teater-, dans- och musikverksamheter, mot bakgrund av att andelen till Musik varit fallande över tid och år 29 uppgick till 23,2 procent. ** Från ingår det statliga anslag som fördelas av landstingen inom ramen för kultursamverkansmodellen i Kulturområdesövergripande verksamhet. Noteras kan dock att mer än 95 procent av anslagsmedlen hänförs till delområdena Teater och dans, Musik, Museer och utställningar, Film, Arkiv samt Litteraturen, läsandet och språket. 18

19 Utvecklingen inom huvudområdet Kultur Flertalet jämförelser görs mellan åren 2 och 21 för att illustrera långsikta trender, på grund av de stora förändringar som genomförts i fördelningen mellan olika anslagsposter genom införandet av kultursamverkansmodellen från år. Samma år infördes i statsbudgeten anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet 2 genom att en rad tidigare anslag och delar av anslag sammanfördes. 3 De största utgiftsområdena år 21 var Museer och utställningar samt Teater och dans, som tillsammans utgör nästan hälften av statens samlade utgifter för kultur. Även Kulturmiljö utgör en stor andel av statens utgifter. Dessa tre delområden utgjorde sammantaget 62 procent av statens utgifter inom huvudområdet Kultur år 21. Stora utgiftsområden som ökar relativt kraftigt och utgör en allt större andel av statens utgifter för kultur Som framgår av Tabell 4 ökade de statliga utgifterna inom huvudområdet Kultur till området Kulturmiljö från drygt 47 miljoner kronor år 2 till drygt 92 miljoner kronor år, vilket innebär att statens utgifter för kulturmiljö i det närmaste fördubblats. År 21 utgjorde området Kulturmiljö 14 procent av statens utgifter inom huvudområdet Kultur. De statliga Figur 6 utgifterna till kulturmiljö var som högst år 21, dock ska det beloppet tolkas med försiktighet eftersom det delvis kan förklaras av att prisjusteringen gjorts med hjälp av KPI. För tidsperiden 2 till år 21 ökar anslagen till Museer och utställningar samt Teater och dans med närmare 33 miljoner respektive drygt 3 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med i storleksordningen 25 procent för respektive område. Museer och utställningar ökar från en nivå på cirka 1,2 miljarder kronor år 2 till ungefär 1,5 miljarder kronor år 26, därefter har utgifterna legat relativt konstant på cirka 1,5 miljarder kronor. För Teater och dans ökar statens utgifter från år 2 till år 24 med drygt 15 miljoner kronor till drygt 1,4 miljarder kronor. Efter år 28 fortsätter ökningen av de statliga utgifterna för Teater och dans till cirka 1,5 respektive 1,6 miljarder kronor för åren 29 och 21. För dessa områden ökar områdets andel av statens kulturutgifter mellan åren 2 och 21. De statliga miljonerna till regional kultursamverkan som från år delvis fördelats av regionerna/landstingen själva bedöms, baserat på Kulturrådets sammanställningar av regionernas/ landstingens fördelningsbeslut, ha fallit ut med drygt 9 miljoner kronor till teater-, dans- och musikverksamheter samt närmare 18 miljoner kronor för museiverksamhet. Det betyder att de statliga utgifterna för Museer och utställningar ligger Museer och utställningar 1% 1% 2% Teater och dans Kulturmiljö 5% 5% 5% 5% 7% 7% 14% 24% 24% Musik Kulturområdesövergripande verksamhet Film Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Litteraturen, läsandet och språket Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning Skapande skola Figur 6. Statens utgifter för kultur 21 inom huvudområdet Kultur. Procent. Figure 6. Government expenditures on culture 21 within main area Culture. Percent. 2 Prop 21/11:1,Budgetpropostion för, Utgiftsområde 17, Anslag 1:6. 3 Se vidare Tabell 2 i Myndigheten för kulturanalys rapport Kultursamverkansmodellen En första utvärdering (212) för en detaljerad genomgång av förändringarna i anslagsposterna. 19

20 i storleksordningen 1,5 miljarder kronor för 21 och. De statliga utgifterna för Teater och dans och Musik har sammantaget uppgått till i storleksordningen drygt 2 miljarder kronor per år både 21 och. Vad av utgifterna som använts för Teater och dans respektive Musik låter sig svårligen separeras efter införandet av kultursamverkansmodellen. I Tabell 4 och 5 har uppdelningen gjorts med hjälp av en schablonberäkning som baseras på fördelningen tidigare år. Små utgiftsområden som ökar marginellt men utgör en allt mindre andel av de totala statliga utgifterna för kultur Statens utgifter inom delområdet Film ökade från närmare 29 miljoner kronor år 2 till nästan 32 miljoner kronor år 21, en ökning med 1 procent. Dock minskar andelen av statens totala utgifter för kultur som går till film under samma period. Utgiftsområdet Ersättning och bidrag till konstnärer ökade med 3 miljoner kronor, från drygt 32 miljoner år 2 till 35 miljoner kronor år 21. År uppgick statens utgifter för ersättningar och bidrag till konstnärer till drygt 34 miljoner kronor. Detta betyder att statens utgifter inom detta delområde, i förhållande till år 2, ökat med 9 respektive 7 procent åren 21 och. Andelen av statens totala utgifter för kultur som går till Ersättning och bidrag till konstnärer minskar något under perioden 2. De statliga utgifterna inom delområdet Bildkonst, arkitektur, form och design minskade från 113 miljoner till 97 miljoner kronor, det vill säga en minskning med 16 miljoner kronor eller cirka 14 procent mellan åren 2 och 21. Från överfördes anslagsmedel för främjande av hemslöjd till anslaget för bidrag till regional kulturverksamhet, vilket förklarar den ytterligare nedgången. Utgifterna för Forskning minskade med 8 miljoner kronor, från 44 miljoner till 36 miljoner kronor mellan 2 och. Övriga förändringar Mellan åren 21 och ökar statens utgifter för Kulturområdesövergripande verksamhet med drygt 25 procent. Ökningen beror på att statens utgifter för vissa regionala kulturverksamheter förts samman till ett och samma anslag i samband med införandet av kultursamverkansmodellen. Förändringen ska därför inte tolkas ytterligare. Skapande skola är en politisk satsning från år 28 och framåt. De statliga utgifterna för Skapande skola år innebär att utgiftsområdet är ett av de minsta inom statens samlade utgifter för kultur. Enbart områdena Bildkonst, arkitektur, form och design samt Forskning är mindre. Statens utgifter för delområdet Litteraturen, läsandet och språket ökade med drygt 3 miljoner kronor, från närmare 29 miljoner till nästan 32 miljoner kronor, mellan åren 2 och 21. Den minskning av anslaget som en jämförelse mellan år 2 och år visar på beror på överföring av anslagsmedel för biblioteksverksamhet till samverkansmodellen. Trenden för utgifternas andel av statens totala utgifter för kultur är svagt fallande över tid. Små utgiftsområden som minskar Av Tabell 4 framgår också att de statliga utgifterna inom området Arkiv, området Bildkonst, arkitektur, form och design samt området Forskning har minskat under perioden 2. Dessa utgiftsområden var förhållandevis små år 2. Arkiv utgjorde 4,1 procent, Bildkonst, arkitektur, form och design 1,2 procent samt Forskning,5 procent. Samtliga dessa områden har med tiden kommit att utgöra en än mindre andel av statens totala utgifter för kultur. Statens utgifter inom området Arkiv ökade från närmare 37 miljoner kronor år 2 till drygt 46 miljoner kronor år 27, därefter har utgifterna minskat till cirka 355 miljoner kronor. Det är en minskning med ungefär 15 miljoner kronor eller cirka 4 procent mellan åren 2 och 21. Den ytterligare minskningen till år beror på att medel omfördelats mellan anslagsposter till följd av införandet av kultursamverkansmodellen. 2

21 Regionernas/landstingens utgifter för kultur Sammanfattning De sammanlagda utgifterna för kultur för regionerna/ landstingen uppgick till drygt 3,5 miljarder kronor. Om man räknar bort utgifter för folkhögskolor och inköp av konst, som tillkommit från och med 27, var utgifterna cirka 3, miljarder kronor. Det är en ökning med ungefär 58 procent sedan år 2 räknat i års priser. Samtliga regioner/landsting har ökat sina utgifter för kultur under perioden 2, även om Skåne och Västra Götaland står för en mycket stor del av den sammanlagda ökningen. Ökningstakten var som högst under första hälften av perioden. Även sedan år 27 har regionernas/landstingens sammanlagda kulturutgifter fortsatt att öka varje år, men i allt långsammare takt. I några fall har utgifter för kultur till och med minskat under de senaste åren: fyra regioner/landsting har rapporterat lägre utgifter för kultur än 27, medan nio har rapporterat lägre utgifter än 29. Områdena Teater och dans och Folkbildning och folkrörelser utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens totala utgifter för kultur. Folkbildning och folkrörelser har vuxit något sett till hela perioden, men området Teater och dans har vuxit kraftigare och är nu lika stort. Bara området Allmänna kulturutgifter har minskat i omfattning sett till hela perioden 27. Inledning I Sverige finns 2 landsting. Några av dessa har ett utökat regionalt utvecklingsansvar och kallas regioner, nämligen Skåne, Halland och Västra Götaland. 4 Från och med denna rapport ingår även Gotland i insamlingen av regionernas/landstingens utgifter för kultur. Sedan 1971 har Gotland varit en kommun med landstingsansvar, och är formellt så fortfarande, men från 1 januari har Gotland ett utökat regionalt utvecklingsansvar och kallas region. Därutöver finns en rad varianter av regionförbund, som består av dels kommunerna i länet, dels länets landsting, vilka tillsammans bildar ett kommunalt samverkansorgan med ett regionalt utvecklingsansvar. 5 I denna rapport beskrivs hela denna grupp av uppgiftslämnare konsekvent som regioner/landsting. bara med statens och kommunernas totalsummor där olika typer av utgifter relaterade till folkbildning ingått sedan tidigare. Från 27 ingår även utgifter för inköp av konst bland nettoutgifterna. Tidigare redovisades utgifter för inköp av konst separat under den nu borttagna rubriken kapitalutgifter. Tills en tillräckligt lång tidsserie med den nya avgränsningen av utgifter skapats kommer vi att låta två tidserier löpa parallellt i vissa tabeller och diagram. De regionala kulturutgifterna samlas in via en enkät som riktas till kulturchefer på landsting eller motsvarande. Enkäten som använts för insamlingen av 21 och års uppgifter är i stort sett densamma som använts för att samla in års uppgifter. Vilka uppgifter som efterfrågats i enkäten till regioner/ landsting framgår av Bilaga 3. Utveckling av regionernas/ landstingens utgifter för kultur över tid I Tabell 6 visas regionernas/landstingens utgifter för kulturändamål redovisat i fasta priser. För att kunna göra jämförelser med statliga och kommunala kulturgifter har regionernas/landstingens kulturutgifter sedan 27 inkluderat utgifter för folkhögskolor och inköp av konst. Uppgifterna för åren 2 26 i tidserien för regionala kulturutgifter är därför inte jämförbara med åren 27. Hur stor skillnaden är framgår av grafiken i Figur 7. Sedan 27 ingår utgifter för folkhögskolor i sammanställningen av regionernas/landstingens utgifter för kultur. Detta för att totalsummorna ska bli mer jämför

22 Tabell 6. Regionernas/landstingens utgifter för kultur 2, 22, 24, 26. Exklusive utgifter för folkhögskolor och inköp av konst. Miljoner kronor. års priser. Table 6. Region/county council expenditures on culture 2, 22, 24, 26. Excluding expenditures for public high schools and art purchase. SEK million. prices. År Kultur utgifter Folkhögskolor Inköp av konst Summa Förändring sedan 2 4,8% 7,4% 32,7% Förändring sedan 27 8,8% 12,7% 16,2% 18,% De sammanlagda utgifterna för kultur för regionerna/ landstingen uppgick till drygt 3,5 miljarder kronor. Sedan år 27 har regionernas/landstingens utgifter för kultur ökat varje år, men i allt långsammare takt. Sammanlagt har ökningen under perioden varit ungefär,5 miljarder kronor eller ungefär en sjättedel. Gotland har alltså sedan 21 tillkommit som enhet i insamlingen av regionernas/landstingens utgifter för kultur. Gotlands andel av de totala regionala kulturutgifterna var under 21 och mindre än 1 procent och påverkar därför knappt den sammanlagda ökningen. Mnkr 4 Figur 7 I Figur 7 är regionernas/landstingens utgifter för folkhögskolor och inköp av konst inkluderade, men särredovisade, för att behålla möjligheten att följa äldre tidserier. Här framgår det att även utan tillskottet av framför allt utgifter för folkhögskolor har regionernas/ landstingens utgifter för kultur fortsatt att öka. Den totala ökningen mellan år 2 och år är ungefär 89 procent. Med utgifter för folkhögskola och inköp av konst borträknade uppgår ökningen till ungefär 58 procent. Kr/inv Totala kulturavgifter per invånare Kulturutgifter exklusive inköp av konst per invånare Kulturutgifter exklusive folkhögskolor och inköp av konst per invånare Utgifter för inköp av konst Utgifter för folkhögskolor Kulturutgifter exklusive utgifter för inköp av konst och folkhögskolor Figur 7. Regionernas/landstingens utgifter för kultur 2, 22, 24, 26. Miljoner kronor och kronor per invånare. års priser. Figure 7. Region/county council expenditures on culture 2, 22, 24, 26. SEK million and per capita. prices. 22

23 Bibliotek och litteratur 4% Bild och form 3% Film och medier 4% Allmänna kulturutgifter 6% Museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv Musik 14% 15% Folkbildning och folkrörelser 27% Teater och dans 27% Figur 8. Regionernas/landstingens utgifter för kultur per område. Procent. Figure 8. Region/county council expenditures on culture per area. Percent. Regionernas/landstingens utgifter för kultur per område Figur 8 visar den relativa fördelningen av regionala utgifter för kultur per område. Områdena Teater och dans och Folkbildning och folkrörelser är de två största områdena. Dessa båda områden utgör tillsammans mer än hälften av regionernas/landstingens totala utgifter för kultur. Ungefär 15 procent av utgifterna inom Folkbildning och folkrörelser går till folkhögskolor. En sammanslagning av teater och dans är motiverad eftersom det ofta rör sig om integrerad verksamhet där stödet till dans är en del av stödet till teaterverksamhet. Även stödet till musik är i vissa fall sammanslaget med stödet till teater och dans, vilket gör att slutsatser om uppdelning mellan teater, dans och musik ska dras med försiktighet. Teater, dans och musik ryms ibland inom samma institution och det är i vissa fall inte möjligt att separera bidragsdelarna på de olika områdena. Sammanlagt går 41 procent av regionernas/ landstingens utgifter för kultur till områdena Teater och dans och Musik. Området Museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv får 15 procent av regionernas/landstingens utgifter. Allmänna kulturutgifter är ett samlingsnamn för utgifter för sektorsövergripande arbete, utvecklingssatsningar, administrativa utgifter och övriga utgifter som inte kan placeras någon annanstans, men som bedöms vara utgifter för kultur. Film och medier är det tredje minsta området med 5 procent av regionernas/ landstingens utgifter för kultur. Utgifter för Bibliotek och litteratur med 4 procent avser främst utgifter för länsbiblioteksverksamhet. Bild och form är det minsta området med 3 procent av regionernas/landstingens totala utgifter för kultur. Stipendier och ersättningar till kulturskapare är inte med i Figur 8, men motsvarade mindre än två promille av regionernas/landstingens totala utgifter för kultur. 23

24 Tabell 7. Regionernas/landstingens utgifter för kultur 27 per område. Miljoner kronor. års priser. Table 7. Region/county council expenditures on culture 27 per area. SEK million. prices. År Område Teater och dans Folkbildning och folkrörelser Museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv Musik Allmänna kulturutgifter Bibliotek och litteratur Film och medier Bild och form Ersättning och bidrag till konstnärer Summa Tabell 7 visar fördelningen av regionernas/landstingens utgifter för kultur per verksamhetsområde för perioden 27. Regionernas/landstingens utgifter för kultur har ökat inom samtliga områden utom Allmänna kulturutgifter. De två största områdena, Teater och dans och Folkbildning och folkrörelser, var år lika stora. Området Teater och dans har vuxit med cirka 25 miljoner kronor räknat i års priser under perioden 27, en ökning med cirka 35 procent. Området Folkbildning och folkrörelser ökade med 8 miljoner kronor räknat i års priser, vilket är en ökning med knappt 1 procent under samma period. Även området Musik har vuxit jämförelsevis mycket. Ökningen uppgår till cirka 135 miljoner kronor eller drygt 35 procent. Störst procentuell förändring har skett för området Bild och form som ökat med 55 procent. 24