REGIONALISERING. Kultur i hela landet EN ANALYS AV KULTURSAMVERKANSMODELLEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONALISERING. Kultur i hela landet EN ANALYS AV KULTURSAMVERKANSMODELLEN"

Transkript

1 REGIONALISERING Kultur i hela landet EN ANALYS AV KULTURSAMVERKANSMODELLEN

2

3 Kultur i hela landet EN ANALYS AV KULTURSAMVERKANSMODELLEN

4 Upplysningar om innehållet: Andersson Louise M Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN/Bestnr: Text: Ramböll Illustration/foto: Hans Neleman, Johnér Produktion: Åkesson & Curry Tryck: LTAB, 2015

5 Förord Regionala kulturverksamheter finns i hela Sverige. De är betydelsefulla för väldigt många barn, unga och vuxna liksom för samhällets utveckling i stort. Kultursamverkansmodellen är en av de stora kulturpolitiska reformerna under senare år. Syftet med modellen är att flytta beslut om kulturpolitiken närmare medborgarna och skapa förutsättningar för regionala variationer och prioriteringar. Det är en reform som SKL:s medlemmar uppskattar och ser många goda effekter av. Regioner och landsting har, sedan modellen infördes, satsat allt mer pengar på kulturlivet både när det gäller pågående som nya verksamheter. Det har även gjorts satsningar som spänner över flera politikområden som kultur och hälsa eller kultur och regional utveckling. Det statliga ekonomiska åtagandet har dock inte ökat i samma takt. För att kulturlivet ska kunna fortsätta att utvecklas är det angeläget att modellen värnas. Det innebär att prioriteringar och beslut om kulturpolitiken även fortsättningsvis ska ske på regional nivå samtidigt som statens andel av finansieringen inte minskar över tid. Det är också viktigt att det finns en kontinuerlig dialog mellan den nationella och den regionala nivån. Denna rapport är den tredje i SKL:s uppföljning av kultursamverkansmodellens utveckling. Rapporten är framtagen av Ramböll Management Consulting AB som har gjort en analys av åren med fokus på finansieringsutvecklingen. Vi hoppas med denna rapport bidra till en fördjupad diskussion kringkultursamverkansmodellens möjligheter och utmaningar. Stockholm i september 2015 Gunilla Glasare Direktör Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

6

7 Innehåll 6 Sammanfattning 9 Kapitel 1 Inledning 9 Bakgrund 10 Kultursamverkansmodellen utifrån tidigare analyser 12 Metod 12 Hur rapporten kan läsas 13 Kapitel 2 Finansieringen av kulturen 13 Statens utgifter för kultur 15 Statliga kulturutgifter i regionalt perspektiv 16 Kapitel 3 Kultursamverkansmodellen 16 Statlig och regional finansiering av Kultursamverkansmodellen 20 Kostnadsutveckling 22 Vikten av regional kultur och synen på kultursamverkansmodellen 28 Finansieringsutvecklingens påverkan på kulturutbudet 30 Hur den regionala finansieringen påverkats av en minskad statlig finansiering 32 Möjliga konsekvenser om inte den regionala finansieringen hade ökat 35 Kapitel 4 Sammanfattande analys 35 Regionernas ansvarstagande för finansieringen och kostnaderna för kultursamverkansmodellen har ökat 36 En regional kultur och kultursamverkansmodellen möjliggör ett bredare utbud, en spridning av kulturutbudet samt olika kulturaktiviteter 36 Kritiken är stark mot statens finansiering av modellen och det finns exempel på negativa kortsiktiga konsekvenser 36 Nya regionala och kommunala medel satsas 37 På längre sikt kan minskat statligt åtagande för finansiering få negativa konsekvenser på kulturutbud och utveckling 37 Modellen riskerar att urholkas 39 Intervjupersoner 39 Bilaga 1 Intervjupersoner 40 Bilaga 2 Skriftliga källor 41 Bilaga 3 Metod

8 Sammanfattning Denna studie syftar till att skapa en tydligare bild kring hur den statliga respektive regionala finansieringen av kultursamverkansmodellen ser ut idag och hur detta har förändrats sedan modellens införande. Studien syftar även till att analysera eventuella konsekvenser av ett förändrat ansvarstagande avseende finansieringen. Studien bygger på ekonomisk data från Statens kulturråd som bearbetats av Ramböll samt på intervjuer med regionalt kulturansvariga tjänstemän. I studien dras ett antal slutsatser som sammanfattas nedan: Regionernas ansvar för finansieringen och kostnaderna för kultursamverkansmodellen har ökat Mellan åren har de statliga bidragen ökat från tkr till tkr vilket motsvarar 4,7 procent. Under samma tidsperiod har de regionala bidragen ökat från tkr till tkr vilket motsvarar 8,5 procent. Under dessa år har regionerna tillfört ca 500 miljoner kronor mer än staten till kultursamverkansmodellen. Totalt sett innebär detta att regionerna tagit ett större finansiellt ansvar över tid jämfört med staten. Vad gäller kostnader visar resultaten att 16 av 20 regioner haft ökade kostnader under tidsperioden av 20 regioner bedömer att deras kostnadsökningar drivs helt av ökade kostnader i befintlig verksamhet. 9 regioner uppskattar att deras kostnadsökningar till 50 procent eller mindre drivs av ökade kostnader i befintlig verksamhet. En stor del av ökningen har istället skett tillföljd av ambitionsökningar och egen ökad investeringsvilja. Även denna uppskattning visar på att regionerna tagit ett ökat ansvar för finansieringen. Ambitionshöjningarna visar på att kulturen prioriteras och blir allt viktigare i ett regionalt perspektiv. 6 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

9 En regional kultur och kultursamverkansmodellen möjliggör ett bredare utbud, en spridning av kulturutbudet samt olika kulturaktiviteter Studien visar på att en regional kulturpolitik och kultursamverkansmodellen medför en rad positiva aspekter. En regional kultur möjliggör ett bredare utbud och en regional spridning av kulturutbudet vilket gynnar medborgarna. Kulturpolitiken har i och med införandet av modellen kommit högre upp på den regionala politiska agendan. Kultursamverkansmodellen för med sig en ökad samverkan och en förstärkt dialog mellan olika parter som är viktiga för modellens genomförande. Regionala företrädare ger i studien exempel på olika kulturaktiviteter och verksamheter som har möjliggjorts tack vare modellen. Kritiken är stark mot den statliga finansieringsutvecklingen av modellen Kritiken kring den statliga utvecklingen av finansiering är stark. I de intervjuer som genomförts i studien identifieras olika konsekvenser som ett förändrat ansvarstagande mellan stat och region för finansieringen, där statens åtagande minskar, kan komma att få. På kort sikt identifieras konsekvenser på kulturutbud och tillgänglighet. Det finns kulturinstitutioner som har fått dra ner på sin verksamhet då medlen minskar. Intervjupersoner menar även att tillgängligheten har påverkats då möjligheten för turnéverksamhet och att vara ute i till exempel skolor och äldreomsorg minskar. I studien finns också exempel på satsningar som har skjutits på framtiden och områden som inte prioriteras i lika hög grad längre. Studien visar dock att flertalet regioner har värnat om att den finansiella situationen inte ska påverka kulturutbudet för barn och unga på kort sikt och att denna målgrupp prioriteras. På lång sikt kan ett förändrat ansvarstagande mellan region och stat för finansiering få konsekvenser på kulturutbud och utveckling I ett längre tidsperspektiv identifieras utmaningar som kan få påverkan på kulturutövandet. Flera intervjupersoner i studien anser att kulturutbudet för barn och unga kan komma att försämras på sikt om regioner och kommuner får sämre ekonomi och tvingas dra ner på finansiering. Ytterligare en faktor som kan få långsiktiga konsekvenser handlar om att på olika sätt investera i utveckling. Utrymmet för utveckling inom kultursamverkansmodellen anses vara lågt och modellen anses vara konserverande i detta avseende. Utvecklingsmedel måste sökas från Statens kulturråd i form av projektmedel. Regionala utvecklingsmedel som annars skulle ha satsats på utveckling används idag till viss del till att täcka kostnadsökningar i modellen. Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

10 Sammanfattning Modellen riskerar att urholkas I studien identifieras vidare aspekter som kan komma att påverka kultursamverkansmodellens genomförande. Olika utmaningar med modellen gör att legitimiteten för modellen riskerar att urholkas. Dessa utmaningar handlar dels om finansiering men även om stark statlig styrning och uppföljning. Det handlar även om att regionala representanter inte anser att staten idag utgör en samverkanspartner utifrån tanken om att modellen både ska hantera regionala prioriteringar och nationella kulturpolitiska mål. I studien dras slutsatsen att det krävs en intensifierad dialog mellan region och stat kring de långsiktiga konsekvenser som ett förändrat ansvars tagande för finansiering kan få samt även kring vad som krävs för modellens legitimitet och långsiktiga överlevnad. 8 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

11 KAPITEL 1 Inledning Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har under sommaren 2015 initierat en nulägesbeskrivning av hur kultursamverkansmodellen har påverkat finansieringen av kulturen inom ramen för modellen. Syftet har varit att skapa en tydligare bild kring hur den statliga respektive regionala finansieringen ser ut idag och hur detta har förändrats sedan modellens införande. Syftet har också varit att analysera vilka konsekvenserna kan bli av ett förändrat statligt och regionalt ansvar för finansieringen. Ramböll Management Consulting anlitades för att genomföra analysen. Kultursamverkansmodellen innebär ett nytt sätt att samspela mellan staten och den regionala nivån och kan sägas vara en regionalisering av kulturpolitiken. Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och är en modell för fördelning av statliga medel till vissa kulturverksamheter på regional och lokal nivå. Ett mål med modellen är att föra kulturen närmare medborgarna samt att regionerna ska få ökad frihet och även ökat ansvar inom kulturområdet. I modellen ingår framtagande av regionala kulturplaner. Dessa ska tas fram i samverkan med kommunerna och efter samråd med kulturlivet. En ambition är att dialogen regionalt ska förstärkas med det civila samhället och det professionella kulturlivet. Kulturplanerna ska sedan vara ett underlag för Statens kulturråd som beslutar hur mycket statliga medel som respektive landsting/ regional samverkansorganisation får fördela till kulturverksamheter i länet. De statliga medlen är ett komplement till de regionala och kommunala medel som satsas på kulturverksamheterna. I dialogen mellan stat och region ska hänsyn tas till nationella kulturpolitiska mål och regionala prioriteringar. Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

12 Inledning Regionen ska ansvara för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till: 1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. Museiverksamhet 3. Biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet 4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 5. Regional enskild arkivverksamhet 6. Filmkulturell verksamhet 7. Främjande av hemslöjd Det första året, dvs 2011, ingick Skåne, Halland, Gotland, Västra Götalandsregionen och Norrbotten i kultursamverkansmodellen. År 2012 anslöts ytterligare elva regioner; Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Östergötland, Södermanland, Örebro, Västmanland, Jämtland, Västerbotten och Västernorrland. Sedan 2013 är alla regioner utom Stockholms läns landsting med i kultursamverkansmodellen. Studiens övergripande frågeställningar är: > Hur såg finansieringen av kultur ut vid kultursamverkansmodellens införande i regionerna? > Hur ser förändringen i finansiering ut utifrån ett regionalt respektive statligt perspektiv under åren för kultursamverkansmodellens genomförande? > Vilken nytta skapar en regional kultur och hur är synen på kultursamverkansmodellen idag? > Hur ser landsting/regionala aktörer på finansieringen och ansvaret för finansieringen regionalt/statligt? > Vad innebär eventuella förändringar i den statliga/regionala finansieringen? Vilka konsekvenser kan förändringar i finansiering få, till exempel kopplat till barn och unga och professionella kulturskapare? Kultursamverkansmodellen utifrån tidigare analyser Olika uppföljningar, utvärderingar och analyser har genomförts av kultursamverkansmodellen sedan modellens införande. En rad positiva aspekter med modellen har identifierats. Kulturen har kommit högre upp på den regionala politiska agendan 1. Intresset för och kunskapen om kulturpolitik har ökat bland både regionala och kommunala politiker. Dialogen och samverkan Not. 1. Myndigheten för kulturanalys (2012): Kultursamverkansmodellens första utvärdering. Rapport 2012:1 10 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

13 har vidare ökat i samband med framtagande av kulturplaner 2. Många regioner har bedrivit ambitiösa dialogprocesser med ett brett deltagande av kulturaktörer, kulturinstitutioner, kommuner och civilsamhälle. Ett synliggörande har gjorts av olika aktörers intressen. Samverkan har ökat på en rad sätt och mellan olika typer av aktörer och denna samverkan har även lett till nya samarbetsformer och aktiviteter. Kulturplanerna har vidare inneburit ett ökat helhetsperspektiv kring kulturområdet i regionen. Det politiska synliggörandet av kulturen har lett till fler diskussioner och samarbeten mellan politikområden regionalt och kulturen har tagit en tydlig plats i strategier kring regional utveckling 3. Det har skett ett ökat inflytande över fördelning av statliga medel till regional kultur 4. Det har även visats att de regionala och kommunala årliga bidragen till kultursamverkansmodellen har ökat kraftigt (mellan ) 5. Samtidigt har utmaningar identifierats med modellen. Utvärderingar har visat på att kultursamverkansmodellen med framtagande av kulturplaner, breda dialoger samt uppföljning av modellen kräver mycket tid och administrativa resurser 6. Den statliga styrningen av modellen uppfattas vara stark 7. Kritik har riktats mot minskade statliga resurser (med lägre uppräkning av statliga medel än förväntat) samt svåra förutsättningar för regionerna att göra förändringar och omprioriteringar i medelsfördelning. Samråd och samverkan har fungerat olika och stora och små kommuner har olika möjlighet att påverka 8. En annan svårighet som identifierats är att det i modellen kan vara svårt att föra en dialog med professionella kulturutövare (på grund av bristande organisering) samt med civilsamhället (på grund av bredden i definitionen). Not. 2. Not. 3. Not. 4. Myndigheten för kulturanalys (2012): Kultursamverkansmodellens första utvärdering. Rapport 2012:1 Myndigheten för kulturanalys (2013b): Samverkan ligger i tiden en intervjustudie om kultursamverkansmodellen Myndigheten för kulturanalys (2013a): Kultursamverkansmodellen Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013:2 Not. 5. Kulturrådet (2014): Kultursamverkansmodellen Uppföljning 2013 Not. 6. Not. 7. Not. 8. Myndigheten för kulturanalys (2012): Kultursamverkansmodellen första utvärdering. Rapport 2012:1 Myndigheten för kulturanalys (2013a): Kultursamverkansmodellen-Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013:2 samt SKL (2012): Under konstruktion Effekter av regional kulturverksamhet. Myndigheten för kulturanalys (2013b): Samverkan ligger i tiden en intervjustudie om kultursamverkansmodellen 11

14 Inledning Metod Rapporten består av en kvantitativ och kvalitativ redogörelse. Den bygger både på ekonomisk data från Kulturrådet samt intervjuer med regionala företrädare för kultursamverkansmodellen. Ekonomiskt dataunderlag har inhämtats från Statens kulturråd och består av regional data inrapporterad av regionerna. Filer med data har använts för åren 2012, 2013 och Ramböll har på egen hand summerat data för att få ett grundmaterial att arbeta med. Viktigt att observera är att regional data för 2014 ännu inte kvalitetssäkrats av Kulturrådet, det sker nämligen under sommaren Ramböll har, på uppmaning av beställaren, ändå valt att ta med dessa data. Anledningen är att det ger en prognos av utvecklingen. Observera att ändringar kan ske och att just dessa siffror ska hanteras med viss försiktighet. Vid sidan om kultursamverkansmodellen finns utvecklingsbidrag som regionerna kan söka från Kulturrådet. Dessa bidrag söks i projektform. I rapporten beskrivs inte siffror för utvecklingsbidragen och dess storlek. Däremot tas de upp i samband med redovisningen av intervjuerna. Anledningen är att utvecklingsbidragen är betydelsefulla för regionernas utvecklingssatsningar. Rapporten bygger också på intervjuer och litteraturstudier. Intervjuer har genomförts med samtliga 20 regioner och intervjuade personer har varit kulturchefer och tjänstemän. Syftet med intervjuerna har varit att komplettera ekonomisk data och få intervjupersonernas uppfattning om kultursamverkansmodellen och synen på finansiering. Utvecklingen av bidrag redovisas från och med 2011 det år som kultursamverkansmodellen startade. Stockholm finns inte med eftersom de inte ingår i modellen. Rapportens fokus är på förhållandet mellan stat och region, kommunernas del i modellen berörs därför enbart kortfattat. I rapporten används löpande priser. Motiveringen är kort tidsperiod och relativt oförändrad inflation. En utförligare beskrivning av metodologiska vägval samt definitioner redovisas i bilaga 3. Hur rapporten kan läsas I kapitel tre presenteras en översikt över statens utgifter för kultur. I kapitel fyra redovisas den statliga och regionala finansieringen av kultursamverkansmodellen samt kostnadsutvecklingen. Dessutom presenteras resultaten av intervjuer med regionalt kulturansvariga kring synen på kultursamverkansmodellen, resultatet av dess finansiering samt konsekvenser av finansieringen. I kapitel fem görs en sammanfattande analys. I rapporten används begreppet region för de organisationer som har ett regionalt ansvar för kulturen (dvs. regioner, landsting och regionförbund). 12 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

15 KAPITEL 2 Finansieringen av kulturen I följande kapitel presenteras en översikt av statens utgifter för kultur. Kultursamverkansmodellen sätts i ett större sammanhang för att visa modellens del av de totala utgifterna för kulturområdet. Statens utgifter för kultur I regeringens budgetproposition för 2015 är området Kultur en del av utgiftsområde 17 som heter Kultur, medier, trossamfund och fritid. Anslag 1:6 är bidrag till regional kulturverksamhet 9. Statens utgifter för kultur delas upp i tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier. Inom huvudområdet kultur finns ett delområde med kultursamverkansmodellen: Kulturområdesövergripande verksamhet. Från och med 2011 ingår det statliga anslaget (Bidrag till regional kulturverksamhet) som fördelas av landstingen/regionerna inom ramen för kultursamverkansmodellen i Kulturområdesövergripande verksamhet 10. I huvudområdet kultur ingår följande utöver kultursamverkansmodellen: muséer och utställningar, teater, dans och musik, kulturmiljö, arkiv, ersättning och bidrag till konstnärer, film, litteraturen, läsandet och språket, skapande skola, bildkonst, arkitektur, form och design samt forskning. I figuren nedan visas de tre huvudområdena som utgör statens bidrag till kultur. Not Kultur i statens budget (2015) (Hämtad ).. Not. 10. Myndigheten för Kulturanalys (2014), Samhällets utgifter för kultur , Rapport 2014:2. Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

16 Finansieringen av kulturen diagram 1. Statens utgifter för kultur fördelat på tre huvudområden ,2% (767) 6,8% (726) 6,4% (712) 31,4% (3 353) 61,4% (6 554) 31,2% (3 321 ) 62,0% (6 610) 32,3% (3 563) 61,3% (6 768) Huvudområdet Kultur (där kultursamverkansmodellen ingår som delområde) Huvudområdet Folkbildning Huvudområdet Mediefrågor Källa: Myndigheten för Kulturanalys, Kulturfakta 2014:2, s 35. Kultur är det största av de tre huvudområdena och står för ca 63 procent av statens bidrag till kultur. Huvudområde media är det minsta av de tre. Förhållandena mellan de tre huvudområdena har varit lika år 2011, 2012 och I diagram 2 nedan visas statens utgifter för kultursamverkansmodellen i relation till statens samtliga utgifter för kultur. diagram 2. Kultursamverkansmodellen, andel av statens totala utgifter för kultur ,6% (1 535) 12,7% (1 549) 12,7% (1 604) 87,4% ( ) 87,3% (10 656) 87,3% (11 043) Statens totala utgifter för kultur Kultursamverkansmodellen Källa: Myndigheten för Kulturanalys, Kulturfakta 2014:2, s 35. Diagram 2 visar att kultursamverkansmodellen endast utgör en begränsad del av statens utgifter för kultur, procent. Förhållandet har varit lika år 2011, 2012 och Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

17 Statliga kulturutgifter i regionalt perspektiv Följande elva poster fanns i kulturbudgeten 2013 att fördela regionalt: kulturområdesövergripande verksamhet, museer och utställningar, teater, dans och musik, kulturmiljö, arkiv, ersättning och bidrag till konstnärer, film, litteraturen, läsandet och språket, skapandes skola, bildkonst, arkitektur, form och design samt forskning. Området kulturområdesövergripande verksamhet utgörs av Kulturrådets förvaltningsanslag samt fyra andra anslag Kulturrådet disponerar. Ett är anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet där merparten av medlen fördelats inom kulturverkansmodellen. tabell 1. Vissa regioners fördelning av de statliga kulturanslagens motsvarande bidrag och kostnader för respektive kulturområde i den statliga kulturbudgeten 2013, tusentals kronor Blekinge Östergötland Västra Götaland Kulturområdesövergripande verksamhet Museer och utställningar Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärerna Film Litteraturen, läsandet och språket Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning Totalt Kulturområdesövergripande verksamhet 26,3% 42,4% 57,7% Källa: Kulturrådet 2014, s 27. Av tabellen framgår den regionala fördelningen av de statliga kulturanslagens bidrag och kostnader för respektive kulturområde i den statliga kultur - budgeten 2013 för tre regioner som här fungerar som illustrativa exempel. För Blekinge stod den kulturområdesövergripande verksamheten, där kultursamverkansmodellen ingår, för 26,3 procent av statens tilldelning av kulturanslagen till regionen. För Västra Götaland stod den kulturområdesövergripande verksamheten för mer än hälften av statens tilldelning av kultur - anslagen till regionen, nämligen 57,7 procent. Motsvarande siffra för Östergötland var 42,4 procent. 15

18 KAPITEL 3 Kultursamverkansmodellen Följande kapitel fokuserar enbart på kultursamverkansmodellen. Både intäkter och kostnader behandlas. Först redovisas utvecklingen av statliga och regionala årliga bidrag. Därefter visas kostnaderna. I kapitlet visas ekonomisk data i form av tabeller samt diagram. Syftet är att ge en helhetsbild av den finansiella utvecklingen. Därefter presenteras resultaten från intervjuer med regionala tjänstemän. Statlig och regional finansiering av Kultursamverkansmodellen Nedan visas statliga årliga bidrag för respektive region. Till skillnad från de regionala bidragen är de statliga bidragen möjliga att redovisa fram till år Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

19 tabell 2. Årliga statliga bidrag Region Förändring % Förändring % Blekinge ,20 2,60 Dalarna ,00 3,40 Gotland ,70 2,10 Gävleborg ,40 1,90 Halland ,10 5,50 Jämtland ,40 2,80 Jönköping ,40 2,80 Kalmar ,70 2,10 Kronoberg ,30 2,70 Norrbotten ,30 7,60 Skåne ,00 3,40 Södermanland ,70 7,10 Uppsala ,30 1,80 Värmland ,60 6,00 Västerbotten ,30 3,80 Västernorrland ,30 2,70 Västmanland ,00 2,40 Västra Götaland ,60 2,10 Örebro ,40 3,80 Östergötland ,70 2,10 Totalt ,70 3,10 Källa: Kulturrådet. Under perioden har de statliga bidragen ökat med 4,7 procent, från tkr till tkr. I följande tabell visas de regionala årliga bidragen Not. 11. Siffrorna utgår från de belopp som var aktuella 1 januari 2015 och inkluderar ej de 15 miljoner som återfördes sommaren

20 Kultursamverkansmodellen tabell 3. Regionala årliga bidrag Region Förändring % Förändring % Blekinge ,10 2,20 Dalarna ,60 14,10 Gotland ,40 4,80 Gävleborg ,50 10,60 Halland ,50 6,90 Jämtland ,40 12,90 Jönköping ,70 68,80 Kalmar ,70 6,50 Kronoberg ,00 15,70 Norrbotten ,80 17,90 Skåne ,60 15,60 Södermanland ,60 13,50 Uppsala ,60 10,80 Värmland ,30 7,30 Västerbotten ,50 0,20 Västernorrland ,90 1,30 Västmanland ,10 15,90 Västra Götaland ,90 12,50 Örebro ,00 19,30 Östergötland ,90 11,40 Totalt ,70 8,50 Källa: Kulturrådet. Under perioden har de regionala bidragen ökat med 8,5 procent, från tkr till tkr. Siffrorna för 2014 är inte kvalitetssäkrade av Kulturrådet än och kan komma att förändras. Nivåerna på bidragen och utveckling av dem över tid visas i figuren nedan. 18 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

21 diagram 3. Utveckling av årliga statliga och regionala bidrag till verksamhet inom kultursamverkansmodellen, löpande priser 12 tkr Regionala årliga bidrag Statliga årliga bidrag Källa: Kulturrådet. Mellan åren har de statliga bidragen ökat från tkr till tkr vilket motsvarar 4,7 procent. Under samma tidsperiod har de regionala bidragen ökat från tkr till tkr vilket motsvarar 8,5 procent. För dessa år har regionerna tillfört ca 500 miljoner mer än staten till kultursamverkansmodellen. Den största procentuella ökningen av statliga bidrag har gått till Norrbotten: 9,3 procent. Den minsta procentuella ökningen av statliga bidrag har under tidsperioden gått till Uppsala: 3,3 procent. Den största procentuella ökningen av regionala bidrag har, oavsett tidsserie, skett i Jönköping: 68,8 procent. En förklaring till regionens kraftiga ökning är satsningen på kulturhuset Spira. Förutom statliga och regionala bidrag finns följande intäktsposter för regionerna som redovisats till Kulturrådet: övriga statliga bidrag, övriga regionala bidrag, årliga kommunala bidrag, övriga kommunala bidrag, verksamhetsintäkter, EU-medel, sponsring samt övriga intäkter. Den 19 december 2014 beslutade riksdagen om en icke aviserad nedskärning av anslaget till regional kulturverksamhet om 15 miljoner. I vårbudgeten som presenterades den 15 april höjdes anslaget till regionerna med 15 miljoner kronor samma summa som togs bort från det regionala kulturstödet föregående höst. Den 3 juli beslutade Kulturrådet om fördelning av tillförda medel på anslaget. Siffrorna i analysen utgår från de belopp som var aktuella 1 januari 2015 och inkluderar ej de 15 miljoner som återfördes sommaren Not. 12. Siffrorna utgår från de belopp som var aktuella 1 januari 2015 och inkluderar ej de 15 miljoner som återfördes sommaren

22 Kultursamverkansmodellen Kostnadsutveckling I detta stycke visas regionernas kostnader och kostnadsutveckling för kultursamverkansmodellen. Med kostnader menas de kostnadsposter som regionerna redovisar till Kulturrådet och som ingår i Kulturrådets årsredovisningar: personalkostnader, verksamhetskostnader, lokalkostnader och övriga kostnader. Kostnaderna summeras nedan. tabell 4. Kostnader för verksamhet inom kultursamverkansmodellen per region, tusentals kronor, löpande priser Förändring % Blekinge ,70 Dalarna ,30 Gotland ,50 Gävleborg ,50 Halland ,50 Jämtland ,80 Jönköping ,60 Kalmar ,00 Kronoberg ,30 Norrbotten ,40 Skåne ,60 Södermanland ,10 Uppsala ,30 Värmland ,80 Västerbotten ,10 Västernorrland ,70 Västmanland ,70 Västra Götaland ,60 Örebro ,50 Östergötland ,00 Totalt ,80 Källa: Kulturrådet. Tabellen visar utvecklingen av regionernas kostnader för kultursamverkansmodellen under tidsperioden Kostnaderna är inte kvalitetssäkrade av Kulturrådet för år 2014 och kan komma att förändras. Not. 13. Ramböll har inte haft tillgång till kostnader för Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

23 Tabellen visar att de totala kostnaderna har ökat, från tkr år 2012 till tkr år Observera att kostnaderna har ökat i takt med att fler regioner gått med i kultursamverkansmodellen. Att ökningen motsvarar 22,8 procent är därför missvisande. För de regioner som varit med sedan 2012 har kostnaderna ökat med 7,5 procent. Tabellen visar att 16 av 20 regioner har haft ökade kostnader fram till av 20 regioner har haft minskade regionala kostnader. Men eftersom siffrorna för 2014 inte är kvalitetssäkrade kan detta resultat komma att förändras. Dessa regioner är Blekinge, Gotland, Jämtland och Värmland. Kostnaderna har ökat mest för Västerbotten: 23, 1 procent. Kostnaderna har minskat mest för Blekinge, med 17,7 procent. Västra Götaland som har den högsta kostnadsnivån på 1,5 mdkr. Blekinge har den lägsta kostnadsnivån på 57 mkr. Alla regioner förutom Västra Götaland och Skåne har kostnader på under 300 mkr. Den mest dramatiska kostnadsökningen har skett i Jönköping och beror på satsningar på kulturhuset Spira. tabell 5. Konsumentprisindex (KPI) ,43 314,2 314,06 313,49 Källa: SCB. Som tabellen visar har den allmänna prisnivån mätt i KPI ökat mellan 2011 och 2012 för att sedan minska 2013 och något mer till Det innebär att Sverige sedan 2012 haft deflation, det vill säga sjunkande priser. Under samma tidsperiod har regionernas kostnader för den kultursamverkansmodell som finansierar kulturen ökat. Kostnaderna har, med andra ord, inte följt samma utveckling som för resten av den svenska ekonomin. Eftersom kostnaderna för kultursamverkansmodellen i löpande priser har ökat, samtidigt som den allmänna prisnivån minskat, har regionerna haft en ökad nettokostnad. Ökade kostnader kan bero på flera faktorer. Exempelvis kan de drivas av verksamhetskostnader, exempelvis ökade löne- och hyreskostnader. De kan också vara drivna av en ökad ambitionsnivå där regionerna valt att själva satsa, investera och öka sitt kulturutbud. I studien har även regioner tillfrågats kring hur stor del av kostnadsökningarna mellan år som kan sägas vara ambitionsökningar respektive kostnader som täcker kostnadsökningar i befintliga verksamheter. Utifrån denna fråga har sedan varje region uppskattat hur stor andel av de totala kostnaderna som kan sägas vara uttryck för ambitionsökningar. Svaren på denna frågeställning redovisas i nedanstående diagram. 21

24 Kultursamverkansmodellen diagram 4. Regionernas uppskattning av ambitionsökning som andel av kostnadsökning Antal regioner Antal regioner Procent Sex regioner den enskilt största gruppen bedömer att deras kostnadsökningar helt avser kostnadsökningar inom befintlig verksamhet. Nio regioner uppskattar att deras kostnadsökningar till 50 procent eller mer drivs av ambitionsökningar. Två regioner anser att andelen ambitionsökning som en del av kostnadsökningarna är hela 90 procent. Vikten av regional kultur och synen på kultursamverkansmodellen I detta avsnitt redovisas för intervjuer med regionalt kulturansvariga kring synen på kultursamverkansmodellen, resultatet av dess finansiering och konsekvenser av det statliga respektive regionala åtagandet kring finansieringen. En regional kultur skapar ett bredare och jämnare utbud av kultur Enligt regionala tjänstemän och chefer inom kulturområdet som intervjuats inom ramen för studien finns det ett stort värde av en regional kultur och ett regionalt ansvar för kulturen. En av de positiva aspekter som identifieras är att detta påverkar utbudet av kultur för medborgarna. En regional kultur möjliggör ett bredare utbud och en regional spridning av kulturutbudet, en närmare kontaktyta med medborgarna och en kultur för alla, jämfört med då beslut fattas av den statliga nivån. En regional kultur blir en form av garant för en professionell konst och kultur i hela regionen. Detta, menar en av de intervjuade regionalt kulturansvariga är viktigt utifrån ett demokratiskt perspektiv. 22 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

25 Det är för att garantera att vi har professionell konst och kultur i vårt län. Grundförutsättningen för den regionala kulturen är att man har en demokratisk kulturtillgång i form av institutioner och organisationer de står för det demokratiska begreppet. Alla ska kunna ha tillgång till det. Det ska vara tillgängligt och spegla samhället. En av intervjupersonerna uttrycker det som att den regionala nivån bidrar till den lokala och tvärtom. Den regionala nivån bidrar till att jämna ut förutsättningarna för invånare i olika kommuner. En av intervjupersonerna beskriver: Vi har ett regionalt uppdrag och vi ska finnas i varje buske. Vi har ett uppdrag att finnas där medborgarna finns och vi ska finnas i småkommuner och i småorter. Kulturfrågorna har kommit högre upp på den politiska agendan Genom införandet av kultursamverkansmodellen har kulturfrågorna kommit högre upp på den politiska agendan i regionen enligt flertalet intervjuade kulturansvariga. En av intervjupersonerna beskriver hur kulturen idag diskuteras och att denna diskussion utgår från regionala utvecklingsstrategier och regionens behov. Genom en regional kulturpolitik kan kulturpolitiken i högre grad kopplas till de behov som finns i regionen och till de behov som regionens medborgare har. Regionala kulturpolitiker kan engagera sig mer genom den kännedom som de har kring regionen menar flera intervjupersoner. En av dessa berättar: Regionala kulturpolitiker vet mer om sin region och det skapar ett större engagemang. Politiken får en annan roll. Kulturfrågorna har stärkts. Flera av intervjupersonerna menar att för medborgarna innebär kulturen mötesplatser och medskapande. I detta sammanhang nämns scenkonsten som arbetar med att möta skolorna och där elever får vara med och spela i konserter vilket gör att unga möter professionella kulturskapare. En av intervjupersonerna beskriver hur kultur idag innebär betydligt mer av delaktighet än tidigare. Fler kulturaktiviteter genomförs i skolan och att detta är viktigt för barns och ungdomars utveckling. 23

26 Kultursamverkansmodellen Stabilitet och långsiktighet beskrivs vara en positiv aspekt av det regionala ansvaret. Genom kontinuerliga dialoger och årliga kommunbesök med bred representation, skapas en kontinuitet och en känsla för vad som är viktigt menar en av de intervjuade regionalt kulturansvariga. Kultursamverkansmodellen har inneburit ökad samverkan och dialog Liksom i tidigare studier visar intervjuerna inom ramen för studien att kultursamverkansmodellen på flera sätt är en uppskattad modell. Samverkan har ökat på en rad olika sätt i och med modellens införande. Nya kontaktytor har uppstått. Öppenhet och dialog nämns som positiva aspekter av flertalet intervjupersoner. Samverkan möjliggör för aktörer att gå i samma riktning. Framtagandet av kulturplanen är värdefullt enligt flera intervjupersoner. Aktiviteter har genomförts som inte hade genomförts utan kultursamverkansmodellen. Kunskapsnivån har höjts kring kulturpolitiken regionalt och lokalt och kunskapen har nått fler personer. Dialogen har förstärkts mellan regional nivå och kulturinstitutionerna och också kunskapen om kulturverksamheterna hos tjänstemännen. En tätare dialog mellan regional och lokal nivå identifieras av flertalet intervjupersoner som en positiv aspekt av kultursamverkansmodellen, något som i förlängningen skapar positiva effekter för medborgarna. Ytterligare en positiv aspekt med kultursamverkansmodellen är att samverkan mellan kommuner har förstärkts samt den interregionala samverkan. Flera exempel ges på kulturverksamhet som genomförts tack vare kultursamverkansmodellen. Ett av exemplen är Norrbottens län där bild- och formkonsten har främjats genom en permanentad länskonsthall, Havremagasinet i Boden. Verksamheten kunde bli mer än ett kortvarigt projekt tack vare modellen som finansieras av nationella, regionala och kommunala medel. I Norrbotten har även en satsning gjorts på nationella minoriteter, vilket finansierats av både nationella och regionala medel. Denna satsning är också en effekt av modellen. I Region Jönköpings län har större satsningar möjliggjorts inom bild och formområdet tack vare kultursamverkansmodellen och som ett resultat av förstärkt samarbete mellan regioner. Ett exempel utgör ansökan om att få arrangera Manifesta 2018, världens fjärde största konstbiennal. Ansökan gjordes i samarbete mellan Region Jönköpings län, Region Kronoberg och Regionförbundet Kalmar. Arrangörskapet gick till annan part men de tre regionerna har, som en direkt konsekvens av arbetet med ansökan, inlett ett mer omfattande och långsiktigt samarbete genom arbetet med New Småland, där regionerna med samtidskonstens hjälp synliggör och arbetar med viktiga frågor och företeelser som berör Småland lokalt och globalt. Satsningen hade inte genomförts om inte samarbetet hade initierats som en effekt av kultursamverkansmodellen. 24 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

27 Utvecklingen av den statliga finansieringen för kultursamverkansmodellen i kombinationen med stark statlig styrning skapar farhågor regionalt I intervjuerna framgår en samstämmig syn kring att en tydligt negativ aspekt med kultursamverkansmodellen handlar om statens finansiering av modellen. Det finns ett missnöje med att statens finansiering inte har räknats upp tillräckligt kopplat till kostnadsökningar. Det fanns en förväntan vid införandet om att modellen inte skulle innebära att staten minskade sitt engagemang. Regionerna har tagit en större del av finansieringsansvaret enligt intervjupersonerna. Detta ansvarstagande har successivt ökat. Regionerna anses ha finansierat utveckling (trots tillgång till statliga utvecklingsmedel) och det finns idag en obalans mellan statens och regionernas ansvar för finansiering. Staten anses ha skjutit över ett ansvar för finansieringen på regionerna. I intervjuer framkommer exempel på hur finansieringen har förändrats. En av intervjupersonerna berättar om hur kulturplanen har lett till att regionen, landstinget och kommunerna har satsat mer medel. Intervjupersonen menar att detta är en effekt av arbetet med kulturplanen och att politikerna nu har en strategi och tar ett ekonomiskt ansvar för den strategi som har beslutats. Intervjupersonen berättar om hur landstinget, när man höjde skatten, öronmärkte pengar för kulturen. I regioner med stora kommuner kan dessa i vissa fall finansiera större delar av kulturen än staten. Detta skapar en diskrepans enligt en av intervjupersonerna, eftersom staten i första hand förhåller sig till den regionala finansieringen. Andra regioner står inför en annan typ av problematik, där den kommunala finansieringen är låg och där den regionala nivån står för den stora delen av finansieringen. Kopplat till finansieringen framkommer i intervjuerna att staten för in nya områden i kultursamverkansmodellen vid sidan av gällande kulturplaner. Till detta har staten inte givit några nya medel utan har snarare öronmärkt medel för vissa områden såsom litteratur. En av intervjupersonerna beskriver: Staten har följt med dåligt vad gäller pris- och löneuppräkning. Man har fört in nya områden som modellen ska hantera, nu senast handlar det om litteratur. Men utan nya pengar. Det är inte bra. Det är irriterande. Avtalet om modellen är att man ska vara överens om kulturplanen och pengarna ska ges rena. Men nu börjar öronmärkning, uppmaningar om hur vi ska göra, vid sidan av kulturplanen. Det är ett direkt brott mot den förordningen som ligger i botten för modellen. 25

28 Kultursamverkansmodellen Idag går en stor del av medlen som omfattas av modellen till de större kulturinstitutionerna. Enligt flertalet intervjuade regionalt kulturansvariga gör detta att det är svårt att omfördela medel då institutionerna under en lång tid har byggt upp sina verksamheter och är betydelsefulla delar av den kultur ella infrastrukturen. Kultursamverkansmodellen riskerar bli konserverande I denna studie framkommer flera olika exempel på att kultursamverkansmodellen, med de förutsättningar den har idag, på olika sätt hindrar utveckling. Modellen kan bli konserverande enligt en av intervjupersonerna. Det är svårt att göra omprioriteringar av medel och utveckling hamnar utanför modellen vilket motverkar dess syfte. De utvecklingsmedel som finns måste sökas från Kulturrådet. Det finns en önskan om att utvecklingsmedel skulle finnas i samverkansmodellen. I en av regionerna står operan, museet och teatern för 95 procent av statsbidragen enligt en av intervjupersonerna. Modellen blir ojämlik, då andra aktörer hamnar i skuggan. Samtidigt ska dessa aktörer föra en dialog på samma villkor vilket blir svårt enligt samma person. I dialoger ingår aktörer som har helt olika ingångar, resurser och utgångspunkter enligt en av de intervjuade. Det skapas höga förväntningar i och med samverkan och modellen som sådan. Kulturen har genom framtagande av kulturplaner breddats och innefattar mer. Kulturen är idag ett tydligare medel för samhällsutveckling enligt en av de intervjuade. Detta kräver även att staten som förvaltar kulturmedel bidrar till denna utveckling enligt intervjupersonen. Det sätts igång spännande aktiviteter med utvecklingsmedlen från Kulturrådet men samtidigt försvåras långsiktighet då medlen är avgränsade i tid. En annan intervjuperson menar att för förändring och utveckling av kulturen i hela landet krävs extra resurser. Det tråkiga är att man inte sett vad som kan förändras och utvecklas i hela landet. För då krävs extra resurser. Synd att modellen genomfördes utan att det satsades en enda krona. Det kunde ha varit en signal från staten, att man tycker det är viktigt. 26 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

29 I intervjuer identifieras en brist på dynamik avseende den statliga finansieringen. Flera intervjupersoner menar att det finns en förväntning om att det ska vara en förhandling mellan region och stat kring prioriteringar men att det inte finns något förhandlingsutrymme. Andra intervjupersoner efterfrågar en stärkt samverkan mellan region och stat. Modellen medger för lite dynamik och det skulle behövas nya statliga medel för att gynna utveckling menar en av intervjupersonerna. En av intervjupersonerna berättar om svårigheten med omprioriteringar: Genom att vi inte fått några friska pengar så sitter det fast. Mycket av medlen går till lönekostnader och institutionerna får pengar. Vi har försökt göra omfördelning på marginalen, om än små prioriteringar, men det är svårt. Ökad statlig styrning samtidigt som regioner tar ett större ansvar riskerar att urholka modellen Ökad statlig styrning riskerar att urholka modellen. Det finns enligt intervjupersonerna en motsättning mellan ett ökat regionalt ansvarstagande i kultursamverkansmodellen samtidigt som den statliga styrningen anses vara på detaljnivå genom till exempel uppföljningar. Flera intervjupersoner menar att detta riskerar att undergräva tanken med kultursamverkansmodellen. En av intervjupersonerna menar att styrningen har eskalerat över tid. Flera intervjupersoner efterfrågar ett ökat regionalt inflytande över medlen. En av intervjupersonerna menar att det samtidigt som det sker ett ökat ansvarstagande regionalt så ökar detaljstyrningen nationellt, vilket är en motsättning. En annan av intervjupersonerna beskriver: Hela modellen och den regionala förankringen bygger på att regionala politiker ser värdet av att driva politik på egen hand och att ha inflytande. Och att koppla politiken till andra politikområden. Då får det inte bli för detaljstyrt. Staten behöver ge regionerna större mandat att styra och använda pengarna. Flera intervjuade kulturansvariga identifierar att kultursamverkansmodellen har medfört en ökad administration och uppföljning. Samtidigt har den regionala nivån inte erhållit ekonomisk kompensation för den ökade administrationen. Representanter för mindre regioner berättar om svårigheten och sårbarheten i att med en liten administration sköta detta. I intervjuerna framgår kritik mot statens sätt att hantera kultursamverkansmodellen och flera intervjupersoner använder begreppet förtroendeklyfta och risken är att modellen urholkas. En av intervjupersonerna menar att kultursamverkansmodellen innebär samarbete. Samtidigt finns en osäkerhet kring om staten vill samarbeta med regionerna och stötta regionala 27

30 Kultursamverkansmodellen initiativ. En annan av intervjupersonerna menar att staten har osynliggjort kultursamverkansmodellen på departementsnivå och att det är sällan som någon från högsta politiska nivå pratar om modellen. Samtidigt som kulturen har kommit högre upp på den regionala politiska agendan så finns det ingen strukturerad ingång för regionala företrädare att föra dialog med departementet enligt en intervjuperson 14 som beskriver: Politikerna fattar beslut om ekonomi men de har ingen motpart. Finansieringsutvecklingens påverkan på kulturutbudet Ett förändrat förhållande avseende finansiering mellan statlig och regional nivå får konsekvenser Ett antal olika konsekvenser identifieras i intervjuerna utifrån en förändring i ansvarstagande avseende finansiering. Flera intervjupersoner identifierar försämrad kvalitet i kulturutbudet som en konsekvens av ett förändrat ansvarstagande mellan statlig och regional nivå kring finansiering. Detta på grund av ekonomiska nerskärningar. Kulturinstitutionerna drar ner på utbudet av kultur då de redan är ekonomiskt pressade menar flera intervjupersoner. Om inte regionen kan gå in med mer medel så blir det ofta neddragningar i personal eftersom institutionerna är personalintensiva. Neddragningar i personal påverkar kvaliteten på kulturutbudet långsiktigt. En av intervjupersonerna berättar: Staten och vi kräver rätt mycket av våra organisationer. Men pengarna kommer inte till. Det innebär ju någonting så klart. Då börjar man plocka på personal och det blir en kvalitetsförsämring i det långa loppet. En annan av intervjupersonerna menar att kulturinstitutionerna redan har en svår situation och att regionen gått in med finansiering för att det inte ska bli så stora förändringar. Intervjupersonen berättar: Not. 14. Samtal har förts mellan nationell och regional politik. Det finns dock önskemål om mer kontinuitet i samtalen. 28 Kultur i hela landet. En analys av kultursamverkansmodellen

31 Får de inte en höjning måste de skära i personal eller verksamhetsmedel. Om det inte blir pålägg blir det neddragning. Varje verksamhet måste förhålla sig till den neddragningen. Men vi har regionalt gått in med extra medel. Utvecklingssatsningar riskerar att bli lidande Utvecklingssatsningar blir lidande när regional finansiering måste täcka upp för hela kostnadsökningen menar flertalet intervjupersoner. En av intervjupersonerna berättar om hur regionala anslag som var tänkta till utvecklingssatsningar istället fick användas för att kompensera kulturinstitutionerna för kostnadsökningar. Samma person menar att om staten hade följt kostnadsökningarna hade regionen kunnat satsa mer på utveckling som till exempel läsfrämjande, litteratur, kultur och hälsa osv. I längden kommer den regionala nivån inte att klara av att kompensera den statliga nivån. Flera intervjupersoner menar att en ytterligare möjlig påverkan som ett förändrat ansvarstagande kring finansiering kan skapa är att tillgången till kultur kan bli mer olika över landet. I en av de regioner där den regionala nivån ökat medelstilldelningen både avseende investeringar och driftspengar menar den intervjuade regionala kulturchefen att det ändå är viktigt att staten ökar den ekonomiska tilldelningen. Detta för att även behålla ett internationellt och nationellt fokus då regionerna enligt intervjupersonen inte kan abdikera från ett regionalt fokus. Ett förändrat ansvarstagande kring finansiering kan möjliggöra men framförallt omöjliggöra satsningar I studien har en fråga ställts om vad som möjliggörs av ett förändrat ansvarstagande i finansieringen. Det stora flertalet intervjupersoner menar att det är inget som möjliggörs av ett förändrat ansvarstagande kring finansiering mellan stat och region. Några intervjupersoner menar dock att ett förändrat ansvarstagande också möjliggör. En av de intervjuade regionala kulturansvariga pekar på att det möjliggör för gemensamma satsningar mellan kommuner och region. En annan av intervjupersonerna från en större region menar att ett förändrat ansvarstagande lockar fram regionala medel och kommunala medel. En av intervjupersonerna menar att när regionen går in med mer medel kan även regionen ställa högre motkrav på kommunerna för att de ska kunna ta del av regionala medel. En annan intervjuperson menar att aspekt- 29

REGIONALISERING. Kultur i hela landet REGIONALA PERSPEKTIV PÅ KULTURSAMVERKANSMODELLEN

REGIONALISERING. Kultur i hela landet REGIONALA PERSPEKTIV PÅ KULTURSAMVERKANSMODELLEN REGIONALISERING Kultur i hela landet REGIONALA PERSPEKTIV PÅ KULTURSAMVERKANSMODELLEN Kultur i hela landet REGIONALA PERSPEKTIV PÅ KULTURSAMVERKANSMODELLEN Upplysningar om innehållet: Louise M Andersson,

Läs mer

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

Kultursamverkansmodellen så funkar den! Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.

Läs mer

INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi.

INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi. STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV 2013 2014 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Disposition... 5 Metodfrågor... 5 Omfång... 6 STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

KULTURSAMVERKANSMODELLEN. Uppföljning 2014

KULTURSAMVERKANSMODELLEN. Uppföljning 2014 KULTURSAMVERKANSMODELLEN Uppföljning 2014 Bild omslag: Mår i stort sett bra. Foto Scenkonst Sörmland INNEHÅLL FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 10 Bakgrund och syfte... 10 Rapportdisposition...

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Halmstad 2017-06-o7 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Riksteatern

Läs mer

Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013: 2

Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013: 2 Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013: 2 Utvärdering av kultursamverkansmodellen Tre slutsatser Den statliga styrningen av den regionala kulturpolitiken är fortsatt stark,

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda

Tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda Hallands konstmuseum 214 Ekonomi Intäkter (kr) Kostnader (kr) Personal Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen)

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Samverkan ligger i tiden

Samverkan ligger i tiden MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samverkan ligger i tiden En intervjustudie om kultursamverkansmodellen Av Anna Zingmark, Ramböll Management AB November 2013 Innehåll Förord...

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

KULTUR- SAMVERKANS- MODELLEN. Ekonomi och personal till och med 2015

KULTUR- SAMVERKANS- MODELLEN. Ekonomi och personal till och med 2015 KULTUR- SAMVERKANS- MODELLEN Ekonomi och personal till och med 2015 Bild omslag: Salongen, GöteborgsOperan. Foto: Ingmar Jernberg. INNEHÅLL FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 INTÄKTER OCH KOSTNADER

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Remissammanställning avseende de avsnitt som berör KB:s utvidgade uppdrag Inledning Avsikten med remissammanställningen

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet 2010-06-22 KUR 2010/3140 Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Innehåll 1. Samverkansrådet

Läs mer

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18 PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 3

Innehåll. Sammanfattning... 3 Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund... 5 1.1 Kultursamverkansmodellen... 5 1.2 Mål och syfte med kultursamverkansmodellen... 6 1.3 Nuvarande reglering av kultursamverkansmodellen... 7 1.3.1 Särskilda

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Yttrande avseende Departementsskrivelsen (Ds 2017:8) Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop

Yttrande avseende Departementsskrivelsen (Ds 2017:8) Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2017-06-07 Sida 1 (7) Dnr Dnr: LD 17/01174 Falun 2017-05-16 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm avseende Departementsskrivelsen (Ds 2017:8) Kultursamverkan för

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Spela samman - En ny modell for statens stöd till regional kulturverksamhet Sida 1 av 2 dh 1'1 ---::R-=E~G~E R~I-:-:N GS KA:--:-":N"=-S~LI"'::':ET=- 0204 Spela samman - En ny modell för statens stöd till

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål Innehållsförteckning 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål 2 Organisation 2.1 Arbetet med regional kulturplan i Uppsala län

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012

KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012 KULTURSAMVERKANS- MODELLEN Uppföljning 2012 Innehåll FÖRORD... 5 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION... 6 Sammanfattning... 6 Bakgrund och syfte... 7 Metodfrågor... 9 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

Budget fördelning av anslag

Budget fördelning av anslag Bildnings- och kulturförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-19 1(2) KN160085 Kulturnämnden Budget 2016 - fördelning av anslag Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar i enlighet med förslag om fördelning

Läs mer

1 Fastställande av föredragningslista. 2 Val av justeringsperson att jämte ordföranden justera dagens protokoll

1 Fastställande av föredragningslista. 2 Val av justeringsperson att jämte ordföranden justera dagens protokoll Styrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA 1 Fastställande av föredragningslista Styrelsen föreslås besluta att fastställa förslaget till föredragningslista. 2 Val av justeringsperson att jämte ordföranden justera dagens

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013 Clas-Uno Frykholm Myndighetens uppgifter är! Att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen utvärdera, analysera och redovisa effekter av

Läs mer

KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012

KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012 KULTURSAMVERKANS- MODELLEN Uppföljning 2012 Innehåll FÖRORD... 3 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION... 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Metodfrågor... 7 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

KULTUR I HELA LANDET.

KULTUR I HELA LANDET. KULTUR I HELA LANDET. BALANSRAPPORT #1 2018 Balansrapporterna är en serie kortrapporter som ges ut av Hela Sverige ska leva. Rapporternas syfte är att belysa balansen mellan land och stad inom olika områden.

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

2015-04-09 Dnr RDF 2413-2014/15

2015-04-09 Dnr RDF 2413-2014/15 2015-04-09 Dnr RDF 2413-2014/15 Hösten 2009 beslutade riksdagen om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Beslutet innebar bl.a. att det infördes en ny

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen

Läs mer

SAMVERKANSMODELLEN ERFARENHETER

SAMVERKANSMODELLEN ERFARENHETER SAMVERKANSMODELLEN ERFARENHETER Jenny Johannisson Centrum för kulturpolidsk forskning Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås E-mail: jenny.johannisson@hb.se PERSPEKTIV Poli%ska globaliseringsprocesser

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I Skåne

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING BAKGRUND Spindeldiagrammen är baserade på ett genomsnitt av hur respondenterna instämmer i påståendena som

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland Kultur- och fritidsnämnden 2016-07-13 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:116 Lena Klintberg 016-710 13 71 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande - Handlingsplan 2017 regional

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508

Läs mer

Budget för Kulturförvaltningen 2014

Budget för Kulturförvaltningen 2014 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-09-24 RS130356 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Budget för Kulturförvaltningen 2014 Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Kulturens pengar. Karlstad 9 februari 2011

Kulturens pengar. Karlstad 9 februari 2011 Kulturens pengar Karlstad 9 februari 2011 Sammanlagda kulturutgifter år 2009 68 miljarder kronor Hushållen 45,2 miljarder - 66 procent (11 300 kr/hushåll) Staten 10,2 miljarder - 15 procent Kommunerna

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis) Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Maktförskjutningen inom den regionala kulturpolitiken.

Maktförskjutningen inom den regionala kulturpolitiken. Maktförskjutningen inom den regionala kulturpolitiken. Medverkande: Helena Wessman, vd Göteborgs Symfoniker, Björn Jansson, ordförande, Gotlandsmusiken och regionfullmäktige på Gotland, Gösta Bergenheim,

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Dnr 13/0293 2013-10-02 Helen Hägglund Tel. 0470-72 47 37 Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Ärendet Regional kulturplan för Kronobergs län

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Länsstyrelsernas del Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (140) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan? Tillsyn över

Läs mer

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen

Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen KULTURRÅDET BESLUT 2012-01-24 S 2012:17 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Örebro läns landsting, org.nr. 232100-0164,

Läs mer

Workshop 23 mars 2012. Kultursamverkan och kultursamverkansmodellen

Workshop 23 mars 2012. Kultursamverkan och kultursamverkansmodellen Workshop 23 mars 2012 Kultursamverkan och kultursamverkansmodellen Riksantikvarieämbetets uppdrag Vi ska vara pådrivande och samlande i kulturarvsarbetet och att verka för att kulturmiljön bevaras och

Läs mer

Kultursamverkansmodellen i Skåne

Kultursamverkansmodellen i Skåne Kultursamverkansmodellen i Skåne Tillsammans utvecklar vi Skåne! Ett ökat deltagande i kulturlivet bidrar till medborgarnas välbefinnande och regionens utveckling. Kulturen ska vara livskraftig i alla

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer