INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi.

Transkript

1 STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Disposition... 5 Metodfrågor... 5 Omfång... 6 STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV al fördelning av totala härledda statliga kulturutgifter 2013 och al fördelning av större statliga kulturbidrag 2013 och Kulturområdesövergripande verksamhet Museer och utställningar Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Film Litteraturen, läsandet och språket Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning AVSLUTANDE REFLEKTIONER Bilaga 1. Anslagsposter inom huvudområdet kultur i den statliga kulturbudgeten som ej ingick i uppföljningen av det regionala utfallet 2013 och Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi. 2

3 SAMMANFATTNING Denna rapport visar det regionala utfallet av Kulturrådets verksamhet, samt utfallet av ytterligare 27 kulturinstitutioners och kulturmyndigheters verksamhet under åren 2013 och Kulturrådet har samlat in och redovisar uppgifter från bland annat Konstnärsnämnden, Musikverket, Dramaten, Myndigheten för tillgängliga medier och de centrala museerna. Tillsammans hade de 28 organisationerna cirka 5,9 miljarder kronor i statliga anslag respektive år, varav 4,7 miljarder kan härledas till olika regioner. Ungefär 2 miljarder av de medel som härletts är större statliga kulturbidrag, varav det största är regional kulturverksamhet. För första gången sedan redovisningen startade i slutet av 1990 talet redovisar organisationerna per anslag och anslagsposter vilket gör det möjligt att sammanställa uppgifter efter olika kulturområden. Det kommer att göra det lättare att i framtiden följa utvecklingen inom respektive kulturområde och spåra orsaker till att det regionala utfallet förändras. Om man tittar på det samlade regionala utfallet ser man stora skillnader mellan regionerna. Stockholms län står för 45 procent av de 4,7 miljarder kronor som går att härleda regionalt. Det beror på att de flesta statliga kulturinstitutioner ligger i Stockholm, till exempel Operan, Dramaten och flertalet av de centrala museerna. I detta sammanhang skulle det även kunna vara intressant att titta på hur stor andel av publiken som kommit till Stockholm från andra delar av Sverige, eller hur publik och besökare generellt sett rört sig mellan olika regioner. Dessa infallsvinklar berörs kort men ligger till största delen utanför frågeställningarna i denna rapport. Ytterligare aspekter som kan behöva fångas är hur kulturinstitutionerna mer precist når ut med sina digitala satsningar. Fördelar man det regionala utfallet i kronor per är det Gotland, med cirka kronor per, som har det högsta utfallet. Därefter följer Stockholm med cirka kronor samt Västerbotten och Västernorrland med cirka 600 kronor. Att Gotland har ett högt utfall per beror bland annat på ett lågt invånarantal, och på att Riksantikvarieämbetet har en del av sin verksamhet förlagd till ön. Västernorrland ligger högt på grund av att Riksarkivet har en avdelning där. Jönköpings, Hallands, Västmanlands och Örebro län har det lägsta regionala utfallet räknat per, omkring 200 kronor. När det gäller Jönköping och Halland, men även andra regioner, är en bidragande orsak att de av olika skäl fick relativt låga bidrag till regional kulturverksamhet under 2013 och På övergripande nivå syns inga större skillnader i utfall mellan de båda åren. Det går inte att göra några direkta jämförelser med tidigare år eftersom de medverkande organisationerna redovisar utfallet på ett nytt sätt. Men det kan ändå sägas att från 2009 och framåt är det i stort sett samma regioner som fått högst och lägst antal kronor per. Kulturrådets fördelning av medel till regional kulturverksamhet genom kultursamverkansmodellen har generellt sett relativt stor betydelse för skillnaderna mellan regionerna när det gäller utfallet av statliga kulturutgifter. År 2013 bidrog staten med 29 procent av den offentliga årliga finansieringen inom kultursamverkansmodellen. Storleken på de statliga medlen till regional kulturverksamhet i respektive län beror bland annat på vilka kulturinstitutioner och andra organisationsstrukturer som finns och hur dessa vuxit fram över tid. I vissa län, till exempel Gotland, har det statliga stödet varit relativt högt räknat per, för att säkerställa ett kulturellt utbud trots 3

4 lågt invånarantal och därmed mindre möjligheter för regionen att bekosta ett utbud som är jämförbart med det i större län. Även fördelningen av övriga större statliga bidragsmedel påverkar skillnaderna mellan regionerna i utfallet av statliga kulturutgifter. Stöd till den fria scenkonsten och konstnärer inom musik, teater, dans och film fördelas exempelvis till största delen till storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne, bland annat beroende på att en hög andel av konstnärerna bor och har en stor del av sin verksamhet där. Stödet till läsfrämjande visar en jämnare fördelning över landet. Det är viktigt att notera att denna rapport främst ger en övergripande bild av hur statliga kulturutgifter fördelats över landet. Förhoppningen är att den kan ge en god utgångspunkt för den som sedan vill gå vidare och skaffa sig fördjupad kunskap om varför det ser ut som det gör inom olika kulturområden. Fördjupad kunskap finns att hämta i årsredovisningar, andra rapporter och genom kontakt med berörda organisationer. 4

5 INLEDNING Bakgrund Kulturrådet har i sin instruktion uppdraget att redovisa det regionala utfallet av myndighetens egen verksamhet samt följa upp och vartannat år redovisa det regionala utfallet av andra kulturmyndigheters och kulturinstitutioners verksamhet. Utifrån detta har Kulturrådet samlat in uppgifter från 27 andra organisationer som i sin tur enligt sina instruktioner, riktlinjer eller regleringsbrev har i uppdrag att rapportera sina regionala utfall till Kulturrådet. Vilka organisationer som ingår framgår av tabell 1 på sida 7. Insamlade uppgifter har utmynnat i denna rapport som syftar till att ge en bild av statliga kulturutgifter i regionalt perspektiv Disposition Resterande del av inledningen innehåller ett avsnitt om metodfrågor samt ett avsnitt som redogör för uppföljningens omfång. Efter detta inleds kapitlet Statliga kulturutgifter i regionalt perspektiv med ett avsnitt som redovisar regionala fördelningar av totala härledda statliga kulturutgifter och ett avsnitt som särredovisar regionala fördelningar av statsbidrag som framförallt valts ut på grund av deras storlek. Sedan följer kulturområdesvisa avsnitt som innehåller tabeller med regionala bidrags- och kostnadsfördelningar samt övergripande beskrivningar av de olika anslagsposterna inom respektive kulturområde. I en del fall finns även kompletterande metodbeskrivningar, kommentarer kring de regionala fördelningarna och kortfattade verksamhetsbeskrivningar. Efter de kulturområdesvisa avsnitten kommer ett avsnitt med avslutande reflektioner. Det finns även en bilaga till rapporten som listar de statliga anslagsposter som inte ingår i denna uppföljning. Den indelning till kulturområden som rapporten bygger på har gjorts utifrån den kulturområdesindelning som Myndigheten för kulturanalys använt sig av för de statliga kulturutgifterna i sin senaste publikation Samhällets utgifter för kultur Denna indelning är också till stor del baserad på den indelning som presenterats i statsbudgeten för huvudområdet kultur inom utgiftsområde 17. Metodfrågor Flertalet av de statliga myndigheter som rapporterat sina regionala utfall har nu uppdraget inskrivet i sina instruktioner, där anges också att de ska samråda med Kulturrådet om vilken rapportering som behövs. I och med kravet på samråd har samtliga organisationer getts möjlighet att lämna synpunkter på den enkät som ligger till grund för insamlade uppgifter. Det som gällt för alla organisationer är att härleda och redovisa sina bidrag och kostnader uppdelade på anslag och anslagsposter samt att i text kortfattat beskriva den verksamhet de bedrivit/medverkat till/fördelat bidrag till. Beskrivningar för barn och unga 0 18 år har efterfrågats särskilt. Utöver detta ställdes en fråga där organisationerna på övergripande nivå fick bedöma sina regionala utfall utifrån de resurser och uppdrag de har. Uttrycken härleda/härlett används frekvent i rapporten och avser hur organisationer kunnat följa upp/uppskatta hur deras bidrag och kostnader kommit olika regioner till del. Organisationerna har för första gången redovisat sina uppgifter per anslag och anslagsposter, vilket har gett nya grupperingsmöjligheter till olika kulturområden samt möjligheter att stämma av 1 Myndigheten för kulturanalys (2014) Samhällets utgifter för kultur Kulturfakta 2014:2. 5

6 utfallen med Ekonomistyrningsverket. Detta ger också möjlighet att i framtiden på ett bättre sätt kunna spåra orsaker till förändringar i regionala fördelningar av bidrag och kostnader, dels till enskilda verksamheter och dels till kulturbudgeten som helhet. Kulturproducerande organisationers verksamhetskostnader har också kunnat räknas om för att begränsas till att motsvara de statliga anslagen. Det nya angreppssättet som ringar in de statliga kulturutgifterna och lägger en grund för att följa framtida förändringar innebär dock att jämförelser med tidigare regionala utfall generellt sett bör undvikas. På grund av metodproblem kring definitioner och hur uppgifter samlats in i Kulturrådets tidigare uppföljningar av det regionala utfallet hade möjligheterna till jämförelser över tid ändå varit begränsade. För många av de organisationer som ingår i uppföljningen är det en utmaning att härleda bidrag och kostnader till enskilda regioner till exempel är ekonomisystem inte alltid anpassade för uppgiften. Verksamhet och verksamhetsbidrag kan också vara mer nationellt syftande, åtminstone i första ledet, vilket kan medföra svårigheter att spåra ekonomiska utfall. Men även ökande tillgängliggörande via webben och fria aktörers turnerande verksamhet medför svårigheter att härleda utgifter regionalt. När det gäller förvaltningsanslag kan kostnader för till exempel bidragsgivande myndigheters bidragsgivning härledas per administrerade eller beviljade bidrag. Alternativt kan kostnaderna härledas dit den huvudsakliga verksamheten bedrivits och där arbetstillfällena för just den organisationen finns. Utifrån att myndigheternas mix av uppdrag och verksamhet ser så olika ut har respektive myndighet fått välja om- och på vilka sätt de vill härleda sina förvaltningsanslag. Uppgifter om invånarantal har hämtats från Statistiska centralbyrån. När totala summor i kronor per anges i tabellerna inkluderar dessa kvoter även medel som härletts internationellt. Internationellt syftande bidrag och kostnader bedöms dock ha liten inverkan på de totala kvoterna. På grund av avrundning kan antal kronor per ibland anges till noll trots att det finns redovisade utgifter för en region. Uppgifter om totala statliga utfall för organisationer och anslag inom den statliga kulturbudgeten har hämtats från Ekonomistyrningsverket. Alla bidrag och kostnader 2013 och 2014 anges i löpande priser. Omfång Av tabell 1 nedan framgår vilka organisationer som enligt instruktion, riktlinjer eller regleringsbrev lämnat uppgifter till Statens kulturråd avseende sina regionala utfall 2013 och Tillsammans utgör organisationernas statliga utfall respektive räknat i tusentals kronor 2013 och Detta motsvarar ungefär 87 procent av huvudområdet kultur i den statliga kulturbudgeten respektive år. 2 Av tabell 1 framgår också de summor som inom ramen för uppföljningen härletts till olika regioner, totalt respektive tkr 2013 och Detta motsvarar ungefär 71 procent av huvudområdet kultur i den statliga kulturbudgeten respektive år. I denna angivna andel ingår även en mindre del internationellt men för enkelhetens skull benämns härledda summor här och fortsättningsvis främst som regionalt härledda. Av tabell 2 framgår vidare utfallen per anslag totalt för hela huvudområdet kultur i den statliga kulturbudgeten, samt de summor som ingår och de summor som härletts till olika regioner 2013 och Detta är ett annat sätt att visa på uppföljningens omfång. Som nämnts ovan ryms cirka 87 procent av den totala kulturbudgeten i uppföljningen. Av de 13 procent som inte rymts i upp- 2 Den statliga kulturbudgeten delas upp i tre huvudområden; kultur, folkbildning och medier. 6

7 följningen motsvarades cirka 7 procentenheter av den kyrkoantikvariska ersättningen, inom området Kulturmiljö, som fördelats av Svenska kyrkan till de olika stiften. 3 Av både tabell 1 och 2 framgår hur mycket som har härletts till olika regioner. I de fall medel inte har härletts kan det i enlighet med metodavsnittet ovan bero på svårigheter att härleda eller uppskatta hur kostnader och bidrag fördelats på olika regioner eller att medel har en mer nationell karaktär. Tabell 1. Lista över de organisationer som ingår i uppföljningen samt utfallen för de statliga anslagsposter som respektive organisation disponerar, samt de summor som inom ramen för uppföljningen härletts till olika regioner, 2013 och 2014, tusentals kronor 2013 Ingår 2013 Härlett 2014 Ingår 2014 Härlett Organisationer Statens kulturråd Riksutställningar Forum för levande historia Statens musikverk Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Konstnärsnämnden Svenska filminstitutet Myndigheten för tillgängliga medier Institutet för språk och folkminnen Statens konstråd Nämnden för hemslöjdsfrågor Centrala museer Statens historiska museer - Historiska museet och Kungliga myntkabinettet Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Naturhistoriska riksmuseet Statens museer för Världskultur - Etnografiska museet, Världskulturmuseet, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet Statens maritima museer - Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet Statens centrum för arkitektur och design Statens försvarshistoriska museer Armémuseum, Flygvapenmuseum m.fl Moderna museet Nordiska museet Tekniska museet Arbetets museum Teater, dans och musik Kungliga Operan Kungliga Dramatiska Teatern Riksteatern Dansens hus )Till Svenska filminstitutets och Nämnden för hemslöjdsfrågors summor har även adderats de statliga bidrag som avser filmkulturell- respektive hemslöjdskonsulentverksamhet i Stockholm och som ligger på anslaget regional kulturverksamhet. Dessa bidrag har egentligen betalats ut direkt från Kammarkollegiet. 3 Av bilaga 1 framgår mer detaljerat de anslagsposter som ej ingick i uppföljningen av det regionala utfallet 2013 och De anslagsposter som ingick framgår mer detaljerat i de kulturområdesvisa avsnitten i denna rapport. 7

8 Tabell 2. Utfallen per anslag totalt för hela huvudområdet kultur i den statliga kulturbudgeten, samt de summor som ingår och de summor som härletts till olika regioner, 2013 och 2014, tusentals kronor Ingår 2013 Härlett Ingår 2014 Härlett Kulturområdesövergripande verksamhet Statens kulturråd allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete Stöd till icke-statliga kulturlokaler regional kulturverksamhet Myndigheten för kulturanalys Delsumma Kulturområdesövergripande Museer och utställningar Centrala museer: Myndigheter Centrala museer: Stiftelser vissa museer Riksutställningar Forum för levande historia Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål Delsumma Museer och utställningar Teater, dans och musik Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen vissa teater-, dans- och musikändamål Statens musikverk Delsumma Teater, dans och musik Kulturmiljö Riksantikvarieämbetet kulturmiljövård Kyrkoantikvarisk ersättning Delsumma Kulturmiljö Arkiv Riksarkivet Ersättning och bidrag till konstnärer Konstnärsnämnden Ersättningar och bidrag till konstnärer Delsumma Ersättning och bidrag till konstnärer Film Filmstöd Litteraturen, läsandet och språket litteratur och kulturtidskrifter Myndigheten för tillgängliga medier Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur Institutet för språk och folkminnen Delsumma Litteraturen, läsandet och språket Skapande skola Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design Statens konstråd Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön Nämnden för hemslöjdsfrågor bild- och formområdet Delsumma Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

9 STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV al fördelning av totala härledda statliga kulturutgifter 2013 och 2014 Västernorrland 3% Gävleborg 2% Jämtland 1% Västerbotten 3% Norrbotten 2% Västmanland 1% Värmland 2% Örebro 1% Dalarna 1% Västra Götaland 12% Stockholm 45% Halland 1% Skåne 8% Blekinge 1% Gotland 4% Kronoberg 1% Kalmar 1% Jönköping 2% Östergötland 4% Uppsala 3% Södermanland 1% Figur 1. Procentuell fördelning av totala härledda statliga kulturutgifter Detta avsnitt innefattar samlade härledda statliga kulturutgifter det vill säga alla de kostnader och fördelade bidrag som kulturinstitutioner och myndigheter härlett till enskilda regioner. Av figur 1 ovan framgår att Stockholm stod för cirka 45 procent av de cirka 4,7 miljarder kronor som härletts till enskilda regioner Dock är denna andel troligen något överskattad då kostnader som varit svåra att härleda till olika regioner ibland kan ha hänförts till Stockholm. Hade däremot samtliga de 5,9 miljarder kronor som ingick i uppföljningen härletts till enskilda regioner skulle Stockholms andel kunnat vara ännu lite högre, då flera av de organisationer som inte härlett sina kostnader finns i Stockholm. Stockholms andel på cirka 45 procent av de härledda statliga kulturutgifterna kan jämföras med regionens andel av Sveriges befolkning som låg på 22 procent. Det som framförallt bidrar till att Stockholm stod för en så hög andel av de statliga kulturutgifterna är att många centrala museer samt Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Teatern bedrivit sin huvudsakliga verksamhet i regionen. Av tabell 3 och 4 nedan framgår den regionala fördelningen av de statliga kulturanslagens bidrag och kostnader för respektive kulturområde i den statliga kulturbudgeten 2013 och Av tabell 5 och 6 framgår motsvarande summor i kronor per. Vilka anslag de olika områdena innefattar och hur mycket som härletts regionalt framgår av tabell 2 i avsnittet Omfång ovan, och vilka anslagsposter områdena innefattar framgår av de kulturområdesvisa avsnitten i rapporten. 9

10 Räknat i kronor per är det Gotland (cirka kr), Stockholm (cirka kr) samt Västerbotten, Västernorrland och Jämtland (cirka kr) som nått högst 2013 och Detta framgår av kolumnerna längst ut till höger i tabell 3 och 4. Gotlands summor är mycket höga, cirka kronor per de två åren, vilket framförallt beror på ett lågt invånarantal och att en stor del av Riksantikvarieämbetets verksamhetskostnader är härledda till regionen. Om vi skulle räkna bort Riksantikvarieämbetets verksamhetskostnader hänförda till Gotland skulle vi istället nå upp till cirka kronor per. För Västernorrland bidrar Riksarkivets verksamhet i regionen i hög grad till att regionen når relativt högt i statliga kulturutgifter. Att Stockholm nått upp till cirka kronor per de två åren beror som tidigare nämnts framförallt på att många centrala museer samt Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Teatern bedrivit sin huvudsakliga verksamhet i regionen. Västerbottens relativt höga antal kronor per beror bland annat på relativt höga bidrag till regional kulturverksamhet samt extra medel för kulturhuvudstadsåret anslag som ryms inom området Kulturområdesövergripande verksamhet. Lägst räknat i kronor per nådde Jönköping, Halland, Västmanland och Örebro med cirka 200 kronor eller lite mer de två åren. Det är framförallt relativt låga bidrag till regional kulturverksamhet som medfört att Jönköping och Halland jämfört med de flesta andra regioner fått låga summor i kronor per. Eftersom så pass höga kostnader och bidrag redovisats för Stockholm, i kronor per och totalt, bidrar detta naturligtvis mycket till genomsnittet på cirka 500 kronor per för härledda medel de två åren. Om vi skulle räkna bort Stockholm skulle genomsnittet de två åren istället bli cirka 360 kronor per. På övergripande nivå syns inga större skillnader i de regionala fördelningarna mellan 2013 och De regioner för vilka summorna i kronor per skiljer sig mest mellan åren är Jönköping och Norrbotten. Detta beror framförallt på att Riksteatern (inom området Teater, dans och musik) 2013 jämfört med 2014 hade mycket verksamhet i Jönköping och mindre i Norrbotten. På grund av metodproblem kring definitioner och insamling går det inte att göra några direkta jämförelser med Kulturrådets tidigare uppföljningar av det regionala utfallet. Men det kan ändå sägas att från 2009 och framåt är det i stort sett samma regioner som fått högst och lägst antal kronor per. Om vi bortser från Stockholm med sina centrala museer och scenkonstinstitutioner har bidragen till regional kulturverksamhet (inom området Kulturområdesövergripande verksamhet) relativt stor betydelse för att det ser så olika ut i regionerna kring statliga kulturutgifter. Storleken på regionala bidrag beror bland annat på den verksamhetsstruktur som finns i regionerna och hur denna struktur historiskt vuxit fram. Staten har strävat efter ett rikt kulturutbud i hela landet och bidragit till institutioner även om befolkningsunderlaget varit litet. Detta är något som haft betydelse för kulturutbudet, inte minst på Gotland. Tabell 5 och 6 kan användas för att till exempel identifiera höga eller låga summor i kronor per för en region och ett visst kulturområde. För att sedan kunna gå till de kulturområdesvisa avsnitten där det mer detaljerat framgår vilka anslagsposter som de totala summorna och antal kronor per avser. 10

11 Tabell 3. al fördelning av de statliga kulturanslagens motsvarande bidrag och kostnader för respektive kulturområde i den statliga kulturbudgeten 2013, tusentals kronor Kulturområdesövergripande verksamhet Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Litteraturen, läsandet och språket Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning kronor/ Museer och Skapande utställningar Film skola Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Internationellt härlett i utfall för ingående poster

12 Tabell 4. al fördelning av de statliga kulturanslagens motsvarande bidrag och kostnader för respektive kulturområde i den statliga kulturbudgeten 2014, tusentals kronor Kulturområdesövergripande verksamhet Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Litteraturen, läsandet och språket Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning kronor/ Museer och Skapande utställningar Film skola Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Internationellt härlett i utfall för ingående poster

13 Tabell 5. al fördelning av de statliga kulturanslagens motsvarande bidrag och kostnader i kronor per för respektive kulturområde i den statliga kulturbudgeten 2013 Kulturområdesövergripande verksamhet Museer och utställningar Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Film Litteraturen, läsandet, och språket Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning kronor/ Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten härlett i utfall för ingående poster

14 Tabell 6. al fördelning av de statliga kulturanslagens motsvarande bidrag och kostnader i kronor per för respektive kulturområde i den statliga kulturbudgeten 2014 Kulturområdesövergripande verksamhet Museer och utställningar Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättning och bidrag till konstnärer Film Litteraturen, läsandet, och språket Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning kronor/ Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten härlett i utfall för ingående poster

15 al fördelning av större statliga kulturbidrag 2013 och 2014 Gävleborg 3% Västmanland 2% Västerbotten 5% Norrbotten 3% Jämtland 2% Västernorrland 3% Dalarna 3% Örebro 3% Värmland 4% Västra Götaland 20% Stockholm 15% Skåne 14% Uppsala 3% Södermanland 2% Östergötland 5% Jönköping 3% Kalmar 2% Kronoberg 2% Gotland 2% Blekinge 1% Halland 2% Figur 2. Procentuell fördelning av utvalda större statliga kulturbidrag Detta avsnitt innefattar utvalda bidrag, fördelade av bidragsgivande myndigheter, som framförallt valts ut på grund av deras storlek. Detta ger en mer separerad redovisning av statlig bidragsgivning då myndigheters- och kulturproducerande institutioners kostnader exkluderats. Av figur 2 ovan framgår den regionala fördelningen av utvalda större bidrag Stockholm stod för sammanlagt cirka 15 procent av dessa bidrag betydligt lägre än Stockholms andel av de totala härledda statliga kulturutgifterna som låg på 45 procent, se figur 1. Av tabell 7 och 8 nedan framgår de utvalda större bidragen och den regionala fördelningen 2013 respektive Tabell 9 och 10 visar motsvarande fast i kronor per. Som framgår av tabellerna hamnar Stockholm totalt sett lägst när det gäller kronor per, 127 respektive 136 kronor 2013 och Detta beror på att Stockholm fått relativt låga bidragssummor inom anslaget regional kulturverksamhet, respektive tkr 2013 och Även om bidragen till regional kulturverksamhet är relativt låga för Stockholm finns det som tidigare nämnts många direkt statligt finansierade centrala museer samt två större scenkonstinstitutioner i regionen. Om vi ser till några av de andra bidragen ligger Stockholm dock relativt högt räknat i kronor per. För de två anslagsposterna den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse och konstnärer inom områdena musik, teater, dans och film ligger Stockholm betydligt högre än andra regioner avseende härledda bidrag och kronor per, se tabell 9 och 10. Men även storstadsregionerna Västra Götaland och Skåne ligger relativt högt, tillsammans med Västerbotten, vilket bland annat beror på prioriteringar med anledning av kulturhuvudstadsåret. Att storstadsregionerna når högst beror till stor del på att en hög andel av konstnärerna bor och bedriver en stor del av sin verksam- 15

16 het där. När det gäller bidrag till den fria scenkonsten har cirka 116 miljoner kronor av totalt 189 härletts till enskilda regioner (och internationellt). Att inte mer härletts beror framförallt på att en stor del av bidragen gått till turnerande verksamhet som är svår att härleda. De regionalt härledda medlen ger alltså inte en fullständig bild av hur den fria scenkonsten kommit regionerna till del. Även för anslagsposten Visningsersättning samt bidrag åt bild- och formkonstnärer finns en förskjutning mot storstadsregionerna, vilket utvecklas i avsnittet Ersättning och bidrag till konstnärer. För härledda medel inom anslagsposten litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande är fördelningen i kronor per relativt jämn över landets regioner. Medlen avser framförallt inköpsstödet till litteratur som fördelats till folk- och skolbibliotek samt läsfrämjande. Observera att de 37 respektive 38 miljoner kronor Västerbotten 2013 och 2014 specifikt tilldelades med anledning av kulturhuvudstadsåret inte räknats med i sammanställningarna i detta avsnitt. Dessa särskilda medel finns dock angivna i tabell 11 och 12 i avsnittet Kulturområdesövergripande verksamhet. Kulturrådet med flera organisationer har dock även i övrigt prioriterat Umeå och Västerbotten 2013 och 2014 med anledning av kulturhuvudstadsåret. För övriga anslagsposter, men även för de som kommenterats ovan, finns utförligare beskrivningar i de kulturområdesvisa avsnitten. 16

17 Tabell 7. al fördelning av större bidrag i den statliga kulturbudgeten 2013, tusentals kronor regional kulturverksamhet den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse konstnärer inom områdena musik, teater, dans och film organisationer inom bild- och formområdet och verksamhetsstöd till vissa utställare Visningsersättning samt bidrag åt bild- och formkonstnärer litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och nationella minoriteters språk och kultur Stöd till filmkulturella åtgärder Stöd till svensk filmproduktion m.m. filmavtalet Skapande skola kulturmiljövård kronor/ Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Internationellt härlett i utfall för ingående poster

18 Tabell 8. al fördelning av större bidrag i den statliga kulturbudgeten 2014, tusentals kronor regional kulturverksamhet den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse konstnärer inom områdena musik, teater, dans och film organisationer inom bild- och formområdet och verksamhetsstöd till vissa utställare Visningsersättning samt bidrag åt bild- och formkonstnärer litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och nationella minoriteters språk och kultur Stöd till filmkulturella åtgärder Stöd till svensk filmproduktion m.m. filmavtalet Skapande skola kulturmiljövård kronor/ Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Internationellt härlett i utfall för ingående poster

19 Tabell 9. al fördelning av större bidrag i den statliga kulturbudgeten 2013, kronor per regional kulturverksamhet den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse konstnärer inom områdena musik, teater, dans och film organisationer inom bild- och formområdet och verksamhetsstöd till vissa utställare Visningsersättning samt bidrag åt bild- och formkonstnärer litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och nationella minoriteters språk och kultur Stöd till filmkulturella åtgärder Stöd till svensk filmproduktion m.m. filmavtalet Skapande skola kulturmiljövård kronor/ Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten härlett i utfall för ingående poster

20 Tabell 10 al fördelning av större bidrag i den statliga kulturbudgeten 2014, kronor per regional kulturverksamhet den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse konstnärer inom områdena musik, teater, dans och film organisationer inom bild- och formområdet och verksamhetsstöd till vissa utställare Visningsersättning samt bidrag åt bild- och formkonstnärer litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och nationella minoriteters språk och kultur Stöd till filmkulturella åtgärder Stöd till svensk filmproduktion m.m. filmavtalet Skapande skola kulturmiljövård kronor/ Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten härlett i utfall för ingående poster

21 Kulturområdesövergripande verksamhet Området Kulturområdesövergripande verksamhet innefattar Kulturrådets förvaltningsanslag och fyra andra anslag Kulturrådet disponerar, ett är det stora anslaget regional kulturverksamhet varav merparten av medlen fördelats inom kultursamverkansmodellen. 4 Delområdet Kulturområdesövergripande verksamhet i den statliga kulturbudgeten har blivit mer omfattande sedan mer medel kategoriserats hit efter kultursamverkansmodellens successiva införande. Av tabell 11 och 12 framgår hur Kulturrådet härlett sina kostnader och bidrag inom området Kulturområdesövergripande verksamhet till olika regioner 2013 och Kulturrådets huvudsakliga förvaltningsanslag Statens kulturråd har schablonmässigt fördelats per beviljade bidrag inom hela myndighetens ansvarsområde. Av anslagsposten allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och nationella minoriteters språk och kultur har bara en dryg fjärdedel härletts 2013 och De medel som härletts avser till exempel olika projektbidrag till fria dans- och teatergrupper samt bidrag till Skådebaneverksamhet och nationella minoriteters språk och kultur. Medel som inte härletts avser framförallt bidrag till nationellt inriktade organisationer där det är svårt att avgöra eller uppskatta hur organisationernas verksamhet kommit olika regioner till del, till exempel bidrag till centrumbildningar och centrala amatörkulturorganisationer. Men även bidrag till nationella minoriteters kultur har ibland varit svåra att härleda till enskilda regioner. Anslagsposten alliansverksamheter avser bidrag till teater-, dans- och musikallianserna. Dessa ger ersättning och kompetensutveckling samt arbetsförmedlande insatser till professionella skådespelare, dansare och musiker under perioder då de saknar engagemang. Kulturrådet har inte härlett anslagsposten till enskilda regioner. Anslagsposten Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 avsåg medel till förberedelser 2013 och genomförande av kulturhuvudstadsåret i Umeå Större delen av medlen har vidareförmedlats till kulturaktörer som genomfört olika kulturprojekt varav flera projekt haft en internationell dimension. För anslagsposten regional kulturverksamhet har som tidigare nämnts merparten av medlen fördelats inom kultursamverkansmodellen. Sedan 2013 ingår alla regioner utom Stockholm i kultursamverkansmodellen som innebär att det nu är landsting och regioner som beslutar om hur de statliga medlen ska fördelas till olika verksamheter och kulturområden i de medverkande regionerna. Detta medför att det blir mest relevant att följa upp hur de statliga och regionala medlen tillsammans fördelats ut på olika kulturområden och hur dessa medel samspelar för verksamheterna i modellen. Kulturrådet publicerar också särskilda uppföljningsrapporter (den senaste för 2013) som visar på den samlade finansieringen och verksamheten i modellen ökade de årliga statliga bidragen i modellen med i genomsnitt 2,4 procent jämfört med Uppföljningsapporten för 2014 kommer att publiceras under hösten För utförligare beskrivningar av verksamheten inom kultursamverkansmodellen hänvisas i första hand till uppföljningsrapporten för 2013 och kommande rapport för 2014, men en sammanfattning för 2013 ges i nedanstående stycke. 4 Förutom till verksamheter i kultursamverkansmodellen har Kulturrådet fördelat bidrag inom anslaget till verksamheter i Stockholms län samt till utvecklingsprojekt. 5 Kulturrådet (2014). Kultursamverkansmodellen. Uppföljning

22 2013 fördelade regionerna inom kultursamverkansmodellen cirka 70 procent av medlen till teater, dans och musik och cirka 20 procent till museer. erna fördelade även medel till regionala verksamheter inom konst- och kulturfrämjande, bibliotek, film, arkiv och hemslöjd. Bredden av verksamhetsområden gör att de regionala verksamheter som tilldelats statligt stöd är av väldigt olika karaktär och omfattning. Spännvidden vad gäller de statliga medlen per verksamhet är stor. Framförallt till enskilda arkivverksamheter och konst- och kulturfrämjande verksamheter har regionerna i många fall fördelat statliga medel runt kronor. Inom teater-, dans- och musikområdet är det vanligt att regioner fördelat över 10 miljoner kronor i statliga medel till enskilda institutioner. Den verksamhet som av den egna regionen tilldelats den högsta summan statliga medel är GöteborgsOperan, som 2013 tilldelades över 100 miljoner av de cirka 300 miljoner kronor statliga medel som Västra Götalandsregionen fördelade inom kultursamverkansmodellen. sett utgjorde statliga medel 29 procent av den offentliga årliga finansieringen av verksamheterna inom kultursamverkansmodellen Av uppföljningen 2013 framkommer att mycket av verksamheten under året var riktad till barn och unga. Stockholm ingår som tidigare nämnts inte i kultursamverkansmodellen. En starkt bidragande orsak till att Stockholm får lägst summa kronor per inom området Kulturområdesövergripande verksamhet är att Stockholm fått relativt låga bidragssummor inom anslaget regional kulturverksamhet, knappt 90 miljoner kronor 2013 och Av dessa 90 miljoner har cirka 50 miljoner gått till Stockholms Stadsteater. Som tidigare nämnts finns det dock många direkt statligt finansierade centrala museer samt två större scenkonstinstitutioner i regionen. Som helhet bedömer Kulturrådet att myndighetens regionala spridning inom området Kulturområdesövergripande verksamhet bidragit till att bygga kulturell infrastruktur i hela landet. I linje med detta bedömer Kulturrådet också att bidragen till regional kulturverksamhet varit viktiga för att utjämna förutsättningar för landets att kunna ta del av professionell kultur. 22