KULTUR- SAMVERKANS- MODELLEN. Ekonomi och personal till och med 2015

Transkript

1 KULTUR- SAMVERKANS- MODELLEN Ekonomi och personal till och med 2015

2 Bild omslag: Salongen, GöteborgsOperan. Foto: Ingmar Jernberg.

3 INNEHÅLL FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 INTÄKTER OCH KOSTNADER STATENS FINANSIERING AV REGIONAL KULTURVERKSAMHET ÅRLIGA BIDRAG INTÄKTER OCH KOSTNADER PERSONAL JÄMSTÄLLDHET REFERENSER... 41

4 FÖRORD I december 2009 beslutade riksdagen att införa en ny modell för statliga bidrag till regional och lokal kulturverksamhet. Syftet var att ge kommuner och landsting större inflytande och ansvar för fördelning av statliga bidrag, samtidigt som staten fortsatt skulle ta ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. För att föreslå former för det nya bidragssystemet tillsattes Kultursamverkansutredningen. Resultatet av utredningen blev kultursamverkansmodellen som brukar beskrivas som den största kulturpolitiska förändringen sedan 1974 års kulturpolitik. Sedan 2013 omfattas 20 Sveriges 21 regioner av kultursamverkansmodellen, medan kulturverksamhet i Stockholms län fortfarande tilldelas statsbidrag direkt från Kulturrådet. Flera statliga myndigheter och andra organisationer följer på olika sätt utvecklingen inom kultursamverkansmodellen och många av dem har pekat på positiva effekter. Det regionala engagemanget för kultur och kulturpolitiska frågor har ökat kraftigt sedan modellen infördes, vilket inte minst märks genom ökade regionala och kommunala anslag till kulturverksamhet. Reformen förutsätter utökad dialog mellan regioner och kulturskapare och civilsamhälle. Kulturrådet har i flera sammanhang pekat på att kultursamverkansmodellen är effektiv för att driva kulturpolitisk utveckling. Ett exempel är att medvetenheten och diskussionen om frågor som rör konstnärers villkor har ökat. Kulturrådet ser bland annat att MU-avtalet fått allt tydligare genomslag i regionernas kulturplaner. I denna uppföljning presenterar Kulturrådet uppgifter om hur ekonomiska förutsättningarna, personalsammansättning och anställningsförhållanden inom kultursamverkansmodellen utvecklats över tid. Med denna och kommande uppföljningar vill vi bidra till fortsatt kunskapsuppbyggnad om den kulturverksamhet som finansieras genom kultursamverkansmodellen. Staffan Forssell Generaldirektör Kulturrådet 4(41)

5 SAMMANFATTNING Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och innebär ur statligt perspektiv i korthet att staten, genom Kulturrådet, tilldelar regioner eller landsting en summa statliga bidrag. Regionen eller landstinget fördelar sedan statliga och regionala bidrag till enskilda regionala kulturverksamheter inom de sju områden som finns uppräknade i förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Varje år återrapporterar regioner och landsting till Kulturrådet hur de statliga bidragen använts och vilken verksamhet som genomförts. Återrapporteringen omfattar de kulturverksamheter som tilldelats statliga medel genom kultursamverkansmodellen. I denna rapport studeras utveckling av ekonomi- och personaldata inom kultursamverkansmodellen. Större delen av materialet kommer från tidigare återrapporteringar. Rapporten berör utvecklingen av årliga bidrag (verksamhetsbidrag) från staten, regioner och kommuner, kostnader och intäkter, personal samt jämställdhet. Rapportens syfte är att få större kunskap om i första hand den ekonomiska utvecklingen och identifiera eventuella tendenser som kan påverka kultursamverkansmodellens fortsatta utveckling. I många fall har inga tydliga tendenser kunnat identifieras. I relation till den allmänna kostnadsutvecklingen framstår det överlag som att den ekonomiska utvecklingen inom kultursamverkansmodellen varit gynnsam. Årliga bidrag från stat, region och kommun Det finns ingen genomgående skillnad i statens årliga ökningar av bidragen till regional kulturverksamhet före respektive efter att kultursamverkansmodellen infördes. Sedan kultursamverkansmodellen infördes har de regionala kulturverksamheternas årliga bidrag (verksamhetsbidrag) från regioner och kommuner totalt ökat med 19 respektive 20 procent. De statliga årliga bidragen har ökat med nästan två procent. Regionernas statliga bidrag har ökat i olika omfattning. Det tycks inte finnas något direkt samband mellan ökning av regionala årliga bidrag och ökning av statliga årliga bidrag. Även på verksamhetsområdesnivå finns skillnader vad gäller ökningen av statliga och regionala årliga bidrag. Sedan 2010 har verksamhetsområdet enskilda arkiv haft den klart största procentuella ökningen. Sett till verksamhetsområdenas andel av de samlade offentliga årliga bidragen inom kultursamverkansmodellen har endast marginella förändringar skett sedan De årliga bidragen från de tre politiska nivåerna stat, region och kommun har alla ökat mer än inflationen enligt konsumentprisindex. Kostnader och intäkter Under perioden har de regionala kulturverksamheternas intäkter ökat i högre utsträckning än kostnaderna. Ökningen av årliga bidrag från stat, region och kommun motsvarar nästan hela ökningen av intäkter. Framför allt har de regionala och kommunala årliga bidragen ökat. Övriga statliga bidrag (till exempel projektbidrag) och EU-bidrag 5(41)

6 har minskat kraftigt mellan 2013 och Att de övriga statliga bidragen minskat beror på att en tillfällig anslagsförstärkning löpte ut Den största delen av kostnadsökningen beror på ökade personalkostnader. Samtidigt som personalkostnaderna har ökat har antalet årsarbetskrafter som utförts av anställd personal minskat något mellan 2013 och Personal Under perioden har antalet utförda årsarbetskrafter vid verksamheter som tilldelats statliga bidrag genom kultursamverkansmodellen minskat motsvarande 1,4 procent. Samtidigt har antalet anställda ökat med 1,4 procent. Den största delen av ökningen av antalet anställda består av visstidsanställda. Antalet personer som arvoderats eller arbetat med F-skatt har också ökat under perioden. Till stora delar följer den totala utvecklingen den utveckling som skett inom området professionell teater-, dans- och musikverksamhet, där drygt 61 procent av årsarbetskrafterna utförts. För de flesta områdena följer personalen inom personalkategorin kärnkompetens utvecklingen för personalen i stort. Inom teater-, dans- och musikområdet har dock både antalet årsarbetskrafter och antal tillsvidareanställda minskat betydligt mer för gruppen kärnkompetens än för personalen totalt. I avsnittet om personal presenteras också uppgifter om antal årsarbetskrafter per anställd och andel tillsvidareanställda. Jämställdhet Totalt utfördes 55 procent av årsarbetskrafterna inom kultursamverkansmodellen av kvinnor. Skillnaderna mellan män och kvinnor är dock större inom enskilda verksamhetsområden och personalkategorier. Inom flera av verksamhetsområdena utförs en betydligt högre andel av årsarbetskrafterna av kvinnor. Inom de olika personalkategorierna utfördes över 60 procent av årsarbetskrafterna av kvinnor för administrativ personal och övrig personal. För teknisk personal utfördes 63 procent av årsarbetskrafterna av män. Inom kategorin kärnkompetens utfördes 54 procent av årsarbetskrafterna av kvinnor. Inom alla verksamhetsområden förutom teater, dans och musik utfördes mer än 60 procent av årsarbetskrafterna av kvinnor. Sett till perioden har inga större förändringar skett vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män. 6(41)

7 INLEDNING Kultursamverkansmodellen föregicks av två statliga utredningar 1 och började införas Genom övergången till kultursamverkansmodellen upphörde regeringens direkta inflytande över vilka institutioner och verksamheter som ska ta del av de statliga medlen. Istället fördelar Kulturrådet bidrag till landsting/region, som i sin tur fördelar statliga och regionala bidrag till kulturverksamheter i den egna regionen. Idag är Stockholms län den enda av Sveriges 21 regioner som står utanför kultursamverkansmodellen. Fördelningen av statliga medel genom kultursamverkansmodellen regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. All kulturverksamhet som bedrivs på regional nivå får inte statligt stöd inom kultursamverkansmodellen. Det som beskrivs i den här rapporten berör enbart den kulturverksamhet som tilldelats statliga bidrag enligt förordning 2010:2012. Rapporten ger alltså inte en fullständig bild av den kulturverksamhet som sker på regional nivå. Syfte och rapportdisposition I tidigare uppföljningsrapporter har Kulturrådet gett en årlig övergripande bild av den verksamhet som bedrivits av regionala aktörer som tilldelats statliga bidrag genom kultursamverkansmodellen. Denna uppföljningsrapport fokuserar istället i huvudsak på att följa den ekonomiska utvecklingen inom den regionala kulturverksamheten över tid. En del av rapporten kommer också att ägnas åt att undersöka hur personaldata utvecklats över tid. Syftet är att öka kunskaperna om utvecklingen inom ekonomi och personal och att identifiera eventuella tendenser som kan påverka kultursamverkansmodellens fortsatta utveckling. Närmast följer nu ett kort metodavsnitt innan vi ger en bild av de ekonomiska förutsättningarna inom kultursamverkansmodellen utifrån 2015 års data. Därefter följer ett längre kapitel om den finansiella utvecklingen för den verksamhet som finansieras genom kultursamverkansmodellen, med tyngdpunkt på årliga bidrag från stat, region och kommun. Avslutningsvis kommer två kapitel som utgår från personaldata. Det första fokuserar på personalsammansättning och anställningsförhållanden inom olika kulturområden och personalkategorier. I det andra kapitlet undersöks samma data ur jämställdhetsperspektiv. Metodfrågor Denna uppföljning baseras till största delen på regionernas kvantitativa redovisning av ekonomi och personal för de verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. Redovisningen av dessa data sker på verksamhets- eller organisationsnivå. De variabler som ingår i rapporten har varit konstanta under , vilket möjliggör jämförelser över tid. För att kunna göra en så rättvisande jämförelse som möjligt har år 2013 valts som basår. Från och med 2013 finns nämligen ekonomi- och personaluppgifter för alla 20 regioner som ingick i kultursamverkansmodellen år Detta innebär dock att 1 Kulturutredningen (SOU 2009:16) och Kultursamverkansutredningen (SOU 2010:11) 7(41)

8 jämförelsen görs under en kort tidsperiod, vilket gör det svårare att identifiera tendenser och förändringar. För att kvalitetssäkra de kvantitativa uppgifterna har Kulturrådet årligen haft en dialog med berörda regioner som har kompletterat och justerat inkomna uppgifter. Underlag från den kvantitativa uppföljningen används bland annat för att ge en bild av hur olika intäkter, kostnader och personal fördelar sig mellan de sju områden som är stödberättigade enligt förordning 2010:2012. I rapporten har intäkts-, kostnads- och personaluppgifter genomgående delats in efter huvudsakligt verksamhetsområde. Detta beror på att det är relativt vanligt att en organisation arbetar med fler än ett verksamhetsområde, och att det i många fall är svårt att dela upp kostnaderna per verksamhetsområde. I de tabeller och figurer som redovisar årliga statliga, regionala och kommunala bidrag har bidragssummor justerats fullt ut för de kulturverksamheter i Kronoberg, Kalmar och Blekinge som har i uppdrag att verka i flera av regionerna. De regionala bidragen är faktiska uppgifter som respektive region redovisat. De statliga bidrag som avser gemensamma verksamheter har delats upp mellan regionerna baserat på överenskommelser och ägarandelar. Utöver detta har även de statliga årliga bidragen till Nätverk för musikteater och dans (NMD) som fördelas till Västerbotten delats upp på de regioner (Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten) där de slutliga mottagarna befinner sig. Detta innebär att de statliga bidragssummorna i tabeller och figurer som endast visar årliga bidrag eller kronor per invånare för Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten skiljer sig från de summor som Kulturrådet formellt beslutat. Därmed kommer angivna bidragssummor i denna rapport att skilja sig från de summor som till exempel angetts i Kulturrådets årsredovisningar. I tabeller och figurer som visar utvecklingen av bidrag och intäkter uppdelat på kulturområden presenteras de statliga och regionala bidragen som en sammanslagen summa. Eftersom regionen beslutar om såväl de statliga som de regionala årliga bidragens fördelning mellan olika kulturområden är det inte meningsfullt att separera de årliga bidragen från de två politiska nivåerna. Flera regioner har också valt att övergå till att fördela samma andel statliga och regionala årliga bidrag till varje enskild verksamhet inom kultursamverkansmodellen. Ett avsnitt i rapporten handlar om det statliga bidragets utveckling under perioden För att kunna presentera denna tidsserie har Svenska Filminstitutet, Riksteatern, Riksarkivet och Nämnden för hemslöjdsfrågor bistått med uppgifter om deras årliga bidrag till regional kulturverksamhet under perioden Motsvarande uppgifter har också tagits fram för Kulturrådets bidragsgivning. Anledningen till att uppgifter från dessa myndigheter och organisationer efterfrågats är att dessa innan kultursamverkansmodellen fördelade årliga bidrag till regional kulturverksamhet. Idag fördelas dessa bidrag i en samlad pott till respektive region. Undantaget är verksamheter i Stockholms län, dit flera av organisationerna fortfarande fördelar bidrag direkt till regionala kulturverksamheter. Insamlingen möjliggör en jämförelse mellan uppräkningen av de statliga bidragen före och efter kultursamverkansreformen. 8(41)

9 Begrepp och definitioner I rapporten används ofta begreppet årliga bidrag. Med årliga bidrag menas verksamhetsbidrag som årligen fördelas av stat, region eller kommun. I de flesta av rapportens sammanställningar av ekonomiska bidrag, intäkter och kostnader är värdena justerade för kostnadsutvecklingen med hjälp av konsumentprisindex (KPI). KPI tas fram av Statistiska centralbyrån och är det vanliga måttet för inflationsberäkningar i Sverige. 2 Värden som omvandlats med KPI benämns fasta priser. Omräkning till fasta priser gör jämförelser över flera år mer rättvisande eftersom förändringar av penningvärdet inte påverkar jämförelsen. Utveckling som skett i fasta priser benämns ibland reell utveckling. 2 Statistiska centralbyrån (2016). Konsumentprisindex (KPI). avläst (41)

10 INTÄKTER OCH KOSTNADER 2015 I det här kapitlet ges en övergripande bild av de ekonomiska förutsättningarna inom kultursamverkansmodellen utifrån de uppgifter som rapporterats in för De uppgifter som presenteras i kapitlet ger en grund för att tolka de tidsserier som följer i senare delar av rapporten. Regionerna Som framgår av figur 1 till höger är det Västra Götaland och Skåne som tilldelats de klart största statliga årliga bidragen genom kultursamverkansmodellen, motsvarande 26 respektive 16 procent av det totala statliga årliga bidraget. Anledningen till det är att dessa regioner har många och stora kulturverksamheter som tilldelats statsbidrag. Antalet invånare är också mycket högre i dessa regioner än i övriga Sverige (exklusive Stockholms län som inte ingår i modellen). Noterbart är även att Västra Götaland, Skåne och Västerbotten, som är den region som fått den tredje största summan statliga bidrag, är några av de få regioner inom kultursamverkansmodellen som finansierar operaverksamhet på helårsbasis. I alla tre regionerna tilldelades också operaverksamheten en betydande andel av de statliga och regionala bidragen. Figur 2 visar de årliga statliga bidragen per invånare i respektive region. Denna bild skiljer sig markant från figur 1, och ger på många sätt en mer rättvisande bild av fördelningen mellan regioner. Mest statliga årliga bidrag per invånare fick Gotland med 389 kronor, medan Halland fick minst, 80 kronor. Noterbart överlag är att förutom Gotland har även de fyra nordligaste länen och Värmland höga statliga bidrag per invånare. En förklaring till detta är troligen att staten historiskt sett strävat Figur 1. Fördelning av statliga årliga bidrag 2015, miljontals kronor Figur 2. Fördelning av statliga årliga bidrag 2015, kr per invånare (41)

11 Tabell 1. Årliga statliga och regionala bidrag per invånare och region, 2015, kronor. Statliga årliga bidrag per invånare, kronor Regionala årliga bidrag per invånare, kronor verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. efter ett rikt kulturutbud i hela landet. Detta har medfört att det har krävts ett grundutbud av institutioner även om befolkningsunderlaget varit litet, något som inneburit vissa fasta kostnader. Av tabell 1 framgår att Västra Götaland fördelade mest regionala årliga bidrag per invånare, 416 kronor. I bland annat Skåne, Östergötland och Uppsala län tog kommunerna ett stort ekonomiskt ansvar för en eller flera av de institutioner och verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen, vilket också tydligt framgår av figur 3. I flera regioner, bland annat Västra Götaland, Jönköpings län och Södermanland, fördelade den regionala nivån betydligt mer i årliga bidrag än kommunerna till de institutioner och Av figur 3 framgår att de statliga årliga bidragen till verksamheter inom kultursamverkansmodellen totalt sett utgjorde 28 procent av de årliga bidragen från offentliga aktörer. De regionala och kommunala årliga bidragen utgjorde 46 respektive 26 procent. Andelen årliga bidrag från respektive politisk nivå varierar mycket mellan regionerna. Störst är variationen för de kommunala andelarna. Högst andel statliga årliga bidrag redovisade Gotland, 54 procent. Gotland redovisade inga kommunala årliga bidrag, vilket beror på att Region Gotland hanterar både kommunala uppgifter och landstingsuppgifter samt har det regionala utvecklingsansvaret. Högst andel regionala årliga bidrag redovisade Jönköping, 71 procent. Denna andel har ökat från 58 procent 2010 i och med regionens Statliga och regionala årliga bidrag per invånare, kronor Region Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Totalt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Totalt Stat (%) Region (%) Kommun (%) Figur 3. Fördelning mellan årliga statliga, regionala och kommunala bidrag i regionerna, 2015, procent. 11(41)

12 stora satsningar på Smålands Musik och Teater och Kulturhuset Spira. Högst andel kommunala årliga bidrag redovisade Uppsala län. Kommunala bidrag till Uppsala stadsteater stod för nästan hela andelen på 47 procent. Att fördelningen mellan de olika politiska nivåerna ser så olika ut i regionerna beror bland annat på skillnader i verksamhetsstruktur och hur denna struktur historiskt vuxit fram. Kulturområdena Cirkeldiagrammet i figur 4 visar de statliga och regionala årliga bidragens procentuella fördelning per verksamhetsområde år Fördelningen har enbart förändrats marginellt sedan Vi återkommer till detta i avsnittet Årliga bidrag Film 1 Konst- och kulturfr. 7 Arkiv 1 Bibliotek 2 Hemslöjd 1 Museer 21 Teater, dans, musik 67 Figur 4: Fördelning statliga och regionala årliga bidrag Av figur 5 framgår de statliga och regionala årliga bidragens respektive de kommunala årliga bidragens andel av de totala årliga bidragen från offentliga aktörer. Att flera av de mindre verksamhetsområdena har liten kommunal finansiering beror bland annat på att de har regional huvudman och ett mer renodlat regionalt ansvar eller ingen tydlig verksamhetsmässig bas i någon enskild kommun. Högst andel kommunala årliga bidrag redovisade museiområdet med 32 procent. Därefter kommer teater-, dans- och musikområdet med 27 procent och de enskilda arkiven med 18 procent. Verksamheterna inom dessa områden har ofta en tydligare hemvist i en kommun, exempelvis genom en bas för den publika verksamheten eller plats för samlingar och arkivmaterial. Inom musei- och teater-, dans- och musikområdena finns även flera verksamheter med kommunala huvudmän. Inom övriga områden är det ovanligt med kommunala huvudmän. Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr. Arkiv Film Hemslöjd Totalt Stat och region (%) Kommun (%) Figur 5. Fördelning av årliga statliga och regionala bidrag respektive kommunala bidrag per huvudsakligt verksamhetsområde 2015, procent Verksamhet av främjande karaktär är mer rörlig och riktar sig i hög grad till kulturaktörer, kulturskapare eller verksamheter inom andra områden, till exempel skolor. Eftersom de i mindre utsträckning vänder sig direkt till allmänheten är behovet av en fast geografisk bas för mötet med allmänheten mindre. 12(41)

13 STATENS FINANSIERING AV REGIONAL KULTURVERKSAMHET Den statliga finansieringen av verksamheten inom kultursamverkansmodellen sker i statens budget genom anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Anslaget rymmer inte bara de pengar som fördelas genom kultursamverkansmodellen, utan även regionala utvecklingsbidrag (projektbidrag) som fördelas av Kulturrådet och verksamhetsbidrag till regional kulturverksamhet i Stockholms län som fördelas av Kulturrådet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet. En del av anslaget disponeras också av Kungliga biblioteket för samordning inom biblioteksväsendet. Pris- och löneomräkning av statliga anslag I det statliga anslagssystemet avgörs ett anslags utveckling främst av pris- och löneomräkning och genom politiska beslut. Politiska beslut om ändringar i anslagsnivån kan vara av permanent eller av tillfällig karaktär. Sedan kultursamverkansmodellen infördes har de statliga verksamhetsbidragen i huvudsak förändrats genom pris- och löneomräkning. Att förändringar av anslagsnivån i huvudsak sker genom pris- och löneomräkning är vanligt för statliga anslag. Under perioden förstärktes dock anslaget för regional kultur med 25 miljoner kronor om året (totalt 75 miljoner kronor). Förstärkningen öronmärktes i Kulturrådets regleringsbrev för bidrag för förnyelse och utveckling av konstnärliga uttryck samt nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kulturen. Förstärkningen fördelades som regionala utvecklingsbidrag (projektbidrag). Pris- och löneomräkningen beräknas genom sammanvägning av olika index. Systemet är främst anpassat för statliga myndigheters förvaltningsanslag. Anslag med andra ändamål, såsom anslaget för bidrag till regional kulturverksamhet, beräknas ibland på andra sätt än myndigheters förvaltningsanslag. 3 I budgetpropositionen framgår inte exakt vilken beräkningsmetod som använts för anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Ett av syftena med pris- och löneomräkningen är att: den allmänna prisutvecklingen inom den konkurrensutsatta sektorn ska utgöra utgångspunkt vid fastställandet av kompensation för kostnadsutvecklingen 4 I budgetpropositionen för 2008 konstateras följande: Systemet tar således inte hänsyn till den faktiska utgiftsutvecklingen under det enskilda anslaget 5 3 Regeringen (2016). Budgetpropositionen för 2017, Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor (Prop. 2016/17:1), sid Ibid. 5 Regeringen (2007). Budgetpropositionen för 2008, Förslag till statsbudget för 2008, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m. (Prop. 2007/08:1), sid (41)

14 Kostnaderna inom ett område kan alltså öka både mer och mindre än pris- och löneomräkningen av det statliga anslaget där området finansieras. Detta gäller alla statliga anslag som pris- och löneomräknas. De statliga årliga bidragens utveckling Linjediagrammet i figur 6 visar utvecklingen av statliga årliga bidrag till regional kultur under perioden 2007 till 2015, i relation till utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Endast de årliga bidrag som från och med 2011 överfördes till anslaget för regional kultur är inkluderade i tabellen. Eftersom det även finns och tidigare funnits andra statliga bidrag, exempelvis projektbidrag, som kommer den regionala kulturverksamheten till del ger diagrammet inte en fullständig bild av den statliga finansieringen av regional kultur. 18% 16% 14% 12,20% 13,11% 15,83% 15,47% 12% 10,56% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 8,84% 5,24% 8,15% 8,11% 7,91% 7,86% 7,20% 3,48% 4,46% 3,01% 3,15% Statliga bidrag KPI Figur 6: Utveckling statliga verksamhetsbidrag (löpande priser) i relation till Konsumentprisindex (KPI) Diagrammet är framtaget utifrån efterhandsuppgifter om den faktiska fördelningen av verksamhetsstöd till regional kultur. Uppgifterna är hämtade från Kulturrådet, Svenska Filminstitutet, Riksteatern, Riksarkivet och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Från och med 2011 avser diagrammet summan av årliga bidrag som fördelats genom kultursamverkansmodellen och bidrag som tilldelats verksamhet i regioner utanför kultursamverkansmodellen. Från 2013 avser summan årliga bidrag genom kultursamverkansmodellen samt årliga bidrag till kulturverksamhet i Stockholms län. Diagrammets linjer beskriver den procentuella utvecklingen sedan Tidsserien innefattar alltså fyra år före kultursamverkansmodellens införande, och fyra år efter införandet. Linjen för statliga bidrag visar på en stabilt uppåtgående trend. Med undantag för 2015 har de statliga årliga bidragen kontinuerligt ökat. 6 6 I riksdagens budgetbeslut för 2015 (december 2014) beslutades om minskning av anslaget för regional kulturverksamhet. I Riksdagens beslut om vårändringsbudget för 2015 (juni 2015) återfördes 15 miljoner 14(41)

15 Figur 6 visar också att uppräkningen av statens bidrag varit betydligt högre än kostnadsutvecklingen beräknad som KPI. Sedan 2007 har de statliga bidragen ökat med 15,47 % medan KPI enbart ökat med 7,86 %. KPI är ett allmänt mått på kostnadsutveckling. Det innebär att måttet inte nödvändigtvis speglar utvecklingen inom kultursektorn (eller någon annan enskild bransch). Diagrammet visar alltså de statliga bidragens utveckling i relation till den allmänna kostnadsutvecklingen. Det är dock svårt att få fram uppgifter som på ett rättvist sätt speglar kostnadsutvecklingen inom den regionala kulturverksamheten. I de uppgifter som finns att tillgå genom kultursamverkansmodellens uppföljning går faktiska kostnadsökningar inte att separera från förändringar i verksamheten som medför ökade eller minskade kostnader. Det syns inga genomgående skillnader i statens uppräkning av bidragen före respektive efter införandet av kultursamverkansmodellen. Visserligen ökade de statliga bidragen med drygt tio procentenheter mot mindre än fem procentenheter Mellan 2007 och 2011 var också utvecklingen av KPI betydligt högre än mellan 2011 och KPI-utvecklingen hänger med all säkerhet ihop med skillnaderna i anslagsuppräkning för dessa två tidsperioder. I relation till KPI ökade de statliga årliga bidragen till regional kulturverksamhet mer än Metoddiskussion Att följa anslagsutveckling över en längre tidsperiod är komplicerat eftersom omflyttningar mellan anslag, förändringar i bidragsformer och olika justeringar kan ge en bild över utvecklingen som inte stämmer med hur bidragsmottagarna påverkats av förändringarna. En justering som påverkar tidsserien är att verksamhetsbidragen till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner år 2008 sänktes med 7,6 miljoner kronor, inklusive pris- och löneomräkning. Anledningen till minskningen var förändrade skatteregler samtidigt som bidrag för pensionskostnader tillfördes anslaget. 7 Dessa justeringar påverkar tidsserien även om deras syfte var att balansera de statliga bidragen i relation till förändringar i verksamheternas utgifter. Med andra ord var avsikten med justeringarna att scenkonstverksamheternas möjligheter att finansiera sin verksamhet skulle hållas oförändrad. I arbetet med uppföljningsrapporten har det inte funnits möjlighet att kontrollera eventuella andra justeringar av denna karaktär. I figur 6 har vi haft ambitionen att för perioden ge en bild av de bidrag som motsvarar de årliga bidrag som idag fördelas från statens anslag för bidrag till regional kulturverksamhet. Det innebär bland annat att de bidrag som Kulturrådet fram till och kronor till anslaget, vilket gjorde att anslaget jämfört med 2014 ökade med cirka 4,5 miljoner kronor inklusive pris- och löneomräkning. Minskningen av utbetalade årliga bidrag beror dels på att regeringen öronmärkte en del av anslaget för särskilda ändamål och dels på en omfördelning från årliga bidrag till regionala utvecklingsbidrag. 7 Regeringen (2007). Budgetpropositionen för 2008, Kultur, medier, trossamfund och fritid. (Prop. 2007/08:1 utgiftsområde 17), sid (41)

16 med 2010 fördelade till informations- och depåbibliotek och Internationella biblioteket, och som sedan 2011 fördelas av Kungliga biblioteket, uteslutits ur sammanställningen. För åren ingår de lönebidrag som Kulturrådet fördelade till regionala museer. Lönebidragen minskade successivt mellan 2007 och 2009 och var 2010 helt inkluderade i verksamhetsbidragen till regional kulturverksamhet. 8 8 De lönebidrag som fördelades av Kulturrådet tillkom inför budgetåret då en förändring för de lönebidrag som fördelas av arbetsförmedlingen beräknades få kraftigt negativa konsekvenser för museisektorn. Kulturrådets lönebidrag utgjorde ett tillskott till Arbetsförmedlingens lönebidrag och innebar att museer med över 30 procent anställda med lönebidrag kunde få upp till 90 procent av lönekostnaderna täckta av lönebidrag. Från början angavs i Kulturrådets regleringsbrev vilken summa som skulle gå till lönebidragsanställda men efterhand överlämnades ansvaret för fördelningen mellan lönebidrag och verksamhetsbidrag till Kulturrådet, och år 2010 var lönebidragen alltså helt integrerade i verksamhetsbidragen till regionala museer. 16(41)

17 ÅRLIGA BIDRAG De kulturverksamheter som tilldelas statliga medel genom kultursamverkansmodellen får förutom det statliga årliga bidraget även årligt bidrag från regional och/eller kommunal nivå. I det här avsnittet kartläggs hur de årliga bidragen från de olika politiska nivåerna utvecklats under perioden Uppgifterna i det här avsnittet ger en något annorlunda bild av de statliga bidragens utveckling jämfört med figur 6 ovan. Det beror dels på skillnader i den studerade perioden, men också på skillnader i metod. Tidigare avsnitt har utgått från statliga bidragsformer och följt utvecklingen inom de årliga bidrag som är avsedda för regional kultur. Vissa verksamheter som idag får årligt bidrag genom kultursamverkansmodellen har dock tidigare fått årliga bidrag från ett annat statligt anslag, exempelvis som fri aktör inom scenkonst. Tabell 2 på nästa sida utgår från de verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen 2015 och följer dessa verksamheters intäktskällor. Därmed ingår statliga årliga bidrag även om de kommer från andra statliga anslag än de som är särskilt avsedda för bidrag till regional kulturverksamhet. Eventuella årliga bidrag från kommun och region för år då verksamheten inte ingick i kultursamverkansmodellen är också inkluderade i tabell 2. Anledningen till denna metod är att ge en mer korrekt bild av respektive politisk nivås bidragsutveckling över tid. Årliga bidrag per region Som konstaterats även i tidigare uppföljningar har de regionala och kommunala årliga bidragen ökat kraftigt. Mellan 2010 och 2015 är ökningen 18,8 procent respektive 20 procent. De statliga årliga bidragen har under samma period ökat med 1,9 procent. Samtliga ökningar är beräknade i fasta priser, vilket innebär att de årliga bidragen från alla de tre politiska nivåerna totalt ökat mer än den allmänna kostnadsutvecklingen enligt KPI. Figur 7 visar utvecklingen totalt för de 20 regioner som ingår i kultursamverkansmodellen tkr Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Figur 7: Utveckling av statliga, regionala och kommunala årliga bidrag , 2015 års priser 17(41)

18 Figur 8 visar hur de statliga, regionala och kommunala årliga bidragen utvecklats vad gäller andel av de totala årliga offentliga bidragen inom kultursamverkansmodellen. Mellan 2010 och 2015 har de statliga årliga bidragens andel minskat kontinuerligt medan andelarna för regionala årliga bidrag och kommunala årliga bidrag ökat kontinuerligt. De statliga årliga bidragens andel har minskat med 3,3 procentenheter under perioden. Andelen regionala årliga bidrag har ökat med 2,0 procentenheter och andelen kommunala årliga bidrag med 2,3 procentenheter var skillnaden mellan årliga statliga och årliga kommunala bidrag 7,0 procentenheter hade skillnaden minskat till 2,4 procentenheter ,7 30,7 30,3 29,4 29,2 28,4 43,6 44,7 44,9 45,6 45,7 45,6 24,7 24,6 24,9 25,0 25,1 26,0 Stat (%) Region (%) Kommun (%) Figur 8: Procentuell fördelning mellan statliga, regionala och kommunala årliga bidrag , I tabell 2 visas utvecklingen av de statliga, regionala och kommunala årliga bidragen per region. Mellan de olika regionerna finns stora variationer, framför allt vad gäller utvecklingen av de regionala och kommunala årliga bidragen. Gemensamt för nästan samtliga regioner är ändå att både de regionala och kommunala årliga bidragen har ökat betydligt mer än de statliga bidragen. Tabell 2. Årliga statliga, regionala och kommunala bidrag per region, , samt förändringen mellan åren i procent, tusentals kronor, 2015 års priser Statliga årliga bidrag Regionala årliga bidrag Kommunala årliga bidrag Region Förändring (%) Förändring (%) Förändring (%) Blekinge , , ,9 Dalarna , , ,5 Gotland , , Gävleborg , , ,8 Halland , , ,5 Jämtland , , ,0 Jönköping , , ,2 Kalmar , , ,3 Kronoberg , , ,6 Norrbotten , , ,6 Skåne , , ,4 Södermanland , , ,0 Uppsala , , ,7 Värmland , , ,7 Västerbotten , , ,3 Västernorrland , , ,4 Västmanland , , ,6 Västra Götaland , , ,3 Örebro , , ,7 Östergötland , , ,0 Totalt , , ,0 18(41)

19 Uppgifterna i tabell 2 visar även tydligt att utvecklingen av statliga bidrag skiljer sig mellan olika regioner. Skillnaderna beror till stor del på att Kulturrådet vid flera tillfällen gjort särskilda förstärkningar av bidragen till en eller flera regioner. Utvecklingen av statliga årliga bidrag tycks på övergripande nivå inte ha något direkt samband med utvecklingen av regionala och kommunala årliga bidrag. Högst procentuell förändring av de statliga årliga bidragen har Halland (7,1 %) följt av Södermanland (6,1 %), Norrbotten (5,5 %) och Värmland (5,0 %). Genomsnittet för samtliga regioner hamnar på 1,9 procent. För de två storstadsregionerna Skåne och Västra Götaland ligger utvecklingen av de årliga statliga bidragen på 3,2 respektive 0,6 procent. Högst procentuell förändring av regionala årliga bidrag har Jönköpings län (82,7 %), följt av Södermanland (29,9 %), Örebro län (28,0 %) och Halland (22,2 %). Den exceptionellt stora ökningen för Jönköpings län beror till mycket stor del på satsningar på Kulturhuset Spira som invigdes 2011 och Smålands Musik och Teater. Västernorrland är den enda region där både de statliga och regionala årliga bidragen minskat räknat i fasta priser. Årliga bidrag per kulturområde Figur 9 nedan och tabell 3 på sida 21 visar utvecklingen av statliga, regionala och kommunala bidrag per verksamhetsområde i kultursamverkansmodellen. I tabell 3 presenteras utvecklingen för statliga och regionala årliga bidrag respektive kommunala årliga bidrag. I figur 9 presenteras utvecklingen av de årliga bidragen totalt från de tre politiska nivåerna. Värdena i tabellen och figuren är justerade för inflation enligt KPI. Såväl figur 9 som tabell 3 visar att för de flesta av verksamhetsområdena har de årliga bidragen ökat i högre grad än KPI under perioden Hemslöjd +10,9 Film +5,9 Arkiv +19,4 Konst- och kulturfr. +14,1 Bibliotek -2,9 Museer +12,5 Teater, dans, musik +14,9 Figur 9: Procentuell utveckling offentliga årliga bidrag , 2015 års priser I flera tidigare rapporter angående kultursamverkansmodellen har en slutsats varit att det inte skett några betydande omfördelningar. 9 I denna uppföljning har vi inte kartlagt 9 Se Kulturutskottet (2015), sid och Myndigheten för kulturanalys (2013). Kultursamverkansmodellen. Bidragsfördelning och styrning. Rapport 2013:2. 19(41)

20 direkta omfördelningar mellan verksamheter eller kulturområden. Uppgifterna i tabell 3 visar dock på tydliga skillnader vad gäller utvecklingen av de regionala och statliga årliga bidragen till de olika kulturområdena. Det enskilda arkivområdet är det område som haft den klart starkaste procentuella utvecklingen av statliga och regionala årliga bidrag sedan 2010, 24,4 procents ökning. För det professionella teater-, dans- och musikområdet, som är det område som tilldelats mest statliga och regionala årliga bidrag, har de årliga bidragen från stat och region ökat med 13,7 procent. Alla summor är justerade för utvecklingen av KPI, vilket innebär att de är att betrakta som reella. Museiområdet har haft en något svagare utveckling av statliga och regionala årliga bidrag men däremot en betydande ökning av de kommunala årliga bidragen. Den konst- och kulturfrämjande verksamheten och hemslöjdsfrämjande verksamhet har också stora procentuella ökningar av de kommunala årliga bidragen. Här är dock den totala bidragssumman liten vilket gör att små förändringar ger ett stort procentuellt utfall. Biblioteksområdet är det enda verksamhetsområdet som uppvisar en minskning av de regionala och statliga årliga bidragen, räknat i fasta priser. Denna minskning gäller även om samtliga offentliga årliga bidrag (statliga, regionala och kommunala) räknas in, se figur 9. För alla andra områden har även summan av de offentliga årliga bidragen ökat. Minskningarna för biblioteksområdet kan dock nästan helt förklaras av att Region Skåne minskade sina bidrag till regional biblioteksverksamhet mellan 2010 och Enligt Region Skåne beror minskningen av regionala bidrag mellan 2010 och 2011 i första hand på att den regionala verksamheten flyttade och därmed fick lägre lokalkostnader. Om Skåne tas bort ur sammanställningen har de statliga och regionala årliga bidragen till regional biblioteksverksamhet ökat med 1,4 procent och de samlade offentliga årliga bidragen ökat med 5,3 procent. 20(41)

21 Tabell 3. Offentliga årliga bidrag per huvudsakligt verksamhetsområde , tusentals kronor, 2015 års priser. Verksamhetsområde Statliga och regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring (%) Teater, dans, musik , ,0 Museer , ,1 Bibliotek , ,7 Konst- och kulturfr , ,8 Arkiv , ,9 Film , ,5 Hemslöjd , ,0 Totalt , ,0 Förändring (%) ) Bibliotek: I Gävleborg, Värmland, Halland och Västra Götaland redovisas bibliotek inom konst- och kulturfrämjande verksamhet. 2) Arkiv: I Kronoberg redovisas arkiv inom museer. Gotland saknar regional enskild arkivverksamhet. 3) Film: I Gävleborg, Värmland och Halland redovisas film inom konst- och kulturfrämjande verksamhet. I Västernorrland redovisas film inom teater, dans, musik. I Västra Götaland redovisas delar av filmverksamheten inom konst-och kulturfrämjande verksamhet. 4) Hemslöjd: I Uppsala, Västernorrland och Västra Götaland redovisas hemslöjdsfrämjande verksamhet inom museer. I Gävleborg, Värmland och Halland redovisas hemslöjdsfrämjande verksamhet inom konst- och kulturfrämjande verksamhet. 21(41)

22 Tabell 4 på nästa sida visar andelen av de statliga och regionala årliga bidragen som tilldelats respektive område under perioden , samt förändring i procentenheter. För vissa områden anges förändringen i procentenheter till +0,0 eller -0,0. Dessa värden innebär att en förändring har skett men att den är mindre en 0,05 procentenheter. Även om arkivområdet är det område som haft den procentuellt sett största ökningen (se figur 9 på sida 19) har arkivområdets andel av de samlade årliga bidragen från region och stat enbart förändrats marginellt. Anledningen till att figur 9 och tabell 4 ger så olika bilder av utvecklingen är att arkivområdet (och flera andra områden) tilldelats en så liten del av de samlade regionala och statliga årliga bidragen att även stora ökningar endast ger utslag på promillenivå vad gäller förändring i andelen av bidragsmedlen. För att exempelvis arkivområdets andel av statliga och regionala årliga bidrag ska förändrats från drygt 1 procent till drygt 2 procent krävs att bidragen till arkivområdet fördubblas samtidigt som övriga områdens bidragsnivå hålls oförändrad. Att större förändringar av de mindre områdenas andel av de totala statliga och regionala årliga bidragen sker under en studerad period om sex år är därför mycket osannolikt. De enda verksamhetsområden där det kan förväntas ske förändringar i andelen av den totala bidragssumman är därmed den professionella teater-, dans- och musikverksamheten samt museiverksamhet. Andelen för professionell teater-, dans- och musikverksamhet har också ökat med drygt 1,2 procentenheter sedan Museiområdets andel av regionala och statliga årliga bidrag har minskat något. Detta trots att summan statliga och regionala årliga bidrag till museiområdet ökat med 7 procent, se tabell 3. Anledningen till detta är att bidragen till teater-, dans- och musikområdet ökat i högre utsträckning. Museernas minskade andel av statliga och regionala årliga bidrag vägs dock nästan helt upp av ökade kommunala årliga bidrag. Sett till andel av samtliga årliga bidrag från stat, region och kommun håller sig alla sju områdens förändringar under en procentenhet. 22(41)

23 Tabell 4. Andel av offentliga årliga bidrag per huvudsakligt verksamhetsområde , tusentals kronor, 2015 års priser. Offentliga årliga Verksamhetsområde 1 Statliga och regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag bidrag totalt Förändring (%- enheter) Förändring (%- enheter) Förändring (%- enheter) Teater, dans, musik 65,56% 65,57% 66,32% 66,69% 66,73% 66,71% +1,2 71,84% 70,42% 70,52% 69,72% 70,00% 70,65% -1,2 +0,6 Museer 21,58% 21,60% 21,21% 20,87% 20,91% 20,65% -0,9 26,74% 27,97% 28,00% 28,75% 28,52% 28,10% +1,4-0,3 Bibliotek 2,88% 2,68% 2,61% 2,58% 2,48% 2,50% -0,4 0,05% 0,06% 0,05% 0,04% 0,05% 0,06% +0,0-0,3 Konst- och kulturfr. 6,73% 6,91% 6,72% 6,74% 6,75% 6,85% +0,1 0,25% 0,39% 0,38% 0,38% 0,37% 0,28% +0,0 +0,0 Arkiv 0,97% 0,98% 1,00% 1,02% 1,05% 1,08% +0,1 0,80% 0,85% 0,79% 0,85% 0,80% 0,67% -0,1 +0,0 Film 1,52% 1,51% 1,42% 1,37% 1,33% 1,45% -0,1 0,26% 0,25% 0,21% 0,20% 0,21% 0,19% -0,1-0,1 Hemslöjd 0,77% 0,75% 0,74% 0,73% 0,75% 0,76% -0,0 0,05% 0,05% 0,06% 0,06% 0,06% 0,06% +0,0-0,0 Totalt 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 1) Se fotnot i tabell 3 för undantag i redovisning per verksamhetsområde 23(41)

24 INTÄKTER OCH KOSTNADER Följande avsnitt ger en fördjupad bild av utvecklingen av intäkter och kostnader för verksamheter inom kultursamverkansmodellen under åren Genom att sätta kostnader och intäkter i relation till varandra ges en bild av de regionala kulturverksamheternas ekonomiska förutsättningar. Jämförelseperioden är vald utifrån att 2013 var första året då 20 regioner ingick i kultursamverkansmodellen. Därmed är 2013 det första år då jämförbara uppgifter finns sammanställda för de 20 regioner som ingick i kultursamverkansmodellen år Tabell 5 på sida 26 visar intäktsfördelningen per verksamhetsområde Den kursiverade summan på nedre raden i respektive områdes fält avser förändring i tusentals kronor jämfört med Förändringen är angiven i fasta priser. De grönfärgade kolumnerna avser delsummor för offentliga bidrag respektive övrig finansiering. Om förändringarna omräknas till procent har den övriga finansieringen (7,2 %) ökat mer än den offentliga finansieringen (3,6 %) sedan Totalt har intäkterna ökat med nästan 242 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,4 procent. Eftersom utvecklingen av årliga bidrag har analyserats tidigare i rapporten ägnas nu extra uppmärksamhet åt andra intäktskällor. Värt att nämna är ändå att de årliga bidragen har ökat sedan 2013 medan de flesta övriga offentliga bidrag har minskat. Med undantag för teater-, dans- och musikområdet samt museiområdet är antalet redovisade verksamheter få och de totala intäkterna små inom respektive verksamhetsområde. Enskilda verksamheter och tillfällig projektverksamhet kan därför ge stort utslag. Mindre intäktskällor som EU-medel och sponsring har höga procentuella förändringar för alla områden. Räknat i kronor är förändringarna dock små vilket gör att de endast har marginell påverkan i relation till de samlade intäkterna. Posten övriga statliga bidrag har minskat med totalt 47 miljoner kronor jämfört med En stor del av minskningen kan förklaras av att de regionala utvecklingsbidrag som Kulturrådet fördelade under åren tillfälligt förstärktes med 25 miljoner kronor årligen. Efter att förstärkningen löpt ut 2015 var summan av de fördelade regionala utvecklingsbidragen betydligt lägre än 2013 och Områdena bibliotek, film och hemslöjd hade dock högre övriga statliga bidrag 2015 än För områdena teater, dans och musik, konst- och kulturfrämjande verksamhet, filmkulturell verksamhet och hemslöjdsfrämjande verksamhet har de offentliga bidragen ökat under perioden För musei-, biblioteks- och arkivområdena har de offentliga bidragen minskat, räknat i fasta priser. Även för de tre områden där de offentliga bidragen minskat har dock de statliga och regionala årliga bidragen ökat i fasta priser. För museerna beror detta på att övriga bidrag från stat, region och kommun samt EU-medel har minskat. För de enskilda arkiven har däremot övriga statliga, övriga regionala samt årliga kommunala bidrag minskat. 24(41)

25 För museerna och de enskilda arkiven balanseras de minskade offentliga bidragen med ökad övrig finansiering. För biblioteksverksamheten beror minskningen helt och hållet på att summan av EU-medel minskat från 6 miljoner kronor 2013 till drygt kronor bedrev flera regionbibliotek tidsbegränsade regionöverskridande kompetensutvecklingsprojekt med stöd av Europeiska socialfonden. Såväl årliga som övriga bidrag från stat, region och kommun till regional biblioteksverksamhet ökade under perioden (41)

26 Tabell 5. Intäkter totalt per huvudsakligt verksamhetsområde 2015 tkr, förändring i tkr jämfört med 2013 i 2015 års priser Verksamhetsområde Statliga och regionala årliga bidrag Övriga statliga bidrag Övriga regionala bidrag Kommunala årliga bidrag Övriga kommunala bidrag Delsumma offentliga medel EUmedel Verksamhetsintäkter Sponsring Övriga intäkter Delsumma övrig finansiering Totalt Teater, dans, musik Utv. s Museer Utv. s Bibliotek Utv. s Konst- och kulturfr Utv. s Arkiv Utv. s Film Utv. s Hemslöjd Utv. s Totalt Utv. s ) Bibliotek: I Gävleborg, Värmland, Halland och Västra Götaland redovisas bibliotek inom konst- och kulturfrämjande verksamhet. 2) Arkiv: I Kronoberg redovisas arkiv inom museer. Gotland saknar regional arkivverksamhet. 3) Film: I Gävleborg, Värmland och Halland redovisas film inom konst- och kulturfrämjande verksamhet. I Västernorrland redovisas film inom teater, dans, musik. I Västra Götaland redovisas delar av filmverksamheten inom konst-och kulturfrämjande verksamhet. 4) Hemslöjd: I Uppsala, Västernorrland och Västra Götaland redovisas hemslöjd inom museer. I Gävleborg, Värmland och Halland redovisas hemslöjd inom konst- och kulturfrämjande verksamhet. 26(41)