KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012

Transkript

1 KULTURSAMVERKANS- MODELLEN Uppföljning 2012

2 Innehåll FÖRORD... 3 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION... 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Metodfrågor... 7 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning av Kultursamverkansmodellen DEL 2. SAMLAT OCH ÖVERGRIPANDE Samverkansfrågornas hantering Regionernas finansiering Regionernas finansiering Verksamhetsområdenas finansiering Verksamhetsområdenas finansiering Utvecklingsbidrag Aktiviteter och deltagande Mellanregionalt perspektiv Särskilda perspektiv Barns och ungas rätt till kultur Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Jämställdhetsperspektiv Internationellt perspektiv Interkulturellt perspektiv Särskilda frågor Regional biblioteksverksamhet Regional enskild arkivverksamhet Frågor utanför kultursamverkansmodellen DEL 3. REGIONVIS REDOVISNING (I BOKSTAVSORDNING) HALLAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten BILAGOR

3 FÖRORD Den nya kultursamverkansmodellen för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet har successivt införts i landet sedan Modellen är tänkt att ge den regionala och lokala nivån ett tydligare inflytande över hur kulturpolitiken genomförs. Samtidigt måste det nationella perspektivet säkerställas, något den här rapporten ska bidra till. I rapporten har Kulturrådet sammanställt uppgifter om den regionala kulturverksamheten i de 16 landsting/regioner som ingick i modellen Rapporten beskriver i huvudsak läget inom de sju verksamhetsområden som de statliga kultursamverkansmedlen får fördelas till. Den bygger helt på de kvantitativa och kvalitativa uppgifter om medel och verksamheter som landstingen/regionerna lämnat. Av det omfattande materialet har Kulturrådet valt att använda ett urval i rapporten. På Kulturrådets webbplats finns dessutom tabeller med statistik på kommunnivå. Det är viktigt att uppföljningen inte begränsar verksamheten eller upplevs som styrande i sig. Därför har dialogen med landstingen/regionerna om utformningen varit viktig. Underlaget är mångt och mycket resultatet av ett brett samarbete. Institutioner och landsting/regioner har på ett mycket konstruktivt sätt sammanställt, granskat och lämnat uppgifter. Som framgår av rapporten finns dock ett behov av att tillsammans fortsätta förbättra uppföljningsrutinerna än mer. Trots det omfattande materialet ger rapporten ingen heltäckande bild av kulturlivet i de 16 landstingen/regionerna: det finns ju kulturverksamheter som inte får del av de statliga medlen. Rapporten ger dock en intressant överblick över regionala strukturer och utvecklingsområden och kan bland annat fungera som en inspirationskälla och idégivare för alla som arbetar med kulturfrågor i någon form. För Kulturrådet kommer den även att vara en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med kultursamverkansmodellen. Trevlig läsning! Kennet Johansson Generaldirektör 3

4 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION I rapporten redovisas en koncentrerad uppföljning av den regionala kulturverksamheten 2012 i de 16 regioner/regionförbund/landsting som då ingick i kultursamverkansmodellen. I texterna skrivs i fortsättningen, för att underlätta läsandet, i löptexter vanligtvis region även när det formellt är ett landsting eller ett regionförbund som det handlar om. Sammanfattning Fokus i rapporten ligger på de sju verksamhetsområden till vilka regionerna har vidareförmedlat de statliga kultursamverkansmedel som Kulturrådet beviljat mot bakgrund av presenterade kulturplaner. Kulturplanerna sträcker sig över två till tre år vilket innebär att regionerna kan befinna sig i olika genomförandeskeden gentemot kulturplanerna. De sju olika verksamhetsområden som de statliga kultursamverkansmedlen får fördelas till är professionell teater-, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt hemslöjdsfrämjande verksamhet. Skillnaderna är i olika avseenden stora mellan de olika regionerna. Detta beror på olika befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik, tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner, m.m. Detta måste man ha i åtanke när man studerar tabellerna i del 2 och del 3 som bygger på den kvantitativa uppföljningen som regionerna lämnat till Kulturrådet. Del 2 i rapporten utgörs av olika sammanställningar som ska ge samlad överblick över olika perspektiv på de statliga kultursamverkansmedlen och de områden som regionerna har fördelat de statliga medlen till. Inledningsvis synliggörs hur regionerna på olika sätt har hanterat kraven på samverkan med kommunerna och samråd med det professionella kulturlivet samt civilsamhället. Därefter redogörs för hur kultursamverkansmedlen fördelats och hur den regionala, kommunala och övriga finansieringen ser ut inom de aktuella områdena. Jämförelse sker också med 2010, dvs. året innan kultursamverkansmodellen började införas. Denna jämförelse med tidigare år har inte varit helt oproblematisk att åstadkomma, men Kulturrådet har bedömt att det varit viktigt att få fram ett så korrekt basår som möjligt för framtida jämförelser och analyser. Den sammanställning av aktiviteter och deltagande som sedan görs för de olika områdena är relaterad till regionernas folkmängd totalt och åldergruppen 0 18 år. Del 2 avslutas med kommentarer om olika perspektiv utbytet över regiongränser, tillgänglighet, jämställdhet, internationellt och interkulturellt samt särskilda frågor i uppföljningen rörande regional biblioteksverksamhet, regional enskild arkivverksamhet och en del om kopplingen till områden utanför kultursamverkansmodellen. Var och en av regionerna ägnas därefter i del 3 ett eget avsnitt. Detta inleds med en kort presentation av regionen och sedan kommenteras kort arbetsläget för de verksamheter som kultursamverkansmedlen fördelats till eller som på annat sätt berörs. Därefter redovisas statistik om aktiviteter och deltagande i den regionala kulturverksamheten, samt uppgifter om utövarna och ekonomin. Avslutningsvis redovisas sist i varje regionavsnitt de utvecklingsmedel som Kulturrådet beviljade 2012 till mottagare i regionen. Den största andelen av kultursamverkansmedlen, drygt 77 procent, fördelade regionerna till teater-, dans- och musikområdet. Därnäst kom museiområdet med cirka 15 procent varefter de övriga fem områdena delade på resterande medel. Mixen varierar dock starkt mellan olika regioner. 4

5 Av de verksamheter som erhållit stöd inom ramen för samverkansmodellen redovisar den professionella teater-, dans- och musikverksamheten samt den regionala museiverksamheten flest anställda. Dessa verksamheter är generellt sett även de största när det gäller olika typer av intäkter och kostnader. När det gäller filmverksamheten kan konstateras att barn- och ungdomssatsningarna för flera regioner är svåravgränsade från den professionella och delvis kommersiella verksamheten, åtminstone när det gäller ekonomin. Däremot är det tydligt att man i de flesta regioner gör ambitiösa satsningar på att utveckla barn- och ungdomsverksamhetens omfattning och kvalitet. Museiverksamheterna står för det största antalet besök, följt av musik och teater. Statistik över deltagande och/eller aktiviteter redovisas för alla områden. När det gäller uppgifter om förmedlade föreställningar m.m. samt programaktiviteter så är siffrorna osäkra och definitionerna behöver ses över inför nästa uppföljningsomgång. I bilagorna till rapporten finns en detaljerad sammanställning över den information som registrerats i kulturdatabasen om regionernas utbyte med andra regioner och andra länder inom olika konst- och kulturområden. Särskilt när det gäller utbytet med andra länder är redovisningen i kulturdatabasen ofullständig men uppgifterna redovisas ändå som en grund för berörda aktörers fortsatta diskussioner om hur uppföljningen kan utvecklas. Bakgrund och syfte Utgångspunkt för införande av kultursamverkansmodellen är ett ökat regionalt inflytande över hur statliga medel används för regionala kulturverksamheter, med ett bibehållet statligt övergripande och strategiskt ansvar för kulturpolitiken. Den kulturutredning som regeringen tillsatte 2007 hade bland annat i uppdrag att överväga möjligheterna till utveckling och förnyelse av det kulturpolitiska samspelet mellan staten, landstingen och kommunerna. Det krävdes ytterligare en utredning för att få den önskade ändringen till stånd, och det styrande regelverket för bidragsgivningen beslutades först i december Utformningen av Kultursamverkansmodellen överensstämmer i allt väsentligt med förslagen i betänkandet Spela samman En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Fördelningen av medel regleras genom förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För att kunna beviljas medel ska landstinget, i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället, utarbeta en regional kulturplan. Kulturrådet bereder kulturplanen med stöd av det av regeringen utsedda Samverkansrådet vars uppgift är att främja en statlig helhetssyn på den regionala kulturverksamheten. I Samverkansrådet ingår Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna genom en gemensam representant, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern och Svenska Filminstitutet. Kulturrådet är ordförande. De myndigheter och organisationer som ingår i Samverkansrådet tar del av såväl de regionala kulturplanerna som uppföljningen. Med kulturplanen som grund beslutar Kulturrådets styrelse om det statsbidrag som landstinget ska fördela. Genom övergången till kultursamverkansmodellen upphör regeringens direkta inflytande över vilka institutioner och verksamheter som kan ta del av de statliga medlen. Istället ansvarar 5

6 landstinget/regionen för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets till: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt hemslöjdsfrämjande verksamhet Reformen har genomförts inom befintlig budgetram. Den utveckling som kunnat genomföras under de första åren har i hög grad möjliggjorts genom ökat regionalt engagemang och finansiering. Januari 2011 infördes Kultursamverkansmodellen i fem av Sveriges 21 län, 2012 i ytterligare 11 län och 2013 i ytterligare fyra län. När detta skrivs är det bara Stockholms län som ännu inte har anslutit sig. Föreliggande rapport bygger på uppföljningarna för 2012 från de 16 landsting/regioner som då ingick i modellen. Även de tidsbegränsade utvecklingsbidragen till regional kulturverksamhet som Kulturrådet 2012 har fördelat till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse redovisas kortfattat i rapporten. Vid fördelningen till utvecklingsprojekten har de nationella kulturpolitiska målen som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet stått i fokus. Syftet med uppföljningen är att ta fram kunskapsunderlag för nationell överblick och bedömning av om kultursamverkansmedlen använts på ett bra sätt. Kunskapsuppbyggnaden ska ge olika intressenter underlag för utvärdering och analys. Till dessa hör bland andra kulturinstitutioner, kommuner, regioner, Kulturrådet, Kulturdepartementet, övriga myndigheter, forskare och utbildningsväsendet (universitet och högskolor etc.), massmedia samt en intresserad allmänhet. Uppföljningen av 2012 är den andra uppföljningen sedan modellen infördes och ytterligare ett steg på vägen för att utveckla ett bra uppföljningssystem för modellen. Precis som för övriga aktörer som på något sätt berörs av kultursamverkansmodellens införande t.ex. regioner, kommuner och andra myndigheter inom kulturområdet behöver Kulturrådet tid på sig för att utveckla former för hur uppföljningen bäst kan genomföras och användas. Myndigheten för kulturanalys som ansvarar för att utvärdera kultursamverkansmodellen som sådan lyfter i sin rapport Kultursamverkansmodellen styrning och bidragsfördelning fram uppföljningens normerande effekter. Kulturrådet anser att det är en viktig fråga för alla berörda att diskutera t.ex. stat, regioner, kommuner och institutioner. Kulturrådets övertygelse är att om berörda parter tillsammans hjälps åt med att medvetandegöra och diskutera dessa effekter kan parterna också tillsammans försöka hantera uppföljningen så att den begränsar risken för att t.ex. verksamheter på ett negativt sätt anpassas för att passa in i uppföljningssystemet. 1 I vissa fall väcker uppföljningen mer frågor än vad den ger svar. Det är Kulturrådets förhoppning att den intresserade kan finna uppslag för att söka vidare efter information, till exempel kring vad de olika aktiviteterna som sålts mellan olika regioner mer specifikt består i. För detta sökande kan olika hemsidor och olika institutioners årsberättelser utgöra utmärkta källor till information. 1 Under senhösten 2013 kommer Kulturrådet att genomföra workshops tillsammans med tjänstemän och chefer från regionerna inom Kultursamverkansmodellen där dessa frågor kan lyftas. 6

7 Metodfrågor Kulturrådets uppföljning sker genom sammanställning av statistik (kvantitativ uppföljning), strukturerade svar på nio kvalitativa frågor (kvalitativ uppföljning) samt insamling och analys av uppgifter om hur regionerna har hanterat bland annat jävsproblematiken och övriga kontroller. Formerna för den kvantitativa och kvalitativa uppföljningen av Kultursamverkansmodellen har arbetats fram och fått sin nuvarande form under 2011 och 2012, i ett samarbete mellan Kulturrådet och Samverkansrådet. Dessutom har samtliga regioner givits möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Kvantitativ uppföljning Kulturrådets Föreskrifter för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet trädde i kraft den 19 januari I föreskrifterna specificeras vad som ska redovisas och på vilket sätt uppföljningen ska ske. Den 4 januari 2013 trädde en föreskriftsförändring i kraft. Syftet med förändringen var att få en tydligare uppdelning mellan årliga/varaktiga bidrag och övriga/tillfälliga bidrag. För att kvalitetssäkra de kvantitativa uppgifterna för 2012 har Kulturrådet haft en kontinuerlig dialog med berörda regioner som har kompletterat och justerat inkomna uppgifter. Underlag från den kvantitativa uppföljningen används bland annat för att ge en bild av hur olika bidrag, kostnader och personal fördelar sig mellan de sju stödberättigade områdena. Det ska dock nämnas att indelningen i de sju områdena i detta sammanhang delvis är problematisk. 2 Dels kan det finnas risk att verksamheter anpassas till uppföljningssystemet 3 och dels kan det vara svårt för en organisation att dela upp sin verksamhet i redovisningen. För till exempel fyra regioner kan organisationer som i sin redovisning inte har haft möjlighet att dela upp sin verksamhet redovisa intäkts-, kostnads- och personaluppgifter för flera verksamhetsområden samlat under organisationens huvudsakliga verksamhetsområde. Det går då inte att avgöra hur stor den regionala, kommunala eller övriga finansieringen är till respektive område, eller hur många som arbetar inom de olika områdena. 4 De statliga kultursamverkansmedlens fördelning till respektive område finns dock specificerad, även om det naturligtvis finns en inneboende osäkerhet även i denna fördelning. Det kommer genomgående att vara tydligt att intäkts-, kostnads- och personaluppgifterna i rapporten avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Detta då det även för andra regioner kan vara fallet att en organisation arbetar inom fler verksamhetsområden än inom det som angetts som dess huvudsakliga verksamhetsområde. Detta resonemang framgår tydligare i tabell 5 med kompletterande text i avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. Framöver ska Kulturrådet undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt det är möjligt och meningsfullt att redovisa de ekonomiska 2 Detta är också något som Myndigheten för kulturanalys diskuterar i sin rapport Kultursamverkansmodellen Styrning och bidragsfördelning. Kulturanalys, år 2013, s. 69. Bland annat tar man upp att det finns en risk att verksamheter t.ex. till form och uttryck anpassas till att kunna redovisas tillfredsställande inom uppföljningssystemet. Kulturrådet är medveten om denna problematik. 3 Det kan dock påpekas att en anpassning till uppföljningssystemet inte måste vara negativ. 4 För Kronoberg redovisas t.ex. arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas film- och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dansoch musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. 7

8 medlen och personaluppgifterna för specifika områden så att uppgifterna ska kunna sammanställas kvantitativt. Det ska också nämnas att det inom övrig finansiering har redovisats offentliga lönebidrag och även andra typer av offentliga bidrag, vilket till exempel innebär att andelen statlig finansiering underskattas och andelen övrig finansiering överskattas. Vi vet att detta är fallet för delar av musei- och arkivverksamheten men även andra verksamhetsområden kan vara berörda. Inom övrig finansiering finns även en del EU-medel redovisat. På grund av hur uppföljningssystemet är uppbyggt har det varit svårt såväl att upptäcka som att i efterhand korrigera felaktigt redovisade ekonomiska uppgifter. Kulturrådet undersöker möjligheterna att bättre separera offentlig finansiering från övrig finansiering inför uppföljningen av 2013 års data. De kvantitativa data som avser olika aktiviteter (t.ex. föreställningar och utställningar) och olika former av deltagande (t.ex. publik och besök) ska ge en bild av var och inom vilka områden aktivitet förekommer. Föreskrifternas 4 har dock visat sig ge visst utrymme för tolkning och olika uppskattningar, vilket gör att uppgifterna som lämnats inte är helt jämförbara mellan regionerna. 5 Man får också komma ihåg att publiken i varierande omfattning kan utgöras av tillresande från andra regioner. Det saknas emellertid relevanta publikundersökningar som kan kvantifiera detta. Regionerna har också mycket olika grundförutsättningar beroende på eget befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik och tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner. I vissa regioner förekommer också planerad bussning till kulturverksamheter, framförallt för barn och unga. Dessa infrastrukturella frågor är mycket svåra att väga samman så att jämförelser mellan regionerna kan göras på ett metodmässigt bra sätt. En metod som delvis tar hänsyn till regionernas befolkningsunderlag är att sätta olika former av deltagande i relation till regionernas invånarantal. Detta kan illustrera vilka kulturpolitiska prioriteringar som har gjorts i regionerna men också utgöra en grund för analyser av vilka de olika förutsättningar som regionerna möter inom olika områden är, till exempel olika infrastrukturella förutsättningar. Därmed presenteras en del deltagandesiffror i formen av publik/besök/deltagande per tusen. Utifrån de jämförande kvantitativa data som presenteras kan det också föras en diskussion kring aktiviteternas kvalitet det som inte så lätt låter sig mätas. De jämförande data som Kulturrådet, delvis tillsammans med regionerna, tagit fram avseende årliga regionala och kommunala verksamhetsbidrag för år 2010 och år 2011 är så långt som möjligt jämförbara med de av regionerna inrapporterade årliga regionala och kommunala verksamhetsbidragen för I vissa fall har nya redovisningsprinciper för 2012, anpassade till kultursamverkansmodellen, tagits fram varför jämförelser får göras med viss försiktighet. Avstämning av uppgifterna har gjorts med respektive region. Jämförelserna mellan åren 2010 och 2012 görs både i fasta priser (2012 års priser) och i löpande priser. Det är alltid problematiskt att jämföra utgifter över tid. Jämförelser i löpande priser, dvs. i nominella belopp, tar inte hänsyn till de generella kostnadsökningar (löner, priser och hyror) en institution kan tvingas möta. Därmed kan det i löpande priser se ut som om en institution fått en större ekonomisk förstärkning än vad det i realiteten inneburit. Därför görs jämförelserna även i fasta priser med årsmedeltal för konsumentprisindex (KPI). 6 Detta är den vanligaste metoden att räkna om olika värden över tid. Det ska dock nämnas att en KPIomräkning kan överskatta eller underskatta de omräknade värdena för 2010 om de faktiska kostnadsökningar en institution kan ha tvingats möta mellan åren ökat i en annan utsträckning än KPI. Det finns även andra omräkningsmetoder (t.ex. regeringens pris- och löneomräkning (PLO) som används för att räkna upp statliga förvaltningsanslag) eller mer specifika omräk- 5 Föreskrifternas 4 anger vilka uppgifter som ska redovisas för varje verksamhet aspx 8

9 ningsfaktorer som kan användas för omräkningar. För den som vill välja sin egen metod för omräkning tillhandahålls uppgifterna även i löpande priser. Vid redovisningar av data i figurer där procentandelarna och staplarna de facto summerar till 100 procent kan det förekomma att de utskrivna delsiffrorna på grund av avrundningar summerar till 99 eller 101 procent. Kvalitativ uppföljning Kulturrådets styrelse har även fastställt Riktlinjer för kvalitativ uppföljning. Riktlinjerna trädde i kraft den 26 september Den kvalitativa uppföljningen består av nio öppna frågor. I tre av frågorna ska svaren ges på samtliga sju områden som anges i modellens förordning 8. Teater-, dans- och musikområdet (TDM) ska likaså vara uppdelat. I instruktionen till frågorna angavs att samtliga svar ska kopplas till de mål som är uppsatta i regionens kulturplan och svaren ska vara på cirka en halv A4-sida. Genomgående för samtliga frågor är att de ska besvaras av regionen och det ska vara regionens bedömningar av resultat/insatser etc. som beskrivs. Samtliga frågor har särskilda instruktioner/förtydligande, exempelvis frågan: Gör en samlad bedömning av resultaten med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar har förtydligandet: I denna fråga rekommenderas att det beskrivs hur långt kulturplanens målsättningar och prioriteringar har förverkligats och vilka eventuella hinder eller svårigheter som uppkommit samt huruvida de målsättningar man satt i planen kunnat uppnås. Frågan avser regionens/landstingets bedömning av de sju områdena samt därutöver uppdelat i teater-, dansoch musikverksamhet. De inkomna kvalitativa uppföljningarna från regionerna för 2012 är ojämna både när det gäller kvalitet och omfattning. I vissa fall saknas beskrivning av måluppfyllelse i relation till regionernas kulturplaner, vilket kan bero dels på att flera regioners kulturplaner saknar eller har få uppföljningsbara mål, dels på att Kulturrådet inte varit tillräckligt tydligt med vad som ska fokuseras på i svaren till de öppna frågorna. Det finns sålunda ett behov att förtydliga frågorna inför 2013 års uppföljning. Detta har Kulturrådet för avsikt att göra i dialog med regionerna under ett antal workshops som samtliga regioner som ingår i modellen kommer medverka i under senhösten I rapporten har den kvalitativa uppföljningen framför allt legat till grund för en sammanställning regionvis för de sju verksamhetsområden som ingår i modellen, med fokus på vilka insatser som genomförts under De så kallade särskilda perspektiven internationellt, interkulturellt, barns och ungas rätt till kultur, jämställdhet samt tillgänglighet ägnas särskild uppmärksamhet liksom regionernas samverkan/samråd med kommunerna, det professionella kulturlivet och civilsamhället. Underlag från den kvalitativa uppföljningen används också för kommentarer om kulturplanernas genomförande. Redan i de kulturplaner som togs fram 2011 strävade regionerna efter att ta ett helhetsgrepp om konst- och kulturverksamheterna i regionen. Kulturrådet har emellertid i rapporten så långt möjligt försökt avgränsa uppföljningen till att främst gälla den verksamhet som finansieras genom anslaget för regional kulturverksamhet. De fullständiga uppföljningarna från regionerna utgör underlag för Kulturrådets bedömning av om intentionerna i kulturplanerna har uppfyllts och ärendena kan avslutas. 9

10 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning av Kultursamverkansmodellen För uppföljningen av Kultursamverkansmodellen 2012 och framåt rapporterar landstingen/ regionerna via en särskild databas, Kulturdatabasen. Denna drivs i bolagsform av Region Skåne. Samtliga landsting som ingår i Kultursamverkansmodellen har avtal med Kulturdatabasen och bidrar till den ekonomiskt. Kulturdatabasen med tillhörande enkätverktyg håller på att utvecklas med mer inbyggda kontroller och ett mer pedagogiskt gränssnitt. Enligt beslut skulle den kvantitativa uppföljningen av 2012 års bidragsomgång vara Kulturrådet tillhanda senast den 2 maj När det gäller kontroller av de kvantitativa data (som bidragsmottagande organisationer redovisar) har det stått regionerna fritt att ta fram sina egna tidsplaner och processer avseende inlämningsdatum, granskning, avstämningar och återkoppling. Problem som har uppkommit under den kvantitativa uppföljningen beror bland annat på otydliga definitioner för en del variabler samt problem med Kulturdatabasen. Det ska framhållas att uppföljningssystemet är komplext och att Kulturrådet under hösten 2012 genomförde workshops med regionerna. Dessa workshops var ett led i att förankra definitionerna för de olika variabler som ryms i föreskrifterna för kvantitativ uppföljning. Utöver detta togs även en handbok för den kvantitativa uppföljningen fram. Denna handbok ska utvecklas inför 2013 års uppföljning. Det är tydligt att regionerna har mycket olika förutsättningar och resurser när det gäller olika typer av kontroller, granskning, rättningar och återkopplingar. Detta kan hos en del regioner bero på resursbrist och/eller en ovana vid att hantera data/statistiskt material. Detta är något som förhoppningsvis förbättras efter hand som regionerna bygger upp mer erfarenhet. Utöver den kvantitativa och kvalitativa granskningen svarar Kulturrådet för kontroller av hur regioner som är med i Kultursamverkansmodellen har arbetat med riskhantering rörande mutor och jäv. På några års sikt ska samtliga regioner ha varit föremål för sådan granskning. Under 2013 omfattade granskningen 2012 års hantering i Gotland, Blekinge och Norrbotten. Sammanfattningsvis konstaterar Kulturrådet att resultatet av årets granskning angående riskhantering rörande mutor, jäv och andra oegentligheter kan sägas vara tillfredsställande då inget fall av uppenbart jäv eller mutor har kunnat konstateras i någon av de granskade regionernas beslutsprocesser och bidragsfördelning. Ett enstaka fall av möjligt jäv har kunnat konstateras och den berörda regionen har sett över sina rutiner för att undvika framtida intressekonflikter. Kulturrådet vill understryka behovet att hålla regler och rutiner för bidragsfördelning à jour eftersom det kan uppstå risker om ledande personer vid regionala organisationer samtidigt har roller som förtroendevalda kulturpolitiker på regional nivå. 10

11 DEL 2. SAMLAT OCH ÖVERGRIPANDE Samverkansfrågornas hantering Förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:2012) 7 stipulerar att Landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. I den kvalitativa uppföljningen av 2012 års verksamhet efterfrågades beskrivningar av hur detta hade hanterats. Kulturrådets riktlinjer för den kvalitativa uppföljningen innehöll inte någon definition av begreppen samråd respektive samverkan utan det stod regionerna fritt att tolka och eventuellt problematisera begreppen i sina svar. Av svaren framkommer att samverkan med kommunerna sker mer formaliserat medan samråd med det professionella kulturlivet/civilsamhället sker mer i form av möjligheten att närvara vid möten/träffar samt ingå i nätverk och/eller referensgrupper. Det försök till gruppering av svaren som i det följande görs i matrisform är Kulturrådets egen tolkning regionernas beskrivningar. Figur 1. Samverkan mellan region och kommun Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Formaliserade konstellationer årlig träff Formaliserade konstellationer - regelbundna träffar Löpande möten/dialoger/ samtal/överläggningar Kompetensutveckling Tvärsektoriella möten/besök/ studiebesök Länsöverskridande samarbeten Övrigt Kulturrådets kvalitativa uppföljning bekräftar att samverkan har utvecklats väl mellan den regionala och kommunala nivån. Samtliga regioner som ingår i modellen har under 2012 haft samverkan med den kommunala nivån. 7 Samverkan mellan regionerna och kommunerna är organiserad och benämns på olika sätt, men de regioner som har rapporterat samverkan 2012 har etablerat eller har sedan tidigare etablerade formaliserade möten mellan kommunerna och regionerna. Västra Götaland Matrisen är en schematisk sammanställning Örebro Östergötland av de mest förekommande typerna av träffar. Formaliserade konstellationer årlig träff innebär att regionen årligen bjuder in till kulturting, stormöte kultur, årlig dialog etc. Formaliserade konstellationer regelbundna träffar innebär lokala kulturdialoger, kulturforum eller kulturberedningar. Löpande möten/dialoger/samtal innebär att regionen anordnar öppna träffar, kulturmingel, nätverk, regelbundna dialogmöten. Kompetensutveckling innebär att regionen anordnat inspirations- och kompetensutvecklingsdagar för exempelvis kulturpolitiker. Tvärsektoriella möten/besök/studiebesök innebär att regionen har fört samtal med kommunernas näringslivskontor rörande kulturella och kreativa näringar (KKN), skolförvaltningen rörande kultur för barn och unga eller äldreomsorgen rörande kultur för äldre etc. För 2012 rapporterade tre landsting in länsöverskridande samarbeten; Västmanland, Sörmland och Örebro arrangerar årligen Kulturtinget. Syftet med kulturtinget är att stimulera dialogen och 7 Exkl. Gotland där regionen utgörs av en kommun 11

12 kunskapsutbytet mellan internationell, nationell, regional och kommunal nivå. Övrigt kan exempelvis innebära att kulturplanen skickas på remiss till regionens kommuner, att de möten som arrangeras av regionen ska vara deltagardemokratiska eller att en enkät har gått ut till kommunerna för synpunkter på kulturplanen inför dess revidering etc. Figur 2. Samråd mellan region och det professionella kulturlivet Figur 3. Samråd mellan region och civilsamhället Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Formaliserade konstellationer Löpande möten/dialoger samtal/överläggningar Olika former av nätverk/referensgrupper vari det professionella kulturlivet är representerat samtal/överläggningar KLYS/IKA Övrigt Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Formaliserade konstellationer Löpande möten/dialoger samtal/överläggningar Referensgrupper vari civilsamhället är representerat samtal/överläggningar Överenskommelser/ utvecklingsavtal etc Övrigt Från den kvalitativa uppföljningen framgår det att samtliga regioner som ingår i modellen under 2012 har haft samråd med det professionella kulturlivet samt civilsamhället. Precis som i fallet med samverkan med kommunerna, så är samrådet med det professionella kulturlivet och civilsamhället organiserat på olika sätt och benämns olika i respektive region. Matriserna visar schematiskt de mest förekommande konstellationerna av träffar. Formaliserade konstellationer samt löpande möten/dialoger/samtal innebär samma upplägg som för samrådet med kommunerna. För samverkan med det professionella kulturlivet och civilsamhället har vissa regioner särskilda nätverk/referensgrupper vari representanter ingår. Några regioner har särskilt noterat att de haft dialog med Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS och/eller Ideell KulturAllians, IKA. När det gäller samråd med civilsamhället så har tre kommuner rapporterat att de har tecknat/alternativt reviderat överenskommelser med exempelvis regionens studieförbund/bildningsförbund. 12

13 Regionernas finansiering Detta avsnitt inleds med en tabell över regionernas kulturfinansiering inom kultursamverkansmodellen 2012 uppdelat på statlig, regional och kommunal finansiering. Avsnittet fortsätter med fokus på regionernas olika finansieringsformer och det presenteras även en del jämförande data för åren Tabell 1. Fördelning av kultursamverkansmedel år 2012 per region i tkr, andel av totalt och per samt offentliga medel fördelat på statliga, regionala och kommunala och totalt i tkr, samt andel av totalt och per. Kultursamverkansmedlen år 2012 Offentliga medel inom Kultursamverkansmodellen år 2012 Region Kultursamverkansmedel, tkr Andel av totala kultursamverkansmedlen, procent Kultursamverkansmedel per, kronor Kultursamverkansmedlen samt övriga statliga medel inom modellen, tkr Regionala medel inom modellen, tkr Kommunala medel inom modellen, tkr Totala offentliga medel inom modellen, tkr Andel av totala offentliga medel inom modellen, procent Totala offentliga medel inom modellen per, kronor Blekinge ,7% 104, ,2% 262,2 Gotland ,3% 381, ,3% 788,3 Halland ,5% 78, ,1% 234,3 Jämtland ,8% 214, ,3% 615,1 Jönköping ,1% 87, ,6% 359,6 Kalmar ,9% 120, ,2% 318,4 Kronoberg ,4% 175, ,3% 405,0 Norrbotten ,0% 154, ,7% 497,8 Skåne ,4% 140, ,2% 614,7 Södermanland ,5% 87, ,1% 260,4 Västerbotten ,8% 286, ,7% 736,3 Västernorrland ,3% 171, ,2% 580,8 Västmanland ,0% 113, ,1% 401,1 Västra Götaland ,9% 185, ,6% 701,9 Örebro ,7% 124, ,3% 386,8 Östergötland ,8% 149, ,0% 461,5 Totalt ,0% 153, ,0% 534,3 Not. I de fall EU-medel förekommer har de inte räknats in i det som anges som totala offentliga medel inom modellen. När totala offentliga medel inom modellen diskuteras i rapporten bygger dessa på statliga, regionala och kommunala medel. Av tabell 1 framgår att de totala kultursamverkansmedlen (som vid jämförelser med 2010 och 2011 även benämns årliga statliga verksamhetsbidrag) uppgick till tkr år De statliga medlen inom modellen; tkr totalt i tabell 1, inkluderar utöver kultursamverkansmedlen även övriga (ofta mer tillfälliga) statliga bidrag. De regionala respektive de kommunala medlen i tabell 1 inkluderar både årliga (mer varaktiga verksamhetsbidrag) och tillfälliga bidrag. De av regionerna redovisade totala offentliga medlen inom kultursamverkansmodellen 2012 uppgick till tkr. 8 8 Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga bidrag, t ex lönebidrag (främst statliga) har redovisats som övriga intäkter. Således har de offentliga medlen (främst de övriga statliga medlen) i tabell 1 till viss del underskattats. 13

14 Av tabell 1 framgår vidare att de två regioner som har högst andelar av kultursamverkansmedlen 2012 Västra Götaland och Skåne med 30,9 respektive 18,4 procent redovisar ännu högre andelar av de totala offentliga medlen inom modellen; 33,6 respektive 23,2 procent. Västra Götaland och Skåne redovisar därmed tillsammans 56,8 procent av de totala offentliga kulturutgifterna inom kultursamverkansmodellen år För Blekinge, Kalmar och Kronoberg gäller att de olika summorna och andelarna i tabellen skulle bli något annorlunda om de medelstilldelningar som redovisas gemensamt av någon av regionerna istället skulle redovisas separat. 9 Som ett komplement till tabell 1 där de offentliga medlen inom modellen anges i värden visar figur 4 nedan de statliga, regionala och kommunala andelarna av den totala offentliga finansieringen inom samverkansmodellen Figur 4. Intäktsfördelning 2012 per region, offentliga medel Enligt regionernas redovisningar stod staten för 31 procent av de totala offentliga medlen inom kultursamverkansmodellen 2012, medan regionerna och kommunerna stod för 45 respektive 24 procent av den totala offentliga finansieringen. Högst andel statlig finansiering uppvisar Gotland med 59 procent. Jönköping redovisar högst andel regional finansiering, 65 procent, medan Östergötland redovisar högst andel kommunal finansiering inom modellen, 41 procent. Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga bidrag, t.ex. lönebidrag (främst statliga) ibland har redovisats som övriga intäkter. Således kan andelen statlig finansiering i figur 4 ovan till viss del underskattas samtidigt som andelen regional och kommunal finansiering därmed överskattas. 9 Blekinge och Kronoberg ger medel till Regionteatern, Kronoberg redovisar. Blekinge, Kalmar och Kronoberg ger medel till Reaktor Sydost, Kalmar redovisar. Blekinge, Kalmar och Kronoberg ger medel till Dans i Sydost, Blekinge redovisar. Blekinge och Kronoberg ger medel till Länsbiblioteket Sydost, Blekinge redovisar. 14

15 I figur 5 nedan visas som ett komplement till figur 4 även andelen övrig finansiering per region. Figur 5. Intäktsfördelning 2012 per region, offentliga medel samt övrig finansiering Not. Procentangivelserna i figuren för Jämtland, Västerbotten och Västernorrland kan avvika med någon procentenhet från vad som anges i respektive regions enskilda avsnitt. Detta beror på att medel för Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) i sammanställningen ovan subtraherats från respektive regions övriga statliga bidrag. Detta för att undvika dubbelräkning. Den övriga finansieringen utgörs vanligtvis huvudsakligen av verksamhetsintäkter men ibland även sponsring, EU-medel och övriga intäkter. Den region som redovisar högst andel övrig finansiering är Blekinge med en andel på 44 procent. Lägst andel övrig finansiering redovisar Västerbotten och Västernorrland med 15 procent vardera. 10 Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga lönebidrag (främst statliga) har redovisats som övriga intäkter. Således har de offentliga medlen (främst statliga) i figur 5 ovan till viss del underskattats samtidigt som den övriga finansieringen har överskattats. Till exempel tyder mycket på att andelen övrig finansiering för Blekinge borde vara cirka 40 procent och den statliga finansieringen cirka 29 procent. 10 För att se hur den totala statliga, regionala, kommunala och övriga finansieringen fördelar sig på verksamhetsområden hänvisas till figur 6 i avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. För att i en och samma figur se hur den statliga, regionala, kommunala och övriga finansieringen fördelar sig både per verksamhetsområde och per region hänvisas till de regionvisa avsnitten. 15

16 Regionernas finansiering I tabell 2 nedan redovisas årliga totala statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag per region för åren i fasta priser, samt förändringen mellan 2010 och 2012 i procent. Observera att det i enlighet med metodavsnittet finns en del osäkerheter förknippade med denna typ av jämförelser. 11 Tabell 3 visar värdena i löpande priser. Samma verksamhetsbidrag, fast istället uppdelade på de sju verksamhetsområdena finns i tabell 6 under avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. Tabell 2. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per region, i tusentals kronor, 2012 års priser Region Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Blekinge ,4% ,6% ,0% Gotland ,0% ,7% Halland ,0% ,8% ,6% Jämtland ,1% ,9% ,2% Jönköping ,5% ,3% ,9% Kalmar ,8% ,4% ,1% Kronoberg ,1% ,2% ,3% Norrbotten ,7% ,4% ,7% Skåne ,4% ,7% ,4% Södermanland ,1% ,9% ,5% Västerbotten ,1% ,8% ,7% Västernorrland ,0% ,0% ,8% Västmanland ,3% ,8% ,8% Västra Götaland ,0% ,7% ,1% Örebro ,0% ,0% ,4% Östergötland ,8% ,6% ,2% Totalt ,5% ,2% ,9% Som framgår av tabell 2 ovan har de totala statliga verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen i fasta priser minskat med 1,5 procent mellan åren 2010 och Samtidigt har de totala regionala och de totala kommunala verksamhetsbidragen ökat med 6,2 respektive 3,9 procent. För en diskussion av underliggande data hänvisas till de regionvisa avsnitten. Den förändring som sticker ut mest är ökningen av regionala bidrag för Jönköping. Denna ökning beror på ökade kostnader för nya lokaler. Om vi skulle lyfta ut Jönköpings regionala bidrag ur tabellen skulle de totala årliga regionala bidragen, i fasta priser, öka med 4,6 procent istället för med 6,2 procent. Om vi utöver Jönköpings regionala bidrag även lyfter ut Skånes regionala bidrag, som också de ökat kraftigt, återstår för resterande regioner en total ökning på 3,2 procent mellan 2010 och Dels utifrån att det ibland har varit svårt att få jämförbarhet i de data som tagits fram för 2010 och 2011 med de data som inrapporterats år 2012, dels i avseendet att jämföra utgifter över tid med olika omräkningsmetoder. 16

17 Tabell 3. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per region, i tusentals kronor, löpande priser Region Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Blekinge ,1% ,1% ,6% Gotland ,5% ,8% Halland ,6% ,6% ,2% Jämtland ,3% ,5% ,0% Jönköping ,0% ,5% ,4% Kalmar ,7% ,1% ,8% Kronoberg ,4% ,8% ,7% Norrbotten ,8% ,2% ,7% Skåne ,1% ,7% ,1% Södermanland ,6% ,7% ,2% Västerbotten ,4% ,5% ,6% Västernorrland ,5% ,6% ,7% Västmanland ,1% ,5% ,5% Västra Götaland ,5% ,4% ,9% Örebro ,5% ,5% ,2% Östergötland ,7% ,2% ,3% Totalt ,0% ,9% ,5% Som ett komplement till tabellerna 2 och 3 som är uppdelade i statliga, regionala och kommunala årliga verksamhetsbidrag visas i tabell 4 nedan hur de sammanslagna offentliga årliga verksamhetsbidragen per region har utvecklats mellan åren 2010 och 2012, dels i 2012 års priser, dels i löpande priser. Tabell 4. Årliga offentliga verksamhetsbidrag totalt, , per region, i tusentals kronor, i 2012 års priser samt i löpande priser Region Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, 2012 års priser Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, löpande priser Förändring Förändring Blekinge ,3% ,9% Gotland ,4% ,1% Halland ,9% ,6% Jämtland ,2% ,4% Jönköping ,0% ,5% Kalmar ,1% ,4% Kronoberg ,7% ,3% Norrbotten ,7% ,4% Skåne ,3% ,0% Södermanland ,6% ,3% Västerbotten ,4% ,1% Västernorrland ,1% ,3% Västmanland ,9% ,5% Västra Götaland ,8% ,4% Örebro ,8% ,4% Östergötland ,7% ,8% Totalt ,2% ,8% Som framgår av tabell 4 har de totala offentliga årliga verksamhetsbidragen ökat med 3,2 procent mellan 2010 och 2012 i fasta priser. De totala offentliga årliga verksamhetsbidragen 17

18 inom kultursamverkansmodellen har för tio regioner ökat med 1,8 procent eller mer i fasta priser mellan 2010 och Tre regioner uppvisar en minskning med 0,7 procent eller mer medan tre regioner Blekinge, Jämtland och Kalmar i princip uppvisar oförändrade nivåer mellan 2010 och 2012 i fasta priser. Verksamhetsområdenas finansiering I detta avsnitt presenteras tabeller och figurer som belyser hur finansieringen ser ut för de sju olika verksamhetsområdena. Som beskrivits i metodavsnittet ska det nämnas att indelningen i de sju områdena i vissa fall är problematisk. För till exempel fyra regioner kan organisationer som i sin redovisning inte har haft möjlighet att dela upp sin verksamhet redovisa bidragsmedel för flera verksamhetsområden samlat under organisationens huvudsakliga verksamhetsområde. 12 Det går då inte att avgöra hur stor den regionala eller kommunala eller den övriga statliga finansieringen är till respektive område. Det går inte heller att se hur stora de övriga intäkterna är för respektive område (t.ex. verksamhetsintäkter). Kultursamverkansmedlens fördelning till respektive område finns dock specificerad och benämns hädanefter regionens egen fördelning. 13 (Se även tabell 5 nedan med förklarande text). Det kommer genomgående att vara tydligt att bidragsmedlen i rapporten avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Detta då det även för andra regioner kan vara fallet att en organisation arbetar inom fler verksamhetsområden än inom det område som angetts som dess huvudsakliga område. I tabell 5 nedan anges vilka andelar av de statliga verksamhetsbidragen som kommit respektive verksamhetsområde till del år I tabellen anges också andelarna efter regionens egen fördelning för de fyra regioner som har den organisatoriska struktur att en del verksamhet redovisas tillsammans med annan verksamhet. Dessa andelar anges under de andelar som avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. I rapporten presenteras vanligtvis även hela den statliga finansieringen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden för alla regioner (alltså utifrån de övre angivna andelarna). Detta för att möjliggöra att vi ska kunna presentera hela den statliga finansieringen tillsammans med den regionala och den kommunala finansieringen. För Västerbotten är det redovisningsmässigt en mycket liten skillnad mellan regionens egen fördelning och fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. En liten del av den konst- och kulturfrämjande verksamheten har efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden redovisats inom teater-, dansoch musikverksamheten. 12 För Kronoberg redovisas t.ex. arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas film- och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. 13 Enligt 3 i Föreskrifter för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet gäller att det alltid ska redovias hur kultursamverkansmedlen fördelats mellan de sju områdena. Det finns naturligtvis en inneboende osäkerhet även i denna fördelning. 18

19 Tabell 5. Kultursamverkansmedlens fördelning till de sju olika områdena år 2012 samt statliga verksamhetsbidrag till organisationer i regioner som år 2012 ännu ej ingick i kultursamverkansmodellen Region i modellen 2012 Statliga verksamhets- Varav andel som fördelades till bidrag, tkr Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr. Arkiv Film Hemslöjd Blekinge ,0% 28,1% 12,2% 3,5% 3,3% se Kalmar 3,8% Gotland ,1% 28,6% 3,8% 0,4% statligt 2,2% 2,8% Halland ,7% 25,6% 4,7% 1,9% 1,9% 1,7% 2,5% Jämtland ,8% 30,5% 4,2% 2,5% 1,1% 2,8% 2,2% Jönköping ,8% 20,4% 4,0% 2,4% 1,0% 1,3% 2,1% Kalmar ,4% 32,1% 4,0% 1,1% 1,0% 4,2% 2,2% Kronoberg* 76,6% 20,7% se Blekinge 0,9% 0,0% se Kalmar 1,9% 76,6% 19,3% 0,9% 1,3% 1,9% Norrbotten ,1% 10,3% 5,0% 1,7% 1,3% 3,0% 1,6% Skåne ,1% 13,4% 2,1% 0,5% 0,2% 1,0% 0,7% Södermanland ,2% 19,2% 4,7% 2,5% 3,3% 2,5% 2,6% Västerbotten* Västernorrland* 85,7% 8,5% 1,9% 1,2% 0,6% 1,3% 0,8% 85,5% 8,5% 1,9% 1,4% 0,6% 1,3% 0,8% 82,1% 12,7% 2,7% 1,4% 1,1% 0,0% 0,0% 78,9% 11,3% 2,7% 1,7% 1,1% 2,9% 1,5% Västmanland ,2% 14,4% 4,5% 2,3% 1,6% 2,0% 2,1% Västra Götaland* ,2% 13,1% 0,0% 6,1% 0,3% 0,2% 0,0% 80,2% 12,6% 1,3% 4,5% 0,3% 0,5% 0,6% Örebro ,9% 13,9% 3,3% 1,1% 1,2% 1,3% 1,3% Östergötland ,6% 9,9% 2,6% 0,5% 0,7% 0,9% 0,9% Totalt i modellen ,3% 15,1% 2,2% 2,7% 0,7% 1,0% 0,9% Region utanför modellen 2012 Dalarna ,3% 17,3% 4,1% 2,2% 1,4% 3,8% 2,0% Gävleborg ,8% 13,9% 3,0% 1,8% 1,2% 1,6% 1,7% Stockholm ,9% 5,7% 2,4% 0,4% 0,5% 1,4% 0,7% Uppsala ,1% 12,1% 3,2% 1,7% 1,2% 1,1% 1,6% Värmland ,6% 12,7% 3,0% 1,0% 0,9% 2,5% 1,3% Totalt utanför modellen ,0% 10,8% 3,0% 1,2% 0,9% 1,9% 1,3% Totalt ,1% 14,3% 2,3% 2,4% 0,7% 1,2% 1,0% * Kommentar. För fyra regioner redovisas uppgifter på två rader för att synliggöra skillnaden mellan fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (övre raden) respektive regionens egen fördelning (nedre raden) på de sju områdena Observera att andelarna i raderna Totalt i modellen och i den nedersta raden Totalt utgår från en sammanställning av organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Fördelningen skulle bli något annorlunda om vi istället utgick ifrån regionernas egna fördelningar. Då skulle Teater, dans och musik få 77,2% av Totalt i modellen resp. 77,9% av Totalt. För övriga områden blir motsvarande andelar för Museer: 14,9% resp. 14,0%, Bibliotek: 2,6% resp. 2,6%, Konst- och kulturfrämjande.: 2,2% resp. 2,0%, Arkiv: 0,7% resp. 0,8%, Film: 1,3% resp. 1,4%, Hemslöjd: 1,2% resp. 1,2%. 19

20 I tabell 6 presenteras dels hur kultursamverkansmedlen fördelats till respektive område, dels hur de totala offentliga medlen (ksm-medel, regionala, kommunala och övriga statliga medel) inom modellen har fördelats till respektive område. Observera att fördelningarna i tabell 6 genomgående, alltså både för ksm-medel och offentliga totalt, presenteras efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (se t.ex. hur skillnaden för ksm-medlen för Kronoberg, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland illustrerades i tabell 5 ovan). För att ytterligare belysa problematiken har vissa procenttal i tabell 6 gulmarkerats/streckats. För Kronoberg redovisas till exempel arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas filmverksamheten och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. Som tidigare nämnts gäller att det även för andra regioner kan finnas organisationer som arbetar inom flera olika områden, även om en regions samtliga organisationer redovisat exakt samma förhållande för hur kultursamverkansmedlen (samt då även de totala offentliga medlen för organisationerna) använts som den fördelning som regionen själv angett för kultursamverkansmedlen enligt 3 (alltså regionens egen fördelning ). Kulturrådet kommer att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt det är möjligt och meningsfullt att redovisa de ekonomiska medlen för specifika områden så att uppgifterna ska kunna sammanställas kvantitativt. Som framgår av tabell 6 redovisar Jönköping och Östergötland en relativt likartad fördelning (med några undantag) för hur regionernas kultursamverkansmedel respektive de totala offentliga medlen inom modellen har fördelats mellan de sju områdena. När det gäller fördelningen till teater-, dans- och musikverksamhet respektive fördelningen till museiverksamhet ses ofta stora skillnader för de flesta regioner mellan andelen av kultursamverkansmedlen och andelen av total offentlig finansiering som kommer respektive område till del. Fördelningen av statliga medel mellan de olika konstområdena förklaras bl.a. av att det statliga bidragssystem som fanns mellan 1970-talet och 1996, det s.k. grundbeloppssystemet, relaterades till antalet fasta tjänster inom en institution. Detta gynnade särskilt scenkonst och musik, eftersom de till sin natur är personalintensiva verksamheter. För Blekinge fördelas till exempel 49 procent av kultursamverkansmedlen till teater-, dansoch musikverksamhet medan motsvarande andel för de totala offentliga medlen är 27 procent. 20

21 Tabell 6. Kultursamverkansmedlens (ksm-medel) samt de totala offentliga medlens fördelning till de sju olika områdena år efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Region Verksamhetsbidrag, Varav andel som fördelades till tkr Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr. Arkiv Film Hemslöjd Blekinge ksm-medel ,0% 28,1% 12,2% 3,5% 3,3% Se Kalmar 3,8% Blekinge offentliga totalt ,9% 43,3% 16,4% 3,6% 5,9% Se Kalmar 3,9% Gotland ksm-medel ,1% 28,6% 3,8% 0,4% statligt 2,2% 2,8% Gotland offentliga totalt ,1% 42,6% 3,7% 0,7% statligt 5,4% 2,5% Halland ksm-medel ,7% 25,6% 4,7% 1,9% 1,9% 1,7% 2,5% Halland offentliga totalt ,5% 41,0% 7,4% 4,7% 1,7% 2,7% 2,0% Jämtland ksm-medel ,8% 30,5% 4,2% 2,5% 1,1% 2,8% 2,2% Jämtland offentliga totalt ,0% 51,8% 4,8% 2,6% 1,9% 2,8% 2,0% Jönköping ksm-medel ,8% 20,4% 4,0% 2,4% 1,0% 1,3% 2,1% Jönköping offentliga totalt ,6% 21,2% 4,4% 2,4% 2,3% 0,8% 1,4% Kalmar ksm-medel ,4% 32,1% 4,0% 1,1% 1,0% 4,2% 2,2% Kalmar offentliga totalt ,9% 41,6% 6,4% 2,9% 0,6% 5,1% 2,5% Kronoberg ksm-medel ,6% 20,7% Se Blekinge 0,9% 0,0% Se Kalmar 1,9% Kronoberg offentliga totalt ,5% 28,9% Se Blekinge 0,8% 0,0% Se Kalmar 1,8% Norrbotten ksm-medel ,1% 10,3% 5,0% 1,7% 1,3% 3,0% 1,6% Norrbotten offentliga totalt ,2% 20,6% 3,4% 1,3% 1,1% 3,4% 0,9% Skåne ksm-medel ,1% 13,4% 2,1% 0,5% 0,2% 1,0% 0,7% Skåne offentliga totalt ,3% 22,7% 1,1% 1,1% 0,4% 1,0% 0,4% Södermanland ksm-medel ,2% 19,2% 4,7% 2,5% 3,3% 2,5% 2,6% Södermanland offentliga totalt ,6% 35,8% 6,6% 2,3% 1,7% 2,7% 3,3% Västerbotten ksm-medel ,7% 8,5% 1,9% 1,2% 0,6% 1,3% 0,8% Västerbotten offentliga totalt ,8% 21,2% 2,8% 1,2% 1,9% 2,4% 0,8% Västernorrland ksm-medel ,1% 12,7% 2,7% 1,4% 1,1% 0,0% 0,0% Västernorrland offentliga totalt ,2% 25,1% 4,4% 1,8% 1,5% 0,0% 0,0% Västmanland ksm-medel ,2% 14,4% 4,5% 2,3% 1,6% 2,0% 2,1% Västmanland offentliga totalt ,6% 22,3% 3,5% 3,6% 1,0% 1,8% 1,3% Västra Götaland ksm-medel ,2% 13,1% 0,0% 6,1% 0,3% 0,2% 0,0% Västra Götaland offentliga totalt ,2% 24,2% 0,0% 8,2% 0,2% 1,1% 0,0% Örebro ksm-medel ,9% 13,9% 3,3% 1,1% 1,2% 1,3% 1,3% Örebro offentliga totalt ,3% 19,5% 2,9% 1,4% 3,1% 0,8% 0,9% Östergötland ksm-medel ,6% 9,9% 2,6% 0,5% 0,7% 0,9% 0,9% Östergötland offentliga totalt ,2% 11,4% 4,8% 0,4% 0,5% 0,8% 0,9% Totalt ksm-medel ,3% 15,1% 2,2% 2,7% 0,7% 1,0% 0,9% Totalt offentliga totalt ,4% 24,7% 2,2% 3,8% 0,8% 1,4% 0,7% Kommentar. I denna tabell redovisas samtliga uppgifter efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. De gulmarkerade/streckade procenttalen markerar de fall där vi vet att olika verksamheter samredovisats inom en och samma organisation och att procenttalen därmed avviker från faktiska tilldelningar. Detta kan dock vara fallet även för icke gulmarkerade/streckade procenttal. Se problematisering i förklarande text samt hur relationerna avseende kultursamverkansmedlen ser ut för Kronoberg, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland i tabell 5. Observera att EU-medel inte medräknas i offentliga medel totalt. Samt i en del fall har lönebidrag rapporterats som övriga intäkter (dvs. ej inräknats i offentliga medel), vilket i viss mån skulle kunna påverka fördelningarna till olika områden av offentliga medel totalt till exempel underskatta andelen totala offentliga medel som kommit museer till del och därmed överskatta de andelar som kommit övriga verksamhetsområden till del. 21

22 I figur 6 nedan visas andel statlig, regional, kommunal och övrig finansiering för respektive verksamhetsområde efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Figur 6. Finansieringsbild för respektive regionalt kulturområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Summerat för alla 16 regioner i modellen, 2012 Hemslöjdsverksamheten redovisar högst andel statlig finansiering, 32 procent 15, medan museiverksamheten redovisar lägst, 16 procent. Det ska dock nämnas att en del offentliga bidrag, till exempel lönebidrag (främst statliga) ibland har redovisats inom övrig finansiering, vilket underskattar till exempel andelen statlig finansiering och överskattar andelen övrig finansiering. 16 Andelen statlig finansiering för museer 16 procent ter sig också mycket låg i jämförelse med annan statistik på museiområdet. Vi vet att detta är fallet även för delar av arkivverksamheten. Andelarna 34 respektive 29 procent övrig finansiering för museer respektive arkiv ska alltså inte tolkas som att verksamheterna är egenfinansierade till denna grad. Inom övrig finansiering finns även en del EU-medel redovisade. Vidare redovisar museiverksamheten högst andel kommunal finansiering, 20 procent. Högst andel regional finansiering redovisar den konst- och kulturfrämjande verksamheten, 66 procent. 15 Det stora statliga engagemanget på hemslöjdsområdet torde bero på att de konsulenttjänster som inrättades på 1980-talet till stor del var statligt finansierade. 16 På grund av hur uppföljningssystemet är uppbyggt har det varit svårt att i efterhand upptäcka och korrigera felaktigt redovisade uppgifter. Kulturrådet undersöker möjligheterna att bättre separera offentlig finansiering från övrig finansiering inför uppföljningen av 2013 års data. 22

23 Verksamhetsområdenas finansiering I tabell 7 nedan redovisas årliga totala statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag per verksamhetsområde för åren i fasta priser, samt förändringen mellan 2010 och 2012 i procent. Observera att det i enlighet med metodavsnittet finns en del osäkerheter förknippade med denna typ av jämförelser. 17 Tabell 8 visar värdena i löpande priser. Tabell 7. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,7% ,7% Museer ,2% ,0% ,2% Bibliotek ,7% ,6% Konst- och kulturfr ,0% ,3% ,8% Arkiv ,9% ,7% ,8% Film ,7% ,5% ,2% Hemslöjd ,0% ,9% ,9% Totalt ,5% ,2% ,9% Som framgår av tabell 7 har de totala regionala verksamhetsbidragen till teater-, dans- och musikverksamhet inom kultursamverkansmodellen ökat med 10,7 procent mellan 2010 och 2012, räknat i fasta priser. Om vi skulle lyfta ut Jönköping och Skåne, två regioner som kraftigt ökat sina bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet, skulle ökningen till området istället bli 5,9 procent. De totala regionala verksamhetsbidragen till biblioteksverksamhet har minskat med 13,6 procent mellan 2010 och 2012 i fasta priser. Även här står Skåne för en stor del av förändringen, om vi lyfter ut Skåne skulle minskningen istället bli 6,7 procent. För att se verksamhetsbidragen både per verksamhetsområde och per region hänvisas till de regionvisa avsnitten, i vilka även en del underliggande data och olika typer av problematik diskuteras. Tabell 8. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, löpande priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,4% ,6% ,3% Museer ,7% ,6% ,1% Bibliotek ,3% ,5% Konst- och kulturfr ,7% ,9% ,6% Arkiv ,7% ,5% ,7% Film ,4% ,1% ,3% Hemslöjd ,5% ,4% ,7% Totalt ,0% ,9% ,5% 17 Dels utifrån att det ibland har varit svårt att få jämförbarhet i de data som tagits fram för 2010 och 2011 med de data som inrapporterats år 2012, dels i avseendet att jämföra utgifter över tid med olika omräkningsmetoder, dels utifrån att indelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden ibland är problematisk. 23

24 Som ett komplement till tabellerna 7 och 8 som är uppdelade i statliga, regionala och kommunala årliga verksamhetsbidrag visas i tabell 9 nedan hur de sammanslagna offentliga årliga verksamhetsbidragen per verksamhetsområde har utvecklats mellan 2010 och 2012, dels i 2012 års priser, dels i löpande priser. Tabell 9. Årliga offentliga verksamhetsbidrag totalt, , per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, i 2012 års priser samt i löpande priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, 2012 års priser Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, löpande priser Förändring Förändring Teater, dans, musik ,8% ,5% Museer ,4% ,0% Bibliotek ,1% ,9% Konst- och kulturfr ,5% ,1% Arkiv ,0% ,7% Film ,3% ,9% Hemslöjd ,2% ,8% Totalt ,2% ,8% Som framgår av tabell 9 har de totala offentliga årliga verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen för fyra av de sju områdena ökat med 1,5 procent eller mer mellan 2010 och 2012, räknat i fasta priser samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Utvecklingsbidrag Under 2012 beviljade Kulturrådet 48,8 miljoner kronor i utvecklingsbidrag till regionala projekt. Av detta gick 42,1 miljoner kronor till projekt i samtliga 16 län som då ingick i kultursamverkansmodellen. För har regeringen förstärkt utvecklingsmedlen med 25 miljoner kronor årligen för förnyelse och utveckling av konstnärliga uttryck samt nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kulturen. Denna förstärkning innebär i princip en fördubbling av medlen till särskilda utvecklingssatsningar. Vid bedömningen av ansökningarna 2012 skedde granskningen också utifrån bedömd kvalitet, om projekten bedömdes bidra till tillgänglighet till kulturutbudet, om de var intressanta ur perspektiven barn och unga, internationellt/interkulturellt eller interregionalt. Även Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 var ett möjligt skäl för prioritering. Fördelningen 2012 föregicks av dialoger med länen som ingick i kultursamverkansmodellen. Totalt 99 av 219 ansökningar fick avslag, främst på grund av att förslagen antingen i huvudsak skulle ha inneburit finansiering av befintlig verksamhet eller för att de hade andra kvalitetsbrister. En del avslogs även på grund av medelsbrist. Omkring hälften av alla beviljade utvecklingsprojekt hade tillgänglighet till kulturutbudet som en viktig faktor. Barn och unga, nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kultur, konstnärlig förnyelse samt kvalitet var också framträdande prioriteringsgrunder. 24

25 Tabell 10. Beslutade regionala utvecklingsbidrag 2012 Antal utvecklingsbidrag Summa utvecklingsbidrag, tkr Totalt Teater, dans, musik Litteratur, Konst, bibliotek, museer, tidskrifter utställn. Teater, dans, musik Litteratur, Konst, bibliotek, museer, tidskrifter utställn. Konstområdesövergripande Konstområdesövergripande Antal Region Summa tkr I kultursamverkansmodellen 2012 Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa i modellen Utanför kultursamverkansmodellen 2012 Dalarna Gävleborg Stockholm Uppsala Värmland Summa ej modellen Totalsumma I den regionvisa redovisningen listas kortfattat sist i varje regionavsnitt uppgifter om ansvarig organisation och projektbenämning för de projekt som beviljades utvecklingsbidrag Några av de beslutade projekten gäller institutioner eller verksamheter som inte ingick i kultursamverkansmodellen men de redovisas ändå eftersom de är av regionalt intresse. Aktiviteter och deltagande De kvantitativa data som presenteras i detta avsnitt och som avser olika aktiviteter (t.ex. föreställningar och utställningar) och olika former av deltagande (t.ex. publik och besök) ska ge en bild av inom vilka områden aktiviteter och deltagande förekommer. Som även diskuterats i metodavsnittet har föreskrifternas 4 gett visst utrymme för tolkning och olika uppskattningar, vilket medför att uppgifterna som lämnats inte är helt jämförbara mellan regionerna. Man får också komma ihåg att publiken i varierande omfattning kan utgöras av tillresande från andra regioner. Det saknas emellertid relevanta publikundersökningar som kan kvantifiera detta. Regionerna har också mycket olika förutsättningar beroende på eget befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik och tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner. Dessa infrastrukturella frågor är mycket svåra att väga samman så att jämförelser mellan regionerna kan göras på ett metodmässigt bra sätt. En metod som delvis tar hänsyn till regionernas befolkningsunderlag är att sätta olika former av deltagande i relation till regionernas invånarantal. Detta kan illustrera vilka kulturpolitiska prioriteringar som har gjorts i regionerna men också utgöra en grund för analyser av vilka de olika förutsättningar som regionerna möter inom olika områden är, t.ex. olika infrastrukturella förutsättningar. Därmed presenteras en del deltagandesiffror i formen av publik/besök/deltagande per tusen. Utifrån de jämförande kvantitativa data som presenteras kan det också föras en diskussion kring aktiviteternas kvalitet det som inte så lätt låter sig mätas. 25

26 Tabell 11. Föreställningar fördelade på teater, dans och musik och uppdelade i Publik per tusen av det totala antalet publik samt Publik per tusen, samt andel föreställningar av det totala antalet föreställningar som vänder sig till åldersgruppen samt andel publik av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i Kultursamverkansmodellen 2012 Region Teater Dans Musik - föreställningar Publik per tusen Publik 0-18 år per tusen Andel föreställningar Andel publik Publik per tusen Publik 0-18 år per tusen Andel föreställningar Andel publik Publik per tusen Publik 0-18 år per tusen Andel föreställningar Blekinge 51,9 203,7 79,8% 79,5% 0,0 0, ,5 74,6 32,8% 26,7% Gotland 241,2 275,4 38,5% 22,1% 45,9 45,2 0,0% 19,0% 189,0 472,6 68,8% 48,3% Halland 58,0 190,1 76,3% 72,9% 18,3 55,8 76,3% 67,8% 0,0 0,0 - - Jämtland 63,2 185,0 73,7% 59,3% 20,1 70,2 83,7% 70,7% 0,0 0,0 - - Jönköping 115,3 98,9 28,4% 19,0% 57,9 58,6 81,7% 22,4% 67,1 175,5 58,0% 57,8% Kalmar 29,2 41,3 19,1% 27,7% 0,0 0, ,0 0,0 - - Kronoberg 114,0 342,3 63,7% 64,3% 2,3 10,9 100,0% 100,0% 0,0 0,0 - - Norrbotten 121,5 185,9 39,7% 29,9% 7,0 12,3 33,3% 34,5% 2,7 1,4 0,0% 9,8% Skåne 89,2 111,6 36,7% 26,9% 11,6 7,9 0,0% 14,7% 170,2 90,0 14,2% 11,4% Södermanland 115,1 501,9 93,1% 94,5% 40,3 183,7 92,3% 98,8% 0,0 0,0 - - Västerbotten 96,7 141,6 46,3% 30,1% 11,7 4,2 10,5% 7,4% 112,8 138,7 28,5% 25,3% Västernorrland 110,6 280,5 48,6% 51,8% 51,8 115,3 58,1% 45,5% 0,0 0,0 - - Västmanland 90,6 139,7 30,3% 32,4% 10,2 0,0 0,0% 0,0% 0,0 0,0 - - Västra Götaland 117,5 86,9 35,0% 15,8% 22,3 22,4 61,5% 21,5% 109,9 50,2 21,0% 9,8% Örebro 93,6 91,3 37,5% 20,8% 1,8 1,2 0,0% 13,4% 23,7 1,2 0,0% 1,1% Östergötland 116,2 112,2 50,8% 20,4% 1,7 1,1 0,0% 13,5% 40,5 25,8 0,0% 13,5% Totalt 100,5 145,9 46,5% 30,8% 18,1 28,9 60,8% 33,8% 77,8 54,5 27,6% 14,8% Andel publik Av tabell 11 framgår det att en publik på 100,5 per tusen har tagit del av en teaterföreställning inom kultursamverkansmodellen Motsvarande antal för ålderskategorin 0-18 år var 145,9 per tusen. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika i de 16 regionerna som tagit del av en teaterföreställning. Antalet unika besökare bland invånarna som tagit del av en teaterföreställning inom modellen är troligtvis betydligt lägre då många som är intresserade av teater går på teater vid upprepade tillfällen under ett år. Gotland har en teaterpublik på 241,2 per tusen. I Södermanland där det satsas mycket på barn- och ungdomskultur uppgick publiken i åldersgruppen 0 18 år till 501,9 per tusen 0 18 år för de teaterföreställningar som gavs inom kultursamverkansmodellen. För dansföreställningar ses en publik på totalt 18,1 per tusen. Kategorin musikföreställningar är tänkt att särskilja föreställningar från konserter alltså föreställningar som innehåller fler element än bara musik, hit räknas exempelvis opera, musikal, musik-performance och musikteater. 26

27 Tabell 12. Konserter uppdelade i Publik per tusen av det totala antalet publik samt Publik 0 18 år per tusen 0 18 år, samt andel konserter av det totala antalet konserter som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel publik 0 18 år av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Region Musik - konserter Publik per tusen Publik 0-18 år per tusen Andel konserter Andel publik Blekinge 559, ,2 40,6% 40,9% Gotland 434,9 360,9 28,0% 16,0% Halland 162,1 263,1 48,1% 36,1% Jämtland 491,0 932,1 37,9% 38,5% Jönköping 164,8 73,0 14,4% 9,8% Kalmar 163,7 494,2 72,8% 59,3% Kronoberg 208,6 340,2 44,9% 34,9% Norrbotten 166,8 492,0 71,7% 57,6% Skåne 237,8 407,0 51,7% 36,8% Södermanland 140,0 444,9 71,2% 68,8% Västerbotten 81,0 91,1 39,5% 23,1% Västernorrland 199,8 341,4 44,5% 34,9% Västmanland 237,2 331,1 25,9% 29,3% Västra Götaland 155,7 141,3 26,7% 19,4% Örebro 304,4 256,9 38,9% 18,0% Östergötland 253,8 520,7 59,8% 43,5% Totalt 209,3 327,4 47,1% 33,2% Av tabell 12 framgår det att en publik på 209,3 per tusen har tagit del av en konsert inom kultursamverkansmodellen 2012, motsvarande antal för åldersgruppen 0 18 år var 327,4 per tusen 0 18 år. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare som tagit del av en konsert bland invånarna i de 16 regionerna. Blekinge och Jämtland sticker ut med både höga publiktal per tusen och höga publiktal för åldergruppen 0 18 år per tusen 0 18 år. Kulturrådet anser dock att det har varit svårt att bedöma de höga siffrorna för Blekinge då det vid återrapporteringen från Region Blekinge framkommit att det finns en otydlig gränsdragning mellan vad som är egenproducerade konserter och vad som är av mer kulturfrämjande karaktär. Därmed finns det en risk att redovisningen inte skett enligt samma princip som för övriga regioner. Region Film Publik per tusen Publik 0-18 år per tusen Andel föreställningar Andel publik Blekinge 0,0 0,0 - - Gotland 50,8 168,3 34,0% 64,0% Halland 0,0 0,0 - - Jämtland 10,2 14,5 21,7% 28,8% Jönköping 0,0 0,0 - - Kalmar 14,3 15,3 0,0% 21,0% Kronoberg 16,5 13,6 0,0% 17,6% Norrbotten 0,0 0,0 - - Skåne 14,9 17,0 51,8% 24,4% Södermanland 3,5 0,5 5,9% 3,4% Västerbotten 7,0 0,0 2,0% 0,0% Västernorrland 55,5 234,9 75,3% 86,5% Västmanland 5,7 5,5 26,2% 20,0% Västra Götaland 0,9 0,7 40,9% 17,5% Örebro 1,5 1,3 0,0% 19,2% Östergötland 0,9 2,2 0,0% 50,0% Totalt 7,9 15,5 39,3% 41,6% Tabell 13. Filmföreställningar uppdelade i Publik per tusen av det totala antalet publik samt Publik 0 18 år per tusen 0 18 år, samt andel föreställningar av det totala antalet föreställningar som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel publik 0 18 år av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Av tabell 13 framgår det att en publik på 7,9 per tusen har tagit del av en filmföreställning inom kultursamverkansmodellen, motsvarande antal för åldersgruppen 0 18 år var 15,5 per tusen 0 18 år. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare bland invånarna i de 16 regionerna som tagit del av en filmföreställning. Antalet unika som tagit del av en filmföreställning är troligtvis lägre då många som är intresserade av film går på filmföreställningar vid upprepade tillfällen under ett år. I de fall det till exempel är fråga om skolbiovisningar är det dock tänkbart att 27

28 det handlar om aktiviteter som genomförs en gång per år och att dessa i sådana fall når ut till rätt så många unika för en del regioner, särskilt för åldersgruppen 0 18 år. Västernorrland har t.ex. en filmpublik 0 18 år på 234,9 per tusen 0 18 år. En stor del av Västernorrlands filmföreställningar utgjordes av skolbiovisningar. Det ska dock nämnas att föreskrifterna för rapportering ibland har tolkats på olika sätt, t.ex. i vilken utsträckning man ska ha ansvarat för att en föreställning ska komma till stånd för att den ska få räknas med i statistiken. Uppgifterna är därmed inte helt jämförbara mellan regionerna. Det pågår ett arbete med att ytterligare förtydliga definitioner för olika variabler. Utöver detta så kan filmkonsulenter arbeta stödjande på olika sätt, varav en del tas upp i statistiken och en del inte. Skillnaderna i tabell 13 behöver alltså inte spegla verkliga skillnader för invånarna i regionerna. Tabell 14. Utställningar fördelade på museer, arkiv och hemslöjd och uppdelade i Besök per tusen av det totala antalet besök samt Besök 0 18 år per tusen 0 18 år, samt andel utställningar av det totala antalet utställningar som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel besök 0 18 år av det totala antalet besök, per region och för de verksamheter som ingick i Kultursamverkansmodellen 2012 Region Museer Arkiv Hemslöjd Besök per tusen Besök 0-18 år per tusen Andel utställningar Andel besökare Besök per tusen Besök 0-18 år per tusen Andel utställningar Andel besökare Besök per tusen Besök 0-18 år per tusen Andel utställningar Andel besökare Blekinge 802,4 672,4 3,7% 17,0% 2,0 0,5 0,0% 4,6% 83,5 248,3 16,7% 60,2% Gotland 5 219, ,5 0,0% 8,0% 0,0 0, ,8 0,0 0,0% 0,0% Halland 436,8 536,9 25,9% 27,3% 0,0 0, ,0 18,0 40,0% 14,9% Jämtland 1 743, ,1 0,0% 25,7% 0,0 0, ,9 0,0 0,0% 0,0% Jönköping Uppgifter saknas 6,2 4,7 0,0% 16,7% 99,4 0,0 0,0% 0,0% Kalmar 543,2 862,2 9,1% 31,2% 0,0 0, ,4 21,6 0,0% 13,1% Kronoberg Uppgifter saknas 0,0 0, ,7 0,0 0,0% 0,0% Norrbotten 296,0 347,0 16,0% 22,9% 0,0 0, ,5 123,4 0,0% 8,5% Skåne 1 274, ,4 38,8% 20,1% 4,5 9,3 0,0% 45,0% 14,8 0,2 0,0% 0,3% Södermanland 386,4 240,3 7,1% 13,5% 38,5 8,9 18,8% 5,0% 54,8 100,8 0,0% 39,8% Västerbotten 591,0 716,4 0,0% 24,9% 49,1 3,2 0,0% 1,3% 0,0 0,0 - - Västernorrland 267,2 136,1 17,6% 10,4% 5,0 0,5 8,3% 2,1% 11,4 8,8 20,0% 15,8% Västmanland 342,2 488,7 40,0% 30,0% 1,6 3,2 50,0% 40,5% 81,7 0,0 0,0% 0,0% Västra Götaland 1 040, ,5 6,8% 23,3% 0,8 0,1 0,0% 3,4% 41,6 18,6 0,0% 9,6% Örebro 135,3 165,4 23,5% 26,1% 5,3 0,0 0,0% 0,0% 5,2 1,2 0,0% 5,1% Östergötland 299,6 201,3 0,0% 14,2% 3,0 3,3 0,0% 23,1% 10,4 0,0 0,0% 0,0% Totalt 842,2 841,6 15,9% 21,1% 5,9 3,1 6,2% 11,1% 48,5 21,7 5,0% 9,5% Kommentar: Det saknas fullständiga besökssiffror för museiverksamheten i Jönköping och Kronoberg. Därmed baseras totalsiffrorna för museer i tabellen på befolkningsunderlag och uppgifter för övriga 14 regioner. Enligt tabell 14 ovan anges för museiutställningar ett totalt antal besök per tusen på 842,2 inom kultursamverkansmodellen år Motsvarande antal för barn och unga i åldersgruppen 0 18 år var 841,6 besök per tusen 0 18 år. Det ska dock nämnas att kompletta besökssiffror för Jönköping och Kronoberg inte har redovisats till Kulturrådet. Om vi för Jönköpings läns museum och Kulturparken Småland skulle använda de besöksantal som anges i Myndigheten för kulturanalys rapport Museer 2012 så skulle det totala antalet besök 28

29 per tusen för de 16 regionerna bli 795,9. 18 Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare bland invånarna i regionerna som besökt en museiutställning. Gotland har ett besöksantal per tusen på 5 219,7. De höga siffrorna för Gotland beror bland annat på det låga invånarantalet och det stora antalet turister som besöker Gotlands museum under sommarmånaderna. Även Jämtland, Skåne och Västra Götaland har ett stort antal besök per tusen på sina museer. För utställningar på arkiv anges ett totalt antal besök per tusen på 5,9 och för hemslöjdsutställningar 48,5. För arkiven ska utställningar mer betraktas som en sidoverksamhet och som ett sätt att öka kännedomen om arkiven. Detta är en anledning till att det inte har rapporterats så mycket utställningsverksamhet. Arkivens huvudsakliga verksamhet bygger oftast på att tillgängligöra och tillhandahålla olika arkivenheter. Se vidare avsnittet Särskilda frågor där en del andra data för arkiven presenteras. Tabell 15. Konst- och kulturfrämjande fördelat på förmedlade föreställningar, konserter, utställningar samt programaktiviteter och uppdelat i Publik/besök/deltagare per tusen av det totala antalet publik/ besök/deltagare samt Publik/besök/deltagare per tusen, samt andel förmedlade föreställningar/konserter/utställningar samt programaktiviteter av det totala antalet föreställningar/konserter/ utställningar/programaktiviteter som vänder sig till åldersgruppen samt andel publik/besök/deltagare 0-18 år av det totala antalet publik/besök/deltagare, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Region Förmedlade föreställningar Förmedlade konserter Förmedlade utställningar Programaktiviteter Publik per tusen Publik 0-18 år per tusen Andel föreställningar Andel publik Publik per tusen Publik 0-18 år per tusen Andel konserter Andel publik Besök per tusen Besök 0-18 år per tusen Andel utställningar Andel besökare Deltagare per tusen Deltagare per tusen Andel programak tiviteter Blekinge 7,2 3,6 11,8% 10,0% 0,0 0, ,0 0, ,1 2,0 23,8% 9,9% Gotland 11,5 52,4 77,8% 87,9% 0,0 0, ,0 0, ,4 55,1 33,3% 73,8% Halland 0,3 0,0 0,0% 0,0% 0,0 0, ,0 0, ,8 4,7 50,0% 28,0% Jämtland 33,0 140,5 82,9% 86,4% 0,0 0, ,4 0,0 0,0% 0,0% 25,3 41,6 52,7% 33,3% Jönköping 37,9 57,7 26,7% 33,7% 0,0 0, ,9 0,0 0,0% 0,0% 1,8 0,0 0,0% 0,0% Kalmar 62,4 281,5 89,0% 88,6% 0,0 0, ,0 0, ,2 4,0 66,7% 36,0% Kronoberg 39,0 182,2 100,0% 100,0% 0,0 0, ,0 0, ,5 0,3 16,7% 11,2% Norrbotten 33,1 110,7 71,2% 65,4% 0,0 0, ,0 0,0 0,0% 0,0% 10,0 39,1 72,6% 76,3% Skåne 0,0 0, ,0 0, ,0 0, ,8 1,2 16,7% 34,6% Södermanland 6,8 9,4 53,3% 29,7% 0,0 0, ,0 0, ,6 23,3 72,5% 76,2% Västerbotten 16,1 69,5 80,0% 88,7% 0,0 0, ,0 0, ,7 23,7 38,6% 50,1% Västernorrland 69,0 284,8 90,1% 84,3% 0,0 0, ,0 0, ,0 26,0 51,4% 58,9% Västmanland 74,3 274,8 77,7% 77,7% 0,0 0, ,3 0,0 0,0% 0,0% 16,8 27,3 14,8% 34,1% Västra Götaland 4,4 18,5 97,9% 89,4% 15,3 24,7 24,8% 34,4% 0,0 0, ,2 24,4 82,9% 84,7% Örebro 13,6 23,3 46,7% 36,4% 0,0 0, ,0 0, ,1 30,4 29,4% 64,5% Östergötland 58,7 191,8 78,9% 69,2% 0,6 3,0 100,0% 100,0% 0,0 0, ,5 0,3 10,0% 3,8% Andel deltagare Totalt 20,3 69,9 73,5% 72,9% 4,0 6,6 25,3% 35,1% 1,1 0, ,5 15,2 63,8% 58,0% Vad gäller förmedlade föreställningar så är det främst riksteaterkonsulenter och danskonsulenter som rapporterat i denna kategori. Kulturrådet bedömer att det är mycket svårt att få likvärdiga och jämförbara siffror när det gäller förmedlad verksamhet då verksamhet kan ha förmedlats i olika hög grad och vi ser att organisationer och regioner tolkar handboken för kvantitativ uppföljning på olika sätt. Till exempel så har Riksteatern Skåne en omfattande förmedling och subventionering av föreställningar i länet som dock inte har redovisats här. Hallands låga siffror beror i sin tur på att regionen ansvarar för den förmedlande verksamheten och inte Riksteatern Halland, vars uppdrag huvudsakligen rör arrangörsutveckling och annat främjandearbete. 18 För Jönköping skulle antalet besök per tusen bli 169,9 och för Kronoberg 510,2. 29

30 Med förmedlade föreställningar/konserter/utställningar avses att konsulenten genom aktiv handling, exempelvis turnéläggning eller subvention, förmedlar denna. Tabell 16. Programaktiviteter fördelade på teater, dans, musik, museer, arkiv, film och hemslöjd och uppdelat i Deltagare per tusen av det totala antalet Region Teater Dans Musik Museer Arkiv Film Hemslöjd Deltagare per tusen Deltagare per tusen Deltagare per tusen Deltagare per tusen Deltagare per tusen Deltagare per tusen Deltagare per tusen Blekinge 0,0 0,0 97,3 90,0 3,1 0,8 8,4 Gotland 19,1 1,3 3,2 872,8 0,0 28,5 14,2 Halland 15,2 5,9 4,3 321,2 0,3 2,3 6,6 Jämtland 8,9 7,0 432,5 852,6 24,2 16,4 23,5 Jönköping 0,0 0,0 14,4 0,0 8,6 3,8 4,3 Kalmar 8,4 0,0 5,1 257,9 1,4 4,7 7,1 Kronoberg 28,7 0,0 0,0 86,2 5,3 1,7 14,1 Norrbotten 12,1 8,3 4,7 33,5 2,1 0,0 17,5 Skåne 35,0 4,6 12,1 156,0 1,3 12,7 5,5 Södermanland 0,0 2,0 0,4 80,3 7,0 10,1 11,5 Västerbotten 26,0 6,7 8,5 150,6 7,6 2,4 2,6 Västernorrland 2,1 10,8 15,1 78,5 5,1 4,3 16,4 Västmanland 0,0 0,0 0,0 59,0 2,1 2,8 15,9 Västra Götaland 8,4 3,6 22,1 346,2 2,2 0,9 4,5 Örebro 0,0 8,3 10,9 45,2 7,4 0,3 0,2 Östergötland 6,2 0,0 2,0 32,6 1,2 0,5 5,7 Totalt 13,6 3,8 22,2 196,0 3,5 4,8 7,3 Programaktiviteter har tolkats och redovisats på mycket olika sätt bland organisationerna ute i regionerna, därför redovisas inga uppgifter om åldersgruppen i tabell 16. I övrigt ska jämförelser göras med stor försiktighet och tabellen är främst tänkt att utgöra en grund för fortsatta diskussioner kring hur de olika definitionerna som getts för programaktiviteter i Handbok för kvantitativ uppföljning kan ha tolkats av regionerna och organisationerna ute i regionerna. Flest programdeltagare ses för museiverksamheten, 196,0 deltagare per tusen. Gotland och Jämtland har mycket höga antal deltagare per tusen på sina museer, 872,8 respektive 852,6. Jämtlands höga antal deltagare per tusen för musikprogramaktiviteterna, 432,5, beror på att det redovisats många deltagare i aktiviteter som varit kopplade till skolkonserter. Mellanregionalt perspektiv I den kvantitativa uppföljningen ställdes frågor rörande det regionala in- och utflödet för sex av modellens sju konst- och kulturområden. Regionerna ombads uppge antal sålda och/eller arrangerade föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter i andra regioner samt ange i vilken region aktiviteten ägt rum. Regionerna skulle även uppge antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter som köpts in från andra regioner och om det var möjligt skulle det anges från vilken region. Ett försök att systematisera inkomna uppgifter återfinns i bilaga 1 3. Tabellerna är utformade i form av matriser och bilaga 1 visar utbytet mellan regionerna och andra regioner för områdena teater, dans och musik. Bilaga 2 visar motsvarande för områdena museer/arkiv/hemslöjd medan bilaga 3 visar motsvarande för områdena konst- och kulturfrämjande verksamhet samt filmkulturell verksamhet. Matriserna i bilaga 1-3 ska tolkas utifrån att angiven (fetstilt) region i vänsterspalten har sålt/ arrangerat eller köpt in aktiviteter från andra regioner. 30

31 Tabell 17 ger en översiktlig bild av hur många andra regioner i landet som de regionala verksamheterna i en region sålt/arrangerat aktiviteter till/i. När tabellerna i bilaga 1 3 studeras måste man komma ihåg att det angivna utflödet från en region skett från regionens regionala institutioner som ingår i kultursamverkansmodellen men att inflödet över regiongränsen till en regions institutioner kan komma från såväl regionala institutioner som från statliga institutioner eller fria grupper. De senare finns inte med på något annat sätt i underlagsmaterialet. Tabell 17. Antal andra regioner som regional institution i respektive region sålt till eller arrangerat aktiviteter i Län Teater, dans, musik Museer Arkiv Hemslöjd Konst- och kulturfrämjande Filmverksamhet Blekinge län Gotlands län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Södermanlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Som ett exempel på hur bilagorna kan tolkas kan Blekinge studeras. Av bilaga 1 kan man se att det är framför allt inom musikområdet som det sker utbyte över regiongränsen. Således var det 87 procent av musikföreställningarna/konserterna som gavs utanför den egna regionen som gavs i någon av de direkt angränsande regionerna, med stark dominans för Skåne och med Kronoberg som näst största utbytesregion. Särskilda perspektiv Utifrån den kvalitativa uppföljningen skulle regionerna sammanfatta prioriterade insatser som gjorts under 2012 uppdelat på de sju områden 19 som anges i förordningens 8 för att integrera följande särskilda perspektiv i verksamheterna; barns och ungas rätt till kultur, internationalisering, interkulturellt arbete, jämställdhet och tillgänglighet. 20 I riktlinjerna för den kvalitativa uppföljningen gavs för varje särskilt perspektiv en definition, samt en anvisning om att svaren bör beröra eventuella omprioriteringar som gjorts. En sammanställning på regionnivå av de fem perspektiven återfinns i del tre i rapporten i redovisningen av respektive region. Fokus i sammanställningen har varit att uppmärksamma huruvida det framkommer insatser som är av långsiktig art samt kopplade till strategidokument eller dylikt, om regionen arbetar övergripande på regional nivå med de olika perspektiven inom samtliga konst- och kulturområden som ingår i modellen eller om arbetet sker inom enskilda 19 Teater-, dans- och musikområdet (TDM) skulle även delas upp och redovisas var för sig. 20 De särskilda perspektiven jämställdhet och tillgänglighet behövde enbart redovisas på övergripande nivå, alltså inte varje område var för sig. Vissa av regionerna har emellertid även redovisat dessa särskilda perspektiv för samtliga områden. 31

32 konst- och kulturområden och i så fall vilka eller om det enbart bedrivs enstaka insatser inom enskilda verksamheter. Övergripande går det emellertid att utifrån uppföljningen konstatera att regionerna kommit olika långt i att integrera de olika särskilda perspektiven. Det finns stora skillnader mellan regionerna hur man arbetar med de olika perspektiven på regional nivå, exempelvis utifrån strategidokument och dylikt. Det finns också skillnader i vilken utsträckning perspektiven är integrerade i de olika konst- och kulturområdena eller i enskilda verksamheter, om det rör sig om enstaka insatser eller om det är insatser av långsiktig karaktär. De tre perspektiv som en bred majoritet av regionerna kommit längst med att integrera är barns och ungas rätt till kultur samt tillgänglighets- 21 och jämställdhetsfrågorna. Arbetet med att integrera internationalisering och interkulturellt arbete är svagare. Detta både inom enskilda verksamheter såsom inom konst- och kulturområden men framför allt på en övergripande regional nivå. Barns och ungas rätt till kultur Från uppföljningen framgår att samtliga regioner arbetar aktivt och i vissa fall strategiskt på regional nivå med barns och ungas rätt till kultur och i flera regioner har barn- och ungastrategier tagits fram av regionen och/eller de olika konst- och kulturområdena. 22 Uppföljningen visar också att BoU-perspektivet beaktas i flera konst- och kulturområden, företrädesvis inom områdena teater, musik, dans, museum, biblioteksverksamhet, främjande av hemslöjd och filmkulturell verksamhet, men även inom de regionala enskilda arkiven samt konst- och kulturfrämjande verksamhet. Vissa undantag finns emellertid. Det finns regioner som inom flera konstområden inte nämner barns och ungas rätt till kultur. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med strategin är att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur målen ska följas upp under strategins fem år. I samband med framtagandet av strategin fastställde regeringen inriktningsmål inom nio prioriterade områden, varav kulturområdet är ett. Ett antal statliga myndigheter har ett särskilt utpekat ansvar, sektorsansvar, inskrivet i sina respektive instruktioner som innebär att de ska vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen. Kulturrådet är en av dessa myndigheter. Regeringen har för kulturområdet beslutat om tre delmål som ska uppnås under perioden Det första delmålet har direkt koppling till regionernas arbete under 2013: Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast Kulturrådet har i uppdrag att årligen fram till 2015 redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen. I Kulturrådets återrapportering för 2012 till regeringen berörs Kultursamverkansmodellen särskilt och i slutsatserna skriver Kulturrådet: Inför Kulturrådets beslut om statsbidrag för regional kulturverksamhet kommer det att krävas att regionerna och landstingen kan redovisa att samtliga statsbidragsmottagande kulturinstitutioner har en handlingsplan. 21 I sammanställningen har enbart beaktats tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och ej socioekonomisk eller geografisk tillgänglighet, även om frågan inkluderade alla tre tillgänglighetsaspekterna. 22 Tilläggas ska att det kan finnas regioner som har en BoU-strategi men inte har skrivit om det i uppföljningen för samverkansmodellen. Barns och ungas rätt till kultur kommer att tidvis att förkortas till BoU i rapporten. 32

33 I samband med att regionerna lämnar in kulturplaner/reviderade kulturplaner inför 2014 ska de också bekräfta att samtliga planerade mottagare av statsbidraget 2014 har en handlingsplan för ökad tillgänglighet. Från den kvalitativa uppföljningen för 2012 framgår att regioner, konst- och kulturområden och enskilda verksamheter arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågan och i många fall sker ett strategiskt arbete. Vad gäller de olika konst- och kulturområdena så finns det från uppföljningen exempel på tillgänglighetsarbete inom samtliga områden, med viss tyngdpunkt på områdena teater, dans och musik. Jämställdhetsperspektiv Från den kvalitativa uppföljningen för 2012 framgår att det bedrivs ett aktivt och i flera fall strategiskt jämställdhetsarbete hos en majoritet av regionerna samt inom de olika konst- och kulturområdena och enskilda verksamheter. Det framkommer också att många regioner har en medvetenhet kring perspektivet jämställdhet och hur ett målinriktat jämställdhetsarbete bedrivs. Även hos de regioner som uppvisar svagheter i sitt jämställdhetsarbete utifrån vad de redovisat i uppföljningen återfinns en i många fall god kännedom om de regionala verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. I den kvantitativa uppföljningen redovisas personalbemanningen vid de regionala verksamheter som erhöll kultursamverkansmedel. Från detta material redovisas nedan i två aggregerade figurer hur könsfördelningen ser ut totalt för respektive region samt totalt för respektive verksamhetsområde. Uppgifterna är exklusive övrig personal (se förklarande not vid figur 7) och för figur 8 redovisas uppgifterna efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. För att se könsfördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden uppdelat på varje region hänvisas till de regionvisa avsnitten. Figur 7. Könsfördelning antal årsarbetskrafter per region (exkl. övrig personal enl. not ) Not. Könsfördelningen i figuren baseras på regionernas kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal. eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. (Med kärnkompetens för respektive verksamhet avses anställda eller anlitade, professionellt verksamma inom verksamheten, t.ex. konstnärlig personal vid scenkonstinstitutioner, bibliotekarier vid länsbiblioteken, museiintendenter och pedagoger vid museerna, arkivarier vid arkiven etc.) I figur 7 framgår hur könsfördelningen ser ut totalt för de 16 regionerna exklusive övrig personal. Sammanlagt redovisades årsarbetskrafter, exklusive övrig personal, för de 33

34 organisationer som ingick i kultursamverkansmodellen Antalen årsarbetskrafter i dessa figurer samt i de regionvisa avsnitten baseras på den personal som räknas som tillsvidare- och visstidsanställd personal. För kvinnor redovisades totalt årsarbetskrafter och för män redovisades totalt årsarbetskrafter. Detta innebär, exklusive övrig personal, att kvinnor stod för 53 procent av det totala antalet årsarbetskrafter inom kultursamverkansmodellen Det finns stora variationer mellan regionerna och högst andel årsarbetskrafter för kvinnor uppvisar Södermanland, 74 procent, och högst andel för män uppvisar Gotland, 58 procent. I figur 8 framgår hur könsfördelningen ser ut för samtliga de organisationer som ingick i kultursamverkansmodellen uppdelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, exklusive övrig personal. Figur 8. Könsfördelning antal årsarbetskrafter efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (exkl. övrig personal enl. not figur 7). Sammanlagt redovisades årsarbetskrafter inom teater-, dansoch musikverksamheten 2012, varav andelen för kvinnor var 48 procent. 24 För museiverksamheten redovisades årsarbetskrafter, varav andelen för kvinnor var 59 procent. För resterande verksamhetsområden redovisades genomgående, exklusive övrig personal, en högre andel årsarbetskrafter för kvinnor. För biblioteksverksamhet utgjorde andelen för kvinnor 75 procent, konst- och kulturfrämjande verksamhet 76 procent, 25 arkivverksamhet 71 procent, filmverksamhet 60 procent och hemslöjdsverksamhet 71 procent. Internationellt perspektiv Det internationella perspektivet är svagt beskrivet i en majoritet av regionernas kvalitativa uppföljningar. Det internationella perspektivet är också integrerat i olika hög utsträckning inom de olika konst- och kulturområdena. För vissa områden finns nästan ingen internationell 23 Inklusive övrig personal uppgår det totala antalet årsarbetskrafter inom modellen till Den övriga personalen stod alltså för 486 årsarbetskrafter eller för 9,8 procent av det totala antalet årsarbetskrafter inom kultursamverkansmodellen I den mån det är möjligt att dela upp de tre verksamhetsområdena teater, dans och musik återfinns ofta stora könskillnader mellan områdena. Musikområdet redovisar oftast fler årsarbetskrafter för män medan teater- och dansområdena oftast redovisar fler årsarbetskrafter för kvinnor. 25 Inom konst- och kulturfrämjande svarar Kultur i Väst i Västra Götaland för 75 av de totalt 124,4 årsarbetskrafterna. Inom Kultur i Väst finns det även personal som arbetar inom bibliotek och film. 34

35 verksamhet alls beskriven. Det gäller framför allt områdena regional enskild arkivverksamhet, biblioteksverksamhet samt främjande av hemslöjd. Få regioner uppger att de har tagit fram övergripande strategidokument eller liknande för det internationella arbetet. Det är också få regioner som uppger att man genomfört uppföljning eller utvärdering av regionens internationella arbete, vilket med största sannolikhet hänger samman med att det inte är så många regioner som har ett strategiskt internationellt arbete på regional nivå. I en majoritet av regionerna utgörs det internationella arbetet av utbyten i form av gästspel och turnéer eller utställningar bland enskilda institutioner/aktörer. De flesta av regionerna uppger i den kvalitativa uppföljningen att enskilda institutioner/aktörer har genomfört gästspel och/eller turnéer. Det är framför allt inom områdena musik, teater och dans som gästspel genomförs och till viss del inom museiområdet. Några regioner uppger att studieresor har genomförts av enskilda institutioner/aktörer och några uppger att de deltar i internationella nätverk eller har kontinuerlig omvärldsbevakning. Utbyten genom residensverksamhet/artist in residence bedrivs hos två regioner. Sju av regionerna uppger att de ingår i ett EU-projekt, exempelvis inom EU-programmet Interreg. I den kvantitativa uppföljningen ställdes frågor rörande det internationella in- och utflödet för sex av modellens sju konst- och kulturområden. Regionerna ombads uppge antal sålda och/ eller arrangerade föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter i andra länder samt ange i vilket land aktiviteten ägt rum. Regionerna skulle även uppge antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter som köpts in från andra länder och om det var möjligt skulle det anges från vilket land. Ett försök att systematisera de uppgifter som regionerna registrerat i kulturdatabasen återfinns i bilaga 4 6. Bilaga 4 visar utbytet mellan regionerna och andra länder för områdena teater, dans och musik. Bilaga 5 visar motsvarande för områdena museer, arkiv och hemslöjd medan bilaga 6 visar motsvarande för områdena konstoch kulturfrämjande verksamhet samt filmkulturell verksamhet. Kulturrådet bedömer att sammanställningen inte ger en korrekt bild utan istället innebär en kraftig underskattning eftersom uppgifter om främst inköpta föreställningar saknas i kulturdatabasen. Tabell 18. Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna sålt föreställningar till eller köpt in föreställningar från. Data enligt vad som registrerats i kulturdatabasen. Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna sålt till/arrangerat i Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna köpt in föreställningar etc från Region Blekinge 3 20 Gotland 3 uppgift saknas Halland 1 11 Jämtland 1 1 Jönköping 4 uppgift saknas Kalmar 1 4 Kronoberg 2 uppgift saknas Norrbotten 4 uppgift saknas Skåne 18 uppgift saknas Södermanland 0 2 Västerbotten 9 5 Västernorrland 9 uppgift saknas Västmanland uppgift saknas uppgift saknas Västra Götaland 9 2 Örebro 4 uppgift saknas Östergötland uppgift saknas uppgift saknas 35

36 Interkulturellt perspektiv Få regioner tycks, utifrån den kvalitativa uppföljningen, arbeta strategiskt på regional nivå med det interkulturella perspektivet. Hos en majoritet av regionerna är det i stället inom enskilda områden/verksamheter som ett visst interkulturellt arbete beskrivs. De konstområden inom vilka regionerna främst tycks arbeta strategiskt och aktivt med ett genomgående interkulturellt perspektiv är museer och till viss del teater samt bibliotek, med vissa undantag. I vissa fall är det svårt att avgöra vilket slags interkulturellt arbete som bedrivs eftersom regionerna använder sig av varierande terminologi. I samband med frågan om interkulturellt arbete var tanken att regionerna också skulle beskriva sitt arbete för främjande av nationella minoriteters kultur. Detta var inte tydligt uttryckt i instruktionerna till den kvalitativa uppföljningen och materialet har därför brister. Till 2013 års uppföljning kommer uppföljningen gällande nationella minoriteter att tydliggöras. Särskilda frågor Den kvantitativa uppföljningen innehåller vissa särskilda frågor till områdena museum, regionala enskilda arkiv, regional biblioteksverksamhet samt konst- och kulturfrämjande verksamhet. I detta stycke redovisas frågorna som rör bibliotek och arkiv. Dessutom kommenteras kort vilka områden utanför kultursamverkansmodellen som regionerna tagit upp i sina svar på fråga 5 i den kvalitativa uppföljningen. Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteken skulle i uppföljningen redovisa antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek. 26 En sammanställning av antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter som länsbiblioteken har redovisat återfinns i tabell 19. Tabellen visar också hur mycket av de statliga verksamhetsbidragen som går till biblioteksverksamhet samt andelen av regionernas totala statliga verksamhetsbidrag. För att relatera uppgifterna till något så presenteras antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter även per de antal årsarbetskrafter som har redovisats för biblioteksverksamheten. Länsbiblioteken bedriver så klart även annan verksamhet utöver stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter. Det framkommer emellertid att vissa regioner, som exempelvis Gotland och Västerbotten, under 2012 har genomfört ett stort antal stödtillfällen per årsarbetskrafter, medan andra regioner har relativt låga antal per årsarbetskrafter. Detta kan bero på att länsbiblioteken har arbetat med andra saker under året eller att definitionerna för vad som ska klassas som stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter är oklara och som följd har länsbiblioteken redovisat på olika sätt. Detta är något som måste undersökas vidare inför 2013 års uppföljning. 26 Med antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek som redovisas av länsbiblioteken avses aktiviteter som kurser, seminarier, personalsammandragningar och individuell handledning. Kortare konsultationer i telefon eller via andra elektroniska media ingår normalt inte. Däremot ingår stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter om dessa genomförs via planerade video/telefonkonferenser. Med vidareutbildningsaktiviteter avses formella lärarledda träffar i form av exempelvis: kurser, seminarier och personalsammandragningar. Med stödtillfälle avses informella träffar och informell handledning. 36

37 Från uppgifterna framgår relativt tydligt att regionerna Sörmland, Västmanland och Örebro ingår i projektet KompoBib2020. Dessa regioner har få stödtillfällen men höga tal för vidareutbildning, vilket är helt i sin ordning. Detta kommer att synas än tydligare i 2013 års uppföljning då regionerna som ingår i projektet KUB kommer att redovisa. KompoBib2020 är ett kompetensutvecklingsprojekt för biblioteken i tre regioner: Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Projektet är medfinansierat av Europeiska Socialfonden. Projektets övergripande syfte är att säkerställa att de biblioteksanställda har rätt kompetens för att kunna arbeta för och inom framtidens bibliotek, vilka är hörnstenar i ett demokratiskt samhälle. Insatsen ska också medföra att personalens kompetens utvecklas till en eftertraktad resurs även för andra än bibliotekens arbetsplatser, vilket leder till ökad anställningsbarhet. KUB är ett kompetensutvecklingsprojekt för biblioteken i fyra regioner: Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Värmland. Projektet pågår från 1 februari 2012 till 30 juni Projektet är medfinansierat av Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet är att all bibliotekspersonal i de fyra länen ska utveckla och stärka relevanta kompetenser. Projektet vill säkerställa att biblioteken och dess personal utvecklas i takt med användarnas behov idag och imorgon. Ett viktigt delsyfte i projektet är att biblioteken ska utvecklas som lärande organisationer och därigenom stärka sin roll som lärandemiljö, både internt och utåt till medborgarna. Ett syfte är också att den kompetensutveckling som erbjuds i projektet ska öka personalens anställningsbarhet. Tabell 19. Uppföljningsdata för regional biblioteksverksamhet Region Statliga verksamhetsbidrag, tkr Andel av regionens totala statliga verksamhetsbidrag, procent Personal, antal årsarbetskrafter (inkl. övrig personal) Antal stödtillfällen/ Antal stöd- årsarbetstillfällen krafter Antal vidareutbildnings- Antal vidare- aktiviteter/ utbildnings- årsarbetsaktiviteter krafter Blekinge/Kronoberg ,0% 5, Gotland 833 3,8% 2, Halland ,8% 4, Jämtland ,2% 3, Jönköping ,0% 7, Kalmar ,0% 6, Norrbotten ,0% 6, Skåne ,1% 6, Södermanland ,7% 7, Västerbotten ,9% 6, Västernorrland ,8% 9, Västmanland ,5% 4, Västra Götaland ,3% Uppg saknas Örebro ,3% 3, Östergötland ,6% 12, Totalt ,6% 84,

38 Regional enskild arkivverksamhet De regionala enskilda arkiven skulle i uppföljningen uppge antal framtagna arkivenheter i syfte att tillgängliggöra och tillhandahålla arkiv. 27 Syftet med frågan var att få ett mått på hur de regionala enskilda arkiven gör det möjligt för användare/allmänhet att ta del av arkivhandlingar på olika sätt samt få ett mått på de åtgärder som syftar till att bevara arkivinformation. De regionala enskilda arkiven skulle även uppge genomsnittligt öppethållande (timmar/vecka). Tabell 20. Uppföljningsdata för regional enskild arkivverksamhet Tabell 20 visar öppet-timmar, årsarbetskrafter och aktiviteter för de enskilda arkiven i regionerna. Till Kulturrådet redovisas antal programaktiviteter per verksamhetsområde. Således 27 Frågan kom med följande förtydligande: I frågan ska den löpande arkivverksamheten redovisas via antal framtagna arkivenheter (volymer/arkivboxar/arkivkartonger). Med arkivenheter avses fysiska enheter av handlingar, oberoende av databärare, som har omhändertagits av eller skapats i ett arkiv. Med att tillgängliggöra arkiv menas åtgärder som syftar till att bevara arkivinformation (till exempel vårdinsatser, säkerhetsfilmning/skanning) och att göra arkivinformation sökbar (strukturera och registrera arkiv samt informera om innehållet). Med att tillhandahålla arkiv menas att göra det möjligt för användare/allmänhet att ta del av arkivhandlingar på olika sätt (till exempel genom besök eller webbsida, i form av lån eller kopior). Det som ska redovisas är de arkivenheter som tas fram för att utföra vårdåtgärder, registrering/redovisning av arkiv, säkerhetskopiering, digitalisering, samt för utlån till forskare (alla kategorier), till annan institution, för utställnings-, visnings- eller övrigt pedagogiskt ändamål, samt för att besvara förfrågningar och publicera/sprida information om arkivet och dess innehåll. 38

39 redovisas antal programaktiviteter i Södermanland, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland tillsammans för de olika arkiven i respektive regioner. Arkivverksamheten i Örebro och folkrörelsearkivet i Västerbotten redovisar höga totala antal framtagna arkivenheter medan föreningsarkivet i Södermanland och näringslivsarkivet i Västernorrland redovisar höga antal per årsarbetskrafter (notera att endast 1,0 respektive 1,1 årsarbetskrafter är redovisade för dessa arkiv). Jämtland redovisar ett högt antal programaktiviteter, såväl totalt som per årsarbetskrafter. Mycket av denna verksamhet är arkivpedagogisk och riktad till skolelever i grundskola och gymnasium. Det bör noteras att det finns en svårighet i att statistiskt jämföra regional enskild arkivverksamhet, eftersom verksamheterna ser så olika ut organisatoriskt. Hur många arkivenheter som utgjorde hela arkivbeståndet efterfrågades inte, liksom inte heller hur många hyllmeter som arkivbeståndet upptog. Frågor utanför kultursamverkansmodellen Även om uppföljningen av verksamheten 2012 varit helt fokuserad på frågor inom ramen för kultursamverkansmodellen så gavs genom fråga 5 i den kvalitativa uppföljningen en möjlighet att berätta även om särskilt prioriterade insatser inom områden som inte anges i förordningen (2010:2012), exempelvis insatser inom yttrandefrihetsfrågor, minoritetsfrågor, kultur och hälsa, icke-offentlig finansiering, kulturella och kreativa näringar etc. Alla regioner har nämnt något område utanför kultursamverkansmodellen men ambitionsnivån på svaren är högst varierande. Några regioner har koncentrerat redovisningen under denna fråga till det viktigaste som gjorts inom ramen för modellen. Det är dock intressant att se vilka områden utanför modellen som över huvud taget tagits upp, vilket schematiskt illustreras i figur 9. Inte helt förvånande är det näringslivsområdet och KKN-frågorna som var vanligast förekommande, följt av kultur (äldre) och hälsa samt utbildning/skola. Även för områden inom modellen dyker främst kopplingar till skola/skapande skola upp relativt frekvent när barn- och ungdomsperspektivet appliceras på verksamheten. Figur 9. Områden utanför kultursamverkansmodellens sju områden som regionerna nämnt som svar på fråga (5) om särskilda regionala prioriteringar 39

40 DEL 3. REGIONVIS REDOVISNING (i bokstavsordning) De regionvisa sidorna redovisar inledningsvis några statistiska uppgifter för regionerna samt till vilka regionala kulturverksamheter som regionen valt att fördela de statliga kultursamverkansmedlen. Ett hårt urval av regionens information om de sju verksamhetsområdena från den kvalitativa uppföljningen presenteras därefter. Ambitionen har här varit att göra ett urval som framför allt visar verksamheter och aktiviteter som är speciella för regionen och som kan leda den nyfikne läsaren vidare. Eftersom regionernas uppföljningar skiljer sig kraftigt åt i omfattning, konkretionsgrad och tydlig återkoppling till kulturplanen så är urvalet till och formuleringen av beskrivningarna inte alltid helt konsekvent. Detta avsnitt följs av kommentarer om hur regionerna har rapporterat att de arbetar med de särskilda perspektiven jämställdhet, tillgänglighet, barn och unga, interkulturellt och internationellt. Sedan presenteras och kommenteras statistik över aktiviteter och deltagande samt personal och ekonomi. Viktigt har därvid bland annat varit att belysa hur de statliga medlen använts och hur den totala finansieringen av den regionala kulturverksamheten ser ut. Som nämnts i metodavsnitt och i de gemensamma delarna har det ibland funnits svårigheter i att separera den offentliga och den övriga finansieringen. Som betonats redan inledningsvis i kapitel 2 så är de faktiska skillnaderna i förutsättningar stora mellan de olika regionerna. Detta måste man ha i åtanke när man jämför olika regioner med varandra. Prioriteringar och åtgärder/lösningar kan därmed se olika ut i olika regioner. Detta är också en av grundtankarna med kultursamverkansmodellen. Avslutningsvis listas alla de beslut som Kulturrådet tagit under 2012 om regionala utvecklingsmedel och som avser verksamheter i den aktuella regionen. I några enstaka fall kan beslut avse verksamhet som inte är relevant ur den regionala kulturplanens perspektiv. 40

41 Halland Folkmängd 2012: Yta: 5427 km 2 Antal kommuner: 6 Befolkningstäthet: 56 /km 2 (riket 23,4) Andel befolkning : 22,2% (riket 21,2) Medelålder: 41,9 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 282 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 273 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 13,3% 50,6% 35,1% 1,1% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Region Halland kronor. Regionen fördelade dessa statliga medel till nedanstående 12 regionala kulturverksamheter. Alla utom två verksamheter har sitt kommunsäte i Halmstad. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Dans i Halland/ Hallands läns landsting Stiftelsen Musik i Halland Teater Halland AB Regional museiverksamhet Hallands konstmuseum Hallands kulturhistoriska museum Stiftelsen Kulturmiljö Halland Regional biblioteksverksamhet Regionbiblioteket Halland/ Hallands läns landsting Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konst i Halland/ Hallands läns landsting Riksteatern Halland Regional enskild arkivverksamhet Hallands Arkivförbund Filmkulturell verksamhet KOMMUNSÄTE Halmstad Halmstad Varberg Halmstad Varberg Halmstad Halmstad Halmstad Halmstad Halmstad 41

42 Film i Halland/ Hallands läns landsting Hemslöjdsfrämjande verksamhet Slöjd i Halland/ Hallands läns landsting Halmstad Halmstad Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Teater Halland har under 2012 arbetat enligt kulturplanens mål och prioriteringar. Fokus har varit att utveckla publikarbete och föreställningsverksamhet mot vuxna samt utveckla arrangemang och föreställningsverksamhet under sommarsäsongen i samarbete med nya partners och arrangörer. Teatern har beställt ny dramatik, bedrivit verksamhet i alla de halländska kommunerna, initierat nya spelplatser och samarbeten med fria kulturskapare/ företag. Teatern har även deltagit i internationella projekt, inklusive residensverksamhet, varav flera haft fokus på barn och unga. Den professionella dansverksamheten i regionen har under 2012 arbetat enligt kulturplanens mål och prioriteringar. Under året fastställdes samarbetet för en ny institutionsmodell, Rum för dans, som bygger på samverkan mellan kommunerna Kungsbacka och Falkenberg samt Region Halland. Rum för dans ska tillsammans med kommunerna driva gästspel, residensverksamhet, nya spelplatser och publikarbete. Den publika verksamheten har varit igång sedan våren Inom ramen för Rum för dans har internationella kontakter och nätverk påbörjats och detta har resulterat i gästspel. Region Halland har tagit över musikverksamheten från Stiftelsen Musik i Halland. Uppdraget har breddats och utökats till att stödja och stimulera nyskapande projekt utöver ordinarie konsertverksamhet. Utvecklingsarbete har initierats inom flertal områden inom musiken. Regional museiverksamhet I allt väsentligt har de intentionerna i kulturplanen kunnat fullföljas. Bland de utvecklingsområden som togs upp märks bland annat arbetet med kartläggningen av kreativa kraftfält, utveckling av Historiecentrum Halland, utveckling av Hallands konstmuseum och inrättandet ett regionalt resurscentrum för konst. Det internationella utbytet har ökat bland annat genom det Artist in residence-program som upprättats. Den regionala museiverksamhetens tre delar arbetar alla med barn och unga inom ramen för regionens Kultur i skolan-program. Regional biblioteksverksamhet Regionbiblioteket har arbetat strategiskt utifrån kulturplanens uppsatta mål och prioriteringar under Fokus har legat på genomförande av några projekt med fokus på förnyelse, spets och kvalitet. Bland annat deltar Halland i ett utvecklingsprojekt kring synen på skönlitteraturen och främjandet av den i samverkan med Kultur i Väst och Regionbibliotek Stockholm. Regionbiblioteket arbetar med att säkerställa barns rätt till språkutveckling och har utvärderat två projekt som handlar om barns tillgång till språkutvecklande medel. Den egna uppföljningen anses viktig och en del i kvalitetsarbetet är att låta projekt bedömas av utomstående forskarkompetens. Regional enskild arkivverksamhet Regionstyrelsen har tidigare beslutat att stöd för utveckling av den regionala arkivverksamheten ska samordnas samt förmedlas från Historiecentrum Halland i Hallands kulturhistoriska museum. Processen att genomföra förändringen påbörjades under

43 Arkivverksamheten i Halmstad och Varberg har samordnats och fått bättre lokaler för bibliotek och studierum vilket inneburit nya möjligheter att ta emot forskare och studiebesök. Ett särskilt stöd har inrättats för att skapa en samverkan om de herrelösa arkiven. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Satsning pågår på ett resurscentrum för konst (Konst i Halland) med syftet att Halland ska utvecklas till en av Sveriges främsta konstregioner. För att genomföra kulturplanens och samverkansmodellens intentioner arrangeras årligen Open Space-seminarier där konstnärer, konstaktörer, kommuner, politiker, civilsamhälle och allmänhet, möts för att diskutera regional konstutveckling. Ett större EU-projekt, In Site, genomförs med deltagande av lokala och internationella konstnärer samt elever från högre konstnärliga utbildningar. Samverkan sker med flera av de halländska kommunerna, med olika institutioner, konstformer, bildnings/ studieförbund och andra regioner för att genomföra och utveckla kulturplanens intentioner, bland annat att göra konsten tillgänglig i hela regionen. Riksteatern Hallands arbete med arrangörsutveckling i syfte att stödja befintliga arrangörer och hitta nya synes ha fungerat väl liksom det utåtriktade arbetet för att hitta ny publik. Filmkulturell verksamhet En nättjänst där skolor kan boka en filmare för film- och mediaprojekt etablerades under året. För att stärka tjejers engagemang i film arrangerades ett sommarläger och genom SFI-medel utvecklas en modell för mentorskap för kvinnliga filmarbetare. I samtliga sex halländska kommuner bedrivs skolbioverksamhet och projektutveckling inom film- och medieområdet i någon form. Vissa kommuner har antagit utvecklingsplaner för filmpedagogik och informations- och kommunikationsteknik. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjden har under 2012 bedrivit utåtriktad verksamhet i form av utställningar och programaktiviteter. Turnerande utställningar har visats i samtliga kommuner. Programaktiviteterna har haft olika målgrupper civilsamhället, professionella, barn och unga m.fl. Bevarandet och vidareförmedlandet av kulturarv återfinns i projektarbetet. Under 2012 har även två externa slöjd-/konsthantverksprojekt med syftet att stärka spetskunskaper och kvalitet påbörjats. Särskilda perspektiv Regionen sluter uppdragsöverenskommelser med verksamheterna där uppdrag om barn- och ungdomsverksamhet ingår. Arbetet med barn- och ungdomskultur verkar enligt uppföljningen ha nått olika långt inom de olika konst- och kulturområdena. Teater Halland fördubblade under 2012 besökssiffrorna för barn och unga. Teatern deltar även i länsövergripande och internationella projekt, till exempel DIG (Dramatik i grundskolan) samt arbetar aktivt med ungas delaktighet, exempelvis finns ett scenråd med högstadieelever vid teatern. När det kommer till arbetet med jämställdhet har Region Halland under 2012 tagit fram en likabehandlingsplan som också omfattar de regionala kulturinstitutionernas personal. Regionen har god kännedom om institutionernas jämställdhetsarbete och ämnar tydliggöra jämställdhetsperspektivet i kommande kulturplan. Enligt uppföljningen har kraven på att leva upp till funktionshinderspolitikens målsättningar kommunicerats till berörda verksamheter. Från uppföljningen framgår också att perspektivet 43

44 tillgänglighet särskilt har uppmärksammats inom områdena; teater, dans, museum, bibliotek och regional enskild arkivverksamhet. Arbetet med det internationella och interkulturella perspektivet har ingen framträdande plats i regionens uppföljning. För det internationella är det främst musei-/bild- och formområdet som är mest aktivt med artist in residence, nätverk och ambitioner till nya samarbeten. Inom teaterområdet kan nämnas att man är aktiv inom ett par olika konstnärliga pedagogiska utvecklingsprojekt med internationella samarbetsparter. I övrigt sker vissa projektutbyten samt gästspel och turnéer. För det interkulturella arbetet är det främst inom musei- och biblioteksområdena som insatser beskrivs. Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Halland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 76% 73% 52% 26% 71% 63% Dans varav 76% 68% 52% 53% 69% 64% Musik varav % 36% 71% 77% 49% 37% Museer varav 26% 27% 32% 44% 32% 34% Konst- och kulturfrämj varav 0% 0% % 28% 48% 26% Arkiv varav - - 0% 0% 0% 0% Film varav % 25% 26% 25% Hemslöjd varav 40% 15% 34% 27% 35% 17% Totalt varav 76% 71% 48% 36% 29% 27% 33% 43% 39% 37% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 58 museiutställningar för Halland med ett besöksantal på sammanlagt Bland annat genomfördes 26 utställningar i Varberg, varav en del för skolan och äldreomsorgen. För museiområdet har det redovisats programaktiviteter med många deltagare, stycken. Aktiviteterna bestod bland annat av större evenemang, till exempel Medeltidsdagen. Personal och ekonomi Tabell 2 Halland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen

45 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Andel män Årsarbetskrafter 120,8 92,7 49,3 43,4 53,1% 46,9% Tillsvidareanställda ,4% 44,6% Visstidsanställda ,6% 65,4% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,2% 66,8% Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 55,4 respektive 34,6 procent. För antalet årsarbetskrafter totalt som bygger på både tillsvidare- och visstidsanställda utgör andelen kvinnor 53,1 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män betydligt högre än andelen kvinnor. Figur 1 Halland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det museiområdet som är mest sysselsättningsintensivt med över hälften av alla årsarbetskrafter. Inom detta område är könsfördelningen jämn. Inom teater-, dans- och musikområdet är könsfördelningen jämn för teaterverksamheten som redovisar 21,8 av de totalt 30,2 årsarbetskrafterna. För dansverksamheten redovisas 2,1 årsarbetskrafter för kvinnor och inga för män. För musikverksamheten redovisas 2,5 årsarbetskrafter för kvinnor och 3,8 för män. Arkivverksamheten har haft problem med uppföljningen och filmverksamheten redovisar en tillsvidareanställd kvinna men ingen uppgift om årsarbetskraft. Enligt Hallands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 22 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 33 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 66 procent av verksamheternas intäkter. Se dock reservation i anknytning till figur 2 nedan. I princip förekom ingen sponsring. Tabell 3 Halland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr 45

46 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga Statliga verksamverksam- hetsbidrag hetsbidrag fördelat efter enligt organisationernas regionens huvudsakliga egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Hallands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 26 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel redovisar teater-, dans- och musik- samt filmverksamheterna med 43 procent vardera medan museiverksamheten redovisar lägst andel statlig finansiering, 14 procent. Museiverksamheten redovisar också totalt sett den lägsta graden av offentlig finansiering, 51 procent. Mycket tyder dock på att statliga lönebidrag redovisats inom övrig finansiering, vilket medför att andelen offentlig finansiering (främst statlig) kan vara underskattad, såväl för museer som totalt. Figur 2 Halland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 56 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 31 procent och lokalkostnaderna 8 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Halland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden 46

47 I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Halland anslöts till modellen Tabell 4 Halland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,7% Museer ,9% ,1% ,7% Bibliotek ,9% ,2% Konst- och kulturfr ,9% ,3% ,0% Arkiv ,9% ,3% ,6% Film ,0% ,4% Hemslöjd ,3% ,4% Totalt ,0% ,8% ,6% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 ökade med 1,0 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 6,8 procent. Regionala bidrag till hemslöjd stod för den största procentuella ökningen, 31,4 procent. De statliga och regionala bidragen till teater, dans och musik ökade med 3,0 respektive 23,7 procent. Det statliga tillskottet till teater, dans och musik består bland annat av en permanentad danssatsning som tidigare delfinansierats med medel från Kulturrådet. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande sju projekt bidrag med sammanlagt 3,125 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Region Halland, Regionbiblioteket; Fördjupad syn på skönlitteratur på svenska bibliotek - Region Halland; Fortsatt utveckling 2012 av regional konstresursverksamhet - Hallands Konstmuseum; Baertling vs Olson - Region Halland; Nationell samproduktionsmodell Dansnät Sverige - Länsmuseet Varberg; Kulturarv och regional identitet - Hallands länsmuseer; Kartläggning av kulturdistrikt - Region Halland; Kulturresidens. 47