tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 2006"

Transkript

1 tillgänglighet i hela landet kulturrådets omvärldsanalys 26

2 Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Printed in Sweden by Edita, Västerås 26 ISBN Bild omslag: Resurs-O1-3 Image. Metria 21 Statens kulturråd 26

3 INNEHÅLL Generaldirektörens förord sid 5 Uppdraget sid 7 Kulturens finansiering och utbud sid 9 Offentliga kulturutgifter sid 11 Redovisning län för län sid 17 Kulturvanor sid 64 Hur kan tillgängligheten öka? sid 77 Några avslutande reflektioner sid 86 Källor sid 89

4

5 Generaldirektörens förord I kulturen kan en mångfald av åsikter komma till uttryck, nya infallsvinklar prövas, och rådande värderingar utmanas. Kulturen är oslagbar när det gäller att erbjuda utrymme för reflektion och eftertanke. Kulturen erbjuder också upplevelser; möjlighet att ta del av andras erfarenheter, likaväl som olika tolkningar av litteratur, bildkonst, teater, musik och dans. Att på så sätt bidra till att kulturen står i demokratins tjänst är ett av syftena med dess offentliga finansiering. Tillgängligheten till kultur är viktig för att värna yttrande- och informationsfriheten och skapa reella förutsättningar för människor att använda den. Att bidra till att ge människor möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet är det övergripande målet för samhällets insatser på kulturområdet. Hur detta kan ske diskuteras i denna rapport. Uppdraget från regeringen för 26 års omvärldsanalys lyder: Hur kan den nationella kulturpolitiken bidra till att alla i hela landet får ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet? Ett viktigt underlag för årets omvärldsanalys är kartläggningen av offentliga kulturinsatser ur ett regionalt perspektiv. Vi kan idag ge en mer samlad bild än tidigare av hur utbudet av den offentligt finansierade kulturen ser ut runt om i landet. Vi kan också utifrån den samlade bilden börja dra slutsatser. Årets omvärldsanalys kan utgöra en början på detta arbete. Det är en förhoppning att omvärldsanalysen kan komma till användning i diskussionerna mellan statlig, regional och lokal nivå om den nationella kulturpolitikens utveckling. Rapporten visar att det finns ett levande och rikt kulturutbud i Sverige. Kulturarvet vårdas, samtidigt som det finns utrymme för att utveckla konstarterna. Konst och kultur av hög kvalitet och med stor variation produceras runt om i landet, både i det fria kulturlivet och på institutionerna. En viktig del av kulturpolitiken är att se till att alla kan nås av detta utbud. I omvärldsanalysen konstaterar vi att kulturutbudet inte ser likadant ut över hela landet, och inte heller kan göra det. Utgångspunkten måste däremot vara att det finns en likvärdig tillgång till detta utbud. I denna omvärldsanalys visas på olika sätt hur man på statlig, regional och lokal nivå verkar för att öka tillgängligheten. Att bidra till ett varierat och högkvalitativt kulturutbud och att undanröja hinder för tillgänglighet till kultur är den nationella kulturpolitikens största utmaningar, och Kulturrådets förhoppning är att denna omvärldsanalys kan utgöra en del av detta viktiga arbete. Kristina Rennerstedt Generaldirektör Statens kulturråd

6

7 Uppdraget Kulturrådet lämnar en omvärldsanalys till regeringen varje år. Uppdraget för 26 års omvärldsanalys är att svara på frågan hur den nationella kulturpolitiken kan bidra till att alla i hela landet får ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. Kulturrådet har också i uppdrag att redovisa kulturinsatserna i ett regionalt perspektiv. Dessa redovisas i sin helhet i rapporten Kulturinsatser 25 i regionalt perspektiv som ingår i Kulturrådets serie Kulturen i siffror 26/3. I år har Kulturrådet valt att låta de delar som handlar om kulturens finansiering och utbud, liksom en redovisning län för län ingå i omvärldsanalysen. Avsikten är att underlätta för läsaren genom att ge en mer samlad bild av den offentligt finansierade kulturen i ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Arbetet med rapporterna har pågått parallellt och ambitionen är att all den kunskap som har inhämtats i arbetet med det regionala utfallet ska komma omvärldsanalysen till del i ökad utsträckning. I kapitlet om kulturvanor redogörs för hur tillgängligheten till kulturutbudet ser ut genom en beskrivning av den kunskap som idag finns om kulturvanorna. Följande kapitel diskuterar den nationella kulturpolitikens strategier för att öka tillgängligheten till kulturen. I det sista kapitlet återfinns avslutande reflektioner. Begreppsdiskussion I det uppdrag som regeringen gett Kulturrådet för årets omvärldsanalys ryms flera dimensioner. Uppdraget handlar om tillgänglighet i den nationella kulturpolitiken, men även om vikten av att det finns ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. Här följer en genomgång av de begrepp som ryms i uppdraget och hur de används i omvärldsanalysen. Nationell kulturpolitik Huvudfrågan i årets omvärldsanalys är hur den nationella kulturpolitiken kan bidra till tillgängligheten till kulturen. I analysen utgår vi från den gängse definitionen, nämligen att kulturpolitiken avser en samlad nationell struktur för samhällets insatser på kulturområdet. Aktörer inom den kulturpolitiska sfären kan vara såväl stat, som regioner och kommuner, men också det fria kulturlivet, föreningar, entreprenörer och företag. I det här sammanhanget har vi valt att koncentrera oss på konst- och kulturområden som scenkonst, litteratur, film, bibliotek, museer, folkbildning och det fria kulturlivet, däremot inte frågor inom konstnärspolitiken och inte heller kulturarvsområdet i bredare bemärkelse. Massmediepolitiken ligger också utanför det område som vi behandlar. De nationella kulturpolitiska målen Yttrandefrihetsmålet: Värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den Jämlikhetsmålet: Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande Mångfaldsmålet: Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar Självständighetsmålet: Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället Kulturarvsmålet: Bevara och bruka kulturarvet Bildningsmålet: Främja bildningssträvanden Internationaliseringsmålet: Främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet (Beslutade av riksdagen 1996) Alla i hela landet Kulturpolitiken skulle enligt målen i 1974 års kulturpolitiska beslut utformas med hänsyn till eftersatta gruppers behov. I 1996 års kulturpolitiska beslut ersattes det av ett mål om allas möjlighet till delaktighet i kulturlivet. Kulturpolitiken syftar alltså till en utjämning av ojämlikheter i tillgängligheten för medborgarna. Kultur i hela landet blev ett begrepp med utredningen Kultur i hela landet från Den innehåller ett antal förslag om hur och var de av regeringen beslutade förstärkningarna av kulturområdet skulle göras. Utgångspunkten för de förstärkningar som genomfördes åren 1989/9 1991/92 var att inte bara den geografiska spridningen skulle bli bättre utan också att fler skulle kunna ta del av kulturlivet. Statens roll skulle i första hand vara att garantera en organisatorisk struktur för kultur i hela landet och att stimulera den konstnärliga kvaliteten, medan ansvaret för den offentligt finansierade kulturen i större utsträckning än tidigare skulle ligga på regional eller lokal nivå. Tillgång tillgänglighet Tillgänglighetsperspektivet präglar de kulturpolitiska målen. Det handlar om att göra det möjligt för alla att använda kulturen, oavsett vem man är eller var man bor, som utövare eller som konsument. Kulturrådet har dis-

8 kuterat tillgänglighet i tidigare omvärldsanalyser, bland annat utifrån frågor om ny teknik (24) och kulturell mångfald (25). En utgångspunkt är att tillgången till kultur förutsätter att det finns ett verkligt utbud av kultur. Men tillgängligheten kräver att man också undersöker om det finns andra, synliga eller osynliga, hinder för den potentiella publiken att ta del av detta utbud. Ett kulturutbud av hög kvalitet Målet är alltså att alla i hela landet ska ha tillgång till ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. Begreppet kvalitet är under ständig diskussion och definitionerna varierar beroende på sammanhang. Bland annat resonerar Kulturutredningen i sitt betänkande Kulturpolitikens inriktning 1995 om professionell kvalitet och upplevd kvalitet. Kultutredningen menar att i begreppet professionell kvalitet ingår inte bara det som är relevant för konstnärligt arbete utan också arbete vid till exempel museer, bibliotek och arkiv. I begreppet upplevd kvalitet inbegrips mötet mellan utbudet och publiken. Diskussionen om kvalitetsbegreppet sammanfattas i kulturpropositionen (prop 1996/97:3) på följande sätt: Kvalitet, särskilt konstnärlig kvalitet, är inget statiskt. Konstnärlig förnyelse bygger ofta på att nyskapande konstnärer bryter mot rådande kvalitetsuppfattningar. I strävan efter kvalitet är gediget kunnande liksom alternativ till slentrianmässig och schablonartad kulturproduktion av särskild vikt.

9 Kulturens finansiering och utbud Stat, landsting/regioner och kommuner gör årligen stora insatser för kultur. För 25 avsatte det offentliga cirka 19 miljarder kronor inklusive utgifter för folkbildning och mediefrågor. Av detta stod staten för 47 procent, landstingen/regionerna för 1 procent och kommunerna för 43 procent. Till detta kommer de privata kulturutgifterna, som år 25 uppgick till cirka 45 miljarder kronor. I följande avsnitt redovisas kulturens kostnader i ett regionalt perspektiv. En översikt över statens kulturinsatser återfinns i Kulturrådets rapport Kulturinsatser 25 i regionalt perspektiv. Kulturens finansiering Figur 1. Offentliga och privata kulturutgifter 25 Stat, landsting/regioner, kommuner och hushåll Figur 2. Offentliga kulturutgifter Stat, landsting/regioner och kommuner, 25 års priser Stat 2 Kommun 22 Landsting 24 Hushåll Landsting I figur 1 och 2 ingår de statliga kulturutgifterna inom statsbudgetens utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, exklusive trossamfund, ungdomsfrågor samt folkrörelse- och idrottsfrågor. I landstingens/regionernas kulturutgifter ingår förutom direkt kulturstöd även stöd till länsbildningsförbund. Kommunernas kulturutgifter Stat Kommun 25 avser stöd till allmän kulturverksamhet, bibliotek, musikskola/kulturskola och studieorganisationer. Hushållens samlade kultur- och medieutgifter är för 25 beräknat till 44,9 miljarder kronor, vilket utgör ungefär 4 procent av den totala privata konsumtionen. Figur 2 visar att de statliga kulturutgifterna för år 25 uppgår till miljoner kronor och att de har ökat med 11,7 procent under perioden Landstingens/regionernas kulturutgifter uppgår 25 till 1 88 miljoner kronor och har under perioden ökat med 38,8 procent. Kommunernas kulturutgifter 25 uppgår till 8 14 miljoner kronor och har sedan 1998 ökat med 8 procent. Av landstingens/regionernas ökning står Västra Götalandsregionen för cirka 8 procent med anledning av att GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniorkester under perioden överförts från kommunalt till regionalt huvudmannaskap samt att regionen dessutom ökat sina utgifter för kultur. Figur 3. Offentliga kulturutgifter begränsade till politikområdet kulturpolitik Stat Kommun Landsting I figur 3 innefattas för statens del enbart politikområde 28 Kulturpolitik inom utgiftsområde 17 i statsbudgeten. Således ingår inte folkbildning (politikområde Utbildningspolitik) och mediefrågor. För landstingen/regionerna och kommunerna ingår samma underlag som i figur 1 och 2 med undantag för stöden till länsbildningsförbund och studieorganisationer. Om man undantar stödet till folkbildning och mediefrågor uppgår de statliga kulturutgifterna för år 25 till miljoner kronor, de regionala till 1 58 miljoner kronor och de kommunala till miljoner kronor. Procentuellt blir fördelningen 37,6 procent för staten, 1,7 procent för landstingen/regionerna och 51,6 procent för kommunerna.

10 Några mått på kulturutbudet Figur 4. Teater- och dansföreställningar samt konserter med statsbidrag Figur 6. Biograffilmer, antal visningar Källa: Statens kulturråd. Antalet statligt stödda teater- och dansföreställningar samt konserter har minskat till och med 24 för att sedan öka 25, då de uppgår till nästan 4. Figur 5. Visningar för grupper på museer och konsthallar Teater- och dansföreställningar samt konserter Källa: Uppgifter från Svenska Filminstitutet Att antalet visningar har ökat så mycket under perioden kan delvis förklaras med att antalet biosalonger ökat från till Flera av dem har tillkommit i så kallade multiplexbiografer, alltså biografer med mer än en salong. Fler biografer som visar film under ett större antal timmar är en viktig förklaring till det ökade antalet visningar. Figur 7. Kulturprogram hos studieförbunden Källa: Kulturrådets statistik rörande museer och konsthallar Angående det vikande antalet visningar för grupper vid museer och konsthallar fram t.o.m. 25 kan sägas att år 1998 var ett extremt toppår. Åren närmast före 1998 var antalet visningar färre eller på samma nivå som under 2-talet. Om man bortser från 1998 är skillnaderna mellan åren relativt små och kan inte sägas utgöra någon särskild trend. Källa: Kulturrådets statistik rörande studieförbunden Antalet kulturprogram hos studieförbunden har ökat med 29 procent, från år 1998 till år 25. Kulturprogrammen kan delas in i åtta kategorier. Föreläsningar är den mest populära kategorin med drygt 84 arrangemang 25. Därefter kommer sång och musik med 78 arrangemang. De andra kategorierna utgörs av dramatisk framställning med drygt 19 arrangemang, film/foto/bild med 12 arrangemang och dans med 6 arrangemang. Kategorin utställningar hade 15 arrangemang, litteratur 3 arrangemang och konst/konsthantverk 3 arrangemang år 25. Drygt 8 procent av alla kulturprogram som studieförbunden anordnar görs i samverkan/medverkan med andra arrangörer. 36 procent av alla kulturprogram anordnades i samverkan med kulturarbetare år 25. 1

11 Offentliga kulturutgifter Statens kulturutgifter De statliga kulturutgifterna har ökat med drygt 9 miljoner kronor i fasta priser mellan I kronor per invånare är ökningen från 93 kronor till 988 kronor, det vill säga 9,3 procent. Den största andelen av de statliga kulturutgifterna 25 avsåg folkbildningen, som omfattade 3 procent av de totala utgifterna. Det var en minskning med 4 procent i förhållande till Till kulturmiljö, museer och utställningar avsattes 22 procent en ökning med 4 procent från Under perioden har fri entré införts på ett antal museer. Vidare har insatser gjorts för att stärka de regionala museernas pedagogiska verksamhet. 14 procent avsåg teater och dans 25, det vill säga samma andel som Inom scenkonstområdet har staten ökat sina insatser för musikteatrar, mindre regionala teatrar, fria teater- och dansgrupper samt för dansområdet generellt. Insatser för att förbättra konstnärernas arbetsvillkor har också genomförts. Mest statligt kulturstöd per invånare 25 fick Gotland med 85 kronor. Därefter kom Västernorrland med 617 och Västerbotten med 46 kronor per invånare. Dessa uppgifter avser direkta bidrag från tio myndigheter/institutioner. Landstingens/regionernas kulturutgifter Landstingen/regionerna har ökat sina insatser för kultur från drygt 1,35 miljarder kronor 1998 till knappt 1,9 miljarder kronor 25 en ökning med 38,8 procent. I kronor per invånare var ökningen 55 kronor, från 153 kronor till 28 kronor. Över 8 procent av den ökningen står Västra Götalandsregionen för, dels beroende på att man tagit över huvudmannaskapet för GöteborgsOperan och Göteborgs Symfoniker från Göteborgs stad, men även beroende på en ökad regional satsning på kultur. Andra län som kraftigt ökat sina kulturutgifter är Jönköpings län, Skåne, Södermanland och Västmanland. Figur 8. Statliga kulturutgifter Tusental kronor. 25 års priser Summa Kronor per invånare Figur 9. Statliga kulturutgifter fördelade efter ändamål , procent och tusental kronor. 25 års priser Allmän kulturverksamhet Teater och dans Musik 47 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter Bild och form samt konsthantverk Ersättning och bidrag till konstnärer Arkiv Museer, utställningar och kulturmiljö Film och medier Forskning Folkbildning Mediefrågor 512 Summa procent Summa tkr Figur 1. Landstingens/regionernas kulturutgifter Tusental kronor. 25 års priser Summa Kronor per invånare

12 Statliga kulturutgifter 25. Länsvis. Kronor per invånare Landstingens/regionernas kulturutgifter. Kronor per invånare 25 Statliga kulturbidrag 25 Länsvis, kronor per invånare 393 till 85 (3) 288 till 392 (2) 248 till 287 (3) 177 till 247 (9) till 176 (4) Landstingens/regionernas kulturutgifter 25 Länsvis, kronor per invånare 345 till 43 (1) 286 till 345 (2) 227 till 286 (5) 168 till 227 (5) 19 till 168 (7) För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 31 kronor per invånare. 12

13 Landstingen/regionerna avsatte 24 procent av sina kulturutgifter till musik 25, vilket var en ökning med 13 procentenheter från För teater och dans samt bild och form avsattes 17 procent vardera 25, vilket var ungefär oförändrat i förhållande till Folkbildningen har fått minskade resurser under perioden från 24 procent till 16 procent av de totala kulturutgifterna. Av länen avsatte Västra Götaland 43 kronor per invånare för kultur 25, vilket var det högsta beloppet. Därefter kommer Västernorrland och Jämtland med 318 respektive 289 kronor per invånare. Figur 11. Landstingens/regionernas kulturutgifter fördelade efter ändamål, procent och tusental kronor. 25 års priser Teater och dans Musik Bild och form Museer, utställningar och kulturmiljö Bibliotek Film och medier Folkbildning Ungdomsorganisationer 63 Ersättning och bidrag till konstnärer Allmänna kulturutgifter Summa procent Summa tkr

14 Kommunernas kulturutgifter Kommunerna har ökat sina kulturinsatser från miljoner kronor 1998 till 8 14 miljoner kronor 25. Det motsvarar en ökning på 8 procent. I kronor per invånare har skett en ökning med 49 kronor från 851 kronor till 9 kronor. Den största kulturutgiften 25 för kommunerna var biblioteken med 41 procent av totalutgifterna. Den har hållit sig ganska konstant under perioden. Därefter följer allmän kulturverksamhet med 32 procent 25, en minskning med 4 procentenheter sedan Musikskolor/kulturskolor omfattade 2 procent 25, vilket var en ökning med 3 procentenheter från Stödet till studieorganisationerna låg på 7 procent 25. De län inom vilka kommunerna avsatte mest resurser för kultur 25 var Västernorrland, Västerbotten och Gotland (som inte har landsting). Kommunerna i Västernorrlands län avsatte i genomsnitt kronor per invånare och i Västerbotten avsatte kommunerna kronor per invånare. Gotlands kommun lade kronor per invånare på kultur 25. Kommunernas och landstingens/regionernas samlade kulturinsatser per län De län i vilka kommuner och landsting/regioner tillsammans hade de högsta kulturutgifterna var Västernorrland och Västerbotten följt av Norrbotten, Gävleborg och Dalarna. Västernorrland avsatte kronor per invånare, Västerbotten kronor per invånare, Norrbotten kronor per invånare, Gävleborg kronor per invånare och Dalarna 1 26 kronor per invånare. Om man också lägger till de direkta statliga kulturbidragen ligger Västernorrland och Gotland högst med 2 99 kronor per invånare respektive kronor per invånare. Därefter följer Västerbotten med kronor per invånare. Figur 12. Kommunernas kulturutgifter Tusental kronor. 25 års priser Summa Kronor per invånare Figur 13. Kommunernas kulturutgifter fördelade efter ändamål, procent och tusental kronor. 25 års priser Allmän kulturverksamhet Bibliotek Musik-/kulturskola Stöd till studieorganisationer 3 72 Summa procent Summa tkr

15 Kommunernas kulturutgifter. Länsvis, kronor per invånare 25 Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter. Länsvis, kronor per invånare 25 Kommunernas kulturutgifter 25 Länsvis, kronor per invånare 1 71 till (3) 98 till 1 71 (4) 889 till 98 (3) 798 till 889 (8) 77 till 798 (3) Landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 25 Länsvis, kronor per invånare till (2) till (3) 1 96 till (5) 968 till 1 96 (9) 841 till 968 (2) 15

16 Statliga bidrag, landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter 25. Länsvis, kronor per invånare Totala offentliga kulturutgifter 25 Länsvis, kronor per invånare 1 88 till 2 99 (2) 1 68 till 1 88 (1) 1 48 till 1 68 (3) 1 28 till 1 48 (7) 1 81 till 1 28 (8) För staten ingår stöd från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. Utöver dessa myndigheters utgifter har staten andra kulturutgifter som inte går att bryta ner per län. Summan av dessa utgifter motsvarar 437 kronor per invånare. Utöver detta har staten utgifter för folkbildning motsvarande 31 kronor per invånare. 16

17 Redovisning län för län De statliga kulturinsatserna i länen Insatser från statliga myndigheter/institutioner Totalt omfattade de statliga kulturutgifterna nästan 9 miljarder kronor år 25 varav ca 5,5 miljarder kronor avsåg utgifter under politikområdet Kulturpolitik, drygt 2,7 miljarder kronor folkbildning och drygt 65 miljoner kronor mediefrågor. Av de 5,5 miljarder kronorna avseende kulturpolitik har det i denna rapport varit möjligt att redovisa de regionala bidrag som fördelats av tio statliga myndigheter/institutioner. Dessa myndigheter/institutioner är Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden, Boverket, Riksteatern och Rikskonserter. För Riksteatern och Riksutställningar har de insatser som gjorts i länen räknats om i faktiska belopp. Bidragen från dessa myndigheter/institutioner uppgick 25 till drygt 2,2 miljarder kronor. De största bidragen fick Västra Götalands län, följt av Stockholms län. Störst bidrag per invånare fick Gotlands län följt av Västernorrlands län. Av de statliga ekonomiska insatserna kommer huvuddelen från Kulturrådets bidragsgivning. 25 avsåg 57 procent Kulturrådets bidrag. Därefter följde Riksantikvarieämbetet med 12 procent och Riksarkivet med 9 procent. Utöver de direkta ekonomiska bidragen gör många nationella kulturinstitutioner andra insatser i länen såsom vandringsutställningar från Riksutställningar och de centrala museerna samt utlån av föremål och arkivalier. Kostnaden för dessa insatser har hittills inte kunnat beräknas. Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars verksamhet i länen Riksteatern har ökat antalet föreställningar med nästan 25 procent (eller närmare 5 stycken) mellan 1999 och 25. Den största delen av ökningen har gjorts i Stockholms län och väl där har merparten av framträdandena gjorts på Södra Teatern. I övrigt varierar antalet framträdanden som Riksteatern gör i länen ganska mycket från år till år. Det är svårt att se några tydliga utvecklingstendenser annat än att Region Skåne fått en ganska kraftig ökning av antal framträdanden sedan Fram till 23 var det nästan frågan om en fördubbling, men antalet har minskat något de två påföljande åren. För övrigt kan man se att Västra Götaland var det län som fick näst flest besök av Riksteatern år 25, att Västerbottens och Gävleborgs län har jämförelsevis många framträdanden i förhållande till sin befolkningsstorlek och att Gotland under alla år som sammanställningen omfattar fått mycket få besök av Riksteatern. De senaste tre åren har Gotland fått färre än tio besök per år. Flera av de län som har en vital regional teaterscen med många föreställningar hör till de län som får lägst antal eller relativt få föreställningar från Riksteatern. Detta gäller Gotlands, Västmanlands, Uppsala och Jönköpings län, som alla under år 25 redovisat mer än 3 föreställningar på de lokala eller regionala teaterscener med statligt stöd som finns i respektive län. (Södermanlands län har redovisat 884 föreställningar och konserter inom ramen för Sörmlands musik och teater hur stor andel av denna summa som var teaterföreställningar är oklart.) På motsvarande sätt hör Hallands och Gävleborgs län till de län (storstadsregionerna undantagna) som fått flest föreställningar från Riksteatern under 25 och som samtidigt haft relativt få föreställningar på de regionala teaterscenerna. Antalet framträdanden som Rikskonserter gör i länen under ett år har varierat ganska mycket under perioden År 25 var ett år med många konsertframträdanden, ungefär 2 procent fler än exempelvis under 21 och 23. Flest konserter gjorde Rikskonserter 25 i Stockholms län nästan 25 procent av alla Rikskonserters framträdanden i Sverige gjordes i Stockholms län. I övrigt görs vanligen mellan 1 och 4 konserter i de olika länen under ett år, med några undantag. Region Skåne fick uppleva 79 framträdanden under 25. Gävleborgs län tog emot 46 framträdanden, och har sammanlagt under perioden haft så många besök att länet intar en fjärde plats i totala antal konsertbesök av Rikskonserter efter de tre storstadslänen. Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Örebro län fick alla ta emot färre än tio besök från Rikskonserter under 25, vilket har varit regel för de tre sistnämnda under perioden, men för Kronobergs län var åtta konserter en bottennotering. Eftersom antalet besök från Rikskonserter i länen varierar så kraftigt mellan åren är det svårt att se några särskilda utvecklingstendenser. Möjligen kan man ana en viss nedgång i antalet framträdanden i Dalarnas län mellan 1999 och 25. I övrigt går det både upp och ner. Det finns en antydan till obalans i hur Rikskonserters konserter fördelas över landet. Det visar sig att län med relativt stor regional musikverksamhet även får jämförelsevis många besök från Rikskonserter. Detta gäller exempelvis Gävleborgs län där Rikskonserter framförde 46 konserter under 25 (fler konserter hade Rikskonserter 25 bara i Region Skåne och i Stockholms län) och där Musik Gävleborg och Gävle Symfoniorkester tillsammans redovisat att man framfört över 6 konserter år 25, en siffra som står sig mycket väl i jämförelse med den regionala musikverksamheten i andra län. På motsvarande sätt 17

18 hade även Hallands, Västernorrlands och Västmanlands län relativt många konserter från Rikskonserter under 25 samtidigt som den regionala musikverksamheten redovisat jämförelsevis många framträdanden. Här gäller förstås att analysera vad som faktiskt ingår i respektive regionala musikverksamhets redovisning. I andra änden av skalan har vi Örebro län, där Rikskonserter framförde konserter vid endast fyra tillfällen under 25 och där den regionala musikverksamheten tillsammans med Svenska kammarorkestern tillsammans redovisat 224 konserter, en mycket låg summa i jämförelse med övriga län. Gotlands län har liknande förhållanden för Rikskonserter och den regionala musikverksamheten som Örebro län. Måttet för Riksutställningars verksamhet ute i länen är antalet visningsdagar för turnerande utställningar. Under perioden har det sammanlagda antalet visningsdagar per år varierat mellan cirka 2 6 och cirka 3 7. Även för de enskilda länen är variationen mycket stor och det går inte att se några särskilda tendenser till ökat eller minskat antal visningsdagar i någon del av landet. Totalt för perioden kan man dock konstatera att Gotlands, Kronobergs och Hallands län har lägst antal visningsdagar. Dessa län är också de enda som blivit utan besök från Riksutställningar vissa år: Gotland hade ingen av Riksutställningars produktioner vare sig 2, 21 eller 25, Kronoberg blev utan 23 och 25 och i Halland visades ingen utställning 22. I ett försök att sammanställa nyckeltal för den verksamhet som Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar bedriver i länen, har beräknats sammanlagda antalet framträdanden, konserter och visningsdagar per 1 invånare i respektive län. Det visar sig då att Jämtlands län hamnar i topp med värdet 16,1 och Gotland lägst med värdet 1,6. Medianvärdet är 5,2. Övriga län med höga värden är Västernorrlands län (14,4), Södermanlands län (11,6), Västerbottens län (11,1) och Norrbottens län (1,4). För Västerbottens län är det Riksteaterns många framträdanden som har en avgörande roll, medan Riksutställningars verksamhet får stort genomslag för de övriga länen. Landstingens/regionernas kulturinsatser Landsting/regioner med stora kulturinsatser De tre storstadsregionerna har av naturliga skäl störst utgiftssummor. Allra mest spenderade Västra Götaland, som för 25 redovisat 615,5 miljoner kronor som kulturutgifter. Stockholms län använde 225,8 miljoner kronor och Region Skåne 127,2 miljoner kronor. Genom skatteväxlingsavtal har Region Skåne därtill överfört ett regionbidrag till kultur på 184 miljoner kronor till Malmö kommun som i sin tur fördelat medlen. Övriga 17 län har redovisat totalsummor för kulturutgifter mellan 29 miljoner kronor och 77 miljoner kronor. Lägst utgifter för kultur redovisar Blekinge, Kronobergs, Jämtlands och Kalmar län. År 25 hade Västra Götaland ojämförligt störst kulturutgifter per invånare (43 kr/inv.). Jämtlands (318 kr/ inv.) och Västernorrlands län (289 kr/inv.) låg på andra respektive tredje plats, följda av Västerbotten (256 kr/inv.) och Norrbotten (252 kr/inv.). Region Skåne hade, trots sin stora ökning av kulturutgifterna under perioden, fortfarande lägst utgifter per invånare (19 kr/inv.). I dessa siffror inräknas emellertid inte det ovan nämnda regionbidraget till Malmö kommun, vilket avsevärt skulle öka antalet kronor per invånare. Närmast före dem i listan finner man Stockholms (134 kr/inv.), Uppsala (134 kr/ inv.), Hallands (153 kr/inv.) och Kalmar län (159 kr/inv.) som alla fått lägre kulturutgifter per invånare sedan 1998 även om de i några fall ökat de faktiska utgifterna räknat i 25 års priser. Landsting/regioner som ökar sina kulturinsatser mest Mellan 1998 och 25 slogs ett antal län i Västsverige samman till Region Västra Götaland. Den nya regionens kulturutgifter var 25 ungefär 325 procent högre än vad ursprungslänens utgifter var 1998 räknat i 25 års priser. Detta berodde bland annat på två viktiga institutioners överförande från kommunalt till regionalt huvudmannaskap, men även på en generell satsning på kulturområdet i regionen. Även en rad andra län har ökat sina kulturutgifter väsentligt under perioden. Jönköpings län har sedan 1998 ökat sina kulturutgifter med 44 procent (23 miljoner kronor i 25 års priser), vilket finner sin grund bland annat i medel till projekteringen av Museum Vandalorum, särskilda medel till folkrörelsearkiv och filmkonsulentverksamhet samt en allmän satsning på musik och teater i länet. Vidare har Skåne, Södermanlands och Västmanlands län ökat sina kulturutgifter under perioden med mellan 3 och 4 procent räknat i 25 års priser. En viktig skillnad mellan dessa län är att Skåne redan före ökningen hade större utgifter än Västmanland och Södermanland. Skåne ökade sina kulturutgifter från 9,6 miljoner kronor till 127,2 miljoner kronor, medan exempelvis Västmanland ökade från 32,3 miljoner kronor till 42,2 miljoner kronor. Även Örebro och Västernorrlands län har haft ökningar på runt 1 miljoner kronor räknat i 25 års priser, men eftersom de 1998 låg på en högre nivå än Västmanland och Södermanland har deras relativa ökning varit ungefär 15 procent. Övriga ökningar är ganska små. Landsting/regioner där kulturinsatser minskar För några län har utvecklingen gått åt andra hållet. Störst minskning har Norrbottens län haft där kulturutgifterna 18

19 år 25 var 13 procent lägre än år 1998 räknat i 25 års priser. Men då ska man ha i minne att Norrbottens län 1998 var det län efter de tre storstadslänen som hade de största kulturutgifterna i landet. I Kronobergs, Kalmars, Värmlands och Gävleborgs län har minskningarna varit mindre än 5 procent. Kulturområden som får stöd av landsting/regioner Musik Musikens andel av landstingens totala kulturutgifter har ökat från 11 procent 1998 till 24 procent 25. Till stor del är detta avhängigt överförandet av de två stora musikinstitutionerna i Göteborg från kommunalt till regionalt huvudmannaskap. Bara tre av länen har Musik som det största delområdet. Men Musik är ändå det område där landstingen och regionerna sammantaget har störst utgifter, vilket beror på att Västra Götaland och Stockholm har så stora utgifter inom området. Sammanlagt 456,6 miljoner kronor redovisas under rubriken Musik 25, vilket utgör nästan en fjärdedel av de samlade kulturutgifterna. I Stockholm och Västra Götaland var musikområdets andel över 4 procent. De har även störst utgifter räknat i kronor: Västra Götaland använde 253,6 miljoner kronor till Musik under 25 och Stockholm 94,4 miljoner kronor, vilket delvis förklaras av de stora symfoniorkestrarna i dessa län. Andelen för Musik i övriga län varierar mellan,1 procent (Värmland) och 21 procent (Västerbottens län). Värmland har redovisat endast 62 kronor under Musik, men det innebär inte att man helt saknar regional musikverksamhet Värmlandsoperan redovisas under rubriken Teater. Museer och utställningar samt Kulturmiljövård Inom områdena Museer och utställningar samt Kulturmiljövård hade landstingen och regionerna tillsammans utgifter om 355,3 miljoner kronor år 25, vilket är nästan en femtedel av de samlade kulturutgifterna. Inga stora förändringar av områdets andel av de totala utgifterna har skett under perioden Några landsting har påpekat att arbete med kulturmiljövård är en stor och viktig del av länsmuseets verksamhet. Därför har Kulturrådet valt att slå samman de båda kategorierna i länsbladens redovisning. Fem län har Museer och utställningar som största utgiftsområde. I Uppsala, Jämtland och Sörmland utgör utgifterna för Museer och utställningar omkring en tredjedel av respektive läns samlade kulturutgifter. Detta motsvaras av summor mellan 12,4 miljoner och 16,6 miljoner kronor. I övriga län är andelen för Museer och utställningar mellan 4,1 procent (Stockholm) och 26 procent. Västra Götaland redovisade 18,9 miljoner konor. Övriga län ligger mellan 5 miljoner och 17 miljoner kronor. Teater och dans Sammantaget har landstingen och regionerna haft utgifter om 32,7 miljoner kronor inom Teater och dans, varav Teater står för 296, miljoner kronor och Dans för 24,7 miljoner kronor. Åtta län har Teater och dans som sitt största utgiftsområde. Utgifterna för Teater och dans har utgjort ungefär en sjättedel av landstingens och regionernas samlade kulturutgifter under hela perioden I flera län utgjorde utgifterna för Teater ungefär 3 procent av respektive landstings kulturutgifter (Östergötland, Jönköping, Värmland, Gävleborg). Detta motsvaras av summor mellan 16,9 miljoner och 21,8 miljoner kronor. Lägst andel hade landstinget i Uppsala län, som redovisar 2,9 procent (1,2 miljoner kronor) av sina kulturutgifter under rubriken Teater. Skälet till detta är att det inte finns någon länsteater i Uppsala län. Däremot finns en stadsteater med statligt stöd i Uppsala, men med kommunen som huvudman. Övriga landstings och regioners utgifter för Teater ligger mellan 6 procent och 24 procent, vilket motsvaras av summor mellan 4 miljoner och 85 miljoner kronor (Västra Götaland). När man räknar ihop Teater och Dans sker en viktig förändring: Västernorrland kommer då upp till samma andelsnivå som de län som använder en stor andel av sina kulturutgifter inom området Teater. Andelen för utgifter inom Dans är för landstinget i Västernorrland 13,5 procent (1,4 miljoner kronor) och för Teater 15,3 procent (11,9 miljoner kronor). I Västernorrland finns en av landets få dansinstitutioner (NorrDans). De flesta övriga landsting och regioner har redovisat andelar för Dans mellan,2 och 3 procent (mellan,1 miljoner och 2,7 miljoner kronor). Några landsting har inga utgifter alls under rubriken Dans: Kronoberg, Kalmar, Jämtland och Västmanland. I Västmanland redovisas utgifterna för Dans under rubriken Musik. Folkbildning Landstingen och regionerna använde under 25 i genomsnitt ungefär en sjättedel av sina kulturutgifter till Folkbildning. Det är en väsentlig minskning från 1998 då andelen var nästan en fjärdedel. Till området räknas dels stöd till länsbildningsförbund, dels stöd till studieförbund. Sammanlagt redovisas 299,5 miljoner kronor under rubriken Folkbildning år 25. För fyra län var Folkbildning det största av kulturutgiftsområdena. Mest pengar för Folkbildning använde Västra Götaland (49,7 miljoner kronor), men det län som använde störst andel av de totala kulturutgifterna till Folkbildning var Blekinge (34 procent). De flesta landsting och 19

20 regioner har betydligt större utgifter till studieförbund än till länsbildningsförbund. Utgifterna till studieförbund varierar mellan 4,4 miljoner och 48,5 miljoner kronor. Kronoberg utbetalar alla medel till studieförbund via länsbildningsförbundet (8,4 miljoner kronor), medan flera län inte har några utgifter alls till respektive länsbildningsförbund. Utgifterna för länsbildningsförbund hos de län utom Kronoberg som har några att redovisa varierar mellan 53 kronor och 2,7 miljoner kronor. Övriga kulturområden Av uppgifterna inom övriga områden kan nämnas att Västernorrland var det landsting som använde störst andel av sina kulturutgifter till området Bibliotek och litteratur (15,5 procent), medan Värmland var det län som hade störst andel inom området Film och AV-medier (1,7 procent). Kommunernas kulturinsatser i regionalt perspektiv Inte oväntat är det kommunerna i storstadslänen som har de största kulturutgifterna räknat länsvis. Kommunerna i Stockholms län hade 25 tillsammans utgifter för 1,62 miljarder kronor, medan Västra Götalands-kommunerna och Skåne-kommunerna hade utgifter för 1,27 miljarder respektive 1,21 miljarder kronor. Därefter följer kommunerna i Östergötland (369 miljoner kronor) och Västerbotten (289 miljoner kronor). Minst utgifter för kultur redovisar kommunerna i Gotlands, Jämtlands, Blekinge och Kronobergs län. Enskilda kommuner med stora kulturutgifter är förstås Stockholm och Göteborg, som båda har större utgifter än alla Östergötlands kommuner tillsammans. Även Malmö och Helsingborg är kommuner med kulturutgifter som tydligt skiljer sig från vad övriga kommuner har redovisat. Ser man till befolkningsstorleken är det kommunerna i Västernorrlands län som tillsammans har störst utgifter: där betalar man ungefär kronor per invånare. Gotland och Västerbotten har respektive kr/invånare. Även i Region Skåne och i Gävleborgs län har kommunerna kulturutgifter som motsvarar mer än 1 kronor per invånare. Kommunerna i Upplands, Hallands och Jönköpings län betalar minst räknat i kronor per invånare. Helsingborg är den kommun som utan konkurrens har störst kulturutgifter i förhållande till sin befolkningsstorlek. I Helsingborg motsvarade kulturutgifterna 1 71 kronor per invånare år 25. Även i Härnösand och Arvidsjaur hade man mer än 1 5 kronor per invånare i utgifter. Något om kommunernas ökningar och minskningar av kulturutgifter Kommunerna i Skåne ökade sina kulturutgifter med sammanlagt drygt 18 miljoner kronor mellan 1998 och 25 räknat i fasta priser. Mer än hälften av den ökningen står Helsingborgs kommun för, medan Malmö kommun minskat sina utgifter under perioden med 38 miljoner kronor räknat i fasta priser. Kommunerna i de båda andra storstadslänen har också ökat sina kulturutgifter med jämförelsevis stora summor, kommunerna i Stockholms län med 93,7 miljoner kronor och kommunerna i Region Västra Götaland med 75,4 miljoner kronor räknat i 25 års priser. Kommunerna i Jönköpings, Örebro och Hallands län gjorde tillsammans ökningar av kulturutgifterna med drygt 3 miljoner kronor i respektive län mellan 1998 och 25. Kommunerna i Västernorrlands och Västmanlands län har minskat sina kulturutgifter mellan 1998 och 25 med 7 miljoner respektive 12 miljoner kronor räknat i fasta priser. Relativt sett är Blekinge det län där kommunernas kulturutgifter ökat mest mellan 1998 och 25 räknat i 25 års priser. Sammantaget hade de blekingska kommunerna ökat sina utgifter för kultur med nästan 21 procent under perioden. I Hallands län var kommunernas ökning av kulturutgifterna nästan 18 procent liksom i Region Skåne. I Kalmar, Jönköpings och Örebro län är kommunernas ökning av kulturutgifterna omkring 15 procent mellan 1998 och 25. Även räknat i kronor per invånare var ökningen kraftigast i Blekinge län där kommunerna sammanlagt ökat sina kulturutgifter med 157 kronor per invånare mellan 1998 och 25 räknat i 25 års priser. Befolkningen i Kalmar, Örebro och Jönköpings län samt i Region Skåne har också kunnat tillgodogöra sig i genomsnitt över 1 kronor per invånare i sammanlagda kommunala kulturutgifter i respektive län. Räknat i fasta priser visar det sig att kommunerna i två län, Södermanlands och Västmanlands län, minskat sina utgifter med 16 respektive 61 kronor per invånare under perioden. Insatsområden Liksom för landstingen finns för kommunerna en tendens till omfördelning mellan områdena för kulturutgifter. För kommunerna har under perioden en omfördelning av kulturutgifterna skett, så att andelen för Musikskola/Kulturskola ökat med tre procentenheter från 17 procent till 2 procent, medan den andel som redovisats som Allmän kulturverksamhet minskat från 36 procent till 32 procent. I samtliga län utom två är Bibliotek den kategori som kommunerna redovisat störst andel utgifter inom. Länsvis är genomsnittsandelen för biblioteksutgifterna 41 procent. Andelen varierar mellan 35 procent (genomsnitt för kommunerna i Västernorrlands län) och 54 procent (Kronobergs län). 132 kommuner har redovisat mer än 2

21 hälften av sina kulturutgifter i kategorin Bibliotek. Fyra enskilda kommuner har redovisat så mycket som 8 procent eller mer av utgifterna i denna kategori. Störst andel har Bollebygd (93,8 procent) och Sorsele (87,6 procent). I Skåne och Västernorrland har Allmän kulturverksamhet större andel av utgifterna än Bibliotek. Genomsnittet för samtliga kommuners utgifter för Allmän kulturverksamhet är 32,2 procent. Andelen varierar mellan 13,4 procent (Kronobergs län) och 4,6 procent (Region Skåne). Sju kommuner har redovisat över 5 procent av utgifterna under rubriken Allmän kulturverksamhet. Störst andel har Helsingborg (67,6 procent) och Norrköping (55,6 procent). I genomsnitt 2,1 procent av kommunernas kulturutgifter har redovisats i kategorin Musikskolor/kulturskolor. Länsgenomsnitten varierar mellan 12,1 procent (Gotlands län) och 29,1 procent (Örebro län). Den högsta angivna andelen av utgifterna i denna kategori för en enskild kommun är 72,7 procent (Mellerud). Den minsta av de fyra kategorier som kommunernas kulturutgifter indelas i är Studieorganisationer. I genomsnitt har kommunerna redovisat att 6,7 procent av deras kulturutgifter fördelas till denna kategori. Genomsnittet för kommunerna länsvis varierar mellan 4,3 procent (Västernorrlands län) och 14,2 procent (Kronobergs län). Många kommuner redovisar en mycket låg andel av sina kulturutgifter i kategorin Studieorganisationer elva kommuner har redovisat att de inte har några nettoutgifter för Studieorganisationer. Bara Strömstad (39,2 procent) har redovisat störst andel av sina kulturutgifter i kategorin Studieorganisationer. Länsvisa redovisningar I det följande görs länsvisa redovisningar av kulturutgifter och kulturutbud med utgångspunkt i de uppgifter som Kulturrådet har tillgång till. Länsbladen gör således inte anspråk på att ge en fullständig bild av all kulturverksamhet i länen. Länsbladen innehåller följande uppgifter: några fakta om respektive län, antal kulturinstitutioner med statligt stöd, kulturutbud och kulturdeltagande med utgångspunkt i Kulturrådets statistik och andra tillgängliga uppgifter, Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars verksamhet, kulturutgifter per invånare, landstingens/regionernas och kommunernas kulturutgifter fördelade efter ändamål, statliga kulturutgifter samt direkta bidrag från tio statliga myndigheter/institutioner, Kulturrådets andel av de statliga kulturbidragen, EU:s stöd till projekt med kulturanknytning. Att tänka på vid läsningen Merparten av de nationella kulturinstitutionerna finns i Stockholm. Med hänsyn till deras nationella uppdrag har de nationella kulturutgifterna fördelats på samtliga län i relation till deras invånarantal. Dessa utgifter anges som en särskild delmängd i statens stapel i diagrammet som visar offentliga kulturutgifter per invånare 25 i respektive län. Statens utgifter för folkbildning har också fördelats på länen efter invånarantal, eftersom det inte är möjligt att utifrån tillgängligt underlag fördela dessa utgifter länsvis exakt efter användning. Medelvärdet för antal föreställningar som Riksteatern gjorde i länen under 25 var 119, men ett mycket högt antal föreställningar i Stockholms län höjer medelvärdet avsevärt. Medianvärdet för Riksteaterns föreställningar i länen 25 var 73. Medelvärdet för Rikskonserters antal konserter i länen 25 var 3, medianvärdet var 22. Medelvärdet för antalet visningsdagar för Riksutställningars utställningar i länen 25 var 125, medianvärdet var 87. Medelvärdet för antalet lån per invånare vid folkbiblioteken i landet var 7,9 år 25, medianvärdet för lån per invånare vid folkbiblioteken länsvis var 8,3. Medelvärdet för antalet besök per öppethållandedag vid museerna i landet var 353 år 25, medianvärdet för besök per öppethållandedag vid museerna länsvis var 261. Uppgifter om länens kulturutbud och deltagande är hämtade dels från Kulturrådets statistik för 25 rörande museer och konsthallar, studieförbund samt folkbibliotek, dels från uppgifter om scenkonstområdet som har sammanställts inom Kulturrådet. Uppgifter om folkmängd, yta, befolkningstäthet, andel med utländsk bakgrund, andel upp till och med 17 år, andel över 65 år samt antal kommuner kommer från Statistiska centralbyrån. 21

22 blekinge A Arkiv B Bibliotek D Dans F Filmverksamhet M Museer MT Musikteater O Orkestrar RM Regional musikverksamhet T Teater Bräkne-Hoby A F Ronneby B RM B M(2) Karlskrona Blekinge Fakta om blekinge Arkiv: Offentliga kulturutgifter (inkl. folkbildning för Bibliotek: Länsbibliotekkommun Sydost, och Karlskrona, landsting/region). Ronneby25 års priser Folkmängd: Filmverksamhet: (ligger i Växjö) Yta: km 2 Länsmusik: Musik i Blekinge, 4 Karlskrona Befolkningstäthet: 51 inv/km Teater: 2 35 Andel med utländsk bakgrund: Musikteater: 9,6 procent Andel upp till och med 17 år: Orkestrar: 2,3 procent 3 Dans: Andel över 65 år: 2,1 procent 25 Museer: Blekinge Museum, Karlskrona Antal kommuner: 5 2 Marinmuseum, Karlskrona 15 Kommun Besök/verksamhet vid statligt stödda kulturinstitutioner 25 Antal förest./ konserter/ Institution visningar Antal besök Blekingearkivet, Bräkne-Hoby - - Länsbibliotek Sydost, Karlskrona, Ronneby A Reaktor Sydost, Ronneby - - Musik i Blekinge, Karlskrona Blekinge Museum, Karlskrona Marinmuseum, Karlskrona 127 Regionteatern Blekinge-Kronoberg, Växjö Biografstatistik A Totalt antal utlån vid folkbiblioteken i länet 1 5 I de statliga kulturutgifterna ingår endast bidrag från Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Stiftelsen framtidens kultur, Allmänna arvsfonden (ej 1998), Boverket. Även Rikskonserter och Riksteatern ingår. För dessa gäller en kostnadsberäkning baserad på verksamheten i länet. Offentliga kulturutgifter per invånare 25 Kr/inv Stat Region 4 Kommun Region Stat n Kulturutgifter n Folkbildning n Övriga nationella kulturutgifter skattade per invånare För staten gäller: n Direkta bidrag enligt ovan. n Utgifter för folkbildning skattade per invånare. n Övriga nationella kulturutgifter skattade per invånare. 22

23 Kommunernas totala kulturutgifter fördelade efter ändamål Riksteaterns, Rikskonserters och Riksutställningars utbud 25 Antal Allmän kulturverksamhet Studieorganisationer Bibliotek Musikskola, kulturskola Riksteatern (föreställningar) Rikskonserter (konserter) Riksutställningar (visningsdagar) Totalt antal framträdanden för dessa tre institutioner per 1 inv: 8,. Landstingets/regionens totala kulturutgifter fördelade efter ändamål Teater och dans Musik Bild och form Museer, utställningar och kulturmiljö Bibliotek Film och medier Ungdomsorganisationer Ersättning och Allmänna bidrag till konstnärer kulturutgifter Folkbildning Finansiering I Blekinge län fördelades under 25 de offentliga kulturutgifterna (exkl. folkbildning) så att kommunerna stod för 68 procent, regionen för 1 procent och staten för 22 procent. Kommunerna i Blekinge län hade utgifter för kultur (inkl. folkbildning) om sammanlagt 134,6 miljoner kronor 25 en ökning med 21 procent i 25 års priser sedan Regionen fördelade 29,2 miljoner kronor till kultur (inkl. folkbildning) år 25, vilket var en minskning med 4,7 procent sedan 1998 räknat i 25 års priser. De direkta statliga bidragen till kulturverksamhet i Blekinge (exkl. folkbildning) uppgick 25 till 4,4 miljoner kronor, varav drygt hälften kom från Kulturrådet. EU:s stöd till sju kulturprojekt i Blekinge (varav ett delat med Skåne och ett delat med Kronoberg) uppgick 25 till 3 miljoner kronor. Utbud Blekinge har länsinstitutioner inom teater, musik, museum, arkiv och bibliotek. Länsbiblioteksfunktionen liksom länsteatern delas med Kronoberg. Inom dans och film saknas statligt stödd länsverksamhet. Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar turnerar jämförelsevis flitigt i Blekinge. Deltagande Utlåningen per invånare vid länets folkbibliotek var 25 högt i Blekinge i jämförelse med andra län (9, lån/inv.). Museibesöken var 25 under genomsnittet (195 besök/ öppethållandedag). Musik i Blekinges konserter besöktes av personer (632 besök/1 inv.). Länets teaterverksamhet är samordnad med Kronobergs län och kan inte med de uppgifter Kulturrådet har tillgängliga beskrivas i jämförelsetal per invånare. några mått på länets kulturutbud Antal Museer Folkbibliotek (inkl. bokbussar) 35 Hembygdsföreningar 36 Kulturprogram inom folkbildning Kultur- och musikskolor 23

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 Music 2002 Musik 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Anita Jonsson, Kulturrådet, tel. 08 519 264 48 ISSN

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

KULTURSAMVERKANSMODELLEN. Uppföljning 2014

KULTURSAMVERKANSMODELLEN. Uppföljning 2014 KULTURSAMVERKANSMODELLEN Uppföljning 2014 Bild omslag: Mår i stort sett bra. Foto Scenkonst Sörmland INNEHÅLL FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 10 Bakgrund och syfte... 10 Rapportdisposition...

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby. Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26

Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby. Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26 Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26 Kulturpolitiska mål för Ronneby kommun Övergripande mål * att verka för att Ronnebys invånare har goda möjligheter till

Läs mer

Det här är Kulturrådet

Det här är Kulturrådet Det här är Kulturrådet Det är av nationellt intresse att det finns ett vitalt kulturliv i hela landet. I ett demokratiskt samhälle är kulturen en mötesplats för samtal och en plats där spänningar mellan

Läs mer

Inflyttning till Skåne

Inflyttning till Skåne 2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER

KULTUR OCH UPPLEVELSER 40 KULTUR OCH UPPLEVELSER KULTUR Kultur och kreativitet är viktiga faktorer för den enskildes utveckling, för samhällets sammanhållning och för ekonomisk tillväxt. José Manuel Barroso, ordförande för Europakommissionen

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun

Kulturplan för barn och unga i Alingsås kommun Datum: 16-01-20 Till Kultur- och Fritidsnämnden Handläggare: Birgitta Westergren Lenken Direktnr: 0322 616 364 Beteckning: Uppdaterad Kulturplan för barn och unga 2016-01-20 Kulturplan för barn och unga

Läs mer

Scenkonstens omställnings- och karriärväxlingsavtal

Scenkonstens omställnings- och karriärväxlingsavtal PROTOKOLLSBILAGA 1 Scenkonstens omställnings- och karriärväxlingsavtal 1 Omfattning Detta avtal omfattar anställda inom angivna konstnärliga yrkesgrupper vid offentligt finansierade teater-, dans- och

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS. Skapande skola. Mer kultur till skoleleverna och mer jobb till konstnärerna? 2016-05-17

MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS. Skapande skola. Mer kultur till skoleleverna och mer jobb till konstnärerna? 2016-05-17 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Skapande skola Mer kultur till skoleleverna och mer jobb till konstnärerna? 2016-05-17 Innehåll Inledning...5 Mer kultur till skoleleverna?...6 Vad datakällorna innefattar

Läs mer

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling.

Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Länsteatrarna driver den regionala scenkonstens intressen och skapar mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och utveckling. Vi samverkar regionalt, nationellt och internationellt. Våra 19 medlemsteatrar

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Anslag 28:6 Regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Anslag 28:6 Regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 1 (5) Bilaga till styrelsens beslut -02-16 AB Regionteatern Blekinge Kronoberg 10 978 000 1 104 000 0 285 000 285 000 0 10 693 000 AB Upsala Stadsteater 14 794 000 0 0 0 0 0 14 794 000 Borås Stadsteater

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

2. Kulturpolitiska prioriteringar

2. Kulturpolitiska prioriteringar 2. Kulturpolitiska prioriteringar 2A. Stärkt kulturell infrastruktur 2B. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande 2C. Kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga 2D. Ökad tillgång och tillgänglighet

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet Sida 1 av 11 Regeringsbeslut 28 2003-12-11 Ku2003/2590/ (delvis), m.fl. Kulturdepartementet Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

Alla barn har rätt till kultur

Alla barn har rätt till kultur Alla barn har rätt till kultur Artikel 31 i FNs barnkonvention erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Denna rätt ska respekteras och främjas. Kulturell och konstnärlig

Läs mer

ARRANGÖRER PÅ MUSIKOMRÅDET

ARRANGÖRER PÅ MUSIKOMRÅDET ARRANGÖRER PÅ MUSIKOMRÅDET Statens kulturråd 2013 Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

Läs mer

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen

En handbok från Kulturskolerådet. Från musikskola till kulturskola - tips på vägen En handbok från Kulturskolerådet Från musikskola till kulturskola - tips på vägen Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar för en tillgänglig och

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Politiskt måldokument Kulturnämnden

Politiskt måldokument Kulturnämnden Politiskt måldokument Kulturnämnden Bakgrund Kulturnämnden tillsatte 2011 03 01 en arbetsgrupp för att arbeta fram nya mål för Kulturnämnden i Karlskrona. Gruppen bestod av Sophia Ahlin (m) (Sammankallande),

Läs mer

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011

Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2011-08-10 Slutsatser av Digitalt projekt 2010 2011 1. Inledning Med

Läs mer

kulturens finansiering 2008 2009 Kulturen i siffror 2010:7

kulturens finansiering 2008 2009 Kulturen i siffror 2010:7 kulturens finansiering 2008 2009 Kulturen i siffror 2010:7 Cultural Funding 2008 2009 Kulturens finansiering 2008 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Tove de Vries,

Läs mer

Kommunernas konsumentverksamhet

Kommunernas konsumentverksamhet Konsumentverket/KO PM 2005:4 Kommunernas konsumentverksamhet År 2004/2005 En lägesbeskrivning Innehåll Inledning... 3 1. Konsumentverksamhet i 254 kommuner... 5 2. Allt fler kommuner tecknar samarbetsavtal...

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kulturens pengar. Karlstad 9 februari 2011

Kulturens pengar. Karlstad 9 februari 2011 Kulturens pengar Karlstad 9 februari 2011 Sammanlagda kulturutgifter år 2009 68 miljarder kronor Hushållen 45,2 miljarder - 66 procent (11 300 kr/hushåll) Staten 10,2 miljarder - 15 procent Kommunerna

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Uppdrag, mål och verksamhet

Uppdrag, mål och verksamhet Uppdrag, mål och verksamhet Innehåll: Inledning sid 4, Kulturrådets uppdrag sid 6, Kulturrådets prioriteringar sid 9, Kulturrådets verksamhetsområden sid 10, Kulturrådets övriga uppdrag sid 16, De kulturpolitiska

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2013-12-03 / 11 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden 2016-03-23, 25

Skolkulturplan. ett gott liv. -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun. Godkänd av bildningsnämnden nden 2016-03-23, 25 Skolkulturplan ett gott liv -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun Skolkulturplanen, ett gott liv bygger på: -Barnkonventionen -Förskolan och grundskolans styrdokument -Relevant, en

Läs mer

INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi.

INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi. STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV 2013 2014 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Disposition... 5 Metodfrågor... 5 Omfång... 6 STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kulturplan Kalmar län 2015-2017

Kulturplan Kalmar län 2015-2017 Musi Kulturplan Kalmar län 2015-2017 Remissutgåva 20140602 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 POLITISK VISION... 3 INLEDNING... 4 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND... 7 PRIORITERAD MÅLGRUPP...

Läs mer

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015 21 april 2015 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 BARN OCH UNGAS RÄTT

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Blekinge län Rapport från Företagarna 2011

Blekinge län Rapport från Företagarna 2011 Blekinge län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Spela samman - En ny modell for statens stöd till regional kulturverksamhet Sida 1 av 2 dh 1'1 ---::R-=E~G~E R~I-:-:N GS KA:--:-":N"=-S~LI"'::':ET=- 0204 Spela samman - En ny modell för statens stöd till

Läs mer

Regional tendensrapport 2015

Regional tendensrapport 2015 KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd Regional tendensrapport 2015 En genomgång av regionala kulturplaner för perioden Carl Liungman, regionalpolitisk sekreterare 2015-12-10 Regional

Läs mer

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm

Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013. Clas-Uno Frykholm Presentation vid Länsteatrarnas vårmöte i Växjö 2013 Clas-Uno Frykholm Myndighetens uppgifter är! Att med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen utvärdera, analysera och redovisa effekter av

Läs mer

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare Bolånekunder, plocka russinen ur kakan! De fyra storbankernas andel av bolånemarknaden till hushåll ligger kvar på 92 procent under första halvåret i år. Nio

Läs mer

Musi. Kulturplan Kalmar län 2015-2017

Musi. Kulturplan Kalmar län 2015-2017 Musi Kulturplan Kalmar län 2015-2017 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 POLITISK VISION... 3 INLEDNING... 4 KULTURENS DEMOKRATISK GRUND... 7 PRIORITERAD MÅLGRUPP... 12 PRIORITERADE REGIONALA

Läs mer

KULTUR FÖR ALLA. Kulturpolitiskt program för Örebro kommun

KULTUR FÖR ALLA. Kulturpolitiskt program för Örebro kommun Dnr 562-02-004 KULTUR FÖR ALLA Kulturpolitiskt program för Örebro kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2002-12-18 Kultur är utveckling 2 Det här är kommunens första kulturpolitiska program. Vi som skrivit

Läs mer

Repertoarstatistik. över arton orkestrar och fem operahus i Sverige spelåret 2014/15. Datum: 2015 05 20

Repertoarstatistik. över arton orkestrar och fem operahus i Sverige spelåret 2014/15. Datum: 2015 05 20 Repertoarstatistik över arton orkestrar och fem operahus i Sverige spelåret 04/5. Datum: 05 05 0 FST Föreningen Svenska Tonsättare Facebook: www.facebook.com/svenskatonsattare kansli@fst.se www.fst.se

Läs mer

Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter

Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter Denna information syftar till att ge den sökande en allmän orientering av bidraget.

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Verksamhetsplan för Kulturnämnden

Verksamhetsplan för Kulturnämnden Verksamhetsplan 1 (8) Datum 2014-09-01 KN Dnr. 2014/74 Verksamhetsplan för Kulturnämnden Inledning Kulturnämndens uppdrag är att driva kommunens stora kulturinstitutioner som Biblioteken, Kulturskolan,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012

Frågor och svar från inflytandeworkshopen i Linköping den 27 oktober 2012 i Östergötland den 27 oktober 2012 Deltagare Emma Palmkvist, 24 år, Linköping Ellinor Sundberg, 19 år, Finspång Mimmi Rosell, 24 år, Mjölby Diana Jonsson, 21 år, Åtvidaberg Emma Petersson, 18 år, Åtvidaberg

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

Datum 2015-11-05 Dnr 1503268. Godkännande av förvärv av aktier i Malmö Opera och. Musikteater AB och Skånes Dansteater AB.

Datum 2015-11-05 Dnr 1503268. Godkännande av förvärv av aktier i Malmö Opera och. Musikteater AB och Skånes Dansteater AB. Regionstyrelsen Marie Jacobsson Strateg 040-675 31 12 Marie.Jacobsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-11-05 Dnr 1503268 1 (7) Regionstyrelsen Godkännande av förvärv av aktier i Malmö Opera och Musikteater

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 DISPOSITION STYRDOKUMENT KULTURENS INFRASTRUKTUR KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVECKLING KONST- OCH

Läs mer

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2008. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Östergötlands län 2008. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i Östergötlands län regionala förutsättningar för kunskapssamhället Bibliotekens strategiska betydelse Utvecklingen mot ett samhälle där information och kunskap spelar en allt större roll

Läs mer

Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010

Anläggningar för kultur, idrott och fritid 2010 Anläggningar för kultur, idrott och fritid 21 Anläggningar för kultur, idrott och fritid 21 Upplysningar om innehållet: SKL, Martin Englund, Martin.Englund@skl.se Calle Nathanson, Calle.Nathanson@skl.se

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014

Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014 Kulturnämnden Förslag till fördelning av kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram 2014 Förslag till hur kulturnämndens kommunbidrag och investeringsram för 2014 ska fördelas per institution. Fördelningen

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344 KUN 2013-09-26, p 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344 Handläggare: Margaretha Häggroth Yttrande över Motion 2013:6 av Robert Johansson och Gizela

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014 Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014 Varför är vi här? Två år med en regional kulturplan som vi byggt tillsammans Gemensam temperaturmätning av kulturområdet Två viktiga processer 2014 era inspel

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer