Kulturens pengar. Karlstad 9 februari 2011

Transkript

1 Kulturens pengar Karlstad 9 februari 2011

2 Sammanlagda kulturutgifter år miljarder kronor Hushållen 45,2 miljarder - 66 procent ( kr/hushåll) Staten 10,2 miljarder - 15 procent Kommunerna 9,3 miljarder 14 procent Landstingen 3,3 miljarder - 5 procent

3 Hushållens utgifter 2009 (inom parentesen visar kronor per hushåll) TV, stereo, radio, cd-spelare, etc - 21,3 miljarder (5 340) Hyra film 1,5 miljarder (370) Bio 1,0 miljarder (240) TV-spel/ spel/playstation/dataspel 0,8 miljarder (190) CD- och dvd-skivor: 1,5 miljarder (360) Teater och konsert: 3,2 miljarder (800) Museer: 0,2 miljarder (50) Böcker, tidningar, tidskrifter, etc: : 11,6 miljarder (2 880) Tavlor 0,9 miljarder (220) Musikinstrument 1,2 miljarder (290) Avgift för f r utövande av musik, teckning m.m 0,3 miljarder (70) Skriv- och ritmaterial 1,7 miljarder (430)

4 TV, stereo, radio, cd-spelare, etc 21,3 miljarder eller 5340 kr per hushåll TV 6 miljarder (1 510) Video/dvd 0,6 miljarder (160) Parabolantenn och abonnemang 0,1 miljarder (30) TV-avgift 7,0 miljarder (1 740) Kabel-TV, satellit-tv 6,2 miljarder (1 540) Stereo, radio, CD-spelare, etc 1,4 miljarder (360)

5 Böcker, tidningar, tidskrifter, etc 11,6 miljarder eller kr per hushåll Böcker 4,1 miljarder (1 030) Dagstidningar 4,8 miljarder (1 210) Tidskrifter 1,7 miljarder (420) Diverse trycksaker 0,9 miljarder (220) Ljudböcker 83 miljoner kronor ( )(

6 Levande teater och musik 3,2 miljarder kr eller 800 kr per hushåll Teater, opera, revy, musikal 1,4 miljarder (340) Konserter 1,9 miljarder (460)

7 Kulturens andel av de offentliga utgifterna Staten en procent Landstingen en procent Kommunerna två procent

8 De offentliga kulturutgifternas storlek De offentliga kulturutgifterna var år r ,8 miljarder kronor eller kr per invånare nare och år r eller 204 kr per invånare nare och månad m eller knappt 7 kr per invånare nare och dag

9 De offentliga kulturgifterna per sektor Staten 10,2 miljarder eller 45 procent Landstingen 3,3 miljarder eller 14 procent Kommunerna 9,3 miljarder eller 41 procent Staten kr/invånare nare Landstingen 351 kr/invånare nare Kommunerna kr/invånare nare Fördelningen har inte förändrats f sedan mitten av 90-talet, dåd staten blev största finansiär.

10 De offentliga kulturutgifternas fördelningf (i procent, 2005) Folkbildning 21 Bibliotek och litteratur 21 Musik 16 Museer och utställningar 13 Teater och dans 13 Kulturmiljövård rd och arkiv 6 Allmän n kulturverksamhet 4 Bild och form 2 Film och medier 2 Kulturarbetare, konstnärspolitik 2 Fördelningen har inte förändrats f nämnvn mnvärt de senaste åren.

11 Statens kulturutgifter 2009 i miljoner kronor och procent Folkbildning (32) Teater, dans, musik (19) Museer och utställningar (14) Kulturmiljö 913 (9) Mediefrågor (främst presstöd) 708 (7) Allmän n kulturverksamhet 428 (4) Film och medier (främst filmstöd) 341 (3) Arkiv 340 (3) Stöd d till konstnärer 324 (3) Bibliotek och litteratur 308 (3) Bild och form 95 (1) Skapande skola 60 (1) Forskning 39 (0)

12 Landstingens kulturutgifter 2009 i miljoner kronor och procent Folkbildning 948 (28) Teater och dans 783 (24) Museer, utställningar, kulturarv, arkiv 453 (15) Musik 385 (12) Allmänna kulturutgifter 310 (9) Film och medier 143 (4) Bibliotek och litteratur 134 (4) Bild och form 91 (3) Konstnärsst rsstöd 5 (0)

13 Kommunernas kulturutgifter 2009 i miljoner kronor och procent Bibliotek (40) Musik-/kulturskola (20) Stöd d till studieförbund 517 (6) Allmän n kulturverksamhet (34)

14 Stora skillnader Stora skillnader, både b mellan olika landsting och mellan olika kommuner Landstingen kr per invånare nare (genomsnitt 351) Kommunerna kr per invånare nare (genomsnitt 1 000)

15 Landstingen 2009 Stockholm 177 Blekinge 196 Östergötland tland 202 Jönköping 237 Uppsala 243 Halland 251 Västmanland 273 Sörmland 319 Kalmar 347 Skåne 347 Kronoberg 349 Gävleborg 383 Västerbotten 387 Värmland 412 Norrbotten 423 Örebro 423 Västernorrland 473 Dalarna 496 Jämtland 555 Västra Götaland G 623

16 De 25 sämsta kommunerna 2009 Nordanstig 411 Österåker 485 Kävlinge 489 Täby 527 Åtvidaberg 540 Sotenäs s 550 Lekeberg 561 Finspång ng 566 Knivsta 559 Gullspång 563 Grästorp 575 Svalöv v 578 Tibro 572 Gnesta 581 Nordmaling 581 Torsås 587 Klippan 585 Upplands-Bro 590 Huddinge 600 Sollentuna 606 Herrljunga 611 Grums 627 Högsby 627 Vaxholm 631 Götene 634

17 Helsingborg Vara Emmaboda Härnösand Umeå Arvidsjaur Malmö Karlskoga Luleå Gävle Sundsvall Arjeplog Trollhättan De 25 bästa kommunerna 2009 Skellefteå Olofström m Avesta Norberg Ånge Orsa Ludvika Härjedalen Söderhamn Övertorneå Lund Borås s 1 251

18 Relationen landsting/regioner och kommuner Västra GötalandG Värmland Skåne Halland Stockholm Länen i norra Sverige har den högsta h sammanlagda kostnaden för f kommun och landsting.

19 Några orsaker till de stora skillnaderna Olika politiska prioriteringar. Olika struktur påp kommunerna/regionerna. Geografiskt avstånd till ett kulturellt centrum. Graden av statlig satsning. Ärvd rvd kulturell infrastruktur. Antalet institutioner och deras storlek. Nya eller gamla lokaler. Graden av professionalisering av verksamheten. Olika påtryckargruppers p styrka. Starka traditioner, professioner och påtryckargrupper p ger litet utrymme för f r omprioriteringar.

20 Utvecklingen av de statliga utgifterna från n 1970 Källa: DN

21 Utvecklingen av de statliga utgifterna från n 1970 Källa: DN

22 Breddad finansiering av kulturen Marknaden är r för f r liten för f r viss konst. Staten (regionerna, kommunerna) ska av politiska, demokratiska och konstnärliga skäl inte ha monopol påp extern finansiering. Kulturens frihet stärks om den värnas v av många. m Finansiering från n många m källor k bidrar till att skapa mångfald. m

23 Icke offentlig breddad finansiering av kulturen Helt privat finansiering Biljettintäkter Annan försf rsäljning Uthyrning Eventverksamhet Uppdragsverksamhet Sponsring 90 miljoner kronor (2007) Donationer/gåvor 22 miljoner kronor (2007) Icke offentliga bidrag Ideellt arbete

24 Sponsring Liten omfattning i allmänhet kring en procent men det finns t.ex. museer med upp till 40 procent av budgeten som är sponsring Sällan långsiktigl Konjunkturkänslig nslig Kompetenskrävande och tidskrävande för f kulturorganisationerna, både b vad gäller g att hitta sponsorer, skriva avtal och arrangera motprestationer.

25 Andel offentlig finansiering (2008) Kungl. Operan 83 procent Dramaten 82 procent Riksteatern 77 procent Regionala teater- och dansinstitutioner 81 procent Regionala och lokala musikinstitutioner 80 procent Regional musikverksamhet 79 procent Museer och konsthallar 71 procent Fria dansgrupper 65 procent Fria teatergrupper 60 procent Fria musikgrupper 25 procent

26 Inlämningsuppgift Kulturens finansiering Välj ett kulturområde (bibliotek, bildkonst, böcker, b museer, musik eller teater) och beskriv i vilken utsträckning det är offentligt respektive privat finansierat liksom hur bidragen från stat, kommun och landsting/region fördelar f sig och resonera dels kring vilka ytterligare intäkter verksamheterna inom området kan tänkas t ha, dels kring vilken betydelse det har för f ditt kulturområde hur det finansieras. Uppgiften redovisas skriftligt påp en A4-sida med enkelt radavstånd. Texten ska ha en rubrik och källa k ska anges. Sänds S per e-post e till peter.almerud@gmail.com senast den 13 februari.

27 Inlämningsuppgift Kulturens finansiering Källor: Kulturens finansiering ,, Kulturen i siffror 2010:7, Statens kulturråd d 2010 Kulturens icke offentliga finansiering,, Kulturrådets skriftserie 2010:4, Statens kulturråd d 2010 Kulturrådets statistik för f r de olika konstområdena. Finns påp Kulturrådets hemsida under fliken publikationer.