Samhällets utgifter för kultur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällets utgifter för kultur 2012 2013"

Transkript

1 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur Kulturfakta 2014:2

2 Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 6 tr Telefon: E-post: Webbplats: Myndigheten för kulturanalys 2014 Formgivning: Bazooka Tryck: Taberg Media Group AB, 2014 ISBN:

3 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Samhällets utgifter för kultur Kulturfakta 2014:2

4

5 Innehåll Sammanfattning/Summary... 5 Inledning... 8 Offentliga utgifter för kultur Statens utgifter för kultur Regionernas/landstingens utgifter för kultur Kommunernas utgifter för kultur Hushållens utgifter för kultur och medier Referenser Bilaga I. Tabeller Bilaga II. Anslagsposter i statsbudgetens utfall Bilaga III. Poster i regionernas/landstingens rapportering till Kulturanalys Bilaga IV. Enkät till regionerna/landstingen Bilaga V. Poster i räkenskapssammandragen för kommuner Bilaga VI. Kvalitetsdeklaration Bilaga VII. List of terms... 71

6

7 Sammanfattning De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor. Under perioden har utgifterna ökat med 6,2 procent. De offentliga utgifterna för kultur har uppskattats utifrån uppgifter från stat, region/landsting och kommuner som Myndigheten för kulturanalys har samlat in och sammanställt. Alla jämförelser mellan åren har gjorts i 2013 års priser. När man slår ut utgifterna i kronor per invånare har utgifterna legat relativt stilla under perioden Åren minskade dessa utgifter för att därefter öka År 2013 var de totala offentliga utgifterna för kultur per invånare kronor, att jämföra med år 2007 då de låg på kronor, vilket är en ökning med 1,3 procent. Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, vilket 2013 var 44 procent. Kommunerna står för 41 procent och regioner/landsting för 15 procent. Statens utgifter har under perioden ökat med 2,5 procent. Regionernas/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. I kronor räknat har statens utgifter ökat med omkring 270 miljoner kronor. Regioner/landsting och kommunernas utgifter har ökat med 560 respektive 620 miljoner kronor. Jämförelser mellan statens, landstingens/- regionernas och kommunernas utgifter för kultur går endast att göra på en mycket övergripande nivå. Gemensamma drag för hur man på de olika offentliga nivåerna fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, det vill säga medel för folkbildningen, är att dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna har minskat inom alla offentliga nivåer. För staten gäller detta sett i ett längre perspektiv än under perioden , men för såväl landsting/- regioner och kommuner syns en minskning, om än knapp, av andelen utgifter för folkbildningen under just de senaste sju åren. Om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemensamma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden för landstingen/regionerna. Summary Total public spending for culture amounted to approximately SEK 25 billion in During the period , spending increased by 6.2 percent. Public spending for culture has been estimated based on information from the state, regions/county councils and municipalities gathered and compiled by the Swedish Agency for Cultural Policy Analysis. All comparisons between the years have been made in 2013 prices. Viewing spending in SEK per resident, it has remained relatively static during the period In , spending decreased to then increase in In 2013, total public spending for culture per resident was SEK 2,589, compared with SEK 2,562 in 2007, which is an increase of 1.3 percent. The state accounts for the largest portion of public spending for culture, which was 44 percent in The municipalities account for 41 percent and regions/county councils for 15 percent. State spending increased by 2.5 percent in the period The regions /county councils spending increased by around 18 percent and the municipalities spending increased by just over 6 percent during the same period. In SEK, state spending increased by around SEK 270 million. Spending by regions/county councils increased by SEK 560 million and spending by municipalities increased by SEK 620 million. Comparisons of spending by the state, regions/county councils and the municipalities for culture are only possible on a very general level. A common characteristic in how the different government levels distribute funding to study associations and folk high schools, i.e. funding for folkbildning, is that this portion of total cultural spending has decreased at every level of government. For the state, this is true in a longer perspective than during the period , but for both county councils/regions and municipalities, a decrease, however small, is discernible in the portion of spending for folkbildning during the past seven years in particular. Comparing the state and regions/-county councils, the common characteristic is apparent that the proportion for theatre, dance and music has increased, while the proportion for literature, reading and 5

8 Statens utgifter för kultur År 2013 uppgick statens samlade utgifter för kultur till cirka 11 miljarder kronor. Räknat i 2013 års priser, har statens utgifter för kultur legat på drygt 9 miljarder kronor årligen mellan åren 1997 och Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5 11 miljarder kronor årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent. Statens utgifter för kultur delas upp i utgifter för kultur, folkbildning och medier. Huvudområdet kultur står för större delen av ökningen under perioden Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur. Men några har också minskat. Bidraget till kulturmiljövård har minskat successivt sedan början av 00-talet. Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och 2006 och därefter på 3,3 3,5 miljarder kronor åren Däremot har huvudområdet medier minskat något. Minskningen har skett successivt under hela perioden och består i en minskning av presstödet. Regionernas/landstingens utgifter för kultur De sammanlagda kostnaderna för kultur för regionerna/landstingen uppgick 2013 till 3,6 miljarder kronor. Sedan år 2007 har regionernas/landstingens kostnader för kultur ökat inom samtliga områden utom allmänna kulturutgifter. De största ökningarna under perioden är inom områdena folkbildning och folkrörelser, teater och dans samt musik. Området bibliotek och litteratur låg stilla under åren för att minska något under Under perioden har området folkbildning och folkrörelsers andel av regionernas/landstingens totala kostnader för kultur minskat något samtidigt som andelen för teater och dans har ökat. Även andelen för området musik har ökat från 12 till 15 procent. libraries decreased somewhat on the long term for the state and in the period for county councils/-regions. State spending for culture In 2013, total state spending for culture amounted to approximately SEK 11 billion. In 2013 prices, state spending for culture was just over SEK 9 billion annually between 1997 and Between 2003 and 2007, spending increased to then stabilise at a level around SEK billion annually. As a proportion of the state budget, it has been around 1.1 percent during the period to then increase and beginning in 2007 was around 1.3 percent. State spending for culture is divided up into spending for culture, folkbildning and media. The main area of culture accounted for the larger part of the increase in the period This increase took place from the beginning of the 2000s and up to 2006 to then stabilise. The increase took place for most spending items in the main area of culture. But a few also decreased. Appropriations to cultural environment preservation decreased gradually since the beginning of the 2000s. Appropriations to literature and cultural journals also show a weak decrease since the beginning of the 2000s. The main area folkbildning also increased. State spending in the main area of folkbildning was around SEK 3 billion between 1997 and 2006 and then SEK billion in However, the main area of media decreased somewhat. The decrease took place gradually throughout the entire period and consists of a decrease in press subsidies. Regions /county councils spending for culture Total spending for culture for the regions/county councils amounted to SEK 3.6 billion in Since 2007, the regions /county councils spending for culture has increased in all areas except general cultural spending. The largest increases during the period are in the areas folkbildning and popular movements, theatre and dance and music. The area of libraries and literature was static during the years to decrease somewhat in During the period , the share of area of folkbildning and popular movements of total 6

9 Sammantaget har scenkonstområdena teater, dans och musik ökat från 36 procent till 41 procent. Kommunernas utgifter för kultur Kommunernas kostnader för kultur uppgick 2013 till sammanlagt cirka 10,3 miljarder kronor. Tre av de områden som kommunernas kostnader för kultur fördelas på bibliotek, allmän kulturverksamhet och musikskola/- kulturskola har växt under perioden Bara ett område stöd till studieorganisationer har minskat. Kostnaderna per invånare varierar mycket de enskilda kommunerna emellan, från 501 kronor per invånare till som högst kronor per invånare Av landets 290 kommuner har 93 stycken minskat sina kostnader för kultur mellan 2011 och 2013 räknat i kronor per invånare, medan 197 kommuner har ökade eller oförändrade kostnader för kultur. Kulturkostnadernas andel av kommunens totala kostnader varierar mellan kommunerna från 1,0 procent till 4,3 procent. Hushållens utgifter för kultur Hushållens utgifter för kultur och medier inklusive investeringsutgifter 2012 var 50 miljarder kronor i 2013 års priser. När investeringsutgifterna dras bort blir summan 38 miljarder kronor. Dessa 38 miljarder kronor utgörs till 40 procent av tv-abonnemang, tvlicens och dagstidningar. I tidigare redovisningar av samhällets kulturutgifter har de offentliga utgifterna för kultur jämförts med hushållens utgifter. I årets sammanställning har vi dock funnit att de inte kan jämföras på samma sätt, framför allt på grund av de svårigheter som finns i att avgöra vad som bör räknas som kulturkonsumtion. spending by regions/county councils for culture decreased somewhat at the same time that the proportion for theatre and dance increased. The proportion for the area of music also increased from 12 to 15 percent. In total, the performing arts areas of theatre, dance and music increased from 36 percent to 41 percent. Municipal spending for culture The municipalities spending for culture totalled approximately SEK 10.3 billion in Three of the areas that the municipalities spending for culture are distributed over - libraries, public cultural activities and music schools/cultural schools - grew during the period Only one area - support of study organisations - decreased. Spending per resident varies widely between the individual municipalities, from SEK 501 per resident to SEK 2,091 at most per resident in Of Sweden s 290 municipalities, 93 reduced their spending for culture between 2011 and 2013 counted in SEK per resident, while 197 municipalities increased or had unchanged spending for culture. Cultural spending as a proportion of the municipalities total spending varies between the municipalities from 1.0 percent to 4.3 percent. Household spending for culture Household spending for culture and media including investment spending was SEK 50 billion in 2012 in 2013 prices. When investment spending is deducted, this total is SEK 38 billion. TV subscriptions, TV licences and daily newspapers account for 40 percent of this SEK 38 billion. In earlier reports on social cultural spending, public spending for culture was compared with household spending. However, in this year s summary, we have found that they cannot be compared in the same way, primarily due to the difficulties that exist in determining what should be counted as cultural consumption. 7

10 Inledning Myndigheten för kulturanalys ansvarar sedan den 1 januari 2012 för officiell statistik inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publicerar Kulturanalys officiell statistik för statistikområdet samhällets kulturutgifter för år 2012 och Kulturanalys har tidigare publicerat statistik om samhällets kulturutgifter för år 2010 och Äldre statistik inom detta område har publicerats av Statens kulturråd, som under perioden var ansvarig myndighet för statistiken. Med samhällets utgifter för kultur avses i denna rapport de offentliga utgifterna för kultur. De offentliga aktörerna är staten, regioner/landsting och kommuner. Även hushållens utgifter för kultur redovisas. Underlaget till denna rapport kommer från flera källor som beskrivs nedan. Alla data i tabeller och figurer i rapporten är fastprisberäknade i 2013 års priser. Motsvarande tabeller med grunddata i löpande priser finns på Kulturanalys webbplats. Datakällor Stat Statsbudgetens årliga utfall, Ekonomistyrningsverket (ESV). Data för åren har hämtats från ESV under Tidigare sammanställningar av statens anslag har inte använts. Därför kan några enstaka uppgifter skilja sig från tidigare publikationer som Kulturanalys respektive Kulturrådet har gjort. Regioner/landsting Enkät till regionerna/landstingen för år , Myndigheten för kulturanalys. Tidigare års uppgifter har hämtats från Kulturanalys rapport Samhällets utgifter för kultur Korrigering av region Skånes uppgifter för har gjorts i årets rapport. Kommun Räkenskapssammandragen, Statistiska centralbyrån. Årliga uppgifter har specialbeställts av Kulturanalys respektive Kulturrådet. Korrigering av uppgifter för har gjorts i årets rapport. Hushåll Undersökning om hushållens utgifter (HUT), Statistiska centralbyrån. Uppgifter för åren 2009 och 2012 har specialbeställts av Kulturanalys. Definitioner Utgifter och kostnader Utgifter är det belopp som betalats vid det tillfälle som varan eller tjänsten anskaffades. Kostnad är en periodiserad utgift. Den uppkommer vid förbrukning av det som anskaffats. Uppgifterna för staten kallas utgifter även om det i statsbudgetens utfall i praktiken är en blandning av utgifter och kostnader. Uppgifterna som samlats in från regioner/landsting och kommuner är kostnader. Uppgifterna för hushållen är utgifter, den faktiska summan i kronor som hushållet har spenderat. Alla uppgifter för regioner/landsting och för kommuner avser nettokostnader. Nettokostnader är bruttokostnaderna minus samtliga intäkter. Intäkterna inkluderar interna intäkter från andra kommunala förvaltningar, intäkter från försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting, intäkter från statsbidrag, andra bidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. I denna rapport används begreppet utgift generellt, oavsett om det är en utgift eller en kostnad som avses. I de avsnitt som handlar om staten och hushållen använder vi dock begreppet utgifter och i de avsnitt som handlar om regioner/landsting använder vi begreppet kostnader. Konsumentprisindex (KPI) Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bland annat som inflationsmått. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar. I KPI ingår konsumtion av både varor, tjänster och låneräntor. 1 Myndigheten för kulturanalys Ekonomistyrningsverket,

11 Löpande priser Det pris som råder under den period som avses. Fasta priser Löpande priser som omräknats med hjälp av KPI för att kunna jämföras mellan olika år. Att jämföra värden över tid Att jämföra belopp i löpande priser mellan olika år är inte lämpligt om man vill jämföra hur anslagen har förändrats över tid. Detta beror på att inflationen påverkar beloppens värde när det gäller vad de kan användas till. I stället kan belopp i löpande priser omräknas till mer jämförbara värden med hjälp av ett index som KPI. Alla belopp har i denna rapport omräknats till 2013 års priser med hjälp av respektive årsmedeltal för KPI. 3 Emellertid används för statens anslag till exempelvis kultur ett särskilt system för pris- och löneomräkning (PLO) av statliga anslag. PLO syftar till att anpassa anslagen till hur löner, priser och hyror förändras i den övriga ekonomin. Systemet tillämpas för i stort sett samtliga förvaltningsanslag. Av övriga anslag pris- och löneomräknas vissa årligen, medan andra omräknas mer sällan. Dessutom skiljer sig uppräkningen mellan olika anslag åt beroende på hur löner, hyror och övrigt viktats. Det kan alltså bli en snedvridning av faktiska förhållanden om all omräkning av kostnader mellan olika år görs med hjälp av KPI. Hur stor snedvridningen blir beror på hur stor skillnaden mellan KPI och den faktiska omräkningen med hjälp av PLO är. Om KPI ökat mer än exempelvis PLO mellan två år, så kommer de reala beloppen för statens utgifter att överskattas om de omräknas med hjälp av KPI. Det vill säga de statliga kostnaderna för kultur har då egentligen utvecklats i en lägre takt än konsumentpriserna. Kulturanalys har ändå valt att använda KPI för jämförelser över tid med reservation enligt ovanstående kommentarer. För att kunna göra bedömningar av anslagens utveckling över tid och de effekter som utvecklingen av löner, hyror och andra kostnader har för påverkan på verksamheten behöver fördjupade specialstudier göras

12 Offentliga utgifter för kultur Sammanfattning De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor. Under perioden har utgifterna ökat med cirka 6,2 procent. Om man slår ut utgifterna i kronor per invånare har de under samma period ökat med 1,3 procent. Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, som 2013 var 44 procent. Kommunerna står för 41 procent och regionerna/ landstingen för 15 procent. Statens utgifter har under perioden ökat med cirka 2,5 procent. Regionerna/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. Gemensamma drag för hur man på olika offentliga nivåer fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, det vill säga medel för folkbildningen, är att dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna har minskat inom alla offentliga nivåer. Om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemensamma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden för landstingen/regionerna. Offentliga utgifter för kultur De totala offentliga utgifterna för kultur uppskattas utifrån de uppgifter från stat, regioner/landsting och kommuner som vi har samlat in och sammanställt. De sammanlagda offentliga utgifterna för kultur uppgick år 2013 till cirka 25 miljarder kronor. Under perioden har utgifterna ökat med cirka 6,2 procent räknat i 2013 års priser. Enligt ett annat sätt att mäta offentliga utgifters förändring, nämligen som andel av BNP, har storleken på de offentliga utgifterna för kultur förändrats mycket lite under perioden Som andel av BNP har dessa utgifter varierat mellan 0,65 och 0,69 procent, men andelen är densamma 2013 som den var Detta betyder att samtidigt som utgifterna har ökat både i löpande priser och när de årliga beloppen justeras för inflationen, har ökningen inte varit större än ökningen av BNP under samma period. Statens utgifter har legat relativt stabilt under perioden och varierat mellan 10,5 och 11 miljarder kronor, 2013 års utgifter är cirka 2,5 procent högre än Regionernas/landstingens utgifter har ökat med omkring 18 procent och kommunernas utgifter har ökat med drygt 6 procent under samma period. I kronor räknat har statens utgifter ökat med omkring 270 miljoner kronor. Regionernas/- landstingens och kommunernas utgifter har ökat med 560 respektive 620 miljoner kronor. Den tydliga ökning av de totala offentliga utgifterna som ses mellan 2012 och 2013 beror dels på den utgiftsökning som ses för kommunerna , dels på den ökning av statens utgifter som skedde 2013 främst beroende på en ökning inom folkbildningsanslaget. Regionernas/landstingens utgifter har ökat mer jämnt under hela perioden Det går att uppfatta en ökning av de totala offentliga utgifterna för kultur, men bilden blir en annan när man slår ut utgifterna på kronor per invånare. Då framträder i stället en bild av att utgifterna legat relativt stilla under perioden Åren minskade dessa utgifter för att därefter öka År 2013 var de totala offentliga utgifterna för kultur per invånare kronor jämfört med år 2007 då de låg på kronor, vilket är en ökning med 1,3 procent. 10

13 Tabell 1. Offentliga utgifter för kultur Miljoner kronor, 2013 års priser. Table 1. Public expenditures on culture SEK million, 2013 prices. År Stat Regioner/landsting Kommuner Summa Förändring per år, procent 0,24 1,50 0,62-0,96 1,22 3,46 Kr/invånare Andel av BNP, procent 0,66 0,67 0,69 0,66 0,65 0,66 0,66 Källa: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och Enkät till regionernas/landstingens kulturchefer. Mnkr Kr/inv Mnkr kr/invånare Figur 1. Offentliga utgifter för kultur , totalt i miljoner kronor i 2013 års priser och i kronor per invånare. Obs! Skalorna är brutna! Figure 1. Public spending for culture , total in SEK million at 2013 prices and in SEK per resident Note! Scales are broken. 11

14 Staten står för den största andelen av de offentliga utgifterna för kultur, som 2013 var 44 procent. Kommunerna står för 41 procent och regionerna/ landstingen för 15 procent. Fördelningen av de offentliga utgifterna för kultur mellan stat, regioner/- landsting och kommuner har under perioden förändrats så att regionernas/- landstingens andel har ökat från 13 till 15 procent medan statens andel har minskat från 46 till 44 procent. 15% 41% 44% Stat Kommuner Regioner/landsting Figur 2. Offentliga utgifter för kultur 2013, fördelat mellan stat, kommuner och regioner/landsting. Procent. Figure 2. Public expenditures on culture 2013, allocated to government, regions/county councils and municipalities. Percent Undersökningen om samhällets kulturutgifter har under många år präglats av en strävan att göra jämförelser mellan de olika offentliga nivåerna och mellan det offentliga och det privata. För att åstadkomma bästa möjliga förutsättningar för jämförelser mellan statens, landstingens/- regionernas och kommunernas utgifter för kultur gjordes från och med 2007 en förändring så att landstingens/regionernas utgifter för folkhögskolor skulle räknas med. När även stora delar av statens anslag omfördelats i och med införandet av samverkansmodellen har det blivit svårt att finna några jämförbara enheter annat än på mycket övergripande nivå. Om man sammanfattar hur man på de olika offentliga nivåerna fördelar medel till studieförbund och folkhögskolor, som utgifter för folkbildningen, så tycks dessa utgifters andel av de totala kulturutgifterna ha minskat inom alla offentliga nivåer. För staten gäller detta sett i ett längre perspektiv än under perioden , men för såväl landsting/regioner som kommuner syns en minskning, om än knapp, av andelen utgifter för folkbildningen under just de senaste sju åren. I övrigt är det inga andra områden där man kan göra en jämförelse mellan de tre offentliga nivåerna. Men om man jämför stat och landsting/regioner syns det gemensamma draget att andelen för teater, dans och musik ökat, medan andelen för litteratur, läsande och bibliotek minskat något på lång sikt för staten och inom perioden för landstingen/regionerna. I landsting/regioner har området musik taget för sig växt så mycket under perioden att det nu är större än området museer, utställningar, kulturmiljövård och arkiv. 12

15 Statens utgifter för kultur Sammanfattning År 2013 uppgick statens samlade utgifter för kultur till cirka 11 miljarder kronor. Statens utgifter för kultur delas upp i utgifter för kultur, folkbildning och medier. De totala utgifterna för kultur, räknat i 2013 års priser, har legat relativt stabilt mellan åren 1997 och 2002 på drygt 9 miljarder kronor årligen. Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5 11 miljarder årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent. Det huvudområde som står för större delen av ökningen under perioden är huvudområdet kultur. Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur. Men några har också minskat. Bidraget till kulturmiljövård har minskat successivt sedan början av 00-talet. Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och 2006 och därefter på 3,3 3,5 miljarder kronor åren Däremot har huvudområdet medier minskat något. Minskningen har skett successivt under hela perioden och består i en minskning av presstödet. År 2013 uppgick de samlade utgifterna till cirka 11 miljarder kronor, vilket är 1,33 procent av statsbudgetens totala utgifter på cirka 827 miljarder kronor (figur 3). De totala utgifterna för kultur, räknat i 2013 års priser, har legat relativt stabilt mellan åren 1997 och 2002 på drygt 9 miljarder kronor årligen. Mellan åren 2003 och 2007 ökade utgifterna för att därefter stabilisera sig på en nivå omkring 10,5 11 miljarder årligen. Som andel av statsbudgeten har den legat på omkring 1,1 procent under åren för att därefter öka och från år 2007 ligga på omkring 1,3 procent. I figur 4 redovisas också statens utgifter för kultur i kronor per invånare. Befolkningen har ökat under perioden, vilket medför att ökningen av utgifterna i kronor per invånare inte blir lika stor som ökningen av de totala utgifterna för kultur. Tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier Statens utgifter för kultur delas upp i tre huvudområden: kultur, folkbildning och medier. Det huvudsakliga innehållet i respektive huvudområde visas nedan. För en detaljerad beskrivning om vad som ingår respektive huvudområden, se bilaga 2. Inledning De statliga utgifterna för kultur bidrar bland annat till finansiering av de nationella kulturinstitutionerna, som exempelvis Operan, Dramaten, Dansens Hus och de centrala museerna. Staten finansierar också regional kulturverksamhet genom den så kallade kultursamverkansmodellen och ger stöd till den fria scenkonsten samt myndigheter, institutioner och stiftelser som verkar inom medie- och kulturområdet. Även statliga utgifter för folkbildning inräknas i utgifterna för kultur. Uppgifterna om statens utgifter för kultur har hämtats från Ekonomistyrningsverket. I bilaga 2 redovisas de anslagsposter som ingår i statens utgifter för kultur. 13

16 Statens utgifter för kultur: Huvudområde Kultur Folkbildning Medier Huvudsakliga anslagsposter* Centrala museer, nationella kulturinstitutioner inom scenkonst, bidrag till fria grupper inom scenkonsten, kulturmiljövård, kyrkoantikvarisk ersättning, bidrag till regional kulturverksamhet, filmstöd, Riksarkivet, ersättningar och bidrag till konstnärer, bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, skapande skola samt myndigheter på kulturens område Bidrag till folkbildningen Presstöd, myndigheter på medieområdet *Se bilaga 2 för en komplett redovisning. Det huvudområde som står för större delen av ökningen under perioden är huvudområdet kultur. Denna ökning skedde från början av 00-talet och fram till 2006 för att därefter ligga på en stabil nivå. Ökningen har skett för de flesta anslagsposter inom huvudområdet kultur. Men några har också minskat. Bidraget till kulturmiljövård (inom delområdet kulturmiljö) har minskat successivt sedan början av 00-talet. Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter (inom delområdet litteraturen, läsandet och språket) uppvisar också en svag minskning sedan början av 00-talet. Bidraget har inte minskat i löpande priser, då det legat på miljoner kronor per år. Minskningen syns först när man justerar för inflationen. Även huvudområdet folkbildning har ökat. Statens utgifter inom huvudområdet folkbildning har legat på cirka 3 miljarder kronor mellan 1997 och Som ett resultat av folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192) ökade utgifterna till cirka 3,4 miljarder kronor 2007 för att därefter ligga på 3,3 3,5 miljarder kronor åren Ökningen mellan 2012 och 2013 består dels i en ökning av anslaget med 60 miljoner kronor för att utöka av platserna på folkhögskolornas allmänna kurser, och dels i en överföring av anslaget på 160 miljoner kronor för särskilt verksamhetsstöd till Studieförbundet Idrottsutbildarna (SISU). Utan denna omflyttning av medel mellan utgiftsområden hade folkbildningen haft en minskad andel av statens utgifter för kultur. Däremot har huvudområdet medier minskat något. Minskningen har skett successivt under hela perioden och består i en minskning av presstödet. 14

17 , , ,20 Miljoner kronor ,00 0,80 0,60 Procent , ,20 0 0, Summa Kultur Folkbildning Medier Andel av statsbudgeten Figur 3. Statens utgifter för kultur fördelat på huvudområden samt andel av statsbudgeten. Miljoner kronor, 2013 års priser. Figure 3. State spending for culture by main area and share of the state budget. SEK million, 2013 prices. 15

18 Kronor per invånare Summa Kultur Folkbildning Medier Figur 4. Statens utgifter för kultur fördelat på huvudområden. Kronor per invånare, 2013 års priser Figure 4. Government expenditures on culture by main areas. SEK per capita, 2013 prices 16

19 Utvecklingen inom huvudområdet kultur I tabell 6 (bilaga 1) visas utvecklingen av de delområden som ingår i huvudområdet kultur. I figur 5 visas fördelningen mellan delområdena för år ,5% 1,2% 0,5% 4,2% 5,3% 5,2% 4,9% 23,7% Kulturområdesövergripande verksamhet Museer och utställningar Teater, dans och musik Kulturmiljö Arkiv Ersättningar och bidrag till konstnärer Film 13,8% 20,2% Litteraturen, läsandet, och språket Skapande skola Bildkonst, arkitektur, form och design Forskning 18,5% Figur 5. Statens utgifter 2013 inom huvudområdet Kultur. Procent. Figure 5. Government expenditures 2013 within main area Culture. Percent. Utvecklingen av de olika delområdena över tid påverkas av införandet av kultursamverkansmodellen Då infördes i statsbudgeten anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet. Anslaget bildades genom att en rad tidigare anslag och delar av anslag sammanfördes och ingår sedan dess i delområdet kulturområdesövergripande verksamhet. Detta anslag fördelas av landstingen/ regionerna på olika kulturområden, och fördelningen har följts upp av Statens kulturråd. 4 I kulturområdesövergripande verksamhet ingår Bidrag till regional kulturverksamhet som största post, och utgjorde 80 procent av delområdet Statens kulturråd,

20 Övriga förändringar och trender som kan ses i statens utgifter för kultur är: Museer och utställningar: ökande trend från 1997 fram till 2005 för att därefter ligga relativt stabilt till och med Anslagen minskade 2011 på grund av överföring av anslagsmedel till kultursamverkansmodellen. Mellan 2011 och 2013 är trenden ökande igen. Teater, dans och musik: åren var trenden minskande för att därefter följas av en ökande trend Anslagen minskade 2011 på grund av överföring av anslagsmedel till kultursamverkansmodellen. Mellan 2011 och 2013 låg anslagen relativt stabilt. Kulturmiljö: ökande trend. Den kyrkoantikvariska ersättningen, som utgör drygt hälften av delområdet kulturmiljö, tillkom 2002 och ökade fram till 2009 för att därefter ligga relativt stabilt. Dock har bidraget till kulturmiljövård minskat successivt under perioden Arkiv: ökande trend, på grund av ökningen för Riksarkivet. Ersättning och bidrag till konstnärer: svagt ökande trend. Film: ökande trend fram till Litteraturen, läsandet och språket: ligger relativt stabilt med en minskning 2011 som beror på en överföring av anslagsmedel för biblioteksverksamhet till kultursamverkansmodellen. Dock minskar bidraget till litteratur och kulturtidskrifter. Skapande skola: bidraget infördes 2008 och har utökats sedan dess. Bildkonst, arkitektur, form och design: trenden är svagt minskande och beror delvis på att delar av anslaget överfördes till kultursamverkansmodellen Inom delområdet minskar bidrag till bild och formområdet samt bidrag till konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. 18

kulturen i siffror 2008#7 kulturens finansiering 2007

kulturen i siffror 2008#7 kulturens finansiering 2007 kulturen i siffror kulturens 8#7 finansiering 7 Cultural funding 7 Kulturens finansiering 7 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Elin Jakobsson, tel. 8 59 64 43 Printed

Läs mer

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden)

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) Where is Östergötland? Östergötland, Fourth largest county in Sweden What are Östergötland?

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning

Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning Den svenska spelmarknaden 2011, preliminär sammanställning Enligt preliminära och uppskattade uppgifter beräknas den reglerade svenska spelmarknaden ha omsatt drygt 42 miljarder kronor. Det är en ökning

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kulturförvaltningennyckeltal

Kulturförvaltningennyckeltal Kulturförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 4 35 3 25 2 263 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1 inv. 273 348 314 36 262 251 271 276 Värnamo ligger under rikssnittet

Läs mer

KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012

KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012 KULTURSAMVERKANS- MODELLEN Uppföljning 2012 Innehåll FÖRORD... 5 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION... 6 Sammanfattning... 6 Bakgrund och syfte... 7 Metodfrågor... 9 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

HUR MYCKET SATSAS PÅ FRITIDSGÅRDAR (öppen verksamhet) ÅR 2002 JÄMFÖRT MED 1981 OCH 1990?

HUR MYCKET SATSAS PÅ FRITIDSGÅRDAR (öppen verksamhet) ÅR 2002 JÄMFÖRT MED 1981 OCH 1990? HUR MYCKET SATSAS PÅ FRITIDSGÅRDAR (öppen verksamhet) ÅR 2002 JÄMFÖRT MED 1981 OCH 1990? av Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Jari Öhman Forskningsenheten Föreningsavdelningen I D R O T T S F Ö R V A L T

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

Kulturutredningens betänkande

Kulturutredningens betänkande Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2003

Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2003 OE 12 SM 0401 Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder den 31 december 2003 Financial assets and liabilities for municipalities and county councils, 31 December 2003 I korta drag

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

diagrambilaga skapande skola

diagrambilaga skapande skola diagrambilaga skapande skola Del 1 Här presenteras resultaten från sammanställningen av redovisningar. 1. Deltagande barn elever per år, antal År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 0 10 000 20 000 30 000 40 000

Läs mer

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009

BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 Bilaga 1 BILAGA JÄMFÖRELSE MELLAN OPERAHUSEN - GRUNDUPPGIFTER & NYCKELTAL 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR VID JÄMFÖRELSER MELLAN OPERAHUS På grund av skillnader i redovisningarna av verksamheterna är en jämförelse

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia Regeringsbeslut I:32 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS(delvis) Kulturdepartementet Forum för levande historia Stora Nygatan 10-12 103 13 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen)

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsen föreslår att stämman beslutar om efterutdelning till aktieägarna av bolagets

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.

När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf. När var hur om ungas kultur- En analys av ungas kulturutövande på fritiden (2011) Jonas Larsson Thörnberg Jonas.larsson-thornberg@mucf.se Övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken Alla unga

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet 2010-06-22 KUR 2010/3140 Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Innehåll 1. Samverkansrådet

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Kultursamverkansmodellen En första utvärdering Rapport 2012:1 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Kultursamverkansmodellen En första utvärdering Rapport 2012:1 Innehåll Förord..........................................................

Läs mer

Paul Norén 2001-02-28 31u 2001, 12, PN RAPPORT. Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Paul Norén 2001-02-28 31u 2001, 12, PN RAPPORT. Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Paul Norén 2001-02-28 31u 2001, 12, PN RAPPORT Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor Innehållsförteckning I Uppdraget...3 II Sammanfattning...3 III Beskrivning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans

Kronoberg. Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Kronoberg Möjligheternas Kronoberg skapar vi tillsammans Regionalpolitiskt handlingsprogram 2010-2014 2 (8) Sju punkter för Möjligheternas Kronoberg 1. Det ska vara ett tryggt och hållbart liv i Kronoberg!

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

STATLIGA KULTURINSATSER 2004 I REGIONALT PERSPEKTIV KULTUREN I SIFFROR 2005:1

STATLIGA KULTURINSATSER 2004 I REGIONALT PERSPEKTIV KULTUREN I SIFFROR 2005:1 STATLIGA KULTURINSATSER 2004 I REGIONALT PERSPEKTIV KULTUREN I SIFFROR 2005:1 Government initiatives in the cultural sector in 2004, in a regional perspective Statliga kulturinsatser 2004 i regionalt perspektiv

Läs mer

8 miljarder nettosparades i fonder 4:e kvartalet. Hushållen fortsätter köpa fonder. Julie Bonde, SCB, tfn 08-506 945 39, julie.bonde@scb.

8 miljarder nettosparades i fonder 4:e kvartalet. Hushållen fortsätter köpa fonder. Julie Bonde, SCB, tfn 08-506 945 39, julie.bonde@scb. FM 37 SM 0401 Värdepappersfonderna 4:e kvartalet 2003 Mutual funds fourth quarter 2003 I korta drag 8 miljarder nettosparades i fonder 4:e kvartalet Det sammanlagda värdet för Sverigeregistrerade fonder

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Finansiella risker 1

Finansiella risker 1 Finansiella risker 1 Koncernen Finansieringsrisk Högst 35 % av den totala externa låneskulden får förfalla inom kommande 12 månader. Risk? 9 000 8 000 7 000 35% 6 000 5 000 4 000 3 000 4 336 3 336 3 998

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet

Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Björnstammens storlek i Sverige 2008 länsvisa uppskattningar och trender Rapport 2009 2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg, Jon E. Swenson och Göran Ericsson Introduktion Björnen tillhör

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Stöd för kompetensutveckling

Stöd för kompetensutveckling 1. Grundläggande information 1.1. Projektets titel 1.1.1. Projektet är: Förprojekt Pilotprojekt Projekt * Förprojekt är en undersökning, ett tydliggörande av förutsättningarna för att genomföra ett större

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012

Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012 Turiståret 2012 The Tourist Year in Sweden 2012 Inkvarteringsstatistik/Accommodation statistics Källa/Source: Tillväxtverket & SCB/Statistics Sweden Preliminära data för 2012/Provisional data for 2012

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Svenska folkets idrottskonsumtion

Svenska folkets idrottskonsumtion Svenska folkets idrottskonsumtion ntal och andel personer i Sverige i åldrarna 7 70 år som spenderade 0 till 6 000 kronor på att se på idrott under 2003. Materialet är uppdelat efter spenderat belopp samt

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969

Goteborg Angered 1 Angered. Resta stenar. Inv. nr. Fyndrapporter 1969 Goteborg Angered 1 Angered Resta stenar Inv. nr. Fyndrapporter 1969 ANGERED * FORNLAMNING NR 19:1 INOM GDTEBORGS STAD 385 19:1 RESTA STENAR Tva resta stenar, tidigare undersbkta och flyttade. LAGE OCH

Läs mer