Studiehandledning. Fördjupningskurs (30hp) 2018/2019

Transkript

1 Studiehandledning Pedagogiskt arbete med inriktning mot folkbildning, vuxenutbildning och yrkesutbildning. Fördjupningskurs (30hp) 2018/2019 Om kursen (912G30) Kontaktinformation Kursansvarig och lärare i kursen Erik Nylander E-post: erik.nylander@liu.se Tel: Kursadministration Jenny Ewen E-post: jenny.ewen@liu.se Tel:

2 Kursens mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: * redogöra för och diskutera olika forskningsmetodiska ansatser och vetenskapsteoretiska perspektiv. * tillämpa kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. * planera, genomföra, redovisa och försvara ett självständigt uppsatsarbete, som innefattar teoretiska och empiriska studier med relevans för pedagogiskt arbete inom folkbildning, vuxenutbildning och/eller yrkesutbildning. * reflektera över innehåll och kvalitet i det egna självständiga arbetet. * granska kritiskt en medstuderandes uppsatsarbete. Examination Den första delkursen, Forskningsmetodiska ansatser och vetenskapsteoretiska perspektiv 15hp, examineras genom skriftliga kursuppgifter. Dessa uppgifter finner du i denna studiehandledning. Den andra delkursen, Självständigt arbete 15 hp, examineras genom presentation och försvar av en uppsats i ett uppsatsseminarium. Dessutom ska du ha opponerat på en uppsats samt deltagit i andra uppsatsseminarier. Schema HT-2018 Forskningsmetodiska ansatser och vetenskapsteoretiska perspektiv 15hp Schema HT-2018 Dag Tid Sal Träffar Kursträff 1 Vecka KG42 31/8 Kursträff 2 Vecka KG42 5/10 Kursträff 3 Vecka KG42 2/11 Kursträff 4 Vecka 48 30/ KG42

3 Kursträffar och kursuppgifter I avsnitten nedan presenteras kursens kursträffar samt de uppgifter som ska göras i kursen. Kursträff 1. 31/8 - kl (KG42) Den 31 augusti har vi den första kursträffen i Linköping. Denna dag ägnas åt att introducera dig till kursen och Lisams studieplattform ge en introducerande föreläsning om vetenskapsteori och forskningsmetodik (ex enkät och intervju-studier) gå igenom era egna uppslag på uppsatsidéer (du bör alltså ha tänk kring vad som skulle vara intressant att skriva en uppsats om) introducera dig till de uppgifter som skall göras inför kursträff 2 Kursuppgifter Efter kursträff 1 finns följande kursuppgifter för dig att arbeta med. Uppgifterna nedan ska du göra inför kursträff 2. Uppgifterna skall skickas in till det kursrum som finns för kursen i LISAM senast den 28:e september. Uppgift 1: Börja skriva på ett uppsats-pm Det är redan nu dags att arbeta vidare med din uppsatsidé. Du gör det genom att skriva forskningsproblemet i textform och fundera på adekvata undersökningsstrategier. Det innebär att du ska (försöka) avgränsa, definiera och beskriva det fenomen du vill studera. Under hösten fortsätter du att utveckla denna text till ett uppsats-pm. Ett tips är att du allteftersom vi behandlar olika saker i kursen lägger till dem i ditt uppsats-pm. Uppgift 2. Läs en tidigare uppsats Den andra uppgiften du har till nästa gång är att läsa en tidigare uppsats, gärna inom det vuxenpedagogiska området, som du själv finner relevant för ditt projekt. Detta för att du ska få en känsla av vad det är för typ av arbete som du ska skriva under våren När du läser denna uppsats fundera därför på och skriv ner något om följande saker: Strukturen: hur är uppsatsens uppbyggd, hur signaleras strukturen, och hur används rubriker i uppsatsen?

4 Syfte och frågeställningar: hur är syftet formulerat, finns det frågor som utvecklar syftesskrivningen, och upplever du metodval, resultat och diskussion svarar upp mot syftet? Teori och metod vilken forskningstradition är uppsatsen skriven i? vilka antaganden och premisser vilar själva forskningsdesignen på? Resultat-, diskussion och konklusion hur presenteras resultaten, och hur upplever du resultatkapitlet? hur används analytiska begrepp och teorier för att tolka eller förklara den empiri som används? Anteckningarna du gör behöver inte vara mer än två-tre A4 sidor. Det viktiga är att du bekantar dej med uppsatsformen struktur och prövar att leta och lyfta fram styrkor och svagheter i andras uppsatsskrivande. Uppgift 3: Pröva att konstruera en intervjuguide eller enkät Uppgiften innebär att du initierar en intervjustudie eller tilltänkt enkät. Gör uppgiften i anslutning till ditt uppsatsintresse så vinner du erfarenhet om ditt uppsatsområde. Då detta är en prova-på-studie räcker det med att testa metoden i mycket liten skala. Välj mellan a. eller b. A. Intervju(er) Intervjua en eller ett par personer i ungefär tjugo-trettio minuter om ett givet fenomen. Intervjusvaren ska sedan analyseras summariskt men det viktiga här är att skriftligen redogöra för hur du har planerat och genomfört dina intervjuer. Det är till exempel intressant att veta hur du valt ut dina intervjupersoner, hur du tänkt när du formulerat dina frågor, etcetera. Spela gärna in intervjun på telefonen och bestäm dej för om intervjuerna ska transkriberas eller inte. Tänk i analysen av intervjuerna på att den kvalitativa analysen inte handlar om att delge svar på varje intervjufråga, utan snarare handlar det om att finna mönster i intervjusvaren och tolka de utsagor och världsbilder som informanten ger uttryck för. Görs fler informantintervjuer kan man även testa att gruppera/koda/kategorisera det som uttrycks.

5 B. Enkät Ett annat alternativ på denna tredje uppgift, inför till kursträff 2, är att konstruera en enkät som knyter an till ditt uppsatsämne. Du ska då utarbeta en fiktiv enkätstudie. Uppgiften redovisar du genom att författa ett dokument i två delar (eller två separata dokument om det är enklare). Det ena består av en enkät med ett färdigt frågebatteri. Beträffande enkäten så ska den vara i ett skick som om den skulle skickas ut, med andra ord ska den vara snygg. Du bör ägna enkätens lay-out tid. Du kan till exempel arbeta i gratis-program som; eller I det andra delen av dokumentet förklarar du varför du har gjort som du har gjort. Här ska det framgå: vad som är enkätstudiens syfte, vad det är för företeelse(r) du avser att mäta hur du har gått till väga för att göra detta mätbart (hur har du operationaliserat dina variabler, hur du tänkt då du gjort begrepp mätbara) hur du har kommit fram till enkätfrågorna, hur du ser på enkätens interna ordning dvs. dess olika delar vilken din målgrupp är (populationen) samt hur du har gjort ditt urval, hur ska en eventuell bortfallsproblemtik tacklas och hur kan representativiteten analyseras hur du tänker dig att de tilltänkta enkätsvaren ska analyseras och visualiseras. Posta era tre kursuppgifter till det kursrum som finns för kursen i LISAM senast den 28:e september, så att vi kan diskutera dem under kursträff två. Kursträff 2. 5/10 kl (KG42) Denna kursträff får du ta del av en föreläsning om val av metod. Vi kommer även att ha grupphandledning av era uppsats-pm. Schemat ser ut som följer: Föreläsning om val av metod. Kvantitativa och kvalitativa metoder. Bearbetning av era kursuppgifter Lunch Handledning och diskussion av uppsats-pm Bibliotekets resurser för uppsatsarbetet

6 Kursuppgifter Efter kursträff 2 ska du arbeta med följande kursuppgifter. Uppgifterna skall skickas in till LISAM senast den 29 oktober. Uppgift 4: Läs en c-uppsats Denna gång får du läsa en c-uppsats som har en kvalitativ metod (Perselli, 2008). Läs den och fundera över: Strukturen: hur är uppsatsens uppbyggd, hur signaleras strukturen, och hur används rubriker i uppsatsen? Syfte och frågeställningar: hur är syftet formulerat, finns det frågor som utvecklar syftesskrivningen, och upplever du metodval, resultat och diskussion svarar upp mot syftet? Teori och metod vilken forskningstradition är uppsatsen skriven i? vilka antaganden och premisser vilar själva forskningsdesignen på? Resultat-, diskussion och konklusion hur presenteras resultaten, och hur upplever du resultatkapitlet? hur används analytiska begrepp och teorier för att tolka eller förklara den empiri som används? Litteratur: Perselli, Ann-Katrin (2008). Samarbete - ideal och verklighet: sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier ger sin syn på samarbete. Linköping: Linköpings universitet Uppgift 5: Kvalitet i kvalitativa studier Denna uppgift syftar till att du ska reflektera kring vad kvalitet i kvalitativa studier kan vara för något. Din utgångspunkt för detta tar du i Larssons artikel Kvalitet i kvalitativa studier. Gå tillbaka till Persellis uppsats och granska den med hjälp av Larssons artikel. Skriv ned din granskning på 1-2 A4-sidor. Litteratur: Larsson, Staffan (2005). Kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), Uppgift 6: Forskningsetik Läs om forskningsetik i Vetenskapsrådets text Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Reflektera över hur din prova-på-intervjustudie eller

7 tilltänkta enkät i uppgift 2 ter sig i ljuset av forskningsetik. Lämpligt här är att du gör det med genom att applicera de fyra principerna på din eget tillvägagångssätt. Skriv ned dina reflektioner på 1-2 A4-sidor. Litteratur: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet ( Uppgift 7: Skissa vidare på ditt uppsats-pm Det uppsats-pm du började skriva på i uppgift 4 ska du nu utveckla ytterligare. Förutom att du kanske har avgränsat dig ytterligare och att du har en idé om hur du ska gå tillväga har du nu bekantat dej med forskningsetik och kvalitetsaspekter. Hur ter sig det sistnämnda i ljuset av ditt uppsatsarbete? Du kanske även har börjat söka efter litteratur. Du kan till exempel skriva in referenser som du finner vara intressanta i ditt pm. Dessa kan du sortera under till exempel rubriker som tidigare forskning, teori och metod. Kursträff 3. 2/11 kl (KG42) Vid den tredje kursträffen kommer du att få en föreläsning med exempel på hur man kan använda databaser och designa kvantitativa studier. Vi kommer även att resonera kring de kursuppgifter som du har skickat in samt diskutera och tillsammans utveckla ditt uppsats-pm. Kursuppgifter Efter kursträff 3 finns följande kursuppgifter för dig att arbeta med. Uppgifterna nedan ska du göra inför kursträff 4. Uppgifterna skall skickas in till LISAM senast den 25 november. Uppgift 8: Läs en doktorsavhandling Vi det här laget torde du ha kommit en bit på väg i dina tankar kring vad du vill fokusera i din uppsats. Sök efter en doktorsavhandling som ligger i linje med ditt uppsatsintresse. När du läser denna avhandling gör det på två sätt. Det ena sättet är att du ska fundera kring avhandlingen på samma sätt som du gjorde kring c- uppsatserna. Strukturen: hur är uppsatsens uppbyggd, hur signaleras strukturen, och

8 hur används rubriker i uppsatsen? Syfte och frågeställningar: hur är syftet formulerat, finns det frågor som utvecklar syftesskrivningen, och upplever du metodval, resultat och diskussion svarar upp mot syftet? Teori och metod vilken forskningstradition är uppsatsen skriven i? vilka antaganden och premisser vilar själva forskningsdesignen på? Resultat-, diskussion och konklusion hur presenteras resultaten, och hur upplever du resultatkapitlet? hur används analytiska begrepp och teorier för att tolka eller förklara den empiri som används? Det andra sättet att läsa innebär att du tar del av avhandlingens resultat. Skriv ned det du finner vara värdefullt för din tänkta uppsats i ditt uppsats-pm under rubriken Tidigare forskning. Uppgift 9: Utveckla ditt PM ytterligare Då har vi kommit till den tredje etappen i utvecklandet av ditt uppsats-pm. Till det som funnits tidigare har du nu ytterligare delar att foga in. Kanske har du hittat en metodansats som du vill använda dig av. Dessutom kan du i avsnitt om tidigare forskning referera till den avhandling som du har läst. Referera till den litteratur du använder. Kursträff 4 30/ (KG42) Under kursträff 4 kommer vi att avsluta delkursen Forskningsmetodiska ansatser och vetenskapsteoretiska perspektiv, 15hp. Vi kommer att utgå från de uppgifter vi har arbetet med till denna gång men även andra uppgifter från hösten. Vi inleder med att berätta för varandra om den doktorsavhandling vi har läst. Här är uppgift 8 utgångspunkt. I samband med att vi pratar om avhandlingar vi läst kommer vi att beröra uppbyggnad och struktur av uppsatsen du ska skriva. Det gör att vi även kommer att beröra de teman och forskningstraditioner som vi bekantat oss med under hösten. Vi kommer även att ha grupphandledning av uppsats-pm, där vi hjälps åt att tänka vidare på era respektive forskningsprojekt.

9 Examinationsuppgift del I Forskningsmetodiska ansatser och vetenskapliga metoder 15 hp Examinationsuppgiften innebär ett individuellt skrivet uppsats-pm. Detta PM ska omfatta ca 8-10 sidor (kan vara längre men inte kortare) och skrivas i Times New Roman, 12 pkt, och med 1.5 radavstånd. Uppgiften ska innehålla följande rubriker (eller liknande) Inledning Bakgrund Beskrivning av studien, syfte och problemformulering Uppsatsens upplägg Tidigare forskning Teori och centrala begrepp Metod och Tidsplan Reflektioner kring särskilda omständigheter och svårigheter med studien Referenslista Texten laddas upp senast den 9 januari på kommunikations-plattformen LISAM mappen Inlämningar. För Godkänd uppgift krävs följande: Studenten visar förmåga att, med hjälp av för forskningsmetodiken centrala begrepp, reflektera över problemformulering, forskningsansats, forskningsmetoder, data och resultat. Studenten visar kunskaper om olika metoder för datainsamling samt visar en förmåga att relatera forskningsansats och datainsamlingsmetod till problemområde. Studenten visar kunskap i hur insamlade data kan hanteras och bearbetas. Studenten visar förmåga att identifiera och hantera forskningsetiska frågor. Studenten visar förmåga att tillämpa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp. Studenten visar förmåga att kunna använda olika verktyg för informationssökning. Studenten visar god förmåga att, inom vedertagen praxis, hantera texthänvisningar, referenser, citat, figurer och tabeller i ett vetenskapligt arbete.

10 Självständigt arbete 15 hp, våren 2017 I denna andra del av kursen sker det mesta av studierna individuellt då uppgiften är att skriva en uppsats, ett arbete som ska motsvara cirka 10 veckors heltidsarbete. För att stödja studenten i detta får varje student en handledare. Formerna för handledningen bestäms främst i samråd mellan studenten och respektive handledare. Mellan den 4-8 februari bör en plan för det fortsatta uppsatsarbetet finnas tillhanda. Den 15 mars sker en gemensam kursträff. Under förmiddagen kl träffar studenterna kursansvarig lärare och har gemensam undervisning. Efter lunch kl sker individuell handledning med respektive handledare. Den 3 maj skickar studenterna sin text till sina handledare för en sista handledning. Senast den 10 maj bedömer handledarna om uppsatsen är färdig för att tas upp till diskussion på seminariet den 24 maj (preliminär tid). Vissa mindre korrigeringar kan då göras fram till den 16 maj kl då den text som seminarieledarna och opponenten ska granska skickas in senast. Den kommer därefter att läggas ut på kursplatsen i LISAM. Den 24 maj (preliminärt) äger uppsatsseminarier rum. Tid, plats och seminarieordning meddelas i ett separat meddelande i LISAM. Bedömning sker inte i samband med själva seminariet utan senast den 5 juni. På uppsatsen ges U, G och VG. Mer om det självständiga arbetet Uppsatsen ska ha en tydlig frågeställning och studien ska addera till tidigare forskning genom att i någon mening framföra ny kunskap. Uppsatsens frågeställning ska utgöra utgångspunkt för behandlingen av tidigare forskning inom det valda området. Studenten ska visa förmåga att finna för uppsatsämnet relevant litteratur. Givetvis ska forskningsläget endast innefatta sådant som har betydelse för den egna undersökningen. Centrala begrepp i studien ska diskuteras och definieras och språket ska vara stringent och tydligt. Studenten ska kunna motivera sitt val av metod och material och bör visa prov på ett källkritiskt förhållningssätt. Han/hon ska kunna dra rimliga slutsatser av sin undersökning samt sätta in den i ett teoretiskt och forskningsmässigt sammanhang. På denna nivå bör

11 studenten visa teoretisk medvetenhet och reflexivitet i förhållande till valt perspektiv. Det är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan teoretiska resonemang, metodval och den empiriska undersökningen. Uppsatsen bör inte innehålla ett överflöd av teori, utan uppsatsförfattaren ska visa att hon eller han kan göra tydliga val och avgränsningar också vad gäller detta. Teori används dels som utgångspunkt för problemformuleringen, dels som redskap vid tolkningen av resultaten. I de sammanfattande slutsatserna skall författaren sträva efter att återkoppla till sin frågeställning, sin teoretiska eller metodiska ram samt till rådande forskningsläge. Det skall det tydligt framgå vad uppsatsen lett till för resultat och hur den fört forskningen på området framåt på vilket sätt har uppsatsen bidragit med ny kunskap? Vilka nya forskningsfrågor har väckts? Vilka luckor har identifierats i rådande forskning? Examinationsuppgift del II, VT 2017 Självständigt arbete15 hp I denna examinationsuppgift ingår följande tre delar: En självständigt författat text svarande mot kraven för en C-uppsats. En opponering (kritisk granskning) på en annan students uppsats. Deltagande i eventuella ytterligare seminarium som ges (be att få skriva närvaro hos läraren). För betyget Godkänd krävs följande: Det problem som studeras skall bidra till kunskap om lärande eller lärares arbete inom något av områdena vuxenutbildning, folkbildning och yrkesutbildning. Det kan belysa frågor inom utbildningsfältet eller i ett vidare samhällsvetenskapligt perspektiv. Ämnet skall vara avgränsat och syftet skall tydligt ange vad som ska åstadkommas med arbetet. Syftet bör brytas ner i tydligt avgränsade frågeställningar. I det avsnitt som handlar om teori och om tidigare forskning skall det finnas vetenskaplig originallitteratur t ex artiklar och avhandlingar. Studenten skall bearbeta, jämföra, behandla litteraturen och bygga en egen text. Texten skall redogöra för vad andra hävdat om det som ska studeras (dvs forskningsreferenser). Det skall finnas en motivering för val av metoder och insamling och analys av data. Det ska också finnas en överensstämmelse vad gäller syfte, frågeställningar och metod, öppen och medveten beskrivning av tillvägagångssätt, också när det gäller bearbetning av data. Resonemang skall föras i relation till metodlitteratur och eventuella forskningsetiska överväganden av relevans för undersökningen. I resultatredovisningen skall centrala teman på ett överskådligt sätt lyftas fram och analyseras i relation till frågeställningarna.

12 I diskussionen skall resultat och analyser sammanfattas. Egna slutsatser om resultat och analyser, i relation till frågeställningar, vald litteratur, teori och eventuella centrala begrepp skall redovisas. Arbetet skall vara väl sammanhållet och ha tydlig struktur. Arbetet skall innehålla en kort och informativ sammanfattning (abstract) som skrivs på biblioteksbladet. Uppsatsens alla delar skall följa vedertagna normer för vetenskapligt skrivande. För betyget Väl godkänd krävs dessutom följande: Arbetet skall ha en tydlig relevant teoretisk förankring som pekar ut problematiken, ge en fyllig bild av forskningsområdet och knyta an frågeställningarna Arbetet skall omfatta beskrivning av teoretiskt perspektiv och/eller behandling av centrala begrepp samt till övervägande del innehålla tidigare forskning som originallitteratur (där sådan går att få tag på) och även omfatta internationell forskning där så är befogat. Frågeställningen/frågeställningarna skall vara väl motiverad med hänsyn till forskning inom området. I resultatdelen skall välmotiverade innehållsliga teman redovisas. Analysen skall visa förmåga att levandegöra och tolka data. Arbetet skall utmärkas av en tydlig struktur med god inre logik, vara välskrivet och sammanhållet med sammanfattande analytiska kommentarer där så behövs. Arbetet är skrivet i ett reflexivt förhållningssätt där studenten uppvisar en gedigen medvetenhet om valt perspektiv liksom i konstruktionen av forskningsobjektet Opposition och försvar av uppsatsen Att opponera på någon annans uppsats är ett övnings-, inlärnings- och bedömningstillfälle. Att var opponent innebär att med en konstruktiv grundattityd kritiskt granska den framlagda uppsatsen och ta fram dess starka och svaga sidor samt föra en dialog med författarna. Genom oppositionen får du även tillfälle att visa din egen kompetens inom uppsatsskrivande. Författarna bör ha en öppen inställning till opponenterna och deras kommentarer då dessa kan bidra till att förbättra uppsatsen. Oppositionsmomentet är en viktig del av processen för examensarbetet och fullgörs vid seminarierna i uppsatskursen. Kravet här är i första hand godkända prestationer. En väl genomförd opposition kan emellertid påverka den samlade bedömningen av prestationerna på kursen. När du förbereder oppositionen, se då till att strukturera och ordna dina uppfattningar och åsikter i en lämplig ordning - i det närmaste som ett kort föredrag. Att opponera är att bedöma, att bjuda motstånd och att skapa spänning. Oppositionen är till för att ge konstruktiv kritik genom att försöka visa på uppsatsens förtjänster och att lyfta fram de möjligheter som finns till att förbättra och förstärka eventuella svagare delar. Varje uppsats bör uppfattas och bedömas efter sina egna förutsättningar; oppositionen skall alltså ta rimlig hänsyn till de utgångspunkter och begränsningar som författarna till studien har angivit, men ett visst mått av "om jag hade varit ni" är tillåtet. Oppositionen skall finnas nedskriven så att respondenterna och handledare/examinator kan få den tillhanda efter seminariet. Att sätta oppositionen på pränt är också till nytta för

13 opponenterna eftersom det tvingar till eftertanke. Opponenterna har ansvar för att genom samtal med författarna medverka till att syftena med respektive seminarium uppfylls. Dessa syften är: att varje seminarium blir ett inlärningstillfälle för författare, opponent och åhörare i konsten att genomföra och bedöma vetenskapliga forsknings- och utredningsarbeten att författaren skall få utförlig "feedback" på sitt arbete utöver den som ges av handledaren. Opponenterna skall ifrågasätta gjorda val och dragna slutsatser (kritiskt tänkande), finna och föreslå nya infallsvinklar på det behandlade problemet (kreativt tänkande) samt se styrkan och möjligheterna i den framlagda uppsatsen (positivt tänkande). Det innebär att kritiken skall framföras i en dialog med författarna, där opponenterna skall ha fokus på att granska helheten och de delar som enligt dem har avgörande betydelse för bedömningen. Att gå igenom uppsatsen sida för sida, dvs spendera tid på smådetaljer. Detta brukar medföra att för lite tidsutrymme ges att granska och diskutera analys och slutsatser. Ett tips är att istället överlämna en förteckning över formaliafel och andra småfel. Endast formaliabrister som försvårar för läsare att förstå och bedöma uppsatsen skall tas upp på seminariet och kortfattat återges när det sammanfattande omdömet avges. Att vara respondent, d.v.s. att försvara sin uppsats, är inte heller det en alldeles enkel eller självklar sak. Kom ihåg att det är du som uppsatsförfattare som har mest ingående kunskap om uppsatsen, men acceptera samtidigt att det egna arbetet kan ha brister som är värda att kritisera, och förhåll dig öppen för förslag på förbättringar. Att rekommendera innan seminariet är att ställa dig följande strategiska fråga: Hur ska jag agera för att oppositionen skall bli så användbar som möjligt för det vidare uppsatsarbetet? Det är ofta bättre att be opponenterna utveckla eller förklara sitt resonemang än att direkt gå i svaromål. Ställ gärna frågor till opponenterna när något är oklart, som t ex: Vad menar ni med...? Vad skulle vara ert råd..? När opponenten gör påpekanden som författarna inte har ett starkt försvar mot, är det bättre att erkänna att opponenten har en poäng än att försöka försvara sig med dåliga argument. I ett i övrigt starkt försvar är det snarare en styrka än en svaghet att ge erkännanden åt opponenten. Regler om fusk och plagiat Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ):

14 Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas Misstanke om fuskförsök anmäls till universitetets rektor och ärendet behandlas i universitetets disciplinnämnd. Nämnden består av universitetets rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studeranderepresentanter. En varning eller avstängning från undervisning och examination i upp till sex månader kan bli följden av fuskförsök. Den vanligast utdömda påföljden är två månaders avstängning. Vid beslut om avstängning meddelas berörda institutioner inom Linköpings Universitet och CSN. Avstängning gäller från och med den dag då beslutet tas. Universitetet ser lika allvarligt på fusk vid laboration, hemtentamen, uppsatsskrivning etcetera, som på fusk vid skriftlig tentamen. För mer om examination vid LiU se:

15 Litteratur Obligatorisk Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Handbok i kvalitativa metoder, Liber, Malmö Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber. (Valda delar) Durkheim, É (1982/1895) The rules of sociological method (Chapter 5). New York: Free press, cop. 1982: fritt tillgänglig via: Eller på svenska: Durkheim, É (1978) Sociologins metodregler, (Kapitel 5) Korpen, Göteborg: Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet ( Larsson, S. (2005). Kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik: 25(1), Fritt tillgänglig via: Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research & Method in Education, 32(1), Fritt tillgänglig via: Perselli, A-K (2008). Samarbete - ideal och verklighet: sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier ger sin syn på samarbete. Studentuppsats. Linköping: Linköpings universitet. Fritt tillgänglig via: Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. Upplaga 4. Stockholm: Liber. Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk forskning i Sverige, 6(4), Fritt tillgänglig via : Samt vald doktorsavhandling i pedagogik/utbildningssociologi

16 Tips på övrig litteratur: Valfritt Bourdieu, P. & Wacquant, L. (1992). An invitation to reflexive sociology. Chicago: Univ. of Chicago Press. Braun, V., & Clarke, V. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, Borg, E., & Westerlund, J. (2007). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber. Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur. Fejes, A., & Thornberg, R. (2018). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Small, M. L. (2011) "How to conduct a mixed methods study: Recent trends in a rapidly growing literature." Annual review of sociology, 37:57-86 Användbara länkar för dig som ska skriva examensarbete eller uppsats. Länk till lathund för rapport- och uppsatsskrivande pdf Länk till språkguide Frågor och svar om rapporter och uppsatser pdf Länk om APA-systemet