Bilaga 3. Program och anföranden från Örebro 24 maj 2012 och Umeå 29 maj 2012

Transkript

1 Bilaga 3 Program och anföranden från Örebro 24 maj 2012 och Umeå 29 maj 2012

2 2/5 Dialog Vattenkraft och Miljö Örebro 24 maj 2012 Program Tid 09,00-09,30 Kaffe för anländande 9,30-9,40 Bakgrundspresentation Fredrik Nordwall (Enhetschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,40-09,50 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 09,50-10,00 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall och Johan Kling, HaV 10,00-10,10 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,10-10,30 Fika 10,30-10,40 Kommittédirektivet (2012:29) Anna Josefsson, Miljödepartementet 10,40-11,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,30-11,40 Bensträckare 11,40-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell,Fredrik Nordwall,alla

3 3/5 Ordning Anföranden från intressenter (5 minuter per anförande) Älvräddarna - Lokalt-globalt Svensk Energi - Helhetssyn EON- EON:s arbete med och syn på vattenkraft och miljö Vattenfall Vattenkraft och biologisk mångfald (småskaligt perspektiv) Sportfiskarna Målen kan förenas om viljan finns Länsstyrelsen Värmland Vänerlaxens fria gång SMHI Verktyg för att beräkna regleringspåverkan Bensträckare Svenska kraftnät Vattenkraft och vindkraft i framtiden Länsstyrelsen Gävleborg Myggproblem och biologisk mångfald: är vattenregleringen en del av lösningen? Svensk vattenkraftförening Vilka är vi, vad vill vi, miljöpolicy? SKGS Vattenkraften nödvändig för basindustrins konkurrenskraft Mälarenergi Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningens syn på vattenkraft Vattenmyndigheten N Östersjön Vattenkraft och vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Fiskevattenägarna - Sveriges Fiskevattenägareförbunds syn på vattenkraften Fortum Fortums miljöarbete Elforsk-Dialog genom forskningsprogram Grupparbeten Tanken med grupparbetena är att de olika intressenterna gemensamt ska diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot (enkel form av SWOT-analys) gällande vattenkraften och att varje grupp ska redovisa ett SWOT-schema samt i punktform vilka delar man är överens om och vilka delar man inte är överens om. Ett exempel på frågeställning som skulle kunna diskuteras är Var är det OK med vattenkraft och var är det inte?. En annan är vilka åtgärder som bör till och vem som finansierar vad? Varje grupp bör också i punktform peka ut frågeställningar som man bör arbeta vidare med och ta fram mer fakta kring som i sin tur kan komma att leda till beslut.

4 4/5 Dialog Vattenkraft och Miljö Umeå 29 maj 2012 Program Tid 09,00-09,40 Kaffe för anländande 9,40-9,50 Bakgrundspresentation Björn Sjöberg (Avdelningschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,50-10,00 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 10,00-10,10 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall, HaV 10,10-10,20 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,20-10,40 Fika 10,40-10,50 Kommittédirektivet (2012:29) Kristina Dreijer, Näringsdepartementet 10,50-11,10 Vattenkraft-Vattendirektiv Joakim Kruse/Åke Bengtsson I Bottenhavsperspektiv Vattenmyndigheten Bottenhavet 11,10-11,45 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,45-11,55 Bensträckare 11,55-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten

5 5/5 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell, Björn Sjöberg,alla 17,00 Avslut Ordning Anföranden från intressenter (5 minuter per anförande) Älvräddarna - Lokalt-globalt Svenskt näringsliv - Vattenkraftens betydelse för energisystemet EON - EON:s arbete med och syn på vattenkraft och miljö Vattenfall Vattenkraft och biologisk mångfald Bensträckare Svensk Energi - Helhetssyn Sportfiskarna Målen kan förenas om viljan finns Svenska kraftnät Vattenkraft och vindkraft i framtiden Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningens syn på vattenkraft Fortum Fortums miljöarbete Grupparbeten Tanken med grupparbetena är att de olika intressenterna gemensamt ska diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot (enkel form av SWOT-analys) gällande vattenkraften och att varje grupp ska redovisa ett SWOT-schema samt i punktform vilka delar man är överens om och vilka delar man inte är överens om. Ett exempel på frågeställning som skulle kunna diskuteras är Var är det OK med vattenkraft och var är det inte?. En annan är vilka åtgärder som bör till och vem som finansierar vad? Varje grupp bör också i punktform peka ut frågeställningar som man bör arbeta vidare med och ta fram mer fakta kring som i sin tur kan komma att leda till beslut.

6 Dialog Vattenkraft och Miljö Klimateffekter Ekologiska effekter

7 9,30-9,40 Bakgrundspresentation Fredrik Nordwall (Enhetschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,40-09,50 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 09,50-10,00 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall och Johan Kling, HaV 10,00-10,10 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,10-10,30 Fika 10,30-10,40 Kommittédirektivet (2012:29) Anna Josefsson, Miljödepartementet 10,40-11,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,30-11,40 Bensträckare 11,40-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell,Fredrik Nordwall,alla

8 Regeringsuppdrag Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samla berörda intressenter i en dialog i syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de mål som är fastställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvaltningen. Redovisas till regeringen 31 oktober 2012.

9 Organisation Elforsk Energimyndigheten Friluftsfrämjandet Jordens vänner Kammarkollegiet Lantbrukarna riksförbund Länsstyrelserna, vattenverksamhetsansvarig Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Sametinget Skogen Kemin Gruvorna Stålet Skogsindustrierna SMHI Svensk Energi (ombes utse representanter) Svensk Vattenkraft Förening (ombes utse representanter) Svenskt näringsliv Svenska kraftnät Svenska naturskyddsföreningen Svenska turistföreningen Sveriges fiskevattenägareförbund Sveriges kommuner och landsting Sveriges ornitologiska förening Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund Vattenmyndigheterna, vattenverksamhetsansvarig Vattenregleringsföretagen (ombes utse representanter) WWF Älvräddarna

10 Direktiv och mål Förnybar Energi Förnybarhetsdirektivet Regeringens klimat- och energimål till år 2020 Riksdagens miljömål Färdplan 2050 Vattenekologi Ramdirektivet för vatten Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet EU:s ålförordning Riksdagens miljömål Nagoyaöverenskommelsen

11 Interna faktorer Positiva faktorer Styrkor Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Negativa faktorer Svagheter Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Externa faktorer Möjligheter Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Hot Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens:

12 Tidplan Maj Dialogmöten med grupparbeten 20 juni Utskick via av förslag till översiktliga minnesanteckningar från mötena för synpunkter från mötesdeltagande 28 augusti Eventuella synpunkter på minnesanteckningar ska ha inkommit till HaV September HaV tar i samverkan med arbetsgruppen (Energimyndigheten, företrädare för Vm/Lst, Kammarkollegiet) fram PM 1-23 okt Intern beredning HaV 23 okt Överlämnande av PM till Miljödepartementet

13 Dialogmöte Direktiv och Energimål Sten Åfeldt, Energimyndigheten 29 maj 2012

14 Energi- och miljöpolitiska mål Energipolitiken bygger på: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet Vision 2050: Hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2020 mål: - Klimat 40% lägre växthusgasutsläpp (basår 1990) - Förnybar energi: 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor (basår 1990)

15 Energi- och miljöpolitiska mål 2020 mål: Energieffektivisering - Energieffektivisering energiintensiteten (tillförd energi per BNP) ska minska med 20% - Energianvändning minskar med 20% (50% 2050) I lokaler och bostader (basår 2005) Transportsektorn - Andelen förnybart ska vara 10% oberoende av fossila bränslen

16 Förnybar elproduktion viktig för måluppfyllelsen Årsproduktionen har ökat med 11,5 TWh sedan 2002 Nya anläggningar ca 5,8 TWh Ökad produktion i befintliga anläggningar ca 5,7 TWh Basår 2002 År ,5 TWh Målet år TWh Elcert förnybar el öka med 25 TWh (basår 2002)

17 Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 NV har fått uppdraget i samråd med Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet Analyserna ska ge underlag för politiska beslut om en nationell färdplan utan nettoutsläpp av växthusgaser Avrapportering den 1 december 2012

18 Uppdraget: Beskriva hur visionen om noll nettoutsläpp kan åstadkommas på ett kostnadseffektivt sätt via sektorsövergripande klimatinsatser och insatser inom olika samhällssektorer och verksamheter. Klart: Redovisat hur olika sektorer kan beröras och vilka sektorer som har potential att bidra till framtida låga utsläpp

19 Kvar att göra/pågår: Redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till 2050 Föreslå förändringar i styrmedel för att visionen ska nås så kostnadseffektivt som möjligt

20 Energisystemets förväntade utveckling Klimat/Miljö/Energi/ Vattenkraft en del av systemet

21

22 Tack Sten Åfeldt Energimyndigheten Tel

23 Miljökvalitetsmålen och Art-och habitatdirektivet (Natura 2000) Fredrik Nordwall Enhetschef Enheten för biologisk mångfald och fiske

24 Nätverket Natura 2000 i Sverige - bidrar till bevarandet av den biologiska mångfalden i EU Direktivet har två distinkta delar med ett gemensamt syfte : 1. Natura a Utse områden 1b Skydda och sköta (förebyggande) 1c Tillståndsprövningen (oförutsägbara) 2. Artbevarande

25 Stort arbete inom EU Habitatdirektivet Fågeldirektivet

26 Natura 2000 i Sverige SCI (habitatdirektivet) SPA (fågeldirektivet) 531 Totalt (minus objekt med helt överlapp) Areal totalt (ha) naturtyper ca 150 arter 13 % av Sveriges landareal 17% av EU:s territorium

27 Natura 2000-områden uppnå gynnsam bevarandestatus Problem Fragmentisering lite och utspritt i landskapet, särskilt i söder Brist på skötsel / skötselmedel Brist på naturskydd Ohållbart brukande av mark och vatten Möjligheter Bättre hänsyn i brukandet av mark och vatten Skydda värdefull natur Restaurering/skötsel av vissa land- och vattenmiljöer

28 Sveriges miljömål 16 miljömål beslutade av riksdagen De stora miljöproblemen i Sverige lösta till år 2020 Löfte till framtida generationer HaV ansvarar för tre mål: Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård

29 Sveriges miljömål 13 etappmål beslutade 26/4 Fyra prioriterade områden Luftföroreningar Farliga ämnen Avfall Biologisk mångfald

30 Etappmål Ekosystemtjänster och resiliens Betydelse av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster Etappmål om hotade arter och naturtyper Etappmål om invasiva främmande arter Etappmål om kunskap om genetisk mångfald

31 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft

32 Levande sjöar och vattendrag Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jord- och skogsbruk

33 Levande sjöar och vattendrag Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel Åtgärder pågår och mer behövs

34 Nationella strategier Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer: delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag: delmål 2 Levande sjöar och vattendrag. Rapport

35 Vattenkraften i vattenförvaltingen Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

36 Fysisk påverkan Miljöproblem i vattendrag Presentationsnamn Namn 2

37 Vattenkraftens påverkan 1450 vattenförekomster med vattenkraftverk ca 200 fiskvägar i vattenkraftverk = 90 % saknar fiskväg 1056 vattenförekomster med vattenkraftverk har bristande kontinuitet = 81 % av fallen 1086 sjöar med vandringshinder (totalt ca 1680 regleringsdammar) Åtgärder i vattenkraftverk är viktiga för att nå målet med Ramdirektivet för vatten! Vattenförekomster med vattenkraftverk Ekologisk status Procent Presentationsnamn Namn 3

38 Vattenkraftens påverkan Modifierad efter Petts Presentationsnamn Namn 4

39 Advokatfiskal Nils Leine Dialogmöten i Örebro och Umeå maj 2012

40 Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen För fysisk påverkan som medverkar till att en norm (t.ex. god ekologisk status) inte uppnås ska åtgärder vidtas av den som skadar och påverkar miljön. Miljöbalkens utgångspunkt individuell prövning av verksamheter. Anläggning/verksamhet som har påverkan på en norm ska åtgärdas genom att verksamhetsutövaren åläggs att vidta åtgärder så att verksamheten uppfyller miljöbalkens hänsynsregler.

41 Forts. Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen Miljöbalkens krav genomförs genom tillståndsprövning och tillsyn Kammarkollegiets roll bevakar RDVs- och miljöbalkens mål genom: Motpartsroll vid tillståndsprövningar Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser Sökande vid återkallelser/omprövningar

42 Forts. Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen 18. Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential.

43 Resultatet hittills? Praxis från domstolarna? Avgränsad prövning t.o.m. mer avgränsad prövning än vad som begärs tillstånd till? Underlaget i miljökonsekvensbeskrivningarna vilka bedömningar sker av en enskild vattenverksamhets påverkan på en miljökvalitetsnorm? Fysiska åtgärder ska redovisas vad har skett vid respektive verksamhet/anläggning? Allmänna intressen viktning och värdering ingen ändring jfr med äldre lagstiftning? Frågan: Ändrad praxis eller ny lagstiftning?

44 Utredningen om vattenverksamheter (M2012:01) Kommittédirektiv dir. 2012:29 Vattenverksamheter Miljödepartementet

45 Utredare och sekretariat Utredare: Henrik Löv Sekreterare: Li Brismo Sekreterare: Kristina Drejer Miljödepartementet

46 Uppdraget - generellt Se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (den s.k. restvattenlagen). Skillnader i förhållande till miljöfarliga verksamheter ska vara motiverade. De bestämmelser i restvattenlagen som bedöms fortsatt behövas ska integreras i miljöbalken. Föreslå de ändringar i reglerna som behövs för att PPP och principen om bästa möjliga teknik - på samma sätt som i dag gäller för miljöfarlig verksamhet - även får genomslag i den vattenrättsliga regleringen. Miljödepartementet

47 Uppdraget - rättskraft Analysera rättskraftens räckvidd avseende sådana tillstånd och äldre rättigheter som enligt 5 lagen om införande av miljöbalken ska jämställas med tillstånd meddelade med stöd av miljöbalken. Hur se till att dessa anläggningar och verksamheter utformas/drivs på sådant sätt att miljöbalkens hänsynsregler och EUrättens krav uppfylls? Generella föreskrifter? Miljödepartementet

48 Uppdraget prövningens omfattning Hur kan tillståndsprövningen av vattenverksamheter ändras i syfte att - på samma sätt som i dag gäller för miljöfarliga verksamheter - hela verksamheten ska prövas i de fall en VU önskar ändra en anläggning eller driften av en verksamhet och det inte finns förutsättningar för ett ändringstillstånd? jfr 16 kap. 2 tredje stycket MB. Miljödepartementet

49 Uppdraget - omprövning Analysera det svenska systemet för omprövning av vattenverksamheter. Föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett effektivt system för omprövning med den frekvens av omprövningar som krävs för att se till att verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att de lever upp till miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav i fråga om vattenkvalitet och påverkan på djur- och växtliv. Miljödepartementet

50 Uppdraget övriga frågor Problem: Löpande underhåll och vidtagande av andra åtgärder avseende markavvattningsföretag, s.k. herrelösa dammar och andra vattenanläggningar där ansvarsförhållandena är oklara. Klargörande av ansvarsfördelning för vidtagande av åtgärder och förslag till de regeländringar som analysen föranleder. Miljödepartementet

51 Redovisning av uppdrag Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 juni Miljödepartementet

52 Vattenförvaltning och vattenkraft Vattenmyndigheterna för Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt Umeå

53 Systematiska utgångspunkter Vattenmyndigheternas ansvar Peka ut Kraftigt modifierade vattenförekomster (KMV) Definiera God ekologisk potential i varje KMV ange vilken vattenkvalitet som ska uppnås och vilka åtgärder som behövs Göra sammanvägda bedömningar för hela avrinningsområden och för distriktet som helhet anges i Åtgärdsprogrammen Gemensamt ansvar Samverka kring möjligheter, förutsättningar och konsekvenser! Allmänna reflektioner Inga typer av åtgärder eller verksamheter är undantagna Produktion kommer att behöva tas i anspråk ibland Klimatförändringarna kommer att påverka åtgärdernas omfattning och effekter Umeå

54 Umeå Bild: Mats Fjellström

55 Tankar om framtiden Planering på systemnivå (vattensystem/produktionssystem) behöver kunna följas av genomförande på systemnivå (HARO, ARO), men med beaktande av förutsättningarna vid den enskilda vattenförekomsten. Det finns behov av mer flexibla verktyg för att genomföra analyser och genomdriva åtgärder i större sammanhang. Är tiden mogen för att låta VM:s åtgärdsprogram bli styrande för kommande bedömningar och prövningar? Sammanhållen prövning av flera anläggningar? Umeå

56 Tack! Umeå

57 Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen för förlust av biologisk mångfald överskriden mer än klimatgränsen Älvräddarnas Samorganisation

58 Vattenkraften och biologisk mångfald Förlust av biologisk mångfald sker ofta genom fragmentering och degradering av arters levnadshabitat. Exempel: Byggande av vattenkraft. Lokala ingrepp skapar problemet och effekten är extra tydlig lokalt. MEN! Problemet i sig är inte lokalt utan aggregerat leder detta till en global biodiversitetskris och utmaning på samma sätt som en mängd lokala utsläppskällor av koldioxid leder till en global klimatkris. Älvräddarnas Samorganisation

59 Vattenkraften och biologisk mångfald Skadorna uppstod tidigare MEN PÅGÅR NU! Lokala skador kräver ny definition på ordet lokal Drygt 20 stora älvar och åar, vissa mer än 60 mil långa Östersjön påverkas av kiselbrist inte lokalt problem transnationell skada Älvräddarnas Samorganisation

60 Vi når målen i förnybarhetsdirektivet Älvräddarnas Samorganisation

61 Vi når målen i förnybarhetsdirektivet Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 År 2020 beräknas Sverige kunna exportera 24 TWh och år 2030 cirka 23 TWh. Älvräddarnas Samorganisation

62 Vindkraften kan regleras Reglereffekten finns redan i den installerade vattenkraften 30 TWh vindkraft regleras utan problem med befintlig vattenkraft Älvräddarnas Samorganisation

63 Älvräddarnas Samorganisation

64 Älvräddarnas Samorganisation

65 Idag: 100 % suboptimering av en enda näring och funktion Idag Balans? Vattenkraft Miljö Älvräddarnas Samorganisation

66 Helhetssyn en nödvändighet El: sparar energi möjliggör ökad energieffektivisering möjliggör teknikskiften Det hållbara samhället är en el-ekonomi All elproduktion har extern miljöpåverkan Planerbarheten varierar mellan olika produktionsslag Ett stabilt system för elförsörjning bygger därför på en mix av produktionsslag Klimathotet är det stora hotet mot biologisk mångfald Det behövs en tydlig målhierarki i miljöpolitiken klimatarbetet bör prioriteras Väg in globala miljöaspekter vid miljöprövning

67 Produktion & potential Elnäten håller ihop elsystemet Vattenkraft 65,5 TWh idag Vindkraft från 6 TWh till 25 TWh, ~ 15 % Sol & vågkraft ännu inte konkurrenskraftigt Det handlar om ett sammanhållet kraftsystem där kraftslag med olika egenskaper ihop med väl fungerande elnät sammantaget ger stabilitet i elförsörjningen Kärnkraft? ? TWh Kraftvärme 18 TWh + 3TWh

68 Slutsatser Vattenkraften är en unik energikälla - central för svensk elförsörjning Behövs för att nå Sveriges förnybarhetsmål Behövs som balanskraft vid utbyggnad av vindkraft Mycket låga koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv Se varje anläggnings unika förutsättningar och anpassa kraven på åtgärder Väg krav på åtgärder mot kostnader Klimatförändringar hotar den biologiska mångfalden Det behövs en målhierarki i miljöpolitiken - allt kan inte samtidigt vara viktigast Vi vill ha möjligheter att fortsätta att utveckla och modernisera vattenkraften

69 Dialogmöten kring vattenkraft, Örebro och Umeå Johan Tielman, Miljöchef E.ON Vattenkraft

70 Vattenkraften och omvärldskrav Å ena sidan Å andra sidan Förnybarhetdirektiv, 2020 mål Nationella klimatmål Fossilfri transportsektor Behov av reglerkraft för bl a vindkraftutbyggnad Decentraliserad elproduktion God ekologisk status/potential enligt RDV Nationella miljömål, t ex levande sjöar och vattendrag Sportfiske och lokal turism Ålförordning, habitatdirektiv mm Allting kan inte uppnås samtidigt överallt slutsats prioriteringar ur ett helhetsperspektiv nödvändiga! 2

71 Vattenkraften och omvärldskrav Å ena sidan Å andra sidan Brist på data Brist på personella resurser Brist på kunskap kring regleringar, dammar, kraftverk, domar etc Vattenkraftbolagen har tillgång till nödvändig data. Vattenkraftbolagen har kunskap om sina vattendrag och anläggningar Win-win lösningar? Slutsats - samarbete mellan berörda parter nödvändigt 3

72 Några exempel på fungerande samverkan Miljöeffekter i reglerade vattendrag, Elforsk etapp 1-3 (forts?) Krafttag ål Metodutveckling för fastställande av GEP I Ångernanälven Fiskefrämjande åtgärder i t ex Mörrumsån, Emån, Ätran, Ångermanälven Vattenråd och vattenvårdsförbund FOU, teknikutveckling t ex intagsgaller för avledning av fisk Slutsats det är samverkan som ger resultat 4

73 Vattenkraft och biologisk mångfald Richard Holmgren, Miljöchef, Vattenfall Vattenkraft AB Umeå Vattenkraft och biologisk mångfald Richard Holmgren

74 Miljöinsatser bör göras där de ger bäst effekt Vattenfall arbetar med biologisk mångfald i bland annat: - Stornorrfors - Juktån - Bosgården - Apelnäs - Jonsered Fisktrappa vid Apelnäs kraftverk i Rolfsån Åtgärder måste baseras på en helhetssyn. Omlöp vid Bosgårdens kraftverk i Rolfsån Samverkan mellan olika aktörer är avgörande. 2 Vattenkraft och biologisk mångfald Omfattande fiskförbättrande åtgärder i Stornorrfors, Ume älv

75 Varje älvsträcka är unik och måste därför utredas individuellt Varje vattendrag och kraftverk kräver sin egen lösning. Varje enskild åtgärder måste baseras på kostnads-nyttoanalys Generella åtgärder riskerar att bli verkningslösa och bör undvikas. - -4TWh(-12%) ger 1,5% återskapande av naturlig fiskreproduktion. Det finns åtgärder som har begränsad produktionspåverkan men som kan bidra till att stärka den biologiska mångfalden. Fisktrappa vid Stornorrfors kraftverk i Ume älv. Den fungerar varje år som passage för flera tusen lax- och havsöringar till och från den outbyggda Vindelälven. 3 Vattenkraft och biologisk mångfald

76 Vattenkraften är ryggraden i svensk och nordisk elproduktion Vattenkraften är unik flexibel och förnybar. Viktig roll som bas- och reglerkraft i energisystemet (Sverige, Norden, Nordeuropa) Europa har stora förväntningar på den nordiska vattenkraften för att klara: - målet om förnybar energi - klimatmålet - en fortsatt utbyggnad av vindkraften där vattenkraften ses som the green battery. 4 Vattenkraft och biologisk mångfald

77 Når vi målen för klimat respektive biologisk mångfald i vatten? Energi och klimatmål Andel förnybar energianvändning i Sverige: 47% (2009, Energimynd) Miljömål & Vattendirektiv Levande sjöar och vattendrag: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel (NV) Vattendirektivet: vattendrag och sjöar bedöms ha måttlig eller sämre status och behöver restaurering (FiV) Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

78 Bakgrund till konflikten Vattenkraften är gynnad juridiskt, politiskt och ekonomiskt. Majoriteten av kraftverken saknar tillstånd med stöd av modern lagstiftning (MB). Tillsynsverksamheten fungerar inte. Elcertifikat till leder till en konkurrensfördel för bolagen i miljöprövning, ökar exploateringen av strömmande vatten och fördyrar natur- och fiskevårdsåtgärder. Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

79 Möjliga lösningar Utarbeta en ny och modern vattenlagstiftning för stärkt skydd av sjöar och vattendrag som tar sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen, vattendirektivet och havsmiljödirektivet. Förläng elcertifikaten till småskalig vattenkraft, men kräv en motprestation i form av miljöförbättrande och skadeförebyggande insatser, exempelvis fiskvägar/omlöp. All vattenkraft oavsett ålder och tidigare tillstånd ska ha tillstånd enligt miljöbalken. Kraftigt ökade och uthålliga anslag för skydd, restaurering och tillsyn av värdefulla vattenmiljöer för att uppnå miljömål och god ekologisk status. Ingen utbyggnad av orörda vattenmiljöer! Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

80 Krav Snabbfakta Älven Ett av Nordens största vattendrag Riksintresse naturvård Riksintresse friluftsliv Särskilt värdefullt för fiskevården /naturvården Många hotade/skyddsvärda arter/biotoper Stor vattenkraftproduktion Förbud mot ny kraftutbyggnad Hållbar utveckling Ramdirektivet för vatten Art- och habitatdirektivet Levande sjöar och vattendrag Åtgärdsprogram Hotade arter Åldirektivet Förnyelsebarhetsdirektivet Miljöministrarnas överenskommelse InterReg Sverige-Norgeprogrammet Fokus Fria vandringsvägar (uppströms/nedströms) Vänerlaxen tillbaka till de norska delarna God ekologisk status (potential) Hållbart betydelsefullt sportfiske

81 Huvudsakliga problem? Kraftverken blockerar, torrlägger ca 1 mil och dämmer in minst 5 mil strömmar och forsar Ca 80% av de utvandrande smolten dödas pga kraftverken De flesta utvandrande kelten dödas pga kraftverken Vänerlaxen /-öringen försvagas av genetisk drift, hybridisering, låg genetisk variation < 10% av historiska lek- och uppväxtområden nås av Vänerlaxen/öringen < 3% återstår av de historiska Vänerlax-/ öringbestånden 7 rödlistade arter missgynnas direkt av vattenkraftutbyggnaden Många skyddsvärda biotoper, populationer och arter missgynnas av vattenkraftutbyggnaden Många arter har sannolikt slagits ut av vattenkraften Makrofyter är påverkad av regleringen Bottenfaunan är påverkad av regleringen

82 Huvudsaklig lösning på dessa problem? - Fiskvägar förbi kraftverken och miljöanpassade flöden Finansiärer Men fiskvägar fungerar väl inte så bra? - Jo, det gör dom. Förklara? - Fiskvägar fungerar bra, om man ställer krav på högsta möjliga funktion / effektivitet (i alla led). Konflikt med Förnyelsebarhetsdirektivet (Fd)? - Nej. Lösningen innebär av nödvändighet en viss förlust av vattenkraftproduktion, men förlusten är så liten att möjligheten att nå målet enligt (Fd) inte påverkas. Tack också till övriga projektpartners! projektwebbar.lansstyrelsen.se/vanerlaxensfriagang

83 SMHI:s verktyg för att beräkna regleringspåverkan Båthusströmmen Trängslet Åsen Väsa Niclas Hjerdt 300 Blyberg Spjutmo Foto: Leif Kuhlin

84 Nationellt heltäckande underlag på vfk-skalan Modellberäknad vattenföring med uppdatering vid kraftverksdammar. Modellberäknad naturlig vattenföring med rekonstruerade avbördningskurvor. Vattenföringsstatistik nuläge/naturlig vattenföring (MLQ, MQ, MHQ, HQ2, HQ10, HQ50). Regleringsgrad (från modellen). Nytt nationellt dammregister under utveckling. Begränsningar: Inga korttidsregleringar, modell med dygnsupplösning. Bristfällig information om överledningar, minimitappningar, magasinsvolymer. Kommer successivt att förbättras.

85 Hur kommer vi längre? Fler mätdata från dammar och kraftverk ger bättre beslutsunderlag.

86 Dialogmöten Vattenkraft Miljö Örebro , Umeå Balansering av förnybar elproduktion Sture Larsson F.d. teknisk direktör och stf generaldirektör Svenska Kraftnät

87 Scenarier för vindkraftutvecklingen i Sverige Summering av alla registrerade projekt: MW / 100 TWh Installerad kapacitet: Vattenkraft MW Kärnkraft MW Potential 150 GW

88 Effektbalans i elkraftsystemet Lagrad energi Turbiner Hydraulik/termodynamik Synkrongeneratorer Svängmassa/Inertia Förbrukning Arbete Elnät, Växelströmsteknik Hydrologisk balans och bränsletillförsel Mekanisk effektbalans Varvtal/frekvens Upplagrad rörelseenergi Elproduktionen måste alltid följa och vara lika med förbrukningen i varje ögonblick! Elektrisk effektbalans Kapacitet, stabilitet

89 Balansreglering i vattenkraft Förutsättningar: Inbyggd reglerförmåga i vattenvägar, svallgallerier, regulatorer mm Vattenhushållningsbestämmelser miljö(vatten)domar Magasinsnivåer, övre och nedre möh Flödesbegränsningar Qmax, Qmin m 3 /s Flödesförändringar max Q m 3 /s, h Motstående miljöhänsyn: Det globala miljövärdet av att möjliggöra stora mängder förnybar elproduktion Begränsning av miljöpåfrestningarna i vattendragen

90 Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi Begränsa massförekomsten av översvämningsmygg samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras

91 Hur jobbar vi Leta efter lösningen bland orsakerna till myggproblemen- inte fokusera på att lindra symptomen Ekosystemansatsen: RLS sätter människan i fokus Samarbete med allmänheten Dialog med kraftproducenterna Fylla kunskapsluckor!

92 => Arbeta mot flera miljömål: biodiversitet, vattendrag, våtmarker, SAMT en levande landsbygd Regleringen del av lösningen? Två huvudspår: hävd och vatten Effekten av hävd Slåtter och bete återupptas Forskning och försök (UU,SLU,CBM) Möjligheter för anpassning av flöden sommarstid Vad skiljer myggfria resp. myggår på 2000-talet mhp nederbördsmönster, magasinfyllnad, tappningsstrategier? Kan man undvika vissa sommaröversvämningar? Kan man låta vattnet flöda ordentligt? Är miljöanpassad vattenföring lösningen?

93 Dialog om vattenkraft och miljö Örebro

94 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening Intresseförening för småskalig Vattenkraft Grundades 1980 Drygt 800 medlemmar varav 404 driver 689 kraftverk ofta som småföretag familjeföretag ofta boende intill och värnare om miljön Sedan 1995 medlem i ESHA, European Small Hydropower Association Foto Bengt Spade

95 Sverige har som mål att hälften av vår energianvändning ska vara förnybar år Samtidigt har vi mål om att skydda vattendrag, biologisk mångfald och hotade arter Är det möjligt att uppnå båda målen? Ja Miljöbalken ger möjlighet och sätter ramarna! Hur ser konflikterna ut? Tillsynsmyndigheten uppträder inte på samma sätt i landet; praktiska råd förbud Konkurrerande intressenter har svårigheter att kommunicera med varandra Vad finns det för möjliga lösningar och insatser? Respekt för det historiska samhällets administration Genom övergångsregler har tillstånd från tidigare lagstiftningar som 1983 års vattenlag, 1918 års vattenlag och ännu äldre lagar getts rättskraft som tillstånd meddelade enligt miljöbalken. (SOU 2009: )! Därmed kan gamla tillstånd omprövas! I omprövningssammanhang kan alltså uppträda tillstånd som utgörs av sådana rättigheter, grundade på myndighets beslut, domar och förlikningar i processer vid allmänna domstolar, eller urminnes hävd. (SOU 2009: ).

96 Vad finns det för möjliga lösningar och insatser? En omprövning innebär att nya villkor kan sättas Verksamhetsutövaren ska tåla att viss volym vatten ska släpas i omlöp eller på annat sätt för faunapassage Villkor som äventyrar verksamheten får inte sättas Omprövning är en mycket omständlig process som kräver insatser från Mark- och miljödomstolarna (10000 dammar) Förenklat förfarande vid omprövningar Inga heliga kor Nya anläggningar som klarar Miljöbalkens prövning ska tillåtas Foto Bengt Spade

97 Saxat ur vår miljöpolicy Vår policy bygger på att verksamhetsutövaren: Tar ansvar för oljor och övriga kemikalier och använder miljövänliga alternativ där så är möjligt Håller byggnad, maskinhall, elektriska anläggningar i gott skick och i god ordning. Håller de närliggande miljöerna och omgivningarna runt kraftverken i sådan ordning att man föregår med gott exempel och med stolthet kan vinna omgivningens förtroende för den verksamhet som bedrivs. Samverkar med andra intressegrupper runt vattendraget och uppmuntrar till eget ansvar och tar initiativ till miljöförbättrande åtgärder runt kraftverken som till exempel att underlätta ålvandring och fiskvandring Svensk Vattenkraftförening värnar också de kulturhistoriska miljöer många av våra medlemmars kraftverk befinner sig i. Vår policy är därför att medlemmarna så långt det är möjligt bevarar och vårdar dessa kulturhistoriska platser och byggnader. Ledstjärnan för Svensk Vattenkraftförening är att såväl den lokala som den globala miljön ska värnas genom den verksamhet medlemmarna bedriver.

98 TACK FÖR VISAT INTRESSE!

99 Vattenkraftens roll för näringslivet

100 Näringslivets realitet Ökande global konkurrens global prissättning Globalt tänkande när det gäller investeringar Var är det mest fördelaktigt? Var finns marknaderna? Gäller även SME-företag Redan nu finns en trend mot minskade investeringar i Europa och Sverige Hur bevarar och utvecklar vi våra komparativa fördelar? Kompetens, kvalitet, innovationsförmåga En svensk fördel har varit ett konkurrenskraftigt (lågt) elpris En given och bestående komparativ fördel är Sveriges råvaror

101 Varu- och tjänsteexport Varu- och tjänsteexport Andel av BNP, procent Källa: SCB, Nationalräkenskaperna Hämtat: Tjänsteexport, % av BNP Varuexport, % av BNP

102 Industrins energianvändning

103 Industrins elanvändning

104 Basindustrin finns i hela landet Basindustrin är den råvaruförädlande och energiintensiva industrin i Sverige människor är direkt och indirekt sysselsatta inom basindustrin Extra viktig på orter med svag arbetsmarknad Basindustrin står för: 27 procent av varuexporten 27 procent av landets elanvändning En tredjedel av industrins investeringar Efterfrågan på basindustrins produkter på världsmarknaden är stabil och ökande Basindustrin använder el som råvara 6

105 Global stålproduktion,

106 Energipolitikens mål ur ett näringslivsperspektiv vattenkraftens roll Trygga, stabila och pålitliga leveranser nu och i framtiden Vattenkraften har varit reglerkraft i alla tider, som balanserat användningens profil Betydelsen av vattenkraftens reglerförmåga ökar med ökad andel intermittent kraft Konkurrenskraftiga priser Den goda tillgången på vattenkraften har gett konkurrenskraftiga priser historiskt, och kan göra det framåt Låg klimatpåverkan Vattenkraften har i sig låga klimatutsläpp Bidrar till att möjliggöra för mer elproduktion med låga klimatutsläpp

107 Målkonflikter och farhågor Lokala miljöhänsyn ställs mot globala Lokala miljöhänsyn ställs mot andra samhällsbehov/önskemål (ekonomi, jobb etc.) Minskad PRODUKTIONSförmåga är ett bekymmer särskilt när osäkerheten kring vad som ska ersätta kärnkraften består Minskad REGLERförmåga är kanske ett ännu större bekymmer med ökad andel väderberoende kraft Kan leda till ökat elpris? Ökade osäkerheter kring om energipolitiken verkligen levererar Hur hittas en balans mellan lokala miljöhänsyn och farhågorna ovan?

108 Havs- och vattenmyndigheten Dialogmöte Örebro

109 Örebro Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder.

110 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Produktionshöjande åtgärder Uppgradering av kraftstationer inom befintlig vattendom Arbete med biologisk mångfald i våra reglerade vattendrag Samarbeten Miljömål Forskningsprojekt Mälarenergi

111 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Bygga fiskväg inte så enkelt Hallstahammar ansökan om utrivning av 2 dammar Tillstyrkan i MD men avslag i MÖD Fiskväg i Kallstena Vilken typ av fiskväg? Omlöp bästa alternativ. Äger vi marken? Nej, vi måste köpa mark. Är marken okej? Nej, förorenad. Ny typ av fiskväg slitsränna. Nya ritningar. Stora kostnader Mälarenergi

112 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Sam- och helhetssyn på vattenkraften nationellt Balans mellan vattenkraft och biologisk mångfald avvägningar Biologisk mångfald - incitament för åtgärder? Skattereduktion på fastighetsskatten? Faunacertifikat? 5

113 Tack för uppmärksamheten!

114 Vattenkraftdialogmöte maj 2012 Ellen Bruno

115 Vad är problemet? Ellen Bruno Vattenkraft Naturskyddsföreningens synvikel

116 Vad är lösningen? Effektiv implementering av Vattendirektivet god ekologisk och kemisk status i sötvatten Krav på 95% överlevnad för upp - och nervandrad fisk. Ekologisk adekvat minimitappning. Utövaren ska betala. Förändrad miljölagstiftning. Alla kraftverk ska ha moderna tillstånd. Utövaren ska betala prövning. Mer resurser till myndigheter - tillsyn och domstol. Ellen Bruno Vattenkraft Naturskyddsföreningens synvikel 3

117 Dialogmöte vattenkraft och miljö Örebro Anna Peters Vattenmyndigheten Norra Östersjön

118 Vattenkraft och åtgärdsprogram MKN ÅP tillsyn, omprövning, tillståndsprövning Legalt länkade via 5 kap. 3, 4 och 8 miljöbalken Men hur får vi länkarna att fungera praktiskt och mera förutsebart???

119 Komplett objektslista med bedömda behov av typ-åtgärder? underlag inför uppkommande tillståndsprövningar Hanterligt urval av objekt för aktiv tillsyn/omprövning under förvaltningscykeln? Förutsätter kännedom om gällande tillstånd/villkor tillsynsvägen (jfr tex MÖD M , Färna) eller samverkan? Tillsyn/omprövning för (tidsmässigt) prioriterade vattensystem? Prioritering utifrån samhällsnytta, men hur? helhetssyn snarare än vattenförekomster, (EU)- skyddade områden och arter, värdefulla för turism/friluftsliv, miljömålsarbetet, enklaste först, kombinationer av flera

120 Hur hantera återstående (dvs merparten) objekt för kommande ÅP? Avvakta med att ta ställning till eventuella mindre stränga kvalitetskrav, dvs miljökvalitetsnormer sämre än god ekologisk status? Synen på kraftigt modifierade vatten (KMV) vilka förväntningar/farhågor kring detta begrepp? KMV mycket väsen för lite ull? Bättre styrmedel? Om del av ÅP behöver förankras med regeringskansliet

121 VISION Att alla enskilt ägda fiskevatten i Sverige skall förvaltas lokalt och aktivt samt vara föremål för en ansvarsfull vård och ett uthålligt biologiskt och ekonomiskt nyttjande till ägarnas och landsbygdens fromma. Intresseorganisationen för ägare och förvaltare av fiskevatten ca 700 Fiskevårdsområdesföreningar + ett flertal kommuner, bolag, organisationer och enskilda fiskerättsägare medlemmar. Fiskevattnet är landsbygdens och fastigheternas tredje resurs efter jord och skog stor potential som framtidsnäring på landsbygden. Fiskerinäring: kust- och insjöfiske, vattenbruk och fisketurism. Kraftverksutbyggnaden i landets vattendrag och tillhörande sjöregleringar är tillsammans med flottledsrensning och försurningen de fysiska ingrepp som har haft och har störst negativ inverkan på våra fiskevatten och vår fiskresurs.

122 Påverkan på fisk och fiskevatten Traditionella vandringsfiskar (lax, öring, ål, nejonögon) men även andra arter (ex. gädda, sik) vandringshinder och ödelagda lek- och uppväxtområden. Sjölevande arter utarmade och förstörda lek- och uppväxtbiotoper. Fysisk påverkan största problemet inom vattendirektivsarbetet vandringshinder uppströms- och nedströms, korttidsreglering, strypta flöden, uppdämda lek- och uppväxtbiotoper. Villkor och fiskeavgifter väger inte på långt när upp förorsakade skador många gånger svårt att hitta åtgärder som kompenserar skadorna lappa och laga helhetssyn efterfrågas pay back time!

123 Åtgärder Stopp för vidare utbyggnad av vattendrag dock ej effektivisering av befintliga kraftverk. Stopp för ny småskalig vattenkraft inom ramen för elcertifikatsystemet Ökat miljöansvar för vattenkraftsindustrin vattenkraften underställs miljöprövning enligt MB på samma sätt som annan liknande verksamhet. Kräv tillstånd för vattenkraftverk som bedrivs med hänvisning till urminnes hävd Högre prioritering och ökade resurser för tillsyn av vattenkraft. Ökade resurser för omprövning av vattendomar. Ålen säkra alla led i ålens naturliga livscykel säker upp- och nedvandring. Helhetsgrepp länka ihop åar och älvar till sammanhängande vattenflöden via faunapassager, väl tilltagna minimivattenflöden och anordningar som skyddar fiskarters passage genom turbiner.

124 Några exempel på Fortum miljöprojekt Flodpärlmusslan Två fleråriga forskningsprojekt Karlstads universitet. Faktorer som påverkar förutsättningarna för musslorna samt öringens ursprung för betydelsen av musslans parasitstadium Omlöp Lundströmmen Delångersån uppföljning visar bra funktion. Samarbete med Hudiksvalls kommun Eldbäcken en biokanal, mer än bara en fiskväg, vid Eldforsen Västerdalälven. Forskare från Karlstads universitet, följer koloniseringen. Sommenöringen. Spill i Visskvarn kraftverk Bulsjöån för skydd av Sommenöringen, återintroduktion av Flodpärlmussla. Sommens FVO, Lst Östergötland, Tranås Energi. Restaurering av älvängar och svämskogar. Syfte är att öppna upp, skapa/återskapa lövskogsmiljöer. Upplandsstiftelsen Naturvårdsanpassad skötsl av Fortums marker i Untra Dalälven Väntar på beslut om fortsatta åtgärder i Untra. Kommentar: Vattenregleringen orsakar inte myggproblemen vid Dalälven eller Klarälven! Utrivning av två dammar i biflöden till Oreälven Ävjepilörten vid Svartälven trolig kommande åtgärd 1 Renewable Energy/Environment

125 Fler exempel på Fortums miljöprojekt Gullspångsälven skapa förutsättningar för Gullspångslaxen att leva och utvecklas i sin hemälv Klarälven Biotoprestaurering 29 km lång sträcka återställa efter flottningsepoken LIP+fond Forskningsprojekt som fokuserar på skillnaderna mellan odlad och vild lax och öring i Klarälven. 1. Fodrets betydelse (typer och mängd) för fiskens storlek, könsmognad och vandringsbenägenhet. 2. Kartläggning av fiskens vandringsvägar. 3. Studie av den vilda laxens överlevnad Två nya projekt beslutade i vår: 1. Förbättrad fångsstatistik av lax och öring i Vänern, samarbete med Sportfiskarna 2. Förbättrade möjligheter nedströmsvandring för lax och öring, Karlstads univ. Frågor: Skulle fiske kunna tillåtas om lax och öring skulle nå sina lekområden via fisktrappor? Hur stor del av lekområdena i Norge var besatta efter 40 mils vandring? 2 Renewable Energy/Environment

126 Fortums Miljöfond finansieras genom försäljningen av Bra miljövalmärkt el Dessa medel skall gå till projekt för att minska vattenkraftens miljöpåverkan Projekten måste godkännas av Svenska Naturskyddsföreningen 2012 tillskott via egenfinansiering Dialog Ja tack! och Välj Bra Miljövalmärkt el! Fisktrappan i Gullspång 3 Renewable Energy/Environment

127 Dialog och kunskap genom forskningsprogram Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten Sara Sandberg, Elforsk 1

128 Generaliserbar kunskap för välgrundade beslut Populationsmodell: På förhand utvärdera om fiskvägar ger livskraftiga populationer av vandrande fisk Avancerat verktyg: Intäkter och kostnader för samhället vid förändring i reglerat vattendrag Utvärdering av teknisk lösning för nedströmspassage för öring Hypotetiskt scenario -2,+1, vinn-vinn?

129 Fortsättning? Planering pågår