Bilaga 3. Program och anföranden från Örebro 24 maj 2012 och Umeå 29 maj 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 3. Program och anföranden från Örebro 24 maj 2012 och Umeå 29 maj 2012"

Transkript

1 Bilaga 3 Program och anföranden från Örebro 24 maj 2012 och Umeå 29 maj 2012

2 2/5 Dialog Vattenkraft och Miljö Örebro 24 maj 2012 Program Tid 09,00-09,30 Kaffe för anländande 9,30-9,40 Bakgrundspresentation Fredrik Nordwall (Enhetschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,40-09,50 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 09,50-10,00 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall och Johan Kling, HaV 10,00-10,10 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,10-10,30 Fika 10,30-10,40 Kommittédirektivet (2012:29) Anna Josefsson, Miljödepartementet 10,40-11,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,30-11,40 Bensträckare 11,40-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell,Fredrik Nordwall,alla

3 3/5 Ordning Anföranden från intressenter (5 minuter per anförande) Älvräddarna - Lokalt-globalt Svensk Energi - Helhetssyn EON- EON:s arbete med och syn på vattenkraft och miljö Vattenfall Vattenkraft och biologisk mångfald (småskaligt perspektiv) Sportfiskarna Målen kan förenas om viljan finns Länsstyrelsen Värmland Vänerlaxens fria gång SMHI Verktyg för att beräkna regleringspåverkan Bensträckare Svenska kraftnät Vattenkraft och vindkraft i framtiden Länsstyrelsen Gävleborg Myggproblem och biologisk mångfald: är vattenregleringen en del av lösningen? Svensk vattenkraftförening Vilka är vi, vad vill vi, miljöpolicy? SKGS Vattenkraften nödvändig för basindustrins konkurrenskraft Mälarenergi Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningens syn på vattenkraft Vattenmyndigheten N Östersjön Vattenkraft och vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Fiskevattenägarna - Sveriges Fiskevattenägareförbunds syn på vattenkraften Fortum Fortums miljöarbete Elforsk-Dialog genom forskningsprogram Grupparbeten Tanken med grupparbetena är att de olika intressenterna gemensamt ska diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot (enkel form av SWOT-analys) gällande vattenkraften och att varje grupp ska redovisa ett SWOT-schema samt i punktform vilka delar man är överens om och vilka delar man inte är överens om. Ett exempel på frågeställning som skulle kunna diskuteras är Var är det OK med vattenkraft och var är det inte?. En annan är vilka åtgärder som bör till och vem som finansierar vad? Varje grupp bör också i punktform peka ut frågeställningar som man bör arbeta vidare med och ta fram mer fakta kring som i sin tur kan komma att leda till beslut.

4 4/5 Dialog Vattenkraft och Miljö Umeå 29 maj 2012 Program Tid 09,00-09,40 Kaffe för anländande 9,40-9,50 Bakgrundspresentation Björn Sjöberg (Avdelningschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,50-10,00 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 10,00-10,10 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall, HaV 10,10-10,20 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,20-10,40 Fika 10,40-10,50 Kommittédirektivet (2012:29) Kristina Dreijer, Näringsdepartementet 10,50-11,10 Vattenkraft-Vattendirektiv Joakim Kruse/Åke Bengtsson I Bottenhavsperspektiv Vattenmyndigheten Bottenhavet 11,10-11,45 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,45-11,55 Bensträckare 11,55-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten

5 5/5 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell, Björn Sjöberg,alla 17,00 Avslut Ordning Anföranden från intressenter (5 minuter per anförande) Älvräddarna - Lokalt-globalt Svenskt näringsliv - Vattenkraftens betydelse för energisystemet EON - EON:s arbete med och syn på vattenkraft och miljö Vattenfall Vattenkraft och biologisk mångfald Bensträckare Svensk Energi - Helhetssyn Sportfiskarna Målen kan förenas om viljan finns Svenska kraftnät Vattenkraft och vindkraft i framtiden Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningens syn på vattenkraft Fortum Fortums miljöarbete Grupparbeten Tanken med grupparbetena är att de olika intressenterna gemensamt ska diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot (enkel form av SWOT-analys) gällande vattenkraften och att varje grupp ska redovisa ett SWOT-schema samt i punktform vilka delar man är överens om och vilka delar man inte är överens om. Ett exempel på frågeställning som skulle kunna diskuteras är Var är det OK med vattenkraft och var är det inte?. En annan är vilka åtgärder som bör till och vem som finansierar vad? Varje grupp bör också i punktform peka ut frågeställningar som man bör arbeta vidare med och ta fram mer fakta kring som i sin tur kan komma att leda till beslut.

6 Dialog Vattenkraft och Miljö Klimateffekter Ekologiska effekter

7 9,30-9,40 Bakgrundspresentation Fredrik Nordwall (Enhetschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,40-09,50 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 09,50-10,00 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall och Johan Kling, HaV 10,00-10,10 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,10-10,30 Fika 10,30-10,40 Kommittédirektivet (2012:29) Anna Josefsson, Miljödepartementet 10,40-11,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,30-11,40 Bensträckare 11,40-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell,Fredrik Nordwall,alla

8 Regeringsuppdrag Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samla berörda intressenter i en dialog i syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de mål som är fastställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvaltningen. Redovisas till regeringen 31 oktober 2012.

9 Organisation Elforsk Energimyndigheten Friluftsfrämjandet Jordens vänner Kammarkollegiet Lantbrukarna riksförbund Länsstyrelserna, vattenverksamhetsansvarig Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Sametinget Skogen Kemin Gruvorna Stålet Skogsindustrierna SMHI Svensk Energi (ombes utse representanter) Svensk Vattenkraft Förening (ombes utse representanter) Svenskt näringsliv Svenska kraftnät Svenska naturskyddsföreningen Svenska turistföreningen Sveriges fiskevattenägareförbund Sveriges kommuner och landsting Sveriges ornitologiska förening Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund Vattenmyndigheterna, vattenverksamhetsansvarig Vattenregleringsföretagen (ombes utse representanter) WWF Älvräddarna

10 Direktiv och mål Förnybar Energi Förnybarhetsdirektivet Regeringens klimat- och energimål till år 2020 Riksdagens miljömål Färdplan 2050 Vattenekologi Ramdirektivet för vatten Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet EU:s ålförordning Riksdagens miljömål Nagoyaöverenskommelsen

11 Interna faktorer Positiva faktorer Styrkor Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Negativa faktorer Svagheter Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Externa faktorer Möjligheter Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Hot Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens:

12 Tidplan Maj Dialogmöten med grupparbeten 20 juni Utskick via av förslag till översiktliga minnesanteckningar från mötena för synpunkter från mötesdeltagande 28 augusti Eventuella synpunkter på minnesanteckningar ska ha inkommit till HaV September HaV tar i samverkan med arbetsgruppen (Energimyndigheten, företrädare för Vm/Lst, Kammarkollegiet) fram PM 1-23 okt Intern beredning HaV 23 okt Överlämnande av PM till Miljödepartementet

13 Dialogmöte Direktiv och Energimål Sten Åfeldt, Energimyndigheten 29 maj 2012

14 Energi- och miljöpolitiska mål Energipolitiken bygger på: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet Vision 2050: Hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2020 mål: - Klimat 40% lägre växthusgasutsläpp (basår 1990) - Förnybar energi: 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor (basår 1990)

15 Energi- och miljöpolitiska mål 2020 mål: Energieffektivisering - Energieffektivisering energiintensiteten (tillförd energi per BNP) ska minska med 20% - Energianvändning minskar med 20% (50% 2050) I lokaler och bostader (basår 2005) Transportsektorn - Andelen förnybart ska vara 10% oberoende av fossila bränslen

16 Förnybar elproduktion viktig för måluppfyllelsen Årsproduktionen har ökat med 11,5 TWh sedan 2002 Nya anläggningar ca 5,8 TWh Ökad produktion i befintliga anläggningar ca 5,7 TWh Basår 2002 År ,5 TWh Målet år TWh Elcert förnybar el öka med 25 TWh (basår 2002)

17 Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 NV har fått uppdraget i samråd med Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet Analyserna ska ge underlag för politiska beslut om en nationell färdplan utan nettoutsläpp av växthusgaser Avrapportering den 1 december 2012

18 Uppdraget: Beskriva hur visionen om noll nettoutsläpp kan åstadkommas på ett kostnadseffektivt sätt via sektorsövergripande klimatinsatser och insatser inom olika samhällssektorer och verksamheter. Klart: Redovisat hur olika sektorer kan beröras och vilka sektorer som har potential att bidra till framtida låga utsläpp

19 Kvar att göra/pågår: Redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till 2050 Föreslå förändringar i styrmedel för att visionen ska nås så kostnadseffektivt som möjligt

20 Energisystemets förväntade utveckling Klimat/Miljö/Energi/ Vattenkraft en del av systemet

21

22 Tack Sten Åfeldt Energimyndigheten Tel

23 Miljökvalitetsmålen och Art-och habitatdirektivet (Natura 2000) Fredrik Nordwall Enhetschef Enheten för biologisk mångfald och fiske

24 Nätverket Natura 2000 i Sverige - bidrar till bevarandet av den biologiska mångfalden i EU Direktivet har två distinkta delar med ett gemensamt syfte : 1. Natura a Utse områden 1b Skydda och sköta (förebyggande) 1c Tillståndsprövningen (oförutsägbara) 2. Artbevarande

25 Stort arbete inom EU Habitatdirektivet Fågeldirektivet

26 Natura 2000 i Sverige SCI (habitatdirektivet) SPA (fågeldirektivet) 531 Totalt (minus objekt med helt överlapp) Areal totalt (ha) naturtyper ca 150 arter 13 % av Sveriges landareal 17% av EU:s territorium

27 Natura 2000-områden uppnå gynnsam bevarandestatus Problem Fragmentisering lite och utspritt i landskapet, särskilt i söder Brist på skötsel / skötselmedel Brist på naturskydd Ohållbart brukande av mark och vatten Möjligheter Bättre hänsyn i brukandet av mark och vatten Skydda värdefull natur Restaurering/skötsel av vissa land- och vattenmiljöer

28 Sveriges miljömål 16 miljömål beslutade av riksdagen De stora miljöproblemen i Sverige lösta till år 2020 Löfte till framtida generationer HaV ansvarar för tre mål: Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård

29 Sveriges miljömål 13 etappmål beslutade 26/4 Fyra prioriterade områden Luftföroreningar Farliga ämnen Avfall Biologisk mångfald

30 Etappmål Ekosystemtjänster och resiliens Betydelse av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster Etappmål om hotade arter och naturtyper Etappmål om invasiva främmande arter Etappmål om kunskap om genetisk mångfald

31 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft

32 Levande sjöar och vattendrag Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jord- och skogsbruk

33 Levande sjöar och vattendrag Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel Åtgärder pågår och mer behövs

34 Nationella strategier Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer: delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag: delmål 2 Levande sjöar och vattendrag. Rapport

35 Vattenkraften i vattenförvaltingen Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

36 Fysisk påverkan Miljöproblem i vattendrag Presentationsnamn Namn 2

37 Vattenkraftens påverkan 1450 vattenförekomster med vattenkraftverk ca 200 fiskvägar i vattenkraftverk = 90 % saknar fiskväg 1056 vattenförekomster med vattenkraftverk har bristande kontinuitet = 81 % av fallen 1086 sjöar med vandringshinder (totalt ca 1680 regleringsdammar) Åtgärder i vattenkraftverk är viktiga för att nå målet med Ramdirektivet för vatten! Vattenförekomster med vattenkraftverk Ekologisk status Procent Presentationsnamn Namn 3

38 Vattenkraftens påverkan Modifierad efter Petts Presentationsnamn Namn 4

39 Advokatfiskal Nils Leine Dialogmöten i Örebro och Umeå maj 2012

40 Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen För fysisk påverkan som medverkar till att en norm (t.ex. god ekologisk status) inte uppnås ska åtgärder vidtas av den som skadar och påverkar miljön. Miljöbalkens utgångspunkt individuell prövning av verksamheter. Anläggning/verksamhet som har påverkan på en norm ska åtgärdas genom att verksamhetsutövaren åläggs att vidta åtgärder så att verksamheten uppfyller miljöbalkens hänsynsregler.

41 Forts. Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen Miljöbalkens krav genomförs genom tillståndsprövning och tillsyn Kammarkollegiets roll bevakar RDVs- och miljöbalkens mål genom: Motpartsroll vid tillståndsprövningar Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser Sökande vid återkallelser/omprövningar

42 Forts. Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen 18. Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential.

43 Resultatet hittills? Praxis från domstolarna? Avgränsad prövning t.o.m. mer avgränsad prövning än vad som begärs tillstånd till? Underlaget i miljökonsekvensbeskrivningarna vilka bedömningar sker av en enskild vattenverksamhets påverkan på en miljökvalitetsnorm? Fysiska åtgärder ska redovisas vad har skett vid respektive verksamhet/anläggning? Allmänna intressen viktning och värdering ingen ändring jfr med äldre lagstiftning? Frågan: Ändrad praxis eller ny lagstiftning?

44 Utredningen om vattenverksamheter (M2012:01) Kommittédirektiv dir. 2012:29 Vattenverksamheter Miljödepartementet

45 Utredare och sekretariat Utredare: Henrik Löv Sekreterare: Li Brismo Sekreterare: Kristina Drejer Miljödepartementet

46 Uppdraget - generellt Se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (den s.k. restvattenlagen). Skillnader i förhållande till miljöfarliga verksamheter ska vara motiverade. De bestämmelser i restvattenlagen som bedöms fortsatt behövas ska integreras i miljöbalken. Föreslå de ändringar i reglerna som behövs för att PPP och principen om bästa möjliga teknik - på samma sätt som i dag gäller för miljöfarlig verksamhet - även får genomslag i den vattenrättsliga regleringen. Miljödepartementet

47 Uppdraget - rättskraft Analysera rättskraftens räckvidd avseende sådana tillstånd och äldre rättigheter som enligt 5 lagen om införande av miljöbalken ska jämställas med tillstånd meddelade med stöd av miljöbalken. Hur se till att dessa anläggningar och verksamheter utformas/drivs på sådant sätt att miljöbalkens hänsynsregler och EUrättens krav uppfylls? Generella föreskrifter? Miljödepartementet

48 Uppdraget prövningens omfattning Hur kan tillståndsprövningen av vattenverksamheter ändras i syfte att - på samma sätt som i dag gäller för miljöfarliga verksamheter - hela verksamheten ska prövas i de fall en VU önskar ändra en anläggning eller driften av en verksamhet och det inte finns förutsättningar för ett ändringstillstånd? jfr 16 kap. 2 tredje stycket MB. Miljödepartementet

49 Uppdraget - omprövning Analysera det svenska systemet för omprövning av vattenverksamheter. Föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett effektivt system för omprövning med den frekvens av omprövningar som krävs för att se till att verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att de lever upp till miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav i fråga om vattenkvalitet och påverkan på djur- och växtliv. Miljödepartementet

50 Uppdraget övriga frågor Problem: Löpande underhåll och vidtagande av andra åtgärder avseende markavvattningsföretag, s.k. herrelösa dammar och andra vattenanläggningar där ansvarsförhållandena är oklara. Klargörande av ansvarsfördelning för vidtagande av åtgärder och förslag till de regeländringar som analysen föranleder. Miljödepartementet

51 Redovisning av uppdrag Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 juni Miljödepartementet

52 Vattenförvaltning och vattenkraft Vattenmyndigheterna för Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt Umeå

53 Systematiska utgångspunkter Vattenmyndigheternas ansvar Peka ut Kraftigt modifierade vattenförekomster (KMV) Definiera God ekologisk potential i varje KMV ange vilken vattenkvalitet som ska uppnås och vilka åtgärder som behövs Göra sammanvägda bedömningar för hela avrinningsområden och för distriktet som helhet anges i Åtgärdsprogrammen Gemensamt ansvar Samverka kring möjligheter, förutsättningar och konsekvenser! Allmänna reflektioner Inga typer av åtgärder eller verksamheter är undantagna Produktion kommer att behöva tas i anspråk ibland Klimatförändringarna kommer att påverka åtgärdernas omfattning och effekter Umeå

54 Umeå Bild: Mats Fjellström

55 Tankar om framtiden Planering på systemnivå (vattensystem/produktionssystem) behöver kunna följas av genomförande på systemnivå (HARO, ARO), men med beaktande av förutsättningarna vid den enskilda vattenförekomsten. Det finns behov av mer flexibla verktyg för att genomföra analyser och genomdriva åtgärder i större sammanhang. Är tiden mogen för att låta VM:s åtgärdsprogram bli styrande för kommande bedömningar och prövningar? Sammanhållen prövning av flera anläggningar? Umeå

56 Tack! Umeå

57 Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen för förlust av biologisk mångfald överskriden mer än klimatgränsen Älvräddarnas Samorganisation

58 Vattenkraften och biologisk mångfald Förlust av biologisk mångfald sker ofta genom fragmentering och degradering av arters levnadshabitat. Exempel: Byggande av vattenkraft. Lokala ingrepp skapar problemet och effekten är extra tydlig lokalt. MEN! Problemet i sig är inte lokalt utan aggregerat leder detta till en global biodiversitetskris och utmaning på samma sätt som en mängd lokala utsläppskällor av koldioxid leder till en global klimatkris. Älvräddarnas Samorganisation

59 Vattenkraften och biologisk mångfald Skadorna uppstod tidigare MEN PÅGÅR NU! Lokala skador kräver ny definition på ordet lokal Drygt 20 stora älvar och åar, vissa mer än 60 mil långa Östersjön påverkas av kiselbrist inte lokalt problem transnationell skada Älvräddarnas Samorganisation

60 Vi når målen i förnybarhetsdirektivet Älvräddarnas Samorganisation

61 Vi når målen i förnybarhetsdirektivet Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 År 2020 beräknas Sverige kunna exportera 24 TWh och år 2030 cirka 23 TWh. Älvräddarnas Samorganisation

62 Vindkraften kan regleras Reglereffekten finns redan i den installerade vattenkraften 30 TWh vindkraft regleras utan problem med befintlig vattenkraft Älvräddarnas Samorganisation

63 Älvräddarnas Samorganisation

64 Älvräddarnas Samorganisation

65 Idag: 100 % suboptimering av en enda näring och funktion Idag Balans? Vattenkraft Miljö Älvräddarnas Samorganisation

66 Helhetssyn en nödvändighet El: sparar energi möjliggör ökad energieffektivisering möjliggör teknikskiften Det hållbara samhället är en el-ekonomi All elproduktion har extern miljöpåverkan Planerbarheten varierar mellan olika produktionsslag Ett stabilt system för elförsörjning bygger därför på en mix av produktionsslag Klimathotet är det stora hotet mot biologisk mångfald Det behövs en tydlig målhierarki i miljöpolitiken klimatarbetet bör prioriteras Väg in globala miljöaspekter vid miljöprövning

67 Produktion & potential Elnäten håller ihop elsystemet Vattenkraft 65,5 TWh idag Vindkraft från 6 TWh till 25 TWh, ~ 15 % Sol & vågkraft ännu inte konkurrenskraftigt Det handlar om ett sammanhållet kraftsystem där kraftslag med olika egenskaper ihop med väl fungerande elnät sammantaget ger stabilitet i elförsörjningen Kärnkraft? ? TWh Kraftvärme 18 TWh + 3TWh

68 Slutsatser Vattenkraften är en unik energikälla - central för svensk elförsörjning Behövs för att nå Sveriges förnybarhetsmål Behövs som balanskraft vid utbyggnad av vindkraft Mycket låga koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv Se varje anläggnings unika förutsättningar och anpassa kraven på åtgärder Väg krav på åtgärder mot kostnader Klimatförändringar hotar den biologiska mångfalden Det behövs en målhierarki i miljöpolitiken - allt kan inte samtidigt vara viktigast Vi vill ha möjligheter att fortsätta att utveckla och modernisera vattenkraften

69 Dialogmöten kring vattenkraft, Örebro och Umeå Johan Tielman, Miljöchef E.ON Vattenkraft

70 Vattenkraften och omvärldskrav Å ena sidan Å andra sidan Förnybarhetdirektiv, 2020 mål Nationella klimatmål Fossilfri transportsektor Behov av reglerkraft för bl a vindkraftutbyggnad Decentraliserad elproduktion God ekologisk status/potential enligt RDV Nationella miljömål, t ex levande sjöar och vattendrag Sportfiske och lokal turism Ålförordning, habitatdirektiv mm Allting kan inte uppnås samtidigt överallt slutsats prioriteringar ur ett helhetsperspektiv nödvändiga! 2

71 Vattenkraften och omvärldskrav Å ena sidan Å andra sidan Brist på data Brist på personella resurser Brist på kunskap kring regleringar, dammar, kraftverk, domar etc Vattenkraftbolagen har tillgång till nödvändig data. Vattenkraftbolagen har kunskap om sina vattendrag och anläggningar Win-win lösningar? Slutsats - samarbete mellan berörda parter nödvändigt 3

72 Några exempel på fungerande samverkan Miljöeffekter i reglerade vattendrag, Elforsk etapp 1-3 (forts?) Krafttag ål Metodutveckling för fastställande av GEP I Ångernanälven Fiskefrämjande åtgärder i t ex Mörrumsån, Emån, Ätran, Ångermanälven Vattenråd och vattenvårdsförbund FOU, teknikutveckling t ex intagsgaller för avledning av fisk Slutsats det är samverkan som ger resultat 4

73 Vattenkraft och biologisk mångfald Richard Holmgren, Miljöchef, Vattenfall Vattenkraft AB Umeå Vattenkraft och biologisk mångfald Richard Holmgren

74 Miljöinsatser bör göras där de ger bäst effekt Vattenfall arbetar med biologisk mångfald i bland annat: - Stornorrfors - Juktån - Bosgården - Apelnäs - Jonsered Fisktrappa vid Apelnäs kraftverk i Rolfsån Åtgärder måste baseras på en helhetssyn. Omlöp vid Bosgårdens kraftverk i Rolfsån Samverkan mellan olika aktörer är avgörande. 2 Vattenkraft och biologisk mångfald Omfattande fiskförbättrande åtgärder i Stornorrfors, Ume älv

75 Varje älvsträcka är unik och måste därför utredas individuellt Varje vattendrag och kraftverk kräver sin egen lösning. Varje enskild åtgärder måste baseras på kostnads-nyttoanalys Generella åtgärder riskerar att bli verkningslösa och bör undvikas. - -4TWh(-12%) ger 1,5% återskapande av naturlig fiskreproduktion. Det finns åtgärder som har begränsad produktionspåverkan men som kan bidra till att stärka den biologiska mångfalden. Fisktrappa vid Stornorrfors kraftverk i Ume älv. Den fungerar varje år som passage för flera tusen lax- och havsöringar till och från den outbyggda Vindelälven. 3 Vattenkraft och biologisk mångfald

76 Vattenkraften är ryggraden i svensk och nordisk elproduktion Vattenkraften är unik flexibel och förnybar. Viktig roll som bas- och reglerkraft i energisystemet (Sverige, Norden, Nordeuropa) Europa har stora förväntningar på den nordiska vattenkraften för att klara: - målet om förnybar energi - klimatmålet - en fortsatt utbyggnad av vindkraften där vattenkraften ses som the green battery. 4 Vattenkraft och biologisk mångfald

77 Når vi målen för klimat respektive biologisk mångfald i vatten? Energi och klimatmål Andel förnybar energianvändning i Sverige: 47% (2009, Energimynd) Miljömål & Vattendirektiv Levande sjöar och vattendrag: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel (NV) Vattendirektivet: vattendrag och sjöar bedöms ha måttlig eller sämre status och behöver restaurering (FiV) Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

78 Bakgrund till konflikten Vattenkraften är gynnad juridiskt, politiskt och ekonomiskt. Majoriteten av kraftverken saknar tillstånd med stöd av modern lagstiftning (MB). Tillsynsverksamheten fungerar inte. Elcertifikat till leder till en konkurrensfördel för bolagen i miljöprövning, ökar exploateringen av strömmande vatten och fördyrar natur- och fiskevårdsåtgärder. Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

79 Möjliga lösningar Utarbeta en ny och modern vattenlagstiftning för stärkt skydd av sjöar och vattendrag som tar sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen, vattendirektivet och havsmiljödirektivet. Förläng elcertifikaten till småskalig vattenkraft, men kräv en motprestation i form av miljöförbättrande och skadeförebyggande insatser, exempelvis fiskvägar/omlöp. All vattenkraft oavsett ålder och tidigare tillstånd ska ha tillstånd enligt miljöbalken. Kraftigt ökade och uthålliga anslag för skydd, restaurering och tillsyn av värdefulla vattenmiljöer för att uppnå miljömål och god ekologisk status. Ingen utbyggnad av orörda vattenmiljöer! Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

80 Krav Snabbfakta Älven Ett av Nordens största vattendrag Riksintresse naturvård Riksintresse friluftsliv Särskilt värdefullt för fiskevården /naturvården Många hotade/skyddsvärda arter/biotoper Stor vattenkraftproduktion Förbud mot ny kraftutbyggnad Hållbar utveckling Ramdirektivet för vatten Art- och habitatdirektivet Levande sjöar och vattendrag Åtgärdsprogram Hotade arter Åldirektivet Förnyelsebarhetsdirektivet Miljöministrarnas överenskommelse InterReg Sverige-Norgeprogrammet Fokus Fria vandringsvägar (uppströms/nedströms) Vänerlaxen tillbaka till de norska delarna God ekologisk status (potential) Hållbart betydelsefullt sportfiske

81 Huvudsakliga problem? Kraftverken blockerar, torrlägger ca 1 mil och dämmer in minst 5 mil strömmar och forsar Ca 80% av de utvandrande smolten dödas pga kraftverken De flesta utvandrande kelten dödas pga kraftverken Vänerlaxen /-öringen försvagas av genetisk drift, hybridisering, låg genetisk variation < 10% av historiska lek- och uppväxtområden nås av Vänerlaxen/öringen < 3% återstår av de historiska Vänerlax-/ öringbestånden 7 rödlistade arter missgynnas direkt av vattenkraftutbyggnaden Många skyddsvärda biotoper, populationer och arter missgynnas av vattenkraftutbyggnaden Många arter har sannolikt slagits ut av vattenkraften Makrofyter är påverkad av regleringen Bottenfaunan är påverkad av regleringen

82 Huvudsaklig lösning på dessa problem? - Fiskvägar förbi kraftverken och miljöanpassade flöden Finansiärer Men fiskvägar fungerar väl inte så bra? - Jo, det gör dom. Förklara? - Fiskvägar fungerar bra, om man ställer krav på högsta möjliga funktion / effektivitet (i alla led). Konflikt med Förnyelsebarhetsdirektivet (Fd)? - Nej. Lösningen innebär av nödvändighet en viss förlust av vattenkraftproduktion, men förlusten är så liten att möjligheten att nå målet enligt (Fd) inte påverkas. Tack också till övriga projektpartners! projektwebbar.lansstyrelsen.se/vanerlaxensfriagang

83 SMHI:s verktyg för att beräkna regleringspåverkan Båthusströmmen Trängslet Åsen Väsa Niclas Hjerdt 300 Blyberg Spjutmo Foto: Leif Kuhlin

84 Nationellt heltäckande underlag på vfk-skalan Modellberäknad vattenföring med uppdatering vid kraftverksdammar. Modellberäknad naturlig vattenföring med rekonstruerade avbördningskurvor. Vattenföringsstatistik nuläge/naturlig vattenföring (MLQ, MQ, MHQ, HQ2, HQ10, HQ50). Regleringsgrad (från modellen). Nytt nationellt dammregister under utveckling. Begränsningar: Inga korttidsregleringar, modell med dygnsupplösning. Bristfällig information om överledningar, minimitappningar, magasinsvolymer. Kommer successivt att förbättras.

85 Hur kommer vi längre? Fler mätdata från dammar och kraftverk ger bättre beslutsunderlag.

86 Dialogmöten Vattenkraft Miljö Örebro , Umeå Balansering av förnybar elproduktion Sture Larsson F.d. teknisk direktör och stf generaldirektör Svenska Kraftnät

87 Scenarier för vindkraftutvecklingen i Sverige Summering av alla registrerade projekt: MW / 100 TWh Installerad kapacitet: Vattenkraft MW Kärnkraft MW Potential 150 GW

88 Effektbalans i elkraftsystemet Lagrad energi Turbiner Hydraulik/termodynamik Synkrongeneratorer Svängmassa/Inertia Förbrukning Arbete Elnät, Växelströmsteknik Hydrologisk balans och bränsletillförsel Mekanisk effektbalans Varvtal/frekvens Upplagrad rörelseenergi Elproduktionen måste alltid följa och vara lika med förbrukningen i varje ögonblick! Elektrisk effektbalans Kapacitet, stabilitet

89 Balansreglering i vattenkraft Förutsättningar: Inbyggd reglerförmåga i vattenvägar, svallgallerier, regulatorer mm Vattenhushållningsbestämmelser miljö(vatten)domar Magasinsnivåer, övre och nedre möh Flödesbegränsningar Qmax, Qmin m 3 /s Flödesförändringar max Q m 3 /s, h Motstående miljöhänsyn: Det globala miljövärdet av att möjliggöra stora mängder förnybar elproduktion Begränsning av miljöpåfrestningarna i vattendragen

90 Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi Begränsa massförekomsten av översvämningsmygg samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras

91 Hur jobbar vi Leta efter lösningen bland orsakerna till myggproblemen- inte fokusera på att lindra symptomen Ekosystemansatsen: RLS sätter människan i fokus Samarbete med allmänheten Dialog med kraftproducenterna Fylla kunskapsluckor!

92 => Arbeta mot flera miljömål: biodiversitet, vattendrag, våtmarker, SAMT en levande landsbygd Regleringen del av lösningen? Två huvudspår: hävd och vatten Effekten av hävd Slåtter och bete återupptas Forskning och försök (UU,SLU,CBM) Möjligheter för anpassning av flöden sommarstid Vad skiljer myggfria resp. myggår på 2000-talet mhp nederbördsmönster, magasinfyllnad, tappningsstrategier? Kan man undvika vissa sommaröversvämningar? Kan man låta vattnet flöda ordentligt? Är miljöanpassad vattenföring lösningen?

93 Dialog om vattenkraft och miljö Örebro

94 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening Intresseförening för småskalig Vattenkraft Grundades 1980 Drygt 800 medlemmar varav 404 driver 689 kraftverk ofta som småföretag familjeföretag ofta boende intill och värnare om miljön Sedan 1995 medlem i ESHA, European Small Hydropower Association Foto Bengt Spade

95 Sverige har som mål att hälften av vår energianvändning ska vara förnybar år Samtidigt har vi mål om att skydda vattendrag, biologisk mångfald och hotade arter Är det möjligt att uppnå båda målen? Ja Miljöbalken ger möjlighet och sätter ramarna! Hur ser konflikterna ut? Tillsynsmyndigheten uppträder inte på samma sätt i landet; praktiska råd förbud Konkurrerande intressenter har svårigheter att kommunicera med varandra Vad finns det för möjliga lösningar och insatser? Respekt för det historiska samhällets administration Genom övergångsregler har tillstånd från tidigare lagstiftningar som 1983 års vattenlag, 1918 års vattenlag och ännu äldre lagar getts rättskraft som tillstånd meddelade enligt miljöbalken. (SOU 2009: )! Därmed kan gamla tillstånd omprövas! I omprövningssammanhang kan alltså uppträda tillstånd som utgörs av sådana rättigheter, grundade på myndighets beslut, domar och förlikningar i processer vid allmänna domstolar, eller urminnes hävd. (SOU 2009: ).

96 Vad finns det för möjliga lösningar och insatser? En omprövning innebär att nya villkor kan sättas Verksamhetsutövaren ska tåla att viss volym vatten ska släpas i omlöp eller på annat sätt för faunapassage Villkor som äventyrar verksamheten får inte sättas Omprövning är en mycket omständlig process som kräver insatser från Mark- och miljödomstolarna (10000 dammar) Förenklat förfarande vid omprövningar Inga heliga kor Nya anläggningar som klarar Miljöbalkens prövning ska tillåtas Foto Bengt Spade

97 Saxat ur vår miljöpolicy Vår policy bygger på att verksamhetsutövaren: Tar ansvar för oljor och övriga kemikalier och använder miljövänliga alternativ där så är möjligt Håller byggnad, maskinhall, elektriska anläggningar i gott skick och i god ordning. Håller de närliggande miljöerna och omgivningarna runt kraftverken i sådan ordning att man föregår med gott exempel och med stolthet kan vinna omgivningens förtroende för den verksamhet som bedrivs. Samverkar med andra intressegrupper runt vattendraget och uppmuntrar till eget ansvar och tar initiativ till miljöförbättrande åtgärder runt kraftverken som till exempel att underlätta ålvandring och fiskvandring Svensk Vattenkraftförening värnar också de kulturhistoriska miljöer många av våra medlemmars kraftverk befinner sig i. Vår policy är därför att medlemmarna så långt det är möjligt bevarar och vårdar dessa kulturhistoriska platser och byggnader. Ledstjärnan för Svensk Vattenkraftförening är att såväl den lokala som den globala miljön ska värnas genom den verksamhet medlemmarna bedriver.

98 TACK FÖR VISAT INTRESSE!

99 Vattenkraftens roll för näringslivet

100 Näringslivets realitet Ökande global konkurrens global prissättning Globalt tänkande när det gäller investeringar Var är det mest fördelaktigt? Var finns marknaderna? Gäller även SME-företag Redan nu finns en trend mot minskade investeringar i Europa och Sverige Hur bevarar och utvecklar vi våra komparativa fördelar? Kompetens, kvalitet, innovationsförmåga En svensk fördel har varit ett konkurrenskraftigt (lågt) elpris En given och bestående komparativ fördel är Sveriges råvaror

101 Varu- och tjänsteexport Varu- och tjänsteexport Andel av BNP, procent Källa: SCB, Nationalräkenskaperna Hämtat: Tjänsteexport, % av BNP Varuexport, % av BNP

102 Industrins energianvändning

103 Industrins elanvändning

104 Basindustrin finns i hela landet Basindustrin är den råvaruförädlande och energiintensiva industrin i Sverige människor är direkt och indirekt sysselsatta inom basindustrin Extra viktig på orter med svag arbetsmarknad Basindustrin står för: 27 procent av varuexporten 27 procent av landets elanvändning En tredjedel av industrins investeringar Efterfrågan på basindustrins produkter på världsmarknaden är stabil och ökande Basindustrin använder el som råvara 6

105 Global stålproduktion,

106 Energipolitikens mål ur ett näringslivsperspektiv vattenkraftens roll Trygga, stabila och pålitliga leveranser nu och i framtiden Vattenkraften har varit reglerkraft i alla tider, som balanserat användningens profil Betydelsen av vattenkraftens reglerförmåga ökar med ökad andel intermittent kraft Konkurrenskraftiga priser Den goda tillgången på vattenkraften har gett konkurrenskraftiga priser historiskt, och kan göra det framåt Låg klimatpåverkan Vattenkraften har i sig låga klimatutsläpp Bidrar till att möjliggöra för mer elproduktion med låga klimatutsläpp

107 Målkonflikter och farhågor Lokala miljöhänsyn ställs mot globala Lokala miljöhänsyn ställs mot andra samhällsbehov/önskemål (ekonomi, jobb etc.) Minskad PRODUKTIONSförmåga är ett bekymmer särskilt när osäkerheten kring vad som ska ersätta kärnkraften består Minskad REGLERförmåga är kanske ett ännu större bekymmer med ökad andel väderberoende kraft Kan leda till ökat elpris? Ökade osäkerheter kring om energipolitiken verkligen levererar Hur hittas en balans mellan lokala miljöhänsyn och farhågorna ovan?

108 Havs- och vattenmyndigheten Dialogmöte Örebro

109 Örebro Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder.

110 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Produktionshöjande åtgärder Uppgradering av kraftstationer inom befintlig vattendom Arbete med biologisk mångfald i våra reglerade vattendrag Samarbeten Miljömål Forskningsprojekt Mälarenergi

111 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Bygga fiskväg inte så enkelt Hallstahammar ansökan om utrivning av 2 dammar Tillstyrkan i MD men avslag i MÖD Fiskväg i Kallstena Vilken typ av fiskväg? Omlöp bästa alternativ. Äger vi marken? Nej, vi måste köpa mark. Är marken okej? Nej, förorenad. Ny typ av fiskväg slitsränna. Nya ritningar. Stora kostnader Mälarenergi

112 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Sam- och helhetssyn på vattenkraften nationellt Balans mellan vattenkraft och biologisk mångfald avvägningar Biologisk mångfald - incitament för åtgärder? Skattereduktion på fastighetsskatten? Faunacertifikat? 5

113 Tack för uppmärksamheten!

114 Vattenkraftdialogmöte maj 2012 Ellen Bruno

115 Vad är problemet? Ellen Bruno Vattenkraft Naturskyddsföreningens synvikel

116 Vad är lösningen? Effektiv implementering av Vattendirektivet god ekologisk och kemisk status i sötvatten Krav på 95% överlevnad för upp - och nervandrad fisk. Ekologisk adekvat minimitappning. Utövaren ska betala. Förändrad miljölagstiftning. Alla kraftverk ska ha moderna tillstånd. Utövaren ska betala prövning. Mer resurser till myndigheter - tillsyn och domstol. Ellen Bruno Vattenkraft Naturskyddsföreningens synvikel 3

117 Dialogmöte vattenkraft och miljö Örebro Anna Peters Vattenmyndigheten Norra Östersjön

118 Vattenkraft och åtgärdsprogram MKN ÅP tillsyn, omprövning, tillståndsprövning Legalt länkade via 5 kap. 3, 4 och 8 miljöbalken Men hur får vi länkarna att fungera praktiskt och mera förutsebart???

119 Komplett objektslista med bedömda behov av typ-åtgärder? underlag inför uppkommande tillståndsprövningar Hanterligt urval av objekt för aktiv tillsyn/omprövning under förvaltningscykeln? Förutsätter kännedom om gällande tillstånd/villkor tillsynsvägen (jfr tex MÖD M , Färna) eller samverkan? Tillsyn/omprövning för (tidsmässigt) prioriterade vattensystem? Prioritering utifrån samhällsnytta, men hur? helhetssyn snarare än vattenförekomster, (EU)- skyddade områden och arter, värdefulla för turism/friluftsliv, miljömålsarbetet, enklaste först, kombinationer av flera

120 Hur hantera återstående (dvs merparten) objekt för kommande ÅP? Avvakta med att ta ställning till eventuella mindre stränga kvalitetskrav, dvs miljökvalitetsnormer sämre än god ekologisk status? Synen på kraftigt modifierade vatten (KMV) vilka förväntningar/farhågor kring detta begrepp? KMV mycket väsen för lite ull? Bättre styrmedel? Om del av ÅP behöver förankras med regeringskansliet

121 VISION Att alla enskilt ägda fiskevatten i Sverige skall förvaltas lokalt och aktivt samt vara föremål för en ansvarsfull vård och ett uthålligt biologiskt och ekonomiskt nyttjande till ägarnas och landsbygdens fromma. Intresseorganisationen för ägare och förvaltare av fiskevatten ca 700 Fiskevårdsområdesföreningar + ett flertal kommuner, bolag, organisationer och enskilda fiskerättsägare medlemmar. Fiskevattnet är landsbygdens och fastigheternas tredje resurs efter jord och skog stor potential som framtidsnäring på landsbygden. Fiskerinäring: kust- och insjöfiske, vattenbruk och fisketurism. Kraftverksutbyggnaden i landets vattendrag och tillhörande sjöregleringar är tillsammans med flottledsrensning och försurningen de fysiska ingrepp som har haft och har störst negativ inverkan på våra fiskevatten och vår fiskresurs.

122 Påverkan på fisk och fiskevatten Traditionella vandringsfiskar (lax, öring, ål, nejonögon) men även andra arter (ex. gädda, sik) vandringshinder och ödelagda lek- och uppväxtområden. Sjölevande arter utarmade och förstörda lek- och uppväxtbiotoper. Fysisk påverkan största problemet inom vattendirektivsarbetet vandringshinder uppströms- och nedströms, korttidsreglering, strypta flöden, uppdämda lek- och uppväxtbiotoper. Villkor och fiskeavgifter väger inte på långt när upp förorsakade skador många gånger svårt att hitta åtgärder som kompenserar skadorna lappa och laga helhetssyn efterfrågas pay back time!

123 Åtgärder Stopp för vidare utbyggnad av vattendrag dock ej effektivisering av befintliga kraftverk. Stopp för ny småskalig vattenkraft inom ramen för elcertifikatsystemet Ökat miljöansvar för vattenkraftsindustrin vattenkraften underställs miljöprövning enligt MB på samma sätt som annan liknande verksamhet. Kräv tillstånd för vattenkraftverk som bedrivs med hänvisning till urminnes hävd Högre prioritering och ökade resurser för tillsyn av vattenkraft. Ökade resurser för omprövning av vattendomar. Ålen säkra alla led i ålens naturliga livscykel säker upp- och nedvandring. Helhetsgrepp länka ihop åar och älvar till sammanhängande vattenflöden via faunapassager, väl tilltagna minimivattenflöden och anordningar som skyddar fiskarters passage genom turbiner.

124 Några exempel på Fortum miljöprojekt Flodpärlmusslan Två fleråriga forskningsprojekt Karlstads universitet. Faktorer som påverkar förutsättningarna för musslorna samt öringens ursprung för betydelsen av musslans parasitstadium Omlöp Lundströmmen Delångersån uppföljning visar bra funktion. Samarbete med Hudiksvalls kommun Eldbäcken en biokanal, mer än bara en fiskväg, vid Eldforsen Västerdalälven. Forskare från Karlstads universitet, följer koloniseringen. Sommenöringen. Spill i Visskvarn kraftverk Bulsjöån för skydd av Sommenöringen, återintroduktion av Flodpärlmussla. Sommens FVO, Lst Östergötland, Tranås Energi. Restaurering av älvängar och svämskogar. Syfte är att öppna upp, skapa/återskapa lövskogsmiljöer. Upplandsstiftelsen Naturvårdsanpassad skötsl av Fortums marker i Untra Dalälven Väntar på beslut om fortsatta åtgärder i Untra. Kommentar: Vattenregleringen orsakar inte myggproblemen vid Dalälven eller Klarälven! Utrivning av två dammar i biflöden till Oreälven Ävjepilörten vid Svartälven trolig kommande åtgärd 1 Renewable Energy/Environment

125 Fler exempel på Fortums miljöprojekt Gullspångsälven skapa förutsättningar för Gullspångslaxen att leva och utvecklas i sin hemälv Klarälven Biotoprestaurering 29 km lång sträcka återställa efter flottningsepoken LIP+fond Forskningsprojekt som fokuserar på skillnaderna mellan odlad och vild lax och öring i Klarälven. 1. Fodrets betydelse (typer och mängd) för fiskens storlek, könsmognad och vandringsbenägenhet. 2. Kartläggning av fiskens vandringsvägar. 3. Studie av den vilda laxens överlevnad Två nya projekt beslutade i vår: 1. Förbättrad fångsstatistik av lax och öring i Vänern, samarbete med Sportfiskarna 2. Förbättrade möjligheter nedströmsvandring för lax och öring, Karlstads univ. Frågor: Skulle fiske kunna tillåtas om lax och öring skulle nå sina lekområden via fisktrappor? Hur stor del av lekområdena i Norge var besatta efter 40 mils vandring? 2 Renewable Energy/Environment

126 Fortums Miljöfond finansieras genom försäljningen av Bra miljövalmärkt el Dessa medel skall gå till projekt för att minska vattenkraftens miljöpåverkan Projekten måste godkännas av Svenska Naturskyddsföreningen 2012 tillskott via egenfinansiering Dialog Ja tack! och Välj Bra Miljövalmärkt el! Fisktrappan i Gullspång 3 Renewable Energy/Environment

127 Dialog och kunskap genom forskningsprogram Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten Sara Sandberg, Elforsk 1

128 Generaliserbar kunskap för välgrundade beslut Populationsmodell: På förhand utvärdera om fiskvägar ger livskraftiga populationer av vandrande fisk Avancerat verktyg: Intäkter och kostnader för samhället vid förändring i reglerat vattendrag Utvärdering av teknisk lösning för nedströmspassage för öring Hypotetiskt scenario -2,+1, vinn-vinn?

129 Fortsättning? Planering pågår

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Älvräddarna Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade främst med biokanaler och ekologiska flödesmodeller Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft 2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten. Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT Föreningen Vatten, Hydrologiseminarium 2012-11-07 Lars Rosén Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sv Dagbladet 6/10 2013 Debatt (totalt 4 artiklar) Vattenverksamhetsutredningens förslag hotar satsningarna på ett fossilfritt energisystem och riskerar

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB

Läs mer

Datum 2009-06-18 Ert datum. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss.

Datum 2009-06-18 Ert datum. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss. Rraft~ Tjänsteställe/Handläggare Stab Rolf Lindgren, tfn 0910-77 29 61 Datum 2009-06-18 Ert datum jjr-/i5jli; Vårref n 217668.. t..- _ Er beteckn; 9,.,. \.", tl (If ) )'. J l I:"" 15'1l1i:sl " Vatten myndigheten

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Peter Ardö Uppsala 2009-01-27 M 2007:04 Direktiv 2007:94 Tilläggsdirektiv 2007:184 Tilläggsdirektiv 2008:119 Utredningen ska vara avslutad april 2009 Direktiv finns på www.sou.gov.se Utredare

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Uppföljning och ställningstagande Miljö- och jordbruksutskottet. Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft En uppföljning

Uppföljning och ställningstagande Miljö- och jordbruksutskottet. Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft En uppföljning Uppföljning och ställningstagande Miljö- och jordbruksutskottet Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft En uppföljning Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft En uppföljning

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Remissvar. Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen, SOU 2013:69 Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler

Remissvar. Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen, SOU 2013:69 Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler 2014-01-10 sid 1 (6) Remissvar Miljödepartementet Naturmiljöenheten Helene Lager Er ref: M2013/2436/Nm Delbetänkande av vattenverksamhetsutredningen, SOU 2013:69 Ny tid ny prövning förslag till ändrade

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14

Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14 1(10) Vattenmyndigheten i Bottenvikens Vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets Vattendistrikt Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr 537-9859-2014 2015-04-28 Bottenhavet: Dnr 537-7197-14

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 januari 2008 T 3123-05 KLAGANDE 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg 2. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm MOTPART

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Svensk vattenkraftförening tar tillfället att yttra sig över rubricerade slutbetänkande från Miljömyndighetsutredningen och vill trycka på följande:

Svensk vattenkraftförening tar tillfället att yttra sig över rubricerade slutbetänkande från Miljömyndighetsutredningen och vill trycka på följande: Gunvor Axelsson, ordförande Mobil +46 (0)708-727216 gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se 2015-10-12 1(7) Er referens/dnr: M2015/1539/S Miljö- och Energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Vägar till ett effektivare

Läs mer

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet

Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden. - Ett EU-rättsligt perspektiv. Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Förnybar energi inom ekologiskt känsliga områden - Ett EU-rättsligt perspektiv Melina Tervahauta Juridiska fakulteten, Uppsala universitet Upplägg EU:s kompetens på energiområdet Relationen mellan förnybarhetsdirektivet

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015 DAGENS PROGRAM 10.00 - Syfte med dagen - Referensgruppen, presentation - Presentation

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Synpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35

Synpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35 2014-11-03 sid 1 (7) Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Stockholm den 31 oktober 2014

Stockholm den 31 oktober 2014 R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Rikedomar runt rinnande vatten. De ekonomiska värdena av en miljöanpassad vattenkraft

Rikedomar runt rinnande vatten. De ekonomiska värdena av en miljöanpassad vattenkraft Rikedomar runt rinnande vatten De ekonomiska värdena av en miljöanpassad vattenkraft 2 RIKEDOMAR RUNT VATTEN Innehållsförteckning FÖRORD...3 1. SAMMANFATTNING...4 2. BAKGRUND OCH SYFTE...6 2.2 Vattenkraftens

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. Goda exempel från elbranschen

VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD. Goda exempel från elbranschen VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Goda exempel från elbranschen FÖRORD FAKTA OM VATTENKRAFT Sverige har goda förutsättningar för vattenkraft och idag svarar produktionen för knappt hälften av landets

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet

2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 2006 inleddes förhandlingarna om förlikning av Stornorrforsmålet 1958 byggs Stornorrfors kraftverk Ingen dom på skada för fisket i Vindelälven 1999 Förhandlingar i domstol (Vattenfall hävdar att fisket

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer