Bilaga 3. Program och anföranden från Örebro 24 maj 2012 och Umeå 29 maj 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 3. Program och anföranden från Örebro 24 maj 2012 och Umeå 29 maj 2012"

Transkript

1 Bilaga 3 Program och anföranden från Örebro 24 maj 2012 och Umeå 29 maj 2012

2 2/5 Dialog Vattenkraft och Miljö Örebro 24 maj 2012 Program Tid 09,00-09,30 Kaffe för anländande 9,30-9,40 Bakgrundspresentation Fredrik Nordwall (Enhetschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,40-09,50 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 09,50-10,00 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall och Johan Kling, HaV 10,00-10,10 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,10-10,30 Fika 10,30-10,40 Kommittédirektivet (2012:29) Anna Josefsson, Miljödepartementet 10,40-11,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,30-11,40 Bensträckare 11,40-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell,Fredrik Nordwall,alla

3 3/5 Ordning Anföranden från intressenter (5 minuter per anförande) Älvräddarna - Lokalt-globalt Svensk Energi - Helhetssyn EON- EON:s arbete med och syn på vattenkraft och miljö Vattenfall Vattenkraft och biologisk mångfald (småskaligt perspektiv) Sportfiskarna Målen kan förenas om viljan finns Länsstyrelsen Värmland Vänerlaxens fria gång SMHI Verktyg för att beräkna regleringspåverkan Bensträckare Svenska kraftnät Vattenkraft och vindkraft i framtiden Länsstyrelsen Gävleborg Myggproblem och biologisk mångfald: är vattenregleringen en del av lösningen? Svensk vattenkraftförening Vilka är vi, vad vill vi, miljöpolicy? SKGS Vattenkraften nödvändig för basindustrins konkurrenskraft Mälarenergi Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningens syn på vattenkraft Vattenmyndigheten N Östersjön Vattenkraft och vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Fiskevattenägarna - Sveriges Fiskevattenägareförbunds syn på vattenkraften Fortum Fortums miljöarbete Elforsk-Dialog genom forskningsprogram Grupparbeten Tanken med grupparbetena är att de olika intressenterna gemensamt ska diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot (enkel form av SWOT-analys) gällande vattenkraften och att varje grupp ska redovisa ett SWOT-schema samt i punktform vilka delar man är överens om och vilka delar man inte är överens om. Ett exempel på frågeställning som skulle kunna diskuteras är Var är det OK med vattenkraft och var är det inte?. En annan är vilka åtgärder som bör till och vem som finansierar vad? Varje grupp bör också i punktform peka ut frågeställningar som man bör arbeta vidare med och ta fram mer fakta kring som i sin tur kan komma att leda till beslut.

4 4/5 Dialog Vattenkraft och Miljö Umeå 29 maj 2012 Program Tid 09,00-09,40 Kaffe för anländande 9,40-9,50 Bakgrundspresentation Björn Sjöberg (Avdelningschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,50-10,00 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 10,00-10,10 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall, HaV 10,10-10,20 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,20-10,40 Fika 10,40-10,50 Kommittédirektivet (2012:29) Kristina Dreijer, Näringsdepartementet 10,50-11,10 Vattenkraft-Vattendirektiv Joakim Kruse/Åke Bengtsson I Bottenhavsperspektiv Vattenmyndigheten Bottenhavet 11,10-11,45 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,45-11,55 Bensträckare 11,55-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten

5 5/5 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell, Björn Sjöberg,alla 17,00 Avslut Ordning Anföranden från intressenter (5 minuter per anförande) Älvräddarna - Lokalt-globalt Svenskt näringsliv - Vattenkraftens betydelse för energisystemet EON - EON:s arbete med och syn på vattenkraft och miljö Vattenfall Vattenkraft och biologisk mångfald Bensträckare Svensk Energi - Helhetssyn Sportfiskarna Målen kan förenas om viljan finns Svenska kraftnät Vattenkraft och vindkraft i framtiden Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningens syn på vattenkraft Fortum Fortums miljöarbete Grupparbeten Tanken med grupparbetena är att de olika intressenterna gemensamt ska diskutera styrkor, svagheter, möjligheter och hot (enkel form av SWOT-analys) gällande vattenkraften och att varje grupp ska redovisa ett SWOT-schema samt i punktform vilka delar man är överens om och vilka delar man inte är överens om. Ett exempel på frågeställning som skulle kunna diskuteras är Var är det OK med vattenkraft och var är det inte?. En annan är vilka åtgärder som bör till och vem som finansierar vad? Varje grupp bör också i punktform peka ut frågeställningar som man bör arbeta vidare med och ta fram mer fakta kring som i sin tur kan komma att leda till beslut.

6 Dialog Vattenkraft och Miljö Klimateffekter Ekologiska effekter

7 9,30-9,40 Bakgrundspresentation Fredrik Nordwall (Enhetschef) och Niklas Egriell (projektledare), HaV 09,40-09,50 Direktiv och mål Energi Sten Åfelt, Energimyndigheten 09,50-10,00 Miljömålen, EU-direktiv Fredrik Nordwall och Johan Kling, HaV 10,00-10,10 Vattenkraft och Miljöbalken Nils Leine, Kammarkollegiet 10,10-10,30 Fika 10,30-10,40 Kommittédirektivet (2012:29) Anna Josefsson, Miljödepartementet 10,40-11,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 11,30-11,40 Bensträckare 11,40-12,30 Anföranden från intressenter Enligt lista på sida 2 12,30-13,30 Lunch 13,30-15,30 Grupparbeten 15,30-16,30 Kortfattade redovisningar av grupparbetesresultat 16,30-17,00 Möjliga slutsatser-hur gå vidare? Niklas Egriell,Fredrik Nordwall,alla

8 Regeringsuppdrag Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samla berörda intressenter i en dialog i syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de mål som är fastställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvaltningen. Redovisas till regeringen 31 oktober 2012.

9 Organisation Elforsk Energimyndigheten Friluftsfrämjandet Jordens vänner Kammarkollegiet Lantbrukarna riksförbund Länsstyrelserna, vattenverksamhetsansvarig Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Sametinget Skogen Kemin Gruvorna Stålet Skogsindustrierna SMHI Svensk Energi (ombes utse representanter) Svensk Vattenkraft Förening (ombes utse representanter) Svenskt näringsliv Svenska kraftnät Svenska naturskyddsföreningen Svenska turistföreningen Sveriges fiskevattenägareförbund Sveriges kommuner och landsting Sveriges ornitologiska förening Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund Vattenmyndigheterna, vattenverksamhetsansvarig Vattenregleringsföretagen (ombes utse representanter) WWF Älvräddarna

10 Direktiv och mål Förnybar Energi Förnybarhetsdirektivet Regeringens klimat- och energimål till år 2020 Riksdagens miljömål Färdplan 2050 Vattenekologi Ramdirektivet för vatten Art- och habitatdirektivet Fågeldirektivet EU:s ålförordning Riksdagens miljömål Nagoyaöverenskommelsen

11 Interna faktorer Positiva faktorer Styrkor Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Negativa faktorer Svagheter Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Externa faktorer Möjligheter Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens: Hot Vattenekologiperspektiv: Myndighetsperspektiv: Produktionsperspektiv: Överens:

12 Tidplan Maj Dialogmöten med grupparbeten 20 juni Utskick via av förslag till översiktliga minnesanteckningar från mötena för synpunkter från mötesdeltagande 28 augusti Eventuella synpunkter på minnesanteckningar ska ha inkommit till HaV September HaV tar i samverkan med arbetsgruppen (Energimyndigheten, företrädare för Vm/Lst, Kammarkollegiet) fram PM 1-23 okt Intern beredning HaV 23 okt Överlämnande av PM till Miljödepartementet

13 Dialogmöte Direktiv och Energimål Sten Åfeldt, Energimyndigheten 29 maj 2012

14 Energi- och miljöpolitiska mål Energipolitiken bygger på: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet Vision 2050: Hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2020 mål: - Klimat 40% lägre växthusgasutsläpp (basår 1990) - Förnybar energi: 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor (basår 1990)

15 Energi- och miljöpolitiska mål 2020 mål: Energieffektivisering - Energieffektivisering energiintensiteten (tillförd energi per BNP) ska minska med 20% - Energianvändning minskar med 20% (50% 2050) I lokaler och bostader (basår 2005) Transportsektorn - Andelen förnybart ska vara 10% oberoende av fossila bränslen

16 Förnybar elproduktion viktig för måluppfyllelsen Årsproduktionen har ökat med 11,5 TWh sedan 2002 Nya anläggningar ca 5,8 TWh Ökad produktion i befintliga anläggningar ca 5,7 TWh Basår 2002 År ,5 TWh Målet år TWh Elcert förnybar el öka med 25 TWh (basår 2002)

17 Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 NV har fått uppdraget i samråd med Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet Analyserna ska ge underlag för politiska beslut om en nationell färdplan utan nettoutsläpp av växthusgaser Avrapportering den 1 december 2012

18 Uppdraget: Beskriva hur visionen om noll nettoutsläpp kan åstadkommas på ett kostnadseffektivt sätt via sektorsövergripande klimatinsatser och insatser inom olika samhällssektorer och verksamheter. Klart: Redovisat hur olika sektorer kan beröras och vilka sektorer som har potential att bidra till framtida låga utsläpp

19 Kvar att göra/pågår: Redovisa den beräknade effekten av ytterligare styrmedel i form av reviderade utsläppsbanor fram till 2050 Föreslå förändringar i styrmedel för att visionen ska nås så kostnadseffektivt som möjligt

20 Energisystemets förväntade utveckling Klimat/Miljö/Energi/ Vattenkraft en del av systemet

21

22 Tack Sten Åfeldt Energimyndigheten Tel

23 Miljökvalitetsmålen och Art-och habitatdirektivet (Natura 2000) Fredrik Nordwall Enhetschef Enheten för biologisk mångfald och fiske

24 Nätverket Natura 2000 i Sverige - bidrar till bevarandet av den biologiska mångfalden i EU Direktivet har två distinkta delar med ett gemensamt syfte : 1. Natura a Utse områden 1b Skydda och sköta (förebyggande) 1c Tillståndsprövningen (oförutsägbara) 2. Artbevarande

25 Stort arbete inom EU Habitatdirektivet Fågeldirektivet

26 Natura 2000 i Sverige SCI (habitatdirektivet) SPA (fågeldirektivet) 531 Totalt (minus objekt med helt överlapp) Areal totalt (ha) naturtyper ca 150 arter 13 % av Sveriges landareal 17% av EU:s territorium

27 Natura 2000-områden uppnå gynnsam bevarandestatus Problem Fragmentisering lite och utspritt i landskapet, särskilt i söder Brist på skötsel / skötselmedel Brist på naturskydd Ohållbart brukande av mark och vatten Möjligheter Bättre hänsyn i brukandet av mark och vatten Skydda värdefull natur Restaurering/skötsel av vissa land- och vattenmiljöer

28 Sveriges miljömål 16 miljömål beslutade av riksdagen De stora miljöproblemen i Sverige lösta till år 2020 Löfte till framtida generationer HaV ansvarar för tre mål: Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård

29 Sveriges miljömål 13 etappmål beslutade 26/4 Fyra prioriterade områden Luftföroreningar Farliga ämnen Avfall Biologisk mångfald

30 Etappmål Ekosystemtjänster och resiliens Betydelse av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster Etappmål om hotade arter och naturtyper Etappmål om invasiva främmande arter Etappmål om kunskap om genetisk mångfald

31 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Sjöar och vattendrag är viktiga för olika växt- och djurarter den biologiska mångfalden. Även vi människor har nytta och nöje av dem; vi fiskar, åker båt, badar, och vi utvinner dricksvatten och vattenkraft

32 Levande sjöar och vattendrag Många växt- och djurarter är beroende av att vattendragen får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kraftverkens behov. I vissa områden måste vi skydda vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från jord- och skogsbruk

33 Levande sjöar och vattendrag Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel Åtgärder pågår och mer behövs

34 Nationella strategier Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer: delmål 1 Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Nationell strategi för restaurering av skyddsvärda vattendrag: delmål 2 Levande sjöar och vattendrag. Rapport

35 Vattenkraften i vattenförvaltingen Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

36 Fysisk påverkan Miljöproblem i vattendrag Presentationsnamn Namn 2

37 Vattenkraftens påverkan 1450 vattenförekomster med vattenkraftverk ca 200 fiskvägar i vattenkraftverk = 90 % saknar fiskväg 1056 vattenförekomster med vattenkraftverk har bristande kontinuitet = 81 % av fallen 1086 sjöar med vandringshinder (totalt ca 1680 regleringsdammar) Åtgärder i vattenkraftverk är viktiga för att nå målet med Ramdirektivet för vatten! Vattenförekomster med vattenkraftverk Ekologisk status Procent Presentationsnamn Namn 3

38 Vattenkraftens påverkan Modifierad efter Petts Presentationsnamn Namn 4

39 Advokatfiskal Nils Leine Dialogmöten i Örebro och Umeå maj 2012

40 Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen För fysisk påverkan som medverkar till att en norm (t.ex. god ekologisk status) inte uppnås ska åtgärder vidtas av den som skadar och påverkar miljön. Miljöbalkens utgångspunkt individuell prövning av verksamheter. Anläggning/verksamhet som har påverkan på en norm ska åtgärdas genom att verksamhetsutövaren åläggs att vidta åtgärder så att verksamheten uppfyller miljöbalkens hänsynsregler.

41 Forts. Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen Miljöbalkens krav genomförs genom tillståndsprövning och tillsyn Kammarkollegiets roll bevakar RDVs- och miljöbalkens mål genom: Motpartsroll vid tillståndsprövningar Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser Sökande vid återkallelser/omprövningar

42 Forts. Miljöbalken och vattenverksamheter genomförande av vattenförvaltningen 18. Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential.

43 Resultatet hittills? Praxis från domstolarna? Avgränsad prövning t.o.m. mer avgränsad prövning än vad som begärs tillstånd till? Underlaget i miljökonsekvensbeskrivningarna vilka bedömningar sker av en enskild vattenverksamhets påverkan på en miljökvalitetsnorm? Fysiska åtgärder ska redovisas vad har skett vid respektive verksamhet/anläggning? Allmänna intressen viktning och värdering ingen ändring jfr med äldre lagstiftning? Frågan: Ändrad praxis eller ny lagstiftning?

44 Utredningen om vattenverksamheter (M2012:01) Kommittédirektiv dir. 2012:29 Vattenverksamheter Miljödepartementet

45 Utredare och sekretariat Utredare: Henrik Löv Sekreterare: Li Brismo Sekreterare: Kristina Drejer Miljödepartementet

46 Uppdraget - generellt Se över reglerna om vattenverksamhet i miljöbalken och lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (den s.k. restvattenlagen). Skillnader i förhållande till miljöfarliga verksamheter ska vara motiverade. De bestämmelser i restvattenlagen som bedöms fortsatt behövas ska integreras i miljöbalken. Föreslå de ändringar i reglerna som behövs för att PPP och principen om bästa möjliga teknik - på samma sätt som i dag gäller för miljöfarlig verksamhet - även får genomslag i den vattenrättsliga regleringen. Miljödepartementet

47 Uppdraget - rättskraft Analysera rättskraftens räckvidd avseende sådana tillstånd och äldre rättigheter som enligt 5 lagen om införande av miljöbalken ska jämställas med tillstånd meddelade med stöd av miljöbalken. Hur se till att dessa anläggningar och verksamheter utformas/drivs på sådant sätt att miljöbalkens hänsynsregler och EUrättens krav uppfylls? Generella föreskrifter? Miljödepartementet

48 Uppdraget prövningens omfattning Hur kan tillståndsprövningen av vattenverksamheter ändras i syfte att - på samma sätt som i dag gäller för miljöfarliga verksamheter - hela verksamheten ska prövas i de fall en VU önskar ändra en anläggning eller driften av en verksamhet och det inte finns förutsättningar för ett ändringstillstånd? jfr 16 kap. 2 tredje stycket MB. Miljödepartementet

49 Uppdraget - omprövning Analysera det svenska systemet för omprövning av vattenverksamheter. Föreslå de ändringar som behövs för att åstadkomma ett effektivt system för omprövning med den frekvens av omprövningar som krävs för att se till att verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att de lever upp till miljöbalkens hänsynsregler och EU-rättens krav i fråga om vattenkvalitet och påverkan på djur- och växtliv. Miljödepartementet

50 Uppdraget övriga frågor Problem: Löpande underhåll och vidtagande av andra åtgärder avseende markavvattningsföretag, s.k. herrelösa dammar och andra vattenanläggningar där ansvarsförhållandena är oklara. Klargörande av ansvarsfördelning för vidtagande av åtgärder och förslag till de regeländringar som analysen föranleder. Miljödepartementet

51 Redovisning av uppdrag Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 30 juni Miljödepartementet

52 Vattenförvaltning och vattenkraft Vattenmyndigheterna för Bottenhavets och Bottenvikens vattendistrikt Umeå

53 Systematiska utgångspunkter Vattenmyndigheternas ansvar Peka ut Kraftigt modifierade vattenförekomster (KMV) Definiera God ekologisk potential i varje KMV ange vilken vattenkvalitet som ska uppnås och vilka åtgärder som behövs Göra sammanvägda bedömningar för hela avrinningsområden och för distriktet som helhet anges i Åtgärdsprogrammen Gemensamt ansvar Samverka kring möjligheter, förutsättningar och konsekvenser! Allmänna reflektioner Inga typer av åtgärder eller verksamheter är undantagna Produktion kommer att behöva tas i anspråk ibland Klimatförändringarna kommer att påverka åtgärdernas omfattning och effekter Umeå

54 Umeå Bild: Mats Fjellström

55 Tankar om framtiden Planering på systemnivå (vattensystem/produktionssystem) behöver kunna följas av genomförande på systemnivå (HARO, ARO), men med beaktande av förutsättningarna vid den enskilda vattenförekomsten. Det finns behov av mer flexibla verktyg för att genomföra analyser och genomdriva åtgärder i större sammanhang. Är tiden mogen för att låta VM:s åtgärdsprogram bli styrande för kommande bedömningar och prövningar? Sammanhållen prövning av flera anläggningar? Umeå

56 Tack! Umeå

57 Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen för förlust av biologisk mångfald överskriden mer än klimatgränsen Älvräddarnas Samorganisation

58 Vattenkraften och biologisk mångfald Förlust av biologisk mångfald sker ofta genom fragmentering och degradering av arters levnadshabitat. Exempel: Byggande av vattenkraft. Lokala ingrepp skapar problemet och effekten är extra tydlig lokalt. MEN! Problemet i sig är inte lokalt utan aggregerat leder detta till en global biodiversitetskris och utmaning på samma sätt som en mängd lokala utsläppskällor av koldioxid leder till en global klimatkris. Älvräddarnas Samorganisation

59 Vattenkraften och biologisk mångfald Skadorna uppstod tidigare MEN PÅGÅR NU! Lokala skador kräver ny definition på ordet lokal Drygt 20 stora älvar och åar, vissa mer än 60 mil långa Östersjön påverkas av kiselbrist inte lokalt problem transnationell skada Älvräddarnas Samorganisation

60 Vi når målen i förnybarhetsdirektivet Älvräddarnas Samorganisation

61 Vi når målen i förnybarhetsdirektivet Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 År 2020 beräknas Sverige kunna exportera 24 TWh och år 2030 cirka 23 TWh. Älvräddarnas Samorganisation

62 Vindkraften kan regleras Reglereffekten finns redan i den installerade vattenkraften 30 TWh vindkraft regleras utan problem med befintlig vattenkraft Älvräddarnas Samorganisation

63 Älvräddarnas Samorganisation

64 Älvräddarnas Samorganisation

65 Idag: 100 % suboptimering av en enda näring och funktion Idag Balans? Vattenkraft Miljö Älvräddarnas Samorganisation

66 Helhetssyn en nödvändighet El: sparar energi möjliggör ökad energieffektivisering möjliggör teknikskiften Det hållbara samhället är en el-ekonomi All elproduktion har extern miljöpåverkan Planerbarheten varierar mellan olika produktionsslag Ett stabilt system för elförsörjning bygger därför på en mix av produktionsslag Klimathotet är det stora hotet mot biologisk mångfald Det behövs en tydlig målhierarki i miljöpolitiken klimatarbetet bör prioriteras Väg in globala miljöaspekter vid miljöprövning

67 Produktion & potential Elnäten håller ihop elsystemet Vattenkraft 65,5 TWh idag Vindkraft från 6 TWh till 25 TWh, ~ 15 % Sol & vågkraft ännu inte konkurrenskraftigt Det handlar om ett sammanhållet kraftsystem där kraftslag med olika egenskaper ihop med väl fungerande elnät sammantaget ger stabilitet i elförsörjningen Kärnkraft? ? TWh Kraftvärme 18 TWh + 3TWh

68 Slutsatser Vattenkraften är en unik energikälla - central för svensk elförsörjning Behövs för att nå Sveriges förnybarhetsmål Behövs som balanskraft vid utbyggnad av vindkraft Mycket låga koldioxidutsläpp ur ett livscykelperspektiv Se varje anläggnings unika förutsättningar och anpassa kraven på åtgärder Väg krav på åtgärder mot kostnader Klimatförändringar hotar den biologiska mångfalden Det behövs en målhierarki i miljöpolitiken - allt kan inte samtidigt vara viktigast Vi vill ha möjligheter att fortsätta att utveckla och modernisera vattenkraften

69 Dialogmöten kring vattenkraft, Örebro och Umeå Johan Tielman, Miljöchef E.ON Vattenkraft

70 Vattenkraften och omvärldskrav Å ena sidan Å andra sidan Förnybarhetdirektiv, 2020 mål Nationella klimatmål Fossilfri transportsektor Behov av reglerkraft för bl a vindkraftutbyggnad Decentraliserad elproduktion God ekologisk status/potential enligt RDV Nationella miljömål, t ex levande sjöar och vattendrag Sportfiske och lokal turism Ålförordning, habitatdirektiv mm Allting kan inte uppnås samtidigt överallt slutsats prioriteringar ur ett helhetsperspektiv nödvändiga! 2

71 Vattenkraften och omvärldskrav Å ena sidan Å andra sidan Brist på data Brist på personella resurser Brist på kunskap kring regleringar, dammar, kraftverk, domar etc Vattenkraftbolagen har tillgång till nödvändig data. Vattenkraftbolagen har kunskap om sina vattendrag och anläggningar Win-win lösningar? Slutsats - samarbete mellan berörda parter nödvändigt 3

72 Några exempel på fungerande samverkan Miljöeffekter i reglerade vattendrag, Elforsk etapp 1-3 (forts?) Krafttag ål Metodutveckling för fastställande av GEP I Ångernanälven Fiskefrämjande åtgärder i t ex Mörrumsån, Emån, Ätran, Ångermanälven Vattenråd och vattenvårdsförbund FOU, teknikutveckling t ex intagsgaller för avledning av fisk Slutsats det är samverkan som ger resultat 4

73 Vattenkraft och biologisk mångfald Richard Holmgren, Miljöchef, Vattenfall Vattenkraft AB Umeå Vattenkraft och biologisk mångfald Richard Holmgren

74 Miljöinsatser bör göras där de ger bäst effekt Vattenfall arbetar med biologisk mångfald i bland annat: - Stornorrfors - Juktån - Bosgården - Apelnäs - Jonsered Fisktrappa vid Apelnäs kraftverk i Rolfsån Åtgärder måste baseras på en helhetssyn. Omlöp vid Bosgårdens kraftverk i Rolfsån Samverkan mellan olika aktörer är avgörande. 2 Vattenkraft och biologisk mångfald Omfattande fiskförbättrande åtgärder i Stornorrfors, Ume älv

75 Varje älvsträcka är unik och måste därför utredas individuellt Varje vattendrag och kraftverk kräver sin egen lösning. Varje enskild åtgärder måste baseras på kostnads-nyttoanalys Generella åtgärder riskerar att bli verkningslösa och bör undvikas. - -4TWh(-12%) ger 1,5% återskapande av naturlig fiskreproduktion. Det finns åtgärder som har begränsad produktionspåverkan men som kan bidra till att stärka den biologiska mångfalden. Fisktrappa vid Stornorrfors kraftverk i Ume älv. Den fungerar varje år som passage för flera tusen lax- och havsöringar till och från den outbyggda Vindelälven. 3 Vattenkraft och biologisk mångfald

76 Vattenkraften är ryggraden i svensk och nordisk elproduktion Vattenkraften är unik flexibel och förnybar. Viktig roll som bas- och reglerkraft i energisystemet (Sverige, Norden, Nordeuropa) Europa har stora förväntningar på den nordiska vattenkraften för att klara: - målet om förnybar energi - klimatmålet - en fortsatt utbyggnad av vindkraften där vattenkraften ses som the green battery. 4 Vattenkraft och biologisk mångfald

77 Når vi målen för klimat respektive biologisk mångfald i vatten? Energi och klimatmål Andel förnybar energianvändning i Sverige: 47% (2009, Energimynd) Miljömål & Vattendirektiv Levande sjöar och vattendrag: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel (NV) Vattendirektivet: vattendrag och sjöar bedöms ha måttlig eller sämre status och behöver restaurering (FiV) Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

78 Bakgrund till konflikten Vattenkraften är gynnad juridiskt, politiskt och ekonomiskt. Majoriteten av kraftverken saknar tillstånd med stöd av modern lagstiftning (MB). Tillsynsverksamheten fungerar inte. Elcertifikat till leder till en konkurrensfördel för bolagen i miljöprövning, ökar exploateringen av strömmande vatten och fördyrar natur- och fiskevårdsåtgärder. Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

79 Möjliga lösningar Utarbeta en ny och modern vattenlagstiftning för stärkt skydd av sjöar och vattendrag som tar sin utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen, vattendirektivet och havsmiljödirektivet. Förläng elcertifikaten till småskalig vattenkraft, men kräv en motprestation i form av miljöförbättrande och skadeförebyggande insatser, exempelvis fiskvägar/omlöp. All vattenkraft oavsett ålder och tidigare tillstånd ska ha tillstånd enligt miljöbalken. Kraftigt ökade och uthålliga anslag för skydd, restaurering och tillsyn av värdefulla vattenmiljöer för att uppnå miljömål och god ekologisk status. Ingen utbyggnad av orörda vattenmiljöer! Sportfiskarna är intresseorganisationen för alla sportfiskare. Vi slår vakt om allas tillgång till ett bra fiske och jobbar för friska fiskbestånd i friska vatten.

80 Krav Snabbfakta Älven Ett av Nordens största vattendrag Riksintresse naturvård Riksintresse friluftsliv Särskilt värdefullt för fiskevården /naturvården Många hotade/skyddsvärda arter/biotoper Stor vattenkraftproduktion Förbud mot ny kraftutbyggnad Hållbar utveckling Ramdirektivet för vatten Art- och habitatdirektivet Levande sjöar och vattendrag Åtgärdsprogram Hotade arter Åldirektivet Förnyelsebarhetsdirektivet Miljöministrarnas överenskommelse InterReg Sverige-Norgeprogrammet Fokus Fria vandringsvägar (uppströms/nedströms) Vänerlaxen tillbaka till de norska delarna God ekologisk status (potential) Hållbart betydelsefullt sportfiske

81 Huvudsakliga problem? Kraftverken blockerar, torrlägger ca 1 mil och dämmer in minst 5 mil strömmar och forsar Ca 80% av de utvandrande smolten dödas pga kraftverken De flesta utvandrande kelten dödas pga kraftverken Vänerlaxen /-öringen försvagas av genetisk drift, hybridisering, låg genetisk variation < 10% av historiska lek- och uppväxtområden nås av Vänerlaxen/öringen < 3% återstår av de historiska Vänerlax-/ öringbestånden 7 rödlistade arter missgynnas direkt av vattenkraftutbyggnaden Många skyddsvärda biotoper, populationer och arter missgynnas av vattenkraftutbyggnaden Många arter har sannolikt slagits ut av vattenkraften Makrofyter är påverkad av regleringen Bottenfaunan är påverkad av regleringen

82 Huvudsaklig lösning på dessa problem? - Fiskvägar förbi kraftverken och miljöanpassade flöden Finansiärer Men fiskvägar fungerar väl inte så bra? - Jo, det gör dom. Förklara? - Fiskvägar fungerar bra, om man ställer krav på högsta möjliga funktion / effektivitet (i alla led). Konflikt med Förnyelsebarhetsdirektivet (Fd)? - Nej. Lösningen innebär av nödvändighet en viss förlust av vattenkraftproduktion, men förlusten är så liten att möjligheten att nå målet enligt (Fd) inte påverkas. Tack också till övriga projektpartners! projektwebbar.lansstyrelsen.se/vanerlaxensfriagang

83 SMHI:s verktyg för att beräkna regleringspåverkan Båthusströmmen Trängslet Åsen Väsa Niclas Hjerdt 300 Blyberg Spjutmo Foto: Leif Kuhlin

84 Nationellt heltäckande underlag på vfk-skalan Modellberäknad vattenföring med uppdatering vid kraftverksdammar. Modellberäknad naturlig vattenföring med rekonstruerade avbördningskurvor. Vattenföringsstatistik nuläge/naturlig vattenföring (MLQ, MQ, MHQ, HQ2, HQ10, HQ50). Regleringsgrad (från modellen). Nytt nationellt dammregister under utveckling. Begränsningar: Inga korttidsregleringar, modell med dygnsupplösning. Bristfällig information om överledningar, minimitappningar, magasinsvolymer. Kommer successivt att förbättras.

85 Hur kommer vi längre? Fler mätdata från dammar och kraftverk ger bättre beslutsunderlag.

86 Dialogmöten Vattenkraft Miljö Örebro , Umeå Balansering av förnybar elproduktion Sture Larsson F.d. teknisk direktör och stf generaldirektör Svenska Kraftnät

87 Scenarier för vindkraftutvecklingen i Sverige Summering av alla registrerade projekt: MW / 100 TWh Installerad kapacitet: Vattenkraft MW Kärnkraft MW Potential 150 GW

88 Effektbalans i elkraftsystemet Lagrad energi Turbiner Hydraulik/termodynamik Synkrongeneratorer Svängmassa/Inertia Förbrukning Arbete Elnät, Växelströmsteknik Hydrologisk balans och bränsletillförsel Mekanisk effektbalans Varvtal/frekvens Upplagrad rörelseenergi Elproduktionen måste alltid följa och vara lika med förbrukningen i varje ögonblick! Elektrisk effektbalans Kapacitet, stabilitet

89 Balansreglering i vattenkraft Förutsättningar: Inbyggd reglerförmåga i vattenvägar, svallgallerier, regulatorer mm Vattenhushållningsbestämmelser miljö(vatten)domar Magasinsnivåer, övre och nedre möh Flödesbegränsningar Qmax, Qmin m 3 /s Flödesförändringar max Q m 3 /s, h Motstående miljöhänsyn: Det globala miljövärdet av att möjliggöra stora mängder förnybar elproduktion Begränsning av miljöpåfrestningarna i vattendragen

90 Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi Begränsa massförekomsten av översvämningsmygg samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras

91 Hur jobbar vi Leta efter lösningen bland orsakerna till myggproblemen- inte fokusera på att lindra symptomen Ekosystemansatsen: RLS sätter människan i fokus Samarbete med allmänheten Dialog med kraftproducenterna Fylla kunskapsluckor!

92 => Arbeta mot flera miljömål: biodiversitet, vattendrag, våtmarker, SAMT en levande landsbygd Regleringen del av lösningen? Två huvudspår: hävd och vatten Effekten av hävd Slåtter och bete återupptas Forskning och försök (UU,SLU,CBM) Möjligheter för anpassning av flöden sommarstid Vad skiljer myggfria resp. myggår på 2000-talet mhp nederbördsmönster, magasinfyllnad, tappningsstrategier? Kan man undvika vissa sommaröversvämningar? Kan man låta vattnet flöda ordentligt? Är miljöanpassad vattenföring lösningen?

93 Dialog om vattenkraft och miljö Örebro

94 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening Intresseförening för småskalig Vattenkraft Grundades 1980 Drygt 800 medlemmar varav 404 driver 689 kraftverk ofta som småföretag familjeföretag ofta boende intill och värnare om miljön Sedan 1995 medlem i ESHA, European Small Hydropower Association Foto Bengt Spade

95 Sverige har som mål att hälften av vår energianvändning ska vara förnybar år Samtidigt har vi mål om att skydda vattendrag, biologisk mångfald och hotade arter Är det möjligt att uppnå båda målen? Ja Miljöbalken ger möjlighet och sätter ramarna! Hur ser konflikterna ut? Tillsynsmyndigheten uppträder inte på samma sätt i landet; praktiska råd förbud Konkurrerande intressenter har svårigheter att kommunicera med varandra Vad finns det för möjliga lösningar och insatser? Respekt för det historiska samhällets administration Genom övergångsregler har tillstånd från tidigare lagstiftningar som 1983 års vattenlag, 1918 års vattenlag och ännu äldre lagar getts rättskraft som tillstånd meddelade enligt miljöbalken. (SOU 2009: )! Därmed kan gamla tillstånd omprövas! I omprövningssammanhang kan alltså uppträda tillstånd som utgörs av sådana rättigheter, grundade på myndighets beslut, domar och förlikningar i processer vid allmänna domstolar, eller urminnes hävd. (SOU 2009: ).

96 Vad finns det för möjliga lösningar och insatser? En omprövning innebär att nya villkor kan sättas Verksamhetsutövaren ska tåla att viss volym vatten ska släpas i omlöp eller på annat sätt för faunapassage Villkor som äventyrar verksamheten får inte sättas Omprövning är en mycket omständlig process som kräver insatser från Mark- och miljödomstolarna (10000 dammar) Förenklat förfarande vid omprövningar Inga heliga kor Nya anläggningar som klarar Miljöbalkens prövning ska tillåtas Foto Bengt Spade

97 Saxat ur vår miljöpolicy Vår policy bygger på att verksamhetsutövaren: Tar ansvar för oljor och övriga kemikalier och använder miljövänliga alternativ där så är möjligt Håller byggnad, maskinhall, elektriska anläggningar i gott skick och i god ordning. Håller de närliggande miljöerna och omgivningarna runt kraftverken i sådan ordning att man föregår med gott exempel och med stolthet kan vinna omgivningens förtroende för den verksamhet som bedrivs. Samverkar med andra intressegrupper runt vattendraget och uppmuntrar till eget ansvar och tar initiativ till miljöförbättrande åtgärder runt kraftverken som till exempel att underlätta ålvandring och fiskvandring Svensk Vattenkraftförening värnar också de kulturhistoriska miljöer många av våra medlemmars kraftverk befinner sig i. Vår policy är därför att medlemmarna så långt det är möjligt bevarar och vårdar dessa kulturhistoriska platser och byggnader. Ledstjärnan för Svensk Vattenkraftförening är att såväl den lokala som den globala miljön ska värnas genom den verksamhet medlemmarna bedriver.

98 TACK FÖR VISAT INTRESSE!

99 Vattenkraftens roll för näringslivet

100 Näringslivets realitet Ökande global konkurrens global prissättning Globalt tänkande när det gäller investeringar Var är det mest fördelaktigt? Var finns marknaderna? Gäller även SME-företag Redan nu finns en trend mot minskade investeringar i Europa och Sverige Hur bevarar och utvecklar vi våra komparativa fördelar? Kompetens, kvalitet, innovationsförmåga En svensk fördel har varit ett konkurrenskraftigt (lågt) elpris En given och bestående komparativ fördel är Sveriges råvaror

101 Varu- och tjänsteexport Varu- och tjänsteexport Andel av BNP, procent Källa: SCB, Nationalräkenskaperna Hämtat: Tjänsteexport, % av BNP Varuexport, % av BNP

102 Industrins energianvändning

103 Industrins elanvändning

104 Basindustrin finns i hela landet Basindustrin är den råvaruförädlande och energiintensiva industrin i Sverige människor är direkt och indirekt sysselsatta inom basindustrin Extra viktig på orter med svag arbetsmarknad Basindustrin står för: 27 procent av varuexporten 27 procent av landets elanvändning En tredjedel av industrins investeringar Efterfrågan på basindustrins produkter på världsmarknaden är stabil och ökande Basindustrin använder el som råvara 6

105 Global stålproduktion,

106 Energipolitikens mål ur ett näringslivsperspektiv vattenkraftens roll Trygga, stabila och pålitliga leveranser nu och i framtiden Vattenkraften har varit reglerkraft i alla tider, som balanserat användningens profil Betydelsen av vattenkraftens reglerförmåga ökar med ökad andel intermittent kraft Konkurrenskraftiga priser Den goda tillgången på vattenkraften har gett konkurrenskraftiga priser historiskt, och kan göra det framåt Låg klimatpåverkan Vattenkraften har i sig låga klimatutsläpp Bidrar till att möjliggöra för mer elproduktion med låga klimatutsläpp

107 Målkonflikter och farhågor Lokala miljöhänsyn ställs mot globala Lokala miljöhänsyn ställs mot andra samhällsbehov/önskemål (ekonomi, jobb etc.) Minskad PRODUKTIONSförmåga är ett bekymmer särskilt när osäkerheten kring vad som ska ersätta kärnkraften består Minskad REGLERförmåga är kanske ett ännu större bekymmer med ökad andel väderberoende kraft Kan leda till ökat elpris? Ökade osäkerheter kring om energipolitiken verkligen levererar Hur hittas en balans mellan lokala miljöhänsyn och farhågorna ovan?

108 Havs- och vattenmyndigheten Dialogmöte Örebro

109 Örebro Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder.

110 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Produktionshöjande åtgärder Uppgradering av kraftstationer inom befintlig vattendom Arbete med biologisk mångfald i våra reglerade vattendrag Samarbeten Miljömål Forskningsprojekt Mälarenergi

111 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Bygga fiskväg inte så enkelt Hallstahammar ansökan om utrivning av 2 dammar Tillstyrkan i MD men avslag i MÖD Fiskväg i Kallstena Vilken typ av fiskväg? Omlöp bästa alternativ. Äger vi marken? Nej, vi måste köpa mark. Är marken okej? Nej, förorenad. Ny typ av fiskväg slitsränna. Nya ritningar. Stora kostnader Mälarenergi

112 Vattenkraften och biologisk mångfald möjligheter och hinder. Sam- och helhetssyn på vattenkraften nationellt Balans mellan vattenkraft och biologisk mångfald avvägningar Biologisk mångfald - incitament för åtgärder? Skattereduktion på fastighetsskatten? Faunacertifikat? 5

113 Tack för uppmärksamheten!

114 Vattenkraftdialogmöte maj 2012 Ellen Bruno

115 Vad är problemet? Ellen Bruno Vattenkraft Naturskyddsföreningens synvikel

116 Vad är lösningen? Effektiv implementering av Vattendirektivet god ekologisk och kemisk status i sötvatten Krav på 95% överlevnad för upp - och nervandrad fisk. Ekologisk adekvat minimitappning. Utövaren ska betala. Förändrad miljölagstiftning. Alla kraftverk ska ha moderna tillstånd. Utövaren ska betala prövning. Mer resurser till myndigheter - tillsyn och domstol. Ellen Bruno Vattenkraft Naturskyddsföreningens synvikel 3

117 Dialogmöte vattenkraft och miljö Örebro Anna Peters Vattenmyndigheten Norra Östersjön

118 Vattenkraft och åtgärdsprogram MKN ÅP tillsyn, omprövning, tillståndsprövning Legalt länkade via 5 kap. 3, 4 och 8 miljöbalken Men hur får vi länkarna att fungera praktiskt och mera förutsebart???

119 Komplett objektslista med bedömda behov av typ-åtgärder? underlag inför uppkommande tillståndsprövningar Hanterligt urval av objekt för aktiv tillsyn/omprövning under förvaltningscykeln? Förutsätter kännedom om gällande tillstånd/villkor tillsynsvägen (jfr tex MÖD M , Färna) eller samverkan? Tillsyn/omprövning för (tidsmässigt) prioriterade vattensystem? Prioritering utifrån samhällsnytta, men hur? helhetssyn snarare än vattenförekomster, (EU)- skyddade områden och arter, värdefulla för turism/friluftsliv, miljömålsarbetet, enklaste först, kombinationer av flera

120 Hur hantera återstående (dvs merparten) objekt för kommande ÅP? Avvakta med att ta ställning till eventuella mindre stränga kvalitetskrav, dvs miljökvalitetsnormer sämre än god ekologisk status? Synen på kraftigt modifierade vatten (KMV) vilka förväntningar/farhågor kring detta begrepp? KMV mycket väsen för lite ull? Bättre styrmedel? Om del av ÅP behöver förankras med regeringskansliet

121 VISION Att alla enskilt ägda fiskevatten i Sverige skall förvaltas lokalt och aktivt samt vara föremål för en ansvarsfull vård och ett uthålligt biologiskt och ekonomiskt nyttjande till ägarnas och landsbygdens fromma. Intresseorganisationen för ägare och förvaltare av fiskevatten ca 700 Fiskevårdsområdesföreningar + ett flertal kommuner, bolag, organisationer och enskilda fiskerättsägare medlemmar. Fiskevattnet är landsbygdens och fastigheternas tredje resurs efter jord och skog stor potential som framtidsnäring på landsbygden. Fiskerinäring: kust- och insjöfiske, vattenbruk och fisketurism. Kraftverksutbyggnaden i landets vattendrag och tillhörande sjöregleringar är tillsammans med flottledsrensning och försurningen de fysiska ingrepp som har haft och har störst negativ inverkan på våra fiskevatten och vår fiskresurs.

122 Påverkan på fisk och fiskevatten Traditionella vandringsfiskar (lax, öring, ål, nejonögon) men även andra arter (ex. gädda, sik) vandringshinder och ödelagda lek- och uppväxtområden. Sjölevande arter utarmade och förstörda lek- och uppväxtbiotoper. Fysisk påverkan största problemet inom vattendirektivsarbetet vandringshinder uppströms- och nedströms, korttidsreglering, strypta flöden, uppdämda lek- och uppväxtbiotoper. Villkor och fiskeavgifter väger inte på långt när upp förorsakade skador många gånger svårt att hitta åtgärder som kompenserar skadorna lappa och laga helhetssyn efterfrågas pay back time!

123 Åtgärder Stopp för vidare utbyggnad av vattendrag dock ej effektivisering av befintliga kraftverk. Stopp för ny småskalig vattenkraft inom ramen för elcertifikatsystemet Ökat miljöansvar för vattenkraftsindustrin vattenkraften underställs miljöprövning enligt MB på samma sätt som annan liknande verksamhet. Kräv tillstånd för vattenkraftverk som bedrivs med hänvisning till urminnes hävd Högre prioritering och ökade resurser för tillsyn av vattenkraft. Ökade resurser för omprövning av vattendomar. Ålen säkra alla led i ålens naturliga livscykel säker upp- och nedvandring. Helhetsgrepp länka ihop åar och älvar till sammanhängande vattenflöden via faunapassager, väl tilltagna minimivattenflöden och anordningar som skyddar fiskarters passage genom turbiner.

124 Några exempel på Fortum miljöprojekt Flodpärlmusslan Två fleråriga forskningsprojekt Karlstads universitet. Faktorer som påverkar förutsättningarna för musslorna samt öringens ursprung för betydelsen av musslans parasitstadium Omlöp Lundströmmen Delångersån uppföljning visar bra funktion. Samarbete med Hudiksvalls kommun Eldbäcken en biokanal, mer än bara en fiskväg, vid Eldforsen Västerdalälven. Forskare från Karlstads universitet, följer koloniseringen. Sommenöringen. Spill i Visskvarn kraftverk Bulsjöån för skydd av Sommenöringen, återintroduktion av Flodpärlmussla. Sommens FVO, Lst Östergötland, Tranås Energi. Restaurering av älvängar och svämskogar. Syfte är att öppna upp, skapa/återskapa lövskogsmiljöer. Upplandsstiftelsen Naturvårdsanpassad skötsl av Fortums marker i Untra Dalälven Väntar på beslut om fortsatta åtgärder i Untra. Kommentar: Vattenregleringen orsakar inte myggproblemen vid Dalälven eller Klarälven! Utrivning av två dammar i biflöden till Oreälven Ävjepilörten vid Svartälven trolig kommande åtgärd 1 Renewable Energy/Environment

125 Fler exempel på Fortums miljöprojekt Gullspångsälven skapa förutsättningar för Gullspångslaxen att leva och utvecklas i sin hemälv Klarälven Biotoprestaurering 29 km lång sträcka återställa efter flottningsepoken LIP+fond Forskningsprojekt som fokuserar på skillnaderna mellan odlad och vild lax och öring i Klarälven. 1. Fodrets betydelse (typer och mängd) för fiskens storlek, könsmognad och vandringsbenägenhet. 2. Kartläggning av fiskens vandringsvägar. 3. Studie av den vilda laxens överlevnad Två nya projekt beslutade i vår: 1. Förbättrad fångsstatistik av lax och öring i Vänern, samarbete med Sportfiskarna 2. Förbättrade möjligheter nedströmsvandring för lax och öring, Karlstads univ. Frågor: Skulle fiske kunna tillåtas om lax och öring skulle nå sina lekområden via fisktrappor? Hur stor del av lekområdena i Norge var besatta efter 40 mils vandring? 2 Renewable Energy/Environment

126 Fortums Miljöfond finansieras genom försäljningen av Bra miljövalmärkt el Dessa medel skall gå till projekt för att minska vattenkraftens miljöpåverkan Projekten måste godkännas av Svenska Naturskyddsföreningen 2012 tillskott via egenfinansiering Dialog Ja tack! och Välj Bra Miljövalmärkt el! Fisktrappan i Gullspång 3 Renewable Energy/Environment

127 Dialog och kunskap genom forskningsprogram Vattenkraft miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten Sara Sandberg, Elforsk 1

128 Generaliserbar kunskap för välgrundade beslut Populationsmodell: På förhand utvärdera om fiskvägar ger livskraftiga populationer av vandrande fisk Avancerat verktyg: Intäkter och kostnader för samhället vid förändring i reglerat vattendrag Utvärdering av teknisk lösning för nedströmspassage för öring Hypotetiskt scenario -2,+1, vinn-vinn?

129 Fortsättning? Planering pågår

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot Presentation Niklas Egriell (M.Sc) Utredare och ansvarig för HaV:s arbete med frågor kring vattenkraft och vattenreglering Niklas.egriell@havochvatten.se 010-698 60 86 9/28/12 1 9/28/12 2 Pågående arbeten

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Älvräddarna Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade främst med biokanaler och ekologiska flödesmodeller Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen

Läs mer

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag Omprövning av vattendomar Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag PUBLIKATIONSNUMMER 2012:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Rapporten har sammanställts av handläggare Mikael Hedenskog och

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Föreningen Vattens Hydrologisektion

Föreningen Vattens Hydrologisektion Föreningen Vattens Hydrologisektion 5 november 2008 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se 1 Kort om Svensk Energi 171 medlemskoncerner (totalt 354 företag) - 119 elhandelsföretag

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiets roll Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara

Läs mer

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram - underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010

Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Vattenmöte Rydsnäs 2 dec 2010 Fortums Vattenkraftproduktion och miljöarbete Birgitta Adell Fortum Generation AB 1 Vattenmöte Rydsnäs 10 minuter att belysa er syn på eller ert bidrag till att lösa de frågor

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Dämmet i Tollarp Vramsån Ett av kommunens mest värdefulla vattendrag. Sen 80-talet har kommunen jobbat med att bevara och utveckla de biologiska värdena i ån. En mycket rik fiskfauna tex finns grönling,

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT Föreningen Vatten, Hydrologiseminarium 2012-11-07 Lars Rosén Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades

Läs mer

Tällberg Gun Åhrling-Rundström

Tällberg Gun Åhrling-Rundström Tällberg 2016-12-07 Gun Åhrling-Rundström Energiöverenskommelsen Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leverenssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser Vattenkraften

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Suswater. Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden

Suswater. Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden Suswater Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden - Reflections around current political processes Andreas Lindström,

Läs mer

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium

Läs mer

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft 2 Laxen i Vindelälven vandrar upp till 26 mil för att kom till sina lekvatten. Vi arbetar med biologisk mångfald Sveriges riksdag har beslutat att Sveriges

Läs mer

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Vindkraftsstrategi Om strategin En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete Gemensam målbild och strategi för forskning, stöd och insatser Baserad på intern och extern kunskap samt kartläggning

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet

Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Vattendirektivet i Sverige - incitament, restriktioner och flexibilitet Lena Gipperth Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Syftet idag: Kort beskrivning av direktivets angreppssätt

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet

Läs mer

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-

Läs mer

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft

Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sverige har inte råd att tappa värdefull vattenkraft Sv Dagbladet 6/10 2013 Debatt (totalt 4 artiklar) Vattenverksamhetsutredningens förslag hotar satsningarna på ett fossilfritt energisystem och riskerar

Läs mer

Vattenfall Vattenkraft AB

Vattenfall Vattenkraft AB Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad

Läs mer

Synpunkter på Vattenmyndigheternas samrådsunderlag avseende Åtgärdsplan, Förvaltningsplan och Samhällsekonomisk analys

Synpunkter på Vattenmyndigheternas samrådsunderlag avseende Åtgärdsplan, Förvaltningsplan och Samhällsekonomisk analys Gunvor Axelsson, ordförande 1(8) Mobil +46 (0)708727216 gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se 2015-04-29 Vattenmyndigheten för s. Östersjön dnr 537 5346 2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet, dnr 537 34925

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Regelförenkling för småskalig vattenkraft

Regelförenkling för småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:558 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Regelförenkling för småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer