Examina'onsformer. IPKL/Utbildningsrådet 7 juni När behöver examina/oner förändras? Och om de ska ändras, på vilka grunder?

Transkript

1 Examina'onsformer När behöver examina/oner förändras? Och om de ska ändras, på vilka grunder? IPKL/Utbildningsrådet 7 juni 2016

2 Vilka examina/onsformer är vanligast hos oss? NSHU (2010) Vanliga examina'onsformer

3 Examina/on = prov (enl HF) Examina/on = innebär ar examinator särer betyg u/från målen i kursen och formerna för bedömning av studentpresta/oner, angivna i kursplanen

4 Vad vet vi ota innebär problem när det gäller examina/on inom högre utbildning? Examina/onsformer, betyg och bedömningskultur ota en osynlig prak'k, förändringar dokumenteras sällan (Lindberg Sand, 2003) Kraven på ar universitetslärare i skrit ska kunna urrycka lärandemål/kriterier i skrit ökar, sam/digt som undervisnings/den är begränsad Kurser är ota överbelastade med lärandemål och innehåll, vilket ger omfa>ande och komplexa examina/oner Studenter upplever oklarheter i om när eller vad de bedöms eller betygssärs på Studenter upplever inte a> de får (rä>) återkoppling/ feedback eller vet inte vilken feedback de ska få (Nicol, 2010)

5 Hur kan studenters lärande stö>as med stöd av bedömning och examina'on? A> tänka på i planering av examina'onsuppgiker ar de täcker upp lärandemålen ar de planeras in i /d och frekvens både på kurs- och programnivå ar olika kunskapsformer prövas (ex vid GU, Kunskap, färdigheter värderingsförmåga) ar de baseras på relevanta och avancerade moment inom kursinnehållet ar de kommunicerar klara och höga förväntningar ar studenten ges /llräckligt med /d ar de mäter rär kunskaper och kompetenser (ar examina/onen är valid) ar kraven på studentens insats är tydliggjorda både för G och VG (se även Gibbs & Simpson, 2005)

6 Vad krävs av examina'oner? Varia/on och bredd Likvärdighet i bedömning/likabehandling lika fall ska behandlas lika, anonymisering, medbedömare som stöd, kriteriebaserad bedömning RäRssäkerhet (se HSV, 2008) Effek/vitet rär lärarinsatser, examina/on som indikator för studenters lärande osv Examinerbarhet observerbarhet (se även GUS, 2010), tydligt kriteriebaserad bedömning Studen/nflytande

7 Principer för god feedback Tydliggör vad som är en god presta/on/kvalitet (genom mål, kriterier, standarder) Främjar studenters självvärdering och reflek/onsförmåga Ger studenter vik/g informa/on om det egna lärandet och kunskapsläget Uppmuntrar lärare och medstuderande ar diskutera lärande Uppmuntrar posi/va och mo/verande omdömen Ger möjlighet ar kunna värdera både nuvarande och önskvärda presta/oner Ger lärare informa/on om hur kursupplägget fungerar (Nicol & Macfarlane-Dick, 2006)

8 Referenser Gibbs, G. and Simpson, C. (2004 5) Condi/ons under which assessment supports student learning, Learning and Teaching in Higher Educa0on, 1 (1):3-31. GUS, Göteborgs universitets studentkårer (2011). Lärandemål och examina/on - En granskning av kursplaner på utbildningsprogrammen vid Göteborgs universitet. hrp:// Högskoleverket (1997). Råd och idéer för examina0onen inom högskolan. Rapport 1997:14S. hrp:// Högskoleverket (2008). Rä@ssäker examina0on. Rapport 2008:36R. hrp:// Jönsson, A. (2012). AR examinera auten/ska uppgiter: Rapport om utmaningar och möjligheter vid bedömning av förväntande lärandemål i högre utbildning. Malmö: Malmö högskola. hrp://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:579505/fulltext02.pdf. Lindberg-Sand, Å. (2003). Kompetensbedömning eller presta0onskontroll? Examina0on som prak0serad kunskapssyn. Lund: Lunds universitet. Nicol, D.(2010). From monologue to dialogue: improving wriren feedback processes in mass higher educa/on. Assessment & Evalua0on in Higher Educa0on, 35(5), Nicol, D. & Macfarlane-Dick, D. (2006) Forma/ve assessment and self- regulated learning: a model and seven principles of good feedback prac/ce, Studies in Higher Educa0on, 31(2), , DOI: /