MATEMATIKEN SOM LÖSER STORA PROBLEM. Forskningen inom optimering och systemteknik bryter ny mark. De möjliga tillämpningarna blir allt fler.

Transkript

1 MfÅA NR 16 MATEMATIKEN SOM LÖSER STORA PROBLEM Forskningen inom optimering och systemteknik bryter ny mark. De möjliga tillämpningarna blir allt fler. INNOVATIV KOMMUNIKATION PRISBELÖNT Unga IT-entreprenörer uppfann ett trådlöst informationsnät som kan anpassas kommersiellt och kommunalt. AKTUELLT FORSKNING STUDIER & UNDERVISNING INTERNATIONELLT ORGANISATION Fenomen i fysiken Hur kan fysiken göras attraktiv för abiturienter? Danska "Cirkus Naturligvis" och ÅA fascinerade med sin show.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 16/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefredaktör tfn (02) e-post: peter.sandstrom@abo.fi Michael Karlsson, redaktör (tj.l.) Joanna Lindén, redaktör (vikarie) tfn (02) e-post: joanna.linden@abo.fi WEBBREDAKTÖR Ben Roimola tfn (02) e-post: ben.roimola@abo.fi REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ari.nykvist@abo.fi ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST meddelanden@abo.fi WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: thurid.eriksson@abo.fi Tidningen trycks av Uniprint och upplagan är ex. ISSN Åbo 2009 PROBLEM OCH LÖSNING Tvärvetenskaplig spetsforskning i optimering och systemteknik LÄS MER PÅ SIDAN 6 Information och förändring 2 Fysikshow rekryterar 4 Tritonia växer 8 ÅA-val med många nyheter 10 FRÅGOR & SVAR Intensivare kemiprocesser Åbo Akademi deltar i ett EU-projekt som strävar efter ökad konkurrenskraft för kemiindustrin. Detta skall uppnås via processintensifiering. Projektet, som heter COPIRIDE, finansieras dels av EU inom det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Vilken är Åbo Akademis roll i projektet, professor Tapio Salmi (bilden), laboratoriet för teknisk kemi och reaktionsteknik? Vi skall utveckla katalysatorer för förädling av molekyler som fås av den inhemska biomassan. Vi skall också testa de tillverkade katalysatorerna i mikroreaktorer, berättar Tapio Salmi. Mikroreaktorernas största fördel jämfört med konventionell teknologi är att råvarorna utnyttjas mer effektivt, samt att reaktionshastigheterna mellan reaktanterna ökas. Rekrytering trots spartider 13 Vinnande IT-koncept 14 Krigsbarn och överlevnad 16 Veckans skribent: Kimmo Rautanen 20 I COPIRIDE-projektet skall flexibla mikroreaktorer som lätt kan tillämpas på olika kemiska processer tillverkas. Projektet, som skall pågå i tre och ett halvt år, koordineras av professor Volker Hessel, från Institutet för Mikroteknik i Mainz (IMM), Tyskland. Ytterligare femton europeiska bolag och akademiska parter deltar i projektet som finansieras av EU-kommissionen med totalt 11 miljoner euro. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

3 ORGANISATION UNIVERSITETSREFORMEN Märkbara förändringar är på gång inom Åbo Akademis administration i samband med universitetsreformen. Tidtabellen är snäv. INFORMATION BETONAS I TIDER AV FÖRÄNDRING EN KLAR IN- FORMATIONS- STRATEGI behövs, konstaterar Thurid Eriksson (fr.v.), Linda Sjöholm och Malin Siimes. Arbetet inför den reform som träder i kraft vid årsskiftet är intensivt vid Åbo Akademi. Stora förändringar är att vänta när ÅA går över till en organisation med tolv institutioner och tre fakultetsområden, personalens tjänster blir arbetsavtal och budgeteringsprinciperna förnyas, med mera. Prefekterna får ett betydande ansvar som chefer för institutionerna, och prorektorerna kommer att utöver dagens uppgifter samordna fakultetsområdena. Kommunikationens roll är central, och här har personalärenden arbetat fram en kommunikationsplan i samverkan med ÅA:s kommunikationschef Thurid Eriksson. Det är mindre än två månader kvar innan ÅA helt övergår till den nya organisationen, och därför är det viktigt att ha en tydlig kommunikationsplan i synnerhet med tanke på de målgrupper som berörs mest av förändringarna, konstaterar Eriksson. Målsättningen är att innan årsskiftet klargöra de förändringsprocesser som berör personalen, i första hand administrativ personal och ledare. Betoningen ligger på kommunikation som bokstavligt begrepp, det vill säga att man förutom allmänna torgmöten riktar sig till olika personalgrupper och erbjuder dem möjligheten att diskutera och ventilera frågor gällande reformen. Det kommer också att ordnas utbildning för de olika personalgrupperna och ledarna. Största förändringen gäller den personal som arbetar med administrativa uppgifter, det vill säga personal- och ekonomiärenden och i viss mån studieärenden. Uppgifterna förändras, och arbetsbeskrivningarna blir nya, konstaterar personalchef Margita Vainio. Inom ekonomi- och personalärenden kommer det att bildas ett tjugotal befattningar som är annorlunda jämfört med dagsläget. Det handlar om ekonomi- och personalchefer och ekonomi- och personalsekreterare. Den nuvarande personalen kan göra intresseanmälan för jobben. Ingen anställd kommer att sägas upp, och allas lön förblir den samma, konstaterar koordinator Malin Siimes och amanuens Linda Sjöholm på personalärenden. Seminarier på gång Arbetsbeskrivningar för de nya uppgifterna finns på webben. Ett seminarium för den administrativa personalen om hur det nya arbetet ska organiseras och hur man kan anmäla sitt intresse till de nya jobben inom ekonomi- och personalförvaltning ordnas den 17 november i Åbo. Busstransport ordnas för deltagare från Vasa. Den 25 november hålls ett seminarium om arbetsavtal i Åbo, och den 30 november i Vasa. Ekonomiutbildning hålls i Åbo den 24 november och i Vasa den 1 december. TEXT & FOTO PETER SANDSTRÖM NOTERAT ÅAS gick till val Åbo Akademis Studentkår har valt nytt fullmäktige för perioden Till ÅAS fullmäktige valdes 31 ledamöter samt 31 suppleanter. Sammanlagt 63 kandidater ställde upp i fullmäktigevalet. Valdeltagandet var 29,71 procent och motsvarade tidigare års nivåer. Röstmagneter i årets fullmäktigeval var Li Andersson (Åbo Gröna Vänster) med 64 röster, Oscar Boije (Erasmus Student Network) med 60 röster och Linda Bäckman (Gröna Listan) med 54 röster. Arkiv och museer på utställning Åbo Akademis olika kulturvetenskapliga arkiv och museer presenteras i en vitrinutställning i Arkens D-hus. Utställningen, som pågår till den 30 november, är ett reslutat av det arbete som görs inom projektet Spegeln ett samarbetsprojekt för de olika arkiv- och museienheterna vid ÅA, med syfte att öka samlingarnas synlighet och tillgänglighet. Projektet inleddes år MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

4 STUDIER & UNDERVISNING REKRYTERING Fysikens lagar överraskar och väcker nyfikenhet. Danska Cirkus Naturligvis gästade Åbo för att inleda en abi-turné tillsammans med Åbo Akademi. Fysikshow rekryterar 04 Den som kan komma på hemligheten bakom fenomenet supraledning får säkert nobelpriset i fysik, säger Johan Lindén, lektor i fysik vid Åbo Akademi. Han visar hur man får en magnet att sväva i luften med hjälp av flytande kväve. Publiken vid Katedralskolan häpnar. Köpenhamns universitets fysikshow från Circus Naturligvis besökte Åbo och Österbotten den tredje till sjunde november. Allting handlar i grund och botten om fysik. Man kan se det överallt. Det är anledningen till att jag valde att studera det här ämnet. Jag tycker också om att förmedla det här till eleverna, säger danskan Signe Damm, fjärde årets fysikstuderande vid universitetet i Köpenhamn. Samarbetet med fysikshowen från Cirkus Naturligvis är ett resultat av de kontakter som knöts i Estland ifjol, när ÅA:s egen fysikshow deltog i den europeiska samarbetsorganisationen EuroPhysicsFuns evenemang. EPF ordnar årligen internationella fysikmässor, vars syfte är att öka fysikens synlighet i Europa. johan lindén demonstrerar fysikens lagar med hjälp av ett högspänningsagregat. Mekanikdemonstratrioner fascinerar Teamet från Cirkus Naturligvis vid universitetet i Köpenhamn, bestående av fysikstudenterna Signe Damm, Alexander Bork och Mikkel Schou-Nielsen, framförde tankeväckande experiment vid Katedralskolan i Åbo. Eleverna fick se praktiska exempel på rotationslära, centrifugalkraft, värmelära och termodynamik samt supraledning med flytande kväve och magnetism. Publiken involverades i mekanikdemonstrationer och fick uppleva fysikens lagar i praktiken, med hjälp av enkla medel som cykelhjul och roterande plattformer. Michelle Koivisto fascinerades av showen. Hon funderar på att börja studera fysik efter studentexamen. Jag har ännu kvar två kurser i fysik. Jag tycker om att ta reda på hur saker och ting fungerar, så dagens show blir spännande! Herrman Norrgård, lärare i fysik och matematik vid Meddelanden från Åbo Akademi nr Katedralskolan, upprätthåller ett nära samarbete med fysiken vid Åbo Akademi. Den här typen av aktiviteter ökar elevernas intresse för fysiken och fortsatta studier vid akademin. Cirkus Naturligvis bjöd också på en uppvisning vid lunchrestaurang Gadolinia under lunchtid. Från ÅA:s sida visade Lindén prov på hur statisk elektricitet kan överföras genom luften från ett högspänningsaggregat till ett lysrör. I showen deltog förutom danskarna också fysikstuderande Erik Holm, Stefanie Sandbacka och Manne Tiainen från ÅA. Fysikshowen från Circus Naturligvis besöker årligen cirka 200 danska skolklasser. Det var första gången som gruppen uppträdde i Finland. Text & foto joanna lindén

5 BAKGRUND ROTATIONSLÄRA KAN VARA underhållande. Fysikerna Alexander Bork och Signe Damm (i bakgrunden) gör sig redo för att ta emot Alex Söderholm från Katedralskolan, som tappat balansen på grund av den kraftiga rotationen. Mickel Schou-Nielsen leder experimentet. MICHELLE KOIVISTO VID KATEDRALSKOLAN I ÅBO såg fram emot fysikshowen, som involverade experiment med flytande kväve. Koivisto kan tänka sig att börja studera fysik vid ÅA efter avlagd studentexamen. Den här typen av aktiviteter ökar elevernas intresse för fysiken och fortsatta studier vid akademin. Rekrytering till fysikstudier vid ÅA Lektor Johan Lindén vid ÅA har noterat en uppåtgående trend inom rekryteringen till ämnet fysik: I år gjorde vi bra ifrån oss. Läsåret inleddes med 12 nya studenter". Det innebär en fördubbling i jämförelse med fjolåret. Sammanlagt studerar för tillfället cirka 40 personer vid ämnet fysik. Fysikinstitutionen vid Åbo Akademi har sedan mitten av nittiotalet besökt svenskspråkiga gymnasier i Finland med en fysikshow, framförd av Lindén och ett par fysikstuderande. Vi varierar oss och integrerar nya experiment och element i showerna efter behov, säger Lindén. Abi-turnéerna når regelbundet skolor i Väst- Nyland, Åboland, Österbotten och Åland. De skolor som ligger allra närmast besöks så gott som årligen. Genom fysikshowerna vill teamet visa att fysik är intressant och samtidigt locka nya förmågor till akademiska studier vid ÅA. Fysiken har varit representerad vid akademin sedan den grundades. Organisk elektronik, kvantoptik, kärnfysik samt mössbauerspektroskopi är några av de forskingsområden som finns inom ämnet. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

6 FORSKNING OPTIMERING OCH SYSTEMTEKNIK Avancerad matematik kan bidra till att lösa problem inom bland annat produktion och logistik. I takt med att optimering och systemteknik bryter ny mark ökar fältet för potentiella tillämpningar. Problem får lösning på allt fler områden 06» Storskalig optimering hanterar problem som innehåller flera tusen variabler och villkor, berättar Tapio Westerlund. Ett samarbete som pågått länge, och som nu stärks och fokuseras. Så definierar professor Tapio Westerlund verksamheten inom den nya spetsforskningsenheten Optimization and Systems Engineering (OSE), som formellt inleder sin verksamhet vid årsskiftet. Westerlund, som är professor i anläggnings- och systemteknik vid ÅA, fungerar som ledare för spetsenheten. Han poängterar att OSE-gruppen är en tvärvetenskaplig forskargrupp inom optimering och systemteknik, ett faktum som framgår vid en titt på enhetens ledningsgrupp, som jämte Tapio Westerlund består av professorerna Jukka Corander, statistik, Olof Staffans, matematik och Hannu Toivonen, industriell systemteknik. Inom spetsforskningsenheten kommer ungefär 25 doktorander och längre hunna forskare att verka. Utbildningsaspekten har hög prioritet, säger Tapio Westerlund. På ett övergripande plan går verksamheten inom OSE ut på att utveckla teorier och metoder för att lösa olika typer av problem. Hit hör problemställningar som innehåller stora datamängder, exempelvis kunskapsutvinning från molekylärbiologiska data, och hit hör i hög grad också omfattande diskreta optimeringsproblem inom bland annat process- och produktionsplanering samt logistik. Exempel på framgångsrika tillämpningar inom det senare finns inom industrier som papper, metall och läkemedel, konstaterar Tapio Westerlund. OSE forskar också i komplexa automationsproblem och problemställningar inom funktionsanalys. I takt med att problemställningarna blir mera omfattande inom olika sektorer blir det allt viktigare att behärska hela kunskapskedjan från grundläggande teori till tillämpning, konstaterar Tapio Westerlund. Inom till exempel produktion och logistik, men också andra områden, har många problem blivit så omfattande att de inte kan överblickas och lösas utan hjälp av matematiska modeller. Många tillämpningar De metoder inom optimering och systemteknik som OSE-gruppen jobbar med tillämpas på ett brett fält. Exempelvis professor Coranders forskargrupp har gjort betydande framteg i utvecklingen av modeller och smarta stokastiska estimeringsalgoritmer för många viktiga datatyper inom molekylärbiologi. Dessa metoder har visat sig ha klart mera potential än de standardmetoder som tillämpas brett av forskarna. Avancerad planering inom logistiken och den tunga industrin har blivit effektivare under de senaste decennierna, något som medför bland annat ekonomiska Meddelanden från Åbo Akademi nr

7 fördelar och minskad miljöbelastning. De planeringssystem som byggs upp hämtar avgörande matematisk kunskap från grundforskning av det slag som utförs bland annat vid Åbo Akademi; Tapio Westerlunds forskargrupp har utvecklat matematiska optimeringsmodeller och -metoder som med framgång tillämpas vid optimering av avancerad process- och produktionsplanering. Storskalig optimering hanterar problem som innehåller flera tusen variabler och villkor. Industrin har i allt högre grad fått upp ögonen för denna typ av optimering eftersom den kan medföra betydande ekonomiska fördelar. Samtidigt har den operativa dimensionen av optimeringen, alltså dess praktiska tillämpning, blivit allt rationellare i takt med att metoderna och datatekniken har blivit effektivare, konstaterar Tapio Westerlund. Kostnadseffektiva lösningar De metoder som utvecklas inom Westerlunds forskargrupp fokuserar på optimering av stora system inom industriproduktion, produktionsplanering och logistik, det vill säga områden där kostnadseffektiviteten konstant är i blickpunkten. Det finns många goda exempel på att teori och praktik har kunnat sammansmältas i lösningar som visat sig vara mycket effektiva. Här finns möjligheter till samspel mellan grundforskning och näringsliv. Bland annat hela produktionen vid Outokumpu Stainless fabrik i Torneå, som är en av världens största producenter av rostfritt stål, styrs med heltalsoptimeringsmodeller och -metoder som utvecklats av Tapio Westerlunds grupp. Cirka optimeringsproblem med närmare 150 miljoner variabler löses BAKGRUND årligen i denna massiva tillämpning, berättar Westerlund. Spetsenheter Bland de nya tillämpningsområden som vid Åbo Akademi OSE-gruppen rör sig på finns exempelvis OSE är en av de datorbaserad läkemedelsplanering inom fyra forskargrupper området bioteknologi. som utsetts till Via matematiska metoder är det bland spetsenhet inom annat möjligt att beskriva läkemedelsmolekylers bidning till proteiner, säger Tapio Akademi för perio- forskningen vid Åbo Westerlund och konstaterar att forskningen den överlag växelverkar med fältet. Spetsenheterna Vi utvecklar matematiska metoder för generella tillämpningar inom naturvetenskap telsen för Åbo Aka- finansieras av Stif- och teknik, och via tillämpningarna får vi nya demi. Inalles 27 idéer för vidareutveckling av metoderna. forskargrupper hade ansökt om att bli TEXT & FOTO PETER SANDSTRÖM spetsenhet. SAMMANHANG Forskning och utbildning i fokus De modeller och metoder som utvecklats vid laboratoriet för anläggnings- och systemteknik vid ÅA bygger på optimering med blandade heltalsvariabler som blandade heltals linjär programmering (MILP) och blandade heltals ickelinjär programmering (MINLP). Den sistnämnda kan ännu delas upp i flera underavdelningar. Matematisk programmering med heltalsvariabler undersöker ett mycket stort antal lösningar inom ramen för de begränsningar som anges, något som givetvis varierar beroende på vilken process som anges. Idén är att programmeringen utesluter dellösningar som inte leder till globalt optimalt resultat, berättar Tapio Westerlund. Det är krävande att optimera denna typ av multivariabla problem bland annat för att de innehåller så många bivillkor. Optimeringsprocesserna har effektiverats betydligt under senare år tack vare utvecklingen av datorprogram för ändamålet. Forskningen på området är livlig vid Åbo Akademi, och nu i november framläggs två avhandlingar med anknytning till MIKAEL NYBERG verksamheten inom OSE. Andreas Lundell disputerar i tillämpad matematik och Fredrik Östman i industriell systemteknik. Westerlund har handlett Lundells arbete medan professor Hannu Toivonen handlett Östmans. Utbildningsaspekten är central; DI Mikael Nyberg fungerar som universitetslärare i industriell systemteknik, och han är knuten till både anläggnings- och systemteknik samt datateknik. Han gjorde sitt diplomarbete inom en fallstudie som strävade efter att optimera produktionen vid en fabrik i finkemikaliebranschen i USA. Jag utvecklade en matematisk modell för optimering av produktionen på operativ nivå. Den komplexa produktionen kunde då beskrivas som ett åskådligt schema med en tydlig struktur. Mikael Nyberg utvecklade också ett simuleringsverktyg som kan användas för att stöda strategiska beslut inom fabriksledningen: finns det kunder; vilken är vår kapacitet? PS 07 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

8 ORGANISATION BIBLIOTEKSSAMARBETE Vetenskapsbiblioteket Tritonia i Vasa växer från tre till fem. Det när både yrkeshögskolan Novia och Vasa yrkeshögskola nu går med i bibliotekssamarbetet. Tritonia växer från 3 till 5 08 Redan i slutet av november kan alla ÅA-studerande som använder vetenskapsbiblioteket Tritonia i Vasa se den konkreta nyttan av att både yrkeshögskolan Novia och Vasa Yrkeshögskola går med i samarbetet kring Tritonia. Det är i det här skedet närmast böcker om teknik som rent konkret flyttas till Tritonia medan en hel del böcker om till exempel hälsovård och företagsekonomi stannar kvar i de båda yrkeshögskolornas egna utrymmen på Rådhusgatan och Seriegatan 2 i Roparnäs som från årsskiftet blir Tritonias externa fristående verksamhetspunkter, säger Christina Flemming, byråchef på Tritonia. Båda yrkeshögskolornas bibliotek slås formellt samman från med Tritonia där Åbo Akademi, Vasa universitet och Svenska handelshögskolan verkat tillsammans i nästan tio år. Det betyder bland annat att vetenskapsbiblioteket får över nya böcker till Tritonia vid Universitetsstranden. Tritonias samlingar innehåller från tidigare cirka titlar. Med drygt studerande låntagare från fem universitet och yrkeshögskolor, är Tritonia ett medelstort vetenskapsbibliotek. Snittantalet låntagare per öppethållningsdag väntas nu stiga från per dag till långt över Hälften av bibliotekets kunder kommer då i fortsättningen från Vasa universitet, cirka 20 procent från Vasa yrkeshögskola, 16 procent från ÅA, åtta procent från Novia och fem procent från Hanken. Maximalt utnyttjade utrymmen Den stora vinsten med det här samarbetet är att alla studerande och lärare hittar de böcker de behöver i en och samma databas, det vill säga i vår databas Tria. Och så blir det allt mindre spring mellan olika enheter då största delen av alla böcker och allt fler av tidskrifterna även rent fysiskt finns på samma ställe. Dessutom alla studerande och lärare kommer att hitta de böcker de behöver i en och samma databas, säger Christina Flemming. får lärocenterverksamheten en stabilare bas för alla fem parter än hittills. Men nu börjar det vara rätt trångt på Tritonia. Personalen har länge efterlyst mera utrymmen och det är ofta en kamp bland besökarna om de alltför få läs- och datorplatserna, detta trots att det finns ca 400 läsplatser. Enligt Christina Flemming är alla utrymmen på Tritonia-Universitetsstranden utnyttjade till max efter att Novia och Vasa Yrkeshögskola kommer med. Jag hoppas våra kunder därför har förståelse för att det kan ta en tid innan vi får allt att fungera friktionsfritt då de två yrkeshögskolornas samlingar ska integre- Meddelanden från Åbo Akademi nr

9 ras med våra, men under våren ska nog allt ordnas upp på bästa sätt. Det som däremot inte förändras från nuvarande praxis är hur de elektroniska resurserna får och kan användas. Det handlar närmast om licensavtalen för de olika tidskrifts- och forskningsdatabaser som de flesta forskare och studerande ofta använder sig av, främst via de olika universitetens Nelli-portaler. Licensavtalen är också i fortsättningen direkt bundna till de olika universiteten och yrkeshögskolorna och till exempel en ÅA-forskare kan inte använda Novias licenser eller tvärtom. Vi skulle gärna ha så stora gemensamma elektroniska resurser som möjligt för så många som möjligt på samma licens, men det vill förstås inte de som säljer databaserna. Däremot skall man kunna använda licensdatabaser från de andra Tritoniauniversiteten/högskolorna i Tritonias utrymmen, men det kräver skild inloggning, som hittills, säger Christina Flemming. Unik modell för samarbete Eftersom Tritonias organisation och arbetsordning ändras vid årsskiftet då Novia och Vasa yrkeshögskola går med i samarbetet, kommer bibliotekets och lärocenters verksamhet att samordnas mera än tidigare, under bibliotekschefen Vuokko Palonens ledning. Christina Flemming blir från årsskiftet chef för Tritonias utbildnings- och informationstjänster som ansvarar för Tritonias undervisning i informationskompetens för de fem högskolornas studerande, för Lärocenter och dess tjänster, samt för samlingarnas koordinering. Chef för Tritonias när- och nätservice, dit bl.a. utlåningen hör, blir Vasa yrkeshögskolas nuvarande bibliotekschef Marita Ahola. De anställda på Tritonia är också i fortsättningen anställda av de fem olika moderhögskolorna och också det gör att den tvåspråkiga service som vi hittills har varit noga med att kunna erbjuda alla fortsätter. Att till exempel kontinuerligt uppdatera vår databas Tritonia och våra webbsidor på tre språk är ett jättearbete men mycket viktigt för att servicen ska fungera bra för alla våra kunder. Flemming är mycket nöjd över att alla universitet och yrkeshögskolor i Vasa nu är med i Tritonia och att samarbetet fungerar bra både på svenska och på finska. Vi har lärt oss en hel del om hur man kan och ska samarbeta både över språk-, ämnes- och universitetsgränser under de gångna nio åren och själv tycker jag att vi nu har arbetat fram en ganska så unik och välfungerande modell för det här i Vasa. TEXT & FOTO ARI NYKVIST NOTERAT Informationssäkerheten måste utvecklas Finland borde snabbt få en övergripande informationssäkerhetslag. För tillfället är lagstiftningen på området splittrad och otydlig, vilket gör spelreglerna svårtolkade och därmed svåra att tillämpa. Detta konstaterar dataskyddsombudsman Reijo Aarnio, som höll föredrag på högkolornas IT-dagar, IT 2009, som ordnades i Åbo i slutet av oktober. På plats fanns över 500 representanter för universitetens och yrkeshögskolornas IT-personal. Aarnio konstaterade att ett konkret, juridiskt missförhållande är att till exempel identitetsstöld, eller användning av andras personuppgifter, inte ens är kriminaliserat. Han menar att en paraplylag utöver skyldigheter och rättigheter också borde stipulera om sanktioner och övervakning. Dessutom är det fortfarande oklart för företag och organisationer vilka skyldigheter och rättigheter de har att övervaka trafiken i sina datasystem, säger Reijo Aarnio. De facto har dataskyddsombudsmannen nyligen tillsatt en arbetsgrupp med representanter för bland annat universitetens datacentra- övergripande informationssä- FINLAND BORDE SNABBT få en ler för att utreda tolkningsfrågor i lagen om stiftningen på området splittrad kerhetslag. För tillfället är lag- dataskydd i elektronisk kommunikation ombudsman Reijo Aarnio. och otydlig, säger dataskydds- ( Lex Nokia ). Universiteten har överlag ett gott dataskydd, men kan i viss mån vara sårbarare än företag, eftersom vi i många fall är öppnare till vår organisation, konstaterar direktör Stig- Göran Lindqvist vid Åbo Akademis datacentral. Huvudarrangör för IT 2009 var Åbo handelshögskola, och medarrangörer Åbo Akademi, Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola. Teman som behandlades var bland annat datasäkerhet, användarstöd, mobilitet och virtualisering. TEXT & FOTO PETER SANDSTRÖM 09 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

10 ORGANISATION AKADEMIVAL Nyheterna är flera när Åbo Akademi går till val den november. Röstningen sker elektroniskt, förtroendeorganen är nya, och valet sker enligt acceptansmetoden. Nu väljs råd och kollegium 10 När Åbo Akademis organisation förnyas vid årsskiftet tillträder också nya förtroendeorgan, som utses vid akademival den november. I valet utses institutionsråd för de tolv nya resultatenheterna som ÅA:s ämnen har indelats i. Också universitetskollegium väljs. Senast akademin gick till val var år 2005, och då användes röstsedlar och valurnor. Detta förfarande är nu historia; i år satsar Åbo Akademi för första gången på elektroniska val. Fördelarna är uppenbara: den röstberättigade kan avlägga sin röst via webben varifrån som helst, förutsatt att hon eller han har användarnamn. Rösten måste avges på valdagarna mellan kl. 9 och 19. Åbo Akademis datacentral har planerat de tekniska lösningarna bakom den elektroniska röstningen. Systemet har finslipats i samarbete med valnämnden. I utvecklingen av ett bekvämt användargränssnitt har webbredaktör Ben Roimola från kommunikationsenheten haft en central roll. Också statsvetaren Krister Lundell, som forskar i valsystem, har varit med i arbetsgruppen, berättar sektionschef Susanne Olin vid DC:s databassektion. Hon har hållit i trådarna för den tekniska planeringen tillsammans med systemadministratör Stefan Lostedt och IT-planerare Christoffer Brunberg. Vi har byggt upp systemet från grunden, vissa erfarenheter från kårvalets elektroniska förhandsröstning har vi kunnat använda, men i princip är själva systemet helt nytt, vilket är nödvändigt inte minst för att det anpassas till själva valsättet, det vill säga acceptansval, konstaterar Stefan Lostedt. Systemet är säkert och garanterar valhemligheten rent tekniskt. Jämfört med traditionella val har väljaren själv ett större ansvar för att allt går rätt till, till exempel att ingen annan känner till ens personliga lösenord och att röstningen sker så att ingen utomstående kan se datorskärmen, säger Susanne Olin. för första gången är Den elektroniska röstningen går i princip till en- akademivalen helt och hållet elektroniska, och ligt procedurer som motsvarar ett vanligt val, men systemet har byggts upp från grunden. istället för att styrka sin identitet och kolla röstberättigandet mot en vallängd så loggar man in på valsidan. Inloggningen kollas automatiskt mot vallängd, och den som finns i vallängden får direkt rätt kandidatlista framför sig. Systemet gör det omöjligt att avlägga röst i fel val. Användarvänligt De tre röstningskategorierna är som tidigare professorer, övrig personal samt studerande. Röstningsförfarandet är tvådelat i röstningsprogrammet. Man börjar med att markera de kandidater man vill rösta på och klickar sedan på knappen Fortsätt. På följande sida visas de kandidater som man markerat. Man har möjlighet att ändra sig genom att klicka på Meddelanden från Åbo Akademi nr

11 knappen Tillbaka. Röstningen sker när man klickar på knappen Rösta. När man har klickat på knappen Rösta flyttas man till röstningsprogrammets utloggningssida och får där ett meddelande om att rösten har registrerats. Det är viktigt att notera att röstningen sker först när du har klickat på knappen Rösta. Om man är osäker på om röstningen lyckades ska man försöka rösta på nytt. Programmet meddelar om man redan har röstat, konstaterar Christoffer Brunberg. Mera detaljerade anvisningar finns på webben. Röstningen sker enbart elektroniskt, och för dem som inte kan eller önskar rösta från egen eller allmän dator finns vid följande vallokaler utrustning samt valfunktionärer som kan ge personlig handledning i användningen av röstningsprogrammet: Åbo Akademis kansli, Domkyrkotorget 3, kl , Åbo Akademi i Vasa, Foajén, Strandgatan 2, kl samt i Jakobstad vid enheten för barnpedagogik, Paul Hallvars gata 8, kl Den elektroniska röstningen innebär att valresultatet är klart i realtid när valet avslutas kl. 19 den 24 november. Eventuell lottning mellan kandidater som fått samma röstetal görs manuellt av valnämnden. Större intresse? Valnämndens ordförande, förvaltningsdirektör Roger Broo, hoppas att det nya röstningssystemet i kombination med ett nytt valsystem ska ge ett uppsving i valdeltagandet. Den elektroniska röstningen är behändig och enkel att genomföra, något som borde locka väljarna till större aktivitet, säger Broo. Han ser också stora fördelar i systemet med acceptansval, som Åbo Akademi nu gör ett försök med. De invalda kan då anses ha möjligast brett förtroende, konstaterar Broo. I praktiken handlar valet om att utse representanter till 38 olika grupper. Vart och FAKTA ett av de tolv institutionsråden har representanter för professorer, övrig personal och stu- kommer att ha un- Institutionsråden derande, och till universitetskollegiet väljs gefär samma befogenheter som da- professorer och övrig personal. Studentrepresentanterna utses här av Åbo Akademis gens fakultetsråd; studentkår. Mandaten är treåriga. de beslutar om bl.a. Flera av institutionsrådens professorer personalplanen och och övriga anställda har redan utsetts via riktlinjer för budgeten. sämjoval. I professorsgruppen handlar det om nio av tolv, och i gruppen övrig personal Universitetskollegiet skall bl.a. väl- om fem av tolv. Mera information om valen samt kandidatlistor hittas på webben: mar till ÅA:s styrelse ja externa medlem- samt ta ställning till TEXT&FOTO PETER SANDSTRÖM bokslutet. SAMMANHANG Metod med fördelar Acceptansmetoden går ut på att sålla fram den eller de kandidater som flest väljare kan acceptera som representant eller representanter. Väljarna kan rösta på så många kandidater de önskar och de kandidater som erhåller det högsta antalet röster blir invalda. Ingen preferensordning uppges. Istället tar väljaren ställning till varje enskild kandidat genom att antingen acceptera eller inte acceptera denna som representant. Acceptansmetoden är ett bra system när man önskar att de valda skall ha bred förankring i väljarkåren, konstaterar professor Lauri Karvonen, valexpert och medlem i Åbo Akademis valnämnd. Olika varianter av acceptansmetoden används rätt mycket inom universitetsväsendet på olika håll i världen och till exempel inom katolska kyrkan, men i Finland är Åbo Akademi veterligen det första universitetet som går in för denna typ av val. Varianter av acceptansmetoden har fun- LAURI KARVONEN nits länge framför allt i föreningslivet och andra, småskaliga sammanhang, säger Lauri Karvonen och konstaterar att metoden kan anses lämpa sig ypperligt i universitetsväsendet. Länge har de finländska universiteten slentrianmässigt följt valsystem som tar modell av riksdags- och kommunalval, men det traditionella valsystemets mekanismer sållar fram representanter för segment av väljarkåren, vilket kanske inte är det bästa inom ett universitetsval där röstningen redan sker inom segment, det vill säga de olika representantkategorierna. Valet riskerar då att få en väldigt kollektiv prägel, säger Lauri Karvonen. PS 11 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

12 UTBILDNING LÄRANDEMÅL Skrivandet av lärandemål betonas nu inom universitetsundervisningen. Metoden lanseras starkt vid Åbo Akademi som en del i arbetet med att höja kvaliteten på utbildningen. LÄRANDEMÅL LIGGER I TIDEN 12 Meddelanden från Åbo Akademi nr samarbetet om lärandemål går vidare, konstaterar Stefan Ekecrantz (t.v.) och Fredrik Oldsjö från Stockholms universitet och studiechef Monica Nerdrum, Åbo Akademi. Skrivandet av lärandemål fokuserar på studentens kunnande. Istället för att räkna upp den kunskap läraren ska lära ut handlar det om att definiera vad studenten ska kunna efter en kurs, en studiehelhet eller en avlagd examen. Det är viktigt att definiera hur dessa lärandemål ska skrivas så att de går att hantera i praktiken, säger studiechef Monica Nerdrum, projektledare för Alcuin, som är en satsning på att göra Åbo Akademi till en lärande toppenhet. Nerdrum konstaterar att meningen är att det som nu går under allmänna begrepp som kunskaper och färdigheter skall kunna definieras mera systematiskt och konkret än hittills. Många gånger hör man studenter säga att de inte riktigt kan förklara vad de har lärt sig, trots att de har papper på avlagda studiehelheter. Via lärandemål ska detta gå att förtydliga. I mars vistades Nerdrum vid Universitetspedagogiskt centrum (UPC) vid Stockholms universitet, en enhet vars syfte är att främja den pedagogiska utvecklingen vid universitetet. Samarbetet mellan ÅA och UPC går nu vidare, och i slutet av oktober kom föreståndare, FD Fredrik Oldsjö och FD Stefan Ekecrantz från UPC till akademin för att leda ett seminarium om lärandemål. Överlag har lärandemål tagits emot positivt i den svenska universitetsutbildningen, konstaterar Fredrik Oldsjö. Det handlar om en metod som är en central del av Bologna-reformen, eftersom jämförbarhet och transparens är grundläggande utgångspunkter för målsättningar som rörlighet och anställningsbarhet på det internationella fältet. Sedan 2007 är lärandemål i allmänt bruk vid universiteten i Sverige och måste anges i alla kursplaner. Det handlar om praxis som brukas i synnerhet i Europa och den anglosaxiska världen. För en lärare som är insatt i sitt arbete är det inget stort jobb att skriva lärandemål, säger Stefan Ekecrantz. Kreativ process Hur kan man tänka, och hur kan man lägga upp arbetet när man skriver lärandemål? Oldsjö och Ekecrantz säger att en förutsättning för arbetet är att alla inblandade är införstådda med lärandemålens funktion, eller logiken i relationen mellan mål och innehåll. Men vägen fram till en sådan sammanhållen logik måste få vara krokig och rymma många olika steg framåt och bakåt. Särskilt inledningsvis måste arbetet ses som en kreativ process. Positiva erfarenheter med lärandemålsreformen i Sverige har bland annat varit förbättrade förutsättningar för kollegial samverkan kring utbildningsplanering och ökad tydlighet för studenterna, vilket kan ge förutsättningar för ökad kvalitet. Negativa sidor har varit institutionella motstånd mot reformen, samt ibland en viss produktion av styrdokument utan att detta påverkat praktiken så mycket. Men lärandemål bör inte tillåtas bli enbart en kansliprodukt. Det är en praxis som slagit igenom internationellt, och som speglar viktiga pedagogiska grundtankar, konstaterar Oldsjö och Ekecrantz. Text & foto Peter Sandström

13 REKRYTERING ARBETSLIVSMÄSSA Försiktighet och framåtanda. Stämningarna gick i sär vid årets arbetslivsmässa Kampus/European Job Day. Finanskrisen spår var tydliga: antalet företag hade minskat med hälften i jämförelse med tidigare år. Rekrytering trots spartider Situationen är fatal, säger den katalanska EURES-rådgivaren Marta Garniga om situationen i Spanien och Katalonien. Kön till hennes informationsdisk var lång på eftermiddagen den 28 oktober. Många studenter, både utbytesstudenter och finländare, har kontaktat mig. Om man är duktig på spanska kan man hitta säsongsbetonat arbete inom turismsektorn, från och med april. De övriga sektorerna har inte så mycket att erbjuda för tillfället. Även Sveriges EURES-rådgivare lockade många besökare på eftermiddagen. I Sverige behövs alltid personal som talar finska och känner till den finska marknaden, säger rådgivare Madeleine Deland från den svenska arbetsförmedlingen. Deland visar upp några annonser med lediga jobb för de som behärskar finska, inom marknadsföring, försäljning, teknisk support och kundservice. Sammanlagt deltog 35 utställare i mässan en halvering i jämförelse med förra året. Bland utställarna fanns företag, rekryteringsfirmor och kommuner. Därtill deltog 14 EURES-rådgivare. De finländska företagen som presenterade sin verksamhet vid arbetslivsmässan hade över lag få arbeten att erbjuda. Vi har varit tvungna att vidta hårda besparingsåtgärder i år. Nu är läget stabilare men trots det kommer det att dröja en tid förrän vi kan börja nyanställa. Exakt hur länge hoppfulla arbetssökande bekantade sig med företag. Jorge Baldeón från Ecuador konsulterade TeliaSoneras rådgivare Mika Kantonen. det tar är svårt att uttala sig om, säger TeliaSoneras rådgivare Mika Kantonen. Jorge Baldeón från Ecuador befinner sig i slutskedet av sina studier. Han har bestämt sig för att söka jobb i Finland och hoppas på att kunna etablera sig på den finländska arbetsmarknaden. Det fattas företag på mässan. Jag har specialiserat mig på informationssystem och har bara hittat en arbetsgivare som intresserar mig, TeliaSonera. Jag har pratat med deras rådgivare som berättade att cirka 400 personer tvingats gå från företaget i år. Baldeón har reagerat på att det var mindre besökare på mässan i år. Kanske folk tänkte att det ändå inte erbjuds några jobb. Wärtsiläs rådgivare uppmanade de arbetssökande att redan nu börja ansöka om sommarjobb. Sommarjobb finns alltid. Andra lediga tjänster är det inte så gott om. Man kan dock gå in på våra hemsidor och bekanta sig med utbudet säger Anna Ranki, Spare Part Coordinator. Jan Kraufelin, koordinator vid arbetsforum, Åbo Akademi, säger att man ville ordna mässan också i år trots det minskade antalet deltagande företag. Vi vill uppmuntra studenterna och signalera att det fortfarande finns jobb att söka. Mässan besöktes av cirka tusen personer under dagen. Höjdpunkten var ståuppkomikern André Wickströms framträdande, säger Erkki Härkönen, ledande koordinator för Åbo universitets rekryteringstjänst. Kampus-mässan är ett samarbete mellan Åboregionens högskolor och universitet, Åbo yrkesinstitut och Åbos arbets- och näringsbyrå. Text & foto: Joanna Lindén 13 Meddelanden från Åbo Akademi nr

14 INNOVATION INFORMATIONSTEKNIK En ny informationslösning för trådlös, virtuell kommunikation, har utvecklats av en grupp datateknikstudenter vid Åbo Akademi. VINNANDE IT-KONCEPT BLIR NY AFFÄRSIDÉ 14 Unga uppfinnare. Datateknikerna Niclas Jern, Petra Hjortman, Andreas Johansson, Björn Sjölund och Gabriel Nyman har tävlat både i Åbo och Helsingfors med sitt nya IT-koncept. Det prisbelönta teamet hoppas på att utveckla sitt banbrytande koncept till en lönsam affärsidé. From the botttom up, det är så vi unga entreprenörer arbetar, säger Igor Burattini, en av initiativtagarna till Boost Turku, där ÅA-laget segrade. Burattini visar upp en artikel publicerad i Iltalehti där Nokias vd Anssi Vanjoki uttalar sig om de unga entreprenörernas innovationskraft vid evenemanget Slush i Helsingfors. Vanjoki anser att entreprenörskapet utgör en lovande grogrund för nya företagsformer. Det prisbelönta ÅA-laget tävlade med sin affärsidé Wireless Information Point (WiP) vid Slush-evenemanget i Helsingfors den 4 november. Datateknikstudenterna Björn Sjölund, Petra Hjortman, Gabriel Nyman, Andreas Johansson och Niclas Jern tävlade mot fem andra team. Björn Sjölund och jag fick sju minuter att presentera vårt koncept inför juryn. Vårt lag kom på en delad andra plats vilket innebär att vi kommer att få gratis rådgivning av professionella konsulter i framtiden, säger Jern. Meddelanden från Åbo Akademi nr

15 ÅA-laget fick delta i tävlingarna i Helsingfors efter att ha vunnit och belönats med två tusen euro i entreprenörssällskapet Boost Turkus första "pitch event". Sammanlagt åtta lag från Åbo Akademi, Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola presenterade varsin affärsidé den 27 oktober i Åbo. Boost Turku är ett nytt forum för företagare. Forumet startade sin verksamhet för tre månader sedan, berättar IT-studenten Igor Burattini från Brasilien. Wireless Information Point (WiP) är ett trådlöst informationsnät som kan anpassas både kommunalt och kommersiellt, vid till exempel bibliotek, sjukhus och köpcentrum. Konceptet bygger på en demo som Sjölund utvecklade under sitt utbytesår på Irland. Vi har sedan dess förbättrat prototypen inom ramen för en IT-kurs i i projekthantering, säger han. Teamet kommer nu att fortsätta utveckla sin idé och marknadsföra den i vår. De hoppas vara först ute på marknaden med sin produkt. Nu är det främst en fråga om investering av tid och resurser. Den färdiga prototypen väntas bli klar i mars, säger Hjortman. Navigationssystem inomhus Sjölund förklarar att det just nu saknas fungerande navigationssystem för inomhusmiljöer. Koncept går ut på att göra det lättare för privatpersoner att orientera sig inomhus och samtidigt få tillgång till information, förklarar Sjölund. Nu är det främst en fråga om investering av tid och resurser. Den färdiga prototypen väntas bli klar i mars. I praktiken går det till så att privatpersoner erbjuds ladda ner WiPapplikationen till sina mobiltelefoner med internetanslutning, när det kommer in i en miljö som anlitat tjänsten. Programmet ska genast erbjuda relevant information på kundens eget språk, genom en enkel identifikationsprocess. Sedan kan man fritt navigera inomhus med hjälp av applikationen, INFORMATIONSLÖSNINGEN WIRE- LESS INFORMATION Point fungerar som en applikation för mobiltelefoner. på sitt eget språk. Systemet med fysiska kartor och skyltar är föråldrat. Kan systemet utvecklas även för intern kommunikation? Hittills går vår idé främst ut på extern kommunikation. Men visst kan konceptet utvecklas hur mycket som helst. Finland är ledande inom IT-mobilsektorn för tillfället. Vi ligger före USA när det gäller mobilteknologi, tillägger Jern. TEXT & FOTO : JOANNA LINDÉN BAKGRUND Kreativitet på gräsrotsnivå Boost Turku är ett forum och nätverk för unga företagare som vill presentera och få feedback på sina innovativa idéer, ställa upp i tävlingar och vinna finansiering för sina projekt. Boost Turkus vinnare får möjligheten att delta i de återkommande entreprenörsevenemangen Slush i Helsingfors. Konceptet Boost Turku baserar sig på en modell som ursprungligen myntades vid Aalto Universitetet i Helsingfors (Aalto Entrepreneurial Society). IT-studenterna Niklas Wahrman och Igor Burattini är drivkrafterna bakom Boost Turkus verksamhet i Åbo. Wahrman vann första pris i Slushevenemanget i Helsingfors förra året. NIKLAS WAHRMAN OCH Igor Burattini är två av initiativtagarna bakom Boost Turku. 15 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

16 FORSKNING KRIGSBARN Krigsbarn som evakuerades till Sverige har som vuxna klarat sig psykiskt sämre än de som blev kvar i Finland. Ett krig som inte gick över 16 De barn som evakuerades från Finland till Sverige krigsåren , har som vuxna psykiskt klarat sig sämre på grund av Post Traumatiskt Stressyndrom (PTSD) än de som blev kvar. Det visar SVF:s docent Pentti Anderssons forskning om finska krigsbarn år I början av november berättade han bland annat om sina forskningsresultat på en välbesökt gästföreläsning i Vasa. PD Pentti Andersson, själv ett krigsbarn, är specialist i anknytningsteori. Han skickades undan kriget år 1943 från hemmet i Helsingfors som treåring till den norrländska byn Nyland i Sverige. Ännu idag, 69 år gammal, utgör den upplevelsen en stor del av hur jag tänker, är som person och mår tillsammans med andra människor, säger Andersson. Vi krigsbarn har alla blivit individuellt präglade av att vi i en känslig ålder bortrycktes från våra biologiska föräldrar. En akut föräldraförlust har upplevts som en bestående traumatisk chockartad händelse samtidigt som våra tidiga upplevelser kommit att bestämma bearbetningen av nya sociala sammanhang. Enligt Andersson har krigsbarnen som barn upplevt sina nya FAKTA Krigsbarn Under andra världskriget, åren , evakuerades över barn från Finland till Sverige på svenskt initiativ. Barnen var i åldern 0-14 år och kom ensamma eller i syskongrupper, alla med adresslapp om halsen. Cirka av barnen återvände inte till Finland utan adopterades av sin svenska fosterfamilj. Krigsbarn skickades även till Danmark och Norge, dock i betydligt mindre utsträckning. föräldragestalter som mindre emotionellt varma och tillgivna jämfört med ursprungsföräldrarna i Finland. Sådana inre arbetsmodeller underhåller sig själva och förblir relativt oförändrade över tid, varför krigsbarn som vuxna fortsätter att uppleva en känslomässig förlust av sina föräldraobjekt. Å andra sidan har inte kontrollgruppen finska barn som var kvar i Finland under kriget upplevt motsvarande känslomässiga förlust. Min forskning visar att det klart har med så kallade monotropa anknytningar att göra. Adekvata beteenden hos till exempel modersgestalten leder till en utveckling av trygga anknytningsmönster, medan å andra sidan icke-ändamålsenliga föräldrabeteenden främjar otrygg anknytning. Undvikande för att överleva För många krigsbarn har ett framgångsrikt undvikande av det som hände fungerat som en överlevnadsstrategi och ännu idag har många krigsbarn därför en komplicerad relation till sin omgivning med bland» VI KRIGSBARN har alla blivit individuellt präglade av att vi bortrycktes från våra biologiska föräldrar, säger Pentti Andersson. annat svårigheter att kunna lita på andra kombinerat med en oförmåga att kunna knyta an till andra människor emotionellt. Även psykiska blockeringar för att kunna skjuta undan information (av minnen eller del av minnen) är vanliga i kombination med psykiska självförsvarsmekanismer som håller traumat helt utanför medvetandet. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

17 KONFERENS KOMPETENS 2009 Själv fick jag aldrig en nära kontakt med min biologiska mor fast jag flyttade tillbaka till henne som nioåring när även hon flyttade till Sverige. På mina föreläsningar på olika håll i Sverige är det nog ibland en massa starka känslor och tårar som kommer fram då personer i publiken efter föreläsningen vill diskutera med mig om sina egna erfarenheter, säger docent Andersson. Också per mejl har han fått olika krigsbarns reaktioner på sina föreläsningar. Många i stil med följande: Jag var och lyssnade på dig på Vallentuna bibliotek i lördags och det var första gången jag hörde resultatet av din forskning. Det var oerhört intressant och ditt engagemang och din entusiasm var genomgående. För mig blev det en aha-upplevelse, har själv i flera år diagnosticerat mina problem som posttraumatiskt stressyndrom. Nu undrar jag om det finns fler tillfällen att få höra dig och ta del av forskningsrapporten och resultaten, vill så gärna ta med mig min son och en del av familjen, som också skulle vara intresserade. Andersson arbetar som bäst även med ett projekt kring hur de krigsveteraner från Finland som senare flyttade till Sverige idag mår jämfört med de som blev kvar i Finland. Ett annat projekt är att granska hur barn i Finland, Norge och Sverige med tyska soldater som pappor efter andra världskriget upplevde och påverkades av det förakt och de aggressioner de ofta fick stå ut med under sin uppväxt. Pentti Andersson är forskardocent på Karolinska Institutet i Stockholm och docent i utvecklingspsykologi vid samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. Text Ari Nykvist Foto Helena Hurme Under ledorden framgång, förtroende och fantasi lockade ledarskapskonferensen Kompetens fullt hus än en gång. KYLA OCH MÖRKER SOM TILLGÅNG Jukkasjärvi är en kallhåla, ingen vettig människa sätter sin fot där på vintern. Det är bara att stänga. Det rådet fick Yngve Bergqvist när han undrade hur han skulle locka gäster till sitt värdshus under vinterhalvåret. Alla rum stod tomma. Då fick han idén att vända elementen snö, is, mörker från nånting frånstötande till nånting attraktivt. I Jukkasjärvi, Sverige, en by med 200 hushåll 200 kilometer norr om Polcirkeln, föddes Ishotellet, som numera lockar många tusen besökare per år. En entreprenör måste kunna se möjligheterna i det som är ogjort, konstaterar Yngve Bergqvist. Grundkonceptet låter enkelt: varje år i mars månad skär man ut isblock ur Torne älv. Isen är ren och kristallklar. Blocken, som väger två ton styck, förvaras i fryshus över sommaren. I oktober och november byggs Ishotellet och i december öppnas dörrarna. Varje version av Ishotellet är ett konstverk i sig; all inredning är av is mannen bakom Ishotellet, Yngve Bergqvist. liksom alla tallrikar, skålar och glas. Vi investerar miljoner i konst varje år, konst som smälter på våren, konstaterar Bergqvist. Början för nästan två decennier sedan var knagglig. Men via hårt arbete, smart marknadsföring, lite tur och med tiden stabila samarbetsparter blev konceptet en stor framgång, som har förädlats vidare till isbarer på hotell i metropoler som Stockholm och London. Och den energi som uppbådats i kallhålan Jukkasjärvi expanderar ytterligare: Ishotellet är med i ett konsortium som satsar på rymdturism med Kiruna som bas. Enligt planerna ska de första rymdturisterna skjutas upp år 2012, på en resa som räcker drygt två timmar totalt, varav cirka fem minuter i tyngdlöst tillstånd 140 kilometer ovan jordytan. Det vi vill bjuda på är ögonblick som berikar livet, säger Yngve Bergqvist. Fullt hus Bergqvist, och många av de andra föreläsarna på årets upplaga av Kompetens 2009, tog fasta på grundläggande frågor om ledarskap att man ska tro på sin sak, känna till sin marknad, utnyttja kompetens och våga utvecklas. Deltagarna, över 200 personer, var främst ledare från olika näringslivssektorer och den offentliga sektorn. Text & foto Peter Sandström 17 Meddelanden från Åbo Akademi nr

18 SYMPOSIUM MUSIKVETENSKAP Den 16 november ordnas ett symposium vid Sibeliusmuseum med anledning av Otto Anderssons jubileum. I år har det gått 130 år sedan professor Andersson föddes och 40 år sedan han dog. Allt ljus på Otto Andersson 18 Johannes Brusila, t.f. professor för ämnet musikvetenskap, poängterar Anderssons livsverk: Otto Andersson var en mångsidig man som har haft stort inflytande på finlandssvenskarna och deras självuppfattning. Andersson var den första professorn i musikvetenskap och folkdiktsforskning vid Åbo Akademi. Han var också rektor vid ÅA Symposiet strävar efter att lyfta fram Otto Anderssons mångsidighet som forskare inom såväl musikvetenskapen som folkdiktsforskningen samt som en viktig aktör inom universitets- musik- och kulturlivet i Finland och Norden, säger Brusila. Institutschef Niklas Nyqvist vid Finlands svenska folkmusikinstitut, berättar att initiativet till symposiet har mognat under flera års tid. Jag fick idén när jag disputerade om Otto Anderssons finlandssvenska folkmusik. Symposiet, det första i sitt slag i Finland, kommer att behandla Otto Anderssons arbete som musikhistoriker, hans kontakter och korrespondens med sina svenska kolleger samt Anderssons betydelse för folkloristiken, för den svenska folkmusikrörelsen och den finlandssvenska folkmusiken. Personliga minnen Vilka höjdpunkter kommer symposiet att erbjuda? Professor emeritus Fabian Dahlström kommer att föreläsa om kopplingen mellan Otto Andersson inte bara ett porträtt. Andersson jubilerar och ihågkoms genom kulturhistorien. Institutschef Niklas Nyqvis, t.f. professor Johannes Brusila och amanuens Inger Jakobsson-Wärn poängterar Otto Andersson mångsidighet som vetenskapsman. och Jean Sibelius. Det är tack vare Andersson som Sibeliusmuseet kan uppvisa dagens samlingar. Han var före sin tid och insåg värdet av Sibelius manuskript, säger Brusila. Brusila poängterar att de svenska experternas närvaro är ett exempel på det internationella intresset för Otto Andersson. Hur kommer man ihåg Otto Andersson idag? Många minns honom personligen, hur han gick omkring på gatorna i Åbo: lång, ståtlig, med yvig vit mustasch, säger Nyqvist leende. Han tillägger att man under symposiet kommer att få ta del av föreläsarnas personliga minnen av Andersson. Symposiet vid Sibeliusmuseet på Biskopsgatan är öppet för alla och arrangeras av ämnena musikvetenskap och folkloristik, Finlands svenska folkmusikinstitut/svenska litteratursällskapet i Finland och Sibeliusmuseum. Programmet kan läsas i sin helhet på ÅA:s hemsidor ( fi/student/news/item/item/2040). Text & foto: Joanna Lindén Meddelanden från Åbo Akademi nr

19 ADVENTSKONSERTER STUDENTKÖRERNA OCH AO HÅLLER PÅ TRADITIONERNA Sedan många år tillbaka har Åbo Akademis studentkörer Florakören och Brahe Djäknar tillsammans med Akademiska Orkestern traditionsenligt gett adventskonserter i Åbo Domkyrka. I år kommer de att ordnas fredagen kl. 19 och lördag kl. 20. På programmet står såväl stämningsfulla jul- och adventssånger som klassisk musik, i år av bland annat Brahms, Segerstråle, Whitacre och Långbacka. Med anledning av Felix Mendelssohn 200-årsjubileum framförs även verk som Psalm 95 och Ehre sei Gott in der Höhe. Dirigenterna är Ulf Långbacka, Sauli Huhtala, Heidi Gräsbeck och Anna Johnson. Tillsammans med Akademiska Orkestern utgör manskören Brahe Djäknar och damkören Florakören en nog så imponerande ensemble på ungefär 120 personer! Till fredagens konsert är biljettpriset 15/ 5 (studerande) och till lördagens konsert 15 / 7 (studerande). Biljetter till konserterna säljs på följande ställen: Gadolinia, kl , Arken 19.11, kl , Kåren kl Biljetter till adventskonserterna kan även köpas från Luckan i Åbo (Auragatan 1). Vid dörren säljs biljetter till platser längre bak i kyrkan. Hjärtligt välkomna! Text: Heidi Westerlund och Robert Lindberg Foto: Benedict Slotte NOTERAT KAV fick vikarierande verksamhetsledare Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) har anställt pol.mag. Nina Ekholm Fry som vikarierande verksamhetsledare vid kåravdelningen i Vasa (KAV). Ekholm Fry har studerat utvecklingspsykologi vid samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. Hon har tidigare arbetat för bland annat Finlands Röda Kors och Förbundet de Utvecklingsstördas väl r.f. NYA PUBLIKATIONER På Åbo Akademis förlag har utkommit: Hoppe, Magnus: Myten om det rationella flödet. En studie av hur organisatorisk ledning formas genom omvärldsanalys och underrättelsearbete i kunskapsintensiva företagsmiljöer - Diss.: Åbo Akademi. Summary ISBN , (digital), 385 s. 31,00 Meena, Wilberforce E.: Curriculum Innovation in Teacher Education. Exploring Conceptions among Tanzanian Teacher Educators - Diss.: Åbo Akademi University ISBN , (digital), 245 s. 23,00 Moberg, Marcus: Faster for the Master! Exploring Issues of Religious Expression and Alternative Christian Identity within the Finnish Christian Metal Music Scene - Diss.: Åbo Akademi University ISBN , (digital), viii; 320 s. 27,00 Nurminen, Monica: Tid och det tidlösa i tiden. En frambrytande vårdvetenskaplig teorigestaltning - Diss.: Åbo Akademi. Summary ISBN , (digital), 208 s. 21,00 Orést, Febe: Ondska individuell och kulturell projektion. Filmupplevelser analyserade enligt den analytiska psykologin - Diss.: Åbo Akademi. Summary ISBN , (digital), 253 s. 23,00 Uthardt, Lorenz: Jordbrukaren mellan tradition och förnyelse. En studie av syd- och västfinländska jordbrukare i EU-Finland - Diss.: Åbo Akademi. Summary ISBN , (digital), 269 s. 24,00 Distribution och försäljning: Oy Tibo-Trading Ab, PB 33, Pargas tfn (02) , fax (02) e-post: tibo@tibo.net 19 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI NR

20 VECKANS SKRIBENT KIMMO RAUTANEN Om knappa två månader inleds vår nya tillvaro som en självständig juridisk och ekonomisk enhet utanför statsmaktens trygga famn. Frihet Både den nya lagens effekter på verksamheten och den organisationsreform Åbo Akademi valt att genomföra i samband med att lagen träder i kraft har diskuterats i många forum och även om många av frågorna som ställts fortfarande är obesvarade får vi leva med att vi får redan på svaren i efterskott förhoppningsvis utan att vi råkar ut för några obehagliga överraskningar på vägen. Universitetsreformen har marknadsförts bland annat med att vi i vår nya skepnad kommer att ha en större autonomi. Detta skall vara en garanti för möjligheterna att upprätthålla den akademiska friheten att bedriva högklassig forskning och övriga på den baserade uppgifter som faller inom universitetens mandat. Denna autonomi, ett slags akademisk frihet 2.0, kommer självfallet inte utan ansvar; förväntningen är att de autonoma universiteten själva skall skapa sitt utvecklingsutrymme genom att hitta extern finansiering för det man vill företa sig. Det betyder också att en allt större del av vår finansiering är konkurrensutsatt detta gäller för snart sagt alla externa projektmedel, och om undervisningsministeriets visioner förverkligas småningom också för all statlig grundfinansiering för forskningen. Det finns också andra punkter, där Åbo Akademi som organisation har utmaningar i sikte. Jag tänker bland annat på utfästelserna om att ÅA skall vara en attraktiv miljö för de anställda som befrämjar hälsa, välbefinnande och utveckling, och att förvaltningen och beslutsgången skall kännetecknas av största möjliga genomskinlighet. Dessa i och för sig viktiga frågor tänkte jag inte behandla mera här jag koncentrerar mig på den utmaning som ÅA möter i att svara mot den bild av samverkan med samhället som målas upp i vår nya strategi för åren ; att aktivt upprätthålla och utveckla ett brett samhälleligt kontaktnät, och att aktivera sig i ett regionalt utvecklingsarbete som dessutom svarar på förväntningarna på bredare och aktivare insatser som ställs i de regioner där akademins huvudcampus är belägna.det nya strategidokumentet som nu tagits fram är betydligt mer explicit formulerat angående samverkan med samhället än de tidigare. Detta är ett stort steg i rätt riktning, men Åbo Akademi måste fortsätta arbetet med att skärpa de operativa målen i strategin, och framför allt se till att vi har en organisation som klarar av att förverkliga dem. Den position som eftersträvas kommer inte gratis och det finns andra aktörer som gärna fyller upp det tomrum en enskild institution lämnar efter sig strategiska formuleringar bör följas upp med konkreta åtgärder. Jag framför dessa åsikter utgående från en position i universitetets utkant ; MediaCity som fristående institution står utanför den nya akademiska organisationsmodellen, och vi har inga sådana resultatmätare eller -kriterier som skulle beakta forskning eller därpå baserad högre utbildning. Däremot bidrar vi till universitetets resultat inom kärnuppgifterna genom både vår egen forskning och sådana forsknings- och utbildningsaktiviteter som vi faciliterar. Dessutom har vi via mångårigt engagemang i samhälls- och branschutveckling samt kommersiell verksamhet byggt upp omfattande nätverk och en relativt god uppfattning om vilka villkor som gäller på projektfinansieringsmarknaden av vår budget kommer en knapp tredjedel från ÅA och dryga två tredjedelar utifrån. Universiteten värnar om sin frihet och sitt oberoende, samtidigt Meddelanden från Åbo Akademi nr