#4/2014 STOCKHOLM. Richard Gerver: Optimist? Javisst!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#4/2014 STOCKHOLM. Richard Gerver: Optimist? Javisst!"

Transkript

1 NOMINERAD TILL SVENSKA PUBLISHINGPRISET 2014 LÄRA #4/2014 STOCKHOLM Richard Gerver: Optimist? Javisst! Dubbla lärare vände trenden Minskat matsvinn och mer vegetariskt Succé för engelska i F-klassen Bildläraren som aldrig har haft tråkigt

2 soya.se

3 INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD STOCKHOLM #4/2014 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och FOTO: ROBERT BLOMBÄCK LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med fem nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, , stockholm.se. Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, , Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Pontus Dahlman, Agneta Berghamre Heins, Magnus Jacobsson, Helene Lumholdt, Pernilla Rönnlid, Monika Sidén, Ann Turlock, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård. Ansvarig utgivare: Anders Carstorp. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB, Stockholm, ISSN Upplaga: exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på 22 Det ligger en stilla och svårförklarlig lycka i den kreativa processen, säger bildläraren Sten Canevall på Lillholmsskolan i Skärholmen, som aldrig har haft tråkigt på jobbet. Och hans elever har fått ställa ut på både Nationalmuseum och Slottet. ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON FOTO: BJÖRN TESCH FOTO: ROBERT BLOMBÄCK Att kasta mat tär på resurser och miljö. Genom en ny satsning har åtta grundskolor kunnat minska sitt matsvinn med 23 procent. På Ålstensskolan får förskoleeleverna lära engelska på ett lustfyllt sätt. Terese Cannehag Berglund kommer på besök som mrs Potter. Jenny Stanser är engagerad i sociala medier. Vi följde med rektorn på Blommensbergsskolan i Gröndal under en dag på jobbet. Omslag: Föreläsaren och skolrådgivaren Richard Gerver fotograferad av Robert Blombäck. DESSUTOM... Dubbelt upp på Smedshagsskolan 4 Filosofiska samtal hör hemma i skolan 9 Krönika: Jag har aldrig älskat mitt arbete 10 Han vill uppgradera praktisk kunskap 11 Harleen Cheema, 13, satsar högt 16 Sverige tillhör toppländerna 19 Enkät: Fem medarbetare om nya läsåret 21 Pausprojekt ger bättre arbetsmiljö 26 Hallå där, Per Falk 26 Satsning på kultur för unga 30 Brevet av Ann Hellenius 31 Nämnd & Nytt 32

4 PEDAGOGISK UTVECKLING Amina Karlström och Julia Trygg har en klass ihop. Sedan Smedshagsskolan i Hässelby började satsa på tvålärarskap har resultaten skjutit i höjden. Dubbla lärare vände trenden TEXT: INGELA ÖSGÅRD FOTO: BJÖRN TESCH 4 LÄRA #4/2014

5 PEDAGOGISK UTVECKLING Svenskundervisning i årskurs 4. Som ensam lärare fastnar man lätt i egna tankar. Jag tror att man blir en bättre pedagog genom utbytet med varandra, säger Julia Trygg. Tidigare drogs Smedshags skolan med dåligt rykte. I dag har skolan lyckats höja resultaten dramatiskt. Förklaringen är hårt arbete med de pedagogiska frågorna och två lärare i varje klass. Jag vågar påstå att hos oss faller inga elever med särskilda behov igenom. Det fastslår Anna Lindqvist, biträdande rektor samt lärare i engelska och textilslöjd. Tillsammans med Wivan Lindberg, även hon biträdande rektor, försöker hon hitta förklaringar till att Smedshagsskolan har lyckats så bra. De enas om att systemet med två lärare i varje klass har haft en stor betydelse. Klasserna blir visserligen större, upp till 40 elever, men samtidigt kan vi dela in klassen efter elevernas behov. Det kan innebära att den ena läraren ibland får undervisa en rätt stor grupp, medan den andra tar hand om några få elever som just då behöver extra stöd, berättar Wivan Lindberg. Hon konstaterar att systemet kostar lite mer, eftersom skolan annars räknar med att det ska gå 20 elever per lärare. Men det finansierar vi med hjälp av det socioekonomiska stödet som skolan har rätt till. Det är baserat på sådant som föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå. Ambitionen är att para ihop lärarna i de lägre klasserna så att den ena har behörighet i svenska/so och den andra i matematik/ NO. I ämnesundervisningen i årskurserna 6 9 ska det helst vara två behöriga lärare i samma ämne, men om det inte går är det bara den behöriga läraren som får sätta betyg. Amina Karlström är från och med i höst lärare och mentor för årskurs 4 tillsammans med Julia Trygg. De båda hade klassen tillsammans redan förra året. I år har de 27 elever, men det kan komma till fler. Det är en stor vinst för eleverna att alltid ha ämneskompetenta lärare utan att behöva byta lärare, säger Amina Karlström som själv är utbildad med inriktning mot svenska/so medan hennes kollega har inriktningen matematik/no. Hon ser bara fördelar med tvålärarsystemet: Vi planerar tillsammans och kan sitta och spåna och ha utbyte av varandras >> FLER NÅR MÅLEN Andelen elever på Smedshagsskolan som nådde målen i alla ämnen har ökat från 56 procent år 2011 till 71 procent år Under samma period ökade skolans genomsnittliga meritvärde från 176,4 till 204,9. Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat från 66 procent år 2011 till 86 procent år LÄRA #4/2014

6 PEDAGOGISK UTVECKLING Vi planerar tillsammans och kan sitta och spåna och ha utbyte av varandras idéer. >> idéer. Vi arbetar i helkass hela tiden, men tack vare bra lokaler kan vi göra gruppindelningar och jobba var för sig med olika elever. Och om någon av lärarna är sjuk eller måste vabba flyter skolarbetet ändå på. Stressen över att behöva vara hemma blir inte lika stor. Vi har ju planerat undervisningen tillsammans och behöver inte känna att en okänd person måste gå in i klassen. En stor del av framgångsreceptet på skolan är också ett hårt och långvarigt arbete med de pedagogiska frågorna. Vi har arbetat systematiskt med bedömning och betyg och haft fokus på läsning och språk, och på läxhjälp, säger Anna Lindqvist. Hon berättar att läsåret numera är indelat i sex boxar med olika teman: demokrati, hälsa, miljö, internationalisering, entreprenörskap och öppet tema. Inför varje ny box går lärarna, med hjälp av matriser, igenom vilka färdigheter och kunskapsmål som gäller för att eleverna ska få de olika betygen. I ungefär sex veckor arbetar alla klasser med samma tema och därefter följs varje elevs arbete upp; ingen tillåts falla igenom. Allt dokumenteras och hur eleverna ligger till i olika ämnen blir tydligt både för dem själva och för lärarna. Sedan systemet infördes har skolan inte bytt rubriker på boxarna, däremot kan de placeras i olika ordning under läsåret. Att Smedshagsskolan sedan sju år har en helt ny skolbyggnad bidrar säkert också till de goda resultaten. Wivan Lindberg berättar att skolan tidigare höll till i baracker. >> 6 LÄRA #4/2014

7 PEDAGOGISK UTVECKLING >> Det var ingen värdig skola. I åtta år fick vi kämpa för en ny skola och vi hann skriva om den pedagogiska planen fyra gånger. I dag kan hon visa runt i väl genomtänkta utrymmen, där lärarna har fått vara med och påverka hur skolan ska fungera. Smedshagsskolan är enparallellig och ska kunna rymma 400 elever i de tio klassrummen. F 5-klasserna och 6 9-klasserna håller till i var sin del av byggnaden. Till varje klassrum hör tre grupprum och alla lärare har en egen arbetsplats. Klassrummen har också en visningsmonter ut mot korridoren där eleverna kan ställa ut sina arbeten och visa vad de för tillfället håller på med. Skolans hjärta är samlingslokalen som ligger lättillgängligt mitt i byggnaden med högt i tak. Den påminner om aulan i en 50-talsskola, men i modern tappning. Eleverna kan både sitta på stolar närmast scenen och stå längs balkongräckena en våning upp. Rektor har också fått igenom sitt önskemål om en öppen spis. Den är centralt placerad i rummet och flitigt använd under kalla årstider. Eka empati, kommunikationsförmåga, ansvar är ett samlingsnamn för Smedshagsskolans värdegrundsarbete. Den dag LÄRA Systemet med tvålärarskap finansieras med skolans socioekonomiska stöd, säger Wivan Lindberg, biträdande rektor. FOTO: MARC FEMENIA Stockholm är på besök visas information om arbetet med att skapa en trygg och snygg skola som ger studiero på skärmar runtom i skolan. Här är vi alla rädda om skolan, betonar Wivan Lindberg. Ingen får gå med ytterskor inomhus och lärarna får inte ta med sig kaffekoppar till sina arbetsplatser. Fika får vi göra i personalrummet. Jeanette Höglund har just börjat i nian och går sitt sista år på Smedshagsskolan. För två år sedan bytte hon skola. Det blev en väldigt stor skillnad att komma hit. På min förra skola var det mycket bråkigare och ingen brydde sig. Här får man stöd av lärarna och vi reder ut bråken på ett helt annat sätt. Samhällskunskap, idrott och bild är Jeanette Höglunds favoritämnen. Hon tycker att matematik är okej men naturvetenskap är svårt. Samtidigt har hon höga mål och gillar att det är enkelt att med hjälp av skolans lokala pedagogiska planering, LPP, se vad som krävs för att höja betygen i de olika ämnena. Hon har också tagit chansen som finns med läxhjälp i matematik av studenter från KTH två gånger i veckan. Jag vill ha upp mina poäng i matte, svenska och SO och komma in på något gymnasium där jag kan läsa juridik, säger Jeanette Höglund som gärna vill bli advokat. Nu känns det som om vi finns till för eleverna på ett annat sätt, säger Julia Trygg, här tillsammans med Jones Salimzadeh. Hennes klasskamrat Hampus Lundin har gått på Smedshagsskolan sedan sexårsstarten. Han har dyslexi och för några år sedan tyckte han inte att han fick tillräcklig hjälp. Men han fångades upp av skolans kurator som intervjuade honom om hans svårigheter och nu känner han att han får det stöd han behöver. Jag har svårt för matte och då känns det väldigt bra att kunna vara i en liten grupp ibland där läraren har tid att hjälpa mig på ett bra sätt. Då kan jag få mattetalen upplästa för mig om jag tycker att det behövs, förklarar han. Hampus Lundins mål är att bli godkänd i matematik och när han har gått ut skolan vill han gärna ägna sig åt något som har med IT att göra. För skolan som helhet fortsätter nu arbetet med att utveckla tvålärarskapet. Vi behöver komma vidare med det och tanken är att vi ska titta på andra skolor som också har infört systemet, berättar Wivan Lindberg som är inne på sitt 35:e år på Smedshagsskolan. Skolutveckling är något som ständigt pågår. n 7 LÄRA #4/2014

8 SKOLMÅLTIDER Minskat svinn och mer vegetariskt Att kasta mat tär på resurser och miljö, oavsett om det sker i samband med till - lagning eller servering Åtta grund - skolor deltog i utbildnings förvaltningens pilotprojekt för att minska matsvinnet och lyckades få ned sina kostnader med 23 procent. Samtidigt ökade andelen ekologisk mat. ILLUSTRATION: WOO / MIA NILSSON Målet var att minska kostnaderna för matsvinn med tio procent, men de åtta skolorna fick ned kostnaderna med mer än dubbelt så mycket. Under samma period kunde en större andel av kostnaderna för skolmåltider läggas på ekologisk mat, från i genomsnitt 18 procent till 28 procent av inköpskostnaderna. Stadens mål är att 25 procent av kostnaderna för skolmåltiderna ska gå till ekologiska livsmedel. På Akalla grundskola där Tobias Häggstrand är kökschef fortsätter matsvinnet att minska även efter att projektet avslutats. Att den här satsningen blivit en succé hos oss beror på att vi fått med oss hela skolan, ledningen och framför allt pedagogerna som kan föra kunskaperna vidare till eleverna, säger Tobias Häggstrand. Han medverkade vid termins upptakten för ledning och lärare och har även träffat eleverna i årskurs 6 9 klassvis. Mitt budskap var då ät upp den mat du tagit, och så pratade jag om vikten av att äta miljömärkt mat. Klassrummen är elevernas naturliga miljö för att ta till SÅ MINSKAR VI MATSVINNET Involvera och engagera pedagogerna. Informera eleverna i klassrummen i matsalen äter man. Om du är pedagog, fråga kökschefen hur du kan bidra. sig kunskap, i matsalen ska de i lugn och ro kunna koncentrera sig på att äta upp och självklart ta mer om de vill. Det räckte med tio minuter i varje klass, sedan har pedagogerna tagit upp frågorna i sina olika ämnen, säger Tobias Häggstrand. I de skolor som lyckats bäst i projektet har engagerade pedagoger vävt in frågor om matsvinn och resurshushållning i ämnen som matematik, samhällskunskap och hemkunskap. Som ensam kökschef är det svårare. Det är positivt när kollegerna är engagerade och man kan motivera varandra, säger Linn-Linn Thun, kostchef på utbildningsförvaltningen. Nu ska fler skolor i staden få kunskaper för att minska matsvinnet. Under hösten startar ett större projekt på ytterligare 25 skolor. Samtidigt, och i samklang med syftet att hushålla med skolornas och omvärldens resurser, är tanken att alla elevers skolmat i större utsträckning ska bli vegetarisk. För detta behövs kunskaper. Därför kommer kockar och kökschefer i de 84 tillagningsköken att utbildas i vegetarisk matlagning. Medarbetarna i de 59 mottagningsköken kommer att få utbildning i hur man åstadkommer attraktiva salladsbord. Svinnprojektet pågick från maj 2013 till februari 2014 på Akalla grundskola, Askebyskolan, Enskede skola, Hedvig Eleonora skola, Kristinebergsskolan, Loviselundsskolan, Nytorpsskolan och Sandåkraskolan. n ANNEBRITT ULLÉN 8 LÄRA #4/2014

9 SKOLANS VÄRDEGRUND FOTO: ROBERT BLOMBÄCK drivkraften är helt enkelt att det är roligt att prata filosofiskt, både för samtalsledaren och för barnen. Och att det är viktigt. Liza Haglund menar att barn ofta inte får sina tankar tillräckligt utmanade. De har ofta politiskt korrekta åsikter som de har tillägnat sig hemma eller i skolan. Som att mobbning är dåligt. Men varför är det dåligt? För att den som blir mobbad blir ledsen. Men vad är problemet med det, ledsen kan man ju bli bara av att gå till tandläkaren? Filosofiska samtal kan hållas i alla ämnen men med olika perspektiv, säger Liza Haglund. Våga utmana elevernas tankar! Kan det vara bäst att inte få bestämma själv? Är det rätt att stjäla ibland? Och när börjar egentligen kvällen? Lärarutbildaren Liza Haglund lär elever och lärare att samtala filosofiskt för att rusta eleverna att ta hand om världen. Ta dagens filosofistund medan du diskar, står det på en lapp över vasken i köket på Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola där Liza Haglund undervisar. Förut stod det Diska eller dö, säger hon. Tonen ska vara trevlig, precis som i de filosofiska samtal med barn som Liza Haglund leder på Södra Teatern när hon inte utbildar lärarstudenter här eller skriver filosofiböcker för barn. När Liza Haglund själv var barn var hon inte särskilt filosofisk och hon visste inte att filosofiska frågor kunde diskuteras på allvar. Hon hade lätt för sig i skolan men hon hade tråkigt, och när hon till slut, efter 30, började studera filosofi på universitetet öppnades en ny värld. Fortfarande kan hon tänka på hur mycket mer motiverad hon skulle ha blivit i skolan om hon hade utmanats med filosofiska frågeställningar där. Filosofins förmåga att fördjupa kunskapen är en drivkraft till hennes engagemang. Men den mest grund läggande Att samtala filosofiskt är att alltid tänka och prata ett steg längre, runt nästa hörn. Liza Haglund menar att den förmågan är central för demokratin. Elever som tror att läraren eller föräldrarna alltid har rätt riskerar att växa upp till medborgare som lyder vilken ledare som helst. Det är ju barnen som ska ta hand om världen i framtiden vi kommer inte ens att vara där för att hjälpa dem. Så vi vill få dem att tänka att det kan vara så att mamma och pappa har rätt för att det de säger är rätt, inte för att de är mamma och pappa. Och att ibland har de fel. I handboken Att slippa tänka själv (2014), som Liza Haglund är en av redaktörerna för, finns en modell för hur de filosofiska samtalen kan föras i skolan. Samtalsledaren introducerar en utgångspunkt, till exempel en liten berättelse som slutar med ett filosofiskt dilemma kanske om hur invånarna i en fiskeby bör hushålla med fisken i sjön. Eleverna får formulera var sin fråga utifrån vad de hört och sedan röstar de fram vilken fråga de ska samtala om. Tankepauser behövs mellan momenten och efter varje pass. Att välja utgångspunkt för samtalet är en balansgång. Eleverna blir mest intellektuellt stimulerade av sådant de aldrig har tänkt på. Samtidigt är det viktigt att anknyta till deras verklighet. Då kan de gå i gång på politisk filosofi utan att de vet att det är det de gör, säger Liza Haglund. Hon har nyligen, i Riksteaterns regi, lett samtal och handlett samtalsledare i ett projekt där 200 högstadieklasser elever i Sörmland och Västmanland fick se pjäsen Den goda människan >> 9 LÄRA #4/2014

10 KRÖNIKA >> i Sezuan av Bertolt Brecht och sedan samtala om den under en lektion. Lärarna som satt och lyssnade på eleverna ryckte till: Va!? Vad är det de säger? Det kommer så mycket djupsinnigheter! Och detta trots att varje klass bara fick ett enda samtal. Det finns annars mycket att vinna på att hålla en serie samtal. Då kan gruppen gå från ett läge där tryggheten etableras, genom att alla tankar får vara lika mycket värda, till ett större djup där tankar och värderingar prövas och ibland visar sig ohållbara. Filosofiska samtal kan hållas i alla ämnen men med olika perspektiv, menar Liza Haglund. I matematik lutar samtalen ofta åt logik medan de existentiella frågorna kanske platsar bäst i religionskunskapen. Viktigt i alla ämnen är att skilja ut samtalen från den övriga under visningen så att eleverna vet när de förväntas ta till sig ämnes kunskaper och när det är fritt fram att filosofera. Fast helt fritt är det aldrig. Det finns regler. Man får inte avbryta, himla med ögonen eller komma med syrliga kommentarer. Jag trimmar mina samtalsledare så att de har sina deltagare i ett järngrepp, annars kan det leda till kränkningar. En särskild utmaning är ståndpunkter som strider mot värdegrunden. Alla lärares skräckscenario är att eleverna kommer fram till att romer inte ska få vara i Sverige, säger Liza Haglund. Men hon betonar att man inte förändrar någons värderingar i grunden genom att säga: Så där får du inte tycka. I stället är det viktigt att bygga den trygghet som är en förutsättning för att deltagarna ska våga ifrågasätta sina värderingar. Vill man behålla elevernas vilja att diskutera ska man ha väldigt högt i tak. Men vi visar också eleverna respekt när vi ifrågasätter vad de säger. Som vuxen måste man använda sin tillgång till fakta, säger Liza Haglund. n KATARINA BJÄRVALL Boken Att slippa tänka själv filosofiska samtal som undersökande gemenskaper i skolan utkom i år på Gidlunds förlag. SIGNERAT: MAGNUS JACOBSSON Jag har aldrig älskat mitt arbete Tack, Magnus, för att du alltid brydde dig när jag var jobbig. En före detta elev, vi kan kalla honom Ali, har precis tagit studenten med fina betyg från samhällsprogrammet med ekonomisk inriktning och söker nu upp mig på sin gamla högstadieskola i Farsta. Ali överräcker en dubbel Paradisask och tillägger: Tack för att du aldrig gav upp! Jag har funderat mycket på det där med att aldrig ge upp och hur viktigt det är att vi lärare fortsätter att tillrättavisa, handleda och berömma alla elever som vi har ansvar för. Har vi stångat våra pannor blodiga ett otal gånger är det bara att stånga vidare, ända tills eleven slutar nian, tar studenten eller på annat sätt lämnar vårt ansvarsområde. Varför ska vi då göra detta? Jo, framför allt för att det ger bäst resultat. Under mina elva år som lärare på högstadiet och gymnasiet har jag sett att många av de så kallade hopplösa fallen i själva verket inte var fullt så hopplösa, och enligt min beprövade erfarenhet har det rätt ofta att göra just med att man aldrig gav upp. Men ibland bär det tyvärr inte frukt förrän långt efteråt. Jag kan villigt erkänna att när Ali slutade nian var han långt ifrån någon mönsterelev och jag saknade honom inte nämnvärt när nästa läsår började. Hur ska vi då orka stånga vidare? Här hänvisar en del till att vi lärare måste vara sanna humanister som älskar att arbeta med barn och ungdomar, att vi måste ha en kärlek till lärarjobbet. Detta tycker jag är fel sätt att se på vårt uppdrag. Det är inte därför vi inte ska ge upp, utan för att vi helt enkelt är ålagda att fortsätta. Som jag har tolkat styrdoku menten för skolan är det solklart att vi faktiskt har betalt för att aldrig ge upp, det är helt enkelt en del av vårt jobb. Med denna mer tjänstemannamässiga syn på läraruppdraget blir det även lättare att fortsätta hjälpa de elever som verkligen behöver stöd och att orka fortsätta bemöta elever korrekt även om de varit otrevliga mot allt och alla en hel termin, och arbeta för att eleverna ska klara studierna trots att de ännu en gång inte lämnat in uppgiften i tid. Gör man i stället detta arbete på grund av känslor som kärlek till jobbet riskerar man att bli väldigt besviken när eleverna bryter överenskommelser. I förlängningen kan det leda till att man slutar bryr sig alltså ger upp. Det är en av anledningarna till att jag har svårt för när skoldebattörer talar om vikten av att få lärarna att känna kärlek till skolan. Ett i raden av dessa exempel stod att läsa på DN:s ledarsida den 18 juni i år under rubriken Släck inte lärarens kärlek. Artikeln avslutas med orden: Jag misstänker trots allt att de flesta eller alla lärare någon gång under sin utbildning eller sin karriär känt den kärleken. Varje gång den tillåts slockna, tillfälligt eller permanent, är det en tragedi värdig Shakespeare som utspelas i det lilla. Jag har aldrig känt någon kärlek till mitt arbete, det gör jag till min fru, mina barn och möjligtvis till AIK. Däremot kan jag känna mig professionell och yrkesstolt när jag utför ett bra arbete som jag är ålagd att göra och som dessutom resulterar i en dubbel Paradisask. MAGNUS JACOBSSON PÅ BERNADOTTEGYMNASIET ÄR ÅRETS GYMNASIELÄRARE I STOCK HOLMS STAD 10 LÄRA #4/2014

11 SAMTALET Praktisk kunskap fortsatt viktig Gymnasieskolans yrkesprogram lockar allt färre. Utbildningsvetaren Lázaro Moreno Herrera menar att elevernas motivation måste väckas tidigt. Skolan borde visa upp fler förebilder från olika yrken och låta alla ämnen bli mer praktiskt förankrade. TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER Lázaro Moreno Herrera är professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska ämnen. Hans arbetsplats ligger i ett av kontorskomplexen på Stockholms universitet. Under kärnverksamheten i dessa byggnader forskningen och undervisningen finns en grundstruktur som bärs upp av professionella praktiker: de kör tunnelbanan hit och de ansar de prunkande planteringarna, de lagar maten på restaurangerna och de reparerar hissarna upp till mötesrummet där vi slår oss ner. På motsvarande sätt ser det ut även i resten av verkligheten det är praktiska yrkesarbetare som får infrastruktur och skola, omsorg och vård att fungera. Mot den fonden är det inte märkligt att Lázaro Moreno Herrera är så starkt engagerad i yrkesutbildningar och deras roll. Lázaro Moreno Herrera är född på Kuba och har följt en vindlande väg hit. Som lärarutbildare i västligaste delen av ön i början av 90- talet började han studera de så kallade polytekniska utbildningarnas historia. Polyteknisk bildning syftade i det forna Sovjetblocket på studier som skulle överbrygga klyftan mellan teoretisk kunskap och praktisk användning. Av en slump snubblade han över det svenska skolämnet slöjd, så som det hade exporterats till Kuba från det anrika slöjdseminariet i Nääs i Västergötland runt det förra sekelskiftet. Han besökte Nääs, men när han ville fördjupa sina studier i en doktorsavhandling föll valet inte på Sverige utan på Finland där slöjd har högre akademisk status än i Sverige lade han fram sin avhandling Cuban Sloyd an Evolutional Approach vid Åbo Akademi. Efter en mellanlandning vid Örebro universitet kom han till Stockholm 2011 och leder nu en forskargrupp på 14 personer som alla studerar olika aspekter av yrkesutbildning. Själv är han inriktad på det som kallas tidig yrkesutbildning och handlar om hur elever redan i grundskolan ska motiveras för praktiska utbildningar. Vid sidan av det forskar han också om hur yrkesutbildning fungerar i olika länder. Det råder brist på yrkeskunnig personal inom flera praktiska branscher i Sverige, till exempel många hantverks- och industriyrken och vård och omsorg. Gymnasiets yrkesprogram lockar också allt färre sökande. Hur kommer det sig? >> 11 LÄRA #4/2014

12 SAMTALET >> Vi måste bland annat titta på vad som händer tidigt under skolgången. När börjar vi motivera elever för den här typen av yrken? Om man först i årskurs 9 börjar tala om för eleverna att elektriker är ett bra jobb så är det extremt svårt att motivera dem. De har fått höra i nio år hur viktig den teoretiska förståelsen är. Det finns fortfarande en stark dikotomi där kunskap förutsätts vara antingen teoretisk eller praktisk och där den teoretiska ger högre lön och status. Det är något som vi verkligen borde diskutera hur vi på ett tidigt stadium i skolsystemet värderar dessa olika former av kunskap. Det stämmer ju inte heller alltid. En rörmokare tjänar till exempel mer än många akademiker. Precis. Men det är inget budskap som förmedlas av skolan. Där råder fortfarande ett synsätt där praktisk kunskap inte riktigt räknas. Och det är särskilt sorgligt eftersom Sverige är uppfinnarnas och kreatörernas land. För det här är ett land där problem lösning har varit en del av kulturen. Du vet att det var svenskar som uppfann både skiftnyckeln och fyren. Och Spotify... Ja, de som låg bakom sådana innovationer blev ofta trötta på skolan och började gräva här och leka där. Spotifys grundare Daniel >> 12 LÄRA #4/2014

13 SAMTALET >> Ek startade eget företag när han var 14. Han började plugga på KTH men hoppade av. Och lite research skulle ge oss fler exempel på begåvade uppfinnare som inte har avslutat sin teoretiska utbildning. Men inte alla praktiska yrkesarbetare är lika högavlönande som IT-entreprenörerna. Många vård- och omsorgsjobb är lågbetalda. Det är väl i grunden en klassfråga och också ett skäl till att ungdomar inte gärna väljer de yrkena? Ja, det saknas tillräcklig stimulans inom vissa sektorer, framför allt vården. Lönerna borde höjas inom yrken som samhället verkligen behöver, men det handlar också om hur arbetet är organiserat. Och det gäller även vissa andra branscher med särskilt hårda arbetsvillkor, som byggbranschen. Löneskillnaderna mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrkesarbeten, vilken roll spelar de? Genusaspekter av yrkesarbete är ett område som behöver utforskas mer. Och inte bara när det gäller löneskillnader utan också utifrån arbetets innehåll. Vad är det som gör att ett yrke blir mans- eller kvinnodominerat? Har du något svar på det? Där finns förstås traditioner som har att göra med kön och yrkesroller. Men även här kommer utbildningen in hur hanterar vi genus frågan i skolan? Hur lyfter vi fram den i till exempel slöjden? Den teoretiska metod som måste användas här är intersektionalitet, alltså att granska hur genus, etnicitet, klass och andra aspekter samverkar. För när man ska förklara ett yrkes eller en utbildnings status handlar det sällan om till exempel enbart kön. En flicka kanske har en viss etnisk bakgrund och kommer från ett bostadsområde där den socioekonomiska bakgrunden ser ut på ett visst sätt vilket yrke intresserar henne och varför, vilka möjligheter har hon jämfört med dem som lever andra sorters liv? Och om vi vill minska arbetslösheten, hur ska vi då tänka kring dessa faktorer? Vilken potential har olika yrken att bidra till det? Det finns ett politiskt samförstånd kring fokuset på högre utbildning. Har det bidragit till att praktiska yrken har tappat status? Om fokuset är traditionell universitetsutbildning så kan det stå i motsättning till värdet av praktisk kompetens. Men gränserna mellan teori och praktik behöver inte vara så fasta. En del yrkesutbildningar på gymnasiet kan leda till högre utbildning fordonsteknik kan till exempel lägga grunden för ingenjörsstudier. I framtiden bör univer Där är den tyska modellen intressant. Tre intressenter samarbetar, nämligen det offentliga utbildningssystemet, näringslivet och facket. sitets- och högskoleutbildning knytas mer till vilken kompetens som behövs i samhället. Och utvecklingen är på väg ditåt, med till exempel arbetsplatslärande inom vissa högskoleutbildningar. Du nämnde slöjd och det ämnet har du intresserat dig särskilt för i din forskning. Varifrån kommer ditt intresse? Praktisk utbildning är mycket viktig på Kuba. Den historiska bakgrunden går tillbaka till filosofen och författaren José Martí, som var en nyckelfigur i kampen för självständighet i slutet av 1800-talet. Han var väldigt kritisk mot den teoretiska utbildning som elever fick då. Han menade att skolorna skulle vara mer som workshoppar, där barn fick möjlighet att prova på olika saker och där det alltid fanns en trädgård där de kunde odla. Samtidigt ville amerikanerna, som ockuperade Kuba på den tiden, anpassa skolan för att förbereda arbetskraften för industriarbete. Nääs-systemet och den svenska slöjdtraditionen var redan väldigt populära i USA. Så amerikanerna tog fem svenska slöjdlärare från Nääs till Kuba 1901 och det var de som införde undervisning i hantverk på Kuba. En av dem, Aron Heidengren, skrev en lärarhandledning i slöjdämnet, Manual de Sloyd Cubano. Vad var det som var speciellt med den svenska slöjden? Den slöjd som lärdes ut i Nääs var inte bara inriktad på hantverksskicklighet utan också på personlig utveckling. I och med industrialiseringen av Sverige hade hantverkskunnande och andra viktiga värden börjat gå förlorade. I stället för att tälja en sked kunde man gå till affären och köpa en, så det fanns en oro för att den sortens kunskaper skulle falla i >> 13 LÄRA #4/2014

14 SAMTALET >> glömska och därför startades först slöjdskolan för pojkar i Nääs 1872 och sedan ett slöjdseminarium för slöjdlärare Och slöjdskolan finns kvar? Javisst, de ger kurser och de har ett hantverksgymnasium. Jag har varit där många gånger och ska snart dit igen för att hålla ett föredrag under rubriken Swedish Sloyd the Most Well-kept Secret in Pedagogics. Är slöjd ett ämne i kubanska skolor i dag? Det finns ett ämne som heter manuell utbildning och som är obligatoriskt i grund skolan. Medan det svenska skolämnet slöjd är inriktat på estetiska och praktiska aspekter, ska manuell utbildning utveckla förmågor som är värdefulla i arbetslivet. Det är i linje med en av de grundläggande idéerna under revolutionen som handlar om att utbildning ska tillfredsställa landets behov. Det är också det polytekniken går ut på att vara länken mellan skolan och samhället särskilt när det gäller utvecklingen av industri- och servicesektorerna. Vad kan svenska yrkesutbildningar lära av det? Hur behöver vårt skolsystem förändras? Man kan presentera lyckade förebilder inom olika yrken. Här finns ju killen som lärde sig hur man sätter ihop träbitar till möbler och byggde upp Ikea. Och hur är det att jobba som bilmekaniker eller rörmokare? Handlar det bara om att laga det som är trasigt eller finns det andra utmaningar? Hur kan man utvecklas i sådana jobb? Skolans praktiska ämnen kan användas för att göra eleverna mer hemmastadda inom sådana yrken. En fråga är vilka ämnen som är särskilt motiverande. Slöjd är ett av dem, men Det handlar inte om elevernas motivation utan om hur undervisningen är konstruerad. En bra lärare motiverar eleverna. även teknik, hemkunskap och natur kunskap. Fysik till exempel när det handlar om elektricitet så kan man passa på att presentera elektrikeryrket och berätta om vad det innebär praktiskt att jobba med elektricitet och varför det yrket behövs i samhället. Och teknik borde kanske vara ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Finns det andra skolämnen som behöver läggas till? Nej, det är viktigare att ha en mer holistisk syn och utnyttja de skolämnen vi har i dag. Och praon! Eleverna ska inte bara skickas ut på en arbetsplats en vecka eller två utan praktiken måste följas upp. Vad lärde ni er? Hur känner ni inför det här yrket? Är det ett yrke där det råder arbetslöshet eller är det en bransch som behöver mer folk? Vilken roll spelar yrkeslärarnas kompetens? Den måste höjas. I dag har lärare i gymnasiets yrkesämnen kortare utbildning än lärare i teoretiska ämnen. Det måste ändras så att utbildningen blir forskningsbaserad, som andra lärarutbildningar. Både forskning och erfarenhet måste räknas, inte bara det ena. Är det förändringar på gång i den riktningen? Det finns en ökad medvetenhet. Björklund har en del bra tankar. Ett snabbspår i form av en kortare yrkesutbildning på ett eller två år är ingen dum idé, även om det är problematiskt att helt frånta elever chansen till mer teoretiska studier. Socialdemokraterna och LO har föreslagit att branschföreträdare ska få vara med och utforma yrkesutbildningarna, att fler yrkeslärare ska utbildas och att yrkes programmen ska bli högskoleförberedande. Det där sista, är det en bra idé? Så var det ju tidigare, och då var det svårt att motivera eleverna för de teoretiska ämnen. Om det görs annorlunda är det bra. Problemet tidigare var att teorin var åtskild från praktiken. Ett exempel är ämnet svenska. En elev som är intresserad av problemlösning blir uttråkad av att läsa klassiker och försöka förstå grammatik utifrån dem. Vad skulle hända om svenskläraren utgick från en teknisk manual i stället? Det skulle motivera eleven mer. Och sådana möjligheter finns i nästan alla ämnen. Ta matematik och fysik där borde eleverna få lära sig mer om astronauten Christer Fuglesang. Hur kom han dit han kom, vilka matematiska beräkningar behövdes för att få upp rymdfärjan, vilka av fysikens principer låg bakom det? Så egentligen handlar det inte om elevernas motivation utan om hur under visningen >> 14 LÄRA #4/2014

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan. Här behandlar vi alla olika. Börja på Tågaborgsskolan. Vi ska bygga stadens bästa skola. Vill du vara med? Det enda vi vet om framtiden är att den kommer att se annorlunda ut. Vi möter barn och unga på

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN

ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN DANDERYDS KULTURSKOLA Noragårdsvägen 27, 182 34 DANDERYD 08-568 910 96 kulturskolan@danderyd.se www.danderyd.se/kulturskolan 1 Äntligen! Musik

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga,

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 Datum 2012-04-24 Norum/Westerman-Annerborn KUN2012/101 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2012 2010 88 svarande av 120 elever. 46 flickor och 42 pojkar (enligt Procapita 4/4) dvs 73 % 2011 73 svarande

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015

Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-07 Norum/Westerman-Annerborn KUN2015/111 Resultat Murgårdsskolan åk 8 våren 2015 2013 49 svarande av 79 elever 28 flickor och 21 pojkar (enligt Procapita 6/2) dvs 62 % 2014 75 svarande av

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Carl Adolph Agardhgymnasiet

Carl Adolph Agardhgymnasiet Carl Adolph Agardhgymnasiet Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet Du behöver inte vara bäst när du kommer - du är det när du slutar Språk är mycket mer än glosor och grammatik,. Det märker

Läs mer