HUR BEFOLKAR VI DET FÖRFLUTNA? ELLER OM VÄGAR TILL EN ARKEOLOGISK HISTORIESKRIVNING SOM SÄTTER MÄNNISKAN I FOKUS!
|
|
- Karin Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HUR BEFOLKAR VI DET FÖRFLUTNA? ELLER OM VÄGAR TILL EN ARKEOLOGISK HISTORIESKRIVNING SOM SÄTTER MÄNNISKAN I FOKUS! Arrangörer: Anne Carlie och Maria Petersson Liv Helga Dommasnes, Universitetet i Bergen: En ganske dagligdags fortelling? Om kvinner, menn, barn og flere til Torun Zachrisson, Stockholms Universitet: Ofria sätt att arkeologiskt identifiera trälar Katarina Botwid, Lunds universitet: Från hand till hand Maria Petersson, Riksantikvarieämbetet, UV Öst: Platsens biografi hus och gård som källa till kunskap om individen Anne Carlie, Riksantikvarieämbetet, UV Syd: Vad döljer sig bakom ritualen? Sofie Laurine Albris, Københavns Universitet: At skabe sted et nyt teoretisk blik på arkæologi og stednavne i jernalderens og vikingetidens landskab Ådel V. Franzén, Jönköpings läns museum: Aktörskap i fokus. Familjen Jönsson formar ett landskap En ganske dagligdags fortelling? Om kvinner, menn, barn og flere til Liv Helga Dommasnes Professor, Bergen Museum Universitetet i Bergen, Norge Dimensjonen kjønn gjorde sitt inntog i nordisk arkeologi for nesten 40 år siden, med fokus primært på kvinner, som til da hadde vært ganske usynlige i fortellinger om fortiden. Ganske snart så man at mennesker i sin alminnelighet manglet arkeologien var langt på vei en vitenskap om teknologier og gjenstander som på merkelig vis vandret gjennom land og over kontinenter. Den gryende kjønnsforskningen var således med på å gjøre oss oppmerksomme på at arkeologi bør handle om mennesker. Andre parametre, som for eksempel alder og etnisitet, kom snart til. Med postmoderne tilnærminger har individet i stigende grad kommet i fokus på bekostning av mennesker som del av grupper. I dette foredraget vil jeg forsøke å følge noen hovedtrekk i utviklingen av kjønnsperspektiver i arkeologisk forskning, og hvordan disse kan bidra til å 1
2 synliggjøre mennesker i vår fortid. Hovedvekten vil ligge på Norden, men europeiske perspektiver vil i noen grad bli trukket inn. Jeg vil diskutere fokus og endringer i fokus fra kvinner til kjønnsroller til relasjoner mellom kjønnene sett fra ulike synsvinkler. En annen tilnærming er analyser av kjønn som sådant, biologisk, kulturelt, eller? Uansett er kjønnsperspektiver viktige fordi de introduserer nye aktører og motiver på fortidens arenaer. Slik har de potensiale til å forandre våre oppfatninger av fortidige samfunn, deres oppbygning, dynamikk og drivkrefter bak endringer så vel som stabilitet. Hittil har dette potensialet i liten grad blitt utnyttet, men jeg vil gi eksempler på et par vellykkede forsøk. En viktig erkjennelse bak disse forsøkene er at mennesker i samfunn bare i liten grad handler om store saker som felttog, handelsekspedisjoner eller heltegjerninger. Samfunnet var hovedsakelig der vanlige mennesker levde sine liv. Nå er det på tide at vi vier nettopp dagliglivet vår oppmerksomhet. Ofria sätt att arkeologiskt identifiera trälar Torun Zachrisson, Docent, Institutionen för Arkeologi och Antikens kultur, Stockholms Universitet, Sverige Att vara fri eller ofri var avgörande i det nordiska samhället under perioden En träl var en person i social isolering, präglad av utanförskap; en som saknade ära, ansågs vara utan släkt, tillhörande ägaren. Medvetenheten om de ofrias roll i järnålderns och den tidiga medeltidens samhälle har sakta ökat. Arkeologiska spår av trälar har fått uppmärksamhet på senare år i europeisk forskning. I Norden har den diskussionen bara börjat. Genom en förnyad diskussion, tvärvetenskaplig belysning och omtolkning av olika arkeologiska källmaterial vill jag bidra till att synliggöra ofria människor e. Kr i Sverige. De arkeologiska material jag kommer att diskutera är de fysiska resterna av trälars kroppar som synliggörs i skelettgravar där de gravlagda är placerade på mage, med ansiktet ned mot marken, ibland bundna till händer och fötter. Dessutom brandgravar, som innehållit många individer i samma grav, arkeologiskt identifierbara genom det antal kammar graven innehållit. Bland dessa gömmer sig förmodligen ofria som kan ha dödats i samband med begravningen. Vidare diskuteras fjättrar av järn. Dessa hals och fotjärn kan ses som indikationer på handel med härtagna trälar och påträffas i vikingatida städer, som Birka. Så lyfts miljöer där trälinnornas arbetsredskap, vridkvarnen, förekommer, liksom den vitt spridda östersjökeramiken, en arbetsprodukt som sannolikt framställts av kvinnliga trälar. Slutligen diskuteras de vikingatida runinskrifternas där löysi, fostre och bryte, olika grupper av ofria, främst män, omnämns. Genom att analysera och tvärvetenskapligt belysa miljöer där flera av dessa material uppträder går det att skapa ny kunskap omkring trälar och träldomens materiella kultur. 2
3 Från hand till hand Katarina Botwid, Doktorand, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, Sverige Frågan om hantverkarens roll i forntiden har diskuterats ur många olika perspektiv. I den här framställningen vill jag lyfta frågan ur ett hantverksperspektiv. Vad kan en metod som belyser den hantverkande människans vardag och sysselsättning bidra med till den arkeologiska diskussionen? Hur kan en tolkning av hantverksskicklighet i en bosättning eller en trakt stimulera till nya frågeställningar? Det kan verka som ett onödigt besvär att lyfta teoretiska frågor gällande praktisk hantverkskunskap men den tystnad som råder mellan den praktiska och den teoretiska sidan av arkeologin är för mig ett problem. Det finns så många självklarheter för mig som professionell keramiker och arkeolog att det skulle vara lätt att fastna i ett ställningstagande som på olika sätt utesluter en teoretisk metodutveckling eller diskussion. Metoden hantverkstolkning kan användas för att fastställa hantverksskicklighet i ett arkeologiskt material men här finns flera frågor att ställa. Vem var hantverkaren? Hur använde hon/han sin omgivning? Hur byggdes verkstäder för ändamålet? Hur avtecknar sig keramikaktiviteter i markytan? Praktisk och språklig erfarenhet har vi gemensamt allihop därför är det viktigt att försöka överbrygga problemen och nå en kombination av teoretisk praktisk förståelse för de förutsättningar och möjligheter som den forntida hantverkaren ställdes inför. Jag vill här dela med mig av erfarenheter och diskussioner gällande tolkningar av aktivitetsytor för att väcka nya tankar. Exemplet som används gäller en nytolkning av en gårdsbildning (från romersk järnålder utanför Helsingborg). Platsen visade intressanta tecken på att kunna ha fungerat som en hantverksgård för keramiktillverkning och nytolkningen kom att påverka en följande utgrävning i området. Det tvärvetenskapliga projekt som här påbörjats kommer att belysas ur olika aspekter. 3
4 Platsens biografi hus och gård som källa till kunskap om individen Maria Petersson, Arkeolog, Fil. Dr, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, Linköping, Sverige I slutet av 1990 talet publicerade Fokke Gerritsen en artikel där han föreslog att man genom att studera husets biografi d v s levnadshistoria bättre kan belysa idéer och tabun förbundna med byggnadernas uppförande, användning och övergivande. Gerritsens tes var att bronsålderns bostadshus i Holland användes endast under en generation och sedan övergavs av skäl kopplade till tabu mm. Spår av ritualer kopplade till invigning och övergivande identifierades. Mads Holst menar att t ex gårdarna i Hodde endast använts under en generation av orsaker kopplade till germanska släktskapssystem samt arvs och giftermålsbestämmelser. Den teoretiska ingången i materialet innebär ett mycket detaljerat studium av byggnadslämningar och andra spår på boplatserna. Detaljeringsgraden gör att beslut rörande den fysiska miljön framträder. Spår av handlingar kan tolkas på ett mera konkret och mindre schablonmässigt vis. Besluten speglar det sammanhang vari de fattats, det kan röra sig om rituella föreställningar, ekonomi, social organisation, gender etc. Jag avser att på detta vis diskutera några platser i Östergötland, där detta teoretiska synsätt applicerats redan under utgrävningsfasen. Vad döljer sig bakom ritualen? Anne Carlie Arkeolog, Docent Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd Lund, Sverige Studiet av offerplatser har en lång tradition inom arkeologin och med den har även följt ändrade synsätt och tolkningsperspektiv. Medan man i äldre forskning ofta lade stor vikt vid källkritiska problem att uttolka spår efter offerhandlingar i arkeologiskt material, har de senaste tio till femton åren präglats av det motsatta förhållandet och ett stadigt ökande intresse bland arkeologer för frågor kring fornskandinavisk religion. Med nya teoretiska perspektiv och inspiration från våra grannvetenskaper följer även andra frågor: Hur såg de förkristna offerritualerna ut? I vilka sammanhang utfördes de och för vilka syften? Vad vet vi om hur kulten förrättades? Fanns det olika kultledare och vilka funktioner hade dessa? 4
5 Ett alltför ensidigt fokus på det religiösa innehållet kan dock leda till tolkningsproblem. De flesta fornskandinaviska offerplatser uppvisar inte en lång och bruten kontinuitet över tiden; utan de karakteriseras istället av diskontinuitet och ändrade bruk där spår efter rituella såväl som vardagliga handlingar ofta samsas sida vid sida. För att förstå vad dessa handlingar representerar bör vi se på ritualer utifrån även andra förståelsehorisonter än enbart religiösa. Ritualer utgör formaliserade handlingar som måste utföras efter på förhand bestämda regler för att erhålla särskilda kvaliteter. Genom dessa kvaliteter blir ritualen ett medel för olika aktörer att skapa och reproducera sociala relationer. Ritualiserade handlingar utgör därmed även strategier för att skapa och upprätthålla maktrelationer. Genom att se på ritualer, inte bara som ett uttryck för religiösa föreställningar, utan som sociala strategier för olika aktörers avsikter och ambitioner, öppnar vi upp för nya tolkningsperspektiv. Varför utfördes ritualerna? Vilka syften tjänade de och för vem? Vilka var aktörerna och vilka intressen sökte de hävda? I mitt inlägg avser jag att diskutera hur man genom att se på ritualer som sociala strategier utifrån ett aktörsperspektiv kan nå en ökad förståelse av platsers ändrade bruk. Detta gör jag med utgångspunkt från nyligen genomförda undersökningar av ett bebyggelse och offerplatskomplex från romersk järnålder och vikingatid vid Lindängelund i södra Malmö. At skabe sted et nyt teoretisk blik på arkæologi og stednavne i jernalderens og vikingetidens landskab Sofie Laurine Albris Stud. Mag. Det humanistiske fakultet, SAXO Instituttet, Københavns Universitet Danmark De ældste stednavne er en lokalt forankret sproglig kilde til fortidens menneskers kommunikation om steder i landskabet. Stednavne har længe været anvendt i forbindelse med arkæologi, men traditionelt har arkæologer, med metodiske vanskeligheder, søgt at bruge stednavne til at rekonstruere historiske processer. En teoretisk diskussion af forholdet mellem stednavne, arkæologisk materiale og fysiske omgivelser har imidlertid ikke været fremtrædende. Her foreslås at et syn på navngivning og navneoverlevering som praksisser, der afspejler menneskets opfattelse og brug af rum og sted i landskabet, kan tilføje nye perspektiver til det arkæologiske studie af bebyggelse og landskab i jernalder og vikingetid. Skønt det kun er et fragmentarisk billede, giver de ældre stednavne et 5
6 fænomenologisk indblik i fortidens menneskers ordning af rum, uden forankring i forskerens subjektive landskabsoplevelse. Samtidig er det en vigtig pointe, som f.eks. er demonstreret af den britiske arkitekturforsker Bill Hillier, at rummets konkrete kvaliteter har en afgørende, skabende rolle i det sociale liv. I forlængelse heraf og inspireret af den britiske antropolog Tim Ingold, opfattes de praksisser, der producerer stednavne og arkæologi derfor som forankret i omverdenen. Begge kildematerialer er udtryk for, hvordan mennesket skaber steder gennem fortolkning af omgivelserne, og hvordan bestemte valg gør landskabet til et socialt miljø. Gennem disse teoretiske perspektiver og spejlingen af resultaterne af de to discipliner, stednavneforskning og arkæologi, kan etablerede ideer støttes eller udfordres. Dette illustreres og diskuteres i oplægget gennem en komparativ analyse af arkæologi, stednavne og landskab omkring den arkæologiske centralplads fra germansk jernalder og vikingetid i Boeslunde Neble på Sydvestsjælland i Danmark. Aktörskap i fokus. Familjen Jönsson formar ett landskap. Ådel V. Franzén, Antikvarie, Fil Dr, Jönköpings läns museum Jönköping, Sverige Under tidigmedeltid var Bollarp en gård i Vireda socken. Under senmedeltid kom gården att läggas öde till följd av den senmedeltida agrarkrisen. Den demografiska uppgången under tidigt 1500 tal tillsammans med Gustav I s positiva inställning till nybyggen ledde till att en ny gård etablerades i Bollarp ca Denna gård kom att bestå till ca 1620, då dåvarande brukare Lars Jönsson med familj, flyttade till en annan socken. Efter detta kom Bollarp att ligga som ängs och hagmark till grannbyarna Kieryd och Släthult i Vireda socken, tills ett soldattorp etablerades strax intill resterna efter 1500 talsgården kring Soldattorpet, Lövhult, var bebott fram till ca 1960 och det mest framträdande spåret efter denna bebyggelseperiod är en kallmurad källare och välröjda torpåkrar. I Bollarp kan vi avläsa de demografiska ökningarna under tidigmedeltid, under 1500 tal och efter 1750 i form av bebyggelseetablering. Vi finner även att bebyggelsen överges under den senmedeltida agrarkrisen och att torpet Lövhult frånflyttas på 1960 talet i samband med småbruksdöden talsgården i Bollarp står i fokus på detta seminarium. Gården utgör ett exempel på hur vi kan triangulera mellan olika källor för att få öga på aktörerna och se hur de har format ett landskapsrum. Rättshistoriska källor och andra kamerala källor, äldre kartor och arkeologiskt material ger oss fragment att pussla ihop. Vi kommer aldrig att kunna skriva den sanna historien om Lars Jönsson och hans släkt, men vi kan slå fast en del, med sannolikhet hävda annat och slutligen gissa i form av hypoteser som kan prövas mot de källor som står till buds. 6
7 Det är fyra punkter som framför allt skall lyftas fram i detta sammanhang: Hur tar man upp ett nybygge? Hur formar man ett landskap? Bollarps bostadshus är försvarligt byggd med bland annat en kraftig spismurskonstruktion, men troligen byggdes gården under en ganska kort tid. Vi har antydan till en initialfas där det gäller att bara få tak över huvudet och en utbyggnadsfas som bör ha gjorts mycket kort tid därefter. Vilken tanke fanns bakom placerandet av huset? Hur snabbt röjde man de nya åkrarna? Hade man nytta av de röjningar som gjorts redan under medeltid? Hushållets sysslor. Det arkeologiska materialet från Bollarp är rikt och det speglar hela hushållets sfär från brödbak och slakt till åkerbruk och smide. Vi kan konstatera att tre generationer bebor Bollarp. Det föds barn här. Det har medvetet lagts fokus på att hitta barnens föremålsvärld i materialet och med rätt inställda ögon kan man hitta detta. Bisysslan, en huvudsyssla? 1500 talets nybyggen i Norra Småland präglades av ensädesåkrar av ringa areal medan den etablerade bygden praktiserade tresäde. I Bollarp slår smidesverksamhet igenom i materialet och frågan är om smidet varit den ekonomiskt mest lönande sysslan, medan jordbruket närmast var en bisyssla? Bisysslorna syns sällan i källmaterialet som främst koncentrerar sig kring åkermark och boskap. Materialet i övrigt tyder dock inte på att Bollarp var en fattig gård. Familjen Jönsson flyttar kring 1620 från Bollarp till byn Sättra i Linderås socken. Sett med dagens ögon på 1600 talets ekonomi skulle vi säga att de byter upp sig. Sättra är Bollarps motsats. Medan Bollarp låg höglänt i en utmarkskontext på höglandet ligger Sättra i slättbygd. Här bedrevs ett tresädesbruk och här fanns vidsträckta ängsmarker. Ekonomin byggde här på andra förutsättningar än i Bollarp. Var fanns de ekonomiska förutsättningarna för detta byte? I Bollarps fall kan vi befolka det förflutna med aktörer, men utan att dikta upp dem, de finns redan där i de olika källmaterial som står till buds när man studerar efterreformatorisk tid. Vi kan med stor sannolikhet säga något om hur dessa aktörer gör val och påverkar landskapet. 7
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merVad lär ni eleverna? 2
Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merarkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merSprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merRiseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21
2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv
Läs merHogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY
I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merByggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun
1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje
Läs merSchaktning på Torget i Vimmerby
Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merUtåtriktad verksamhet vid Gyllins Trädgård Thomas Persson
Utåtriktad verksamhet vid Gyllins Trädgård Thomas Persson I samband med den arkeologiska undersökningen vid Gyllins Trädgård bedrevs utåtriktade verksamheter i form av två Arkeologiaftnar, ett antal pedagogiska
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs merIntegrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling?
Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling? Morten Clemetsen Aurland Naturverkstad AS/ NMBU Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB Uppsala 20.oktober 2015 Norges miljø- og biovitenskapelige
Läs merDen kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla?
Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Cecilia Ferm Thorgersen Professor i musikpedagogik Luleå Tekniska Universitet (Lektor i estetiska lärprocesser Uppsala Universitet) FN Artikel
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merAntikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Läs merHeda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt
Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,
Läs merSociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser
Sociala innovationer och socialt entreprenörskap Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser Några förändrade perspektiv påverkar inriktningen på
Läs meri har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte.
i har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte. V Aktiviteterna under året har bestått av bl a föreläsningar, kulturminnesvandringar, inventering, utgrävningar,
Läs merVar går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett
Läs merKungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport
Läs merSÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merEn järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro
Södra Lindhult 2008, startsida Södra Lindhult 2008 En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Startsida Loggbok 1 2010-01-18 Härdarna som eventuellt har med bronsgjutning att göra. Karta över
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merFIRST LEGO League. Stockholm 7-9 2012
FIRST LEGO League Stockholm 7-9 2012 Presentasjon av laget Szhwampzch Vi kommer fra Enköping Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 14 gutter. Vi representerer Korsängsskolan
Läs merIllaren och det skånska köket genom historien
Illaren och det skånska köket genom historien Utvecklingen av människans matlagning har varit en långvarig process. Sederna och sätten har spridit sig från plats till plats samtidigt som lösningarna har
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat
Läs merFIRST LEGO League. Borlänge 2012
FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type
Läs merLAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAÄ 138:1 HAGSÄTTER 21:35 BORGS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Lakvattendamm över Hagsätter gård
Läs merFIRST LEGO League. Västerås 2012
FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan
Läs merEL TILL NYA TOMTER I SKÖLSTAD
RAPPORT 2015:33 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING EL TILL NYA TOMTER I SKÖLSTAD INVID RAÄ 86, 114-117 OCH 133 SKÖLSTAD 1:3, 1:6 OCH 1:9 VIKINGSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT
Läs mer3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.
3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan. 3. Skiss i skala 1:1000. Visar bron när den är öppnad för båttrafik. Flytbryggor
Läs merFibertillskott i Övra Östa
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2014:31 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fibertillskott i Övra Östa Övra Östa 3:7, 1:2, 5:1, Knista kyrka 1:1, 1:2, Tegelsta 1:1, Knista socken, Lekebergs
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merNy gatubelysning i centrala Skänninge
Rapport 2013:40 Arkeologisk förundersökning Ny gatubelysning i centrala Skänninge RAÄ 5 Strandgatan, Gullringsgatan, Vistenagatan, Tvärgränd, Gröngatan, Västra Kyrkogatan och Follingegatan Skänninge stad
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merPlanerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland
Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk
Läs merIgenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland
Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20 Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merBESLUT 1(7) Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap 14 KML att kostnaden skall betalas av Er.
BESLUT 1(7) Vår referens Miljöavdelningen Kulturmiljösektionen Anders Wihlborg 040/044-25 22 77 Malmö stad Fastighetskontoret Att: Torbjörn Råberg 205 80 MALMÖ Tillstånd enligt lagen (1988:950) om kulturminnen
Läs merKlovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Läs merNY VATTENLEDNING I SMEDSTAD
RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAÄ 398:1 SMEDSTAD 1:4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Ny vattenledning i Smedstad Innehåll Sammanfattning...........................................................
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merRapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson
Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson Rapport 2014:16 Slottsvången 8 Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun.
Läs merSkräpgrop i Husby 7:2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Skräpgrop i Husby 7:2 Glanshammar 33:1 och 185:1 i Glanshammar socken, Örebro kommun i Närke Ebba Knabe
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Om finnarnas svårigheter i att förstå danska Tove Skutnabb-Kangas Sprog i Norden, 1975, s. 77-83 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive
Läs merRepatriering på gott och ont : debatt om utlämning av benmaterial Berggren, Åsa Fornvännen 2005(100):4, s. [281]-283
Repatriering på gott och ont : debatt om utlämning av benmaterial Berggren, Åsa Fornvännen 2005(100):4, s. [281]-283 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2005_281 Ingår i: samla.raa.se Debatt Repatriering
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merTeckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd
Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merVanliga frågor, VA-ledningsarbeten i Utäng
1 (6) Kommunkansliet Tekniska avdelningen Vanliga frågor, VA-ledningsarbeten i Utäng Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna begrepp
Läs merVÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Läs merSÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.
41464_sö_23 05-12-28 10.11 Sida 1 Nr 23 Avtal med Norge om ändring av och tillägg till avtalet den 7 augusti 2002 (SÖ 2005:22) om den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merDomherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001
Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns
Läs merTexten är publicerad på Internet av projektet Öländska resor. Öländska hamnar Av Torbjörn Sjögren, 2000-03-05
Texten är publicerad på Internet av projektet Öländska resor Öländska hamnar Av Torbjörn Sjögren, 2000-03-05 Genom olika källor, kart- och fältstudier kan flertalet av Ölands hamnar och fiskelägen beläggas
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merEkonomibyggnad Bondevrak 1:9
Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning
Läs merVälkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering
Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu
Läs merArkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Läs merLevande forntid Förslag och idéer för aktiva arkeologiska utställningar För hembygdsföreningar
Levande forntid Förslag och idéer för aktiva arkeologiska utställningar För hembygdsföreningar Sandra Lundkvist Internationella masterprogrammet i arkeologi & antikens historia Lunds universitet, VT15
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merTitta in i medeltiden
Titta in i medeltiden Instruktioner för genomförandet av specialmärket Historikern godkänt av Finlands Scouter på Aboa Vetus & Ars Nova -museet Välkommen att undersöka historia! Att undersöka och studera
Läs merEfter att ha bekantat oss med de enskilda husen
Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna
Läs merSÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling
Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merReflektioner från LISAs avslutningskonferens
Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Datum: 9 maj 2012 Plats: Varbergs kurort En väg in Möten 1 gång i månaden där entreprenörer/arrangörer får träffa alla berörda enheter på en gång. För att sedan
Läs merGrupparbete L ÄR ARHANDLEDNING TRO, HOPP & KÄRLEK. Sjömanstatueringar. www.sjohistoriska.se
Grupparbete Sjömanstatueringar L ÄR ARHANDLEDNING TRO, HOPP & KÄRLEK 1 Grupp 1 I er hand har ni fått ungefär 10 stycken tatueringsförlagor/stenciler. Förlagorna var bilder som tatueraren visade upp för
Läs merRapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum
Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och
Läs merDen gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning
Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial
Läs merMinnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314
Minnesanteckningar från Susanna Anderstaf 160314 Vilken barndom lever våra barn i? Att fira olika traditioner Man kan bli som de orden vi klär oss i, vi blir som vi berättar om oss och när vi berättar
Läs merVerksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015
Verksamhetsberättelse Djurens Rätt Örebro 2015 Vilket år det har varit! Det här kommer bli svårt att sammanfatta på några få sidor. Det har hänt så mycket inom vår lokalavdelning att det skulle ta upp
Läs merDet andliga klimatet hos den romerska familjen Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid
Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid Linnéa Johansson, fil. mag. i antikens kultur och samhällsliv När kejsar Augustus kom till makten, lät han på många olika sätt reformera
Läs merTallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården
TallgårdenNytt Månadsbrev mars-april månad 2012. Finns även att hämta på förskolans hemsida, www.mjolby.se Redaktör Pia Adlertz, pia.adlertz@mjolby.se I huvudet på Linda Hej alla föräldrar Äntligen börjar
Läs merNyupptäckt stensättning i Tahult
UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt stensättning i Tahult Västergötland, Landvetter socken, Tahult 4:21 med flera Dnr 421-649-2012 Gisela Ängeby UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING
Läs merArkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1
UV VÄST RAPPORT 2000:7 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för golfbana i Alvered etapp 1 Västergötland, Mölndals kommun, Fässbergs socken, Alvered 1:18 m.fl., Balltorp 1:124 Gundela Lindman UV
Läs merOtraditionella matematikuppgifter
Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs merArkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merSärskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Läs merMotivation för bättre hälsa
Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt
Läs merArkeologisk utredning. Gråmunkehöga. Utredning inför planerad byggnation. Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun. Per Frölund 2003:04
Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation Gråmunkehöga Funbo socken Uppsala kommun Per Frölund 2003:04 Arkeologisk utredning Gråmunkehöga Utredning inför planerad byggnation
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merSkogholm 2, fornlämning 89 & 90
Arkeologisk förundersökning 2015 Skogholm 2, fornlämning 89 & 90 STALLBYGGE Fosie socken, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015 Skogholm 2, fornlämning
Läs merSKOLVERKSAMHET. - Introduktion - Fotevikens Museum
SKOLVERKSAMHET - Introduktion - med Vikingareservatet och Koggmuseet har lång erfarenhet av arbetet med barn och ungdom. Platserna erbjuder spännande möjligheter i undervisningen. Fotevikens museum Välkommen
Läs merINRE FÖRFLYTTNINGAR. Jill och Ulf Ekberg ger en förnimmelse av rörelse
Jill och Ulf Ekberg Keramik, måleri och skulptur Göteborgs Konstförening 10/5-1/6 INRE FÖRFLYTTNINGAR Jill och Ulf Ekberg ger en förnimmelse av rörelse Jill och Ulf Ekbergs skapande ger en förnimmelse
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merLjusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs mer