Nu är det dags för nästa steg. Nyhetsbrev Nr 12, i Stockholm Mälarregionen

Transkript

1 i Stockholm Mälarregionen Nyhetsbrev Nr 12, Nu är det dags för nästa steg Hur klarar vi trafikeringen i dag och i framtiden? Och hur rustar vi inför nästa planeringsomgång? Den 8 juni höll Mälardalsrådet och MÄLAB en dag om infrastruktur och kollektivtrafik. Nils-Gunnar Billinger, regeringens utredare, Helene Hellmark Knutsson (S), ordförande i Mälardalsrådet, Ingemar Skogö, landshövding i Västmanlands län och Erik Weiman (M), landstinget Uppsala län bidrog till mobiliseringen.

2 Det blev många diskussioner, både spontant i pauser och under själva konferensen, vid Mälardalsrådets och MÄLAB:s dag för infrastruktur och kollektivtrafik. Regionen i startgroparna för nästa planeringsomgång Ingen vet exakt när nästa planeringsomgång för infrastrukturen kommer. Men när den kommer gäller det att vara förberedd. Det är dags för En bättre sits version 2.0 att ta tag i stafettpinnen, säger Helene Hellmark Knutsson, ordförande i Mälardalsrådet. Regeringens utredare Nils-Gunnar Billinger har lämnat förslag till regeringen om ett nytt arbetssätt inför nästa planeringsomgång av infrastruktursatsningar (läs mer om utredningen på nästa uppslag). När den dagen kommer gäller det för vår region att vara rustad. Men hur ska det ske? Det bästa sättet att rusta sig inför nästa planeringsomgång är att utnyttja det man lärde sig i den förra En bättre sits-processen. Många har vittnat om det arbetet som en gemensam kraftansträngning som gav gott resultat, men som nu gått lite i träda. Nu är det dags för En bättre sits version 2.0 att ta tag i stafettpinnen. Det säger Helene Hellmark Knutsson (S), Stockholms läns landsting och nybliven ordförande för Mälardalsrådet. Helene Hellmark Knutsson (S). Nya politiker i processen Hon menar att det är extra viktigt att förmedla de kunskaper man drog av En bättre sits eftersom det nu kommit in ett antal nya politiker i processen som inte är fullt insatta i det processarbete som gjorts. Dessutom behöver vi nya kunskapsunderlag för att komplettera och utveckla visionen. Sist hade vi Citybanan som ett sorts gemensamt identifierat objekt att enas kring. Något sådant objekt har vi inte än. Vi måste identifiera den stora visionen och vilket eller vilka objekt som symboliserar den. Kanske, menar hon, kan visionen att man ska kunna pendla vart som helst inom regionen på max en timme vara ett sådant objekt. Tempot måste höjas Erik Weiman (M), Landstinget Uppsala län, håller med om att tempot måste höjas. Vi kan inte slå oss till ro. Vi måste säga till regeringen att satsningarna på storstadsregionen måste fortsätta. Vi fick ganska bra utväxling av En bättre sits men det räcker inte på långa vägar om vi ska klara utmaningen vår region står inför, säger han. Erik Weiman (M). Även Ingemar Skogö, landshövding Västmanland, är beredd att skriva under på Helene Hellmark Knutssons agenda. Vi tänker ungefär likadant. Man måste göra hemläxan. En bättre sits var ett bra arbetssätt, men vi måste ta fram mer underlag för att visa att om samhället ska kunna utvecklas måste transporterna fungera. Inte börja om Det är i sig inte konstigt att En bättre sits-dynamiken tappat fart i och med senaste valet, menar Helene Hellmark Knutsson. Men det är hög tid att få processen i rullning igen. Det måste vara en diskussion för Mälardalsrådets styrelse, och de behöver sätta ned foten, säger hon och fortsätter: Vi behöver inte börja om från början, vi kan använda oss av exempelvis de stråkgrupper vi hade senast. Men processen behöver kompletteras och utvecklas.

3 De viktiga prioriteringarna måste göras gemensamt Hur ska regionen samverka för att nå framgång? Oavsett eventuell regionbildning så måste vi fortsätta att göra de viktiga prioriteringarna för infrastrukturen gemensamt. Vi får inte släppa taget om infrastrukturen, men vi får inte heller glömma trafikeringen, säger Elisabeth Unell (M), Västerås stad. Jonas Karlsson (S), Örebro läns landsting, pekar på erfarenheterna från arbetet med En bättre sits. Det spelar ingen roll om man bor i Örebro eller Uppsala, flaskhalsarna berör oss alla. Nu är vi i ett nytt läge, med nya politiker. En bättre sits är en process som vi har gjort en gång, men det är något vi måste hålla liv i hela tiden. Vikten av samsyn Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör vid Trafikverket, poängterar också vikten av samsyn: Det är bra att ni samarbetar. Det var en styrka inte minst under den senaste planeringsomgången där regionen kom ut bättre just för att det fanns en samsyn. Klarar ni inte detta själva gör någon annan prioriteringarna åt er. Både Jonas Karlsson och Elisabeth Unell håller med om behovet av fortsatt gemensam samsyn i regionen. Vi kan aldrig titta inom ett län och tro att det räcker. Vi måste vara ännu mer samspelta framöver. Både trafikering och infrastruktur kräver större Jonas Karlsson (S), Örebro, värnar det storregionala perspektivet. Huvudskälet till att vi sitter här idag är Mälarbanan. Det viktigaste för Örebro kan vara investeringar i Stockholm. tag över regiongränser, säger Elisabeth Unell. Större behov och större brister I dag är behoven större och bristerna också. En bättre sits har varit lärandeprocess där vi kunnat ta gemensamt ansvar för prioriteringarna. Vi behöver Övriga Sverige vinner på att Mälardalen växer. Bättre infrastruktur och kommunikationer i Mälardalen gynnar hela landet, menar Elisabeth Unell (M), Västerås. göra det igen, säger Jonas Karlsson. Elisabeth Unell framhåller också vikten av ett tydligt biljettsystem. Vi måste ha ett gemensamt system som man förstår sig på. Första steget är taget, men mycket återstår att göra, säger hon. Stockholm är hårdast drabbat Om det inte genomförs omfattande satsningar bland annat för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken kommer kostnaderna för arbetspendlingen att öka väsentligt under kommande år. I förlängningen kan det begränsa de regionala och nationella tillväxtmöjligheterna. Stockholm är hårdast drabbat av storstadsregionerna och kommer trots stora investeringar att ha fler flaskhalsar 2030 än i dag, både på vägar och spår. Trängseln på vägnätet beräknas att vara fem gånger större i kölängd räknat. Krister Sandberg, utredare, Trafikanalys Stor utmaning att komma i kapp Nu är det dags att ta nästa steg och hitta formerna för det fortsatta samarbetet. Den stora utmaningen för Stockholm-Mälarregionen är att komma i kapp med infrastrukturen. Väl fungerande infrastruktur och transporter är avgörande för att regionen ska klara trycket utifrån i form av globalisering och trycket inifrån i form av befolkningstillväxten. Vi måste dessutom klara utmaningen att göra transportsystemet mer klimatsmart. Anna Lundgren, Mälardalsrådets generalsekreterare

4 Utredaren vill se tydligare roller vid medfinansiering Det bästa rådet till regionen om regeringen gör som utredarna föreslår: Ha färdiga planer i byrålådan. Det säger regeringens utredare, Nils-Gunnar Billinger, om förslaget till nytt planeringssystem för infrastrukturen. Grundtanken i det nya förslaget är att processen ska bli mer förutsägbar. Tittar vi på de senaste 20 åren så har intervallerna mellan inriktningsbeslut varierat och ingen vet riktigt när nästa beslut om långsiktiga planer skall fattas, säger Nils-Gunnar Billinger. Utredningen föreslår att planeringssystemet blir repetitivt och följer mandatperioderna. Systemet ska också bli mer flexibelt och processen kortas. Utredarna har även sett över roller och mandat vid medfinansiering. Vi ser att medfinansiering är bra i sig. Det skapar kreativitet när olika nivåer förhandlar och det kan i bästa fall leda till att 1+1 blir 3. Det som är mindre bra är att det har sett väldigt olika ut i olika projekt och det kan vara svårt att veta om det som man kommit överens om är en avsiktsförklaring eller ett avtal. Nils-Gunnar Billinger talar om en gråzon mellan de statliga och de kommunala ansvarsområdena. I vilka lägen är det lämpligt att stat och regioner samarbetar? Här är det önskvärt med en större tydlighet från statens sida så att kommuner och regioner vet vad staten vill och vad man ska förhålla sig till. Nils-Gunnar Billinger tycker också att det är bra att politikerna får ett större inflytande med det nya förslaget. Förslaget till nytt planeringssystem ska nu ut på remiss. En proposition från regeringen väntas komma våren Det nya förslaget skiljer sig från Trafikverkets tidigare förslag främst genom att de är något enklare med något färre kontrollpunkter. Politikerna får också en större roll i det nya förslaget, berättar Nils-Gunnar Billinger, regeringens utredare. Hur får vi en bättre sits i framtiden vad gäller trafikering och planering? Jonas Bruce, Trafikverket: De stora infrastrukturprojekten kommer inte att bli verklighet i närtid. Därför är det viktigt att komma överens om en samsyn om hur vi ska fördela och använda den kapacitet som finns för att kunna klara de kommande tio åren. Det är nog regionförbunden som måste vara drivkraften i de frågorna. Står de enade blir det lättare att få med sig övriga aktörer. Elena Dingu-Kyrklund (V), Stockholms läns landsting: Den stora svårigheten är förstås att kunna balansera de behov som finns i olika delar av regionen. Det krävs en samsyn över länsgränserna för att vi ska nå framgång, inte minst när det gäller att få gehör för finansieringen. Sedan gäller det också att vi kan gå från ord till handling. Lars-Göran Bromander (S), Håbo kommun: Vi vet ju ganska väl vilka flaskhalsar som måste åtgärdas. Viktigt att vi jobbar för att få fortsatt samsyn i trafikerings- och planeringsfrågorna. Här har Mälardalsrådet en viktig roll att spela. Skåne och Västra Götaland har tack vare regionbildningen bättre förutsättningar än vår region att tala med en röst, men vi får helt enkelt anstränga oss lite mer. Lars-Erik Aili (FP), Nykvarns kommun: Det första steget är att få den trafik som redan finns att fungera. Därefter kan vi se på möjligheterna att utöka trafiken, vilket är nödvändigt för att klara behoven. Samverkan är viktig både mellan kommunerna och med andra aktörer i regionen. Kaoset på Svealandsbanan med inställda och överfulla tåg har i alla fall gjort att vi har fått igång en dialog med SJ och Trafikverket.

5 Trafikverket gör översyn av hela transportsystemet Hur ser transportsystemet och framför allt järnvägen ut 2050? Det ska Trafikverket svara på i en utredning som ska vara färdig nästa år. Trafikverket genomför, på uppdrag av regeringen, en utredning om hur järnvägsnätet och transportsystemen ska se ut Några av de punkter regeringen bett Trafikverket att se över är flaskhalsar, behov av följdinvesteringar, hur ekonomiska styrmedel (exempelvis ramavtal) kan nyttjas och hur drift- och underhållsarbete kan bidra till en effektivitetsökning. Två etapper Arbetet är indelat i två etapper, där den första avhandlar kapacitetshöjande åtgärder för järnvägen fram till Järnvägssystemet håller inte tillräckligt bra standard. Två tuffa vintrar har visat det. Men det är inte hela sanningen. I grunden är det ett angenämt problem: vi har ett all time high på antalet resande. Det är roligt men andra sidan av myntet är problem med tillförlitligheten. Vi utnyttjar ett system i grunden byggt i slutet av 1800-talet väldigt hårt, säger Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör på Trafikverket. I den första delen av utredningen, som ska vara färdig senare i år, genomförs en behovs- och bristanalys för att hitta kapacitetshöjande åtgärder för järnvägen genom revidering av den nuvarande nationella planen för transportsystemet. Dels inom befintlig ram, dels vid omfördelning inom planperioden, men även vid eventuell ökning av medel. Bläcket har knappt torkat för den nuvarande infrastrukturplanen till 2021 när vi sättter igång en utredning om transportsystemet, konstaterar Lena Erixon, ställföreträdande generaldirektör vid Trafikverket. Lena Erixon menar att det är viktigt med nya investeringar, men att vi också måste underhålla det system vi har. I jämförelse med andra länder ligger vi väldigt lågt vad gäller underhåll. Fram till 2050 I etapp två, som ska presenteras nästa år, tittar Trafikverket på hela transportsystemet fram till 2050, dock med fokus på järnvägen är oändligt långt borta. Eller? Nej. De beslut vi tar nu kommer att ha betydelse även då, till exempel vad gäller höghastighetsbanor. Det är därför viktigt att lägga rätt inriktning på besluten, säger Lena Erixon. Arbetet i etapp två är indelat i tre delar: 1. Identifiera var i järnvägssystemet kapacitetsbrister föreligger och kan uppstå, med hänsyn till transportbehovet. 2. Skapa underlag för analyser. 3. Belysa olika tänkbara utvecklingsstrategier för det svenska transportsystemet med fokus på järnväg. Långsiktiga utmaningar för regionen Befolkningstillväxt. Klimatkrav. Intecknade trängselskatter. Långsiktigt står Stockholm-Mälardalen inför en rad utmaningar för att kunna fortsätta vara en globalt attraktiv region. Sven-Inge Nylund (bilden) vid Regionplanekontoret i Stockholms läns landsting, pekar ut några utmaningar: Befolkningsutvecklingen är en trevlig kurva som pekar uppåt. Trenden är starkare än i planen. Vi ökar med ett Sundbyberg varje år. Hur ska vi klara transporternas klimatpåverkan samtidigt som pendlingen ökar och vi pendlar allt längre sträckor i takt med yrkeslivets specialisering? Avgörande för vår vilja att pendla är kostnaden. Vi vet inte i dag hur mycket framtidens pendlare måste betala för sina resor. Godstrafiken. Hur löser vi de tunga lastbilstransporterna? En större del måste gå via sjö- och spårtrafik. Vi har fått med hyggligt mycket i infrastrukturplanen fram till 2020, menar Sven-Inge Nylund men ser farhågor för utfallet nästa period. Vi kan inte göra om tricket med Förbifart Stockholm som delvis finansieras av trängelskatten. De intäkterna är intecknade för ett antal år framåt. Dessutom har vi utmaningen att klara upprustningen av det befintliga systemet. Men den största utmaningen, enligt Sven-Inge Nylund, är den relativa litenheten och att det finns 200 regioner i världen som är större. Stockholm-Mälarregionen är i ett globalt perspektiv en ganska liten och glest befolkad region. Vi är egentligen lite för små för att kalla oss en storstadsregion så därför är det en utmaning att ändå kunna vara attraktiva och ledande. 8,5 miljarder kronor. Så mycket kostar trafikförseningar till och från jobbet samhället årligen, enligt en rapport om arbetspendling i de tre storstadsregionerna från Trafikanalys.

6 Det vi ska leverera är en infrastrukturplan som sträcker sig ut i regionen, ut över länsgränserna. Det är det som är det intressanta, säger Christer G Wennerholm (M), Stockholm läns landsting. I debatten om gemensam målbild: Regionfrågan får inte sätta käppar i hjulet för det här arbetet. Och det bör finnas en samsyn som är så bred att man kan hålla styrfart även om det är val vart fjärde år och politiker byts ut, säger Lars Eriksson (S), Landstinget Västmanland. Fungerande vardag Det är tydligt att Östergötland är en del av Storstockholm. När En bättre sits blir en ännu bättre och större sits, då borde vi vara med där, säger Jan Owe-Larsson (M), Regionförbundet Östsam. och framtidens välfärd Har vi en gemensam målbild för den framtida trafiken? I så fall: hur når vi dit? Här är tre politiker som ger svar på tal: Christer G Wennerholm (M), Stockholms läns landsting, Lars Eriksson (S), Landstinget Västmanland, Jan Owe-Larsson (M), Regionförbundet Östsam. Vilken är den största framtida utmaningen när det gäller infrastrukturen i vår region? Christer G Wennerholm: Att se till att människors vardag fungerar. Varje dag är det många som åker till och från Stockholm för att arbeta. Vårt uppdrag måste vara att se över de organisatoriska gränserna som finns för att lösa deras bekymmer. Vi har börjat bra, det finns en grund att stå på. Vi har spår, det behövs visserligen fler, men vi har en struktur som ligger utlagd. Det sker saker. Jan Owe-Larsson: Varför håller vi på med det här? Jo, för att klara Sveriges framtida välfärd. För att den ska finnas är arbetslinjen det viktigaste verktyget pendlingen måste fungera. Fungerar pendlingen fungerar också företagen, då får de rätt personal till rätt jobb. Och får de rätt personal klarar vi framtida välfärd. Allt vi talar om måste vara medel för att nå dit. Därför blir jag lite ledsen när det är så svårt att få stat och regering att förstå det här. Det är dags att gå till aktion! Lars Eriksson: Jag vill lägga an ett Västmanlandsperspektiv. Befolkningen i vårt län har inte ökat sedan 70-talet, i stället har omflyttningen skett inom länet. Vi vill arbeta för att trygga välfärden hos oss för att folk ska kunna flytta till oss. I dag ser vi att människor flyttar till Västmanland bara för att sedan flytta ut igen eftersom kollektivtrafiken inte fungerar. Det krävs bättre samordning mellan trafiken i hela Mälardalen. En bättre sits har gjort ett bra jobb. Hur ska vi fortsätta? Christer G Wennerholm: Det handlar om att vårda det vi kommit överens om och att leverera. Historiskt har den här regionen varit dålig på att fullfölja de uppgörelser som gjorts. Annars hade det sett annorlunda ut i dag. Det är också viktigt att godshanteringen kommer in som en aktiv del i En bättre sits. Frågeställningen om hur vi på ett effektivt sätt ska hantera godsflöden i Mälardalen måste in i det arbete som Mälardalsrådet gör. Är ni beredda att lägga mer pengar än hittills för att få fram stabilare lösningar? Christer G Wennerholm: Eftersom den här regionen vuxit mer än man trott så har vi redan tvingats lägga ut mer pengar än planerat. Det är nödvändigt. Och ja, vi måste få fram ännu mera pengar framöver. Jan Owe-Larsson: Det är klart vi är beredda att lägga mer pengar på kollektivtrafik. Vi har redan satsat i Citybanan, och vi satsar gärna mer om det finns lokal och regional nytta i satsningarna. Lars Eriksson: Så länge det finns en regional nytta ska vi vara med och betala. Landsting och kommuner har aldrig betalat så mycket till kollektivtrafiken som i dag. Problemet är att det är ganska svårsålt till medborgarna om man måste stå upp på tåget utan fungerande toalett. Småfrågor som toaletter som fungerar ligger i framkant hos många. Om inte vardagen fungerar är det svårt att få acceptans för de stora projekten. Kort historik/en bättre sits En bättre sits är namnet på en bred, långsiktig och historisk transportpolitisk process i Stockholm- Mälarregionen som startade politiker från de sju riksdagspartierna i de fem länen deltog med stöd av tjänstemän från län, trafikverk och trafikhuvudmän. Varje län och parti var representerat i processen för att garantera inflytande. På Mälartinget 2006 antogs gemensamma övergripande mål för Stockholm-Mälarregionens transportsystem I januari 2008 fick länen i uppdrag av regeringen att ta fram regionala systemanalyser, en trafikslagsövergripande analys av transportsystemets mål och funktioner, liksom strategier och förslag till åtgärder.

7 Nya utmaningar för kollektivtrafiken Fritt marknadstillträde. Nya myndigheter. Nya trafikförsörjningsprogram. Den nya kollektivtrafiklagen skapar nya förutsättningar för regionen. Vid årsskiftet träder den nya lagen i kraft. Då ska också de nya regionala myndigheterna för kollektivtrafiken finnas på plats. En första utmaning för de nya trafikmyndigheterna i varje län blir att ta fram och besluta om trafikförsörjningsprogram. Här ska även den kommersiella trafiken ingå. Trafikförsörjningsprogrammen är viktiga av flera skäl, men framför allt som utgångspunkt för att de nya myndigheterna ska kunna fatta beslut om trafikplikt, säger Mårten Levin, vd för MÄLAB. Arbetet med de nya programmen har redan påbörjats av trafikhuvudmän och regionförbund. MÄLAB hjälper till med länsövergripande trafik. Långsiktigt handlar det också om att hitta en gemensam behovsbeskrivning för de fem länen med en basstandard att sträva mot. Mårten Levin påpekar att det börjar bli bråttom att bestämma hur vi vill ha trafiken framöver. En sak vet vi. Trafiken kommer inte att uppstå av sig själv på kommersiell basis i den mängd som vi vill ha. Genomförandetiden när det gäller tåginvesteringar är också ganska lång. Vill vi att Citybanan ska börja ge Mårten Levin, vd, MÄLAB. utdelning när den står klar 2017 måste beslut fattas ganska snart. Tidplan: Den nya kollektivtrafiklagen träder i kraft den 1 januari Då ska även de nya trafikmyndigheterna finnas på plats. De regionala trafikförsörjningsprogrammen ska sedan vara beslutade av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna senast den 1 oktober Fakta/ Trafikförsörjningsprogrammet De regionala trafikförsörjningsprogrammen utgör basen för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i det egna länet. De ska omfatta all regional kollektivtrafik inom det egna länet inklusive kommersiell trafik. Även regional trafik över länsgränserna, som arbetspendling och annat dagligt resande, ska tas med i programmet. Så här är läget i de olika länen Stockholm I Stockholms län kommer en ny trafiknämnd inom Stockholms läns landsting formellt få rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Nämnden får ansvar för all kollektivtrafik till land och sjöss. I arbetet med trafikförsörjningsprogrammet sker ett första samråd med kommunerna fram till sommaren med syfte att hitta en gemensam bild av nuläge och utmaningar. Uppsala Uppsala län har valt att först färdigställa den långsiktiga trafikplanen med sikte på 2030 som ska antas och lämnas över till den nya myndigheten. Ansvaret för den regionala kollektivtrafiken i Uppsala län överförs helt och hållet till landstinget. Västmanland Örebro Sörmland Länstrafiken Mälardalen har fått i uppdrag att ta fram förslag till trafikförsörjningsprogram. Det blir tre länsspecifika program, fast med samma grundstruktur. Regionala arbetsgrupper finns etablerade men utgångsläget är lite olika i de tre länen. I Sörmland och Örebro finns etablerade måldokument, något som saknas i Västmanland. Samverkansprojektet MerKoll kommer att ta fram förslag till framtida regional trafikering i Örebro och Västmanland. Östergötland Landstinget blir ny myndighet. Det är inte klart om ansvaret läggs på en särskild nämnd eller om det hamnar under landstingsstyrelsen. Arbetet med en regional trafikförsörjningsplan har påbörjats. Hur får vi en bättre sits i framtiden vad gäller trafikering och planering? Olof Nystrand (MP), Solna kommun: Den framtida infrastrukturen och trafikeringen är väldigt viktiga frågor. Jag har inget bestämt svar utan är här för att lyssna och lära. Men jag tror att vi även fortsättningsvis måste ha en dialog mellan aktörerna i regionen och här har Mälardalsrådet en viktig funktion att fylla. Caroline Quistberg, Regionförbundet Uppsala län: Genom att samarbeta på det sätt vi redan gjort. Vi måste fokusera på samarbete och utveckling av kollektivtrafiken. Mer järnväg måste vara vårt fokus. Och så ska vi se på Skåne och Västra Götaland som föredömen. Där kan vi lära mycket. Kanske behöver vi bygga upp större förståelse för varandra och de behov vi har. Christer Andén, Gnesta kommun: En viktig fråga är biljetttaxorna. Om man inte vet vad det kostar att åka kollektivt kanske man inte väljer det mest klimatsmarta alternativet. Vi behöver ett enklare taxesystem. Vi måste också fortsätta med dessa dialoger och få fler att tänka regionalt i stället för lokalt och inse att det kan vara bra att satsa pengar i grannlänet. Eva Carlsson-Paulsen (M), Huddinge kommun: Jag tror att vi måste börja lyssna på varandra i större utsträckning. Kommuner och landsting har ibland haft problem att samarbeta. Det viktigaste måste vara att nå det gemensamma målet och vara beredda på att kompromissa längs vägen. Men det är lättare sagt än gjort, det är mycket prestige inblandat.

8 Avs: Mälardalsrådet STOCKHOLM B Kunskapsunderlag tas fram om resvanor på 40 stationer Sverige porto betalt port payé Den politiska processen i En bättre sits har legat i stand by-läge sedan valet. Nu är det dags att ta nya tag. Det kommer att ställas högre krav på fyrstegsprincipen framöver. Den måste vi ta in i arbetet på ett tydligare sätt, säger Fredrik Idevall, Regionförbundet Örebro. En bättre sits har gjort ett gott jobb. Det är de flesta överens om. Men sedan valet har processen i alla fall till det yttre stannat av. Eller? Den politiska processen har tagit ett uppehåll, ja. Men tjänstemannasidan har fortsatt arbetet med att ta fram nya kunskapsunderlag, säger Carina Jönhill Nord, Regionförbundet Sörmland och fortsätter: Just nu håller vi på med en resandeundersökning där vi under hösten kommer att undersöka av- och påstigande på 40 stationer plus att vi kommer att göra resenärsenkäter. Resultatet ska vara klart till årsskiftet. Ny studie av godstrafiken Man har även börjat planera för en studie av godsflöden i regionen. Något vi fick klart för oss redan 2005 var att vi vet väldigt lite om godstrafiken i vår region, framför allt på länsnivå. Det beror på att det inte finns statistik, mycket av det handlar om affärshemligheter. Vi måste gå ut och fråga, vilket bygger mycket på en god kontakt med näringslivet, säger Fredrik Idevall, Regionförbundet Örebro och fortsätter: Vi kommer också för första gången att försöka ta fram en modell för den undersökningen så att vi kan göra om den och se hur flödena förändras. Vi kommer att höra av oss till respektive län för att se om vi kan få bidrag till att göra studien. Fredrik Idevall menar att det är hög tid även för den politiska processen att kliva in på scenen igen. Carina Jönhill Nord, Regionförbundet Sörmland, och Fredrik Idevall, Regionförbundet Örebro. Andra regioner har också legitima argument för att få pengar. Om inte vi, tillsammans, funderar på vad vi vill ha, och hur vi ska göra det, så kommer vi att halka efter, säger han. Exakt hur det ska se ut är osäkert. Vad var det som gjorde En bättre sits så framgångsrikt? Det handlade i första hand om att vi hade ett gemensamt budskap. I hela regionen visste vi vad vi tyckte var viktigast, och vi sa det också. En annan sak som var avgörande för att få så mycket pengar var att vi medfinansierade mer än någon annan region i landet. Krav på fyrstegsprincipen Fredrik Idevall menar också att det är av yttersta vikt att vi arbetar mer efter fyrstegsprincipen (övergripande syn på alla trafikslag). Kraven på att vi tittar på fyrstegsprincipen och inte genast tittar efter specifika järnvägar kommer att vara större den här gången. Därför måste det synsättet arbetas in i processen tydligare, säger han. Hur går vi vidare rent konkret? Det vi tjänstemän måste fundera på är vad den politiska ledningen vill ha. Vi startade 2004 med fyra stråk. Är det fortfarande rätt väg att gå? Den frågan skickar vi till politikerna nu vi är redo för en beställning från dem. Vi tror det kommer en ny proposition nästa år, vi måste vara förberedda för den, säger Carina Jönhill Nord. En bättre sits är en process i samverkan mellan de fem länsstyrelserna i Stockholm-Mälarregionen, region förbunden i Sörmland, Örebro och Uppsala län, Trafikverket, Swedavia Stockholm/Arlanda, Transportstyrelsen, Mälab, länstrafikbolagen i regionens fem län, samt kommuner och landsting genom Mälardalsrådet. Textmaterial och layout: Journalisthuset Foto: Tomas Södergren Ansvarig utgivare: Maria Nimvik Stern, maria.nimvikstern@malardalsradet.se