Swedbank Economic Outlook Uppdaterad konjunkturprognos april 2019

Transkript

1 Swedbank Economic Outlook Uppdaterad konjunkturprognos april 2019 Färdigställd: 10 april 2019, 14:59 Distribuerad: 11 april 2019, 08:00

2 Swedbank Economic Outlook Swedbanks konjunkturrapport presenterar prognoser för Sverige, Norden, Baltikum och de viktigaste globala ekonomierna. I rapporten analyseras aktuella frågeställningar som har påverkan på den svenska och internationella utvecklingen. Swedbank Economic Outlook är en produkt från Swedbank Makroanalys. Anna Breman anna.breman@swedbank.se Global chef Swedbank Makroanalys/ Chefekonom Sverige Andreas Wallström andreas.wallstrom@swedbank.se Prognoschef/Biträdande chef Makroanalys Sverige Oscar Andersson oscar.andersson@swedbank.se Juniorekonom Cathrine Danin cathrine.danin@swedbank.se Seniorekonom Jana Eklund jana.eklund@swedbank.se Senior ekonometriker Josefin Fransson josefin.fransson@swedbank.se Assistent Åke Gustafsson ake.gustafsson@swedbank.se Seniorekonom Knut Hallberg knut.hallberg@swedbank.se Seniorekonom Alexandra Igel alexandra.igel@swedbank.se Ekonom Matilda Kilström matilda.kilstrom@swedbank.se Seniorekonom Estland Tõnu Mertsina tonu.mertsina@swedbank.ee Chefekonom Estland Liis Elmik liis.elmik@swedbank.ee Seniorekonom Marianna Rõbinskaja marianna.robinskaja@swedbank.ee Ekonom Lettland Agnese Buceniece agnese.buceniece@swedbank.lv Tf Chefekonom Lettland Linda Vildava linda.vildava@swedbank.lv Ekonom Litauen Nerijus Mačiulis nerijus.maciulis@swedbank.lt Vice gruppchefekonom/chefekonom Litauen Greta Ilekytė greta.ilekyte@swedbank.lt Ekonom Vytenis Šimkus vytenis.simkus@swedbank.lt Seniorekonom Norge Kjetil Martinsen kjetil.martinsen@swedbank.no Tf Chef Makroanalys Norge Marlene Skjellet Granerud marlene.granerud@swedbank.no Ekonom Avstämningdatum för prisdata är Swedbank Economic Outlook finns på och går även att se som webbsändning. Länken är då:

3 VÄRLDEN Låga räntor under överskådlig tid Inledningen av 2019 har präglats av stigande börskurser och fallande räntor. Räntenedgången förklaras av lägre tillväxtutsikter och mjuka signaler från centralbanker. Det låga ränteläget tycks vara här för att stanna. I Sverige bör finanspolitiken göra mer, inte minst för att möta flera strukturella utmaningar, och penningpolitiken mindre. Ett lägre ränteläge Den globala handeln har stagnerat under det senaste året och det råder alltjämt en stor osäkerhet kring det globala konjunkturläget. Indikatorer för tillverkningsindustrin i Europa och USA försvagades gradvis under 2018 och har även inlett detta år svagt. Samtidigt fortsätter andra delar av ekonomierna, såsom tjänstesektorerna, att utvecklas väl. Huvudscenariot i denna prognosöversyn är att global tillväxt mattas av något i år. Jämfört med januariprognosen revideras BNP-tillväxten ned något för både USA och euroområdet medan bedömningen av tillväxtmarknaderna i stort sett ligger fast. I vårt närområde, Norden och Baltikum, revideras tillväxten generellt sett upp något för 2019 och ligger kvar ungefär oförändrat för nästa år. Bedömningen av ränteutvecklingen revideras ned jämfört med januariprognosen. Den nya prognosen innebär att flera centralbanker, inklusive Riksbanken, kommer att gå betydligt försiktigare fram med räntehöjningar och i USA bedöms centralbanken (Fed) ha slagit i taket. Likväl förblir våra ränteprognoser högre än marknadens prissättning, som i skrivande stund indikerar räntesänkningar från Fed. I dessa prissättningar ligger dock antagligen en viss diskontering av riskerna för recession medan vårt huvudscenario innebär att recessioner undviks i USA, euroområdet och Kina. De mjuka signalerna från Fed och den Europeiska centralbanken (ECB) under inledningen av 2019 har ökat riskaptiten och drivit på börskurser uppåt. Sammantaget förväntas både långa och korta räntor ligga kvar på en låg nivå under lång tid, trots en hygglig utveckling av global ekonomi. Lägre räntor är ett symtom på de försämrade konjunkturutsikterna men kan även bero på mer strukturella, långsiktiga drivkrafter. 1/ Swedbanks globala BNP-prognos Årlig förändring i % USA EMU länder (kalenderkorrigerad) Tyskland Frankrike Italien Spanien Finland Storbritannien Sverige Danmark Norge (fastland) Kina Indien Brasilien Russia Global BNP (IMF PPP vikter) ,9 0,9 1,0 6,6 7,4 3,6 2019P 2,1 1,2 0,8 1,2 0,2 2,2 1,9 2,6 6,1 7,4 3,2 (2,4) (1,2) (1,2) (0,5) (2,1) (1,9) () () () (6,1) (7,3) () () (3,5) 2020P 1,7 1,3 1,3 1,3 0,7 1,7 1,6 5,9 7,3 3,5 () (0,7) () () () () (1,7) () (5,8) (7,4) () () (3,4) Föregående prognos i parentes Källor: IMF och Swedbank Analys 1/ Se exempelvis vår Makrofokus: Längre liv lägre räntor 3

4 VÄRLDEN Sverige de överfulla ladornas politik är på väg att krackelera Svensk ekonomi har än så länge visat på god motståndskraft mot inbromsningen i global handel och den lägre tillväxten i flera EU-länder, inte minst Tyskland. Såväl export som industriproduktion har fortsatt att stiga. Total exportvolym har ökat med 26 procent under de senaste fem åren och ligger nu på en rekordhög nivå. Däremot har den inhemska efterfrågan (hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar) utvecklats svagt under det senaste året. Nedgången i bostadsinvesteringarna, som förväntas fortsätta under året, ska dock ses mot bakgrund av de höga investeringsnivåerna under perioden 2014 till 2017 och den efterföljande prisnedgången under hösten 2017 på framförallt nyproducerade bostäder. Vi räknar med att den stabila bostadsprisutvecklingen, som noterats det senaste året, fortsätter och att detta kommer att leda till att investeringarna gradvis stiger igen senare under Det underliggande behovet av bostäder är alltjämt stort och boendekostnaden, i form av bolåneräntor, förblir låg trots att amorteringskravet biter på bostadsmarknaderna i storstäderna. Osäkerheten kring utvecklingen på bostadsmarknaden kan också vara en viktig förklaring till den dämpade utvecklingen av hushållens konsumtion. Vi räknar dock med en viss återhämtning av hushållens konsumtion under prognosperioden. Hushållen gynnas av att arbetsmarknaden är stabil, lönerna stiger och bostadsräntorna förblir låga. För vissa hushåll stärks också den finansiella situationen då inkomstskatterna sänks i år. Nästa år väntas även värnskatten slopas och skatten för pensionärer sänkas ytterligare. Trots skattesänkningarna och den något mer dämpade ekonomiska utvecklingen bedöms den offentliga skuldsättningen sjunka i år och ligga kvar lågt under nästa år. Regeringens reformer, och riksdagens tidigare fattade beslut om skattelättnader för 2019, bedöms sammantaget uppgå till ca 20 miljarder kronor för För nästa år räknar vi med ytterligare stimulanser, däribland skattesänkningar till hushåll och ökade statsbidrag till kommunerna, som sammantaget uppgår till drygt 30 miljarder kronor. Vi bedömer att det vore lämpligt att tillåta en än mer expansiv finanspolitik för att investera och rusta Sverige bättre för framtiden. Behoven spänner över flera områden, såsom integration, infrastruktur och välfärdssektorn. Därtill finns ett stort behov av att underlätta klimatomställningen, vilket bland annat kan göras genom att stötta gröna investeringar. Enligt det Klimatpolitiska rådet kommer Sverige inte att nå de lagfästa utsläppsmålen om inte ytterligare politiska åtgärder vidtas. En mer expansiv finanspolitik är alltså motiverad utifrån ett långsiktigt, strukturellt perspektiv snarare än ett stabiliseringspolitiskt eller konjunkturellt behov. Överskottsmålet har under de senaste åren motiverats utifrån det stundande demografiska trycket på de offentliga finanserna i samband med att befolkningen blir allt äldre. Nu står vi inför denna demografiska utmaning med fyrtiotalister som börjar nå 80-årsåldern och den logiska konsekvensen vore att använda de offentliga besparingarna. Vi noterar också att IMF i sin senaste landrapport för Sverige uppmanar regeringen att se över överskottsmålet i ljuset av behoven, det redan höga skattetrycket och det i grunden starka offentlig-finansiella utgångsläget. Inflationsutfallen under inledningen av 2019 var överraskande låga, vilket gör att inflationsbanan för hela 2019 har justeras ned något jämfört med januariprognosen. Vi räknar dock fortfarande med att den underliggande inflationen gradvis kommer att stiga framöver. Riksbanken förväntas höja styrräntan till 0,0 procent i september och behålla den oförändrad under nästa år. Vi bedömer att riskbilden till denna prognos är balanserad. Å ena sidan kan den för stunden låga inflationen göra att Riksbanken skjuter på septemberhöjningen till senare. Å andra sidan skulle en mer expansiv finanspolitik än väntat kunna underlätta för Riksbanken att gå vidare med räntehöjningar under nästa år. 4

5 VÄRLDEN USA växlar ned och Fed pausar under lång tid Tillväxttakten i den amerikanska ekonomin väntas sjunka till 2,1 procent 2019 och 1,7 procent Den något lägre tillväxttakten är naturlig då konjunkturen har nått en mer mogen fas. Därtill klingar stimulanseffekten av de stora skattesänkningarna från tidigare år av. Arbetsmarknaden fortsätter dock att utvecklas starkt. Arbetslösheten ligger kvar under 4 procent och antalet ansökningar om arbetslöshetsersättning har sjunkit till de lägsta nivåerna som någonsin uppmätts. Sysselsättningsgraden, d.v.s. antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen, i åldersgruppen år har nu stigit till närmare 80 procent, vilket är en lika hög nivå som under 2006/2007. Löneökningarna har stigit gradvis, och förväntas fortsätta stiga något framöver, samtidigt som inflationen ligger nära målet på 2 procent. Trots det gynnsamma ekonomiska läget har förväntningarna på ytterligare räntehöjningar från den amerikanska centralbanken (Fed) omkullkastats. I skrivande stund indikerar terminskontrakten att Fed ska sänka räntan redan i år och ytterligare en gång under nästa år. En förklaring är den ökade oron för recession. Den amerikanska räntekurvan har också inverterat, d.v.s. räntan på 3-månaders statsskuldväxlar överstiger den på 10-åriga statsobligationer, vilket historiskt sett har varit en tillförlitlig indikator på att en recession är i görningen. Den viktigaste orsaken till omsvängningen av ränteförväntningarna är att Fed nu tydligt signalerar en lång paus i sina räntehöjningar. Vår bedömning är att amerikansk ekonomi undviker en djupare svacka och att Fed därmed inte kommer att ha skäl att sänka räntan under prognosperioden, utan lämnar den oförändrad till och med Däremot räknar vi med att Fed senare i år avslutar neddragningen av balansräkningen och därmed fullt ut börjar återinvestera förfall i obligationsinnehavet. Handelskonflikten mellan USA och Kina består Handelskonflikten fortsätter att sätta avtryck i global handel, inte minst i kinesiska och amerikanska handelsflöden. Från båda sidor finns dock incitament att signera ett avtal. I Kina har den ekonomiska avmattningen accelererat. I USA drar valkampanjen igång under hösten inför presidentvalet nästa år. I dagsläget är betydande delar av de kinesiska handelstullarna mot USA koncentrerade till sektorer och geografiska områden i USA som utgör viktiga valkretsar för republikanerna och president Trump. Det sätter press på Trump att hitta en lösning innan valkampanjen drar igång och vår bedömning är att ett avtal signeras senast innan halvårsskiftet. En eventuell eskalering av befintliga amerikanska tullar på kinesiska varor kan ligga kvar som en hotbild, då USA vill försäkra sig om att Kina lever upp till sina löften. I skrivande stund är det just detta som återstår att förhandla om och om USA kan tänka sig att lyfta befintliga tullar, vilket Kina kräver med omedelbar verkan. Kina har gjort eftergifter i form av sänkta tullar på amerikanska varor och i avtalet väntas ytterligare löften om en ökad import av amerikanska varor. Avtalet lär även innehålla ett löfte om en stabilare renminbi och åtgärder för att öka marknadsåtkomst för utländska företag till den kinesiska marknaden. Gällande immateriella rättigheter, och förmånsbehandlingen av Kinas statligt ägda företag, väntas ytterligare åtgärder. Oavsett när ett avtal kommer i hamn och exakt vad som ingår så väntas fortsatta bilaterala samtal mellan parterna kring övriga geopolitiska dimensioner. Dessutom slutförde president Trump i februari den utredning som behandlat kopplingen mellan den amerikanska fordonsimporten och det nationella säkerhetsläget. Ett beslut om tullar på fordonsimporter väntas därför innan maj, vilket vid införande skulle få betydande konsekvenser för europeisk och svensk fordonsindustri, och i nuläget kvarstår denna riskbild. I vårt huvudscenario räknar vi dock inte med att detta materialiseras. 5

6 VÄRLDEN Pusselbitarna som håller ihop euroområdet Inbromsningen i global industrikonjunktur har dämpat tillväxten också i euroområdet. Utvecklingen skiljer sig dock mycket åt mellan länder och sektorer. Utvecklingen i Tyskland har överraskat på nedsidan och en betydligt svagare utveckling förutses nu för Även för Italien trots redan lågt ställda förväntningar har prognosen justerats ned markant och ekonomin förväntas stagnera i år. I Frankrike tuffar ekonomin på, även om oron relaterad till de gula västarnas protester tillfälligt dämpat utvecklingen. Spanien väntas bli euroområdets draglok under 2019 med en BNP-tillväxt som överstiger 2 procent. Sammantaget prognoseras tillväxten i euroområdet till 1,2 procent i år och 1,3 procent nästa år. Liksom tidigare bedömer vi att flera pusselbitar är på plats för att det ekonomiska läget i euroområdet ska förbli förhållandevis gynnsamt. För det första väntas den Europeiska centralbanken (ECB) stötta ekonomin med en fortsatt expansiv penningpolitik. Vi räknar med att ECB låter refiräntan ligga oförändrad under 2019 och 2020, samt att banken fortsätter att ha en stor närvaro på obligationsmarknaden. ECB har också aviserat att man avser att erbjuda lån till banker till förmånlig ränta under lång tid (TLTRO). Sammantaget bedöms därför räntorna vara fortsatt mycket låga under prognosperioden. För det andra bedömer vi också att finanspolitiken blir mer expansiv i flera länder. Både OECD och IMF har uppmuntrat länder som har finansiellt utrymme att utnyttja läget och investera i åtgärder som lyfter produktionsförmågan på sikt. För det tredje bedöms den hittills motståndskraftiga arbetsmarknaden leda till att lönetillväxten fortsätter att stiga, vilket stöttar hushållens inkomster. Europa präglas dock fortfarande av politiska risker som kan äventyra den ekonomiska utvecklingen. I Storbritannien är det politiska läget kring Brexit alltjämt låst och utgången är i skrivande stund högst oklar. Risken för att Storbritannien lämnar utan avtal kvarstår, vilket om det materialiseras skulle tynga ekonomin i hela Europa. Vi räknar dock med att EU-utträdet försenas ytterligare, vilket orsakar en stor osäkerhet under stora delar av Troligtvis blir utträdet, som sannolikt följs av en övergångsperiod, till slut mjukt, med ungefär samma relationer mellan Storbritannien och EU som idag. Vi bedömer inte att det stundande EU-parlamentsvalet utgör någon stor risk för den ekonomiska utvecklingen i närtid. Även om stödet till populistiska partier kommer att öka så är det svårt att se att dessa ska komma överens och nå ett reellt inflytande i någon större utsträckning. Dessutom är EU-parlamentets inflytande över ekonomierna i Europa trots allt mycket begränsat. EU-budgeten för 2019 i sin helhet uppgår till knappt 1 procent av BNP, vilket är avsevärt mycket lägre än statsbudgetar i enskilda länder. I Sverige uppgår statsbudgeten till omkring 20 procent av BNP. Ett ökat stöd för populistiska partier skulle dock kunna bidra till att nationella parlament möter detta med en mer expansiv finanspolitik. Något ljusare utsikter för tillväxtmarknaderna under 2019 I de stora tillväxtekonomierna spretar fortsatt utvecklingen. I den kinesiska ekonomin finns små tecken på att finans- och penningpolitiska stimulanser har börjat få effekt. Hushållen är dock försiktiga och det finns risk för att konsumtionen tynger tillväxten ytterligare i år. Infrastruktursatsningar lyfter investeringar men det finns risk att dessa ändå dämpas av svagare bostads- och industriinvesteringar. Industrins vinster tyngs av handelskonflikten och lägre producentpriser signalerar om risk för deflation i år. Deflationsrisken blir viktig då skulduppbyggnaden i den kinesiska ekonomin är fortsatt betydande. Överlag väntas avmattningen i den kinesiska ekonomin fortsätta i hygglig takt men riskerna är fortsatt stora på nedsidan. I Indien pågår parlamentsvalet och de ekonomiska utsikterna är till stor del avhängiga hur stort stöd sittande regering får, vilket är fortsatt osäkert även om premiärminister Modi den senaste tiden återfått stöd i opinionsmätningarna. Förtroendet för nyligen tillträdde president Bolsonaro tycks redan ha dämpats, vilket kan tynga tillväxten i Brasilien på kort sikt då investerare drar sig tillbaka och arbetsmarknaden förblir trög. Rysk ekonomi gynnas av det högre oljepriset och starka offentliga finanser i utgångsläget. Vi räknar med att rysk BNP ökar med procent per år under 2019 och

7 VÄRLDEN Norden och Baltikum står emot global inbromsning I Norge ökar tillväxten igen då den inhemska efterfrågan är stark. Bostadsmarknaden har återhämtat sig och Norges Bank har börjat höja räntan och flaggar för fortsatta gradvisa höjningar. I både Danmark och Finland väntas en tillväxttakt på omkring 2 procent under de kommande åren. Hushållen gynnas av starka arbetsmarknader, medan företagen ökar sina investeringar i takt med att konjunkturen mognar och de låga räntorna består. Även de baltiska länderna har hittills visat på motståndskraft gentemot svackan i den globala industrikonjunkturen. Tillväxten sjunker något 2019 och 2020 men hushållens inkomster och inhemsk efterfrågan är fortsatt stark. Arbetskraftsbrist fortsätter att vara en av de huvudsakliga bromsklossarna för produktionen samtidigt som det finns tecken på att takten i löneökningarna börjar avta. Räntor och valutor Räntemarknaderna präglas fortsatt av betydande osäkerhet där bland annat den politiska utvecklingen och blandade konjunktursignaler ger avtryck. Därtill påverkas marknaderna av den senaste tidens penningpolitiska signaler där tongivande centralbanker intar en allt mer försiktig hållning. Vi räknar med en oförändrad styrränta i USA under hela prognosperioden samtidigt som ECB påbörjar en långsam normalisering av penningpolitiken först under nästa år även om själva refiräntan lämnas intakt. Vi ser fortsatt att Riksbanken höjer reporäntan i höst, men försiktiga centralbanker i omvärlden gör att direktionen därefter ligger still under hela Euron kommer att stärkas mot dollarn på medelfristig sikt då ECB försiktigt stramar åt penningpolitiken, men denna förstärkning bedöms bli långsam. Både den svenska och norska kronan förväntas stärkas mot euron till följd av att Norges Bank och Riksbanken går före ECB med räntehöjningar. Den internationellt mjukare penningpolitiken, tillsammans med en bestående politisk osäkerhet och återhållsam global tillväxt, gör att vi förutser mycket begränsade rörelser även för obligationsräntorna. Samtidigt betonar vi att den genuina osäkerhet och oförutsägbarhet som präglar det politiska läget även framgent kan ge betydande tillfälliga svängningar på såväl ränte- som valutamarknaderna. 7

8 BILAGA Bilaga Ränte- och valutaprognos Styrräntor (%) Federal Reserve, USA (övre intervallet) Europeiska centralbanken (refiräntan) Bank of England Riksbanken Norges Bank Statsobligationsräntor (%) Sverige 2 år Sverige 5 år Sverige 10 år Tyskland 2 år Tyskland 5 år Tyskland 10 år US 2 år US 5 år US 10 år Växelkurser EUR/USD EUR/GBP EUR/SEK EUR/NOK KIX (handelsvägt valutakursindex) NOK/SEK USD/SEK USD/CNY USD/JPY USD/RUB Utfall APR 0 0,75-0,25 1,00-0,48-0,22 0,40-0,57-0,44 0, ,86 10,42 9,62 120,7 1,08 9,25 6,71 111,34 64,73 Prognos JUN 31 DEC 0 0,75-0,25 1,25-0,45-0,20 0,40-0,55-0,40 2,25 2,25 2,40 3 0,86 10,25 9,67 118,9 1,06 9,05 6, ,00 0 0,75 0-0,20-0,05 0,45-0,50-0,20 0, ,86 10,10 9,71 117,1 1,04 8,85 6, JUN 0 0,75 0-0,10 0,05 0,45-0,35-0,10 0,10 2, ,84 1 9,62 116,3 1,04 8,80 6,85 111, DEC 0 1,00 0 0,10 0,25 0,50-0,15 0,05 0, ,45 5 0,85 9,90 9,57 115,0 1,04 8,60 6, ,70.. Källor: Swedbank Analys & Macrobond 8

9 BILAGA SVERIGE: Makroekonomiska nyckeltal, Årlig förändring i % om inte annat anges Real BNP (kalenderkorrigerad) Real BNP Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster KPI (årsgenomsnitt) KPI (dec-dec) KPIF (KPI med fast bostadsränta, årsgenomsnitt) KPIF (KPI med fast bostadsränta, dec-dec) Riksbankens reporänta (dec) Arbetslöshet (% av arbetskraften, 15-74) Arbetskraften (15-74) Antalet sysselsatta (15-74) Arbetade timmar (kalenderkorrigerad) Nominella timlöner (KL), totalt Real disponibelinkomst Nominell disponibelinkomst Hushållens sparkvot, % av disponibelinkomsten Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP Föregående prognos i parentes Källor: SCB och Swedbank Analys ,4 1,2 0,9 3,3 0,4 3,5 2,9 2,1 2,2-0,25 6,3 2,4 2,6 1,7 4,2 16,2 0,9 38,8 2019P 1,7 0,8-0,2-0,3 3,6 1,6 6,2 1,2 1,3 2,8 3,2 4,7 17,4 0,1 34,6 () () (-0,3) (0,0) () () (2,2) (1,9) (1,7) () (6,2) () (1,2) () (2,8) (3,2) (4,7) (17,6) (0,3) (34,7) 2020P 1,7 1,0 0,0 3,3 2,9 2,2 1,9 6,2 0,7 0,7 0,5 3,1 3,8 17,1-0,1 34,8 () () () (1,7) () (0,0) (3,3) (3,1) (2,7) (2,9) (2,1) (2,2) (0,50) (6,3) (0,7) (0,6) (0,6) (3,2) () (3,8) (17,3) (0,3) (34,3) ESTLAND: Makroekonomiska nyckeltal, Årlig förändring i % om inte annat anges Real BNP Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster KPI (årsgenomsnitt) Arbetslöshet (% av arbetskraften) Antalet sysselsatta Brutto månadslön Nominell BNP, miljarder euro Export av varor och tjänster (nominell) Import av varor och tjänster (nominell) Handelsbalans, varor och tjänster, % av BNP Bytesbalans, % av BNP Bytes- och betalningsbalansen, % av BNP Utländska direktinvesteringar, inflöde, % av BNP Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP Föregående prognos i parentes Källor: Statistics Estonia och Swedbank Analys ,9 4,7 0,3 3,3 4,3 6,1 3,4 5,4 0,9 7,3 25,6 6,8 8,2 3,4 1,7 2,9 3,4-0,5 7,9 2019P 3,8 5,0 2,4 5,1 0,4 6,7 27,3 5,2 6,2 2,7 2,2 3,3-0,1 8,1 (3,7) () (6,0) () (2,9) (5,1) (0,6) (6,3) (27,4) (5,4) (6,4) (3,5) () (2,7) (3,3) (0,4) (7,3) 2020P 2,7 3,2 3,5 2,4 5,3 0,0 5,8 29,0 5,1 5,5 2,4 0,7 1,9 3,3 0,2 7,8 (2,7) (3,3) () (4,5) () (2,4) (5,3) (0,0) (5,5) (29,0) (4,5) (5,0) (3,1) (2,2) (3,3) (0,2) (6,6) 9

10 BILAGA LETTLAND: Makroekonomiska nyckeltal, Årlig förändring i % om inte annat anges Real BNP Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster KPI (årsgenomsnitt) Arbetslöshet (% av arbetskraften) Antalet sysselsatta Brutto månadslön Nominell BNP, miljarder euro Export av varor och tjänster (nominell) Import av varor och tjänster (nominell) Handelsbalans, varor och tjänster, % av BNP Bytesbalans, % av BNP Bytes- och betalningsbalansen, % av BNP Utländska direktinvesteringar, inflöde, % av BNP Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP Föregående prognos i parentes Obs. Föregående prognos av UDI otillgänglig pga metodförändring Källor: Statistics Latvia och Swedbank Analys ,8 4,5 16,4 5,1 7,4 1,6 8,4 29,5 5,2 6,5-0,6-1,0 0,8-0,7 38,1 2019P 3,3 2,8 8,0 3,7 6,7 0,4 7,0 3 4,7-1,0-0,7 1,0 2,4-0,5 37,2 (4,6) (2,8) (7,0) (2,8) (4,5) () (6,7) (0,6) (7,0) (31,3) (4,9) (5,5) (-) (-0,6) () (. ) (-0,8) (37,1) 2020P 3,2 2,8 5,0 2,7 6,6-0,8 5,5 33,2 3,9-0,9-0,7-0,4 37,9 () (3,2) (2,8) (5,5) (3,2) (3,8) () (6,6) (-0,8) (5,5) (33,1) (5,3) (5,1) (-1,0) (-0,5) (. ) (-0,6) (37,8) LITAUEN: Makroekonomiska nyckeltal, Årlig förändring i % om inte annat anges Real BNP Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster KPI (årsgenomsnitt) Arbetslöshet (% av arbetskraften) Antalet sysselsatta Brutto månadslön Nominell BNP, miljarder euro Export av varor och tjänster (nominell) Import av varor och tjänster (nominell) Handelsbalans, varor och tjänster, % av BNP Bytesbalans, % av BNP Bytes- och betalningsbalansen, % av BNP Utländska direktinvesteringar, inflöde, % av BNP Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP Föregående prognos i parentes Källor: Statistics Lithuania och Swedbank Analys ,4 3,9 0,6 6,5 4,9 4,3 2,7 6,2 0,7 9,7 45,1 9,3 9,0 3,1 1,6 3,1 1,6 0,7 34,2 2019P 4,2 0,5 7,0 3,5 4,5 6,2 0,4 8,5 47,7 5,0 6,5 1,9 0,4 1,9 0,3 37,5 (2,7) () (0,5) (7,0) () (2,7) (6,2) (0,4) (8,0) (47,5) (5,0) (6,5) (1,7) (0,2) (1,7) () (0,3) (37,5) 2020P 1,0 5,0 6,3 0,0 5,0 49,8-0,3 0,1 37,2 () (1,0) (5,0) () () (6,3) (0,0) (5,0) (49,7) () (0,9) (-0,5) (0,9) () (0,1) (37,2) 10

11 Viktig information Detta dokument har sammanställts av analytiker på Swedbank Large Corporates & Institutions (LC&I) Makro Research. Makro Research består av research-avdelningar i Estland, Lettland, Litauen, Norge och Sverige, och de är ansvariga för att förbereda rapportering om den ekonomiska utvecklingen på globala och hemmamarknader. Vad vår research är baserad på Swedbank Makroanalys grundar sin analys på mångsidig information och olika aspekter. Till exempel: grundläggande analys av cyklisk och strukturell ekonomisk utveckling, aktuellt eller förväntat marknadssentiment, förväntade eller faktiska ändringar i kreditvärdighet, samt interna eller externa förhållanden som påverkar priserna på utvalda valuta- och ränteinstrument. Beroende på typen av investeringsrekommendation kan tidshorisonten variera mellan kort sikt och upp till 12 månader. Rekommendationsstruktur Rekommendationer i valuta- och ränteinstrument görs både på spotmarknaden och i derivatinstrument. Rekommendationer kan uttryckas i absoluta termer, till exempel attraktiva pris-, ränte- eller volatilitetsnivåer. De kan också uttryckas i relevanta termer, till exempel långa positioner kontra korta positioner. När det gäller spotmarknaden, innehåller våra rekommendationer en inträdenivå, medan rekommendationsuppdateringar inkluderar vinst samt oftast, men inte alltid, en föreslagen utträdesnivå. När det gäller rekommendationer i derivatinstrument, innehåller våra rekommendationer föreslagen inträdeskostnad, lösenpris och löptid. I rekommendationer gällande valutamarknaden använder vi optioner endast som för att ta ställning till marknadsutvecklingens riktning och volatilitet, med begränsningen att vi inte rekommenderar nettoförsäljning av optionalitet. Detta innebär att vi endast rekommenderar strukturer som en fastslagen maximal förlust. Analytikern intygar Analytikern(a) som är ansvarig(a) för innehållet i detta dokument intygar att det reflekterar deras personliga åsikt/er om de företag och värdepapper som de täcker. Detta oavsett om det kan finnas sådana intressekonflikter som det refereras till nedan. Analyserna är självständiga och baseras endast på publik tillgänglig information. USA-baserad broker-dealer, registrerad hos the Securities and Exchange Commission, och medlem i the Financial Industry Regulatory Auhtority samt the Securities Investor Protection Corporation. Swedbank LLC är en del av Swedbank. För viktiga upplysningar i USA, hänvisas till: I Storbritannien får detta dokument endast distribueras till relevanta personer. De som ej är relevanta personer får ej agera utifrån eller lita på detta dokument. Endast relevanta personer får ges tillgång till och delta i de investeringar eller investerings-aktiviteter som nämns i detta dokument. Med relevanta personer, avses personer som: Har yrkeserfarenhet av den typ av investeringar som avses i artikel 19(5) i the Financial Promotions Order. Är personer som avses i artikel 49(2)(a) till (d) i the Financial Promotion Order ( high net worth companies, unicorporated associations etc ). Är personer till vilka en inbjudan eller uppmuntran att delta i investeringsaktiviteter (i enlighet med avsnitt 21 i the Financial Services and Markets Act 2000) i samband med utgivning eller försäljning av värdepapper annars lagligen kan kommuniceras, direkt eller indirekt. Ansvarsbegränsningar All information i detta dokument är sammanställt i god tro från källor som anses vara tillförlitliga. Swedbank påtar sig dock inte något ansvar för dess fullständighet eller riktighet. Du rekommenderas därför att bilda dig din egen uppfattning och inte enbart förlita dig på information från detta dokument. Observera att analysen kan vara subjektiv. Analytikern baserar sin analys på den information som finns tillgänglig just nu och att analytikern kan ändra åsikt om förutsättningarna förändras. Om analytikern ändrar åsikt eller om en ny analytiker med en annan åsikt blir ansvarig för att täcka ett företag, strävar vi efter att informera om detta så snart det är möjligt med tanke på eventuella regleringar, lagar, interna procedurer eller andra omständigheter. Detta dokument är framställt i informationssyfte för allmän spridning till behöriga mottagare och är inte avsett att vara rådgivande. Dokumentet utgör inte ett erbjudande om att köpa eller sälja finansiella instrument. Utgivare, distribution och mottagare Detta dokument har sammanställts av Makro Research analytiker på LC&I och ges ut av affärsområdet Swedbank LC&I inom Swedbank AB (publ) ( Swedbank ). Swedbank AB står under tillsyn av Finansinspektionen i Sverige. Distributörerna har inte rätt att göra några ändringar i dokumentet innan distribution. I Finland distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Helsingfors, som står under tillsyn av Finlands finansiella tillsynsmyndighet (Finanssivalvonta). I Norge distribueras dokumentet av Swedbanks filial i Oslo, som står under tillsyn av Norges finansiella tillsynsmyndighet (Finanstilsynet). I Estland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Estlands finansiella tillsynsmyndighet (Finantsinspektsioon). I Litauen distribueras dokumentet av Swedbank AB, som står under tillsyn av Republiken Litauens centralbank (Lietuvos bankas). Swedbank påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada av vad slag det än må vara, som grundar sig på användande av detta dokument. Intressekonflikter På Swedbank LC&I har interna riktlinjer implementerats för att säkerställa integriteten och oberoendet av analytikerna. Riktlinjerna innehåller regler för, men inte begränsat till: kontakter med de företag som bevakas; personligt engagemang i de bolag som bevakas; deltagande i investment banking verksamhet och tillsyn och granskning av research produkter. Till exempel: Research produkter baseras enbart på publik information. Analytikerna tillåts i allmänhet inte ha några innehav eller positioner (långa eller korta, direkt eller via derivat) avseende aktier eller aktierelaterade instrument i företag de analyserar. Ersättningen till personalen inom Makro Research kan innefatta diskretionära utmärkelser baserade på företagets totala intäkter, inklusive intäkter för investment banking. Dock ska ingen sådan personal få ersättning baserat på specifika investment banking transaktioner. I Lettland distribueras dokumentet av Swedbank AS, som står under tillsyn av Finans- och kapitalmarknadsinspektionen i Lettland (Finanšu un kapitala tirgus komisija). I USA distribueras dokumentet av Swedbank AB (publ) och i vissa fall av Swedbank Securities U.S. LLC ( Swedbank LLC ) som ikläder sig ansvar för innehållet. Dokumentet får endast distribueras till institutionella investerare. Om du inte är en institutionell investerare får du ej agera utifrån, reproducera eller lita på detta dokument. Institutionella investerare i USA som får detta dokument, och som önskar genomföra en transaktion i något av de värdepapper som nämns i dokumentet, ska endast göra detta via Swedbank LLC. Swedbank LLC är en Mångfaldigande och spridning Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbank LC&I:s medgivande. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Mångfaldigad av Swedbank Large Corporates & Institutions, Stockholm Adress Swedbank LC&I, Swedbank AB (publ), SE Stockholm Besöksadress: Malmskillnadsgatan 23, Stockholm 11

12