Pensionshäftet. Detta måste du veta om din pension.

Transkript

1 Pensionshäftet Detta måste du veta om din. Du ska leva på din minst ett par decennier, när du blir ga m m a l. Det är nu du kan påverka den.

2 Du har två er och du kan själv påverka båda Din allmänna Samhällets folk och ATP ersätts nu med en allmän. Hela livsinkomsten ligger till grund för din. Även tid med små barn, värnplikt och stud i e r ger srätt. Du som är född år får en beräknad efter både det nya och gamla systemet. Du s o m är yngre får hela en beräknad efter de nya reglerna. Pensionen kan tas ut från 61 års ålder. Du kan välja mellan hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels. Den nya en består av två delar: Inkomst. Varje år betalas en savgift på 16 procent av din lön. Pengarna läggs ihop och tillsammans med räntan blir detta större delen av din. Premie. Du bestämmer själv hur denna del ska förvaltas fram till en. Varje år betalas en avgift på högst 2,5 procent av din lön in till den eller de fonder som du har valt. Du tjänar in till premieen om du är över 16 å r och har en beskattningsbar inkomst (tjänar mer än ca kr/år) Din avtals Facket har förhandlat fram en kompletterande, avtalsen, utöver den lagstiftade allmänna en. Reglerna finns i fackets kollektivavtal med a r b e t s g i v a r n a. Avtalsen betalas genom att vi har avstått från en del av löneutrymmet under den yrkesverksamma tiden. Den är därför en form av uppskjuten lön. Avtalsens storlek beror på hur mycket du har tjänat. Hur en beräknas skiljer sig mellan de olika avtalen. Enligt nästan alla avtal ska du själv välja hur hela eller delar av avtalsen ska förvaltas fram till dess du går i. De regler som finns i några savtal om srätt för inkomster över ca kr/mån (år 2006) behandlas inte i denna broschyr. Garanti Så kallas den lägsta nivå på samhällets som alla är garanterade. Den kan betalas från 65 års ålder. 2 Läs mer om savtalet Ko m munals nya studiecirkel om KAP-KL kommer hösten 2006.

3 Din avtals är en extra trygghet Avtals hur funkar det? Den normala såldern är 65 år. Enligt lag och a v t a l är såldern rörlig mellan 61 och 67 år. Observera att en blir lägre ju tidigare du eras. Förtids Om du skulle få sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtids) får du i allmänhet en kompletterande ersättning från avtalsförsäkringarna till den ersättning du får från försäkringskassan. För de flesta kallas ersättningen AGS-KL eller AGS, för en del ITP Sjuk eller KTP Sjuk. Sjukersättningen och ersättningen från avtalsförsäkringarna upphör senast vid 65 års ålder. Ditt savtal ger trygghet för familjen Vad händer med en om du skulle dö? De flesta avtalser kan kompletteras med ett frivilligt efterlevandeskydd. Två av Kommunals avtal, KAP-KL och PA-KFS, innehåller dessutom e f t e r l e v a n d e p e n s i o n. Innan du väljer ett frivilligt efterlevandeskydd (se nedan), bör du kontrollera dina andra försäkringar. Kanske täcker de redan upp det som behövs. Efterlevande Om du skulle avlida (och KAP-KL- eller PA-KFSavtalen gäller för dig) kan en kompletterande b e t a l a s till din familj. Förutsättningen är att du och din make/maka/sambo bott ihop stadigvarande minst fem år eller att ni har barn under tolv år. (Sambor måste ha, haft eller väntat barn tillsammans). Pensionen till make/maka/sambo betalas ut under fem år och till barn så länge försäkringskassan betalar barn. Storleken beror på din tidigare inkomst. Återbetalningsskydd Återbetalningsskydd kan vara en bra komplettering för dig som har familj. När du dör betalas det belopp som du har sparat i avtalsen ut till dina efterlevande under en femårsperiod. Återbetalningsskyddet kan ligga kvar även efter din ering och även dessförinnan om du skulle byta jobb och avtalsområde. Om du väljer återbetalningsskydd, blir din något lägre. Nya KAP-KL ger mer Från 2006 är KAP-KL namnet på avtalsen i kommuner, landsting och Pacta-företag. Avtalet ersätter PFA och gäller för alla pensonalgrupper. Den viktigaste förändringen gäller savgiften som arbetsgivaren betalar för din räkning. Avgiften höjs i omgångar så att den från 2010 är 4,5 procent för alla upp till en inkomst på 30 inkomstbasbelopp ( kr/mån år 2006). På inkomster över den gränsen är avgiften lägre. En nyhet är också möjlighet till deltids före 65 års ålder men det förutsätter att arbetsgivaren går med på det. Här kommer siff rorna i detalj: I BEA-, RiB och PA N - avtalen har av giften hittills va rit 3,5 pro c e n t. Den höjs i omgångar fram till 2010 med totalt en tre d j e d e l. När intjänandeåldern häromåret sänktes till 21 år, sänktes avgiften för övriga grupper till 4,0 procent. De får nu också höjd avgift i omgångar. År 2007 höjs savgiften till 4,0 % för den som arbetar enligt PAN-, RiB- eller BEA-avtalet. År 2008 höjs avgiften till 4,25 % detta berör även den som redan nu har 4,0 %. År 2010 blir avgiften 4,5 % för alla. Den som är född 1946 eller tidigare behåller den avgift som gällde i slutet av Ingen får sänkt avgift den som före 2004 hade 4,5 %, har t ex haft den avgiften hela tiden. Den som tjänar mindre än ca kr/år får savgiften utbetalad som kontant lön. 3 På Kommunals hemsida finns mer om svalen: w w w. ko m mu n a l. s e

4 Pensionssystem inom Kommunals olika avtalsområden K A P - K L Anställda i kommuner, landsting och vissa bolag. KAP-KL är den avtals som de flesta kommunalare omfattas av. Inga kvalifikationskrav. Pensionsrätt intjänas från första lönekronan. 21 år. Från år 2010 blir av giften 4,5 för alla upp till 30 inkomstbelopp se texten längs ner på sid 3 för detaljer! Avgiften placeras i en traditionell sförsäkring med återbetalningsskydd i KPA. Du kan välja bort återbetalningsskyddet. Pensionsvalet administreras av Pe n s i o n s valet PV A B, tel , eller Electum Pe n s i o n s t j ä n s t, tel OBS! I Svenska kyrkan heter savtalet Kyrkans PFA Förhandlingar pågår om att anpassa det till KAP-KL. Hela avgiften förvaltas av Svenska Kyrkans Pensionskassa. Den anställde kan välja åtebetalningsskydd som tillval. PA -K F S Anställda i vissa kommunala bolag. Anställd för minst 3 månader. Genomsnittlig arbetstid minst 8 timmar per vecka. 21 år. 1,5 procent av sgrundande lön är individuell del. Den individuella delen placeras i en traditionell sförsäkring med återbetalningsskydd i KPA. Om du omfattades av PA-KFS före 1999 placeras pengarna i det försäkringsbolag som arbetsgivaren valt Pensionsvalet administreras av Pensionsvalet PV AB, telefon I T P Vissa anställda inom bl a privat vård och omsorg. Måste vara anställd för minst 3 månader med en genomsnittlig arbetstid på minst 8 tim/vecka. 28 år. Kallas ITP-K och är 2 procent av smedförande lön. ITPK-delen placeras i Alecta utan efterlevnadsskydd Pensionsvalet administreras av Collectum, tel Är du osäker på vilket avtal som gäller för dig? Ta kontakt med din sektion så får du besked. Om du behöver ny valblankett: w w w. p e n s i o n s va l e t. s e (för PA-KFS och för många som har KAP-KL), w w w. e l e c t u m. s e (för vissa som har KAP-KL, tel ), w w w. c o l l e c t u m. s e (för ITP). Te l e fo n nummer finns ova n.

5 Pensionssystem inom Kommunals olika avtalsområden K T P Anställda i privat vård och omsorg inom KFOs avtalsområde dock ej personliga assistenter. Måste vara anställd för minst 3 månader med en genomsnittlig arbetstid på minst 8 tim/vecka. 28 år. Kallas KTP-K och är 2,1 procent av smedförande lön. KTPK-delen placeras i en traditionell sförsäkring utan efterlevnadsskydd i KP Pension och Försäkring. Pensionsvalet administreras av KP Pension och Försäkring, telefon Avtals S A F - L O Vissa privatanställda bl a inom vård och omsorg, städföretag och trafikföretag samt privatanställda skorstensfejare. Inga kvalifikationskrav. Pensionsrätt intjänas från första lönekronan. 21 år. Hela savgiften på 3,5 procent av lönen. Hela savgiften placeras i en traditionell sförsäkring utan efterlevnadsskydd i AMF Pension. Pensionsvalet administreras av FORA Försäkringscentral, telefon K A P Personliga assistenter inom KFOs avtalsområde. Inga kvalifikationskrav. Pensionsrätt intjänas från första lönekronan. 21 år. Hela savgiften på 3,5 procent av lönen. Hela savgiften placeras i en traditionell sförsäkring utan efterlevnadsskydd i KP Pension och Försäkring. OBS s k familjeskydd finns redan i ens grundutformning. Pensionsvalet administreras av KP Pension och Försäkring, telefon Är du osäker på vilket avtal som gäller för dig? Ta kontakt med din sektion så får du besked. 5 Om du behöver ny valblankett: w w w. fo ra. s e (för Avtals SAF-LO), w w w. k p - p e n s i o n. s e (för KTP och KAP). Te l e fo n nummer finns ova n.

6 Du har två sval. Vad väljer du? Detta får du välja på sblanketten Premie Vilka fonder (högst fem olika) Avtals Fondförsäkring eller traditionell sförsäkring Vilken förvaltare Efterlevandeskydd som tillval Premieen är en fondförsäkring med staten som "försäkringsbolag". Du ska välja vilka fonder som du vill placera pengarna i. I avtalsen har du fler alternativ. Du kan välja mellan olika försäkringsgivare och mellan fondförsäkring eller traditionell försäkring Vad är det för skillnad på sförsäkringarna? Traditionell sförsäkring Namnet antyder att detta är den äldsta formen av sförsäkring. En traditionell sförs ä k r i n g fungerar så här: 1) Arbetsgivaren betalar in din spremie. 2) Försäkringsbolaget placerar pengarna i en blandning av aktier, obligationer, fastigheter och lån som bolaget bedömer ska ge den bästa avkastningen. Du kan inte själv påverka placeringarna. 3) Du är garanterad en avkastning (ränta) på för närvarande 3 procent. Den verkliga avkastningen brukar dock bli högre. En del av överskottet delas ut till dig och de andra försäkringstagarna i form av återbäring. 4) Du får ett årligt värdebesked på en från försäkringsbolaget Risker och möjligheter i fondförsäkring Fondförsäkring Fondförsäkring har funnits i Sverige sedan början av 1990-talet. Den fungerar så här: 1) Arbetsgivaren betalar in din spremie. 2) Du bestämmer vilken eller vilka fonder som dina pengar ska placeras i. Under spartiden kan du flytta dina pengar mellan olika fonder, dvs omdisponera d i t t sparande. 3) Försäkringsbolaget garanterar ingenting. Du tar själv hela ansvaret för dina placeringar. Du har chans till bra tillväxt, men du måste själv hålla koll på hur dina placeringar utvecklas och vara beredd att kanske byta fond/-er emellanåt. 4) Du får ett årligt värdebesked på en från försäkringsbolaget (för premieen kommer värdebeskedet från Premiesmyndigheten). Den som sparar långsiktigt, har i regel bättre möjligheter till god avkastning om man placerar i aktier än i obligationer. Risken, på kort sikt, är dock högre än för räntefonder. Det beror på att aktievärdena kan svänga kraftigt. Även aktiefonderna skiljer sig åt. Ju bredare placeringsinriktning en fond har, desto l ä g r e är risken. För den som har en kort tid kvar till eringen kan det vara en god idé att ha en större andel räntebärande papper än aktier. För avtalsen kan en traditionell sförsäkring vara ett intressant alternativ för den som inte har så lång tid kvar till en. Förstagångsväljare i avtalsen? Om du är förstagångsväljare, får du en valblankett och informationsmaterial hemskickade automatiskt. Vill du ändra ett redan gjort val? Vill du ändra ett tidigare sval? Byta förvaltare eller sform? Lägga till eller ta bort ett efterlevandeskydd? I så fall måste du själv beställa en omvalsblankett från valadministratören telefonnummer står på sid Mer om svalen: w w w. fo l k s a m l o - p e n s i o n. nu o ch w w w. k p a. s e

7 Ta chansen att påverka din! Vad som är rätt för dig, kan bara du avgöra. Här följer en liten presentation av de vanligaste fondtyperna: Grundtyperna är aktiefond respektive räntefond. En aktiefond har enbart aktier och en räntefond har obligationer och liknande räntebärande värdepapper. När en fond presenteras som en blandfond, betyder det i regel att den innehåller både aktier och obligationer. Aktiefonder är de vanligaste. Här är några vanliga benämningar. Landsfonder Regionala fonder Globalfonder En landsfond placerar i aktier i ett visst land. Exempel: Folksam-LO Sverige. Regionala fonder placerar i aktier i en viss region, t ex en Europafond. Placerar i aktier på hela världens börser. Branschfonder Placerar i aktier i en viss bransch, t ex IT, läkemedel, skogsindustri. Indexfonder Generationsfonder Etiska fonder Syftet med en indexfond är att skugga utvecklingen på en viss börs eller grupp av börser. Exempel: en Sverigefond som är en indexfond ser till att placeringarna sker i samma (sorts) bolag och med samma proportioner som t ex Stockholmsbörsen. Avkastningen i en indexfond är tänkt att följa den genomsnittliga utvecklingen. Spararens ålder styr. Yngre sparare får en större andel aktier än äldre sparare, som har en större andel räntebärande papper. Hos vissa förvaltare måste man själv säga till om man vill byta från en generationsfond till nästa allteftersom man blir äldre. Andra generationsfonder, t ex KPAs Smart Pension, flyttar över placeringarna successivt (i Smart Pensions fall under 5 år vid två tillfällen) från mer aktier till mer obligationer när spararen passerar vissa åldersintervall. Fonder där placeringarna styrs av etiska regler. Exempel: KPAs fonder, som inte placerar i krigsmaterielindustri, alkohol, tobak osv. Se upp för höga förvaltningsavgifter! Titta extra noga på förvaltarens avgifter innan du bestämmer dig för vilka fonder du ska ta. Det är inte gratis att sspara. Alla förvaltare tar ut avgifter för att administrera ditt sparande. Kommunal och de andra LO-förbunden började 1998 agera för lägre avgifter. Sedan dess har prisskillnaderna mellan förvaltarna minskat och många har sänkt sina förvaltningsavgifter men det kan fortfarande skilja mycket mellan lägsta och högsta avgift. Vad spelar det för roll? tänker du kanske. Nej, kanske inte på ett eller ett par års sikt. Men ssparande är långsiktigt. Är du ung i dag, kan det handla om spartider på år eller mer. Då är effekten av bara en tiondels procent (0,1%) mycket viktig för vad du får i eller förlorar i avgifter till förvaltaren. Vem tar överskottet du eller aktieägarna? Alla försäkringsbolag är inte lika. Fondförsäkring drivs enligt lag i aktiebolagsform och det betyder att det finns aktieägare som vill vara med och dela på överskottet. Försäkringsbolag som sysslar med traditionell sförsäkring har hittills drivits utan vinstintresse, men det kommer att förändras. Framtidsfrågan för dig som ssparare blir alltså i båda fallen: Vem ska ha rätt till överskottet? Du och de andra sspararna eller aktieägarna? För Kommunal, liksom för övriga LO-förbund, är svaret givet: Så mycket som möjligt ska gå till din. Dessutom anser vi att det är viktigt att du genom din fackliga organisation har insyn i och inflytande över hur försäkringsbolagen sköts. Det gäller administrationskostnader, vilka aktier som fonderna placerar i osv. Kommunal samarbetar i svalet aktivt med Folksam-LO Pension och KPA. 7 Mer om premieen: w w w. p p m. nu, w w w. m i n p e n s i o n. s e o ch w w w. fo rs a k ri n g s k a s s a n. s e

8 Ta chansen att påverka din! Du kan själv påverka hur dina spengar ska skötas fram till din ering. I den här broschyren får du en orientering om de er som gäller för dig som är medlem i Kommunal. Allmän. Alla som bor i Sverige har rätt till den statliga allmänna en. En del av denna kallas premie. Den får du själv placera i olika fonder. Avtals. Den allmänna en kompletteras av en avtals som ingår i fackets kollektivavtal. Du får välja sform och förvaltare för hela eller för en del av den. Du kan också välja efterlevnadsskydd som tillval. Hur mycket pengar rör det sig om? Varje år tjänar du ihop tusentals kronor till din. Om du jobbar i kommun, landsting eller kyrkan k a n det röra sig om kr för avtalsen (KAP-KL-avtalet). Då har vi antagit att du tjänar kr i månaden. Med samma inkomst tjänar du ihop ca kr per år till din premie, om du är född efter Är du född blir det mindre. Exakt hur mycket du tjänar ihop får du besked om per post varje år, både för avtalsen och för premieen. Din avtals kommer så småningom att växa till mellan en halv och en miljon kronor, räknat på norm a l a inkomster.