1. Bilagor till VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

Transkript

1 Samrådsversion Bilagor till VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Godkänd av Tekniska utskottet Miljö- och byggnämnden Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M.

2 VA-översikt för Vaggeryds kommun Framtagen 2015 som en del i kommunens VA-planering och som ett underlag för VA-policy och VA-plan. Mer information finns hos kommunens VA-enhet och på kommunens webbplats Vaggeryd.se. Förklaringar Avrinningsområde Ett landområde kring ett vattendrag där nederbörden rinner ut (avvattnas) till havet. Gemensamhets- Vatten- eller avloppsanläggning avsedd för flera fastigheter, som anläggning bidats vid lantmäteriförrättning. Influensområde Område där vatten tillförs eller kan förväntas påverka en vattentäkt. Miljökvalitetsnorm Reglerar den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt. Tidigare hade man vanligtvis reglerat vilka mängder man fick släppa ut från de enskilda källorna. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Miljökvalitetsnormer infördes med miljöbalken år Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Miljösamverkan F Nätverk för miljöförvaltningar inom Jönköpings län som samverkar i olika frågor. Omvandlingsområde Områden där det finns viss bebyggelse, verksamheter etc. där marken föreslås för nya användningssätt. Till exempel fritidsstugeområde som blir område för permanent boende. Recipient Det vattendrag i form av hav, sjö, å, bäck eller liknande som tar emot avloppsvatten. Reinvestering Återinvestering på en äldre anläggning som ofta är avskriven (betald), men i behov av stora om- eller nybyggnationer. Självrensningsförmåga Så stor lutning på avloppsledningar att avloppet rinner utan att avloppsstopp uppstår. Svenskt Vatten Svenskt Vatten är en branschorganisation som företräder vattentjänstföretagen i Sverige. Vattendirektivet EU-parlamentets och EU-rådets direktiv (2000/60/EG) med en ram för det vattenpolitiska samarbetet som syftar till enhetliga regler för att skydda europeiska vatten. Verksamhetsområde Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning (kommunal). 100-årsflöde Ett 100-årsflöde är det flöde som kan förväntas inträffa en gång per hundra år i en viss punkt. Exempelvis ett flöde i ett vattendrag eller en viss nivå i en sjö. Detta är ett teoretiskt värde som är beräknat utifrån mätningar och/eller datamodeller. 38-punkterslista Vattenmyndigheterna har i sina åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst redovisat en 38-punkterslista med åtgärder som myndigheter och/eller kommuner behöver genomföra. Förkortningar ABVA Kommunens allmänna bestämmelser för användandet av kommunalt vatten och avlopp. BAM Samlingsbegrepp för bekämpningsmedel. HACCP Standardiserad arbetsmetod inom livsmedelsområdet som systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar risker i livsmedelsproduktionen. TU Tekniska utskottet i Vaggeryds kommun. Politisk beslutsinstans för den kommunala VA-verksamheten. LIS-plan Plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten. Används bland annat för att ta hand om dagvatten genom infiltration på egen tomt. SGU Myndigheten Sveriges geologiska undersökning. Arbetar med frågor om berg, jord och grundvatten. Tri Trikloretylen är ett miljöskadligt lösningsmedel. VA Ämnesområdet Vatten och avlopp. VISS Vatteninformationssystem Sverige är en databas med data om Sveriges vattenförekomster. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA A Kort om VA-ekonomi... 3 BILAGA B Lagar och styrande dokument som påverkar vatten- och avloppsverksamheten... 5 BILAGA C Vattenmyndigheternas uppdrag till kommunerna BILAGA D Vattenverk BILAGA E Avloppsreningsanläggningar

4 BILAGA A KORT OM VA-EKONOMI Inledning Kommunen är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Vaggeryds kommun. De som är anslutna till de kommunala vatten- och avloppsnäten kallas abonnenter och de ingår i kommunens VA-kollektiv. Lagen om allmänna vattentjänster utgör grunden för vatten- och avloppsförsörjningens organisation, ansvarsfördelning, finansiering med mera. Den trädde i kraft 2007 och innehöll en del nyheter jämfört med den tidigare VA-lagen från 1970, däribland regeln att VA-verksamheten ska ha separat ekonomi och redovisning särredovisningsprincipen. Särredovisningsprincipen Bokföring ska ske enligt god redovisningssed där resultat och balansräkning redovisas särskilt. Det ska finnas tilläggsupplysningar som visar hur fördelning skett av kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet, exempelvis vid samförläggning med andra typer av ledningar eller vid ombyggnad av gata. VA-verksamheten har med andra ord en egen plånbok som är separerad från kommunens övriga verksamheter. Kommunen får ta ut avgifter från dem som brukar VA-anläggningen för att täcka vad det kostar att anlägga och driva denna. Normalt sker ingen finansiering från skattemedel, utom vad gäller ersättning för brandvatten och för dagvattenhantering från allmänna platser med mera enligt taxa. Självkostnadsprincipen Vattentjänsterna får inte gå med vinst, men självkostnaderna får täckas. Det innebär att avgifterna endast får vara så höga att de täcker nödvändiga kostnader för att ordna och driva VA-anläggningarna. Förutom direkta kostnader för byggande och skötsel av anläggningar och ledningar, är arbetsledning, planering och registerhållning exempel på nödvändiga kostnader. Fondering för framtida investeringar får ske om det finns fastställd investeringsplan där det tydligt framgår vilken åtgärd den avser, kostnaden för denna, tidpunkt för genomförande och övriga upplysningar som behövs för att bedöma hur stor avsättningen bör vara. VA-kollektiv och skattekollektiv Den ekonomiska separeringen av intäkter från skatte- respektive VA-kollektivet är en av grundpelarna i Vattentjänstlagen. Skälet är att kommunerna hanterar olika slags pengar åt olika grupper av personer. Skattekollektivet utgörs av alla kommuninvånare som betalar kommunalskatt. Dessa skattepengar ska användas till många olika nyttigheter som vård, skola och omsorg men också ledning, administration, myndighetsutövning, planering, gatudrift och mycket annat. Även om det inte finns formella hinder att använda skattepengar för att finansiera VAverksamhet, är det inte vanligt att så sker, eftersom dessa resurser oftast är knappa. 3

5 Att anordna VA-försörjning är i grunden den enskilde fastighetsägarens ansvar. När det måste ske i ett större sammanhang med hänsyn till skyddet för människors hälsa och för miljön, tar kommunen över det ansvaret. VA-kollektivet utgörs av fastighetsägare och vissa andra som betalar avgifter till kommunen för detta. Dessa avgifter utgör betalning för tjänster som kommunen utför och är inte en form av skatt. Avgifterna får endast användas till att täcka kostnader som är nödvändiga för VA-verksamheten. Lagstiftningen gör en tydlig gränsdragning mellan skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet. Det bör därför inte finnas någon konkurrens mellan skattekollektivet och VA-kollektivet om investerings- eller driftmedel. VAverksamheten ska bedrivas som ett nollsummespel, som inte påverkar de åtaganden och investeringsbehov som belastar skattekollektivet. VA-verksamhetens finansiering Det finns i huvudsak två typer av intäkter i verksamheten: anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Dessa avgifter regleras i VA-taxan som fastställts av kommunfullmäktige. Vaggeryds kommuns VA-taxa är utformad i enlighet med den normaltaxa som tagits fram av branschorganisationen Svenskt Vatten. Anläggningsavgiften är en engångsavgift för att täcka kommunens kostnad för att ordna en allmän VA-anläggning. För abonnenten medför den en rättighet att för all framtid vara ansluten till det allmänna VA-nätet. I VA-redovisningen ska denna inbetalning periodiseras genom att en andel skrivs av direkt och resten fördelas över en längre period, exempelvis 40 år. I Vaggeryds kommun har man istället valt att inte skriva av något direkt utan hela beloppet periodiseras och skrivs av på 25 år. Brukningsavgiften är en periodisk avgift för att täcka drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar eller andra kostnader för en allmän VA-anläggning som inte täcks av anläggningsavgiften. VA-taxan är en schablon för att beräkna den enskilde abonnentens VA-avgifter. Taxan är i princip lika för alla abonnenter av en viss typ. Det finns dock vissa möjligheter att tillämpa särtaxa för anläggningsavgifter och brukningsavgifter, om det för ett visst område finns kostnader som i beaktansvärd omfattning (normalt mer än 30 %) avviker från kostnaderna för vad som är normalt inom kommunens verksamhetsområden. Inlösen av enskilda VA-anläggningar Om kommunen inrättar eller utökar verksamhetsområde för VA, har ägare till enskilda anläggningar som antingen kommer att ingå som en del i den allmänna anläggningen eller anläggningar som inte längre behövs, rätt att få dessa inlösta. Det finns utslag från Statens VA-nämnd som innebär att sådan ersättning kan utgå med belopp motsvarande anläggningens ursprungliga kostnad, reducerad med 1/15 per år som gått sedan investeringstillfället. Tvister avgörs i Statens VA-nämnd Tvister mellan abonnenter och kommunen avgörs i Statens VA-nämnd. Dess beslut kan överprövas i Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt. 4

6 BILAGA B LAGAR OCH STYRANDE DOKUMENT SOM PÅVERKAR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHETEN Lagstiftning och vattenförvaltning Förutom EU:s direktiv har flera lagstiftningar och regleringar stor betydelse för VAverksamheten. Här följer en uppräkning av relevanta lagar, föreskrifter, förordningar, normer och program. För att få en viss uppfattning om lagarnas innebörd finns en kortare förklarande text om respektive lag. Miljöbalken (1998:808) Plan- och bygglagen (2010:900) Boverkets byggregler (BFS 1993:57) Anläggningslagen (1973:1149) Lag om allmänna vattentjänster (har ersatt VA-lagen) (2006:412) Jordabalken (1970:994) Ledningsrättslagen (1973:1144) Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning (har ersatt Socialstyrelsens Allmänna råd om enskild dricksvattenförsörjning SOSFS 2003:17) Livsmedelslagen (2006:804) Livsmedelsverkets olika föreskrifter och råd om dricksvatten (1998:812, 2001:30, 2006:813, 2008:13, 2008:64, 2008:745, 2010:1641, 2011:3, 2011:806, 2011:1061, 2013:4, 2013:5, 2013:903, 2014:703) Skadeståndslagen (1972:207) Förordningen om vatten och värmemätare (1994:99) SWEDAC:s föreskrifter till mätarlagstiftningen Arbetsmiljölagen (1997:1160) Personuppgiftslagen (PUL) (1998:204) Lag om offentlig upphandling (2007:1092) Kommunallagen (1991:900) Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) Förvaltningsplaner Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Kommunens Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna VAanläggningen Kommunens VA-taxa 5

7 Miljöbalken (1998:808) Syftet med miljöbalken är enligt dess första paragraf att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Figur: Miljöbalken styr var och hur utsläpp får ske. Stor hänsyn ska tas till vattenförsörjningsintresset. Enligt miljöbalken ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för vattenförsörjning skyddas mot åtgärder, som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av sådan anläggning. Vattenskyddsområden ska inrättas för samtliga allmänna vattentäkter samt större enskilda vattentäkter. Föråldrade föreskrifter för befintliga skyddsområden ska ses över och revideras. Vid all fysisk planering undviks hot mot grundvattnets framtida nytta och kvalitet. Vid detaljplanering för bebyggelse och andra exploateringsföretag inom influensområde för vattentäkt ska gällande skyddsbestämmelser och andra erforderliga förhållningsregler uppmärksammas i planeringarna. Utsläpp av avloppsvatten, bland annat hushållsspillvatten och dagvatten från detaljplanerat område, betraktas som miljöfarlig verksamhet. I miljöbalken med tillhörande förordningar anges när miljöfarlig verksamhet kräver tillstånd eller anmälan. Utifrån regelverket ska en bedömning göras i varje enskilt fall om verksamheten är tillåtlig och vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas. Med stöd av vattendirektivet, se avsnitt 3.3, har miljökvalitetsnormer införts som medför ett förändrat synsätt när det gäller bedömning av vad som kan tillåtas i fråga om miljöpåverkan. I miljöbalken anges vad som betraktas som vattenverksamhet, exempelvis uttag av yteller grundvatten för dricksvattenändamål, och anger när tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet krävs. 6

8 Plan- och bygglagen (2010:900) Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggningen av mark och vatten samt om byggande. Syftet är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Plan- och bygglagen innehåller ett antal verktyg för planering och byggande. Ett av de viktigaste är kommunens översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark- och vattenområden. Hittills har fokus i översiktsplaneringen mest riktats mot markanvändningen. Boverkets byggregler (BFS 1993:57) Boverkets byggregler (BFS 1993:57) innehåller föreskrifter och allmänna råd om bland annat driftutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd m.m. Anläggningslagen (1973:1149) Det är den enskilde fastighetsägarens skyldighet att anordna vattenförsörjning och avlopp för sin fastighet om den inte är belägen inom verksamhetsområde med allmän VA-anläggning. Om det inte är möjligt för varje enskild fastighet att ordna sina VAbehov själv kan flera fastigheter komma överens om att lösa behoven gemensamt. I sådana fall inrättas därför ofta en gemensamhetsanläggning genom ett beslut med stöd av anläggningslagen. Gemensamhetsanläggningen förvaltas i allmänhet av en samfällighetsförening med stöd av Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Dessa båda lagar styr alltså endast den organisatoriska formen för verksamheten medan andra lagar som nämns i detta kapitel reglerar tekniska och miljömässiga aspekter på VA-verksamhet. Följande villkor gäller för att en gemensamhetsanläggning ska kunna bildas: Väsentlighetsvillkoret, innebär att en gemensamhetsanläggning bara får inrättas för sådana fastigheter som anses ha ett väsentligt intresse av att ha del i anläggningen Båtnadsvillkoret, innebär att en gemensamhetsanläggning får inrättas endast om fördelarna, ekonomiska eller andra, som anläggningen medför är större än de kostnader och olägenheter som anläggningen medför Opinionsvillkoret, innebär att en gemensamhetsanläggning inte får inrättas om fastighetsägarna allmänt motsätter sig åtgärden och verkligen har goda skäl för detta. Det är inte möjligt för kommunen att tvinga fastighetsägare att slå sig samman för att bilda en gemensamhetsanläggning. 7

9 Lag om allmänna vattentjänster (2006:412) Denna lag ersatte år 2007 den tidigare VA-lagen. Enligt denna lag är det kommunens skyldighet att ordna vattentjänster, vattenförsörjning eller avlopp när det måste ordnas i ett större sammanhang med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Några viktiga delar i lagen om allmänna vattentjänster är: Det är kommunen som bestämmer om inrättande och förändring av verksamhetsområde. Kommunen utfärdar Allmänna bestämmelser för brukandet av den allmänna vattenoch avloppsanläggningen (ABVA). Kommunen har ingen skyldighet att låta en anläggning kopplas in om installationen har väsentliga brister. Pengar får fonderas för planerade investeringar om ändamålet är tydligt angivet. VA-verksamhetens ska ha separat ekonomi och redovisning (särredovisningsprincipen). VA-verksamheten får inte gå med vinst (självkostnadsprincipen). Jordabalken (1970:994) Ett lagverk, som bland annat reglerar rättsförhållanden rörande fast egendom, till exempel ansvaret för ytligt rinnande vatten från naturmark. Ledningsrättslagen (1973:1144) Reglerar rätten att få lägga ledningar på annans fastighet, gäller bara för vissa ledningar till exempel allmänna VA-ledningar. Frågan om ledningsrätt prövas vid en lantmäteriförrättning. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anger om det krävs tillståndsprövning eller anmälan för olika miljöfarliga verksamheter, till exempel för att anlägga avloppsreningsverk eller lagra avloppsslam. Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning utkom De ersatte Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten, SOSFS 2003:17. Dessa råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar som tillhandahåller mindre än 10 m 3 per dygn eller försörjer mindre än 50 personer. Livsmedelslagen (2006:804) Den svenska livsmedelslagen kompletterar EU-förordningarna inom området. Den innehåller bland annat regler om kontroll, avgifter, straff och överklaganden och syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel. Dricksvatten är juridiskt sett livsmedel i Sverige (och Norge) i motsats till resten av Europa. Livsmedelsverkets föreskrifter (2011:3) Dricksvattenföreskrifterna reglerar hantering och kvalitet på dricksvatten i anläggningar som tillhandahåller mer än 10 m3 per dygn, försörjer mer än 50 personer eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. Det gäller både allmänna och enskilda anläggningar. 8

10 Livsmedelsverkets föreskrifter (2001:30) Kompletterande bestämmelser till livsmedelslagen om bland annat egenkontroll. Livsmedelsverkets förordning (2006:813) Kompletterande bestämmelser till livsmedelslagen om i huvudsak myndigheternas ansvar. Livsmedelsverkets föreskrifter (2013:4) Kompletterande bestämmelser till livsmedelslagen som delvis förändrar bestämmelserna om egenkontroll enligt 2001:30. Livsmedelsverkets föreskrifter (2008:13, 2013:5) Behandlar åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. Livsmedelsverkets föreskrifter (2008:64, 2008:745, 2010:1641, 2011:806, 2011:1061, 2013:903, 2014:703) Dessa föreskrifter har delvis ersatt eller på annat sätt påverkat tidigare beslutade föreskrifter från Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets föreskrifter (1998:812) Omfattar vattenrättsliga bestämmelser av en mer teknisk natur, bland annat rådighet över vatten. Skadeståndslagen (1972:207) Reglerar skadeståndsrätten i olika förhållanden, till exempel om anställd personal genom fel eller försummelse har orsakat översvämning vid mätarbyte inne i en fastighet. Förordning om vatten- och värmemätare (1994:99) Allmänna bestämmelser angående vatten- och värmemätare gällande mätnoggrannhet, användning, tillsyn m.m. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter om vattenmätare SWEDAC:s föreskrifter som komplettering till mätarlagstiftningen ovan. Arbetsmiljölagen (1997:1160) Arbetsmiljölagens (AML) ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. 9

11 Personuppgiftslagen (1998:204) Personuppgiftslagen (PUL) är den svenska implementeringen av EU:s dataskyddsdirektiv 95/46/EG. Syftet med lagen är att skydda människors personliga intigritet mot kränkning av behandling av personuppgifter. Därför är det viktigt att de register, som används för debitering av VA-avgifter, utformas och sköts på så sätt att de inte strider mot lagen. Lag om offentlig upphandling (2007:1092) Lag om offentlig upphandling (LOU) reglerar upphandling av till exempel varor, tjänster och entreprenader. VA-verksamheten styrs och drivs av egen personal men är samtidigt beroende av ett 30-tal olika externa aktörer som till exempel entreprenörer, hantverkare, tjänsteföretag, leverantörer och konsulter. Upphandlingar enligt LOU pågår därför nästan alltid inom verksamheten. Samordnade upphandlingar där andra kommuner eller kommunala förvaltningar/bolag deltar eftersträvas där det är möjligt. Kommunallagen (1991:900) En ramlag, som reglerar hur kommuner och landsting ska arbeta och organisera sina olika verksamheter, däribland VA-verksamheten. Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) Denna förordning innebär att EU:s vattendirektiv införlivas i den svenska lagstiftningen. Förordningen beskriver hur den svenska vattenförvaltningen ska organiseras och genomföras. Den ställer också krav på åtgärder till myndigheter och kommuner. Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt, där en länsstyrelse i varje distrikt är vattenmyndighet. Huvuddelen av Vaggeryds kommun ligger inom Västerhavets vattendistrikt, där länsstyrelsen i Västra Götalands län med kansli i Göteborg är vattenmyndighet. En mindre del längst i nordväst ligger inom Nissans avrinningsområde som också tillhör Västerhavets vattendistrikt. De nordligaste delarna av kommunen har sitt utlopp i Motala ström, som tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt där länsstyrelsen i Kalmar är vattenmyndighet. Hörnpelarna i vattenförvaltningen är förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Vattenförvaltningen ska genomföras av vattenmyndigheterna enligt en sexårig planeringscykel. Alla vatten i Sverige är klassificerade med avseende på status, påverkan och risk för försämring. Förvaltningsplanerna gäller för perioden Förvaltningsplaner Förvaltningsplanerna för vattendistriktens vattenförekomster är dels en sammanfattning av kunskapen om vattnen i vattendistriktet och dels en analys av vad som behöver göras för att nå målet om god vattenstatus. I förvaltningsplanen beskrivs tillstånd, användning, påverkan, miljökvalitetsnormer, behov av åtgärder med mera. De ger en övergripande bild av tillståndet för distriktets vatten. Planen pekar ut riktningen för det fortsatta arbetet för myndigheter och kommuner. Det är tänkt att förvaltningsplanen ska vara en form av planeringsunderlag för myndigheter och kommuner i deras arbete med vattenfrågor. Förvaltningsplanerna ska revideras vart sjätte år. 10

12 Figur: De olika stegen i den sexåriga förvaltningscykeln. Miljökvalitetsnormer I december 2009 beslutade vattendelegationerna i respektive vattendistrikt om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna grundar sig på de statusklassningar som tidigare har gjorts. Information om vattenförekomsterna, statusklassningen och miljökvalitetsnormerna finns i databasen VISS 1. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till 22 december 2015 och att statusen inte får försämras. I vissa fall finns det skäl att acceptera en mindre sträng miljökvalitetsnorm i en vattenförekomst, eller att tidpunkten för när god vattenstatus ska vara uppnådd skjuts fram. Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst till Att tidpunkten flyttas fram innebär dock inte att det går att vänta med att vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten. Ett undantag från regeln är motiverat om det är tekniskt omöjligt eller orimligt dyrt att vidta de åtgärder som krävs för att nå god status till Undantag kan också motiveras om det av naturliga skäl inte är möjligt för vattenmiljön att återhämta sig trots att åtgärder sätts in. 1 Vatteninformations System Sverige är en databas med data om Sveriges vattenförekomster, ( 11

13 Åtgärdsprogram För att miljökvalitetsnormerna ska uppnås krävs att myndigheter och kommuner senast 22 december 2012 har vidtagit de åtgärder som beslutats i åtgärdsprogrammet. Åtgärderna är antingen kontinuerliga eller engångsinsatser. I flera fall ska kraven på utredningar leda till faktiska åtgärder i vattenförekomsten. De faktiska årgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna uppnås senast det år som är angivet i beslutet (2015, 2021 eller 2027). För att de nivåer som angetts i miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst ska uppnås, har vattenmyndigheterna i sina åtgärdsprogram redovisat en 38- punkterslista med åtgärder som myndigheter och/eller kommuner behöver genomföra. I Bilaga C redovisas de åtgärder som vattenmyndigheten gett kommunerna i uppdrag att genomföra. Åtgärderna som kommunerna ansvarar för utgör punkterna på en 38-punkterslista och är i korthet följande: 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 per dag, har god kemisk status, god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. 12

14 Regionalt samarbete Den regionala planeringen är viktig för kommunen. Regionala planer ger uttryck för statens vilja inom olika områden och i vissa fall är de normerande för kommunens egen planering och verksamhet. Planerna är ofta en kunskapskälla i form av rapporter och utredningar som kan utgöra viktiga planeringsunderlag för kommunen. För kommunens VA-planering finns det olika typer av regionala planer, utredningar och projekt som är relevanta, till exempel Regional vattenförsörjningsplan och Regional åtgärdsplan för vatten. Baltic See action plan (BSAP) Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, HELCOM, har sedan 1970-talet arbetat med att skydda Östersjöns miljö via ett mellanstatligt samarbete. De partner som ingår är Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och EU-kommissionen. HELCOM har utarbetat BSAP, en politisk överenskommelse från november Den syftar bland annat till att minska växtnäringsbelastningen på Östersjön och olika länder har olika reduktionsbeting för sina näringsutsläpp. Enligt HELCOM är en hållbar nivå för fosforutsläpp ton och för kväveutsläpp ton. Under perioden låg nivåerna på respektive ton. En reduktion av de årliga utsläppen med ton fosfor och ton kväve krävs alltså för att få ned utsläppen till den ovan nämnda nivån. De ingående länderna har tilldelats olika reduktionsnivåer och Sveriges åtaganden är att minska de årliga utsläppen med 290 ton fosfor och ton kväve. Leader Västra Småland Vaggeryds kommun är medlem i Leader Västra Småland. Leader är en organisation som arbetar för landsbygdsutveckling utifrån ett lokalt perspektiv. Leaderområden finns över hela Sveriges landsbygd. Hos Leader kan invånarna i kommunen söka stöd för projekt som utvecklar landsbygden. Till exempel kan stöd sökas för att ordna gemensamma avloppslösningar, som bidrar till en förbättrad miljö. Regional vattenförsörjningsplan Länsstyrelsen i Jönköpings län har i samverkan med kommunerna tagit fram en vattenförsörjningsplan med namnet Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län. Planen är för närvarande ute på remiss hos kommunerna. Den beskriver den nuvarande vattenförsörjningen samt identifierar och beskriver vattentillgångar av nuvarande och framtida intresse för den allmänna dricksvattenförsörjningen. Planen innehåller information om vattentillgångar i berg, jord och ytvatten samt beskriver risker och skyddsnivåer. På kartor, i text och tabeller redovisas uppgifter om respektive område inklusive statusbedömning, miljökvalitetsnormer med mera. Klimatarbete i länsstyrelsens regi Utsläpp av växthusgaser medför att klimatet förändras och blir varmare, vilket får stora globala konsekvenser. Människans påverkan på klimatet måste begränsas. Vi behöver använda energi på ett effektivare sätt, minska utsläppen av växthusgaser och framställa mer förnybar energi. Samtidigt måste vi bland annat förbereda oss på att havsytan höjs och översvämningarna blir fler. Länsstyrelsen samordnar klimatarbetet i Jönköpings län och arbetar bland annat med energieffektivisering, klimatanpassning, diverse projekt och aktiviteter samt energi- och klimatrådgivning. Tillsammans med bland annat kommunrepresentanter har ett särskilt klimatråd bildats. Diverse rapporter har tagits fram, bland annat Skyfallskartering i GIS, Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja, årlig Energibalans och Färdplan

15 Lokala vattenvårdsprojekt Staten har inrättat ett bidrag för Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Syftet med bidraget är att stimulera till kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till havet. Även om Jönköpings län är ett inlandslän, så har åtgärder här i inlandet en effekt på havet. Kommuner och ideella sammanslutningar utan vinstintresse kan hos länsstyrelsen ansöka om medel för lokala vattenvårdsprojekt. Kommunala styrdokument och riktlinjer Kommunens Allmänna bestämmelser för användande av den allmänna VA-anläggningen (ABVA) Kommunens ABVA fastställs av kommunfullmäktige. Den ger förklaringar och kommentarer till de bestämmelser, som finns i Lagen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlagen). Som ett komplement till kommunens ABVA har även kommunfullmäktige antagit en informationsskrift (Information till fastighetsägare om Vaggeryds kommuns allmänna vatten- och avloppstjänster). Kommunens VA-taxa Kommunfullmäktige fastställer kommunens VA-taxa. I VA-taxan regleras både anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgifter är engångsavgifter, som ska täcka kommunens kostnader för framdragning av huvud- och servisledningar till fastigheten och dessutom utgöra en delfinansiering av hela det kommunala VAsystemet. Brukningsavgifter betalas kontinuerligt för att täcka kommunens kostnader för att driva VA-verksamheten. Se även Bilaga A Kort om VA-ekonomi Översiktsplan Den aktuella översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige under 2012 och vann lagakraft 28 april Den innehåller sex olika delar, däribland en om vattenplanering och en om landsbygdsutveckling där bland annat Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) behandlas. Syftet med översiktsplanen är att visa kommunens långsiktiga avsikter gällande kommunens utveckling och användningen av mark och vatten. Fokus för arbetet har varit att utveckla kommunens tätorter och kommunikationer och att sträva efter att bli en långsiktigt hållbar kommun, där kommunen vill göra satsningar för ekologisk hållbarhet till exempel miljövänligt resande, logistik och bra avloppslösningar. Även natur och kultur har lyfts fram och kommunen har arbetat med ett förhållningssätt till den nya strandskyddslagstiftningen. Innehållet i översiktsplanen ska ses som en vägledning och riktlinjer, och är inte rättsligt bindande. Översiktsplanen ger inga juridiska rättigheter eller skyldigheter för staten, kommunen eller den enskilda medborgaren. Därför kan den inte överklagas på annan grund än brister i den formella handläggningen. Översiktsplanen utgör däremot ett viktigt underlag för framtida planering och planläggning. Översiktsplanen (ÖP) är vägledande för kommunens planering av mark- och vattenanvändning men är inte juridiskt bindande. Tidsperioden som planen behandlar är tio till femton år framåt. De ställningstaganden och riktlinjer som är relevanta för VA-planeringen redovisas nedan och är hämtade ur kapitlen Grundvatten, Översvämningsrisk och dagvatten, Dagvattenplanering, Kommunalt vatten och avlopp, Enskilt vatten och avlopp, Åtgärder och riktlinjer vattenplanering samt ur kapitlet Landsbygdsutveckling. 14

16 Grundvatten I översiktsplanen framgår att Vaggeryds och Skillingaryds samhällen är byggda ovanpå ett av Sveriges kvantitativt sett största grundvattenmagasin Värnamo-Ekeryd. Vattenvolymerna i underliggande mark är ofantligt stora och kommunen använder sig av en mycket begränsad del av tillgänglig vattenvolym. På grund av föroreningar från diverse verksamheter framförallt i Värnamo, Vaggeryd och Skillingaryd har Vattenmyndigheten klassat statusen för grundvattenförekomsten som otillfredsställande men vattentäkten i Vaggeryd har ett mycket bra vatten och man kan leda ut det på ledningsnätet utan någon rening. Eftersom dricksvattentäkter har en begränsad livslängd vill kommunen hitta ytterligare en dricksvattentäkt i Skillingaryd alternativt Vaggeryd. För att i framtiden finna nya möjliga täktområden bör kunskapen om vattnet i vattenförekomsten Värnamo-Ekeryd öka. Hur och var vattnet bildas, strömningsriktning och omsättningstid är viktiga faktorer att känna till för att kunna bedöma hur det påverkade vattnet kan sprida sig. När nya vattentäkter tillkommer ska skyddsområden för dessa fastställas. Översvämningsrisk och dagvatten Topografin i Skillingaryd med stora markområden, som avbördas genom Skillingaryd, ställer stora krav på dagvattenavledningen genom samhället. Med ett förändrat klimat ökar nederbördsmängderna och påverkan blir än större. Av dessa skäl vill kommunen anlägga dagvattendammar eller magasin för att jämna ut flödet vid kraftiga regn. Dagvattenplanering Enligt översiktsplanen är kommunens ambitioner att så långt möjligt omhänderta dagvattnet lokalt. Lokalt omhändertagande kan dock i vissa fall förorena grundvattenförekometen. Inriktningen är att förebygga att förorenat dagvatten uppstår t.ex. genom att vid bygglovshanteringen vara uppmärksam och ta hänsyn till riskerna. Kommunen behöver genomföra åtgärder för att minska miljöpåverkan från dagvattenhanteringen i Lagan. Fördröjningsmagasin med möjlighet för sedimentering av föroreningar är den vanligaste metoden. I Hok och Byarum ska inventeringar fortsätta för att finna anledningen till det kraftiga tillskottet av ovidkommande vatten i spillvattennätet i samband med högt grundvatten och nederbörd. I Bondstorp ska kommunen utreda problemen med inläckage i spillvattenledningarna. Kommunalt vatten och avlopp Av översiktsplanen framgår att Vaggeryds kommun har för avsikt att upprätta en VAplan. Kommunen planerar också att pumpa över spillvattnet från Svenarum och Hagafors till Hok varifrån det rinner till vidare till reningsverket i Skillingaryd. Samtidigt kommer Svenarum och Hagafors att förses med vatten från Vaggeryd via Hok. Enskilt vatten och avlopp I översiktsplanen framgår det att Naturvårdsverket har utgett allmänna råd för hushållsspillvatten och att det ibland kan ställas högre krav på enskilda avlopp för att skydda omgivningen. Enligt råden kan kommunen göra bedömningen om omgivningen kräver att avloppet ska ha normal eller hög skyddsnivå när det gäller hälsoskydd och miljöskydd. 15

17 I översiktsplanen framgår att hög skyddsnivå gäller om avloppsanläggningar placeras närmare än 50 m från Linnesjön, Fängen-Sandsjön, Långsjön och Ekerydsgölen. Hög skyddsnivå kan vara aktuellt även längre från sjön än 50 m. Även i andra områden kan bedömningen göras att hög skyddsnivå ska gälla. Bedömning görs i det enskilda fallet. På vissa platser i kommunen är det svårt att lösa enskilda avlopp på ett tillfredsställande sätt. Oftast beror det på markförhållandena, men det kan även bero på höjdförhållanden eller till exempel att tomterna är för små. I översiktsplanen bedömer kommunen att det i vissa områden ej är godtagbart med enskilda avlopp. Detta gäller Nyholm, Starkeryd fritidsområde och Mölnarps fritidsområde. Åtgärder och riktlinjer Vattenplanering För att jobba vidare med kommunens vatten ska enligt översiktsplanen kommunen göra en vatten- och avloppsplan. Där ska redovisas hur kommunen ser på utvecklingen av VA, både kommunalt och enskilt samt vattenfrågor i stort. Kommunen ska även genomföra inventeringar av riskobjekt samt peka ut vilka objekt som ska skyddas. I arbetet med VA-planen ska följande delar som berör vatten och avlopp ingå: Upprätta reinvesteringsprogram för systematiskt utbyte av befintliga VAledningar Vattenförsörjning inklusive reservvatten. Bland annat ska nya vattenskyddsområden för Bondstorp och Vaggeryd alternativt Skillingaryd identifieras. Större enskilda vattentäkter. Skyddsföreskrifter för Hooks Herrgård och Hapimag ska upprättas och antas. Dagvatten. Bland annat inventering av befintligt dagvattennät och dagvattenutsläpp till vattendrag. Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten upprättas. Kommunalt spillvattennät. Bland annat identifiera objekt/områden med bräddningar från spillvattennätet och tillskottet av ovidkommande vatten samt föreslå åtgärder. Enskilda avlopp. Besluta om åtgärder för fastigheter med undermåligt avlopp och identifiera ytterligare områden som sedan ska inventeras. Kommunala VA-verksamhetsområden. Utöka områdena för Hagafors och Bondstorp och fastställa ett nytt VA-verksamhetsområde för Åker (detta har utförts sedan Översiktsplanen upprättades). Grundvattnet bör så långt möjligt skyddas från yttre påverkan och förorening. Kommunen ska minimera miljöpåverkan från dagvatten. Inriktningen är att förebygga att förorenat dagvatten uppstår till exempel genom att styra val av bygg- och anläggningsmaterial. Metoder för att omhänderta det dagvatten, som uppstår är att infiltrera, fördröja och rena. Beroende på dagvattnets föroreningsnivå, markförhållanden samt natur- och rekreationsvärden i vattendraget kan metoderna behöva kombineras. Landsbygdsutveckling Förutom generellt hållen text i översiktsplanen om till exempel olika LIS-kriterier (LIS = Landsbygdsutveckling i strandnära läge)behandlas de individuella förutsättningarna i olika områden Hokasjön och Hokaån, Rasjön Bondstorp, Linnesjön, Fängen, Sandsjön och Kärringasjön samt Långasjön Åker. 16

18 Fördjupad översiktsplan (LIS-plan) En ny LIS-plan eller plan för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen har antagits under Den är ett tillägg till Översiktsplanen eftersom det skett förändringar av tillämpningen av lagstiftningen och då det ansetts att en revidering borde ske av antalet LIS-områden i kommunen. Syftet med planen är att fungera som ett samlat dokument som utifrån de nya reglerna i miljöbalken och plan- och bygglagen visar hur kommunen avser att behandla frågor om byggande och exploatering inom strandskyddat område på landsbygden. Den behandlar bland annat frågan om hur VA kan lösas beroende på markförhållanden, var den aktuella byggnationen är belägen eller om det rör sig om samlad bebyggelse eller inte. Anslutning till kommunalt avlopp i Jönköpings län Samtliga kommuner i Jönköpings län har tillsammans med länsstyrelsen tagit fram Råd och krav vid utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Skriften ska utgöra en vägledning så att mängderna av oönskade ämnen som tillförs avloppsreningsverken, genom utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter, kan minskas. Policy för fordonstvättar i Vaggeryds kommun Avloppsvatten från tvätt av fordon innehåller ofta en komplex sammansättning av föroreningar. Det kan bl.a. vara näringsämnen, tensider, lösningsmedel och metaller som zink, kadmium, bly, krom, nickel och koppar. Risken för en negativ miljöpåverkan från fordonstvätt gäller oavsett storlek och oavsett om anläggningen är kopplad till dag-, spillvatten eller till enskilt avlopp. När avlopp från fordonstvätt leds till dagvattennätet går det direkt ut i våra vattendrag och sjöar och kan skada djur och växtliv samt bidra till övergödning. Om avloppsvattnet istället leds till spillvattennätet stör föroreningarna funktionen i reningsverken. Avloppsslammets kvalité kan försämras så att det inte kan användas i jordbruket. En del föroreningar bryts inte ner i avloppsreningsverken utan går vidare till recipienten. I enlighet med försiktighetsprincipen, 2 kap. 3 miljöbalken, är det verksamhetsutövarens skyldighet att vidta de försiktighetsmått som krävs för att motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Policy för fordonstvättar i Vaggeryds kommun Riktlinjer för dagvatten i Jönköpings län För närvarande pågår ett kommungemensamt arbete i länsstyrelsens regi med målsättning att ta fram Riktlinjer för dagvatten. Se 2. Frågeställning i VA-planeringen (Riktlinjer för dagvatten.) Se även Översiktsplanen (Översvämningsrisk och dagvatten samt Dagvattenplanering) samt under Dagvatten. Miljöprogram för Vaggeryds kommun Ett Miljöprogram för Vaggeryds kommun antogs av kommunfullmäktige 29 september Miljömålen ska vara vägledande i olika projekt och i kommunens planarbete. Kommunal VA-verksamhet och enskilda vatten och avloppsanläggningar påverkas av Miljöprogrammets handlingsplan i till exempel åtgärdsöversikten i flera av de 103 punkterna. Bland annat ska mängden inläckage av ovidkommande vatten minska, saneringsplaner för VA-ledningar ska upprättas, dagvattenhanteringen ska förbättras, vattenförsörjningen tryggas, miljön förbättras genom miljöstyrda upphandlingar och genom att arbetstakten inom ledningsförnyelse ska öka. 17

19 Begränsad klimatpåverkan (Åtgärd 4: Öka andelen miljöanpassade fordon). Kommunens fordonsflotta är i flera fall åldersstigen och behöver miljöanpassas. Vid köp, leasing eller hyra ska verksamheterna, utifrån behov, välja så lätta och energieffektiva fordon som möjligt. Förnybara/alternativa drivmedel är förstahandsvalet. Elfordon eftersträvas. Dessutom ska avancerad kravnivå enligt Miljöstyrningsrådets kriterielista för fordon användas. Giftfri miljö (Åtgärd 27: Kommungemensamt dokument Anslutning till kommunalt avlopp i Jönköpings län ). Avloppsreningsverk är byggda för att ta emot hushållsspillvatten. Processvatten, som kommer från industrier, kan innehålla oönskade ämnen som till exempel metaller eller organiska miljögifter. Sådant icke behandlingsbart avloppsvatten går rakt igenom avloppsreningsverket och hamnar i vattendraget. För att undvika olämpligt innehåll har ett kommungemensamt dokument om vad som kan tas emot i reningsverken tagits fram i länet under Ingen övergödning (Åtgärd 36: Tillsyn och prövning för att minska mängden inläckage och utläckage) Inläckage av så kallat ovidkommande vatten försämrar förutsättningarna för att åstadkomma bra rening vid avloppsreningsverken. Bräddning leder till direkta utsläpp till recipienten. Avloppsreningsverk beräknas stå för upp till 35 % av de antroprogena fosforutsläppen inom länets avrinningsområden. Vid vissa förhållanden, till exempel lågt grundvatten, kan inläckage ersättas av utläckage av orenat spillvatten, som kan förorsaka förorening av grundvattnet. Vid tillsyn och prövning ska tillsyns- och prövningsmyndigheten ställa villkor för att minska mängden ovidkommande vatten till avloppsreningsverk samt för att undvika bräddning. Miljö- och byggnämnden är tillsynsmyndighet för avloppsreningsanläggningar under 2000 personekvivalenter (pe), där Svenarum, Hagafors, Bondstorp och Åker ingår. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för avloppsreningsverket i Skillingaryd, som är dimensionerat för pe. Sedan några är dock Miljö- och byggnämnden tillsynsansvarig även för avloppsledningar i samhällen som belastar avloppsreningsverk större än 2000 pe. Diskussion förs om att tillsynsansvaret för avloppsledningar vid större avloppsreningsverk skall återgå till länsstyrelsen. Med andra ord är tillsynsansvaret för avloppsledningar för närvarande något oklart. Ingen övergödning (Åtgärd 37: Fortsatt inventering och åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp) Utsläpp från enskilda avlopp ska minskas genom lokalisering av de avlopp som inte har tillräckligt hög standard så att dessa kan åtgärdas. Ett efterföljande reningssteg tappar med tiden sin reningsförmåga. Miljö- och byggnämnden genomförde ett LOVA-projekt inom Hokaån och Häråns tillrinningsområde i syfte att minska mängden näringsämnen till Västerhavet. För att bristfälliga avloppsanläggningar ska bli åtgärdade krävs fortsatt arbete med inventering och att sprida information till fastighetsägare. Minst 20 enskilda avlopp ska årligen inventeras genom egeninitierad inventering. Ingen övergödning (Åtgärd 38: Förbättringar av det kommunala ledningsnätet) Behovet att förnya det kommunala spillvattennätet är stort, allt från åtgärder i avloppsvattennätet som måste ske på ett planerat sätt nu, till de åtgärder som behöver ske inom de kommande 50 åren. Det behöver finnas saneringsplaner kopplade till investeringsplaner för att nå en god effekt. Saneringsplanerna ska bygga på inventering 18

20 och statusbedömning av näten. I saneringsplanerna ska en prioritering av samtliga ledningars status göras. Arbetet med inventering och prioritering i en saneringsplan kommer att ingå i det VAplanarbete som startade i Vaggeryds kommun VA-planarbetet kommer att bedrivas som ett samverkansprojekt mellan teknisk verksamhet, miljöverksamhet och fysisk planering. I VA-planarbetet kommer även framtidsplanerna för avlopp att ingå. Ingen övergödning (Åtgärd 39: Framtagande av dagvattenstrategi) Dagvatten beräknas stå för upp till 15 % av fosforbelastningen på länets vattenförekomster. En bra hantering av dagvatten skulle minska denna tillförsel. En bra dagvattenhantering begränsar också spridning av miljögifter. En länsgemensam arbetsgrupp håller på att arbeta fram en länsgemensam dagvattenstrategi för kommunerna. Ett dokument för hållbar dagvattenhantering. Levande sjöar och vattendrag (Åtgärd 40: Genomföra åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram) Vattenmyndigheterna har beslutat om åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Nuvarande program antogs i december 2009 och gäller till och med december Kommunerna har ansvar för sex åtgärder. Resultaten rapporteras årligen till vattenmyndigheten. Nästa åtgärdsperiod börjar 2016 och varar i sex år. Grundvatten av god kvalitet (Åtgärd 46: Lokala miljö- och hälsoskyddsföreskrifter för större enskilda vattentäkter upprättas) Syftet med åtgärden är att skydda större enskilda vattentäkter som har ett uttag på mer än 10 m3 per dygn eller som försörjer fler än 50 personer. Tre anläggningar finns i denna grupp: Hooks Herrgård, Hapimag och Stiftsgården Tallnäs. Dessa tre anläggningar finns medtagna i nu gällande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö. Bedömning ska ske huruvida de lokala föreskrifterna ska ändras för att vara i linje med gällande lagstiftning. Åtgärden ingår i vattenförvaltningens åtgärdsprogram Grundvatten av god kvalitet (Åtgärd 47: Informationskampanj till fastighetsägare med enskilt vatten och avlopp) Kommunerna genomför en informationskampanj till boende med enskilt vatten och/eller avlopp som informerar om betydelsen av regelbunden vattenprovtagning, skydd av dricksvattentäkter samt vad som händer med vattnet vid utsläpp av farligt avfall och andra föroreningar i avloppet, användning av gödning/bekämpningsmedel i närheten av dricksvattentäkter, bristfällig avloppsvattenrening med mera. Grundvatten av god kvalitet (Åtgärd 48: Vattenskyddsområden för samtliga allmänna vattentäkter) Ett medel för att långsiktigt säkerställa en god vattenförsörjning för det kommunala vattennätet är att upprätta en kommunal vattenförsörjningsplan. I arbetet ingår också att tillgodose reservvattenförsörjningen vid akuta situationer. 19

21 Grundvatten av bra kvalitet (Åtgärd 49: Upprätta kommunal vattenförsörjningsplan) Ett medel för att långsiktigt säkerställa en god vattenförsörjning för det kommunala vattennätet är att upprätta en kommunal vattenförsörjningsplan. I arbetet ingår också att tillgodose reservvattenförsörjningen vid akuta situationer. Vaggeryd/Skillingaryd har en överföringsledning mellan orterna. Sedan tidigt 2000-tal är även Klevshult och Hok försörjt med vatten från Skillingaryd/Vaggeryd. Långtgående planer finns på att koppla samman näten med Svenarum och Hagafors samhällen. När detta kan ske är avhängigt erforderliga politiska beslut. När det gäller Bondstorps samhälle så finns även här långtgående planer på och provborrningar efter en utökad vattentäkt, som ska tjäna som reservvattentäkt. Kommunen ska säkerställa att det går att tillgodose samhällets behov av dricksvatten i alla möjliga scenarion. Detta arbete implementeras i VA-planarbetet. God bebyggd miljö (Åtgärd 74: Energieffektivisering inom tekniska kontorets verksamhet) Denna effektivisering pågår ständigt och är aktuell i ny teknik och vid upphandlingar samt åtgärder i lokalerna. Specifika åtgärder kan genomföras inom Gatu- och parkavdelningen, VA-enheten samt inom renhållningsverksamheten. Åtgärder som kan bli aktuella är: byta ut VA-maskiner som tillexempel pumpar, rensgaller, ventilation. Åtgärder i förrådet som bland annat översyn av ventilation och inomhustemperatur. Installera bergvärmepump på reningsverket i Skillingaryd för att på sikt fasa ut användningen av olja för uppvärmning. Verksamhetsutveckling (Åtgärd 86: Utveckla upphandlingen) Kommunen upphandlar många produkter och tjänster. För dessa ställs redan idag miljökrav, oftast Miljöstyrningsrådets bas- eller avancerade krav. Miljöstyrningsrådet har arbetat fram energikrav för ett 20-tal produkt- och tjänsteområden med stor miljöpåverkan. Användning av Miljöstyrningsrådets avancerade kravnivå ska användas inom energi- och transportområdet och även eftersträvas inom övrig verksamhet. För att utveckla upphandlingsarbetet genomförs följande aktiviteter: 1. Befintlig rutin för arbetsgången i en upphandling kompletteras med att den avancerade kravnivån ska ingå. Verksamheterna, upphandlingsenheten och miljöstrategen ska samverka under hela upphandlingsprocessen. 2. Vid upphandlingen förankras de miljökrav i verksamheten som Miljöstyrningsrådet har arbetat fram. Detta gäller inte bara de upphandlingar som initieras av upphandlingsenheten utan för hela kommunkoncernen. 3. När upphandlingen är genomförd dokumenteras de miljökriterier som ingår i avtalet i Platina. 4. Under avtalstidens gång görs uppföljning av upphandlingsenheten hur köptrogen man är i verksamheterna. Önskvärt är att uppföljningen sker en gång per år. Sammanställningen över gjorda köp och avtalstrohet redovisas för verksamheterna. 20