Version Skydd av samhällsviktig verksamhet Handlingsplan

Transkript

1 Skydd av samhällsviktig verksamhet Handlingsplan 1

2 Förord 2

3 Innehållsförteckning Förord Inledning och syfte Centrala definitioner och begrepp Tankemodell för samhällsskydd och beredskap Roller och ansvar Från strategi till handlingsplan Att utforma handlingsplanen Centrala åtgärder ett systematiskt säkerhetsarbete A. Metoder och verktyg A.1 Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet A.2 Vägledning för kontinuitetshantering A.3 Sektorsspecifika vägledningar A.4 Konsekvensanalyser på samhällsnivå A.5 Självmätning och gap-analys A.6 Synergier mot RSA B. Kunskapsutveckling och kunskapsförsörjning B.1 Öka medvetenheten om samhällsviktig verksamhet hos aktörerna B.2 Kunskapsutveckling, kursutveckling B.3 Forskning och utveckling C. Samverkan och informationsdelning C.1 Former för informationsdelning C.2 Nätverk och arenor för samverkan C.3 Övningsverksamhet C.4 Gränsöverskridande, EU och den internationella dimensionen C.5 Frivilliga förstärkningsresurser C.6 Den enskilda människan och individperspektivet D. Styrning, utvärdering och förbättring D.1 Legala grunder D.2 Samhällsbyggnad och klimatanpassning D.3 Avtal för tryggad leverans

4 D.4 Funktionalitet i samhällsviktig verksamhet D.5 Uppföljning och rapportering Förklaringar och förkortningar Bilagor

5 1. Inledning Det moderna samhällets många beroenden och dess behov av både robusthet och resiliens i kombination med en ständigt pågående utveckling skapar nya utmaningar. En av dessa utmaningar är att säkerställa att de verksamheter som är av särskild betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt våra grundläggande värden har en förmåga att förebygga, motstå, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar. För att svara upp mot dessa utmaningar finns en nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Ett fungerande samhälle i en föränderlig värd. Strategin togs fram av MSB på regeringens uppdrag och publicerades år Förutom att skydd av samhällsviktig verksamhet utgör en delmängd i krisberedskapsarbetet lägger det dessutom grunden för kontinuitet och funktionalitet i samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap och ofred, d.v.s. grunden för mycket viktiga delar för det civila försvarets förmåga. I denna handlingsplan förtydligas och konkretiseras tankarna från strategin genom aktiviteter och åtgärder. Dessa ska leda till målet för 2020 att all samhällsviktig verksamhet har integrerat ett systematiskt säkerhetsarbete och kontinuitetshantering i sin verksamhet. I detta arbete utgör innebörden av ett systematiskt säkerhetsarbete följande delkomponenter: Riskhantering, kontinuitetshantering samt en förmåga att hantera inträffade händelser. Krisberedskapsarbetet bygger på samverkan mellan aktörer och att ansvar för åtgärder och verksamheter fördelas enligt gällande principer. Samma förutsättningar gäller för skydd av samhällsviktig verksamhet; samverkan och ansvarstagande är en förutsättning för att arbetet ska utvecklas och bli framgångsrikt. Centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner utgör de samhällsaktörer och nivåer som har mandat att bedöma vad som ska utgöra samhällsviktigt verksamhet. Det är således på dessa nivåer som identifiering och prioritering av samhällsvikten kan och ska genomföras, vilket ställer särskilda krav på dessa. Ett stort ansvar vilar dessutom på ägare och innehavare av samhällsviktig verksamhet, vilka har att implementera och följa upp genomförda åtgärder m.m. Vi som medborgare och enskilda individer har också ett ansvar att hantera händelser och bidra till funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet. Strategin och handlingsplanen tar sikte på att säkerställa den samhällviktiga verksamhetens funktionalitet från lokal till nationell nivå. Dessutom ska hänsyn tas till det arbete som sker inom EU och den internationella nivån. Arbetet ska ses som ett samlande ramverk för det fortsatta arbetet med att öka förmågan att motstå och återhämta sig från allvarliga störningar i all samhällsviktig verksamhet och utgöra en delmängd i det svenska krisberedskapsarbetet. Handlingsplanen ersätter inte men kan komplettera andra legala grunder, strategier och handlingsplaner. En utgångspunkt som behöver belysas särskilt är att det i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA, som genomförs hos kommuner, landsting, länsstyreler och centrala myndigheter) skapas synergier och arbetssätt som integrerar ett utvecklat arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet enligt intentionerna i denna handlingsplan. En annan central utgångspunkt är att en stor del av den samhällsviktiga verksamheten ägs och bedrivs i privat regi i dagsläget, vilket ställer stora krav på en utvecklad privat-offentlig samverkan i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. 5

6 2. och syfte et med handlingsplanen är att konkretisera det utvecklingsarbete och de åtgärder som bedöms nödvändiga för att nå det strategiska delmålet 2020, som innebär att ett systematiskt säkerhetsarbete är integrerade delar i all samhällsviktig verksamhet på lokal, regional och central nivå. Handlingsplanen ska vara inriktande och stödjande för att nå detta mål. Handlingsplanen ska initiera och vidmakthålla ett antal aktiviteter (sammantaget en process) som leder till att delmålet 2020 uppfylls. Strategi Handlingsplan Process Delmål 2020 För detta krävs tydlighet i form av roller och ansvar, stöd i form av metoder och verktyg, kunskapsutveckling, samverkan och information m.m. Syfte Syftet med handlingsplanen, liksom strategin, är att bidra till ett mer resilient samhälle, med en förbättrad förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå och återhämta sig från allvarliga störningar. 3. Centrala definitioner och begrepp Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet definieras som en samhällsfunktion av sådan betydelse att ett bortfall av eller en svår störning i funktionen skulle innebära stor risk eller fara för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. Kritisk infrastruktur Kritisk infrastruktur definieras som fysisk struktur vars funktionalitet bidrar till att säkerställa upprätthållande av viktiga samhällsfunktioner. Skydd av samhällsviktig verksamhet Här avses åtgärder som kan och behöver vidtas för att säkerställa funktionalitet och kontinuitet hos samhällsviktig verksamhet. Med skydd avses också aktiviteter som bidrar till förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå eller begränsa konsekvenserna av samt återhämta sig från allvarliga störningar. na kan vara förebyggande, förberedande, operativa samt uppföljande och lärande. Systematiskt säkerhetsarbete Ett systematiskt säkerhetsarbete i detta sammanhang innefattar risk-, kontinuitets- samt incident- och krishantering. 6

7 4. Tankemodell för samhällsskydd och beredskap MSB har utvecklat en övergripande modell, en beskrivning av området samhällsskydd och beredskap, som syftar till att skapa en enhetlig grund ett sammanhang för såväl framtagandet av strategier som framtagandet och tillämpningen av andra underlag och processer, hos både MSB och andra aktörer. Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet utgör en delmängd i det svenska krisberedskapsarbetet och arbetet med samhällskydd och beredskap. Beskrivningen utgår från en tankemodell; en visualisering av beståndsdelarna inom området. Tankemodellen lägger inte fast de exakta gränserna för vad som är, eller inte är, samhällsskydd och beredskap. I analogi med detta finns inte några skarpa gränser för arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet och denna handlingsplan, utan här kommer många delar att beröras i större eller mindre omfattning. Kärnan i tankemodellen är att skydda vissa värden ( Det som ska skyddas ) mot vissa typer av möjliga händelser ( Det som hotar ). Förmågan ( Den förmåga som ska skapas ) relaterar till behovet att förebygga det som riskerar att inträffa eller hantera effekterna av det som inträffar. Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet har fokus på samhällets funktionalitet och funktionalitet i samhällsviktig verksamhet, men omfattar även andra dimensioner i vad som ska skyddas. 7

8 5. Roller och ansvar Frågor om skydd av samhällsviktig verksamhet spänner från lokal till internationell nivå och berör såväl offentliga som privata aktörer. En mängd myndigheter, organisationer, ägare, verksamhetsutövare och operatörer omfattas av handlingsplanen. I detta sammanhang inkluderas även frivilligorganisationer och den enskilda människan. Roller och ansvar tydliggörs delvis i befintlig krisberedskapslagstiftning, men behöver förtydligas ytterligare när det gäller skydd av samhällsviktig verksamhet. Detta gäller inte minst frågor om ansvar för identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet och vilket ansvar som vilar på ägare och verksamhetsutövare av samhällsviktig verksamhet. Relationen och gränsdragningen mellan privat och offentlig verksamhet är dessutom väsentlig att förtydliga. Nedan ges en sammanfattande bild av roller och ansvar för berörda aktörer: Aktör Roll Ansvar Central myndighet Initierar och stödjer åtgärder på nationell nivå Leverantörsansvar samhällsviktig vsh RSA och identifiering av samhällsviktig vsh Samverkar med berörda aktörer Utforma vägledningar och stöd Uppföljning av åtgärder Regional myndighet (Länsstyrelse) Initierar och stödjer åtgärder på regional nivå Leverantörsansvar samhällsviktig vsh RSA och identifiering av samhällsviktig vsh Samverkar med berörda aktörer Utforma vägledningar och stöd Uppföljning av åtgärder Kommun och landsting Initierar och stödjer åtgärder på landstings- och lokal nivå Leverantörsansvar samhällsviktig vsh RSA och identifiering av samhällsviktig vsh Samverkar med berörda aktörer Utforma vägledningar och stöd Uppföljning av åtgärder Ägare och innehavare av Leverantör av samhällsviktig (Arbetsgivaransvar) samhällsviktig verksamhet verksamhet. Implementerar Leverantörsansvar (Myndighet, länsstyrelse, åtgärder i verksamheten samhällsviktig vsh landsting, kommun, privata Genomför åtgärder näringslivet, kommunalt Följer upp och bolag) rapporterar åtgärder i analogi med handlingsplanen Samverkar med berörda 8

9 Enskilda människan och individperspektivet Frivilligresurser Mottagare/brukare och operatör Stöd och förstärkning till samhällsviktig verksamhet Eget ansvar Operatörsansvar Rapporteringsansvar På basis av eventuella avtal 6. Från strategi till handlingsplan Arbetet med handlingsplanen utgår ifrån den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet: Ett fungerande samhälle i en föränderlig värd 1. I strategin redovisas tre strategiska principer, som tillsammans med ett antal prioriterade aktiviteter lägger grunden för omfattning och inriktning av handlingsplanen. Det systematiska säkerhetsarbetet ska baseras på dessa strategiska principer, vilka är: 1. Använda ett systemperspektiv 2. före, under och efter störning 3. Omfatta alla slags hot och risker. 7. Att utforma handlingsplanen Arbetet med att utforma handlingsplanen har bedrivits med en arbetsgrupp inom MSB. För att skapa delaktighet och transparens i arbetet har en extern referensgrupp med representanter för såväl privat som offentlig sektor, från lokal till central nivå i samhället, engagerats i arbetet. Arbetsgruppsmöten med den externa referensgruppen har genomförts vid tre till- 1 Publikation MSB266, december

10 fällen: den 6:e november 2012, april 2013 samt ett avslutande seminarium i oktober Dessutom har kontinuerliga avstämningar med samverkansområdena och enheter internt på MSB genomförts. Utöver detta presenteras arbetet på konferenser, seminarier och möten. Efter en intern remittering av förslag till handlingsplan hos MSB har förslaget remitterats externt inför slutligt utformande. 8. Centrala åtgärder ett systematiskt säkerhetsarbete Med systematiskt säkerhetsarbete avses de tre delarna riskhantering, kontinuitetshantering samt incident- och krishantering, vilka utgör själva kärnan i vad som bör åstadkommas. Kärnan i kontinuitetshantering Hög konsekvens Hantering av grundläggande förmågor (incidenthantering m.m.) Planera Behandla Låg/okänd sannolikhet Hög/känd sannolikhet Acceptera Kontrollera Kärnan i riskhantering Låg konsekvens Bilden illustrerar vilka komponenter som avses med ett systematiskt säkerhetsarbete i detta sammanhang, nämligen riskhantering, kontinuitetshantering samt förmågan att hantera en inträffad händelse, som exempelvis krishantering. Inom riskhantering, som tar sin utgångspunkt i identifierade risker, bearbetas och hanteras risker inom exempelvis ramen för riskoch sårbarhetsanalyser eller metodik från Risk Management-standarden, ISO Genom kontinuitetshantering, med metodik från företrädesvis standarden för kontinuitetshantering, ISO 22301, utgår man från nyckelprocesser i verksamheten och skapar en förmåga till funktionalitet i verksamheten, oavsett typ av händelse. Med planering för incident/krishantering skapas förutsättningar för att en inträffad händelse ska kunna hanteras effektivt. De nämnda komponenterna bidrar tillsammans till att intentionerna med vad som avses med skydd av samhällsviktig verksamhet kan uppfyllas och skapar sammantaget en förmåga att motstå och hantera händelser. 10

11 A. Metoder och verktyg Tillgången på metoder och verktyg finns i varierande grad för att samlat utgöra stöd i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. I arbetet med exempelvis Styrel 2 har en metodik utvecklats för att identifiera och prioritera samhällsviktig verksamhet, eller mera precist; samhällsviktiga elanvändare i en allvarlig elbristsituation. I de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs inom delar av den offentliga sektorn redovisas den identifierade samhällsviktiga verksamheten. Eftersom identifiering av samhällsviktig verksamhet är en central utgångspunkt för arbetet har MSB i samverkan med aktörerna under tagit fram ett förslag till metod för att identifiera samhällsviktig verksamhet och bedöma konsekvenserna av ett bortfall. Ett annat arbete som på motsvarande sätt bedömts som väsentligt att genomföra har varit att utveckla en svensk vägledning för kontinuitetshantering, som bygger på den internationella standarden för kontinuitetshantering ISO Det behövs fortsatt utveckling av metoder, system eller verktyg för att underlätta, stödja och förtydliga arbetet med handlingsplanen. Exempel på det är system eller verktyg för informationsdelning, metod för att kunna genomföra konsekvensanalyser på samhällsnivå. Det kan dessutom finnas behov av verktyg och metodstöd för att mäta nuvarande nivå av skydd dvs. någon form av självmätning eller gap-analys av arbetet med riskhantering, kontinuitetshantering samt incident- och krishantering. Det finns dessutom behov av att utveckla vägledningar som baseras på sektorsspecifika förutsättningar och mål. A.1 Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet Utgångspunkten och en grundförutsättning för att arbeta med skydd av samhällsviktig verksamhet är att den är identifierad. Inom ramen för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och Styrelplaneringen ska samhällets aktörer (kommuner, landsting, länsstyrelser och statliga myndigheter) identifiera samhällsviktig verksamhet. Vid en allvarlig händelse eller kris är vissa viktiga resurser sannolikt begränsade och därmed är det viktigt att arbeta för att säkra leveranserna till de identifierade samhällsviktiga verksamheterna. Vid sådana bristscenarier bör ansvariga myndigheter också planera för att prioritera mellan verksamheter. MSB tar under 2013 fram en vägledning där en metodik presenteras för att identifiera samhällsviktig verksamhet och analysera konsekvenser och kritiska beroenden vid ett bortfall av verksamheten. En sådan analys kan utgöra underlag för styrning och fördelning av resurser. Vägledningen ska utgöra ett stöd för de aktörer som ser ett behov av metodstöd och inspiration i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. När vägledningen har implementerats krävs en uppföljning för att se behov av förbättring och utveckling av metoden. Detta görs i samverkan med de aktörer som har i uppdrag att identifiera samhällsviktig verksamhet. Implementera och följa upp användningen av framtaget metodstöd samt stödja aktörerna genom informations- och utbildningsinsatser. 2 Styrel, Prioritering av samhällsviktiga elanvändare 11

12 Åtgärd Information, utbildning, uppföljning och utveckling av metoden. MSB ansvarar för detta arbete i samverkan med de aktörer som identifierar samhällsviktig verksamhet. Arbetet påbörjas 2014 och pågår till och med xxxx. Därefter sker beslut om revidering och förbättring av metodstödet. A.2 Vägledning för kontinuitetshantering Kontinuitetshantering blir en alltmer efterfrågad och använd metodik i arbetet med att stärka en organisations förmåga till kontinuitet, funktionalitet och leveransförmåga, oavsett händelse. Inom ramen för det internationella standardiseringsarbetet, ISO TC 223/SC Societal security (samhällsäkerhet), som för övrigt har letts av Sverige, har bl.a. den internationella standarden för kontinuitetshantering ISO tagits fram. Den finns nu dessutom som en svensk standard i svensk översättning; SS-ISO 22301:2012. Eftersom kontinuitetshantering är en central åtgärd i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet har det under 2013 påbörjats ett arbete med att ta fram en vägledning för kontinuitetshantering som baseras på nämnda standard ISO Denna vägledning ska beskriva hur man på ett praktiskt sätt kan gå tillväga vid implementering av metoden och dessutom ge exempel från verksamheter som arbetar med kontinuitetshantering. Framtida behov finns av anpassning till specifika verksamheter och implementering av metoden. Anpassa, implementera och följa upp metodstöd för kontinuitetshantering. Åtgärd Information, utbildning, uppföljning och utveckling av metoden Respektive aktör eller organisation ansvarar för detta arbete. Arbetet påbörjas 2014 och pågår till och med xxxx. Därefter tas beslut om revidering och förbättring av metodstödet. A.3 Sektorsspecifika vägledningar Viktiga samhällsfunktioner finns inom alla samhällssektorer och många drivs i privat regi. De präglas av sina särskilda förutsättningar, såväl verksamhetsmässiga som omvärldsspecifika. Även om målsättningen är att arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet ska kunna utgå från gemensamma grunder och exempelvis generiska vägledningar är kunskapen om verksamheten, riskerna och särskilda förutsättningar i övrigt störst inom respektive sektor eller ansvarsområde. Särskilda förutsättningar kan exempelvis vara de legala grunderna, verksamhetens specifika karaktär, samhällets och den samhällsviktiga verksamhetens behov av just den sektorns leveranser eller internationella gränsöverskridande faktorer. Det kan också handla om att redovisa sektorns resultatmål eller peka på behov av att utveckla nya resultat eller leveransmål för de viktiga samhällsfunktionerna. Möjligheter och identifierade behov av att nyttja (sektorsspecifika) förstärkningsresurser kan ingå. En annan viktig relation är hur sektorns tekniska infrastruktur kan stärkas gentemot identifierad samhällsviktig verksamhet. Centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting samt kommuner utgör de samhällskategorier /nivåer som har mandat att bedöma vad som ska klassas som samhällsviktig verksamhet. 3 ISO 22301:2012, IDT 12

13 Dessutom är det det offentliga som ska meddela ägare och innehavare att dessa är samhällsviktig verksamhet och vad det innebär. De sektorsvisa vägledningarna kan med utgångspunkt i den generella vägledningen för identifiering av samhällsviktig verksamhet utveckla arbetet kopplat till aktuell sektor. Sektorsvisa vägledningar för skydd av samhällsviktig verksamhet finns tillgängliga som stöd för aktörerna. Att med utgångspunkt i identifierade behov och förutsättningar ta fram sektorsvisa vägledningar för arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Respektive sektorsmyndighet ansvarar för genomförandet i samverkan med berörda aktörer. Klart senast vid utgången av A.4 Konsekvensanalyser på samhällsnivå I det komplexa samhället med alltmer sammansatta system av infrastrukturer och viktiga samhällsfunktioner krävs en utvecklad förmåga att identifiera beroenden och en ökad kunskap om vilka konsekvenser en störning eller avbrott kan orsaka på olika systemnivåer. Särskilt bör förmågan att genomföra konsekvensanalyser/bedömningar på samhällsnivå utvecklas. Exempel på detta kan vara att klargöra hur en kommun eller del av en kommun påverkas vid en specifik störning eller avbrott i dricksvattenförsörjningen. Att nyttja ny och befintlig teknik som exempelvis GIS vid bedömning av konsekvenser inom ett geografiskt område behöver utvecklas. Med utvecklad kunskap om potentiella konsekvenser finns ökade förutsättningar till riktade och rätt avvägda skyddsåtgärder. Ett verktyg eller en metodik är framtagen för konsekvensanalyser/bedömningar på samhällsnivå. Ta fram en modell eller metod för konskevensanalyser/bedömningar på lokal, regional och nationell nivå. Här ska befintliga metoder och verktyg nyttjas. (Se SIA, Societal Impact Analyses, GIS) MSB i samverkan med berörda aktörer ansvarar för framtagande, klart vid utgången av A.5 Självmätning och gap-analys I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser i en kommun identifieras samhällsviktig verksamhet i kommunen. Dessutom görs en bedömning av förmågan att motstå störningar och hantera inträffade händelser hos samhällsviktig verksamhet, redovisad per kategori samhällsviktig verksamhet. I denna handlingsplan ligger fokus på att stärka samhällsviktig verksamhet av lokal, regional samt nationell betydelse på dess objektsnivå. Många verksamheter har i dagsläget etablerat skyddsåtgärder, där en eller flera av dessa områden redan är implementerade eller etablerade metoder i skyddarbetet. För att ägare och innehavare ska ha en möjlighet att implementera ett systematiskt säkerhetsarbete, dvs. åtgärder avseende riskhantering, kontinuitetshantering samt incident- och krishantering i sin samhällsviktiga verksamhet, behövs en lägesbild av nuvarande skyddsnivå. Ett metodstöd 13

14 eller ett verktyg som kan ge svar på hur väl den aktuella verksamheten uppfyller intentionerna i handlingsplanen (gap-analys) kan utgöra ett värdefullt stöd. Lägesbild/gap-analys bör också kunna genomföras på samhällsnivå för att exempelvis inom en kommun få en uppfattning om hur samhällsviktiga verksamheter totalt sett uppfyller intentionerna i handlingsplanen. Metod och verktyg för gap-analys för ett systematiskt säkerhetsarbete inom samhällsviktig verksamhet och för aggregering på högre nivå. Utforma en metod och ett verkstyg för att kunna mäta behovet av åtgärder avseende riskhantering, kontinuitetshantering och krishantering. MSB ansvarar i samarbete med aktörerna A.6 Synergier mot RSA Inom arbetet med de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs av myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner, identifieras samhällsviktig verksamhet. Dessutom genomförs bedömningar av förmågan att motstå och hantera störningar i samhällsviktig verksamhet på en övergripande nivå. Identifiering och prioritering av samhällsviktig verksamhet har dessutom genomförts i samband med Styrelplaneringen. I och med arbetet med handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet sker en ambitionshöjning avseende skydd och funktionalitet hos samhällsviktig verksamhet som potentiellt sett kan stärka processerna för RSA och arbetet med att identifiera samhällsviktig verksamhet, tillsammans med ett systematiskt säkerhetsarbete enligt intentionerna i strategin och handlingsplanen. Identifiera synergier och skapa ett rationellt arbetssätt mellan och inom arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser och ett systematiskt säkerhetsarbete. Initiera ett projekt/analysarbete eller motsvarande. MSB ansvarar för i samverkan med senast 2015 B. Kunskapsutveckling och kunskapsförsörjning Nuvarande former för det svenska krisberedskapsarbetet har en relativt kort historik, där åtgärder och insatser rörande forskning och utveckling samt utbildning är under utveckling. Tyngdpunkten i dagens arbete ligger i att stärka förmågan att hantera inträffad händelse. Arbetet med åtgärder som stödjer det förebyggande perspektivet är förhållandevis svagt och behöver stärkas, liksom åtgärder för att stärka kontinuitet och funktionalitetet i samhällsviktiga verksamheter och organisationer. För att utreda behovet av kunskap inom området skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur behöver behoven, som en viktig utgångspunkt, studeras och visualiseras. Utveckling av nya kurser, läromedel och forskningssatsningar behöver initieras och genomföras. Viss kursutveckling behöver initieras relativt omgående, som exempelvis grundläggande kunskap om vad som avses med samhällsviktig verksamhet, hur den kan skyddas 14

15 genom exempelvis riskhantering och kontinuitetshantering samt verksamhetens betydelse i krisberedskapsarbetet. Kunskap om omvärlden, forskningsfronten och utvecklingsarbete i övrigt behöver fångas in och analyseras. För implementering av åtgärder i enlighet med handlingsplanen krävs ökad kunskap och förståelse; exempel på detta är inom områdena riskhantering, kontinuitetshantering samt incident- och krishantering. Implementering (kommunikation, information och utbildning) av exempelvis vägledningar behöver genomföras inom kort. B.1 Öka medvetenheten om samhällsviktig verksamhet hos aktörerna Den snabba samhälls- och teknikutvecklingen bidrar till ett sammansatt och komplicerat nätverk av beroenden mellan verksamheter och infrastrukturer och med det ett allt mera sårbart samhälle. Vad som avses med och vad som bör betraktas som en samhällsviktig verksamhet måste grundas på en ömsesidig syn och förståelse mellan exempelvis en kommun och en enskild ägare och verksamhetsutövare av en samhällsviktig verksamhet. Innebörden av vad som är samhällviktigt, varför en verksamhet är identifierad och utpekad som sådan, behöver förtydligas och kommuniceras. Att medvetandegöra betydelsen av samhällsviktig verksamhet och att också redovisa risker och hot är väsentligt. Det är också centralt att roller och ansvar är klarlagda, exempelvis innebörden av ansvarsprincipen, i krisberedskapssystemet. Tydlighet i att ägare och verksamhetsutövare av samhällsviktig verksamhet vet vad det innebär att vara utpekad som samhällsviktig är viktigt i sammanhanget. Ökad kunskap om viktiga samhällsfunktioner och verksamheter samt behovet av att stärka funktionaliteten i dem med särskilt fokus på att ägare och verksamhetsutövare har god kunskap om vad det innebär att verksamheten är identifierad som samhällsviktig. Ta fram och genomföra ett program eller motsvarande för att höja medvetenheten och kunskapsnivån avseende skydd av samhällsviktig verksamhet. MSB ansvarar i samverkan med berörda aktörer B.2 Kunskapsutveckling, kursutveckling Kunskaps- och kursutbudet inom krisberedskapsområdet har generellt sett haft en tyngdpunkt på operativa frågor. Kunskaps- och kursutbudet som inriktas mot förmågan att motstå störning och det förebyggande perspektivet behöver utvecklas. Kunskapsområdet behöver stärkas och inriktas för att skapa både en generall och fördjupad kompetens inom området. Kunskapsutveckling behövs bl.a. om vad som avses med samhällsviktig verksamhet, viktiga samhällsfunktioner och hur man kan utveckla skyddet (funktionaliteten) genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Kunskapshöjande aktiviteter bör implementeras och leda till bättre besluts- och planeringsunderlag, som i sin tur medför att samhällets aktörer kan vidta effektiva förebyggande åtgärder. Dessutom skapar exempelvis kurser och utbildningar möjligheter till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande inom området. 15

16 Förslag på upplägg avseende kunskaps- och kursutveckling inom området skydd av samhällsviktig verksamhet har tagits fram. Analysera och identifiera behovet av kunskaps- och kursutveckling inom området. Identifiera vilka arenor och utbildningsplattformar som erbjuder eller har potential att erbjuda kompetensutveckling på området. Identifiera befintliga kurser och se till att utbildningsutbudet för förebyggande, hanterande och lärande av händelser hänger ihop. MSB:s utbildningsorganisation i samarbete med Försvarshögskolan och andra aktörer. Klart vid utgången av B.3 Forskning och utveckling Krisberedskapsområdet liksom skydd av samhällsviktig och kritisk infrastruktur är under ständig utveckling och bygger på en relativt svag grund när det gäller forskning och utvecklingsåtgärder. För att området skydd av samhällsviktig verksamhet ska utvecklas i takt med samhällsutvecklingen och om möjligt också möta en högre grad av ett proaktivt förhållningssätt behöver kvalificerad forskning och utveckling genomföras inom området. Primärt behöver en behovsbild tas fram som leder till ett utvecklat förslag för inriktning av forskning och utveckling på området. Dessutom behövs en omvärldsbeskrivning avseende nuvarande nationella FoU-aktörer, inklusive viktiga internationella aktörer eller organisationer. Ett förslag till inriktning avseende forskning och utveckling för området skydd av samhällsviktig verksamhet. - en omvärldsredovisning samt - ett förslag till tematisk utlysning och ramforskningsprogram för området Utreda, analysera och ge förslag på en relevant inriktning. MSB ansvarar tillsammans med berörda aktörer. Klart vid utgången C. Samverkan och informationsdelning Krisberedskapsarbetet bygger till stor del på samverkan mellan aktörer, och det finns i dagsläget en mängd samverkansarenor och nätverk för att driva arbetet framåt. De är mycket viktiga, för att inte säga en förutsättning, för en konstruktiv dialog, utvecklat utbyte, samverkan, samordning och härigenom föra arbetet framåt. Men det är också väsentligt att nätverken följer samhällsutvecklingen och utvecklingsbehoven inom krisberedskapsområdet och är styrda av reella behov. När det gäller behov av ett nationellt nätverk för frågor om skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur måste även EU och de internationella frågorna avhandlas i ett sådant samverkansforum. Dagens sex samverkansområden ska spegla krisberedskapsområdet i stort och avhandla frågor före, under och efter en händelse och en prövning bör genomföras om befintliga nätverk, som exempelvis samverkansområdena, tydligare kan hantera frågor om skydd av samhällsviktig verksamhet. Alternativt krävs ett nytt strategiskt/nationellt nätverk, där frågor av såväl nationell som internationell karaktär kan avhandlas och utgöra plattform för bl.a. handlingsplanens implementering. 16

17 Behovet av sektorsspecifika och geografiska nätverk avseende skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur bör klarläggas. Det är dessutom viktigt att information mellan aktörerna kan spridas på ett säkert och tillitsfullt sätt, varför en genomgripande analys rörande behovet av och formerna för informationsdelning bör genomföras. I detta sammanhang är sekretessfrågan viktig och kommer att studeras tillsammans med frågan om informationsdelning och informationssäkerhet. C.1 Former för informationsdelning För att utveckla arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet är det väsentligt att berörda aktörer samt ägare och innehavare av samhällsviktig verksamhet kan kommunicera före, under och efter en händelse, på ett säkert och tillförlitligt sätt. Förutom behovet av fysiska mötesplatser finns det behov av informationsdelning löpande. Exempel på detta är informationsdelning i samband med utveckling och implementering av policys, standarder och åtgärder av förebyggande karaktär (före). Övningar, utbildning, eventuella hot, vädervarningar och spridningsprognoser etc. är av förberedande karaktär. Lägesbildsrapportering (under) och erfarenhets- och kunskapsspridning efter en händelse (efter) Det är väsentligt att beakta befintliga system som exempelvis WIS, CIWIN 4 eller ett framtida rapporteringsverktyg för risk och sårbarhetsanalyser. Redovisning av behovet av och möjliga former för informationsdelning. Utreda behovet av informationsdelning för aktörerna inom ramen för arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet, inklusive sekretessperspektivet. MSB ansvar i samverkan med aktörerna + (MSB:s enheter för samordning och informationssäkerhet), primär målgrupp. Samhällsviktig verksamhet på nationell nivå vid utgången av C.2 Nätverk och arenor för samverkan Krisberedskapsarbetet bygger till stor del på att det finns möjligheter till samverkan och samordning för utveckling och ett rationellt arbetssätt. Olika samverkansarenor och plattformar har etablerats, varav vissa är sektorsorienterade, andra tvärsektoriella och mera generella till sin karaktär. Dagens samverkansområden kan sägas representera både dessa kategorier. Behov finns att implementera, initiera och följa upp arbetet med strategin och handlingsplanen och att detta kan ske samordnat. Dessutom behöver det kunna föras en kontinuerlig och konstruktiv dialog, utveckla och utbyta idéer, samverka och stödja åtgärder. Utöver det behöver det internationella arbetet och arbetet på EU-nivån samordnas med det nationella arbetet. För att på detta sätt på nationell nivå föra arbetet framåt måste det finnas nätverk eller samverkansplattformar för frågorna. Nätverk kan dessutom behövas på olika nivåer i systemet. Detta bl.a. för att skapa den helhet och det sammanhängande synsätt som är nödvändigt för att arbetet ska utvecklas optimalt. Behovet av sektorsspecifika nätverk och nätverk som grundas på det geografiska områdesansvaret bör dessutom klarläggas. Det är av stor vikt att hänsyn tas till existerande nät- 4 CIWIN: Critical Infrastructure Warning and Information Network 17

18 verk, som exempelvis samverkansområdena eller att frågor av denna karaktär kan avhandlas inom ramen för de regionala krisberedskapsråden eller motsvarande. Nätverk eller samverkansplattformar för skydd av samhällsviktig är etablerade på nationell och regional nivå. I samarbete med berörda aktörer utveckla nätverk och ev. ge förslag på ytterligare nätverk. MSB tar initiativ i samverkan med berörda aktörer (specificeras) på nationell nivå, länsstyrelserna på regional nivå. Båda senast vid utgången av C.3 Övningsverksamhet Inom ramen för samhällets krisberedskapsarbete övningar ett sätt att pröva en organisations eller en verksamhets förmåga att motstå störning eller att hantera inträffade händelser. Renodlat civila eller civil-militära övningar genomförs både på nationell bas, men dessutom inom ramen för EU-, NATO- och FN-systemen. Dessa har i allt väsentligt varit inriktade på den operativa förmågan och fokuserade på att utvärdera hur väl en eller flera organisationer kan genomföra avhjälpande åtgärder. Övningar som fokuserar på att stärka förmågan hos samhällsviktig verksamhet eller den kritiska infrastrukturen finns exempelvis inom informationssäkerhet eller el/tele-området, där övningar bedrivs återkommande. Även dessa är av karaktären beredskapsövningar, som ofta har som mål att pröva organisationers förmåga att leda eller hantera, med syfte att kunna hantera ett avbrott eller störning. Detta bidrar starkt till funktionalitet i samhällsviktig verksamhet. Det behövs dock ett utvecklat fokus på att identifiera brister i förmågan att motstå störning i samhällsviktig verksamhet, med övning som verktyg. Detta kan ske genom att använda övningar för att identifiera brister i skyddet hos den samhällsviktiga verksamheten och stödjande infrastruktur och skyddet hos organisationen. Det behövs således ett utvecklingsarbete som har fokus på hur övningar på ett bättre sätt kan nyttjas för att stärka förmågan att motstå störning och stärka funktionaliteten hos samhällsviktig verksamhet. I detta sammanhang är det väsentligt att arbetet sker och anpassas inom ramen för den befintliga nationella övningsverksamheten och dess samverkansstruktur (NAFS). Ett koncept för hur övningar kan stärka skyddet av samhällsviktig verksamhet. Ta fram ett generiskt koncept för hur övningar kan stärka skyddet av samhällsviktig verksamhet. MSB, inom ramen för det nationella nätverket NAFS. Senast vid utgången av C.4 Gränsöverskridande, EU och den internationella dimensionen Samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastuktur är i många fall sammanflätade med verksamheter och leveranser som är gränsöverskridande, och där konsekvenser av störningar kan få långtgående konsekvenser i andra länder, och omvänt. Kunskapen och kännedomen om detta riskperspektiv och de möjliga gränsöverskridande konsekvenserna av ett allvarligt av- 18

19 brott behöver utvecklas. I analogi med detta behövs det prövas om särskilda åtgärder (skydd) behöver initieras i samhällsviktig verksamhet för att möta detta riskperspektiv. I viss mån har behovet av ett stärkt skydd avseende gränsöverskridande risker analyserats och åtgärdats på EU-nivå. Detta genom det s.k. EPCIP-programmet 5 med ECI-direktivet /114 EC, om identifiering av europeisk kritisk infrastruktur.(endast energi- och transportsektorerna). I en EU-regional/nordisk dimension är frågan fortfarande svagt utvecklad, sett ur ett krisberedskapsperspektiv. Ett förslag på hur arbetet skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, sett ur ett gränsöverskridande och internationellt perspektiv, kan utvecklas. Identifiera brister avseende behovet av gränsöverskridande funktionalitet/skydd, redovisa behovet av stärkt internationell samverkan, utbyte, informationsdelning mellan aktörerna samt kunskapsutbyte. MSB, Energimyndigheten, PTS. C.5 Frivilliga förstärkningsresurser I Sverige finns en lång tradition av frivilligverksamhet, som till stor del har kopplingar till Försvarsmakten (FM) och frivilliga försvarsorganisationer och deras behov av stöd från det civila samhället. Därutöver finns en mängd frivillig verksamhet utan direkt koppling till FM som exempelvis frivilliga resursgrupper (FRG), trossamfund, räddningstjänster, samaritgrupper, POSOM m.fl. Frågan om avtal och aktivering av frivilligresurser är i dagsläget i allt väsentligt en fråga för den politiskt styrda verksamheten i samhället. Aktivering av frivilligresurser kan exempelvis ske genom räddningstjänsten, kommunledningen, ett regionalt krishanteringsråd eller exempelvis via länsstyrelsen med utgångspunkt i den aktuella situationen. För att stärka den samhällsviktiga verksamheten kan frivilligresurser utgöra ett utvecklat stöd. Exempel på områden där frivilliga resurser kan stödja är behovet av tranporter och resurser avseende samband. Störningar avseende el, värme och vatten är andra områden där frivilligresurser kan bidra till lösningar. Dock behövs fördjupade studier avseende behov och möjligheter för att stärka samhällsviktiga funktioner med hjälp av frivilliga resurser. Rapport el. motsvarande om hur frivilliga resurser kan/ska stödja samhällsviktig verksamhet. Ett projekt el. motsvarande som utreder behov och möjligheter av stöd från frivilliga resurser för att stärka funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet. MSB initierar arbetet tillsammans med företrädare för frivilligorganisationer och sektorsmyndigheter, kommuner, SKL m.fl. (vid utgången av 2016). 5 EPICP: European Program for Critical Infrastructure Protection 6 ECI: European Critical Infrastructure 19

20 C.6 Den enskilda människan och individperspektivet Den enskilda människan har en viktig roll i skyddet av samhällsviktig verksamhet. Den enskilda individen bör ha insikt om att allvarliga händelser och kriser kan uppstå och därför ta del av samhällets information och anvisningar. Detta innebär att individen för egen del måste förbereda sig och således har en viktig roll i krisberedskapsarbetet. 7 Rollen bör ses som att den enskilda ingår i sin familj eller annan gemenskap och i dessa sammanhang har ett ansvar när en viktig samhällsfunktion faller bort. Som anställd kan man vara direkt aktivt verksam i skyddet av samhällsviktig verksamhet eller genom att vara utförare/operatör i en process eller motsvarande genom att vara yrkesverksam där. Detta innebär även att man är en aktör i olika roller med koppling till skydd av samhällsviktig verksamhet. En sådan tudelad roll behöver förtydligas och så långt möjligt ges ett konkret innehåll, något som måste kommuniceras, i första hand till dem som är direkt berörda. I arbetet måste vi även beakta att det finns grupper som saknar eller har begränsad förmåga att medverka i skyddet av samhällsviktig verksamhet, vilket kan kräva särskilda kommunikationsinsatser. Ett exempel där erfarenhet kan tas tillvara är Krissamverkan Kronoberg, där länsstyrelsen i Kronobergs län är sammanhållande för ett nätverk. Frågan bör också kunna hanteras i det bredare sammanhang som rör MSB:s stöd till kommunerna. Det kan handla om råd, goda exempel och inslag i olika utbildningar som ges av t ex olika ideella organisationer. Frågorna bör även kunna kopplas till kommunernas RSA. Förslag på hur den enskilde bäst fyller en funktion för att stärka samhällets funktionalitet. Åtgärd Ett projekt el. motsvarande som utreder och ger förslag på hur den enskilda individens kompetens kan utgöra en resurs, både ur ett individuellt/socialt och verksamhetsmässigt perspektiv. Arbetet ska dessutom redovisa behovet av kommunikation, utbildning och information i detta sammanhang. MSB, tillsammans med aktörer på central, regional och lokal nivå analyserar behovet av kommunikation och utbildning utifrån ett individperspektiv. Erfarenheter kan i förekommande fall inhämtas från aktörer som från olika utgångspunkter arbetar med individen som målgrupp för att bygga upp kunskap och förmåga. D. Styrning, utvärdering och förbättring Behovet av kompletterande eller utvecklade befintliga legala grunder bör utredas och prövas. Dessutom bör det utredas hur avtal kan inrikta och stödja intentionerna i handlingsplanen. Det är väsentligt att arbetet med handlingsplanen bedrivs koordinerat och på ett objektivt och effektivt sätt. Det innebär också att med regelbundenhet följa upp och utvärdera genomförda åtgärder för kontinuerlig återkoppling till aktörerna. För att åstadkomma detta behövs någon form av rapportering för att följa upp intentionerna i handlingsplanen. Detta kommer att utgöra basen för att revidera och utveckla arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet och strategi och handlingsplan. Samhället behöver utveckla förmågan att möta ett förändrat klimat. Bland annat genomförs en mängd aktiviteter inom ramen för nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning och hos landets länsstyrelser. Att som en del i detta arbete sätta funktionaliteten i samhällsviktig 7 Prop. 2012/13:1 s

21 verksamhet i fokus är viktigt och behöver utvecklas. Ett ökat fokus på samhällsviktig verksamhet tidigt i plan- och byggprocessen är dessutom något som behöver utvecklas i framtiden. För att stärka funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet behövs det dessutom ökad kunskap om hur den faktiska funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet ser ut, avbrott, stillestånd m.m. D.1 Legala grunder Arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet är en delmängd i det nationella arbetet med samhällets krisberedskap, vilket bl.a. bygger på ett antal principer, exempelvis ansvarsprincipen. För att tydligöra arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet och peka på kopplingar till andra regelverk behöver en översikt över befintliga legala grunder och regelverk tas fram. Detta kan också omfatta ett antal internationella exempel, såsom hur andra länder har reglerat området skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. Redovisa en översikt över lagstiftning och regelverk som på ett eller annat sätt kopplar till arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. Genomföra en studie eller motsvarande som identifierar lagstiftning och övrigt regelverk som har kopplingar till arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. MSB ansvarar i samverkan med, klart senast D.2 Samhällsbyggnad och klimatanpassning För att stärka funktionaliteten i samhället är det väsentligt att frågor om hot, risker och viktiga samhällsfunktioner lyfts fram och belyses så tidigt som möjligt i plan- och byggprocessen. Frågor rörande risker och viktiga samhällsfunktioner har idag en relativt liten plats i de tidiga plan- och byggprocesserna, vilket gör att de allt för ofta förs till processen i ett för sent skede, vilket i sin tur reducerar möjlighet till att optimera skyddsåtgärderna. Även om arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet utgår från att omfatta alla slags hot och risker ( all hazards approach ), gör vi bedömningen att frågor om ett framtida förändrat klimat och klimatanpassning och kopplingen till samhällsviktig verksamhet behöver belysas särskilt och utvecklas. Detta innebär bl.a. att i planering och utformning av samhällsviktig verksamhet bör beaktas vad ett framtida förändrat klimat kan innebära för behov av särskilda åtgärder och initiativ på området. Det behöver utredas om och hur krav på samhällsviktig verksamhet behöver förändras. Förslag till hur frågan om funktionalitet i viktiga samhällsfunktioner kan integreras tidigt i plan- och byggprocessen inklusive åtgärder för att möta ett förändrat klimat. Att på basis av en nulägesbild utreda, analysera och ge förslag på hur frågan om skydd av samhällsviktig verksamhet kan integreras tidigt i plan- och byggprocessen, inklusive förslag på vilka åtgärder som behöver genomföras för att möta ett förändrat klimat. MSB, LUCRAM, annat universitet, Boverket, SMHI m.fl. 21

22 D.3 Avtal för tryggad leverans Allt mer av den samhällsviktiga verksamheten har genom avreglering överförts från det offentliga till att ägas och bedrivas av det privata näringslivet. Eldistribution, telekom och it utgör tydliga områden, men även många andra har lagts på entreprenad som exempelvis bränsle- och värmeförsörjning, renhållning etc. I och med detta har samhällets möjlighet till kontroll och styrning av den samhällsviktiga verksamheten minskat avsevärt och med det också möjligheten att kunna verka för funktionalitet och leveranssäkerhet. Detta faktum är en av de mera omvälvande förändringarna som skett under ett tal år, sett ur ett krisberedskapsperspektiv. För att möta detta är en utvecklad privat-offentlig samverkan nödvändig och det bör undersökas hur avtal kan utformas och utnyttjas för att så långt det är rimligt trygga funktionalitet och leveranser från samhällsviktig verksamhet. Förslag på hur avtal för trygga leveranser kan vara utformade. Utreda och förtydliga hur robusta upphandlingar/avtal kan utformas för att säkra funktionalitet och leveransförmåga från samhällsviktig verksamhet. MSB i samverkan med bl.a. SKL och sektorsmyndigheterna, klart vid utgången av D.4 Funktionalitet i samhällsviktig verksamhet Även om målet med handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet är minimera konsekvenserna av störningar och händelser i sådan verksamhet så kommer det att inträffa avbrott och stillestånd även fortsättningsvis. I dagsläget sker det återkommande avbrott i viktiga samhällsfunktioner som kan bero på en mängd olika faktorer eller händelser. Allt från åldrad infrastruktur, bristfälligt förebyggande arbete/underhåll eller yttre händelser som naturolyckor eller bränder. För att kunna möta framtiden och bedriva ett kontinuerligt utvecklingsarbete för skydd av samhällsviktig verksamhet är det väsentligt att det finns kunskap om hur avbrott och stillestånd i reella tal påverkar verksamheten. Det behöver etableras system för uppföljning av utvecklingen över tid, liksom för tillvaratagande av relevanta lärdomar från inträffade störningar. Denna kunskap om hur det faktiskt förhåller sig behöver redovisas, dels på årsbasis, dels sett över en längre tidsperiod för att klarlägga var åtgärder och särskilda satsningar behöver genomföras. Förutom att tidsaspekten, tiden då en verksamhet stått stilla, är väsentlig, så kan det vara intressant att belysa det ekonomiska perspektivet, dvs. kostnaderna för stillestånd och omvänt vilka kostnader som läggs på att förebygga avbrott i funktionaliteten. I ett första skede skulle följande sektorer kunna studeras: El, tele, transporter och dricksvatten. : Redovisning av reell funktionalitet i samhällsviktig verksamhet dels på årsbasis, dels över tid för ett antal utvalda sektorer/områden: El, tele, transporter, dricksvatten. : Arbetet genomförs som ett eller flera projekt 22

23 : MSB genom enheten för lärande av olyckor o kriser i samverkan med andra berörda myndigheter och SCB. Klart vid utgången av D.5 Uppföljning och rapportering Den nationella strategin liksom handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet behöver ta hänsyn till omvärldsförändringar och samhällsutveckling inom området och kommer att behöva revideras och utvecklas med viss regelbundenhet. Frågan om hur och om ägare och verksamhetsutövare av samhällsviktig verksamhets ska rapportera åtgärder och händelser behöver klarläggas, likväl som vilken roll myndigheter och kommuner ska ha avseende tillsyn, rapportering och uppföljning rörande skydd av samhällsviktig verksamhet. Det behövs ett kontinuerligt och strukturerat rapporterings- och uppföljningsarbete för att följa upp intentionerna i handlingsplanen. Arbetet kommer att utgöra basen för att revidera och utveckla arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet och strategi och handlingsplan. : Förslag till en rapporterings- och uppföljningsmetodik för samhällsviktig verksamhet. : Utvecklingsprojekt : MSB genom i samverkan med 23

24 Förklaringar och förkortningar Bilagor 24