EXAMENSARBETE. Riskindex. Ett sätt att underlätta tillsynsplanering. Matilda Svensson Brandingenjörsexamen Brandingenjör

Transkript

1 EXAMENSARBETE Riskindex Ett sätt att underlätta tillsynsplanering Matilda Svensson 2014 Brandingenjörsexamen Brandingenjör Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 Riskindex - Ett sätt att underlätta tillsynsplanering Matilda Svensson 2014 I samarbete med: Brandingenjör Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser Luleå Tekniska Universitet

3 Titel: Riskindex - ett sätt att underlätta tillsynsplanering Title: Risk index - a way to facilitate inspection planning Författare: Matilda Svensson Handledare: Mats Danielsson Extern Handledare: Sofie Bergström Brandingenjörprogrammet 2014 Nyckelord: riskindex, tillsyn, räddningstjänst, tillsynsplanering Keywords: risk index, inspection, fire department, inspection planning i

4 Förord Denna rapport är resultatet av mitt examensarbete till brandingenjörsprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och har genomförts i samarbete med räddningstjänsten i Luleå under våren och sommaren Jag vill tacka mina handledare Sofie Bergström på räddningstjänsten i Luleå och Mats Danielsson på Luleå Tekniska Universitet för all hjälp jag fått under projektets gång. De har gett mig feedback och varit ett bollplank för mina idéer. Jag vill även tacka Mikael Andersson på räddningstjänsten i Luleå som hjälpt till med framtagandet av riskindexet. Sedan vill jag också tacka alla som svarade på enkäten som skickades ut och de som ställt upp på intervjuer. Det rör sig om människor på räddningstjänsterna i: Arjeplog, Boden, Eskilstuna, Gästrike, Jönköping, Kiruna, Luleå, Mora, Nyköping, Pajala, Storgöteborg, Strömstad, Åmål, Södertörns brandförsvarsförbund, Storstockholms brandförsvar och räddningstjänsten Syd. Även personal på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, miljökontoret och arbetsmiljöverket i Luleå som ställt upp på intervjuer. Ett speciellt tack till min vän Tom som läst igenom rapporten och gett feedback på framförallt det svenska språket. Matilda Svensson Luleå, September 2014 ii

5 iii

6 Sammanfattning Varje år gör räddningstjänsten ett flertal tillsyner på olika objekt runt om i kommunen och i dagsläget bestämmer räddningstjänsten i Luleå varje år vilka objekt som ska få ett platsbesök kommande år. Detta vill de ändra på, eftersom de vill kunna planera några år framåt i tiden. Syftet med denna rapport är att lägga grunden för ett bra, användbart och användarvänligt system där det ska framgå hur ofta objekten behöver tillsyn, jämföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet är att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar så att riskindexsystemet blir rättvisande. För att få fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal på olika tillsynsmyndigheter och en enkät sammanställdes och skickades ut till räddningstjänster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssätt var användbart, då de använde sig av en riskmatris för att bestämma tidsintervallen på de objekten som genomgår tillsyn. Enkäten som skickades ut bestod av två delar, i den första delen fick de åtta fall där de svarande skulle ange när nästa tillsyn på objektet borde ske. Den andra delen bestod av ett antal parametrar som skulle betygsättas på en tiogradig skala beroende på hur viktig de ansågs var för bedömningen av hur ofta en tillsyn behövs. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna tyckte det viktigaste var hur väl en verksamhet skötte sitt systematiska brandskyddsarbete praktiskt. Med hjälp av detta kunde ett riskindexsystem tas fram bestående av tre huvudparametrar: verksamhetens risk, byggnadens risk och nivån på systematiskt brandskyddsarbete. Dessa är i sin tur indelade i underparametrar som ger poäng på en femgradig skala relaterade till specifika kriterier. För varje huvudparameter adderas poängen och antingen omvandlas poängen till betyg innan parametrarna adderas ihop för att omvandlas till en frist eller så adderas poängen för parametrarna ihop och omvandlas till en frist direkt. Skillnaden är att det ena alternativet omvandlas från poäng till betyg innan det omvandlas till en tidsfrist medan det andra går direkt från poäng till tidsfrist. iv

7 v

8 Abstract The emergency services in Sweden make several inspections on various objects around the municipalities and currently the emergency services in Luleå municipality determines annually which objects that will have a site visit the following year. The purpose of this report is to provide an efficient system, making it clear how often the objects require inspection. An important part of the work is that all objects will be assessed by the same parameters so that the risk index system becomes fair. In order to provide a system and relevant parameters, a literature survey was done, complemented by telephone interviews with staff at different regulatory agencies and a questionnaire was sent to different emergency services in Sweden. Especially useful was Södertörn Fire Protection Association work methods. They used a risk matrix to determine the time interval for the objects. The questionnaire sent to the emergency services in Sweden consist of two parts, the first part had eight cases where they should inform when the next inspection of the object should be performed. The next part consist of a number of parameters and these would rate on a scale from 1-10, depending on how important the inspectors felt it was to be able to assess how often an oversight needed to be performed. The results of the survey showed that the most important thing was how well a business took care of their systematic fire prevention practice. Based on this data, a risk index system is put forward. It consists of three main parameters: risks related to activities, building properties and availability of a systematic fire prevention program. These are thereafter divided into sub-parameters that give points on a five-point scale related to specific criteria. The scores are summarized for each main parameter and they either convert the scores into ratings before the parameters are added together to be converted into time interval or the scores of the parameters are added together and converted into time interval directly. The difference is that one option is converted from points to the rating before it is converted into a time period while the other is developed directly from points to time. vi

9 vii

10 Innehållsförteckning Förord... ii Sammanfattning...iv Abstract...vi Terminologi... x 1 Inledning Syfte och mål Bakgrund Problemställning Frågeställningar Avgränsningar Juridiskt ramverk Lagen om Skydd mot Olyckor Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor Boverkets byggregler Verksamhetsklasser Byggnadsklasser Brandbelastning Systematiskt Brandskyddsarbete Metod Intervjuer Enkät Resultat Intervjuer Södertörns brandförsvarsförbund Räddningstjänsten Storgöteborg Storstockholms brandförsvar Räddningstjänsten Syd Miljökontoret Luleå Arbetsmiljöverket Luleå Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Övriga Enkät Förslag till riskindex Verksamhetsparametrar Byggnadsparametrar Systematiskt brandskyddsarbete Alternativt förslag Diskussion Intervjusvar Enkätsvar Förslag till riskindex Verksamheten Byggnaden Systematiskt brandskyddsarbete Principer för poängsättning viii

11 4.4 Problem i användandet av systemet Felkällor i underlaget Fortsatta studier Litteraturförteckning Publikationer Webbsidor Bilder Intervjuer Bilagor ix

12 Terminologi Brandfarliga vätskor De vätskor som har en flampunkt som är lika med 100 C eller lägre räknas till brandfarliga vätskor. Exempel är bensin, alkohol och eldningsolja (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, b, 2013). Brandfarliga gaser Gaser som vid 20 C kan bilda en antändbar gasblandning med luft anses vara brandfarliga gaser, vissa gaser kan befinna sig i vätskefas till exempel gasol (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, c, 2013). Brandreaktiva varor I denna grupp tillhör de ämnen som kan orsaka och förvärra en brand om de inte passar under någon av de andra grupperna. Ofta är det ämnen med ett högt energiinnehåll, har oxiderande och självreaktiva egenskaper och brandfarliga fasta ämnen (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, d, 2013). Explosiva varor De explosiva varorna delas in i två undergrupper, explosiva ämnen och blandningar samt explosiva föremål. För att klassas som explosiva ämnen och blandningar så ska gaser med hög temperatur hastighet och tryck bildas av ämnet så det kan skada omgivningen. Ett undantag är pyrotekniska satser som klassas som explosiva ämnen fast de inte framkallar gas. Explosiva föremål innehåller ett eller flera explosiva ämnen eller blandningar. (Persson, 2011) Skriftlig redogörelse Skriftlig redogörelse är en sammanfattning av SBA, brandtekniska lösningar, organisatoriska brandskyddsåtgärder och beredskap för brand som vissa verksamheter ska lämna in till tillsynsförrättaren i kommunen, troligtvis räddningstjänsten. Vilka verksamheter som är skyldiga att lämna in en redogörelse anges i SRVFS 2003:10. Framför allt är det verksamheter som förorsakar stor risk för brand eller när konsekvenserna vid brand är stora. (Brandskyddsföreningen, c) Stickprovskontroll När räddningstjänsten gör tillsyner kontrolleras dokumentationen av SBA samt tekniska och organisatoriska brandskyddet hos verksamheterna. Det är först en administrativ del och sedan en rundvandring i verksamheten där det görs stickprovskontroller på delar av brandskyddet för att få en uppfattning om hur det sköts överlag. Under ett tillsynsbesök kan inte alla delar granskas därför väljs bara delar av det ut. (Luleå kommun, b, 2013) Brandtekniska installationer Brandtekniska installationer är ett gemensamt namn för installationer som har som syfte att förhindra, begränsa eller varna vid brands uppkomst. Det kan vara utrymningslarm, sprinkler, branddörrar, brandgasventilation. (Brandskyddsföreningen, b) x

13 BBR - Boverkets Byggregler LBE - Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor LSO - Lagen om skydd mot olyckor MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap RÄL - Räddningstjänstlagen SBA - Systematiskt Brandskyddsarbete Vk - Verksamhetsklass xi

14 1 Inledning Varje år gör räddningstjänsten tillsyn på ett flertal verksamheter i Sveriges kommuner, bland annat på skolor, vårdhem och restauranger. I dagsläget använder sig räddningstjänsten i Luleå av fristerna, det vill säga hur länge sedan det sist gjordes tillsyn på det aktuella objektet, för att välja ut tillsynsobjekten för året. Dessutom kan räddningstjänsten vissa år välja att ha tematillsyn, vilket betyder att de ska göra tillsyner på till exempel alla vårdboenden i kommunen det verksamhetsåret, utöver de objekt de väljer ut på frist. Utöver detta kan de göra tillsyner på objekt där det finns särskilda behov, till exempel efter tips från allmänheten eller genom egna erfarenheter av objektet. Räddningstjänsten i Luleå vill kunna planera sina tillsyner för flera år framåt i tiden, inte bara från år till år, och vill därför införa ett riskindex som stöd vid tillsynsplanering. De vill även kunna jämföra olika objekt, till exempel en industri mot skolor. Aktörer som sköter sitt eget skydd ska även kunna bli premierade genom en längre tillsynsfrist. 1.1 Syfte och mål Detta arbete syftar till att ta fram ett system, genom att identifiera olika byggstenar i form av parametrar som bör användas för att kunna göra en bedömning och få fram ett riskindex som räddningstjänsten i Luleå ska använda för att planera sina tillsyner och underlätta arbetet. Det ska framgå av indexet är hur ofta objekten behöver en tillsyn. Detta riskindex ska vara ett användbart och användarvänligt verktyg. Det ska snabbt bli en naturlig del i det dagliga tillsynsarbetet. En viktig del i arbetet är att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar så att riskindexsystemet blir rättvisande. 1.2 Bakgrund 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor, LSO, i kraft, vilket innebar en stor förändring för räddningstjänsterna. Räddningstjänstlagen, RÄL, som tillämpades tidigare var detaljstyrd; det fanns fler bestämmelser och när det gällde brandsyn fanns det strikta bestämmelser om vilka objekt som skulle omfattas, samt i vilket intervall brandsynerna skulle ske (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a, 2012). Till exempel skulle det göras tillsyn på barnstugor vart fjärde år (SRVFS 1993:1 10 ). Detta försvann helt när LSO började gälla lagen blev mer målstyrd och brandsyn bytte namn till tillsyn. Det blev nu upp till räddningstjänsterna att själva bestämma vilka objekt som skulle beröras av tillsynsarbetet, samt tidsintervallet mellan tillsynerna. Detta ändrades för att varje kommun ska få en effektivare tillsynsverksamhet, vilket innebär att det ska bli lättare att planera och genomföra tillsyner enligt varje kommuns specifika behov (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a, 2012). 1.3 Problemställning I varje kommun finns flera olika verksamheter som behöver tillsyn enligt olika lagar där två centrala lagar är Lagen om skydd mot olyckor samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE. Räddningstjänstens uppgift är att kontrollera att verksamheterna har ett skäligt brandskydd och hanterar varorna på rätt sätt. I dagsläget använder inte räddningstjänsten i Luleå någon form av verktyg för att planera sina tillsyner men vill införa ett sådant för att effektivisera sitt arbete. Problemet är avsaknaden av ett bra och användarvänligt system. 1

15 1.4 Frågeställningar För att kunna ta fram ett index för räddningstjänsten har arbetet utgått från ett antal frågeställningar. Rapporten avser att besvara följande frågor: Finns det parametrar som gör att det går att få fram ett riskindex som är rättvisande för olika typer av verksamheter? Vilken ansats har räddningstjänsterna runt om i Sverige när det gäller tillsynsplanering? Finns erfarenheter från andra tillsynsmyndigheter som kan tillämpas? 1.5 Avgränsningar Verksamheter och byggnader som berörs av LSO och LBE är många och varje objekt är unikt på sitt sätt. Det finns allt från stora komplex som SSAB till mindre komplexa verksamheter som små enplansförskolor i Luleå kommun som räddningstjänsten gör tillsyner på. En avgränsning är att objekten som indexet kommer utformas utifrån är den enklare varianten av byggnader och verksamheter. Verksamheter som SSAB och Sunderby sjukhus som har egna säkerhetsarbetare och klassas som komplexa verksamheter kommer inte att tas hänsyn till vid utformningen av indexsystemet. En annan avgränsning är att enbart Sverige har studerats och räddningstjänsterna som valts ut för intervjuer har varit de stora förbunden i Sveriges tre största städer. Andra myndigheter som bedriver tillsyn och har var valts ut är de som har kontor i Luleå. Ytterligare en avgränsning som har gjorts är att enbart beskriva hur indexsystemet bör vara uppbyggt. Det vill säga att rapporten inte innehåller några överväganden om hur systemet ska passa in i det befintliga datasystem som används på räddningstjänsten idag. 1.6 Juridiskt ramverk Lagen om Skydd mot Olyckor När Räddningstjänstlagen blev Lagen om skydd mot olyckor 2004 ändrades lagen och den nya lagen visar mer på vad den enskilda, kommunen och staten har för ansvar och skyldigheter vid olyckor eller begränsa skador till följd av olyckor (Hermelin, Schnell, & Dryselius, 2004). Enligt 1 kap. 1 LSO ska människors liv och hälsa, miljö och egendom ha ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot olyckor vart än i landet en befinner sig (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredsakp, a, 2012). Andra kapitlet Enskildas skyldigheter i LSO handlar om vad den enskilde har för ansvar för att inte orsaka olyckor samt skydda liv, egendom och miljö. 2 kap. 1 handlar om att varna och tillkalla hjälp om en upptäcker eller får kännedom om en brand eller olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller miljön och varna dem som är i fara samt tillkalla hjälp vid behov. 2 kap. 2 LSO lyder enligt följande: "Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga en brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand." (SFS 2003:778) Grundläggande är att varje ägare/nyttjanderättsinnehavare har vissa skyldigheter för sina objekt/verksamheter. Vederbörande ska se till att det finns ett skäligt brandskydd för att förebygga och hindra samt begränsa skadorna av en brand. Räddningstjänsternas uppgift är att kontrollera att objekten har ett skäligt brandskydd och göra tillsyner för att se att det sköts ute i kommunen. De ska även göra tillsyner på objekt som faller under 2 kap. 4 LSO, vilket lyder: 2

16 "Vid en anläggning där verksamheter innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Första och andra stycket gäller även flygplatser som har godkänts enligt 6 kap. 9 första stycket luftfartslagen (1957:297)"(ibid.) Tillsyn enligt LSO Staten, Länsstyrelsen och kommunerna arbetar med tillsyner enligt 5 kap. 1-4 Lagen om skydd mot olyckor. De gör tillsyner på objekt som faller under 2 kap. 2 och 2 kap. 4 Lagen om skydd mot olyckor. För att använda sin tid och sina resurser på bästa sätt är det bra att ha systematik i arbetet, figur 1 visar hur det kan gå till. Beskrivningen nedan är hämtad från MSB:s handbok Kommunal tillsyn enligt Lagen om skydd mot Olyckor (2012). Figur 1. Arbetssätt vid tillsyner (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a, 2012, s. 17). Inför varje verksamhetsår ska planering av tillsynerna göras, oftast i form av en tillsynsplan. För att kunna använda sina resurser på bästa sätt gäller det att planeringen genomförs systematiskt. När LSO trädde i kraft ändrades styrningen från detalj- till målstyrd och detta för att kommunerna ska kunna arbeta med sin förebyggande verksamhet utifrån sina specifika behov. Det gör att kommunerna kan koncentrera sig på de objekt som ur brandskyddssynpunkt är i störst behov av detta. Planeringen av tillsyn handlar om att prioritera vilka objekt som är i behov av tillsyn. Dessa väljs ut genom flera steg, en urvalsprocess. Först är det en övergripande inriktning som utgår ifrån riskfaktorer som gäller för brand. Här kontrolleras statistiken för landet upp och en samlad bild av var riskerna är som störst. När information är insamlad och objekt successivt sållats ut, kan en tillsynsplan för det kommande verksamhetsåret fastställas. I planen ska det även framgå hur urvalet genomförts och vad som påverkat prioriteringarna. Målet med alla tillsyner är att verksamheterna i kommunen ska ha ett skäligt brandskydd. Vidare kan tillsynerna samordnas med andra tillsynsmyndigheter samt tillsyn mellan LSO och LBE. Detta underlättar oftast för verksamhetschefen/ägaren/nyttjaren och det räcker med ett besök det året istället för två. I LSO finns inte begreppet tillsynsplan, men det är likväl ett koncept som blivit allmänt accepterat (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredsakp, a, 2012). Eftersom det inte finns med i lagen, finns heller inga bestämmelser om vad tillsynsplanen ska innehålla, utan det är helt upp till kommunerna själva att besluta om. 3

17 Innan besöket är det bra att få en första uppfattning om verksamheten och objektet och göra en grundläggande kartläggning, så som att ta reda på hur byggnaden ser ut och när den är byggd, för att kunna kolla upp vilka krav BBR ställer på byggnadens brandskydd. Genom att planera upplägget för besöket blir det lättare att komma fram till om byggnaden/verksamhetens brandskydd uppnår en skälig nivå. Det är bra att meddela verksamheten vilka personer som bör närvara och delta vid tillsynsbesöket. Det sista att göra innan besöket är att skaffa sig en uppfattning om vad som ska skyddas. Är det människors liv och hälsa, miljö, egendom eller en kombination av dessa? Efter besöket ska en bedömning av tillsynsförrättaren göras om hen tycker att brandskyddet är skäligt eller inte. Först behövs en översyn av allt material för att se om underlaget som samlats in är tillräckligt för att göra bedömningen eller om ytterligare information behöver samlas in, utifall att det skulle saknas information eller finnas osäkerhet kring vissa delar. Efter att tillsynsförrättaren gjort bedömningen om brandskyddet är skäligt eller inte ska en tjänsteanteckning skrivas. Denna ska fungera som ett kvitto, samtidigt som eventuella brister bör anges. Om det under besöket framgått att vissa brister åtgärdas frivilligt av ägaren/verksamheten ska det framgå i tjänsteanteckningarna och denna skickas sedan till ägaren och nyttjanderättshavaren. Själva tillsynen är inte färdig innan tillsynsförrättaren sett att eventuella åtgärder är genomförda. Figur 2 ger en bra överblick över hur arbetet efter tillsynen fungerar. Figur 2. Överblick över efterarbetet vid en tillsyn (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a, 2012, s. 47) Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor Kommunen och räddningstjänsten ansvarar inte enbart för att göra tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, utan gör även tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det görs enligt 21 och Lagen om brandfarliga och explosiva varor. (SFS 2010:1011) Till stor del handlar 21 är att de som ger tillstånd till att hantera brandfarliga och explosiva varor enligt lagen också gör tillsyn enligt lagen. (ibid.) 4

18 24-25 handlar mer om vilka befogenheter tillsynsmyndigheten har. De har rätt till tillträde överallt under en tillsyn enligt LBE och de har rätt att få upplysningar och handlingar som behövs till tillsynen enligt handlar om att tillsynsmyndigheten har rätt att ge förläggande och förbud om lagen inte efterföljs. (ibid.) Tillsyn enligt LBE Tillsyn enligt LBE kan delas in i två typer, administrativ tillsyn samt detaljtillsyn. Den administrativa tillsynen behandlar hur hanteringen i verksamheten fungerar. Tillstånd, föreståndare, instruktioner och klassningsplan är några exempel på ledord som beskriver den administrativa tillsynen. Den administrativa tillsynen kan genomföras på ett kontor och behöver inte göras ute i fältet. Skillnaden mellan den administrativ- och detaljtillsynen är att detaljtillsynen måste genomföras på plats för att se hur verksamheterna sköter sig i praktiken. (Persson, 2011) Tillsynsprocessen går till på ungefär samma sätt som tillsynen enligt Lagen om skydd mot olyckor. De olika momenten är förberedelser, genomförande och uppföljning. När besöket är gjort skrivs minnesanteckningar och bedömning om objektet följer lagarna görs. Det är bra om en samordnad tillsyn enligt LSO och LBE sker, det vill säga att även om andra myndigheter gör tillsyner på objektet kan det vara bra att samordna detta. (Myndigheten gör Samhällsskydd och Beredskap, e, 2014) Det som räknas till brandfarliga varor enligt 3 LBE är: Brandfarliga vätskor Brandfarliga gaser Brandreaktiva varor (SFS 2010:1011) Explosiva varor är enligt 4 LBE: Explosiva ämnen Blandningar och föremål som kan framkalla en explosion. (ibid.) Alla som hanterar brandfarliga och explosiva varor måste följa lagen/föreskrifterna men upp till en viss mängd behövs inget tillstånd för hantering, se tabell 1 för aktuella gränser. Kommunen har rätt att göra tillsyner på alla verksamheter/hos personer som hanterar brandfarliga och explosiva varor men oftast känner man enbart till de som har tillstånd och gör tillsyner där. 5

19 Tabell 1. Tillåten mängd som får hanteras utan tillstånd. (Gårsjö & Kjellén, 2013, s. 7) Hantering Yrkesmässig 2) publik verksamhet Yrkesmässig icke publik verksamhet, inomhus Brandfarliga gaser Inomhus: 2 Utomhus 3) :60 Extrem brandfarliga eller brandfarliga aerosoler Volym (liter) Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 C Brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 C upp till och med 100 C 1) Yrkesmässig icke publik verksamhet, utomhus 4) Icke yrkesmässig hantering 5) Gasol: 60 Andra gaser: ) Hit räknas även gasoljor, diesel och lätta eldningsoljor med flampunkt C 2) Med yrkesmässig hantering avses alla hantering som inte är privat, t.ex även föreningar och frivilligorganisation 3) Detta gäller under förutsättning att även förbrukningen sker utomhus 4)Med utomhus avses även nedgrävda cisterner och rörledningar 5) Detta omfattar endast privat hantering För gaser innebär den tillåtna volymen, volymen på rörledningar eller behållare. För sprejflaskor handlar det om den volym som behållaren är märkt med och för vätskor gäller volymen på vätska i ett rör eller behållare. (Gårsjö & Kjellén, 2013) 1.7 Boverkets byggregler Verksamhetsklasser När BBR 19 lanserades 2012 infördes verksamhetsklasser (Vk), vilket innebar att den typ av verksamhet som var inhyst i utrymmet i byggnaden styr vilken klass den tillhör. Detta betyder att det kan finnas flera verksamhetsklasser i samma byggnad. De faktorer som påverkar indelningen är följande: i vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om personerna till största delen kan utrymma på egen hand, om personerna kan förväntas vara vakna, samt om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. (BFS 2011:26) Det finns sex olika verksamhetsklasser, där verksamhetsklass 2 är indelad i tre underrubriker, verksamhetsklass 3 i två underrubriker och verksamhetsklass 5 i fyra underrubriker. Tabell 2 visar förutsättningarna för verksamhetsklasserna baserat på kriterierna i BBR. 6

20 Tabell 2. Förutsättningar för Verksamhetsklasser. Verksamhetsklass Personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter Personerna kan till största delen utrymma på egen hand Personerna kan förväntas vara vakna Exempel på verksamhet 1 Ja Ja Ja Industri, kontor 2 2A Nej Ja Ja Lokaler < 150 personer 2B Nej Ja Ja Samlingslokaler > 150 personer 2C Nej Ja Ja Samlingslokaler > 150 personer + alkoholservering 3 3A Ja Ja Nej Bostad, familjedaghem 3B Ja Ja Nej Gemensamhetsboende 4 Nej Ja Nej Hotell, korttidsboende 5 5A - Nej Nej Förskolor, fritidshem 5B - Nej Nej Särskilt boende för personer med vårdbehov 5C - Nej Nej Vårdanläggningar 5D - Nej Nej Fängelser, häkten 6* Pappersindustri, textilindustri * Verksamhetsklassen kännetecknas av förhöjd risk för uppkomst av brand eller lokal där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp. (Bengtson, Frantzich, Jönsson, & Marberg, 2012, s. 46) Byggnadsklasser Enligt kapitel 5:22 Byggnadsklasser i BBR 21 ska byggnader delas in i byggnadsklasser (Br) utifrån skyddsbehov. Bedömningen av detta bör göras på möjliga brandförlopp, byggnadens komplexitet samt potentiella konsekvenser vid en brand. Det finns fyra olika byggnadsklasser; Br0, Br1, Br2 och Br3. Nedan följer förutsättningar för vad som gäller för respektive klass. Br0 - Mycket stort skyddsbehov: 17 eller fler våningsplan större byggnader i Vk 5D samlingslokal ovan eller under markplan 1000 personer om Vk 2B 300 personer om Vk 2C en samlingslokal i markplan i Vk 2C om det är fler än 600 personer byggnader i Vk 5D Br1 - Stort skyddsbehov 3 eller fler våningsplan 2 våningsplan om: Vk 4, 5A, 5B eller 5C samlingslokal i Vk2B eller 2C på plan 2 7

21 Br2 - Måttligt skyddsbehov Småhus i max 3 plan 2 våningsplan om: fler än två bostadslägenheter och bostads- eller arbetsrum finns i vindsplanet samlingslokal i Vk 2B eller 2C på markplan byggnadsarean är större än 200 m 2 och inte delas in i brandsektioner av högst denna storlek genom brandväggar 1 våningsplan om: samlingslokal i Vk 2B eller 2C i eller under bottenvåning bostäder eller lokaler i Vk 5B eller 5C Br3 - Litet skyddsbehov övriga byggnader som inte klassas som en Br0, 1 eller 2. (BFS 2014:3) Brandbelastning Vid en brand frigörs energi och brandbelastning är ett mått på den utvecklade värmeenergin under ett fullständigt brandförlopp. Enheten är MJ/m 2 och kan mätas på två olika sätt, antingen är det omslutningsarean eller golvarenan som räknas. I Boverkets handbok för Brandbelastning (2008) finns tabulerade värden för att bestämma brandbelastningen för permanent och variabel brandbelastning istället för att behöva räkna fram den. Se tabell 3 och 4 för dessa värden. (Boverket, a, 2008) Tabell 3. Brandbelastningen för allmänna verksamheter (Boverket, a, 2008, s. 14) Verksamhet, allmänt MJ/m 2 80% fraktil Bostad 800 Kontor 520 Arkiv 1900 Skola 370 Sjukhus (rum) 360 Hotell (rum) 400 Shoppingcentrum 730 Bibliotek 1800 Teater 370 Biograf 370 Tabell 4. Brandbelastningen för industri verksamheter (Boverket, a, 2008, s. 14) Verksamhet, industri MJ/m 2 80% fraktil Lager för brandfarliga vara <150kg/m Lager för brandfarliga vara >150kg/m Tillverkning/lagring av brännbart material <150kg/m Lagring av icke brännbart material 200 Biltillverkning 220 Metallförädling 210 Trä- och plastförädling 420 Metallindustri 420 Tillverkning av elektroniska komponenter 330 Motorpark 270 Keramik- och glas industri 470 8

22 1.7.4 Systematiskt Brandskyddsarbete 2 kap. 2 Lagen om skydd mot olyckor lyder: "Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning håll utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand" Med detta menas att ägare eller nyttjanderättshavare bör arbeta kontinuerligt och systematiskt med brandskyddet i byggnaden/anläggningen för att uppfylla kraven, samt att brandskyddet bör dokumenteras. För att på ett smidigt sätt arbeta med sitt systematiska brandskyddsarbete är det bra att en person i verksamheten blir brandskyddsansvarig och ansvarar för brandskydd och dokumentation (Luleå Kommun, a, 2013). Alla verksamheter behöver inte ha samma omfattande arbete eftersom storlek och typ av verksamhet styr hur det systematiska brandskyddsarbetet bör utvecklas och förändras. Det systematiska brandskyddsarbetet innebär arbete med förebyggande åtgärder samt insatser som planeras i händelse av brand. Genom att väga byggnadens och verksamhetens brandskyddsåtgärder mot existerande brandrisker går det att göra en bedömning om brandskyddet är tillfredsställande eller ej. (SRVFS 2004:3, 2004). Se figur 3 för arbetsgången för systematiskt brandskyddsarbete. Figur 3. Arbetsgången för systematiskt brandskyddsarbete. (Hermelin, Schnell, & Dryselius, 2004, s. 80) En skriftlig dokumentation av brandskyddet ska upprätthållas för de flesta byggnader och anläggningarna, undantaget är enklare byggnader och anläggningar som har en låg brandrisk. Dokumentationen ska innehålla en beskrivning av byggnaden, vilken typ av verksamhet som bedrivs, brandskyddslösningarna och organisationen som finns för brandskyddet. Den ska vara tillräckligt 9

23 omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga (SRVFS 2004:3, 2004). I SBA ingår det att arbeta med egenkontroller, det vill säga att fastighetsägaren/nyttjaren kontrollerar de brandtekniska installationerna och ser till att de fungerar och upprätthåller sin standard. Det som behöver kontrolleras är bland annat att brandlarm, utrymningslarm och sprinkler fungerar. Andersson och Håkansson (2004) har tagit fram en mognadstrappa som kan användas för att bedöma hur långt verksamheterna kommit i arbetet med sitt systematiska brandskydd. Figur 4 visar hur denna trappa ser ut där 1 betecknar det lägsta steget där verksamheten helt saknar insikt om SBA och sju det högsta steget och innebär att verksamheten har "total säkerhet". Figur 4. Andersson och Håkanssons (2004, s. 73) modell av mognadstrappan. 10

24 2 Metod För att kunna besvara frågeställningarna har datainsamlingen delats in i tre delar. Det första som gjordes var en litteraturstudie, sedan gjordes ett antal intervjuer och avslutningsvis skickades en enkät ut till räddningstjänster runt om i landet som sedan sammanställdes. I litteraturstudien användes böcker som varit kurslitteratur under brandingenjörsutbildningen och sökdatabaser genom Luleå Tekniska Universitet så som Google Scholar och PRIMO. Mest använda sökord var bland annat; riskindex parametrar, tillsynsplanering, brandsyn, brandtillsyn tidsintervall, tidsintervall tillsyn och mognadstrappa samt dess motsvarighet på engelska. 2.1 Intervjuer För att få reda på hur andra räddningstjänster runt om i Sverige tänker och planerar tillsynsverksamheten gjordes telefonintervjuer med de större räddningstjänsterna. De som intervjuades var: Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Syd Storstockholms brandförsvar Södertörns brandförsvarsförbund Arbetsmiljöverket och miljökontoret i Luleå kontaktades och intervjuades för att se om de hade något system för att planera tillsynsarbetet. Även här hölls telefonintervjuer och frågorna som ställdes finns i Bilaga A. Tekniska förvaltningen i Luleå kontaktades och fick frågan om de arbetar med revisionsbaserade frister vid underhåll. Författarens kontakter användes för att få information från andra räddningstjänster än de som valts ut för intervjuer för att få ett bredare spann, men här hölls ingen form av intervjuer etcetera. Om det hade visat sig att någon av dessa räddningstjänster hade användbart system hade kontakt tagits med rätt personer på den räddningstjänsten och en formell intervju hade hållits. Innan LSO trädde i kraft hade Statens räddningsverk bestämda brandsynefrister för alla typer av verksamheter i landet. En telefonintervju hölls med personal från enheten brandskydd och brandfarlig vara på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, vara för att få en antydan om vad dessa frister var grundade på när de bestämdes. Under intervjuerna ställdes frågor som förberetts innan tillfället, de finns i Bilaga A. Anteckningar i form av stödord noterades av intervjuaren under tiden och till vissa räddningstjänster ställdes andra frågor än de som förberetts allt eftersom de uppkom under intervjuns gång. Efter intervjuerna sammanställdes stödorden till längre texter som användes i rapporten. 11

25 2.2 Enkät En webbenkät mejlades ut till ett antal utvalda räddningstjänster i Sverige. Dessa valdes efter geografisk placering och eftersom att hela landet skulle representeras valdes räddningstjänster från Kiruna i norr till räddningstjänsten Syd i söder. En annan viktig punkt i utsållningen var att det skulle vara såväl stora räddningstjänster, såsom förbund och små deltidsstationer. De räddningstjänster som valdes ut var följande: Arjeplog räddningstjänst Boden räddningstjänst Eskilstuna räddningstjänst Gästrike räddningstjänst Jönköping räddningstjänst Kiruna räddningstjänst Luleå räddningstjänst Mora räddningstjänst Nyköping räddningstjänst Pajala räddningstjänst Räddningstjänsten Syd Strömstad räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbund Åmål räddningstjänst Innan enkäterna skickades ut ringde författaren till räddningstjänsterna för att förklara vad arbetet handlade om och ifall de ville ställa upp på att svara på enkäten. Personerna som fick samtalen var räddningschefer eller chefer som hade hand om tillsynsarbetet. När enkäten sedan mejlades ut gick den till personen som tagit emot samtalet och denna vidarebefordrade mejlet till anställda på stationen som arbetar med tillsyn. Enkäten handlade om vilka parametrar som tillsynsförrättare anser vara viktiga i arbetet med tillsynsarbeten. Först var det åtta olika fall där de skulle bedöma hur ofta ett objekt behövde tillsyn. Informationen de fick var kortfattad och bestod av byggnadens komplexitet, vilken typ av verksamhet som befann sig i byggnaden, samt hur de skötte sitt SBA. Därefter fick de ett antal parametrar som skulle bedömas beroende på hur viktig de olika parametrarna är vid bedömningen av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet. De bedömdes på en skala 1-10, där en etta betyder att den svarande inte tycker att den är viktig medan en tia betyder att den är väldigt viktig. Enkäten utformades med de två olika delarna för att se hur tillsynsförrättare tänker vid en tillsyn, vad det är de bedömer när de planerar in nästa tillsyns besök på objekten. Med hjälp av de case som enkäten innehöll kunde detta granskas. För att kunna jämföra casen valdes fyra olika verksamhetsklasser ut och från varje verksamhetsklass valdes två olika typer av verksamheter ut, så lika som möjligt men ändå olika. Detta för att se om det var någon skillnad i bedömningen beroende på verksamhetens typ. Andra delen som bestod av olika parametrar som respondenterna skulle svara på hur viktig just den parametern var vid bedömning av hur ofta tillsyn behövs i verksamheten var med för att se om parametrarna som var tänkta till systemet ansågs relevanta av tillsynsförrättare och hur de värderade dem jämfört mot varandra. Parametrarna togs fram efter diskussioner mellan handledare och författare. Hela enkäten finns i Bilaga D. 12

26 3 Resultat 3.1 Intervjuer Detta kapitel beskriver kortfattat hur de stora räddningstjänsterna och de andra myndigheterna i Sverige planerar sina tillsyner. Informationen är hämtad från telefonintervjuerna Södertörns brandförsvarsförbund Södertörn brandförsvarsförbund använder sig av riktad och regelbunden tillsyn enligt LSO. Där den riktade tillsynen bedöms efter statistik. De ser i sin riskanalys om en viss typ av objekt, ett geografiskt område och så vidare, har ett stort skadeutfall. Medan den regelbundna tillsynen ska bedömas utan hänsyn till vilken typ av verksamhet eller geografiskt område objektet tillhör. För att göra denna bedömning använder de sig av ett riskindex. Efter varje tillsyn gör handläggaren en bedömning och med hjälp av tabeller och en riskmatris får de ut en frist när nästa tillsyn på objektet ska göras. Dessa frister läggs in i deras databas och tillsynsplanen tas fram central utifrån dessa bedömningar. (M. Sundbom, telefonintervju 16 april 2014) De tre bedömningsområdena är fastighetens och verksamhetens risknivå, samt SBA-nivå. Dessa kommer tilldömas var sitt riskindex på en skala 1-5. Utifrån detta kommer SBA-nivån att vägas mot fastighetens och verksamhetens risknivå (som adderas ihop till en risksumma och har en skala på 1-10). (Södertörn, b.) För att få fram vilket tidsintervall objektet hamnar i används en riskmatris, se figur 5. Om ett objekt har en bra SBA-nivå kommer intervallen bli längre samtidigt som en verksamhet med hög risk och dåligt SBA kommer få ett kortare tidsintervall. För att få en bättre insyn i hur bedömningarna görs, se bilaga B och C. Figur 5. Riskmatris/diagram för tidsintervall (Södertörns brandförsvarsförbund, a.) Södertörns brandförsvarsförbund använder sig av en fem gradig skala för att bedöma vilken nivå verksamheterna har på sitt SBA, (se tabell 5). Betyg 1 är det lägsta betyget och betyder att SBA saknas i verksamheten och betyg 5 är det högsta betyget där SBA fungerar utmärkt i verksamheten. 13

27 Tabell 5. Södertörns brandförsvarsförbunds modell för att bedöma vilken SBA nivå verksamheterna har. (Södertörns Brandförsvarsförbund, b.) Betyg Beskrivning 1 Objektet saknar i allt väsentligt egna kontrollrutiner och förståelse för brandskyddet. Brister kan vara frekventa vid stickprovskontroll. 2 Objektet har viss egenkontroll och kunskap dock utan att ett egentligt systematiskt brandskyddsarbete har påbörjats. Brister är frekventa vid stickprovskontroll. 3 Objektet har ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete, dock inte komplett eller saknat helt dokumentation. 4 Objektet har ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete och god kunskap om brandskyddet i objektet. Vissa brister i dokumentation kan förekomma, få brister upptäcks vid stickprovskontroll. 5 Toppklass. God kunskap och anläggningens brandskydd. Alla delar i SBA finns, fungerar och är dokumenterade. Få brister upptäcks vid stickprovskontroll. Indexet grundades utifrån antagandet att den viktigaste punkten var det systematiska brandskyddsarbetet. Om en verksamhet var duktig på att sköta brandskyddet tyckte brandförsvarsförbundet att det inte var någon idé för dem "att springa" där på tillsyn om de visste att det redan sköttes. Liksom Luleå räddningstjänst var Södertörn brandförsvarsförbund ute efter en enkel lösning för tillsynsarbetet, som inte krävde någon expertis att förstå sig på. En projektgrupp sattes ihop och efter diskussioner hamnade de i riskmatrisen, se figur 5. Förutom att SBA var viktigt, kom gruppen fram till att byggnadens komplexitet spelade roll för hur ofta tillsyn krävdes. En stor byggnad med många verksamheter kräver mer brandskydd än en liten lagerlokal som står själv långt ifrån annan bebyggelse. Även vilken typ av verksamhet som bedrevs i byggnaden ansågs som en viktig del i hur ofta tillsyn borde göras. Figur 6 visar hur viktningen av parametrarna är gjord. (A. Edstam, telefonintervju 20 maj 2014) Figur 6. Modell för att prioritering av hur tillsyns bedömning ska göras. (Södertörns, b.) Kriterierna för betygsättningen är framtagna av projektgruppen som har lång arbetslivserfarenhet av tillsynsarbete. Ett säkert antagande de gjorde vid bestämmande av fristzonerna i matrisen var att om en skötte sitt SBA, oberoende av verksamhet och byggnad, skulle tillsynsfristen var stor. Samma gällde även om det var ett objekt med en liten risksumma. Att fristerna sattes till ett, två och fyra år har med RÄL att göra, det är samma intervall på fristerna. Svagheten de har sett i systemet under årens lopp är att de inte riktigt vet vilka objekt som i grunden ska utvärderas med detta system. Det är på den punkten de befinner sig i dagsläget. (A. Edstam, telefonintervju 20 maj 2014) 14

28 3.1.2 Räddningstjänsten Storgöteborg Tillsynsplaneringen utgår från tre stora huvudpunkter som är följande: tematillsyner, reaktiva tillsyner samt fasta planerade tillsyner, se figur 7 för indelning av antalet tillsyner. (Räddningstjänsten Storgöteborg) Figur 7. Fördelning i % av tillsyner planerade i Storgöteborg. (ibid.) Tematillsynen varierar från år till år, 2014 års tematillsyn kommer göras på hotell, studentboende, korttidsboende och komplexa parkeringsgarage. Det betyder att under 1-2 års tid ska stadens alla objekt som faller in under dessa kategorier ha genomgått en tillsyn. De reaktiva tillsynerna planeras in efter tips från allmänheten eller personal vid räddningstjänsten som exempel. (ibid.) De fasta planerade tillsynerna, vilka utgör majoriteten av tillsynerna för året grundar sig på ett antal urvalskriterier, bland annat: farlig verksamhet ny verksamhet bedömning av brandskyddet skola industri Bedömning av brandskyddet innefattar en viktning mellan olika parametrar utifrån den skriftliga redogörelsen. Verksamheterna får svara på dessa frågor som förs in i ett datorprogram och det resulterar i ett index, en skala på 1-5. En etta är ett lågt värde och en femma det högsta. Räddningstjänsten Storgöteborg har valt att endast välja ut de verksamheter som får ett index på ett eller två under denna punkt. När en tillsyn är gjord på en verksamhet svarar tillsynsförrättaren på samma frågor och får ut ett index som är grundat på samma sätt som verksamheterna själva och här fås ett svar om verksamheternas självskattning. (ibid.) Eftersom de använder sig av olika kriterier och resonemang för att välja ut vilka objekt som den fasta tillsynen kommer att omfatta och genom att tema på tillsynerna varierar från år till år medför det att alla objekt kommer beröras på något sätt. (J. Hybring, telefonintervju 28 April 2014) Storstockholms brandförsvar Storstockholms brandförsvar (SSBF) bildades 2009 och består av tio kommuner i Stockholmsområdet (Storstockholms brandförsvar). Innan dess var det mindre förbund där Stockholm brandförsvar var ett av dem. 2004, när LSO trädde i kraft, tog Stockholm brandförsvar beslutet om att alla verksamheter skulle skicka in en skriftlig redogörelse varje år. Det resulterade i att det blev alldeles för mycket papper 15

29 och det fanns inget system för hur de skulle gå vidare med redogörelserna. De fortsatte att använda de gamla fristerna från brandsynen med den skillnaden att fokus hamnade på den enskildes ansvar och kontrollsystem istället för detaljkontroller. Under årens gång har de arbetat vidare med att få fram ett bra system för att planera sina tillsyner. (L. Grönlund, telefonintervju 23 maj 2014) Enligt L. Grönlund (personligt meddelande, maj 2014) behöver en tillsyn inte innebära ett platsbesök utan den kan ske på kontoret med hjälp av den skriftliga redogörelsen och detta är något Storstockholms brandförsvar har arbetat vidare med. Ett krav de har är att de objekt som omfattas av den skriftliga redogörelsen ska prioriteras i samband med tillsyn. I dagsläget använder sig Storstockholms brandförsvar av riktad och planerad tillsyn. Den riktade tillsynen inkluderar tillsyner på objekt där uppmärksammade brister i brandskyddet rapporterats in av andra myndigheter/allmänheten/egen personal eller där en brand har stora konsekvenser på miljö och hälsa etcetera. Den sker oftast utan stora förberedelser och med kort varsel och behöver inte alltid ske på plats utan kan göras på kontoret. De verksamheter som enligt lagen är skyldiga att upprätta en skriftlig redogörelse samt verksamheter som har tillståndspliktig mängd brandfarliga och explosiva varor tillhör den planerade tillsynen och här är regelbundna platsbesök ett måste. (Storstockholms brandförsvar) Efter besöken bestäms tidsfristen till nästa besök, beroende på verksamhetens risk- och skyddsfaktor samt den SBA nivån besöket påvisade att verksamheten hade och bestäms från fall till fall. SSBF har ett fastställt intervall för de olika verksamheterna och kan ses i tabell 6, tillsynerna som faller under riskklass 1 måste ha en tillsyn igen om max tre år. (ibid.) Tabell 6. SSBF:s fastställda tidsintervall för de olika riskklasserna. (ibid.) Riskklass Exempel Frist Maxtid mellan besök Samlingslokaler för > 600 personer Lokaler med serveringstillstånd för > 360 personer Hotell o.d. för > 200 gäster eller > 50 rum Större anläggningar för vård/omsorg Samlingslokaler för personer Lokaler med serveringstillstånd för personer Äldreboenden och mindre anläggningar för vård/omsorg Skolor för > 600 elever, hotell o.d. för gäster Industrier och industrihotell Mindre skolor, samlingslokaler och hotell Kulturbyggnader och byggnader med särskild risk (enligt SRVFS 2003:10) Objekt som inte omfattas av krav på skriftlig redogörelse 1-3 år 3 år 1-4 år 4 år 1-6 år 6 år Riktad tillsyn För verksamheterna som faller under LBE gäller följande frister, se tabell 7. 16

30 Tabell 7. Fristerna för verksamheter som hanterar brandfarliga och explosiva varor. (ibid.) Typ av verksamhet Frist Maxtid mellan besök Bensinstationer, depåer o.d. 1-3 år 3 år Industrier o.d. 1-4 år 4 år Publika lokaler för många människor (>300 personer) 1-2 år 2 år Mindre publika lokaler, skolor 1-4 år 4 år Övrigt (t.ex. utomhus, ej tillståndspliktig mängd m.m.) Riktad tillsyn Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd har gjort revideringar på de gamla brandsynefristerna och har härifrån fått nya frister som varierar mellan 2-5 år. Bedömningarna grundar sig för det mesta på den skriftliga redogörelsen, även magkänslan från tillsynsförrättaren väger in hur ofta en verksamhet berörs av tillsyn. Målet för Räddningstjänsten Syd är att genomföra ca tillsyner/år. (M. Blåder, telefonintervju maj 2014) Miljökontoret Luleå Miljökontoret arbetar med att kontrollera att lagar och regler efterföljs. Miljömålen i Sverige styr till stor del miljökontorets arbetsuppgifter(luleå Kommun, c. 2014). Varje år görs tillsyn av olika verksamheter i kommunen. Det som bestämmer var tillsyn ska göras beror på vilken typ av verksamhet och storleken på objektet, vilket avgör även tidsintervallet. Som exempel används en bensinstation, ju större stationen är och mer bensin som ryms i tankarna desto oftare görs tillsyner. Det finns också en sporadisk tillsyn, som inriktar sig på olika typer av projekt, och som kan liknas räddningstjänsternas tematillsyn. Under hösten varje år planeras nästa års tillsyner och valet av tema för de sporadiska tillsynerna väljs. Det som bestämmer gränserna för vad som är en stor bensinstation är en taxa som kommunförbundet har tagit fram, den grundar sig på en riskbedömning.(m. Mattson, telefonintervju maj 2014) Efter varje tillsyn skrivs en rapport som skickas till verksamheten efteråt där det står vad som har sagts under tillsynen och vad som har upptäckts. Finns brister skriver miljökontoret ut ett föreläggande om vad som krävs för att bli "godkända" igen. (ibid.) Riskbedömning Sveriges kommuner och landsting har tagit fram ett dokument som heter "Taxa inom miljöbalkens område - utifrån risk- och erfarenhetsbedömning" där kapitel 4 handlar om hur tillsynsbehov och avgifter för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd tagits fram med risk- och erfarenhetsbedömning. Detta ska underlätta för tillsynsplaneringen och bedömningen görs utifrån verksamhetens förutsättningar och inte enbart på branschtillhörighet som det tidigare har gjorts. Bedömningen görs för att få ut ett tillsynsintervall för verksamheterna men dessa grundar sig i antalet tillsynstimmar per år, som exempel att en verksamhet får ut ett värde på fem timmar/år betyder det att det inte kommer göras tillsyn varje år, troligtvis blir det vartannat eller vart tredje år. Om däremot verksamheten får tillsynstid på 40 timmar/år resulterar det i ungefär tre besök/år. Figur 8 visar modellen över hur bedömningen går till. (ibid.) 17

31 Figur 8. Modell för hur riskbedömningen och tillsynsavgift bedöms. (Sveriges kommuner och landsting, 2010, s. 34) Faktorer som riskbedömningen grundar sig på är följande: markförhållande, lokalisering kemiska produkter tillägg av riskpoäng för verksamheten Erfarenhetsbedömningen kan göra att en verksamhet får mer eller mindre tillsynstimmar och den kan endast användas efter att ett tillsynsbesök har gjorts. Bedömningen baseras på två checklistor där verksamheten erhåller ett antal erfarenhetspoäng och sedan finns en resultattabell som ger olika resultat beroende på hur bra verksamheten sköter sig i sitt dagliga arbetet. Miljökontoret delar ut premiepoäng till verksamheter som sköter sitt arbete och det resulterar i färre tillsynstimmar. (Sveriges kommuner och landsting, 2010) Branschtillhörigheten anger vilken avgiftsklass verksamheten hamnar inom, dessa finns tabellerade i rapporten från Sveriges kommuner och landsting, och sedan får varje verksamhet riskpoäng från riskbedömningen som görs enskilt för varje verksamhet. Det finns 33 stycken avgiftsklasser och sex stycken riskkolumner, som är baserade på riskpoängen. Varje verksamhet startar i riskkolumn 0 men kan förflyttas åt höger eller vänster beroende på hur de sköter sitt dagliga arbete. Verksamheten flyttas 18

32 åt vänster i tabellen om de sköter sitt arbete och att den fått premiepoäng från erfarenhetsbedömningen. Från matrisen går det nu att avläsa antalet tillsynstimmar per år verksamheten ska ha och på så sätt få ut ett intervall för hur ofta tillsynen bör göras. (ibid.) Arbetsmiljöverket Luleå Arbetsmiljöverket gör tillsyner på flera olika verksamheter i landet och varje person har sitt område, personen som intervjuades arbetade på bygg och anläggning avdelningen på arbetsmiljöverket i Luleå kommun. När stora byggprojekt startar behöver de anmäla detta till arbetsmiljöverket och det planeras då in tillsyn på bygget för att se att allt står rätt till. Oftast kommer inspektörerna oanmälda till arbetsplatserna för att få ut mer av besöket. Tillsynen behöver inte alltid innefatta ett platsbesök utan kan även ske på kontoret. Luleåkontoret räknar med att varje inspektör gör ca 130 inspektioner/år och tillsynerna styrs av vad som händer ute på marknaden. (J. Andersson, telefonintervju maj 2014) Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Innan LSO trädde i kraft var det Räddningsverket, numera MSB, som bestämde vilka tillsynsfrister som skulle användas för de olika verksamheterna, dessa angavs i SRVFS 1993:1 10. A. Lundberg (telefonintervju, 3 juni 2014) som jobbar på MSB kunde inte svara på frågan om bakgrunden till de gamla fristerna utan han hänvisade vidare till Regeringens proposition 1985/86:170 om räddningstjänstlagen. Det som var av intresse i propositionen var att regeringen eller den myndighet som regeringen utser bestämmer vilka anläggningar och byggnader som ska falla in under brandsynen. Framför allt gällde det byggnader och anläggningar där risken för brand var stor eller kan orsaka omfattande och stora skador. (Proposition 1985/86:170) MSB har bestämt vilka gränser som är tillåten mängd att hantera utan tillstånd för brandfarliga och explosiva varor. Dessa gränser fastställdes efter en rimlighetsbedömning, där risken antas växa med mängden. Det gäller inte alltid för brandrisken, utan det är skaderisken som ökar när mängden blir större. Resonemanget har sett olika ut för de olika gränserna, det har varit vilken skada ämnet ger och hur det används. (K. Kjellén, telefonintervju juni 2014) Övriga Tekniska förvaltningen arbetar bland annat med att testa brandlarm, utrymningslarm och sprinkler i kommunens lokaler. De har tids bestämda frister hur ofta detta ska göras och arbetar inte systematiskt med differentierade frister/intervall för det tekniska underhållet som styr revisions- eller utbytesintervallet. (R. Blomberg, telefonintervju augusti 2014) De övriga räddningstjänsterna som kontaktades använde inget system som skulle komma till användning för denna rapport. 3.2 Enkät Enkäten mejlades ut till 14 räddningstjänster och från dessa räddningstjänster valde 42 personer att svara på enkäten. Av de 42 personerna som svarade var 13 % kvinnor och resterande 87 % män, åldern varierade mellan år och tiden de arbetat med tillsyner varierade mellan tre månader och 23 år. Av svaren på de olika scenariona framgår att ju bättre en verksamhet sköter sitt SBA desto mer sällan krävdes tillsyn på objektet. Vilken typ av verksamhet spelade in till viss del, största skillnaden i svar visades på case 7, som handlade om en fristående tvättstuga i ett lägenhetsområde. Vissa tyckte inte den skulle omfattas av tillsynsarbetet medan andra ansåg att det borde göras en ny tillsyn inom ett år. Annars går det att säga att fristerna varierade mellan 1-4 år för de flesta objekt, vid något enstaka fall tyckte de tillfrågade att fristerna skulle vara upp till sex år. Nästa del i enkäten var att bedöma hur viktig varje parameter var vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet, se tabell 8 för sammanställning av resultatet. 19

33 Tabell 8. Medianvärde av hur viktiga parametrarna var enligt respondenterna. Parameter Medianvärde Spridningsvidd Praktisk tillämpning av det systematiska brandskyddsarbetet Max antalet personer som får vistas i byggnaden Brandtekniska installationer Verksamhet som hanterar explosiva varor 7, BBR:s verksamhetsklasser Verksamhet som hanterar brandfarliga varor Ett väl dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete Brandbelastning Byggnadsklass enligt BBR Antalet anställda i verksamheten 5, Verksamhet som har skiftarbete dygnet runt Byggnadens area Vilket år byggnaden uppfördes Även här framgår att de som svarat på enkäten ansåg att parametern som handlar om det systematiska brandskyddsarbetet är viktigast, framför allt hur det hanteras rent praktiskt. Det dokumenterade SBAvärdet har inte samma vikt. Andra parametrar som värderades vara viktiga var om verksamheterna hanterar brandfarliga eller explosiva varor; vilken typ av verksamhet det är; max antalet personer som får vistas i byggnaden och om det finns några byggnadstekniska installationer. Parametern som ansågs som minst viktig var vilket år byggnaden var uppförd. Överlag går det att avläsa att de parametrar som har med byggnadens utformning att göra bedömdes inte lika viktiga som vad som finns i byggnaden och hur de hanterar säkerhetsfrågan kring brand. Variationsvidd mellan svaren var stort, nästan i alla parametrar varierade svarsvidden mellan ett och tio. I något enstaka fall, som praktisk tillämpning av SBA och verksamheter som hanterar explosiva varor hade en spridningsvidd på Det fanns möjlighet att kommentera enkäten innan den skickades in, först om de tyckte att det var någon parameter som saknades i frågan hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet? och var det om de hade några övriga kommentarer på enkäten. Parametrar som respondenter saknade var bland annat om det fanns flera verksamheter i samma byggnad, hur många intressenter som ingår i objektet (till exempel en ägare, en hyresgäst, flera nyttjanderättshavare, ett antal entreprenörer), om risken finns att personen själv kan förorsaka en brand och personalens betydelse för brandskyddet och vad de har för utbildning och hur ofta de får den. En annan kommentar var att det var svårt att bedöma varje enskild parameter utan att det ofta är en kombination som avgör hur viktigt just den parametern blir, till exempel hög brandbelastning med mycket folk skulle bedömas högre än varje enskild parameter för sig. Övriga kommentarer var att ett alternativ under bedömningen av de olika fallen skulle ha varit att objektet inte skulle vara tillsynsobjekt. Vissa verksamheter byter ofta ägare och där kan det vara viktigt att ha tätare tillsynsintervall och om en verksamhet har stora brister skulle tillsynerna vara tätare till en början, kanske under ett år, men när de visat att de har ett skäligt brandskydd skulle intervallen bli glesare. Resultatet från hela enkäten finns i bilaga E. 3.3 Förslag till riskindex Ovanstående information som kommer från litteraturstudien, intervjuerna och enkäten har bildat underlag till förslaget till riskindexsystemet. Huvudparametrarna har valts till systematiskt brandskyddsarbete, verksamhetens och byggnadens risk, detta för att de ansågs som viktiga av 20

34 intervjupersonerna och respondenterna till enkäten. Boverkets byggregler har varit till stor hjälp för att ta fram underparametrarna och indelningen av dessa i de olika stegen. Dessa grundar sig i hur BBR gör bedömningen för vilket skydd som behövs för olika verksamheter och deras storlek. Intervjusvaren som inte använts till uppbyggnaden av systemet valdes bort på grund av att de inte var relevanta i syftet att bygga upp ett system. Nedan följer två förslag som är uppbyggda på samma sätt i grunden. Det som skiljer dem åt är att det ena förslaget enbart bedöms med hjälp av poäng medan det andra omvandlas från poäng till betyg innan fristen bestäms. Att det blev två alternativ beror på vad en vill få ut av systemet, är det att få ut en tidsfrist då räcker det med att enbart använda sig av poängen. Vill en få ut mer och kunna jämföra verksamhetens risk som exempel är det bättre att omvandla poängen till betyg eftersom det är lättare att relatera till en skala på 1-5 än Luckorna i tabellerna betyder att det den parametern inte kan få det poäng som anges i kolumnen över, detta för att det inte finns fler alternativ eller att respondenterna till enkäten inte värderade parametern lika högt. För att systemet ska bli rättvist och alla tillsynsförrättare ska kunna bedöma efter samma grunder ansågs att ett poängsystem skulle vara en bra lösning. Genom att göra tabeller där de olika stegen är bestämda värden så kan tillsynsförrättaren gå in i tabellen efter tillsynen och bestämma vilket slutpoäng/betyg de olika huvudparametrarna ger Verksamhetsparametrar För att få betyg på verksamheten används tabell 9 för att få ut poäng. Tabell 9. Underparametrar och poäng till verksamhetens slutbetyg. Poäng Underparameter Verksamhetsklass 5d, 6 4, 5b, 5c 2c, 3a, 3b, 5a 2a, 2b 1 Brandfarliga varor Enorma (ofantliga) mängder Ja, tillståndspliktig mängd Ja, men ej tillståndspliktig mängd Nej Explosiva varor Enorma (ofantliga) mängder Ja, tillståndspliktig mängd Ja, men ej tillståndspliktig mängd Nattpersonal/verksamhet Ja Nej Maximalt personantal > När poängen är bestämda adderas dessa och ett betyg fås ut med hjälp av tabell 10. Maximalt antal poäng en verksamhet kan få är 20. De högre poängen är mindre farliga verksamheter och resulterar i en längre tidsfrist. Tabell 10. Omvandlingstabell från poäng till betyg. Betyg Poäng Byggnadsparametrar Byggnadens risknivå betygsätts på samma sätt fast underparametrarna skiljer sig och max antalet poäng är 24, se tabell 11. Nej 21

35 Tabell 11. Underparametrar och poäng till byggnadens slutbetyg. Poäng Underparameter Byggnadsklass Bygg år < >2011 Brandbelastning (MJ/m 2 ) Brandtekniska installationer > Nej Enbart det som krävs av BBR Mer än det som krävs enligt BBR men ej hela byggnaden Ja, hela byggnaden Area m 2 > Flera verksamheter i samma byggnad Ja, flera Vk i samma brandcell Ja, men ej i samma brandcell När poängen är bestämda adderas dessa och ett betyg fastställs med hjälp av tabell 12. Liksom här är det byggnader med mindre risk som får högre poäng. Tabell 12. Omvandlingstabell från poäng till betyg. Betyg Poäng Systematiskt brandskyddsarbete Den tredje parametern är det systematiska brandskyddsarbetet och det delas upp i två olika delar, ett betyg för hur SBA sköts praktiskt i verksamheten och ett betyg för hur väl dokumenterat SBA är. Tabell 13 visar vilka kriterier som ger vilket betyg för hur SBA dokumentationen sköts. Tabell 13. Betyg och kriterier för hur bra SBA dokumenteras. Betyg Kriterier 1 Ingen dokumentation, dvs pärm och papper saknas 2 Det finns ett system för SBA dokumentation men det saknas papper och inget är i sin ordning 3 Alla papper finns men används inte som det ska 4 Fungerande dokumentation men uppvisar lite brister 5 Ett väl dokumenterat SBA som inte uppvisar några brister Tabell 14 visar vilka kriterier som ger vilket betyg för hur bra SBA sköts i praktiken. Tabell 14. Betyg och kriterier för hur bra SBA sköts praktiskt. Betyg Kriterier Stora brister vid stickprovskontroll, personalen saknade utbildning och hade ingen koll på vad som skulle göras vid en brand Uppenbara brister vid stickprovskontroll, personalen hade inte fått någon utbildning men hade någorlunda koll på vad de skulle göra vid en brand Brister vid kontrollen, personalen har fått utbildning och har helt okej koll på vad som ska göras vid en brand Några få brister vid kontroll, personalen hade fått utbildning men ej med jämna mellanrum och hade koll på vad som ska göras vid en brand Inga brister vid stickprovskontrollen, personalen utbildas regelbundet och hade koll på vad som skulle göras Nej 22

36 När alla betyg är bestämda med hjälp av tabellerna ovan adderas de ihop och via tabell 15 omvandlas betygen till en tillsynsfrist, där det lägsta möjliga betyget är 4 och maximalt 20. Ett högre betyg ger en längre frist. Tabell 15. Tillsynsfristerna som grundar sig efter addering av betygen. Tillsyns frist Summan betyg Alternativt förslag Som nämndes ovan är ett alternativt förslag att inte omvandla poängen till betyg, utan poängsättningen från verksamhetens och byggnadens risk, som maximalt är 20 och 24, behålls och adderas ihop. Det som behöver ändras är att SBA får poäng istället för betyg direkt, de hamnar på en skala mellan 0-4, kriterierna för att få noll poäng är det samma som att få betyg ett. Tabell 16 visar hur detta skulle se ut för hur SBA dokumenteras och tabell 17 hur det sköts praktiskt. Tabell 16. Poäng och kriterier för hur bra SBA dokumenteras. Poäng Kriterier 0 Ingen dokumentation, dvs pärm och papper saknas 1 Det finns ett system för SBA dokumentation men det saknas papper och inget är i sin ordning 2 Alla papper finns men används inte som det ska 3 Fungerande dokumentation men uppvisar lite brister 4 Ett väl dokumenterat SBA som inte uppvisar några brister Tabell 17. Poäng och kriterier för hur bra SBA sköts praktiskt. Poäng Kriterier Stora brister vid stickprovskontroll, personalen saknade utbildning och hade ingen koll på vad som skulle göras vid en brand Uppenbara brister vid stickprovskontroll, personalen hade inte fått någon utbildning men hade någorlunda koll på vad de skulle göra vid en brand Brister vid kontrollen, personalen har fått utbildning och har helt okej koll på vad som ska göras vid en brand Några få brister vid kontroll, personalen hade fått utbildning men ej med jämna mellanrum och hade koll på vad som ska göras vid en brand Inga brister vid stickprovskontrollen, personalen utbildas regelbundet och hade koll på vad som skulle göras När poängsättningen är gjord efter de fyra tabellerna adderas de ihop med ett maximalt värde på 52 poäng. Tabell 18 omvandlar summan av poängen till tidsfristen. Tabell 18.Tillsynsfristerna som grundar sig efter addering av poängen. Tillsyns frist Summa poäng Se Bilaga F för en snabböverblick av systemet. 23

37 4 Diskussion Syftet med rapporten var att ta fram ett användarvänligt riskindexsystem för att underlätta tillsynsplanering för räddningstjänsten i Luleå. Ett förslag på hur det systemet kan se ut har tagits fram i denna rapport och med hjälp av poängsättningen och de bestämda stegen ska systemet vara användarvänligt. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av de olika tillvägagångssätten som beskrivits i metoden och dessa har fungerat bra för att få svar på frågorna. Den frågan som inte kunnat besvaras är "Finns det parametrar som gör att det går att få fram ett riskindex som är rättvisande för olika typer av verksamheter?". Detta för att inte fanns någon forskning och parametrarna som valts till systemet kan bedömas efter det att systemet provats och en utvärdering gjorts och först då kan frågan besvaras om de är rättvisande. 4.1 Intervjusvar Av de som intervjuades var det Södertörns brandförsvarsförbund, Storstockholms brandförsvar och Miljökontoret som hade någon form av riskbedömning/index att arbeta efter när tillsynerna planerades. Övriga räddningstjänster/förbund valde egna metoder när LSO trädde i kraft. Miljökontorets riskbedömning som Sveriges kommuner och Landsting tagit fram handlar mer om antalet timmar och kostnad för de olika objekten vilka sedan bestämmer hur ofta objekten behöver tillsyn. Detta system var inget som inte sågs lämpligt att överföras till tillsynsfristen på objekten där räddningstjänsten gör tillsyner på grund av att det blir odynamiskt att jobba med timmar. Storstockholms brandförsvar arbetar delvis efter riskklasser, vilka är förutbestämda och har olika tidsintervall. Riskklass 1 har intervallet 1-3 år, vilket betyder att nästa tillsyn på objektet ska ske om minst ett år men som mest tre år. Riskklass 1 är den lägsta riskklassen och innehåller objekt som stora samlingslokaler och vård-/omsorg anläggningar samt anläggningar med stort skyddsvärde. Anläggningar som tillhör riskklass 3, så som industrier och mindre skolor har tillsynsintervall mellan 1-6 år. Sköter verksamheterna sitt SBA och upprätthåller ett skäligt brandskydd hamnar de i det övre intervallet. Södertörns brandförsvarsförbunds indexsystem är mer intressant ur vår synvinkel. De använder sig av tre huvudparametrar: SBA, verksamhetens risknivå och fastighetens risknivå. De viktar SBA mot verksamhetens risk adderat med fastighetens risk, i en riskmatris. Alltså bedömer de att SBA väger tyngst. Men deras uppbyggnad att ta fram betygen för de tre huvudparametrarna var något som användes i arbetet. De större räddningstjänsterna och förbunden valdes ut till telefonintervjuer eftersom de oftast har kommit längre i sin planering då de har fler anställda och fler objekt att göra tillsyner på, varför metoderna de använder är prövade. De större räddningstjänsterna behöver ett system mer än en små, för fler tillsynsförrättare som ska göra tillsyn på objekten behöver gå efter samma metod, det kan vara olika förrättare som gör tillsyn på ett objekt. Små stationer där det endast finns en tillsynsförrättare kan ha koll på allt i huvudet. 4.2 Enkätsvar För att kunna få ut ett bra resultat av de åtta olika fallen som enkäten innehöll valdes fyra olika verksamhetsklasser ut och det blev två fall från varje verksamhetsklass. Det som skiljde dem åt varierade mellan byggnadens utformning, hur de skötte sitt SBA och vilken typ av verksamhet (till exempel vandrarhem och hotell från Vk 4). Parametrarna som var med i enkäten valdes ut efter hur relevanta de är i dagens tillsynsarbete. Variationsvidden skiljde mycket mellan alla parametrar, men av medianvärdet framgår att de flesta har svarat någorlunda lika och höga värden. Det är enbart några få personer som värderat vissa parametrar lågt när de flesta andra värderar samma parameter högre. 24

38 Resultatet från enkäten visar att tillsynsförrättare tänker olika i alla situationer, de är mer eller mindre färgade av olika system. Vissa av respondenterna har bara arbetat några månader med tillsyn och andra har varit med flera år och jobbat med både RÄL och LSO, vilket naturligtvis påverkar resultatet. Om en person har arbetat med tillsyn inom flera organisationer har den flera olika system och fått fler synsätt på hur det går att jobba med planeringen av tillsyner. Överlag ansåg respondenterna att den viktigaste parametern är hur verksamheterna sköter sitt SBA och minst viktig var när byggnaden uppfördes. Detta var intressant att få reda på och var bra att använda när poängen och underparametrarna skulle bestämmas. 4.3 Förslag till riskindex Verksamhet, Byggnad och SBA användes som byggstenar i förslagen som angavs i resultatet, detta på grund av att parametrarna som framkom under intervjuerna föll under dessa parametrar och att de diskuterades på första mötet som viktiga Verksamheten Underparametrarna som valdes för verksamhetens betyg var följande: verksamhetsklass enligt BBR, hantering av brandfarliga och explosiva varor, antalet anställda, skiftarbete och maximalt personantal i byggnaden. I verksamhetsklassen ingår i vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess utrymningsmöjligheter, om personerna till största delen kan utrymma på egen hand samt om personerna kan förväntas vara vakna. Detta ingår i hur Boverket delar in olika typer av verksamheter i de olika verksamhetsklasserna, mer om detta står beskrivet i kapitel Verksamhetsklasser. Verksamhetsklass 5d (fängelse och häkten) och 6 (pappersindustri och textilindustri) hamnade på noll poäng. I ett fängelse eller häkte är personer inlåsta och kan ha svårt att utrymma ifall dörrar och så vidare inte låses upp, därav hamnade den som en av de verksamheter som ansågs vara i mer behov av tillsyn. Det samma gäller anläggningar med förhöjd risk eller ett snabbt brandförlopp som tillhör verksamhetsklass 6. Ett poäng får verksamheter i Vk 4, 5b och c. Här förväntas personer sova, ha dålig lokalkännedom och vara i behov av hjälp för att utrymma eftersom hotell, vårdanläggningar och äldreboende tillhör dessa verksamhetsklasser. Tillskillnad från Vk 5d och 6 är inte personer inlåsta och den förhöjda risken eller snabbt brandförlopp saknas. Eftersom lokalkännedom är dålig och personer är ofta i behov av hjälp för att utrymma anses det var tillräcklig anledning till att få lite hjälppoäng. Verksamhetsklass 2c, 3a, 3b och 5a får två poäng. Vk 2c får det på grund av att det är en samlingslokal med alkoholservering som är avsedd för över 150 personer. Här har folk dålig lokalkännedom och är påverkade av alkohol men de förväntas vara vakna och kunna utrymma själva. Bostäder tillhör verksamhetsklass 3, här förväntas människor ha god lokalkännedom men kan sova och statistik (Brandskyddsföreningen, a) visar att det sker flest dödsbränder i bostäder därav anses den vara ett mellanriskobjekt. Dagliga verksamheter så som förskola och fritidshem tillhör Vk 5a, personer kan förväntas sova och behöva ha hjälp att utrymma. Den hamnar över 5b och c, för att även om många av barnen kan gå själva men de behöver bli tillsagda och visade åt vilket håll de ska gå ut. Tre poäng får verksamhetsklass 2a och b, de hamnar över Vk 2c då det inte förväntas serveras alkohol i dessa lokaler. Annars kan personer förväntas vara vakna och ha dålig lokalkännedom. Kontor och industrier där människor är vakna, har god lokalkännedom och kan förväntas utrymma på egen hand får högsta poängen, en fyra. Respondenterna i enkäten tyckte att explosiva varor var en viktigare parameter att ta hänsyn till än brandfarliga varor, därav kommer det ges olika poäng för dessa. Dessa två parametrar har tagits med 25

39 för att de ger en förhöjd risk ur brandsynpunkt. Om en verksamhet inte hanterar något av det får de fyra poäng, medan de övriga tre förslagen får 1-3 poäng för brandfarliga varor och 0-2 för explosiva varor. En verksamhet kan alltså inte få tre poäng om de hanterar explosiva varor. En verksamhet som inte hanterar brandfarliga och explosiva varor får maxpoäng. De tre lägre stegen för parametrarna är: Ja, men ej tillståndspliktig mängd; Ja, tillståndspliktig mängd och Ja, enorma mängder. Just dessa steg har valts för det ökar brandbelastningen att inneha brandfarliga och explosiva varor: när mängden ökar, ökar även risken. Vad som är enorma mängder är upp till tillsynsförrättaren att bedöma, men det ska tas hänsyn till vilken typ av verksamhet det är. Exempelvis är sjukhus ett objekt där enorma mängder innebär väldigt små mängder medan ett lager/industri som ligger utanför centrum kan inneha större mängder. Det betyder att den enorma mängden är större när det inte finns några människor i närheten och mindre när det är mycket människor. Verksamheter med skiftarbete, där personal arbetar nattetid, kan ge en förhöjd risk för missöden eftersom rubbning av sömnen leder till trötthet, försämrat omdöme och dålig uppmärksamhet (Arbetsmiljöverket). Den förhöjda risken som det innebär med skiftarbete där personalen ibland arbetar natt och sömnen rubbas blir ett högre riskobjekt därför är denna parameter med i uppbyggnaden av systemet (Åkerstedt, 2001). Svarsalternativen är ja och nej, eftersom det inte finns någonting däremellan. Maximalt antal personer har en stor betydelse för hur snabbt en byggnad kan utrymmas och hur många som kan komma till skada vid en incident. Gränserna för stegen är bestämda med hjälp av BBR:s indelning av verksamhetsklasser och byggnadsklasser. Samlingslokaler för högst 150 personer tillhör Vk 2a, därav är det värdet den övre gränsen som ger högst poäng. Nästa gräns på 300 personer är att om verksamhetsklass 2c som ligger ovan/under markplan klassas som en Br0 byggnad om personantalet överstiger 300 personer, liksom gränsen på 600 personer är om Vk2c befinner sig på markplan. Det lägst värdet som ger lägst poäng är om det är en lokal för fler än 1000 personer, det värdet kommer från att en Vk 2b som ligger ovan/under markplan klassas som en Br0 byggnad om personantalet överstiger denna personmängd. (BFS 2014:3) Byggnaden Underparametrarna som valdes för byggnadens betyg var följande: byggnadsklass enligt BBR, byggår, brandbelastning, brandtekniska installationer, arean och om det finns flera verksamheter i byggnaden. Precis som verksamhetsklasser har Boverket delat upp byggnadens utformning i olika klasser, Br0-Br3, beroende på vilket skyddsbehov byggnaden har, läs mer i kapitel Byggnadsklasser. En Br0-byggnad innebär att byggnaden har stort skyddsbehov och en Br3-byggnad har liten skyddsnivå. Därför är poängen utdelade efter dessa klasser eftersom det redan är naturligt indelat av Boverket. Byggnadsåret värderades lägst i enkäten men ses ändå som tillräcklig viktig för att vara med som underparameter. Detta för att lagarna förändrats under årens lopp och byggnadskraven har blivit hårdare. Stegen för varje poäng är bestämda efter när det skett stora förändringar i bygglagen. Den senaste ändringen skedde i maj 2011 och därför är den satt till att alla byggnader som är uppförda efter detta årtal får fyra poäng. (Boverket, b, 2014) Brandbelastningen har betydelse för hur mycket energi som frigörs vid en brand, det vill säga hur mycket material som kan brinna inne i lokalen. I Boverkets handbok om Brandbelastning (2008) finns tabulerade värden för olika verksamheters brandbelastning och utifrån en granskning av dessa är gränserna för varje hjälppoäng satta. Väldigt små lokaler, vilket inte står med i listan, lär inte uppgå i 200 MJ/m 2 och därför får den vara det övre värdet som ger maximal poäng. Brandbelastningen i en bostad är 800 MJ/m 2 och ett biblioteks brandbelastning är 1800 MJ/m 2, det betyder att den gränsen för att få noll hjälppoäng är en lokal däremellan. För att få alla tabulerade värden se tabell 3 och 4 i kapitel Brandbelastning. 26

40 Brandtekniska installationer gör så att en byggnad är mer säker ur brandsynpunkt och för vissa verksamheter är dessa ett krav enligt BBR. Att en byggnad inte har några brandtekniska installationer ger lägsta poäng. Om hela byggnaden har någon form av brandteknisk installation ger det högsta poäng. De andra två poängstegen är att byggnaden/verksamheten installerat det som krävs av BBR. Byggnadens area påverkar hur många människor som ryms och hur mycket material som får plats, därför påverkar den utrymningssäkerheten och brandbelastningen och finns med som underparameter till byggnadens risk. Uppdelningen över vilka areor som ger de olika poängen är bestämda efter BBR 21:s gränser för brandsektioneringar av stora byggnader, det betyder hur stor en brandcell kan vara för att kunna skydda mot omfattande brandspridning. Flera verksamheter som ligger i samma byggnad ökar brandbelastningen och säkerheten. Den ena verksamheten kan inte påverka hur de andra arbetar med sitt brandskydd. Finns det bara en verksamhet i byggnaden får den tre poäng. Rör det sig om fler men ligger i olika brandceller får den två poäng medan om det ligger flera verksamheter i samma brandcell får den ett poäng. Att verksamheterna ligger i samma brandcell ökar risken för brandspridning mellan verksamheterna Systematiskt brandskyddsarbete Eftersom enkäten visade att det var olika viktigt hur verksamheten sköter sitt SBA praktiskt och hur det dokumenteras finns det två olika betyg. Detta borde underlätta för tillsynsförrättaren eftersom vissa verksamheter sköter sitt SBA praktiskt men inte dokumentationen eller tvärtom och uppdelningen gör det möjligt att välja olika betyg för detta. Skulle de vara i samma betygskala skulle det vara svårt att bedöma vart på skalan verksamheten skulle hamna och vilket betyg det skulle resultera i. Ett av målen/syftet var att systemet skulle vara lätt uppbyggt och hanterligt, genom att göra två olika betyg blir det lättare att skilja dessa åt. Det är upp till tillsynsförrättaren att ha en uppfattning om vad som är bra och dåligt inom SBA Principer för poängsättning Verksamhetens risk har en skala med fem poäng som är grundade på olika kriterier medan byggnaden enbart har en skala med fyra. Detta för att respondenterna i enkäten tyckte att parametrar som tillhörde verksamheten var viktigare än byggnadens parametrar. Så byggnadens risk har snällare gränser än verksamheten och lättare får högre poäng. Skillnaden mellan alternativen är att i det första alternativet används betyg och det blir ett steg mer i processen, det andra är bara uppbyggt på poäng. Olikheten mellan betyg och poäng är att omvandlingen från betyg till frist har fyra steg mellan varje tidsintervall medan poäng till frist har tio steg mellan varje intervall. Annars är uppbyggnaden av systemen identisk. Omvandlingen från betyg/poäng till tillsynsintervall har skett med jämnt antal steg, max poängen/-betyget har delats med fem (antalet tidssteg) och så många steg är det i varje intervall. Har det varit ojämnt har det varit mindre tidssteg på de längre fristerna. Tidsintervallerna som valdes var 1-4 och 6 år. Sköter verksamheten sitt SBA och dessa risker i verksamheten och byggnaden är låga ska den ha möjlighet till ett längre tidsintervall, därav att det längsta intervallet är 6 år. Är däremot riskerna högre eller att SBA inte sköts lika bra ska fristerna vara kortare. En verksamhet med högre risker men ändå har ett bra SBA kanske inte kan få det längsta intervallet på grund av riskerna men genom att använda intervallerna 1-4 år. 27

41 4.4 Problem i användandet av systemet Vid användandet av systemet kan det uppkomma en del felkällor, det kan röra sig om objektiva och subjektiva inslag som kan påverka tillförlitligheten. De objektiva kriterierna finns i underparametrarna för verksamheten och byggnadens risk, där är det mer svart på vitt. Är det en förskola så tillhör den verksamhetsklass 5a och det är lätt att sätta in i stegen då det står klart och tydligt att Vk 5a ska ha två poäng. De subjektiva inslagen kommer in mer i bedömningen av det systematiska brandskyddsarbetet, där är gränserna mer flytande och det blir upp till tillsynsförrättaren att göra bedömningen. Tillsynsförrättare är skolade på olika sätt, det ska inte påverka men det kan fortfarande lysa igenom. Vissa tillsynsombud kan känna sig stressade att hinna med arbetet, vilket påverkar bedömningen av objektet och viktiga delar missas. Sedan finns det ett fenomen som heter "tick-off", det är att handläggaren behandlar säkerheten som utrustning, den bedöms och prickas av via en checklista som handläggaren följer (Reason, 1994, s. 114). Hantering av brandfarliga och explosiva varor är två av underparametrarna till verksamhetens risk, dessa berörs också av subjektiva inslag. För ett av stegen i poängsättningen är att en verksamhet hanterar "Enorma mängder", ett begrepp som är diffust och det är upp till varje förrättare att bedöma vad enorma mängder är. Det som spelar in är vilken typ av verksamhet det är och vart byggnaden är placerad. Genom att göra ett reliabilitetstest kan tillförlitligheten bestämmas. Ett sådant test kan göras genom att låta två personer göra tillsyn på samma objekt helt oberoende av varandra och sedan se hur de bedömt objektet med hjälp av systemet 4.5 Felkällor i underlaget Andra felkällor i rapporten kan vara tveksamheter i underlaget, framför allt när det gäller intervjuerna och enkätundersökningen. Har rätt räddningstjänster valts ut för intervjuerna, finns det någon annan som har ett bra fungerande system? Hur hade resultatet av enkätundersökningen sett ut om det hade varit fler respondenter? Troligtvis skulle det ge ett säkrare och mer tillförlitligt svar om fler hade svarat på enkäten. En annan felkälla från enkäten är att det saknades uppgifter från respondenterna, under rubriken "Om dig" på enkäten skulle det ha funnits fält för att skriva på vilken räddningstjänst du arbetade och mejluppgifter ifall det skulle bli uppföljningsfrågor. De som svarat på enkäten är de som har haft tid och som tycker att det var ett intressant ämne så där sållas en del ut och blir en felkälla till underlaget. 28

42 5 Fortsatta studier Under arbetets gång har fler frågeställningar dykt upp vilka ger anledning till fortsatta studier. Hur resonerar resten av Europa när de planerar sina tillsyner? Finns det något land som använder indexsystem eller har de bestämda frister? Hur ska parametrarna bedömas, går det att klassa dem på olika sätt? Hur ska systemet vara uppbyggt, ska viktningen vara någorlunda lika? Hur tillförlitligt är systemet? Genom att göra ett reliabilitetstest kan tillförlitligheten testas. Göra en utvärdering när systemet använts ett tag, vad går att ändra på för att förbättra systemet? Använder alla tillsynsförrättare det på samma sätt? Det kan finnas både för och nackdelar att jämföra med resten av Europa. Nackdelarna är att de har andra lagar, föreskrifter och utbildningar jämfört med Sverige. Fördelarna är att man kan lära av varandra, vissa länder kan ha delar som är användbara. Såsom att göra ett tillförlitlighetstest är det bra att utvärdera systemet med jämna mellanrum, första gången utvärderingen sker bör vara efter ett åt. 29

43 6 Litteraturförteckning 6.1 Publikationer Andersson, S., & Håkansson, P. (2004). Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor - förslag till strukturerat arbetssätt. Lund: Brandteknik, Lunds tekniska högskola. Bengtson, S., Frantzich, H., Jönsson, R., & Marberg, P.A. (2012). Brandskyddshandboken. Lund: Lunds tekniska högskola. Boverket, a. (2008). Brandbelastning. Karlskrona: Boverket. BFS 2011:26 - BBR 19 (2012). Boverkets Byggregler. Karlskrona: Boverket BFS 2014:3 - BBR 21 (2014). Boverkets Byggregler. Karlskrona: Boverket Gårsjö, D., & Kjellén, K. (2013). Handbok om tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hermelin, J., Schnell, G., & Dryselius, H. (2004). Lagen om Skydd mot olyckor - beskrivningar och kommentarer. Stockholm: Brandskyddsföreningens Service AB. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredsakp, a. (2012). Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Karlstad: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Persson, Å. (2011). Brandfarliga och Explosiva varor - En lag kommentar. Stockholm: Brandskyddsföreningen. Proposition 1985/86:170 Räddningstjänstlagen. Stockholm: Regeringen Reason, J. (1997). Managing the Risks of Organizational Accidents. England: Ashgate Publishing Limited Räddningstjänsten Storgöteborg (Opublicerad rapport). Tillsynsplan Göteborg. SFS 2003:778. (2004) Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Regeringskansliet SFS 2010:1011. (2010) Lag om brandfarliga och explosiva varor. Stockholm: Regeringskansliet SRVFS 1993:1. (1993) Statens Räddningsverks Föreskrifter om brandsynefrister. Karlstad: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Storstockholms brandförsvar, a. (Opublicerad rapport). TJUT Tillsynsplan Stockholm. Sveriges kommuner och landsting. (2010). Taxa inom miljöbalekns område. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Söderberg, E. (den 6 Februari 2004). Statens räddningsverks allmäna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. SRVFS 2004:3. Karlstad: Statens Räddningsverk. Södertörns Brandförsvarsförbund, a. (Opublicerad rapport). Tillsynsplan Stockholm Södertörns Brandförsvarsförbund, b. (Opublicerad rapport). Värdering av Objekt. Stockholm Åkerstedt T. (2001) Arbetstider, hälsa och säkerhet En sammanfattning av en översikt av aktuell forskning. Stockholm: Institutet för psykosocial medicin (IPM), Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet 30

44 6.2 Webbsidor Arbetsmiljöverket. Hämtat från den 27 augusti 2014 Boverket, b. (den 7 Februari 2014). Hämtat från den 3 september 2014 Brandskyddsföreningen, a. Hämtat från den 25 augusti 2014 Brandskyddsföreningen, b. Hämtat från nologi den 26 augusti 2014 Brandskyddsföreningen, c. Hämtat från g_redogorelse den 27 augusti Luleå Kommun, a. (den 19 Februari 2013). Hämtat från den 19 maj 2014 Luleå Kommun, b. (den 15 Februari 2013). Hämtat från den 26 augusti 2014 Luleå Kommun, c. (den 9 April 2014). Hämtat från politik/kommunens-organisation/forvaltningar/miljokontoret/var-verksamhet/miljokontoret-ochmiljonamnden-och-hur-vi-kan-hjalpa-dig.html den 2 september 2014 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, b. (den 2 Oktober 2013). Hämtat från den 5 maj 2014 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, c. (den 16 Oktober 2013). Hämtat från den 2 maj 2014 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, d. (den 16 Oktober 2013). Hämtat från den 2 maj 2014 Myndigheten gör Samhällsskydd och Beredskap, e. (den 11 Mars 2014). Hämtat från explosivt/informationsmaterial/webbutbildning-lbe-/del-4-tillsyn/ den 2 maj 2014 Storstockholm Brandförsvar. Hämtat från den 28 maj Bilder Figur 1 och 2 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, a. (2012). Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor sid. 17. Karlstad: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. 31

45 Figur 3 Hermelin, J., Schnell, G., & Dryselius, H. (2004). Lagen om Skydd mot olyckor - beskrivningar och kommentarer sid 80. Stockholm: Brandskyddsföreningens Service AB. Figur 4 Andersson, S., & Håkansson, P. (2004). Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor - förslag till strukturerat arbetssätt sid 73. Lund: Brandteknik, Lunds tekniska högskola. Figur 5 Södertörns Brandförsvarsförbund, a. (Opublicerad rapport). Tillsynsplan Stockholm Figur 6 Södertörns Brandförsvarsförbund, b. (Opublicerad rapport). Värdering av Objekt. Stockholm Figur 7 Räddningstjänsten Storgöteborg (Opublicerad rapport). Tillsynsplan Göteborg. Figur 8 Sveriges kommuner och landsting. (2010). Taxa inom miljöbalekns område sid 34. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. 6.4 Intervjuer Andersson, J. (den ) Personal Arbetsmiljöverket Luleå (M. Svensson intervjuare) Blomberg, R. (den ) Personal Tekniska förvaltningen Luleå (M. Svensson intervjuare) Blåder, M. (den ) Brandinspektör Räddningstjänsten Syd. (M. Svensson intervjuare) Edstam, A. (den ) Vice Brandchef Södertörn Brandförsvarsförbund. (M. Svensson intervjuare) Ericsson, B. (den ) Kommunförbundet Norrbotten (M. Svensson intervjuare) Grönlund, L. (den ) Metodansvarig-Tillsyn Storstockholms Brandförsvar (M. Svensson intervjuare) Hybring, J. (den ) Delprocessledare Tillsyn, Räddningstjänsten Storgöteborg. (M. Svensson intervjuare) Kjellén, K. (den ) Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (M. Svensson intervjuare) Lundberg, A. (den ) Brandingenjör Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (M. Svensson intervjuare) Mattson, M. (den ) Personal Miljökontoret Luleå (M. Svensson intervjuare) Sundbom, M. (den ) Brandingenjör Södertörn Brandförsvarsförbund. (M. Svensson intervjuare) 32

46 7 Bilagor Bilaga A - Intervjufrågor Grundfrågorna som ställdes under intervjuerna till räddningstjänsterna var följande: 2004 började LSO att gälla och det blev mer upp till kommunerna själva att planera och bestämma vilka tidsintervall man ville ha för sina tillsynsobjekt, även vilka objekt som skulle göra tillsynerna på. Hur började ni planera era tillsyner? Använder ni idag samma system som ni gjorde 2004 eller har ni ändrat er tillsynsplanering? Om ni har ändrat något, vad och varför? Tycker ni att det fungerar bra? Om inte, vad fungerar mindre bra? Vad skulle krävas för att det ska fungera bättre? Har ni funderat något på om det finns ett sätt att underlätta tillsynsplaneringen? Om ja, vad? Varför? Vilka parametrar tycker ni är viktiga när man ska planera tillsyner? Har ni något samarbete med andra tillsynsmyndigheter så som miljökontoret? Arbetsmiljöverket, stadsbyggnadskontoret? Om, hur fungerar det samarbetet? Under litteraturstudien erhölls informationen om att Södertörn Brandförsvar använde en form av riskindexsystem för att planera sina tillsyner därför ställdes en del andra frågor till dem och det blev två stycken intervjuer med olika personer då person 1 inte hade full koll på hur systemet gjordes började LSO att gälla och det blev mer upp till kommunerna själva att planera och bestämma vilka tidsintervall man ville ha för sina tillsynsobjekt, även vilka objekt som skulle göra tillsynerna på. Jag läste i rapporten Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor - Förslag till strukturerat arbetssätt (examensarbete från Lund) att ni hade börjat arbete med att planera era tillsyner i samband med detta. Ni använde er av ett riskindexsystem, där bedömningsområdena var verksamhet, byggnad och SBA. Hur gjorde ni urvalet av dessa bedömningsområden? Utöver detta hade ni att varje bedömningsområde hade 7 bedömningsgrunder, vad var det för några? Hur bestämdes dessa? Använder ni idag samma system som ni gjorde 2004 eller har ni ändrat er tillsynsplanering? Om ni har ändrat något, vad och varför? Tycker ni att det fungerar bra? Om inte, vad fungerar mindre bra? Vad skulle krävas för att det ska fungera bättre? Har ni funderat något på om det finns ett sätt att underlätta tillsynsplaneringen? Om ja, vad? Varför? Vilka parametrar tycker ni är viktiga när man ska planera tillsyner? När ni får ut ert index, bestämmer det då inom vilken frist objekten behöver tillsyn? Hur gjordes viktningen mellan verksamhetens och byggnadens risk samt SBA? Varför adderades Vk och Br ihop? Hur har de olika nivåerna i SBA-arbetet valts ut? Riskmatrisen, där man får ut fristen för tillsyn, hur formades den? Hur fungerar arbetet med systemet bakom kulisserna? Har ni gjort någon utvärdering av systemet? Om ja, hur gjordes den? Vad fick ni ut av den? Är det okej att jag har era dokument som bilagor i examensarbetet? Arbetsmiljöverket och Miljökontoret fick en tredje variant av frågor. Ni gör tillsyner runt om i Luleå, hur väljer ni ut vilka objekt som skall göras tillsyn på för året? 33

47 Jag antar att ni använder datorer nu för tiden, har ni ett särskilt program där ni rapporterar in efter ni varit på en tillsyn? Har ni bestämda frister eller varierar detta beroende på hur "objekten" sköter sig? Använder ni någon form av riskindex för att välja ut objekt och få fram frister för hur ofta tillsyn behövs? Om ja, vad använder ni er av för bedömningssystem då? Vilka olika parametrar får avgöra detta? Hur är detta riskindexsystemet uppbyggt? 34

48 Bilaga B - Södertörn Södertörns brandförsvarsförbund PM Värdering av objekt Nr: 602 Datum: Bakgrund I samband med att Räddningstjänstlagen ersattes av Lag om skydd mot olyckor (LSO) förändrades förutsättningarna för tillsyn. Tidigare bestämde Räddningsverket genom en föreskrift vilka objekt och hur ofta vi skulle göra brandsyn, vi som kommun kunde endast bestämma att vi ville göra det oftare än vad som föreskrivits. Idag säger LSO endast att kommunen ska bedriva tillsyn, och därför har vi ett behov av att skapa ett system för hur vi ska prioritera tillsyn i framtiden. Sbff kommer att bedriva två typer av tillsyn enligt LSO samt Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE), riktad tillsyn samt regelbunden tillsyn Riktad tillsyn Den riktade tillsynen innebär att fokus läggs på ett geografiskt område, typ av objekt etc där vi i vår riskanalys har sett ett stort skadeutfall. Exempel på detta kan vara äldreboende där vi sett att dessa är överrepresenterade när det gäller skadade och döda i samband med brand. Den riktade tillsynen beslutas centralt och presenteras i verksamhetsplanen och behandlas inte vidare i detta dokument. Regelbunden tillsyn Utöver den riktade tillsynen ska Sbff bedriva en bred tillsynsverksamhet i samhället oaktat vilken bransch eller område en anläggning tillhör. För att kunna veta var vår tillsyn gör mest nytta kommer vi att använda en riskbedömning. Tanken är sedan att vi oftare ska göra tillsyn på anläggningar med hög risk än de med låg risk. Objekt bedöms av handläggare och sedan tas en tillsynsplan fram centralt baserat på de värden som handläggarna har angett. Hur bedömning ska ske ges i detta dokument. Allmänt behov av att uppdatera data Vi har vid flera tillfällen insett att informationen i Alarmos inte är korrekt när det gäller våra objekt. Det kan vara allt från typ av verksamhet, koordinater, adresser mm som kan vara felaktiga. Detta gör att det är svårt att använda informationen när vi vill göra analyser för att bättre förstå vår riskbild. Därför ska felaktigheter rättas när alla objekt i alla fall kommer att gås igenom, se följande stycken. Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: Org.nr.: Haninge Fax: info@sbff.se 35

49 Syfte Syftet med detta PM är vara ett underlag för Sbffs handläggare när bedömning av objekt ska göras. Prioriteringsmodell för regelbunden tillsyn För att kunna bedöma var tillsyn gör mest nytta ska varje objekt i Alarmos få tre betyg. 1. Risknivå fastighet 2. Risknivå verksamhet 3. SBA-nivå Bild: Inringade fält anger var betygen ska anges för objektet i Alarmos. Betygen dokumenteras i Alarmos på fliken som heter Tillsyn (LSO) i en femgradig skala där 1 är lägst och 5 är högst. Med dessa värden angivna kan vi sedan besluta om vilka objekt vi ska göra tillsyn på i år, nästa år o s v. Exakt var nivån för exempelvis tillsyn i år och nästa tillsyn om senast två år kommer att ligga vet vi inte idag, det kan inte fastställas förrän alla objekt är bedömda. Metoder för att få fram data för att kunna göra en bedömning är att läsa skriftliga redogörelser, använda egen kunskap om objektet sedan tidigare, samt vid behov skaffa fram ny information genom telefonsamtal eller t o m besök. Observera att informationen inte behöver vara 100% korrekt, det är tillåtet att göra en bedömning som till viss del bygger på antaganden. Betygen kommer sedan uppdateras vid varje tillsynsbesök och därigenom rättas till. 36

50 Bild: Tankemodell för prioritering av tillsyn. Kraft ska läggas där byggandens och verksamhetens risk inte balanseras av ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete. Risknivå fastighet Med detta betyg ska det anges hur känslig byggnaden är brandtekniskt. Exempel på faktorer som kan ge en hög risknivå för en byggnad är mycket stora brandceller, underjordsanläggningar och anläggningar med avancerade brandtekniska system (ställer högre krav på kontroll än enkelt brandskydd). Lågt betyg (1) betyder låg risknivå och högt betyg (5) betyder hög risknivå. Se bilaga 1 för mer hjälp att bedöma risknivå. Betyg Beskrivning 1 Mycket enkel mindre byggnad utan aktiva brandtekniska installationer, ex villa 2 Begränsad byggnad med vissa brandtekniska installationer, ex 1-plans förskola 3 Större enklare byggnad, ex stor gymnasieskola 4 Större komplex byggnad, ex Heron City 5 Mycket stor och komplex byggnad med aktiva brandtekniska system, ex Huddinge sjukhus Risknivå verksamhet Betyget för risknivå verksamhet anger om verksamheten i sig innebär några särskilda risker. Riskerna kan bestå i att olyckor har större sannolikhet att inträffa (t ex vid hantering av brandfarlig vara) eller att konsekvenserna av en olycka blir stora (t ex vid sovande personer). Denna sammanvägning gör att det är svårt att göra en exakt lista nedan för betygen. Se bilaga 2 för mer hjälp att bedöma risknivå verksamhet. Lågt betyg (1) betyder låg risknivå och högt betyg (5) betyder hög risknivå. Betyg Beskrivning 1 Inga riskverkamheter. Ex förskola med endast dagverksamhet. 2 Vissa risker. Ex restaurang med 100 platser, 3 Större varuhus/butik, Ica MAXI 4 Ex verkstad med brandfarlig vara större mängder och hög brandbelastning, större hotell. 5 Väldigt många människor, sovande, kan inte utrymma själva/extremt brandfarlig större industrier 37

51 SBA-nivå Med SBA-nivå menas hur framgångsrikt objektet har varit i att bedriva ett eget systematiskt brandskyddsarbete, d v s hur man tar hand om de risker som finns. Dåligt eget SBA ger ett lågt betyg (1) medan ett väl utvecklat system ger ett högt betyg (5). Betygsgränserna ges i nedanstående tabell. Betyg Beskrivning 1 Objektet saknar i allt väsentligt egna kontrollrutiner och förståelse för brandskyddet. Brister kan vara frekventa vid stickprovskontroll. 2 Objektet har viss egenkontroll och kunskap, dock utan att ett egentligt systematiskt brandskyddsarbete har påbörjats. Brister är frekventa vid stickprovskontroll. 3 Objektet ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete, dock inte komplett eller saknar helt dokumentation. 4 Objektet har ett väl fungerande systematiskt brandskyddsarbete och god kunskap om brandskyddet i objektet. Vissa brister i dokumentation kan förekomma, få brister upptäcks vid stickprovskontroll. 5 Toppklass. God kunskap och anläggningens brandskydd. Alla delar i SBA finns, fungerar och är dokumenterade. Få brister upptäcks vid stickprovskontroll. 38

52 Uppdatering av data i Alarmosmodul Förebyggande Utöver att rätta felaktig data måste det säkerställas att viss data alltid är inskriven. I bilaga 3 finns skärmdumpar över vad som ska fyllas i. Uppdatering av risk-, skydds- och insatsdata Kommer senare. 39

53 Bilaga 1- Hjälp för att bedöma risknivå byggnad Som hjälp för att bedöma risknivå fastighet (1-5) kan nedanstående tabell användas. Observera att objekt kan få 0 (noll) hjälppoäng i en bedömningsgrund, t ex en byggnad med 1 våning. Summera de hjälppoäng ett objekt får, denna summa kan sedan översättas till ett betyg för risknivå byggnad. Betyget sätts på objektet i Alarmos. Tabell: Hjälppoäng för att bedöma fastigheten Bedömningsgrund Kriterier för hjälppoängsättning Antal hjälppoäng Våningsantal > 8 våningar Antal källarvåningar 1 2 > 2 med verksamhet Byggår Tidigare än 1969 Byggnads- eller > lokalyta (m 2 ) Brandskydd som bygger på aktiva system (sprinkler, brandgasventilation, brandlarm) Vissa delar av anläggningen Delar av anläggningen Hela anläggningen eller för personsäkerhet Förlängd insatstid > 10 minuter > 20 minuter > 30 minuter Tabell: Översättningstabell från hjälppoäng till betyg för risknivå fastighet Hjälppoäng Motsvarande betyg Exempel: Fristående förskola, 1-planshus om 400 kvadratmeter, byggnadsår 1974, brandlarm med utrymningslarm placerat i centrala Södertälje. 0 p för våningsantal 0 p för källarvåningar 2 p för byggår 0 p för byggnadsyta 3 p för aktiva system för personsäkerhet 0 p för insatstid mindre än 10 minuter 5 p (summa av ovanstående) används i översättningstabellen och ger där betyg 2. 40

54 Bilaga 2- Hjälp för att bedöma risknivå verksamhet Som hjälp för att bedöma risknivå verksamhet (1-5) kan nedanstående tabell användas. Observera att objekt kan få 0 (noll) hjälppoäng i en bedömningsgrund, t ex en byggnad med 1 våning. Summera de hjälppoäng ett objekt får, denna summa kan sedan översättas till ett betyg för risknivå byggnad. Betyget sätts på objektet i Alarmos. Tabell: Hjälppoäng för att bedöma verksamheten Bedömningsgrund Kriterier för riskpoängsättning Antal riskpoäng Personantal > 600 Lokalkännedom Brandfarlig vara eller annan kemikaliehantering Brandbelastning (MJ/m2) Hetarbeten Utnyttjas regelbundet vid vissa tillfällen av externa besökare Tillståndspliktig mängd Stor andel externa besökare eller publika delar Omfattande hantering Nej (publika lokaler) Mycket omfattande hantering Medel, Hög, Mycket hög, >600 Regelbundet/ mindre omfattning Ofta/måttlig omfattning Dagligen/stor omfattning Människor som inte Ja, ett mindre antal Ja, många Ja, dom flesta kan utrymma själva Sovande människor Ja, ett mindre antal Ja, många Ja, dom flesta Tabell: Översättningstabell från hjälppoäng till betyg för risknivå verksamhet Hjälppoäng Motsvarande betyg Exempel: Hotell med 200 bäddar. Ingen brandfarlig vara hanteras. 1 p för personantal 3 p för publik lokal 0 p för brandfarlig vara 1 p för brandbelastning 0 p hetarbeten 1 p för människor som inte kan utrymma själva (de flesta hotellgäster kan utrymma själva) 3 p för sovande människor 9 p (summa av ovanstående) används i översättningstabellen och ger där betyg 4. 41

55 Bilaga 3 Rödmarkerade partier måste fyllas i på samtliga objekt. 42

56 43

57 Dokumentets historia Upprättad/ reviderad: Upprättad/ reviderad av: AE Kontrollerad av 1: Kontrollerad av 2: Godkänd av: AE Ersätter: 44

58 Bilaga C - Södertörn Södertörns brandförsvarsförbund Instruktion Tillsynsplan 2014 Nr I 601 Datum Bakgrund Södertörns brandförsvarsförbund har ansvar att utföra tillsyn i medlemskommunerna enligt två lagstiftningar, lag om skydd mot olyckor (LSO) samt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Lagstiftningen lämnar det fritt för oss som kommunens tillsynsmyndighet att välja vilka objekt som ska tillsynas samt på vilket sätt detta ska ske. I och med lagändring i nya LBE så är vi som kommun ansvarig även för tillstånd och tillsyn av explosiva varor. Detta dokument anger inriktning för tillsynen 2014 samt vilka objekt som ska tillsynas. Inriktning Tillsynen 2014 är uppdelad i två delar, planerad respektive riktad tillsyn. Syfte och genomförande av dessa redovisas nedan. Sedan ett par år tillbaka har vi haft ett likartat system/arbetssätt i förbundet för att genomföra tillsyner och under 2014 så kommer en ny version av detta att sjösättas. Starten av nya tillsynskoncept 2.0 är planerad till senast , tillsynsarbetet för 2014 kan dock utan bekymmer påbörjas redan i januari enligt nu gällande modell. Alla årets tillsyner kan med fördel bokas tidigt då detta annars riskerar bli ett hinder för att hinna klart. Planerad (regelbunden) tillsyn Den planerade tillsynen syftar till att på bred front kontrollera och stötta enskilda anläggningars SBAarbete. Baserat på den kunskap vi har om respektive tillsynsobjekt avgörs hur ofta vi ska göra tillsyn. Intervallerna är baserade på de tre betygen för Risknivå verksamhet, Risknivå fastighet samt anläggningens SBA-nivå. För att förenkla hanteringen har de båda riskvärdena summerats. Denna summa tillsammans med vilken nivå SBA-arbetet ligger på ger intervall enligt figur 1 nedan. Figuren visar t ex att ett objekt med dåligt SBA-arbete ska vara föremål för tillsyn oftare än en anläggning med gott brandskydd. Intervallerna i Alarmos justerades Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: Org.nr.: Haninge Fax: info@sbff.se 45

59 Figur 1: intervall beroende av risksumma och SBA-nivå. Totalt har ca 1100 tillsyner lagts ut för Eftersom några medarbetare är i färd med att gå i pension samt att det tillkommit verksamheter under året kommer det att omfördelas samt delas ut några nya objekt i månadsskiftet december-januari. Objekt som förväntas utföras av ett skift är samtliga tilldelade respektive skifts styrkeledare. Det är upp till hen att fördela dessa vidare inom sin grupp till lämpliga individer. Arbetslistor för respektive handläggare tas enklast fram i modulen Statistik ur Alarmos som nås från huvudmenyns Rapporter och klicka sedan vidare via Access databaser Alreader. Inventering På grund av att dagens tillsynsregister till stora delar är en rest av tidigare brandsyneregister saknas verksamheter som vi borde göra tillsyner hos, samtidigt som registret innehåller verksamheter som inte nödvändigtvis ska omfattas av våra planerade tillsyner. Med anledning av detta så startades ett inventeringsarbete under 2013 som syftar till att vi ska få ett register som bättre speglar verkligheten. Arbetet kommer att slutföras under 2014 vilket kommer ge förändringar i vårt register. Riktade insatser Utöver den regelbundna tillsynen som rullar på varje år gör vi riktade tillsynsinsatser inom områden som är särskilt prioriterade av någon anledning. Till förra årets tillsynsplan infördes så kallad händelsebaserad tillsyn och även fast idén var bra så fick detta inte något brett genomslag. I de fall vi anser att vi gör bäst nytta genom att genomföra en händelsebaserad tillsyn så kan vi göra det men det finns ingen målbild eller nyckeltal på hur många som bör genomföras. Som tidigare år så genomför vi tematiska tillsyner vid julhandel och fyrverkeriförsäljning innan nyåret. Under 2014 kommer vi ha tre typer av riktade insatser: 46

60 1. Händelsebaserad tillsyn: Det är upp till oss alla medarbetare att initiera detta när vi anser att det bästa sättet för att öka säkerheten är genom en extra tillsyn. Exempel kan vara brister som upptäcks vid insats. En händelsebaserad tillsyn ska registreras på precis samma sätt som en planerad tillsyn förutom att kryssrutan som anger att det är just en händelsebaserad tillsyn ska kryssas i. I Alarmos kallas den Händelseorienterad och kryssrutan markeras i tillsynsfönstret Registrering Tillsyn. Arbetsgången är i övrigt precis som vanligt och tillsynen kan debiteras. En ny verksamhet skapas i Alarmos om det behöv s. En händelsebaserad insats ska även registreras i aktivitetsregistreringen så att den kan följas upp i samband med verksamhetsuppföljning. 2. Julkampanj: Andra halvan av november och december ska vi vara synliga i julhandeln för att identifiera brister och lämna goda budskap med syfte att uppnå ett tryggt och säkert julfirande inklusive mellandagsrea. 3. Fyrverkerier: I samband med att försäljning av fyrverkerier innan nyåret ska vi genomföra tillsyner på dessa försäljningsställen på ett liknande sätt som under Uppdrag 1. Gå igenom årets arbetslista, gärna gemensamt per station för att undanröja mindre lyckad fördelning mellan handläggare. Medarbetare som slutat och nya som kommer till gör att listorna kan komma att justeras under året. Varje justering kommer att kommuniceras med berörda handläggare. Vår strävan är att vi ska sammanföra objekt som ligger geografiskt nära, har samma fastighetsägare, tillhör samma förvaltningsområde etc till samma handläggare. Varje handläggare äger själv rätt och uppmanas att byta objekt med annan för att uppnå detta. Vidare vill vi uppmana till att samla objekt och göra gemensam tillsyn på dem i de fall det är lämpligt, t ex samma bostadsbolag som har flera adresser i samma område. 2. Genomför de tillsyner som finns tilldelade. Försök att få en jämn belastning över året. 31 maj ska hälften av de tilldelade tillsynerna vara färdiga, och senast 15 november ska de regelbundna tillsynerna vara genomförda för att frigöra kapacitet till en lyckad julkampanj. Bokning av tillsyner görs med fördel tidigt. Glöm inte att uppdatera databasen avseende riskbedömning, anläggningens SBA-arbete mm i samband med tillsyn, se checklista sista sidan. 3. Varje enskild handläggare har utöver ovan rätt att genomföra tillsyn där han/hon bedömer att det finns ett behov, t ex uppföljning av ett ärende, tips om oegentligheter etc. 4. Tillsynen ska ha fokus på anläggningens egna ansvar att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Det system för SBA som anläggningen har byggt upp ska granskas och värderas. Vidare ska skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse samt om så skett kontrolleras. 47

61 Inriktningen på systemtillsyn hindrar inte att detaljfrågor i brandskyddet hanteras, dock kan det vara pedagogiskt att se t ex en trasig branddörr som en följd av ett fel i deras SBA än ett fristående fel. Utöver själva tillsynen finns ett uppdrag som syftar till att hålla våra register uppdaterade som underlag för framtida tillsyn och riskhanteringsarbete. En checklista för vilka värden som måste kunna redovisas efter en genomförd tillsyn finns framtagen, se s 5. Uppgifterna som ska samlas in handlar om objektens risker och förmåga till eget skydd. Dessa värden redovisas i Alarmos. Debitering sker enligt tidigare direktiv, d v s enligt gällande timtaxa. Samtliga tillsyner ska debiteras, förutom s.k. snabbtittar exempelvis i samband med julkampanjen. Relaterade dokument Dessa dokument har ni nytta av för att hitta ytterliggare information och tips om tillsyner. Instruktion 604 Tillsyn Instruktion 603 Föreläggande Instruktion 606 Föreläggande med vite Manual 602 Att skapa och skriva protokoll i Alarmos PM 601 Objekt som ska lämna in skriftlig redogörelse PM 602 Värdering av objekt Vägledande frågor Dokumentets historia Upprättad/ reviderad: Upprättad/ reviderad av: MG Kontrollerad av 1: Kontrollerad av 2: AE Godkänd av: AE Ersätter: 48

62 Checklista för insamling av data i samband med tillsyn 1. Anläggningsnamn: 2. Fastighetsbeteckning: 3. Adress: 4. Faktureringsadress: 5. Ägare (fastighetsägare): - Företag - Adress - Organisationsnummer 6. Nyttjanderättshavare: - Företag - Adress - Organisationsnummer 7. Skyldig att lämna in skriftlig redogörelse med motivering? 8. Hanteras tillståndspliktiga mängder av brandfarlig vara? 9. Klassificering ang risk och skydd, se PM Byggnadens risk (1-5) - Verksamhetens risk (1-5) - Anläggningens egna förmåga (1-5) 10. Koordinater (x, y) 49

63 Bilaga D - Enkät Tillsyns arbete Om dig Kön Kvinna Man Född år Befattning Utbildning/Examen Hur många år har du arbetat med tillsyner? Case I de 8 fallen beskrivs byggnadens förutsättningar, vilken typ av verksamhet som håller till i byggnaden samt hur de sköter sitt systematiska brandskyddsarbete. Jag vill att du svarar på hur ofta du tycker att tillsynsintervallet borde vara för var och en av fallen. Du ska använda din egen bedömning och inte systemet som du brukar använda dig av (om ett sådant finns). Det är även viktigt att du svarar som individ och självständigt. Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år. Fastigheten är byggd 1950 och är två våningar hög. I byggnaden ligger ett vandrarhem med 8 rum och det finns ett större kök där alla gäster har möjlighet att laga mat. När en teknisk stickprovskontroll görs visar den inga brister på hur det systematiska brandskyddsarbetet sköts i praktiken men dokumentationen är inte komplett. Vilken frist skulle tycker du skulle passa för vandrarhemmet? Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år Tillsyns intervallet blir 1 år Tillsyns intervallet blir 8 år En enplansbyggnad som ligger i utkanten av ett industriområde, arean är 2000 m2. Den inhyser av en industri som hanterar större mängder av brandfarliga och explosiva varor. Det systematiska brandskyddsarbetet fungerar väldigt bra, dokumentation finns och vid stickprovskontroll hittades inga brister. Hur ofta behöver industrin tillsyn tycker du? Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år

64 Tillsyns intervallet blir 1 år Tillsyns intervallet blir 8 år Byggnaden är ett 3 våningar högt hyreshus med ett källarplan, som byggdes under En restaurang med 300 sittplatser ligger på källar- och markplan. I köket hanterar de tillståndspliktig mängd gasol. Restaurangen har varit öppen sedan byggnaden färdigställdes. Det systematiska brandskyddsarbetet fungerar utan problem, dokumentationen och allt praktiskt var under kontroll. Vilket tidsintervall borde restaurangen ha som sitt tillsynsintervall? Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år Tillsyns intervallet blir 1 år Tillsyns intervallet blir 8 år Byggnaden är 500 m2 stor och består av två våningar, den ligger i ett industriområde. Industrin som håller till i lokalerna hanterar tillståndspliktig mängd brandfarliga varor. De har ett systematiskt brandskyddsarbete som dock saknar en del dokumentation och det upptäcktes några få brister vid stickprovskontrollen. Hur ofta skulle du besöka denna industri för att göra en tillsyn? Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år Tillsyns intervallet blir 1 år Tillsyns intervallet blir 8 år En 10 våningar hög byggnad som är relativt nybyggd och ligger mitt i centrum. Det är ett hotell som håller till i byggnaden, det finns en restaurang i bottenvåningen med 150 sittplatser. Alla rum och korridorer är sprinklade och det finns ett automatiskt brandlarm som är vidarekopplat till Räddningstjänsten. Det systematiska brandskyddesarbetet finns dokumenterat men vid den tekniska stickprovskontrollen upptäcktes några få brister. Vilken tillsynsfrist behöver detta hotellet enligt dig? Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år Tillsyns intervallet blir 1 år Tillsyns intervallet blir 8 år Under 1980-talet byggdes denna tvåvåningsbyggnad som i dagsläget nyttjas som äldreboende. Det består av 6 avdelningar, 3 stycken på varje våning. Det är tre vingar och varje vinge är en avdelning på varje våningsplan. Personerna som bor där är till största delen väldigt dementa och alla skulle behöva hjälp med att utrymma. Varje avdelning är en egen brandcell och det finns ett automatiskt brandlarm som är kopplat direkt till räddningstjänsten. Det systematiska brandskyddsarbetet hade brister vid den tekniska stickprovskontrollen, framför allt det praktiska och vilken koll personalen hade men även lite i dokumentationen. Vilket tidsintervall borde äldreboendet ha som tillsynsintervall? Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år 51

65 Tillsyns intervallet blir 1 år Tillsyns intervallet blir 8 år En mindre byggnad på 100m2 ligger i ett lägenhetsområde och innehåller en samlingslokal samt en tvättstuga. Den är byggd på 1970-talet och inte renoverad sedan dess (förutom att tvättmaskinerna är utbytta). Samlingslokalen är dimensionerad för 100 personer. Det systematiska brandskyddsarbetet finns inte dokumenterat och vid stickprovskontrollen upptäcktes stora brister. Vilken tillsynsfrist behöver denna samlingslokal enligt dig? Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år Tillsyns intervallet blir 1 år Tillsyns intervallet blir 8 år Nybyggd enplansbyggnad med sprinkler inhyser ett gruppboende med möjlighet för 10 boenden. All dokumentation om det systematiska brandskyddsarbetet fanns på plats och vid en teknisk stickprovskontroll upptäcktes inga brister. Hur ofta behöver gruppboendet tillsyn tycker du? Välj en siffra mellan 1-8 där en 1 betyder att fristen för tillsyn borde vara 1 år medan en 8 betyder fristen på 8 år Tillsyns intervallet blir 1 år Tillsyns intervallet blir 8 år Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet? Gör en bedömning av varje parameter hur viktig du tycker den är vid bedömningen av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet, 1 är att den inte alls är viktig medan 10 betyder väldigt viktig. Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet? Gör en bedömning av varje parameter hur viktig du tycker den är, 1 är att den inte alls är viktig medan 10 betyder väldigt viktig. Verksamhet som hanterar brandfarliga varor Vilket år byggnaden uppfördes Max antal personer som får vistas i byggnaden BBR:s verksamhetsklass Ett väl dokumenterat systematiskt 52

66 brandskyddsarbete Byggnadens area Verksamhet som hanterar explosiva varor Byggnadsklass enligt BBR Brandbelastning Antalet anställda i verksamheten Praktisk tillämpning av det systematiska brandskyddsarbetet Brandtekniska installationer Verksamheten har skiftarbete dygnet runt Var det någon parameter som du tyckte saknades i ovanstående fråga? Övrigt Är det något annat du funderar på kring detta eller vill kommentera något av dina svar kan du göra det här: 53

67 Bilaga E - Svars enkät Om dig Kön Kvinna 5 13 % Man % Född år Befattning Brandingenjör Insatschef Brandförman Processägare stf räddningchef Yttre befäl Stf Chef Stf räddningschef IC-chef Insatschef Inspektör Yttre Befäl Handläggare/tillsynsförättareChef insatsledare BI Brandinspektör Räddningschef Brandm ästare Brandingenjör/Inre Befäl Brandingenjör/Yttre befäl Bi brandinspektör Utbildning/Examen Brandingenjör brandingenjör Brandingenjör+RUB RL B Brandingenjör LTH Bi LTH Räl B, Tillsyn B Brandingenjörsexamen LTU samt examen från RUB Brandmästare/F2 Brandmästare + tilsyn AoB Räddning B, Tillsyn B Brandingenjörsexamen RÄLB Tillsyn A Tillsyn B Tillsyn B Msb:s utbildningar SMO LTH/2000 gym, smo, rla, rlb, tillsyn A Ja BI Brandingenjör + RUB BF H, Tillsyn A Brandingenjör/civilingenjör brandteknik Brandmästare SMO, Tillsyn A Eftergymnasial Samhällslinje 3 år. Hur många år har du arbetat med tillsyner? 23 ca 5-6 år , månader 6 år 2,5 Ca 10 Case Fastigheten är byggd 1950 och är två våningar hög. I byggnaden ligger ett vandrarhem med 8 rum och det finns ett större kök där alla gäster har möjlighet att laga mat. När en teknisk stickprovskontroll görs visar den inga brister på hur det systematiska brandskyddsarbetet sköts i praktiken men dokumentationen är inte komplett. Vilken frist skulle tycker du skulle passa för vandrarhemmet? 54

68 En enplansbyggnad som ligger i utkanten av ett industriområde, arean är 2000 m2. Den inhyser av en industri som hanterar större mängder av brandfarliga och explosiva varor. Det systematiska brandskyddsarbetet fungerar väldigt bra, dokumentation finns och vid stickprovskontroll hittades inga brister. Hur ofta behöver industrin tillsyn tycker du? Byggnaden är ett 3 våningar högt hyreshus med ett källarplan, som byggdes under En restaurang med 300 sittplatser ligger på källar- och markplan. I köket hanterar de tillståndspliktig mängd gasol. Restaurangen har varit öppen sedan byggnaden färdigställdes. Det systematiska brandskyddsarbetet fungerar utan problem, dokumentationen och allt praktiskt var under kontroll. Vilket tidsintervall borde restaurangen ha som sitt tillsynsintervall? 55

69 Byggnaden är 500 m2 stor och består av två våningar, den ligger i ett industriområde. Industrin som håller till i lokalerna hanterar tillståndspliktig mängd brandfarliga varor. De har ett systematiskt brandskyddsarbete som dock saknar en del dokumentation och det upptäcktes några få brister vid stickprovskontrollen. Hur ofta skulle du besöka denna industri för att göra en tillsyn? En 10 våningar hög byggnad som är relativt nybyggd och ligger mitt i centrum. Det är ett hotell som håller till i byggnaden, det finns en restaurang i bottenvåningen med 150 sittplatser. Alla rum och korridorer är sprinklade och det finns ett automatiskt brandlarm som är vidarekopplat till Räddningstjänsten. Det systematiska brandskyddsarbetet finns dokumenterat men vid den tekniska stickprovskontrollen upptäcktes några få brister. Vilken tillsynsfrist behöver detta hotellet enligt dig? 56

70 Under 1980-talet byggdes denna tvåvåningsbyggnad som i dagsläget nyttjas som äldreboende. Det består av 6 avdelningar, 3 stycken på varje våning. Det är tre vingar och varje vinge är en avdelning på varje våningsplan. Personerna som bor där är till största delen väldigt dementa och alla skulle behöva hjälp med att utrymma. Varje avdelning är en egen brandcell och det finns ett automatiskt brandlarm som är kopplat direkt till räddningstjänsten. Det systematiska brandskyddsarbetet hade brister vid den tekniska stickprovskontrollen, framför allt det praktiska och vilken koll personalen hade men även lite i dokumentationen. Vilket tidsintervall borde äldreboendet ha som tillsynsintervall? En mindre byggnad på 100m2 ligger i ett lägenhetsområde och innehåller en samlingslokal samt en tvättstuga. Den är byggd på 1970-talet och inte renoverad sedan dess (förutom att tvättmaskinerna är utbytta). Samlingslokalen är dimensionerad för 100 personer. Det systematiska brandskyddsarbetet finns inte dokumenterat och vid stickprovskontrollen upptäcktes stora brister. Vilken tillsynsfrist behöver denna samlingslokal enligt dig? 57

71 Nybyggd enplansbyggnad med sprinkler inhyser ett gruppboende med möjlighet för 10 boenden. All dokumentation om det systematiska brandskyddsarbetet fanns på plats och vid en teknisk stickprovskontroll upptäcktes inga brister. Hur ofta behöver Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet? 58

72 Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet? Där 1 inte alls är viktig och 10 är väldigt viktig Verksamhet som hanterar brandfarliga varor [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] Vilket år byggnaden uppfördes [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] 59

73 Max antal personer som får vistas i byggnaden [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] BBR:s verksamhetsklass [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] 60

74 Ett väl dokumenterat systematiskt brandskyddsarbete [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] Byggnadens area [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] 61

75 Verksamhet som hanterar explosiva varor [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] Byggnadsklass enligt BBR [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] 62

76 Brandbelastning [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] Antalet anställda i verksamheten [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] 63

77 Praktisk tillämpning av det systematiska brandskyddsarbetet [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] Brandtekniska installationer [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] 64

78 Verksamheten har skiftarbete dygnet runt [Hur viktig är varje parameter vid bedömning av hur ofta en tillsyn behövs i en verksamhet?] 65