Tack till Bakgrund Webbplatsen www. respect4me.org Medverkande Bakgrundsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tack till Bakgrund Webbplatsen www. respect4me.org Medverkande Bakgrundsmaterial"

Transkript

1 Handledning SVENSKA

2 Innehåll Tack till Bakgrund Projektet SPECIAL För mer information Projektets målgrupp Handbokens användningsområde Webbplatsen www. respect4me.org Webbmaterialets bakgrund Hur man använder webbplatsen Förslag till gruppövningar kring materialet på webbplatsen Medverkande Bakgrundsmaterial

3 Tack till Utbildningspaketet Respect 4 Me har tagits fram inom ramen för SPECIAL, Self-Protection, Education & Choice through InterActive Learning, ett projekt som fått stöd från Europeiska unionens Daphne II-program. Sverige Vid Fyrisskolans gymnasiesärskola i Uppsala startades i mars 2007 en Tjejgrupp. Denna grupp har träffats en gång per vecka under hela projekttiden inom ramen för kursen Kommunikation och Samspel. De unga kvinnor som ingått i gruppen har aktivt medverkat i utvecklingen av läromedlet. Ett varmt tack till Amanda, Elin, Fatma, Ida, Madeleine, Sanna, Shama, Sophie, Sweet, Therése! Stort tack också till gruppens pedagogiska ledare Torunn Kvellestad, Johanna Mellberg och Sara Andersson som med engagemang och kunskap utvecklat och dokumenterat gruppens arbete. Ett tack även till Denise Malmberg, Kamilla Peuravaara och Charlotte Gottfries, Uppsala Universitet, Lisbeth Hellman, Margareta Lundqvist och Elisabeth Finnström, Fyrisskolan, Marika André och Ulrika Jernstedt, Uppsala Stadsmission, Per Sörås, ArtKom, Karolina Mäcs, Sandra Karlung och elever vid Svenska skolan i London. Projektets styrgrupp i Sverige har bestått av Boris Enquist, direktör för kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad, UAK, i Uppsala, Lena Hjalmarsson Berg, uppdragsstrateg inom UAK och Eva Thorsén, EU-samordnare i Uppsala kommun. Ett hjärtligt tack till er för allt stöd! Referensgruppen för projektet växte under resans gång. I den har ingått representanter för Uppsala kommun, Barnombudsmannen, Uppsala universitet, Örebro universitet, Polisen, Åklagarmyndigheten, Barnahus, Akademiska sjukhuset, Brottsofferjouren, Handikappförbundens samarbetsorgan HSO, Attention, Föreningen Autism, Tjejers Rätt I Samhället TRIS, med flera. Tack för era synpunkter och den uppmuntran att fortsätta som ni givit oss. Italien Ett tack till det sociala kooperativet Matrix Onlus, FormAzione Co&So Network och konsortiet Co&So, för att de har givit oss möjligheten att delta i detta viktiga projekt. Ett särskilt tack också till våra europeiska samarbetspartners som det har varit ett nöje att få arbeta med. Storbritannien Surrey County Council har arbetat tillsammans med ma nga yrkesskickliga personer fo r att utveckla det material som tagits fram i projektet SPECIAL. Ett sa rskilt tack till de ansvariga tja nstema nnen inom Surrey County Council och de skolor i Surrey som har varit en ka lla till sto d och inspiration. 3

4 Bakgrund Projektet SPECIAL Uppsala kommun har fått stöd från Europeiska unionens Daphne II-program, för att i samarbete med Co&So Firenze i Italien och Surrey County Council i Stor britannien, genomföra projektet SPECIAL Self-Protection, Education & Choice through InterActive Learning, under tiden mars 2007 mars Projektet initierades av Fyrisskolans gymnasiesärskola i Uppsala. SPECIAL riktar sig till unga kvinnor i åldern år som har en lindrig utvecklingsstörning. Forskning och erfarenhet har visat att denna grupp löper särskild risk att utsättas för sexuellt våld och andra övergrepp 1. Syftet med projektet har varit att hitta metoder för att förebygga att man som ung kvinna hamnar i situationer där man riskerar att utsättas för våld och kränkningar av jämnåriga och andra. Om man ändå hamnar i risksituationer ska man kunna hantera situationen på ett bra sätt. Inom projektets ram har vi utvecklat utbildningsmaterialet Respect 4 Me. Målsättningen har varit att öka ungdomarnas förmåga att förstå vad utnyttjande och övergrepp är liksom deras förmåga att ge akt på olika varningssignaler och att öka medvetenheten om olika riskbeteenden. Utbildningsmaterialet är trespråkigt och innehåller en interaktiv webbaserad del, som kan användas både enskilt av de unga kvinnorna och i gruppövningar, samt denna handledning för personal med bakgrund och förslag till hur arbetet kring dessa frågor kan bedrivas. Tanken är att lyfta fram arbetsmetoder som ska 1 Malmberg, Färm, Dolda brottsoffer. Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet,

5 stärka självkänslan hos de unga kvinnorna, så att de vågar säga både ja och nej och bara ge det de verkligen vill ge. Materialet ska kunna fungera även utanför skolväsendet. Allt material har tagits fram och utprovats i nära samarbete med målgruppen och specialister i de tre deltagarländerna. Projektets syfte har också varit att förbättra skyddsnätet för de unga kvinnorna genom att öka medvetenheten kring problematiken hos beslutsfattare och de yrkesgrupper som kommer i kontakt med dessa frågor. Detta har skett bland annat genom att anordna tre konferenser på projektets tema i deltagarländerna. På projektets trespråkiga webbplats, har en kunskapsoch resursbank med hänvisningar till forskning och övrigt material inom ämnet publicerats. Projektets partners Uppsala kommun/fyrisskolan, Sverige Uppsala är Sveriges fjärde största kommun med invånare. Fyrisskolan är Uppsalas näst största gymnasieskola med elever. Av dessa går 120 på gymnasiesärskolan som vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Den frivilliga utbildningen är fyraårig och ges antingen som individuella program med verksamhets- eller yrkesträning eller som nationella program inom handel- och administration, hotell- och restaurang eller media. Co&So Firenze, Italien Konsortiet Co&So Firenze grundades 1998 av en grupp kooperativ verksamma i den florentinska provinsen. Alla ingående kooperativen utför sociala tjänster på uppdrag av myndigheterna i provinsen Florens. Co&So Firenze fungerar som en paraplyorganisation som erbjuder medlemskooperativen ett flertal tjänster såsom att fungera som huvudentreprenör, ge stöd till utveckling och utbildning, ge konsultativt stöd inom flera områden samt ge teknisk assistans och hjälp med kvalitativ utveckling av projekt. Surrey County Council, Storbritannien Surrey County Council, i sydöstra England, är den myndighet som ansvarar för både organisation och direkt förmedling av samhälleliga tjänster till Surreys 1,1 miljon invånare. Utbildningsmöjligheterna för elever med särskilda behov efter 16 års ålder är goda. Beroende på elevens intresse och förmåga kan han eller hon fortsätta i en vanlig skola alternativt särskola eller gå vidare till gymnasiet. Vissa gymnasier har särskilda kurser eller enheter för dessa elever. 5

6 För mer information Se projektets hemsida eller kontakta Ingrid Staflin, projektledare SPECIAL Fyrisvallsgatan 3 A, Uppsala Telefon E-post: Pia Sörås Staflin, projektsamordnare Piro programutveckling AB, Vindhemsgatan 10 A, Uppsala Telefon E-post: Patrizia Giorio, projektledare Italien FormAzione Co&So Network Largo Liverani, 6/7, IT Firenze, Italien Telefon +39 (0) E-post: Vincent O Connell, projektledare, Storbritannien Surrey County Council, County Hall Penrhyn Road, Kingston upon Thames Surrey KT1 2DN, United Kingdom Telefon +44 (0) E-post: 6

7 Projektets målgrupp Projektet och utbildningsmaterialet vänder sig till unga kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning 2. Flera har också andra funktionshinder, vanligt är till exempel en autismspektrumstörning, vilket försvårar socialt samspel och relationer. Alla individer är så olika att det är svårt, och inte heller önskvärt, att tala om dem som en enhetlig grupp. Vi måste hela tiden se dem som enskilda personer med olika behov. Målgruppen kan beskrivas olika beroende på om man ser den ur till exempel psykologiskt eller pedagogiskt perspektiv. Definitionen av lindrig utvecklingsstörning skiljer sig också delvis åt mellan länderna. Vi går inte djupare in på dessa definitioner utan utgår från att de handledare som använder utbildningsmaterialet kan göra en professionell bedömning av i vilket sammanhang materialet kan användas av både de individer och de grupper man arbetar med. Innan arbetet med tjejgruppen på Fyrisskolan i Uppsala satte igång intervjuade skolans kurator och sköterska flickor ur sista årskursen. Deras tankar och funderingar blev sedan en av utgångspunkterna för projektets planering. Intervjuerna syftade till att ta reda på vad flickorna visste om vad det innebär att bli utnyttjad och vilka varningssignaler de känner till vad våld och nolltolerans betyder vad ett övergrepp är Så här berättade flickorna: Utnyttjad kan man bli sexuellt, ekonomiskt, någon lånar saker eller vill att man ska utföra tjänster. Det är oftare tjejer än killar som blir utnyttjade för tjejer vågar inte säga nej. Mest är det killar som utnyttjar tjejerna. Flera av tjejerna har blivit utnyttjade på något vis och tror att man nog kan bli lurad till det flera gånger. Om jag tycker att jag blivit utnyttjad kan jag prata med någon jag litar på, en kompis, syskon, föräldrar. Ibland vill man inte prata om det med någon för det är pinsamt. Man kan bli arg när man kommer på att man blivit utnyttjad men man kan också bli tyst. Det är svårt att säga nej. Om man är en stark person kan man säga nej och då kan man få respekt men det är svårt som sagt. Kanske ska man vara vänlig men bestämd. Varningssignaler kan vara att känna sig rädd eller misstänksam och orolig i magen. Ibland kan man se i förväg om någon tänker bli dum, det syns på kroppen. Då kan jag gå därifrån och se till att inte vara ensam med personen. Ibland vågar jag berätta för andra om vad som hänt, ibland inte. Aggressiva varningssignaler kan vara ansiktsuttryck som att blicken är svart. Kroppen blir stel och spänd. Någon kan knyta nävarna och svära och prata högt. Sexuella varningssignaler är att se upp för smicker, tafsande, övertalning, bli erbjuden pengar eller modelljobb eller sånt. Ibland vet man inte om det är en varningssignal eller smicker. Ett bra sätt att säga nej kan vara att inte skratta. Bra att ta i när man säger nej och tala högt. Man kan till exempel säga att lämnar du mig inte så ringer jag polisen. 2 Att vi använder ordet utvecklingsstörning beror på att det är den officiella beteckning som finns bland annat i lagtexter i Sverige. 7

8 Våld är när man blir slagen till exempel. Det kan också vara knuffningar, lugga håret, hota eller ta hårt i armen. Man blir arg när någon är våldsam och då kan man gå därifrån. Andra saker man kan göra när man blir arg är att slå hårt i något, smälla i dörr, skrika, svära eller stampa. Ibland kan föräldrar få ta till våld, det beror på. Om en pojkvän gör det ska man ta hjälp av någon, till exempel ringa en kompis. En del flickor tror faktiskt att det är deras fel att dom blir slagna. Det är det ju inte men känslan kan finnas. Bra att gå därifrån om det kommer till våld. Nolltolerans vet vi inte vad det är, det har vi inte hört talas om. Övergrepp är något jag inte själv vill. Det kan förhindras om man undviker vissa situationer. Man kan också skrika eller bitas. Prata alltid med någon om det hänt något. Det är ok att prata med någon. Ibland kan man känna på sig innan det sker och ibland inte. Föräldrar och lärare pratar om vilka risker som finns. Olika sätt att säga NEJ på är: en rak höger, käftsmäll, sparkar, gå därifrån. Vissa killar tycks tro att tjejer är leksaker som dom kan behandla hur dom vill. Målgruppen ur italienskt perspektiv Nedan görs en översiktlig beskrivning av den italienska lagstiftningen när det gäller utbildning och funktionshinder. Likaså ges en bild av hur man urskiljer inlärningssvårigheter dit också lindrig utvecklingsstörning räknas. Utbildning och funktionshinder Artikel 2 i lag 53/03 anger grunddragen i det nya formella italienska utbildningssystemet, som är organiserat på följande sätt: Förskola, 3 år (Scuola dell infanzia) Första stadiet (Primo Ciclo) Primärskola, 5 år (Scuola primaria) Sekundärskola, första nivån, 3 år (Scuola secondaria di primo grado) Andra stadiet (Secondo Ciclo) Sekundärskola, andra nivån, 5 år (Sistema dei Licei) eller Yrkesutbildning och yrkesträning, upp till 5 år (Sistema dell instruzione e della formazione professionale) Utöver ovanstående ger lagen möjlighet för elever att byta typ av utbildning under det andra stadiet och också växla mellan dessa båda utbildningssystem. Rätten att få yrkesutbildning för personer med funktionshinder är fastställd i den italienska konstitutionen i artikel 38: personer med utvecklingsstörning och fysiska funktionshinder har rätt till undervisning och yrkesutbildning Lagen 104/92 om funktionshinder fastställer att utbildning är den viktigaste faktorn när det gäller att förbättra och främja möjligheterna till lämpligt arbete för den enskilda eleven. Artikel 17 i lagen föreskriver att särskild yrkesutbildning ska ges studerande som inte kan delta i ordinarie yrkesutbildning, så att de kan få yrkesutbildningscertifikat. Som ett resultat av dessa juridiska åtgärder inkluderas barn och unga med funktionshinder därmed i det vanliga utbildningssystemet i Italien. De har emellertid 8

9 rätt att få en hjälplärare eller förenklade utbildningsprogram om det behövs. Vanligtvis går de flesta över till yrkesskolor med övervägande praktisk undervisning när de når Secondo Ciclo. I Toscana är teoretiska studier och yrkesutbildning integrerade för att elever med funktionshinder ska få möjlighet till utbildningsvägar med målet att de ska kvalificera sig för arbetsmarknaden. I dessa fall går eleverna några dagar i skolan och resten av veckan på yrkesträningskurser. Detta resulterar i utvecklandet av nätverk där skolor, yrkesträningsverksamhet, socialvård, offentliga myndigheter och privata företag tillsammans arbetar för att ge utbildnings- och arbetsmöjligheter samarbete mellan andra stadiets utbildningsformer att eleverna tillägnar sig både sociala och yrkesmässiga färdigheter att eleverna utvecklar både sin självständighet och sitt känslomässiga liv Inlärningssvårigheter Det finns ett stort antal elever med inlärningssvårigheter i Italien. Olika undersökningar och forskning som gjorts de senaste åren pekar på att mer än 20 % av eleverna visar en försening i lärandeprocessen som kräver individuella insatser. Antalet barn och unga med diagnostiserade inlärningssvårigheter som slutar skolan i förtid uppskattas till omkring 40 % (vilket är omkring 1,5 gånger högre än genomsnittligt). Dessa problem inverkar kraftigt på elevernas prestationer genom utbildningssystemets olika stadier och leder ofta till verklig marginalisering. Övergripande kriterier för inlärningssvårigheter kan sammanfattas så här: Perceptions-motoriska problem som kan leda till specifika inlärningssvårigheter som dyslexi, dysgrafi, dysortografi och dyskalkyli. Brist på uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och minnesstörningar, som kan orsaka ojämna prestationsnivåer, dålig minnesförmåga och svårigheter att slutföra till exempel hemläxor. Kognitiva brister som medför långsamhet när det gäller att utföra arbetsuppgifter, otillfredsställande resultat, svårigheter att överföra och tillämpa kunskaper och färdighetsnivåer som ligger långt under klasskamraternas. Talsvårigheter som kan påverka vissa aspekter av både muntlig och skriftlig framställning Problem med kommunikation och social interaktion som i sin tur kan medföra låg självkänsla, oacceptabla attityder och beteenden, en känsla av otillräcklighet när det gäller krav i skolan och en brist på motivation för inlärning. Allmänna inlärningssvårigheter beror normalt på någon form av försenad utveckling, på en begränsad erfarenhetsbakgrund, på låg motivation och inte sällan på de misstag som en del lärare begår när de introducerar skriftspråket för eleverna. Misstag begås ibland även vad gäller de stödåtgärder som vidtas när ett problem uppstått. Dessa stödåtgärder har ofta inte tillräckligt väl specificerade mål de är begränsade till att eleverna gör fler övningar av samma slag och är nästan enbart baserade 9

10 på utantillärning. Ofta kan läraren se förbättringar i början, men möts senare av nedgång i elevens prestationsnivå. Termen specifika inlärningsproblem används för att beskriva en grupp av svårigheter som har med utvecklingen att göra. Problemen är djupt förbundna med perceptions- och språkliga brister som inte tidigt har blivit diagnostiserade. Vi kan där se signifikanta problem med att lära sig läsa, skriva och räkna. Diagnoserna dyslexi, dysgrafi, dysortografi och dyskalkyli ställs utifrån resultat av särskilda läs- skriv- och räknetest. Ibland kan det finnas mer än en svårighet (både läs- och räknesvårigheter till exempel). Självklart har inlärningsstörningar en negativ påverkan på skolresultaten. Dessutom påverkas de dagliga aktiviteter som förutsätter att man kan lära in, skriva och räkna. Förekomsten av sådana svårigheter i skolpopulationen ligger enligt de flesta studier på mellan 2 och 5 %. Som specifika inlärningsstörningar betraktas inte sådana skolproblem som kan uppkomma av andra orsaker som till exempel låg motivation, en torftig hemmiljö, en skola som inte kan klara av sina elevers problem, en felaktig och ineffektiv undervisning och sist men inte minst en utvecklingsstörning. För fördjupning i ämnet och för mer specifik och klinisk information se exempelvis: Psychodynamic Psychiatry in Clinical Practice (4th Edition) Gabbard Glen O. American Psychiatric Publishing, Inc. Utgivningsår: 2005 DSM-IV. The diagnostic and statistical manual of mental disorders Utgiven av: Elsevier Utgivningsår:

11 Målgruppen ur ett engelskt perspektiv 3 I Storbritannien uppfattas ofta termen utvecklingsstörning (learning disability) såsom en beteckning vilken används för att beskriva en enskild aspekt av en hel individ. Nationell hållning och praxis betonar att en sådan beteckning inte fångar in mer än en del av en individs hela livssituation. Termen utvecklingsstörning uppfattas i sig själv som stötande och inlärningssvårighet (learning difficulty) föredras ofta av dem som den avser att beskriva. Betoning läggs alltmer vid en personcentrerad hållning som framhäver individens val, frihet och oberoende genom stöd. Detta är en social modell i motsats till en medicinsk där man planerar åtgärder utifrån en medicinsk diagnos snarare än att se till helheten av individens behov, önskningar och ambitioner. Erkännandet av vikten av social integrering och inkludering ökar och högre prioritet än tidigare ges nu åt frågan om hur man bäst ger maximala möjligheter kring föräldraskap, utbildning och lärande, tillgänglighet till hälso- och vårdmöjligheter samt anställning. Allt detta är uttryck för en önskan att försäkra sig om att allt som händer i en utvecklingsstörd persons liv involverar dem på ett meningsfullt sätt. Detta är sammanfattat i formuleringen nothing about us without us (ungefär tala inte om oss utan med oss vilket syftar på att inga politiska beslut ska fattas utan att den grupp beslutet berör har blivit direkt tillfrågade). Denna formulering är också en central grundsats i den brittiska regeringens policydokument Valuing People Now. Det finns olika sätt att definiera och klassificera utvecklingsstörning, men alla är omdebatterade och det finns ingen verklig samstämmighet om vilket som fungerar bäst. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar utvecklingsstörning som ett tillstånd av hämmad eller ofullständig utveckling av sinnet (förståndet). Vad som står klart är att vad vi försöker beskriva är en diagnos snarare än en sjukdom. Utvecklingsstörning är varken en fysisk eller psykisk sjukdom och det finns ingen känd behandling. Att komma fram till en bedömning och diagnos görs på olika sätt, ofta genom att mäta den intellektuella försvagningen, ibland genom att bedöma personens funktionella kapacitet. I det första fallet är IQ det vanligaste måttet. En person som t ex har ett IQ resultat mellan 50 och 70 bedöms ofta ha en lindrig utvecklingsstörning. Ett IQ resultat mellan 35 och 50 ger diagnosen måttlig utvecklingsstörning. Vid en funktionsbedömning tittar man ofta på individens sociala och kommunikativa förmåga såväl som på deras förmåga och möjlighet att värna om den egna säkerheten. Detta är en mer social typ av diagnosmodell som försöker ta hänsyn till en hel rad relevanta faktorer. Klassifikationer är komplexa och svåra och avgränsningen mellan till exempel lindrig och måttlig utvecklingsstörning kan vara svår att göra. Utbildningsväsendet i Storbritannien är utformat för att ge alla möjlighet till utbildning. Med en så hög korrelation mellan utvecklingsstörning och kommu- 3 Märk: delar av materialet i denna avdelning har hämtats från dokument som har producerats av The British Institute for Learning Disability (BILD). Ansvaret för innehållet ligger emellertid hos SPECIAL:s projektteam. 11

12 nikationssvårigheter är det en uppenbar utmaning att garantera att barn och ungdomar med utvecklingsstörning ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och ta del av alla delar av skollivet. Delvis har man insett detta när man också tillhandahållit tal- och språkterapibehandling inom skolväsendet likaväl som inom vården. Barn och ungdomar med utvecklingsstörning tillåts i ökande utsträckning att gå i vanliga skolor som en del i inkluderingspolicyn. I andra fall går elever som är 5 19 år gamla i specialskolor skolor som är anpassade till att sörja särskilt för funktionshindrade barns och ungdomars behov. I båda fallen finns en policy som gör det möjligt för dem att fortsätta sin utbildning vid further education colleges efter att de avslutad skolgång. Det är viktigt att inse att vanliga skolor och specialskolor alltmer samarbetar och att det är nte ovanligt att ett barn tillbringar en del av veckan i en skolform och en del i en annan. Eleverna kan också gå över från en skolform till en annan vid olika tidpunkter. Den allmänna skolgången i Storbritannien börjar vid fem års ålder och fortsätter till 11 års ålder inom den s k primary sector. Den s k secondary sector tillhandahåller utbildning från 11 till 16 års ålder (den tidigaste lagliga ålder vid vilken man kan sluta skolan) eller till 18 års ålder. Om man går i specialskola tillhandahålls utbildning till 19 års ålder. Vidare studier är möjliga från 16 år och uppåt och dessa kan vara yrkesinriktade, teoretiska eller som ofta en blandning av båda. Processen med att stödja en ung människa med utvecklingsstörning att gå över från skolan och till vidare (eller högre) utbildning brukar kallas övergång (transition). En övergångsplan sammanställs när eleven är 14 år gammal. Eleven, liksom skolan och yrkesvägledaren ska vara involverade i och bidra till planen. I många fall har skolor och colleges utvecklat ett samarbete för att underlätta processen. Så kallade colleges med högre utbildning erbjuder ofta speciell hjälp eller utrustning så att elever med utvecklingsstörning kan delta i allmänna kurser. I andra fall erbjuder colleges speciella kurser eller har särskilda enheter inom sin organisation som är särskilt anpassade för att möta behoven hos unga människor med utvecklingsstörning. Särskilt stöd till barn och unga finns från tidig ålder i både vanliga skolor och specialskolor. Sådana elever har ofta identifierats som att ha särskilda behov (Special Educational Needs, SEN) vilket baserats på problem med kommunikation och språk, uppfattningsförmåga och inlärning, beteende- och känslomässig utveckling såväl som fysiska och medicinska problem. I många fall skrivs dessa särskilda behov ner i något som kallas Statement. Ett statement är resultatet av en bedömningsprocess och fastställer den hjälp en individuell elev ska få. Det tar upp elevens särskilda behov och de hjälpmedel som behövs för att möta behoven. Det förklarar också hur hjälpen ska ges och utvärderas, liksom behov som inte i sig själv rör utbildningen till exempel resor eller fysioterapi. 12

13 Målgruppen ur svenskt perspektiv Enligt den svenska skollagen har alla barn och ungdomar rätt till utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Denna utbildning kan vid behov fås inom skolformen särskola. Grundskolan är en obligatorisk skolform som består av nio läsår. Den obligatoriska särskolan omfattar två parallella skolformer, grundsärskolan och träningsskolan. Eleverna har rätt till ett frivilligt tionde skolår för att bredda eller fördjupa sina kunskaper. Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningen ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Gymnasieskolan erbjuder nationella, specialutformade eller individuella program. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform som ungdomar med en utvecklingsstörning kan välja efter avslutad grundsärskola eller träningsskola. Gymnasiesärskolan erbjuder nationella, specialutformade och individuella program. Det finns åtta nationella program. För de elever som inte kan eller vill gå på ett nationellt program finns två individuella program. De olika programmen är främst inriktade på yrkesförberedelser. I Skolverkets allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan står följande 4 : För att ta emot en elev i särskolan måste en bedömning göras att eleven inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning eller vad skollagen därmed jämställer. Detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av eleven. Bedömningen bör utgå från såväl testresultat som från elevens sätt att fungera och utvecklas i sin lärmiljö och i umgänget med andra elever. Det är väsentligt att alla aspekter som vägs in i bedömningen utreds. Helhetsbedömningen bör utgå från elevens bästa sett på kort och lång sikt. Den bör normalt grunda sig på: Den tidigare kunskap som finns om eleven Hemmets och skolans iakttagelser av eleven Utvärdering av de stödåtgärder som prövats samt De nödvändiga utredningar en helhetsbedömning förutsätter Beträffande elever med annan kulturell och språklig bakgrund bör extra uppmärksamhet ägnas förutsättningarna för en korrekt bedömning. Testresultat bör tolkas med försiktighet då testinstrument inte är kulturellt neutrala och därför riskerar att ge missvisande resultat. Risk föreligger också för att elevens språkfärdigheter mäts och inte dess kognitiva förmåga. För att göra en korrekt helhetsbedömning måste en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning göras. För att tillhöra särskolan räknar man med att eleven har ett IQ-värde under Skolverkets allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan publicerade i SKOLFS 2001:23 13

14 Vår erfarenhet är att medvetenheten om den egna utvecklingsstörningen varierar hos målgruppen. Många är medvetna om varför de behövt gå i särskild skola och behöver mer hjälp än andra. De kan känna trygghet med sitt handikapp men kan ändå behöva stöd för att bygga upp en positiv självbild och lära sig att sätta gränser. Andra har ofta frågor och funderingar om varför de inte är som andra ungdomar och varför de fått sitt handikapp. Många av dem har haft det svårt under sin skoltid med en känsla av utanförskap. De har använt mycket energi till att försöka dölja sina svårigheter. De unga kvinnorna har ofta svårt att ta in information att bearbeta och sortera intryck och erfarenheter att göra val att omsätta kunskaper i praktiken med abstrakt tänkande med distans till andra människor att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk De riskerar oftare än andra att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel att utsättas för sexuellt våld, utnyttjande och sexuellt ofredande att bli hotade, slagna, jagade och instängda mot sin vilja att i högre utsträckning bli slagna i hemmet De har problem med att återge vad de utsatts för när de möter rättsväsendet, sociala myndigheter och andra institutioner och blir därför ofta inte trodda på grund av kognitiva begränsningar svårigheter att tolka om en situation eller relation är farlig brister i jagfunktioner brister i tidig anknytning auktoritetsrespekt För att bli trygg som individ behöver man tro på sig själv. Att stärka sin självkänsla är oerhört viktigt för denna grupp, så att de vågar säga ja och nej när det känns rätt att göra det. De behöver träna sig på att tänka efter, ta ställning och våga framföra sina egna uppfattningar. De behöver lära sig att lita på sin egen magkänsla och kunna acceptera ett ja eller nej från någon annan, lika väl som att kunna läsa av kroppsspråk. En starkare självkänsla och ökad förmåga att känna igen risksituationer och kunna hantera dessa bidrar till att minska risken att utsättas för övergrepp. 14

15 Handledningens användningsområde Denna handledning vänder sig till alla som vill starta en samtalsgrupp för unga kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning, där de kan tala fritt och utvecklas tillsammans, särskilt kring frågor om integritet, känslor och värderingar. Materialet är tänkt att kunna användas både inom och utanför skolväsendet. Webbplatsen kan användas fristående men bäst resultat tror vi man når om den får ingå som en senare del av övningarna i en samtalsgrupp när gruppmedlemmarna känner sig trygga med varandra. Goda råd kring hur man startar en samtalsgrupp och bra exempel på övningar finns bland annat i Katrin Byréus bok Bella, Grus och Glitter 2 - för tjejgrupper, KSAN

16 Respect4me å webbplatsen får man möta tre unga kvinnor: PMade leine från Sverige, Maria från Italien och Jasmine från Storbritannien. Användaren får följa några händelser i deras liv för att sedan försöka sätta sig in i vilket som är det bästa handlingsalternativet utifrån de situationer som uppstår. Användaren får också se konsekvenserna av sina val och kan ta del av andra ungdomars åsikter om hur man bör bete sig för att inte råka illa ut. Webbplatsen, som är fri för alla att använda, är tänkt att fungera både för enskild användning och som utgångspunkt för gruppövningar. Webbmaterialets bakgrund Materialet baserar sig på de risksituationer som elever och personal i Uppsala och Florens identifierat inom projektets ram. Utgångspunkten för arbetet har varit frågor som: Hur är man rädd om sig? När ska man säga nej och när ska man säga ja? Hur ska man skydda sig mot oönskade/riskfyllda situationer? Om någon gör något som är fel, vem ska man då prata med? Vad är bra/dåliga situationer, farliga/trygga platser, goda/onda människor? Vad är sexuella trakasserier, utnyttjande, övergrepp? Nyckelord i arbetet har varit: Att slå vakt om självkänslan genom att betona vikten av att hävda sin personliga integritet, att acceptera sig själv, att ta ansvar för sitt handlande och att skapa goda relationer. Vikten av gränssättning och förståelse för vad som anses som normalt beteende. Olika sätt att stärka flickornas nätverk 16

17 Webbplatsen är utformad för projektets målgrupp flickor med lindrig utvecklingsstörning. Vi har dock valt att inte ange detta där eftersom vår erfarenhet är att de som har en utvecklingsstörning ofta inte vill ta till sig material de upplever som specialanpassat för dem. Det är också en fördel att materialet kan användas även av andra. Vi har valt situationer som vi uppfattar att många av de flickor projektet vänder sig till kan hamna i. Det finns en stor spännvidd inom målgruppen vad gäller socioekonomisk och kulturell bakgrund. Sådana faktorer kan ibland spela en större roll än själva utvecklingsstörningen. I vissa kombinationer gör det flickorna extra utsatta. Det är viktigt att de flickor som inte känner igen sig i vissa av de situationer som visas på webbplatsen inte upplever det som om omgivningen förväntar sig att de ska göra det. De flickor som hamnat i mer riskfyllda situationer än de som visas ska också kunna få stöd i hanteringen av detta. Här är gruppsamtal ett viktigt komplement till webbplatsen. I gruppen kan fördjupade diskussioner föras om de situationer webbplatsen tar upp och fakta kan tillföras. Som alltid är det viktigt att nivån anpassas till gruppens mognad och deltagarnas erfarenheter. 17

18 Hur man använder webbplatsen Respect 4 Me är en interaktiv webbplats som unga kvinnor kan använda för få hjälp att tänka igenom hur man kan bete sig på ett säkrare sätt i det dagliga livet. På webbplatsen finns 15 berättelser som ungdomarna kan följa. Berättelserna behandlar situationer som Att gå på fest Att träffa en kille som man chattat med på Internet En främling kommer fram och börjar prata Trakasserier på arbetsplatsen Syftet med berättelserna är att hjälpa ungdomar att fundera kring vilka val de själva skulle göra i sådana situationer. Varje berättelse består av fyra korta filmer. Den första filmen är inledningen. Den beskriver situationen och leder fram till valsituationen. Sedan kan man se tre olika sätt som skådespelerskan i filmen hanterar situationen på. (I en berättelse finns det bara två alternativ). Man kan titta på alla tre alternativen och sedan bestämma sig för vilket man tycker är bäst. Tanken är att uppmuntra ungdomar att göra sina egna val och sedan diskutera dessa med andra jämnåriga och sin lärare eller handledare. Att få diskutera är ytterligare ett sätt att reflektera över sina val. Det finns också en film med titeln Åsikter för varje berättelse. Det är ännu en kort film där två eller tre ungdomar ger sin syn på vad de skulle göra i den aktuella situationen. Att titta på filmen Åsikter kan vara ett stöd för ungdomarna att bestämma sig för vilket alternativ de tycker är bäst. Det är viktigt att den som använder webbplatsen skriver ned vilka alternativ hon tycker är bäst för varje berättelse. För att underlätta det har vi gjort ett svarsformulär som kan skrivas ut från webbplatsen. Sida 1 18

19 Introduktionen När du först kommer till visas introduktionen. I början av introduktionen kan du välja vilket språk du vill höra den på. Välj språk genom att klicka på Sveriges, Storbritanniens eller Italiens flagga. Du har också möjlighet att hoppa över introduktionen om du till exempel har sett den tidigare. Om du väljer svenska som språk får du se den svenska versionen av introduktionen. Den visar Madeleine vid flygplatsen på väg till en Daphne-konferens i Bryssel. Om du väljer engelska visas Jasmine vid flygplatsen i stället, och om du väljer italienska får du se Maria vid flygplatsen. Sida 2 Animeringen visar sedan hur Madeleine, Jasmine och Maria möts på Daphne-konferensen i Bryssel. De bestämmer sig för att göra en webbplats om sig själva och några svåra situationer som de har hamnat i. Tjejerna väljer att använda film för att berätta historierna. De väljer också skådespelerskor som liknar dem själva och som ska spela dem i berättelserna. De tycker att det är viktigt att andra unga kvinnor också tänker igenom de här situationerna och vilket som kan vara det bästa sättet att hantera dem på. Efter introduktionen, eller efter att ha valt att hoppa över introduktionen, blir du ombedd att välja vilket språk du vill använda själva webbplatsen på. Klicka på flaggorna för att välja språk. Du kan välja mellan svenska, italienska eller engelska. 19

20 Startsidan Högst upp på startsidan finns de gråa knapparna som man använder för att navigera på webbplatsen Hem - den här knappen tar dig tillbaka till webbplatsens startsida. Startsidan återställer berättelserna till berättelse 1. Instruktioner - den här knappen tar dig till ett pdf-dokument med instruktioner för hur man använder webbplatsen. Instruktionerna ingår även i handledningen för personal men kan här skrivas ut separat. Svarsformulär - den här knappen leder till ett pdf-dokument med ett svarsformulär som kan skrivas ut. Där fyller användaren i sina val för de olika situationerna. Berättelser - denna knapp tar dig till en sida där du kan välja vilken berättelse du vill se. Du har till exempel kanske redan sett berättelse 1 till 6 och vill börja med berättelse 7 i stället. Träffa tjejerna - den här knappen leder till en sida med en bild av de tre tecknade huvudpersonerna. Här kan du få reda på mer om Jasmine, Maria och Madeleine genom att klicka på dem och bläddra i deras scrapbooks. Handledning - den här knappen tar dig till utbildningsmaterialets handledning för lärare och andra handledare. I handledningen finns ytterligare förslag till övningar kring berättelserna. Här finns också information om projektet SPECIAL. Råd och stöd - den här knappen tar dig till en sida med länkar till andra användbara webbplatser för ungdomar. Där man kan få svar på frågor och hjälp med vem man kan prata med om man har råkat ut för något som känns jobbigt. Flaggorna för de tre språken visas på startsidan. Du kan klicka på en flagga för att byta språk på webbplatsen. Byter du språk så ändras texten på webbplatsen och ljudspåren i berättelserna till det språk du valt. Sida 3 20

Hur man använder webbplatsen

Hur man använder webbplatsen Hur man använder webbplatsen Respect 4 Me är en interaktiv webbplats som unga kvinnor kan använda för få hjälp att tänka igenom hur man kan bete sig på ett säkrare sätt i det dagliga livet. www.respect4me.org

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet Rutiner Ett barn som på grund av utvecklingsstörning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål ska, om vårdnadshavare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun

Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun Örebro kommun Programnämnden Barn och utbildning Box 30000 701 35 Örebro 1 (9) Tillsyn av mottagande i den obligatoriska särskolan i Örebro kommun Beslut Skolinspektionen riktar allvarlig kritik mot Örebro

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare.

Åk 1 Åk 2 Åk 3. visar initiativförmåga i verksamheten Eleven önskar vara med i möten med olika yrkesgrupper tillsammans med sin handledare. Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven skall observera och tillgodogöra sig den information man får vid introduktionen. Eleven ska visa förståelse för vikten av att vara i tid. uppvisar

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer