Tack till Bakgrund Webbplatsen www. respect4me.org Medverkande Bakgrundsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tack till Bakgrund Webbplatsen www. respect4me.org Medverkande Bakgrundsmaterial"

Transkript

1 Handledning SVENSKA

2 Innehåll Tack till Bakgrund Projektet SPECIAL För mer information Projektets målgrupp Handbokens användningsområde Webbplatsen www. respect4me.org Webbmaterialets bakgrund Hur man använder webbplatsen Förslag till gruppövningar kring materialet på webbplatsen Medverkande Bakgrundsmaterial

3 Tack till Utbildningspaketet Respect 4 Me har tagits fram inom ramen för SPECIAL, Self-Protection, Education & Choice through InterActive Learning, ett projekt som fått stöd från Europeiska unionens Daphne II-program. Sverige Vid Fyrisskolans gymnasiesärskola i Uppsala startades i mars 2007 en Tjejgrupp. Denna grupp har träffats en gång per vecka under hela projekttiden inom ramen för kursen Kommunikation och Samspel. De unga kvinnor som ingått i gruppen har aktivt medverkat i utvecklingen av läromedlet. Ett varmt tack till Amanda, Elin, Fatma, Ida, Madeleine, Sanna, Shama, Sophie, Sweet, Therése! Stort tack också till gruppens pedagogiska ledare Torunn Kvellestad, Johanna Mellberg och Sara Andersson som med engagemang och kunskap utvecklat och dokumenterat gruppens arbete. Ett tack även till Denise Malmberg, Kamilla Peuravaara och Charlotte Gottfries, Uppsala Universitet, Lisbeth Hellman, Margareta Lundqvist och Elisabeth Finnström, Fyrisskolan, Marika André och Ulrika Jernstedt, Uppsala Stadsmission, Per Sörås, ArtKom, Karolina Mäcs, Sandra Karlung och elever vid Svenska skolan i London. Projektets styrgrupp i Sverige har bestått av Boris Enquist, direktör för kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad, UAK, i Uppsala, Lena Hjalmarsson Berg, uppdragsstrateg inom UAK och Eva Thorsén, EU-samordnare i Uppsala kommun. Ett hjärtligt tack till er för allt stöd! Referensgruppen för projektet växte under resans gång. I den har ingått representanter för Uppsala kommun, Barnombudsmannen, Uppsala universitet, Örebro universitet, Polisen, Åklagarmyndigheten, Barnahus, Akademiska sjukhuset, Brottsofferjouren, Handikappförbundens samarbetsorgan HSO, Attention, Föreningen Autism, Tjejers Rätt I Samhället TRIS, med flera. Tack för era synpunkter och den uppmuntran att fortsätta som ni givit oss. Italien Ett tack till det sociala kooperativet Matrix Onlus, FormAzione Co&So Network och konsortiet Co&So, för att de har givit oss möjligheten att delta i detta viktiga projekt. Ett särskilt tack också till våra europeiska samarbetspartners som det har varit ett nöje att få arbeta med. Storbritannien Surrey County Council har arbetat tillsammans med ma nga yrkesskickliga personer fo r att utveckla det material som tagits fram i projektet SPECIAL. Ett sa rskilt tack till de ansvariga tja nstema nnen inom Surrey County Council och de skolor i Surrey som har varit en ka lla till sto d och inspiration. 3

4 Bakgrund Projektet SPECIAL Uppsala kommun har fått stöd från Europeiska unionens Daphne II-program, för att i samarbete med Co&So Firenze i Italien och Surrey County Council i Stor britannien, genomföra projektet SPECIAL Self-Protection, Education & Choice through InterActive Learning, under tiden mars 2007 mars Projektet initierades av Fyrisskolans gymnasiesärskola i Uppsala. SPECIAL riktar sig till unga kvinnor i åldern år som har en lindrig utvecklingsstörning. Forskning och erfarenhet har visat att denna grupp löper särskild risk att utsättas för sexuellt våld och andra övergrepp 1. Syftet med projektet har varit att hitta metoder för att förebygga att man som ung kvinna hamnar i situationer där man riskerar att utsättas för våld och kränkningar av jämnåriga och andra. Om man ändå hamnar i risksituationer ska man kunna hantera situationen på ett bra sätt. Inom projektets ram har vi utvecklat utbildningsmaterialet Respect 4 Me. Målsättningen har varit att öka ungdomarnas förmåga att förstå vad utnyttjande och övergrepp är liksom deras förmåga att ge akt på olika varningssignaler och att öka medvetenheten om olika riskbeteenden. Utbildningsmaterialet är trespråkigt och innehåller en interaktiv webbaserad del, som kan användas både enskilt av de unga kvinnorna och i gruppövningar, samt denna handledning för personal med bakgrund och förslag till hur arbetet kring dessa frågor kan bedrivas. Tanken är att lyfta fram arbetsmetoder som ska 1 Malmberg, Färm, Dolda brottsoffer. Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet,

5 stärka självkänslan hos de unga kvinnorna, så att de vågar säga både ja och nej och bara ge det de verkligen vill ge. Materialet ska kunna fungera även utanför skolväsendet. Allt material har tagits fram och utprovats i nära samarbete med målgruppen och specialister i de tre deltagarländerna. Projektets syfte har också varit att förbättra skyddsnätet för de unga kvinnorna genom att öka medvetenheten kring problematiken hos beslutsfattare och de yrkesgrupper som kommer i kontakt med dessa frågor. Detta har skett bland annat genom att anordna tre konferenser på projektets tema i deltagarländerna. På projektets trespråkiga webbplats, har en kunskapsoch resursbank med hänvisningar till forskning och övrigt material inom ämnet publicerats. Projektets partners Uppsala kommun/fyrisskolan, Sverige Uppsala är Sveriges fjärde största kommun med invånare. Fyrisskolan är Uppsalas näst största gymnasieskola med elever. Av dessa går 120 på gymnasiesärskolan som vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Den frivilliga utbildningen är fyraårig och ges antingen som individuella program med verksamhets- eller yrkesträning eller som nationella program inom handel- och administration, hotell- och restaurang eller media. Co&So Firenze, Italien Konsortiet Co&So Firenze grundades 1998 av en grupp kooperativ verksamma i den florentinska provinsen. Alla ingående kooperativen utför sociala tjänster på uppdrag av myndigheterna i provinsen Florens. Co&So Firenze fungerar som en paraplyorganisation som erbjuder medlemskooperativen ett flertal tjänster såsom att fungera som huvudentreprenör, ge stöd till utveckling och utbildning, ge konsultativt stöd inom flera områden samt ge teknisk assistans och hjälp med kvalitativ utveckling av projekt. Surrey County Council, Storbritannien Surrey County Council, i sydöstra England, är den myndighet som ansvarar för både organisation och direkt förmedling av samhälleliga tjänster till Surreys 1,1 miljon invånare. Utbildningsmöjligheterna för elever med särskilda behov efter 16 års ålder är goda. Beroende på elevens intresse och förmåga kan han eller hon fortsätta i en vanlig skola alternativt särskola eller gå vidare till gymnasiet. Vissa gymnasier har särskilda kurser eller enheter för dessa elever. 5

6 För mer information Se projektets hemsida eller kontakta Ingrid Staflin, projektledare SPECIAL Fyrisvallsgatan 3 A, Uppsala Telefon E-post: Pia Sörås Staflin, projektsamordnare Piro programutveckling AB, Vindhemsgatan 10 A, Uppsala Telefon E-post: Patrizia Giorio, projektledare Italien FormAzione Co&So Network Largo Liverani, 6/7, IT Firenze, Italien Telefon +39 (0) E-post: Vincent O Connell, projektledare, Storbritannien Surrey County Council, County Hall Penrhyn Road, Kingston upon Thames Surrey KT1 2DN, United Kingdom Telefon +44 (0) E-post: 6

7 Projektets målgrupp Projektet och utbildningsmaterialet vänder sig till unga kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning 2. Flera har också andra funktionshinder, vanligt är till exempel en autismspektrumstörning, vilket försvårar socialt samspel och relationer. Alla individer är så olika att det är svårt, och inte heller önskvärt, att tala om dem som en enhetlig grupp. Vi måste hela tiden se dem som enskilda personer med olika behov. Målgruppen kan beskrivas olika beroende på om man ser den ur till exempel psykologiskt eller pedagogiskt perspektiv. Definitionen av lindrig utvecklingsstörning skiljer sig också delvis åt mellan länderna. Vi går inte djupare in på dessa definitioner utan utgår från att de handledare som använder utbildningsmaterialet kan göra en professionell bedömning av i vilket sammanhang materialet kan användas av både de individer och de grupper man arbetar med. Innan arbetet med tjejgruppen på Fyrisskolan i Uppsala satte igång intervjuade skolans kurator och sköterska flickor ur sista årskursen. Deras tankar och funderingar blev sedan en av utgångspunkterna för projektets planering. Intervjuerna syftade till att ta reda på vad flickorna visste om vad det innebär att bli utnyttjad och vilka varningssignaler de känner till vad våld och nolltolerans betyder vad ett övergrepp är Så här berättade flickorna: Utnyttjad kan man bli sexuellt, ekonomiskt, någon lånar saker eller vill att man ska utföra tjänster. Det är oftare tjejer än killar som blir utnyttjade för tjejer vågar inte säga nej. Mest är det killar som utnyttjar tjejerna. Flera av tjejerna har blivit utnyttjade på något vis och tror att man nog kan bli lurad till det flera gånger. Om jag tycker att jag blivit utnyttjad kan jag prata med någon jag litar på, en kompis, syskon, föräldrar. Ibland vill man inte prata om det med någon för det är pinsamt. Man kan bli arg när man kommer på att man blivit utnyttjad men man kan också bli tyst. Det är svårt att säga nej. Om man är en stark person kan man säga nej och då kan man få respekt men det är svårt som sagt. Kanske ska man vara vänlig men bestämd. Varningssignaler kan vara att känna sig rädd eller misstänksam och orolig i magen. Ibland kan man se i förväg om någon tänker bli dum, det syns på kroppen. Då kan jag gå därifrån och se till att inte vara ensam med personen. Ibland vågar jag berätta för andra om vad som hänt, ibland inte. Aggressiva varningssignaler kan vara ansiktsuttryck som att blicken är svart. Kroppen blir stel och spänd. Någon kan knyta nävarna och svära och prata högt. Sexuella varningssignaler är att se upp för smicker, tafsande, övertalning, bli erbjuden pengar eller modelljobb eller sånt. Ibland vet man inte om det är en varningssignal eller smicker. Ett bra sätt att säga nej kan vara att inte skratta. Bra att ta i när man säger nej och tala högt. Man kan till exempel säga att lämnar du mig inte så ringer jag polisen. 2 Att vi använder ordet utvecklingsstörning beror på att det är den officiella beteckning som finns bland annat i lagtexter i Sverige. 7

8 Våld är när man blir slagen till exempel. Det kan också vara knuffningar, lugga håret, hota eller ta hårt i armen. Man blir arg när någon är våldsam och då kan man gå därifrån. Andra saker man kan göra när man blir arg är att slå hårt i något, smälla i dörr, skrika, svära eller stampa. Ibland kan föräldrar få ta till våld, det beror på. Om en pojkvän gör det ska man ta hjälp av någon, till exempel ringa en kompis. En del flickor tror faktiskt att det är deras fel att dom blir slagna. Det är det ju inte men känslan kan finnas. Bra att gå därifrån om det kommer till våld. Nolltolerans vet vi inte vad det är, det har vi inte hört talas om. Övergrepp är något jag inte själv vill. Det kan förhindras om man undviker vissa situationer. Man kan också skrika eller bitas. Prata alltid med någon om det hänt något. Det är ok att prata med någon. Ibland kan man känna på sig innan det sker och ibland inte. Föräldrar och lärare pratar om vilka risker som finns. Olika sätt att säga NEJ på är: en rak höger, käftsmäll, sparkar, gå därifrån. Vissa killar tycks tro att tjejer är leksaker som dom kan behandla hur dom vill. Målgruppen ur italienskt perspektiv Nedan görs en översiktlig beskrivning av den italienska lagstiftningen när det gäller utbildning och funktionshinder. Likaså ges en bild av hur man urskiljer inlärningssvårigheter dit också lindrig utvecklingsstörning räknas. Utbildning och funktionshinder Artikel 2 i lag 53/03 anger grunddragen i det nya formella italienska utbildningssystemet, som är organiserat på följande sätt: Förskola, 3 år (Scuola dell infanzia) Första stadiet (Primo Ciclo) Primärskola, 5 år (Scuola primaria) Sekundärskola, första nivån, 3 år (Scuola secondaria di primo grado) Andra stadiet (Secondo Ciclo) Sekundärskola, andra nivån, 5 år (Sistema dei Licei) eller Yrkesutbildning och yrkesträning, upp till 5 år (Sistema dell instruzione e della formazione professionale) Utöver ovanstående ger lagen möjlighet för elever att byta typ av utbildning under det andra stadiet och också växla mellan dessa båda utbildningssystem. Rätten att få yrkesutbildning för personer med funktionshinder är fastställd i den italienska konstitutionen i artikel 38: personer med utvecklingsstörning och fysiska funktionshinder har rätt till undervisning och yrkesutbildning Lagen 104/92 om funktionshinder fastställer att utbildning är den viktigaste faktorn när det gäller att förbättra och främja möjligheterna till lämpligt arbete för den enskilda eleven. Artikel 17 i lagen föreskriver att särskild yrkesutbildning ska ges studerande som inte kan delta i ordinarie yrkesutbildning, så att de kan få yrkesutbildningscertifikat. Som ett resultat av dessa juridiska åtgärder inkluderas barn och unga med funktionshinder därmed i det vanliga utbildningssystemet i Italien. De har emellertid 8

9 rätt att få en hjälplärare eller förenklade utbildningsprogram om det behövs. Vanligtvis går de flesta över till yrkesskolor med övervägande praktisk undervisning när de når Secondo Ciclo. I Toscana är teoretiska studier och yrkesutbildning integrerade för att elever med funktionshinder ska få möjlighet till utbildningsvägar med målet att de ska kvalificera sig för arbetsmarknaden. I dessa fall går eleverna några dagar i skolan och resten av veckan på yrkesträningskurser. Detta resulterar i utvecklandet av nätverk där skolor, yrkesträningsverksamhet, socialvård, offentliga myndigheter och privata företag tillsammans arbetar för att ge utbildnings- och arbetsmöjligheter samarbete mellan andra stadiets utbildningsformer att eleverna tillägnar sig både sociala och yrkesmässiga färdigheter att eleverna utvecklar både sin självständighet och sitt känslomässiga liv Inlärningssvårigheter Det finns ett stort antal elever med inlärningssvårigheter i Italien. Olika undersökningar och forskning som gjorts de senaste åren pekar på att mer än 20 % av eleverna visar en försening i lärandeprocessen som kräver individuella insatser. Antalet barn och unga med diagnostiserade inlärningssvårigheter som slutar skolan i förtid uppskattas till omkring 40 % (vilket är omkring 1,5 gånger högre än genomsnittligt). Dessa problem inverkar kraftigt på elevernas prestationer genom utbildningssystemets olika stadier och leder ofta till verklig marginalisering. Övergripande kriterier för inlärningssvårigheter kan sammanfattas så här: Perceptions-motoriska problem som kan leda till specifika inlärningssvårigheter som dyslexi, dysgrafi, dysortografi och dyskalkyli. Brist på uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och minnesstörningar, som kan orsaka ojämna prestationsnivåer, dålig minnesförmåga och svårigheter att slutföra till exempel hemläxor. Kognitiva brister som medför långsamhet när det gäller att utföra arbetsuppgifter, otillfredsställande resultat, svårigheter att överföra och tillämpa kunskaper och färdighetsnivåer som ligger långt under klasskamraternas. Talsvårigheter som kan påverka vissa aspekter av både muntlig och skriftlig framställning Problem med kommunikation och social interaktion som i sin tur kan medföra låg självkänsla, oacceptabla attityder och beteenden, en känsla av otillräcklighet när det gäller krav i skolan och en brist på motivation för inlärning. Allmänna inlärningssvårigheter beror normalt på någon form av försenad utveckling, på en begränsad erfarenhetsbakgrund, på låg motivation och inte sällan på de misstag som en del lärare begår när de introducerar skriftspråket för eleverna. Misstag begås ibland även vad gäller de stödåtgärder som vidtas när ett problem uppstått. Dessa stödåtgärder har ofta inte tillräckligt väl specificerade mål de är begränsade till att eleverna gör fler övningar av samma slag och är nästan enbart baserade 9

10 på utantillärning. Ofta kan läraren se förbättringar i början, men möts senare av nedgång i elevens prestationsnivå. Termen specifika inlärningsproblem används för att beskriva en grupp av svårigheter som har med utvecklingen att göra. Problemen är djupt förbundna med perceptions- och språkliga brister som inte tidigt har blivit diagnostiserade. Vi kan där se signifikanta problem med att lära sig läsa, skriva och räkna. Diagnoserna dyslexi, dysgrafi, dysortografi och dyskalkyli ställs utifrån resultat av särskilda läs- skriv- och räknetest. Ibland kan det finnas mer än en svårighet (både läs- och räknesvårigheter till exempel). Självklart har inlärningsstörningar en negativ påverkan på skolresultaten. Dessutom påverkas de dagliga aktiviteter som förutsätter att man kan lära in, skriva och räkna. Förekomsten av sådana svårigheter i skolpopulationen ligger enligt de flesta studier på mellan 2 och 5 %. Som specifika inlärningsstörningar betraktas inte sådana skolproblem som kan uppkomma av andra orsaker som till exempel låg motivation, en torftig hemmiljö, en skola som inte kan klara av sina elevers problem, en felaktig och ineffektiv undervisning och sist men inte minst en utvecklingsstörning. För fördjupning i ämnet och för mer specifik och klinisk information se exempelvis: Psychodynamic Psychiatry in Clinical Practice (4th Edition) Gabbard Glen O. American Psychiatric Publishing, Inc. Utgivningsår: 2005 DSM-IV. The diagnostic and statistical manual of mental disorders Utgiven av: Elsevier Utgivningsår:

11 Målgruppen ur ett engelskt perspektiv 3 I Storbritannien uppfattas ofta termen utvecklingsstörning (learning disability) såsom en beteckning vilken används för att beskriva en enskild aspekt av en hel individ. Nationell hållning och praxis betonar att en sådan beteckning inte fångar in mer än en del av en individs hela livssituation. Termen utvecklingsstörning uppfattas i sig själv som stötande och inlärningssvårighet (learning difficulty) föredras ofta av dem som den avser att beskriva. Betoning läggs alltmer vid en personcentrerad hållning som framhäver individens val, frihet och oberoende genom stöd. Detta är en social modell i motsats till en medicinsk där man planerar åtgärder utifrån en medicinsk diagnos snarare än att se till helheten av individens behov, önskningar och ambitioner. Erkännandet av vikten av social integrering och inkludering ökar och högre prioritet än tidigare ges nu åt frågan om hur man bäst ger maximala möjligheter kring föräldraskap, utbildning och lärande, tillgänglighet till hälso- och vårdmöjligheter samt anställning. Allt detta är uttryck för en önskan att försäkra sig om att allt som händer i en utvecklingsstörd persons liv involverar dem på ett meningsfullt sätt. Detta är sammanfattat i formuleringen nothing about us without us (ungefär tala inte om oss utan med oss vilket syftar på att inga politiska beslut ska fattas utan att den grupp beslutet berör har blivit direkt tillfrågade). Denna formulering är också en central grundsats i den brittiska regeringens policydokument Valuing People Now. Det finns olika sätt att definiera och klassificera utvecklingsstörning, men alla är omdebatterade och det finns ingen verklig samstämmighet om vilket som fungerar bäst. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar utvecklingsstörning som ett tillstånd av hämmad eller ofullständig utveckling av sinnet (förståndet). Vad som står klart är att vad vi försöker beskriva är en diagnos snarare än en sjukdom. Utvecklingsstörning är varken en fysisk eller psykisk sjukdom och det finns ingen känd behandling. Att komma fram till en bedömning och diagnos görs på olika sätt, ofta genom att mäta den intellektuella försvagningen, ibland genom att bedöma personens funktionella kapacitet. I det första fallet är IQ det vanligaste måttet. En person som t ex har ett IQ resultat mellan 50 och 70 bedöms ofta ha en lindrig utvecklingsstörning. Ett IQ resultat mellan 35 och 50 ger diagnosen måttlig utvecklingsstörning. Vid en funktionsbedömning tittar man ofta på individens sociala och kommunikativa förmåga såväl som på deras förmåga och möjlighet att värna om den egna säkerheten. Detta är en mer social typ av diagnosmodell som försöker ta hänsyn till en hel rad relevanta faktorer. Klassifikationer är komplexa och svåra och avgränsningen mellan till exempel lindrig och måttlig utvecklingsstörning kan vara svår att göra. Utbildningsväsendet i Storbritannien är utformat för att ge alla möjlighet till utbildning. Med en så hög korrelation mellan utvecklingsstörning och kommu- 3 Märk: delar av materialet i denna avdelning har hämtats från dokument som har producerats av The British Institute for Learning Disability (BILD). Ansvaret för innehållet ligger emellertid hos SPECIAL:s projektteam. 11

12 nikationssvårigheter är det en uppenbar utmaning att garantera att barn och ungdomar med utvecklingsstörning ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och ta del av alla delar av skollivet. Delvis har man insett detta när man också tillhandahållit tal- och språkterapibehandling inom skolväsendet likaväl som inom vården. Barn och ungdomar med utvecklingsstörning tillåts i ökande utsträckning att gå i vanliga skolor som en del i inkluderingspolicyn. I andra fall går elever som är 5 19 år gamla i specialskolor skolor som är anpassade till att sörja särskilt för funktionshindrade barns och ungdomars behov. I båda fallen finns en policy som gör det möjligt för dem att fortsätta sin utbildning vid further education colleges efter att de avslutad skolgång. Det är viktigt att inse att vanliga skolor och specialskolor alltmer samarbetar och att det är nte ovanligt att ett barn tillbringar en del av veckan i en skolform och en del i en annan. Eleverna kan också gå över från en skolform till en annan vid olika tidpunkter. Den allmänna skolgången i Storbritannien börjar vid fem års ålder och fortsätter till 11 års ålder inom den s k primary sector. Den s k secondary sector tillhandahåller utbildning från 11 till 16 års ålder (den tidigaste lagliga ålder vid vilken man kan sluta skolan) eller till 18 års ålder. Om man går i specialskola tillhandahålls utbildning till 19 års ålder. Vidare studier är möjliga från 16 år och uppåt och dessa kan vara yrkesinriktade, teoretiska eller som ofta en blandning av båda. Processen med att stödja en ung människa med utvecklingsstörning att gå över från skolan och till vidare (eller högre) utbildning brukar kallas övergång (transition). En övergångsplan sammanställs när eleven är 14 år gammal. Eleven, liksom skolan och yrkesvägledaren ska vara involverade i och bidra till planen. I många fall har skolor och colleges utvecklat ett samarbete för att underlätta processen. Så kallade colleges med högre utbildning erbjuder ofta speciell hjälp eller utrustning så att elever med utvecklingsstörning kan delta i allmänna kurser. I andra fall erbjuder colleges speciella kurser eller har särskilda enheter inom sin organisation som är särskilt anpassade för att möta behoven hos unga människor med utvecklingsstörning. Särskilt stöd till barn och unga finns från tidig ålder i både vanliga skolor och specialskolor. Sådana elever har ofta identifierats som att ha särskilda behov (Special Educational Needs, SEN) vilket baserats på problem med kommunikation och språk, uppfattningsförmåga och inlärning, beteende- och känslomässig utveckling såväl som fysiska och medicinska problem. I många fall skrivs dessa särskilda behov ner i något som kallas Statement. Ett statement är resultatet av en bedömningsprocess och fastställer den hjälp en individuell elev ska få. Det tar upp elevens särskilda behov och de hjälpmedel som behövs för att möta behoven. Det förklarar också hur hjälpen ska ges och utvärderas, liksom behov som inte i sig själv rör utbildningen till exempel resor eller fysioterapi. 12

13 Målgruppen ur svenskt perspektiv Enligt den svenska skollagen har alla barn och ungdomar rätt till utbildning i form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Denna utbildning kan vid behov fås inom skolformen särskola. Grundskolan är en obligatorisk skolform som består av nio läsår. Den obligatoriska särskolan omfattar två parallella skolformer, grundsärskolan och träningsskolan. Eleverna har rätt till ett frivilligt tionde skolår för att bredda eller fördjupa sina kunskaper. Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan har rätt till en treårig gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningen ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Gymnasieskolan erbjuder nationella, specialutformade eller individuella program. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform som ungdomar med en utvecklingsstörning kan välja efter avslutad grundsärskola eller träningsskola. Gymnasiesärskolan erbjuder nationella, specialutformade och individuella program. Det finns åtta nationella program. För de elever som inte kan eller vill gå på ett nationellt program finns två individuella program. De olika programmen är främst inriktade på yrkesförberedelser. I Skolverkets allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan står följande 4 : För att ta emot en elev i särskolan måste en bedömning göras att eleven inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning eller vad skollagen därmed jämställer. Detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av eleven. Bedömningen bör utgå från såväl testresultat som från elevens sätt att fungera och utvecklas i sin lärmiljö och i umgänget med andra elever. Det är väsentligt att alla aspekter som vägs in i bedömningen utreds. Helhetsbedömningen bör utgå från elevens bästa sett på kort och lång sikt. Den bör normalt grunda sig på: Den tidigare kunskap som finns om eleven Hemmets och skolans iakttagelser av eleven Utvärdering av de stödåtgärder som prövats samt De nödvändiga utredningar en helhetsbedömning förutsätter Beträffande elever med annan kulturell och språklig bakgrund bör extra uppmärksamhet ägnas förutsättningarna för en korrekt bedömning. Testresultat bör tolkas med försiktighet då testinstrument inte är kulturellt neutrala och därför riskerar att ge missvisande resultat. Risk föreligger också för att elevens språkfärdigheter mäts och inte dess kognitiva förmåga. För att göra en korrekt helhetsbedömning måste en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning göras. För att tillhöra särskolan räknar man med att eleven har ett IQ-värde under Skolverkets allmänna råd om rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan publicerade i SKOLFS 2001:23 13

14 Vår erfarenhet är att medvetenheten om den egna utvecklingsstörningen varierar hos målgruppen. Många är medvetna om varför de behövt gå i särskild skola och behöver mer hjälp än andra. De kan känna trygghet med sitt handikapp men kan ändå behöva stöd för att bygga upp en positiv självbild och lära sig att sätta gränser. Andra har ofta frågor och funderingar om varför de inte är som andra ungdomar och varför de fått sitt handikapp. Många av dem har haft det svårt under sin skoltid med en känsla av utanförskap. De har använt mycket energi till att försöka dölja sina svårigheter. De unga kvinnorna har ofta svårt att ta in information att bearbeta och sortera intryck och erfarenheter att göra val att omsätta kunskaper i praktiken med abstrakt tänkande med distans till andra människor att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk De riskerar oftare än andra att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel att utsättas för sexuellt våld, utnyttjande och sexuellt ofredande att bli hotade, slagna, jagade och instängda mot sin vilja att i högre utsträckning bli slagna i hemmet De har problem med att återge vad de utsatts för när de möter rättsväsendet, sociala myndigheter och andra institutioner och blir därför ofta inte trodda på grund av kognitiva begränsningar svårigheter att tolka om en situation eller relation är farlig brister i jagfunktioner brister i tidig anknytning auktoritetsrespekt För att bli trygg som individ behöver man tro på sig själv. Att stärka sin självkänsla är oerhört viktigt för denna grupp, så att de vågar säga ja och nej när det känns rätt att göra det. De behöver träna sig på att tänka efter, ta ställning och våga framföra sina egna uppfattningar. De behöver lära sig att lita på sin egen magkänsla och kunna acceptera ett ja eller nej från någon annan, lika väl som att kunna läsa av kroppsspråk. En starkare självkänsla och ökad förmåga att känna igen risksituationer och kunna hantera dessa bidrar till att minska risken att utsättas för övergrepp. 14

15 Handledningens användningsområde Denna handledning vänder sig till alla som vill starta en samtalsgrupp för unga kvinnor som har en lindrig utvecklingsstörning, där de kan tala fritt och utvecklas tillsammans, särskilt kring frågor om integritet, känslor och värderingar. Materialet är tänkt att kunna användas både inom och utanför skolväsendet. Webbplatsen kan användas fristående men bäst resultat tror vi man når om den får ingå som en senare del av övningarna i en samtalsgrupp när gruppmedlemmarna känner sig trygga med varandra. Goda råd kring hur man startar en samtalsgrupp och bra exempel på övningar finns bland annat i Katrin Byréus bok Bella, Grus och Glitter 2 - för tjejgrupper, KSAN

16 Respect4me å webbplatsen får man möta tre unga kvinnor: PMade leine från Sverige, Maria från Italien och Jasmine från Storbritannien. Användaren får följa några händelser i deras liv för att sedan försöka sätta sig in i vilket som är det bästa handlingsalternativet utifrån de situationer som uppstår. Användaren får också se konsekvenserna av sina val och kan ta del av andra ungdomars åsikter om hur man bör bete sig för att inte råka illa ut. Webbplatsen, som är fri för alla att använda, är tänkt att fungera både för enskild användning och som utgångspunkt för gruppövningar. Webbmaterialets bakgrund Materialet baserar sig på de risksituationer som elever och personal i Uppsala och Florens identifierat inom projektets ram. Utgångspunkten för arbetet har varit frågor som: Hur är man rädd om sig? När ska man säga nej och när ska man säga ja? Hur ska man skydda sig mot oönskade/riskfyllda situationer? Om någon gör något som är fel, vem ska man då prata med? Vad är bra/dåliga situationer, farliga/trygga platser, goda/onda människor? Vad är sexuella trakasserier, utnyttjande, övergrepp? Nyckelord i arbetet har varit: Att slå vakt om självkänslan genom att betona vikten av att hävda sin personliga integritet, att acceptera sig själv, att ta ansvar för sitt handlande och att skapa goda relationer. Vikten av gränssättning och förståelse för vad som anses som normalt beteende. Olika sätt att stärka flickornas nätverk 16

17 Webbplatsen är utformad för projektets målgrupp flickor med lindrig utvecklingsstörning. Vi har dock valt att inte ange detta där eftersom vår erfarenhet är att de som har en utvecklingsstörning ofta inte vill ta till sig material de upplever som specialanpassat för dem. Det är också en fördel att materialet kan användas även av andra. Vi har valt situationer som vi uppfattar att många av de flickor projektet vänder sig till kan hamna i. Det finns en stor spännvidd inom målgruppen vad gäller socioekonomisk och kulturell bakgrund. Sådana faktorer kan ibland spela en större roll än själva utvecklingsstörningen. I vissa kombinationer gör det flickorna extra utsatta. Det är viktigt att de flickor som inte känner igen sig i vissa av de situationer som visas på webbplatsen inte upplever det som om omgivningen förväntar sig att de ska göra det. De flickor som hamnat i mer riskfyllda situationer än de som visas ska också kunna få stöd i hanteringen av detta. Här är gruppsamtal ett viktigt komplement till webbplatsen. I gruppen kan fördjupade diskussioner föras om de situationer webbplatsen tar upp och fakta kan tillföras. Som alltid är det viktigt att nivån anpassas till gruppens mognad och deltagarnas erfarenheter. 17

18 Hur man använder webbplatsen Respect 4 Me är en interaktiv webbplats som unga kvinnor kan använda för få hjälp att tänka igenom hur man kan bete sig på ett säkrare sätt i det dagliga livet. På webbplatsen finns 15 berättelser som ungdomarna kan följa. Berättelserna behandlar situationer som Att gå på fest Att träffa en kille som man chattat med på Internet En främling kommer fram och börjar prata Trakasserier på arbetsplatsen Syftet med berättelserna är att hjälpa ungdomar att fundera kring vilka val de själva skulle göra i sådana situationer. Varje berättelse består av fyra korta filmer. Den första filmen är inledningen. Den beskriver situationen och leder fram till valsituationen. Sedan kan man se tre olika sätt som skådespelerskan i filmen hanterar situationen på. (I en berättelse finns det bara två alternativ). Man kan titta på alla tre alternativen och sedan bestämma sig för vilket man tycker är bäst. Tanken är att uppmuntra ungdomar att göra sina egna val och sedan diskutera dessa med andra jämnåriga och sin lärare eller handledare. Att få diskutera är ytterligare ett sätt att reflektera över sina val. Det finns också en film med titeln Åsikter för varje berättelse. Det är ännu en kort film där två eller tre ungdomar ger sin syn på vad de skulle göra i den aktuella situationen. Att titta på filmen Åsikter kan vara ett stöd för ungdomarna att bestämma sig för vilket alternativ de tycker är bäst. Det är viktigt att den som använder webbplatsen skriver ned vilka alternativ hon tycker är bäst för varje berättelse. För att underlätta det har vi gjort ett svarsformulär som kan skrivas ut från webbplatsen. Sida 1 18

19 Introduktionen När du först kommer till visas introduktionen. I början av introduktionen kan du välja vilket språk du vill höra den på. Välj språk genom att klicka på Sveriges, Storbritanniens eller Italiens flagga. Du har också möjlighet att hoppa över introduktionen om du till exempel har sett den tidigare. Om du väljer svenska som språk får du se den svenska versionen av introduktionen. Den visar Madeleine vid flygplatsen på väg till en Daphne-konferens i Bryssel. Om du väljer engelska visas Jasmine vid flygplatsen i stället, och om du väljer italienska får du se Maria vid flygplatsen. Sida 2 Animeringen visar sedan hur Madeleine, Jasmine och Maria möts på Daphne-konferensen i Bryssel. De bestämmer sig för att göra en webbplats om sig själva och några svåra situationer som de har hamnat i. Tjejerna väljer att använda film för att berätta historierna. De väljer också skådespelerskor som liknar dem själva och som ska spela dem i berättelserna. De tycker att det är viktigt att andra unga kvinnor också tänker igenom de här situationerna och vilket som kan vara det bästa sättet att hantera dem på. Efter introduktionen, eller efter att ha valt att hoppa över introduktionen, blir du ombedd att välja vilket språk du vill använda själva webbplatsen på. Klicka på flaggorna för att välja språk. Du kan välja mellan svenska, italienska eller engelska. 19

20 Startsidan Högst upp på startsidan finns de gråa knapparna som man använder för att navigera på webbplatsen Hem - den här knappen tar dig tillbaka till webbplatsens startsida. Startsidan återställer berättelserna till berättelse 1. Instruktioner - den här knappen tar dig till ett pdf-dokument med instruktioner för hur man använder webbplatsen. Instruktionerna ingår även i handledningen för personal men kan här skrivas ut separat. Svarsformulär - den här knappen leder till ett pdf-dokument med ett svarsformulär som kan skrivas ut. Där fyller användaren i sina val för de olika situationerna. Berättelser - denna knapp tar dig till en sida där du kan välja vilken berättelse du vill se. Du har till exempel kanske redan sett berättelse 1 till 6 och vill börja med berättelse 7 i stället. Träffa tjejerna - den här knappen leder till en sida med en bild av de tre tecknade huvudpersonerna. Här kan du få reda på mer om Jasmine, Maria och Madeleine genom att klicka på dem och bläddra i deras scrapbooks. Handledning - den här knappen tar dig till utbildningsmaterialets handledning för lärare och andra handledare. I handledningen finns ytterligare förslag till övningar kring berättelserna. Här finns också information om projektet SPECIAL. Råd och stöd - den här knappen tar dig till en sida med länkar till andra användbara webbplatser för ungdomar. Där man kan få svar på frågor och hjälp med vem man kan prata med om man har råkat ut för något som känns jobbigt. Flaggorna för de tre språken visas på startsidan. Du kan klicka på en flagga för att byta språk på webbplatsen. Byter du språk så ändras texten på webbplatsen och ljudspåren i berättelserna till det språk du valt. Sida 3 20

Hur man använder webbplatsen

Hur man använder webbplatsen Hur man använder webbplatsen Respect 4 Me är en interaktiv webbplats som unga kvinnor kan använda för få hjälp att tänka igenom hur man kan bete sig på ett säkrare sätt i det dagliga livet. www.respect4me.org

Läs mer

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka barn som har rätt att gå där. Ytterligare information

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan i Åstorps kommun Inledning

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv

Medicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och

Läs mer

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Vällingklockan/Ekorrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och dygnet runt verksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan 120419 Dessa rutiner kommer att revideras när nya riktlinjer för mottagande till grundsärskolan kommer (planerat till hösten 2012). 2012-04-19

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Barn- och ungdomsutbildning Särskolan

Barn- och ungdomsutbildning Särskolan Foto: Marco Gustafsson / Pressens Bild Detta är vad lärande innebär. Man förstår plötsligt något som man har förstått hela sitt liv, fast på ett nytt sätt. Doris Lessing, 1919 Barn- och ungdomsutbildning

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Pedagogisk omsorg, förskola Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Grundsärskola och gymnasiesärskolan Grundsärskolan består av nio årskurser. Varje läsår är uppdelat i två terminer, en höst- och en vårtermin. I Sverige

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP

ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Engelns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

GÖTEBORG 16 mars 2011

GÖTEBORG 16 mars 2011 GÖTEBORG 16 mars 2011 Birgitta Gladh Carlsson sekreterare i Den framtida gymnasiesärskolan - en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning SOU 2011:8 Utredningens uppdrag i korthet Gymnasial

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Waldorfförskolan Lilla Ellen Keys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Waldorfförskolan Lilla Ellen Keys plan mot diskriminering och kränkande behandling Waldorfförskolan Lilla Ellen Keys plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Waldorfförskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Waldorfförskola

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Visionens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Visionens plan mot diskriminering och kränkande behandling Visionens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsform som omfattas av planen. Förskola. Ansvariga för planen. Förskolecheferna är ansvariga för att en plan

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Vägledning vid samtal

Vägledning vid samtal Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan

Läs mer

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2014-09-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Blåklinten Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 KIL1000, v1.1, 2014-01-31

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solgårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Förskolechef Erja Svensson Vår vision:

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Sagobackens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan a för planen Helen Peterson Vår vision På vår förskola ska alla

Läs mer