Trollhättans kommun i februari Gert-Inge Andersson Kommunstyrelsens ordförande Trollhättans kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trollhättans kommun i februari 2000. Gert-Inge Andersson Kommunstyrelsens ordförande Trollhättans kommun"

Transkript

1

2 2 FÖRORD I dagens samhälle får friluftsliv i olika former en allt större betydelse för människors välbefinnande. Fler människor boende i tätorter, i kombination med förändrade arbetsuppgifter och en ökad fritid, är faktorer som leder till att behovet av friluftsområden ökar. Förutsättningarna för friluftsliv är en fråga som värderats upp under senare år. För många människor innebär tillgång och närhet till natur en avgörande komponent i begreppet livskvalité. Friluftslivet kan på så sätt bli en faktor att ta med i beräkningen både vad gäller turism, i människors val av bostadsort och vid företagsetableringar. Samtidigt blir friluftsområden ibland intressanta för andra ändamål som t ex bostäder, industrier, kommunikationer och skogsbruk. Här har områden för närrekreation fått stå tillbaka för andra intressen. En anledning till detta är att det inte alltid är uppenbart vilka områden som utnyttjas för friluftsliv, eftersom dessa oftast saknar stora anläggningar. I samband med arbetet med översiktsplan för Trollhättan kommun 1989 gavs dåvarande kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en friluftsplan. Avsikten var att planen skulle utgöra ett underlag till översiktsplanen men också vara ett eget dokument som stöd i den kommunala planeringen och för kultur- och fritidsförvaltningens arbete med friluftsfrågor. Parallellt och samordnat med friluftsplanen har under kommunstyrelsens ansvar tagits fram en naturvårdsplan och ett kulturmiljöprogram. Dessa tre planer och program kompletterar varandra och ger tillsammans en mycket god samlad kunskap om kommunens natur-, kultur- och friluftsvärden vilket är av stor betydelse för den framtida hanteringen av natur-, kultur- och friluftsmiljön. Denna plan är en revidering av friluftsplanen som var färdig hösten En genomgång och anpassning har gjorts av aktiviteter, områden och lagar/förordningar utifrån nuvarande förhållanden. Friluftsplanen skall i första hand beskriva och avgränsa områden av mycket stort värde för friluftslivet. Den kan på så vis utgöra beslutsunderlag i de fall friluftslivet ställs mot andra intressen. Friluftsplanen skall också skissera olika åtgärder för skötsel och bevarande av dessa områden. Planen kommer senare att kompletterats med ett åtgärdsprogram. Friluftsplanen tar under rubriken rekommendationer för bevarande och utveckling av friluftslivet upp en rad förslag/idéer till förändringar eller åtgärder, samt i vissa fall behov av skydd. Sammantaget blir denna lista lång och alla förslag kan självklart inte av både ekonomiska och andra skäl realiseras i dagsläget. Likväl fyller listan en funktion som idébank. Flera förvaltningar är dessutom berörda och en ingående dialog krävs för att med idébanken som utgångspunkt, slutgiltigt komma fram till de mest angelägna åtgärderna i ett åtgärdsprogram. Åtgärder som kostnadsberäknas, ansvarsfördelas och kopplas till den ordinarie MRP-processen. I denna process sker de avvägningar och prioriteringar som varje nämnd har att besluta om. Med en friluftsplan som kontinuerligt revideras och ett åtgärdsprogram som förankras på detta sätt bedömer vi att arbetet med friluftslivsfrågorna i kommunen bedrivs på ett bra sätt i riktning med det övergripande målet. 2

3 3 Grundmaterialet för friluftsplanen från 1990 har tagits fram av Naturcentrum genom Jonas Stenström. Revideringen har gjorts av KUB-förvaltningen i samarbete med Miljökontoret. Gruppen har bestått av Dan-Eric Bohm, Birgitta Åkerlund och Benny Wising samt Jörgen Olsson. Dessutom har ett stort antal människor, allmänt intresserade eller aktiva i föreningar inom kommunen, bidragit med värdefulla upplysningar och synpunkter. Trollhättans kommun i februari 2000 Gert-Inge Andersson Kommunstyrelsens ordförande Trollhättans kommun 3

4 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 4 UPPLÄGGNING AV PLANEN 7 SAMMANFATTNING 8 DEL 1:KOMMUNAL MÅLSÄTTNING FÖR FRILUFTSLIV 10 DEL 2:FRILUFTSLIV ALLMÄNT 12 VAD ÄR FRILUFTSLIV? 12 FRITIDSVANOR 13 FRILUFTSLIVETS KOSTNADER 14 ANLÄGGNINGAR ELLER VÅRD AV DEN FRIA NATUREN? 15 FRILUFTSOMRÅDET 16 KONFLIKTER Bebyggelse Vägar, industrier, soptippar m m Vattenregleringar Skogsbruk Terrängfordon Naturvård Markägare och bofasta Känslomässiga konflikter DEL 3: FRILUFTSAKTIVITETER I TROLLHÄTTANS KOMMUN Promenader 22 Strövtåg och vandring 25 Terränglöpning 27 Skidåkning 29 Friluftsbad 30 Sportfiske 31 Båtliv 33 Paddling 34 Skridsko 34 Jakt 35 Cykling 35 Orientering 36 Terrängridning

5 5 DEL 4: FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS KOMMUN 38 URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR AV OMRÅDEN 40 FÖRKLARINGAR OCH BESKRIVNINGAR 41 MYCKET VÄRDEFULLA FRILUFTSOMRÅDEN I TROLLHÄTTANS KOM- MUN ENLIGT MILJÖBALKEN 3: ÖRESJÖ LANDSKAPET - NORDOST OM ÖRESJÖ LADKASEN - ÄNGENS GÅRD - BRANDSBO - ÖRESJÖ GÖTA ÄLV MED OMGIVNINGAR BJÖRNDALSTERRÄNGEN HÄLLTORP - STRÖMSLUNDSPARKEN BJÖRNDALSRAVINEN SKOGSHÖJDSPARKEN HULTSJÖN KARLSBERG KNORRETORPET - KÄLLSTORP KÄLLSTORPSPARKEN MALÖGA FUKTHED SANDHEM TUNHEMSSLÄTTEN OCH HULLSJÖN HJORTMOSSEPARKEN HÅJUM - KLOCKAREPARKEN LANTMANNAPARKEN KRONOGÅRDEN - KARLSTORP - CENTRUM LEXTORPSPARKEN ERIKSRO - MYRTUVE - SYLTEPARKEN LEXTORP RYRPARKEN RYRBÄCKEN SLÄTTHULT TORPA - STENRÖSET LIPEREDSOMRÅDET SLUMPÅN VID SJUNTORPS FABRIKER TREHÖRNINGEN - SJÖLANDASJÖN RÖDJAN - ÖSTERÄNGEN TALLMO - SKOGSBOSJÖN GRAVLÅNGEN - KALLTORPSSJÖN ÅLSTADNÄSET - KALLTORP NYCKELBY LUNNE VÅGSJÖN SJÖKULLESJÖN VANDERYDVATTNET FINNEVIKEN - FINNEVIKSNÄSET 108 5

6 6 39. KARSTADVIK DALENS DAMM HEDESKOGEN - ÅSAKA HED ÅSEVI - ÅSAKA IDROTTSPLATS OSCARSHOV - NORRA BJÖRKE HUNNEBERGS BRANTER SLUMPÅN MED TILLFLÖDEN 116 REFERENSER 118 KARTOR - LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Bilaga 6

7 7 UPPLÄGGNING AV PLANEN Del 1 Planen inleds med en målsättning för friluftsliv i kommunen. Denna syftar till att tillgodose kommuninnevånarnas behov av ett rikt och varierat friluftsliv. Målsättningen bör ligga till grund för kommande kommunala beslut som påverkar friluftslivet. Den är speciellt användbar för att pröva om friluftslivets intressen blir tillgodosedda vid byggande av nya bostadsområden. Del 2 Efter målsättningen följer en inledning som tar upp människors fritidsvanor i allmänhet och frågor som rör friluftslivet i synnerhet. Detta inledande avsnitt går igenom fakta och principer, som ligger till grund för rekommendationer för bevarande och utveckling av friluftslivet. Del 2 är också grundläggande för arbetet med ett framtida åtgärdsprogram. Del 3 Det tredje avsnittet i denna friluftsplan beskriver friluftslivet i Trollhättan med utgångspunkt från respektive friluftsaktivitet. Detta avsnitt redovisar också rekommendationer för bevarande och utveckling av friluftslivet. Del 4 Det fjärde och största avsnittet behandlar särskilt viktiga friluftsområden i Trollhättans kommun. De områden som anges skall ses som friluftsområden enligt miljöbalken 3:6. Dessa områden "skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada natur- eller kulturmiljön". Här finns också för varje område rekommendationer för bevarande och utveckling av friluftslivet. För de områden där denna rubrik inte redovisas föreslås inga åtgärder. Bilaga: Kartor - Lagar och förordningar Planen är kompletterad med kartor för friluftsaktiviteter och för de områden som redovisas i del 4. Bilagan innehåller även de lagar och förordningar som friluftsplanen hänvisar till. Åtgärdsprogram Denna friluftsplan innehåller inte något åtgärdsprogram. Avsikten är att återkomma med detta efter det att friluftsplanen är antagen. Friluftsplanen tar under rubriken rekommendationer för bevarande och utveckling av friluftslivet upp en rad förslag/idéer till förändringar eller åtgärder, samt i vissa fall behov av skydd. Sammantaget blir denna lista lång och alla förslag kan självklart inte av både ekonomiska och andra skäl realiseras i dagsläget. Likväl fyller listan en funktion som idébank. Dessutom är flera förvaltningar berörda och en ingående dialog krävs för att med idébanken som utgångspunkt, slutgiltigt komma fram till de mest angelägna åtgärderna i ett åtgärdsprogram. Åtgärder som kostnadsberäknas, ansvarsfördelas och kopplas till den ordinarie MRP-processen. I denna process sker de avvägningar och prioriteringar som varje nämnd har att besluta om. Med en friluftsplan som kontinuerligt revideras och ett åtgärdsprogram som förankras på detta sätt bedömer vi att arbetet med friluftslivsfrågorna i kommunen bedrivs på ett bra sätt i riktning med det övergripande målet. 7

8 8 SAMMANFATTNING FRILUFTSOMRÅDEN I KOMMUNEN Trollhättans kommun har god tillgång till friluftsområden. Inte minst runt Trollhättans tätort, finns flera områden med mycket stora kvalitéer. Göta älv, ett område av riksintresse för friluftslivet, flyter som en pulsåder genom tätorten. Älven och dess omgivningar är mycket välutnyttjade, och har sådana kvalitéer att för några områden är ett kommunalt förordnande enligt miljöbalken aktuellt. Tätortsnära natur Runt Trollhättans tätort finns flera stora friluftsområden, som är betydelsefulla för strövtåg, utflykter och motion. Dessa friluftsområden runt tätorten täcker en yta, som i viss mån påminner om ett oregelbundet "kors". Armarna i detta "kors" utgörs av: Mot norr: Björndalsterrängen - Hultsjön Mot öster: Sandhem - Tunhemsslätten Mot väster: Åkerström - Öresjö Mot sydväst: Slätthult - Torpa Runt de mindre tätorterna finns flera viktiga friluftsområden. Framförallt skall områdena vid Trehörningen och runt Liperedsjöarna vid Sjuntorp framhållas. Dessa områden är betydelse-fulla för människor från hela kommunen. Bostadsnära natur I Trollhättans tätort finns dessutom ett stort antal mindre promenadområden, som i många fall hänger ihop likt ett "nätverk". Många av dessa är vidare anslutna till de större friluftsområden som beskrivs ovan. Att områdena hänger ihop på detta sätt är synnerligen värdefullt, för att möjliggöra längre promenader och strövtåg i en ostörd miljö. De nordöstra stadsdelarna, framförallt runt Stavre och Dannebacken har dock brist på lämpliga promenadområden inom rimliga avstånd. I anslutning till de andra tätorterna finns mindre friluftsområden för promenader och motion. dessa tätorter ligger dock oftast "nära naturen" varför behovet av att avsätta speciella friluftsområden inte är lika stort som för Trollhättans tätort. I de fall omgivningarna utgörs av jordbruksmark där möjligheterna till friluftsliv är begränsade ökar vikten av att näraliggande skogsområden bevaras. Sjöar och vattendrag Kommunens sjöar och vattendrag är av stor betydelse för bad, fiske och båtliv. I jämförelse med andra kommuner har Trollhättan få sjöar, men de som finns är stora, har bra vatten-kvalitet och ger goda förutsättningar för friluftsliv. De viktigaste sjöarna och vattendragen är Göta älv, Slumpån med tillflöden, Vanderydvattnet, Gravlången, Liperedsjöarna, Trehör-ningen och Öresjö. Utflyktsmål Runt om i kommunen och i dess närmaste omgivningar finns dessutom ett antal större och mindre områden med speciella kvalitéer av värde för friluftslivet. Här skall framförallt framhållas det unika friluftsområdet på Hunneberg. Detta är inte bara betydelsefullt för Trollhättebor, utan för människor från hela landet. 8

9 9 Sammanfattningsvis kan sägas att kommunen i dagsläget har mycket goda förutsättningar för friluftsliv. Detta är viktigt, i första hand för att Trollhättan skall vara en trevlig kommun att bo i, men också för att Trollhättan skall vara attraktivt för turister. Det är därför av synnerligen stor vikt att bevara värdet på de friluftsområden, som finns i kommunen. KONFLIKTER Bebyggelse Vid en framtida expansion av Trollhättan kommer trycket på befintliga friluftsområden att öka som en följd av det större antalet invånare. Samtidigt innebär utbyggnadsplaner ibland att stora ytor friluftsmark tas i anspråk. T ex kommer delar av planerna för utbyggnaden väster om älven att påverka friluftsområdena. Avvägningar är gjorda i Översiktsplanen för Trollhättans kommun, och konflikterna är lösta översiktligt. Nu återstår hur detaljerna skall utformas. Nya bostadsområden bör planeras så att det finns tillgång till friluftsmark i bostädernas närhet. Närheten är en viktig faktor för en god boendemiljö. Produktionsinriktat skogsbruk I flera friluftsområden bedrivs ett produktionsinriktat skogsbruk. Stora arealer med kalhyggen och planteringar i olika åldersklasser kan helt spoliera områdenas värde för friluftslivet. En förutsättning för att de skogsområden som anges i friluftsplanen skall behålla sitt värde är att skogsbruket bedrivs med hänsyn till friluftslivet. För de kommunalt ägda skogarna finns därför upprättat en naturvårdsanpassad skogsbruksplan. En skötselplan som innebär att skogen sköts och brukas med betydligt större hänsyn tagna till naturvård och friluftsliv än vad som sker vid produktionsinriktat skogsbruk. Vattenregleringar De flesta av kommunens sjöar är reglerade. Det gäller t ex Trehörningen, Gravlången och sjöarna i Liperedsområdet. Vid kraftiga vattenregleringar av dessa sjöar påverkas friluftslivet i mycket negativ riktning. Vägar I och kring Trollhättans tätort kommer vägutbyggnader att påverka olika friluftsområden. Den nya sträckningen av Rv 45 över Nyckelberget kommer att innebära ingrepp i Slätthults friluftsområde. Järnväg Utbyggnaden av Bergslagsbanan till dubbelspår och anpassning för sk snabbtåg innebär att ett antal friluftsområden påverkas. Sträckningen kommer att påverka friluftsområdena vid Vågsjön och Sjökullesjön i olika grad. För Knorren och Björndalen innebär den nya sträckningen en bättre tillgänglighet. 9

10 10 DEL 1: KOMMUNAL MÅLSÄTTNING FÖR FRILUFTS- LIV Följande målsättning bör ligga till grund för kommunala beslut som påverkar friluftslivet. Den är speciellt användbar för att pröva om friluftslivets intressen blir tillgodosedda vid byggandet av nya bostadsområden, eller vid andra ingrepp som berör friluftsområden. Friluftsplanen som helhet utgör en konkretisering av vad målsättningen innebär i praktisk verklighet ÖVERGRIPANDE MÅL KOMMUNEN SKALL MEDVERKA TILL ATT TILLGODOSE KOMMUNINNEVÅNARNAS BEHOV AV ETT RIKT OCH VARIERAT FRILUFTSLIV, SAMT STIMULERA TILL ETT ÖKAT FRILUFTSUTÖVANDE 10

11 11 DET ÖVERGRIPANDE MÅLET KAN UPPNÅS GENOM ATT FÖL- JANDE TYPER AV OMRÅDEN BEVARAS: 1 Bostadsnära natur (promenadområde) Inom ett avstånd av högst 500 m från bostaden skall finnas ett naturområde som bör kunna vara minst 20 hektar (gränsvärde 10 hektar). Området skall vara väl tillgängligt och kunna nås till fots utan hindrande barriärer. Området skall rymma minst 1 km promenadoch motionsspår, som skall vara anpassade för äldre, handikappade och barnvagnar. De bostadsnära naturområdena är också betydelsefulla för skolornas undervisning och som utflyktsmål för förskolor. Vid planering av nya bostadsområden skall man eftersträva att de bostadsnära naturområdena har vidare kontakt med större friluftsområden. 2 Tätortsnära natur (stadens friluftsmark) På ett avstånd av högst 2,5-3 km från bostaden skall finnas ett större sammanhängande naturområde. Området skall vara väl tillgängligt och kunna nås med kollektiva transportmedel. Det skall tillgodose olika önskemål med avseende på friluftsupplevelser och aktiviteter. Därför skall finnas såväl tillrättalagda delar med parkvägar, motionsspår och friluftsanläggningar, som mera orörda delar. Delar av området skall vara anpassat för äldre, handikappade och barnvagnar. 3 Områden med speciella kvalitéer Områden med speciella kvalitéer av betydelse för friluftslivet skall skyddas och bevaras oavsett var i kommunen dessa ligger. Sådana kvalitéer kan vara t ex goda förutsättningar till bad, fiske, kanoting eller andra friluftsaktiviteter med speciella krav. Det kan vara naturområden som ger möjlighet till synnerligen rika upplevelser genom att de hyser speciella natur- eller landskapsmässiga värden. Denna typ av områden utgörs dels av mindre utflyktsmål, dels av större sammanhängande landskap. 4 Större sammanhängande friluftsområden utanför kommunen Kommunen bör dessutom verka för att större sammanhängande friluftsområden bevaras inom regionen, även om dessa inte som helhet ligger inom kommunens gränser. 5 Gröna stråk och spridningskorridorer Speciella hänsyn bör tas för att olika friluftsområden skall anknyta till varandra. Genom sk " Gröna stråk" av gångvägar alternativt GC-leder med omkringliggande mindre grönytor ökas tillgängligheten till friluftsområden för människor. Stråken skall upplevas som trafiksäkra och samtidigt avskilda från omkringliggande bebyggelse. Mer sammanhängande grönområden fungerar också som viktiga spridningskorridorer mellan större naturområden. Spridningskorridorerna möjliggör spridning av växter och djur inom olika delar av tätorten. En målsättning bör vara att aldrig skära av befintliga gröna stråk och spridningskorridorer genom olika former av exploatering. 6 Variation Människor idkar friluftsliv av olika orsaker och söker också olika typer av upplevelser. Därför bör områden bevaras så att: - så många olika naturtyper som möjligt finns representerade - så många olika aktiviteter som möjligt kan utövas - olika önskemål vad det gäller tillgänglighet respektive ostördhet kan tillgodoses. 11

12 12 DEL: 2 FRILUFTSLIV ALLMÄNT VAD ÄR FRILUFTSLIV? Med friluftsliv menas i denna rapport "fritidsaktiviteter, som kräver någon form av natur". Detta till skillnad från andra fritidsaktiviteter, vilka ofta kräver någon form av anläggning. Även friluftsaktiviteterna kan givetvis kräva anläggningar, men dessa är då oftast av enklare slag och av sekundär betydelse. Det är också viktigt att påpeka att "aktivitet" inte nödvändigtvis måste innebära att man rör på sig. Det kan lika gärna betyda att man dukar upp en picknick eller står och beundrar en utsikt. Den som utövar friluftsliv söker framför allt en speciell upplevelse, som är förknippad med vad den personen ifråga gör, och med den omgivande naturen. Schematiskt kan detta beskrivas som i figuren nedan. En aktivitet som görs i en naturmiljö ger utövaren vissa positiva upplevelser. Dessa så kallade upplevelser är olika från person till person och kan beskrivas med ord som "vildmarkskänsla", "få lite frisk luft", "njuta av ostördhet", "komma nära naturen", "få röra på sig" o s v... Upplevelser Aktivitet Naturmiljö 12

13 13 FRITIDSVANOR Människors livssituation brukar indelas i tre områden: Arbete, boende och fritid. De flesta människor har idag mer fritid än för några tiotal år sedan. Samtidigt pekar olika undersökningar på att fritiden blir allt viktigare för att människor skall känna sig tillfredsställda i sin livssituation. Det ligger därför i kommunens intresse att skapa goda förutsättningar för en aktiv och innehållsrik fritid. Undersökningar av människors fritidsvanor visar att de vanligaste aktiviteterna är de som sker i hemmet. Det är t ex att umgås med vänner och familjen, lyssna på musik, läsa, se på TV och arbeta i trädgården. Av de anläggningsbundna fritidsaktiviteterna är inomhusbad och bollsporter de viktigaste. Av de aktiviteter som sker utanför hemmet är friluftsliv i olika former den viktigaste fritidsaktiviteten. Vid en undersökning som gjordes av SCB uppgav 80 % av de tillfrågade (16-84 år) att de strövade i skog och mark någon gång per år. Den genomsnittlige svensken är ute i skogen 19 gånger per år (Kardell 1985). Undersökningar från Växjö och Linköping visar att 55 % av skogsbesöken förläggs till de tätortsnära friluftsmarkerna. Om dessa siffror äger representativitet för Trollhättan skulle det betyda att markerna runt Trollhättans tätort årligen får 19 x x 0,55 = besök/år. (Beräkningen grundar sig på kommuninvånare mellan år, statistik från ). Promenader och friluftsbad är två andra vanliga friluftssysselsättningar. Flera undersökningar slår fast att just bad, promenader och strövtåg är de viktigaste friluftsaktiviteterna för många människor. Fiske, skidåkning, motionslöpning, cykel- och båtutflykter är också av stor betydelse. Aktiviteterna bland de som motionerar regelbundet. Andelen utövare i % av den vuxna befolkningen 16 år och uppåt Kvinnor Män Nöjespromenader Trädgårdsarbete Vandra i skog och mark Inomhusidrott Utomhusidrott Utomhusbad Inom idrottshall Motionsspår/ skidspår Fotbollsplan/f riidrottsarena Fjällvandring Simhall Fritidsfiske Inom ishall Jakt Källa: SCB:s undersökning om levnadsförhållanden

14 14 Idrotts- och motionsprofilen i Sverige i början av 1990-talet. Antal utövare av idrott/ motion/ friluftsliv och Korpen (16 år +) Källa: SCB Idrott och motion/ Brian Wicklin motionerar regelbundet är medlemmar i föreningar är aktiva utövare är styrelseledamöter är ledare/ funktionärer är elitutövare Bland barn är idrott den mest utbredda aktiviteten. 2/3 av alla barn utövar någon form av idrottsaktivitet varje vecka. Enligt SCB:s undersökningar (76-91) har heller inte skett någon förändring över åren. Det samma gäller för förändringar mellan kön och mellan olika åldersgrupper. Vad gäller föreningsaktiviteter är deltagande i idrottsföreningar vanligast både vad gäller pojkar och flickor. Pojkarna är här mer välrepresenterade i lagidrott, medan flickorna förekommer mer i friluftsföreningar. Andelen barn som sjunger i grupp, spelar någon form av musikinstrument eller dansar balett/jazzbalett har under åren minskat från 50 % till 46 %. Denna minskning har skett framför allt i bland de yngsta barnen. Att gå på bibliotek är vanligare bland flickor än bland pojkar. Två tredjedelar av flickorna besöker bibliotek minst en gång i månaden medan pojkarna bara till hälften har samma besöksfrekvens. För båda könen förefaller biblioteksbesöken avta efter 12-årsåldern. 88 % av flickorna och 85 % av pojkarna gå någon gång på bio. Var sjätte person går minst en gång i månaden. Den besöksfrekvensen har barn i årsåldern. TV och vidoetittandet är mycket utbrett bland barn. Bland de yngsta barnen, 7-9 åringarna är det 35 % som tittar mer än 9 timmar i veckan. Bland åringarna tittar 47 % på TV lika länge, och bland åringarna är motsvarande andel 53 %. FRILUFTSLIVETS KOSTNADER Friluftslivets kostnader är inte i första hand förknippade med byggande av anläggningar. Det handlar istället oftast om pengar för att bevara områden för friluftsliv. Pengar i form av minskade intäkter från skogsbruket, kostnader för alternativ dragning av vägar, inskränkningar vid vattenreglering, inköp av mark m m. I mindre omfattning handlar det om direkta kostnader i samband med anläggning av parkvägar, strövstigar, rastplatser, båthamnar m m. Friluftslivets största kostnader är alltså av en annan typ än för andra fritidsaktiviteter. Här handlar det istället om kostnader som är förknippade med att ett friluftsområde måste skyddas för att bibehålla sitt värde. De kostnader som beskrivs ovan skall också ställas mot de positiva effekter som friluftslivet har för samhället i form av bättre hälsa, förhöjd livskvalité etc. Effekter som vida överstiger de positiva hälsokonsekvenserna för s.k. anläggningsbundna aktiviteter. Friluftslivets "nyttjare" har dessutom större åldersmässig spridning och är den aktivitet inom fritidssektorn som är minst behäftad med hinder, d.v.s. man kan utöva aktiviteten oavsett ålder, ekonomiska resurser e.t.c. Inte ens fysiska handikapp är oöverstigliga hinder. Rader av undersökningar har gjorts om människors intresse för fritidsaktiviteter och utövande. Skilda undersökningar har ställt frågor på olika sätt till intervjupersoner från olika orter, och svarsalternati- 14

15 15 ven har utformats olika. Samtliga undersökningar pekar ändå klart i samma riktning. Strövande i skog och mark är en av de aktiviteter som folk är mest intresserade av. Naturen och sjöarna är det som folk tycker är viktigast att kommunerna satsar sina fritidsresurser på. ANLÄGGNINGAR ELLER VÅRD AV DEN FRIA NATUREN? Det är intressant att notera att de anläggningsbundna fritidsaktiviteterna oftast har färre antal utövare, och utövas mera sällan än friluftsaktiviteterna. Undersökningar visar att en mycket stor majoritet anser att fritidssektorns medel i första hand skall gå till bevarande och vård av den fria naturen. Om man tittar på hur pengarna används så överensstämmer oftast inte önskemålen med verkligheten. Då måste man förstås hålla i minnet att friluftslivet av naturliga skäl medför mindre kostnader i form av anläggningar och drift än de flesta andra aktiviteter. Man kan konstatera att skötsel och anläggningar i friluftsområden är en sekundär fråga. Det primära är oftast att säkerställa området från olika ingrepp. Trots detta kan enklare åtgärder underlätta allmänhetens möjligheter till friluftsliv. Denna plan har inte som ambition att behandla de praktiska detaljerna avseende skötsel och anläggningar i friluftsområden. Det kan dock vara på sin plats att notera några allmänna principer. Den fria naturen är friluftsområdets viktigaste komponent! Gallringar och röjningar eller andra ingrepp som påverkar naturen i ett friluftsområde kan innebära att områdets betydelse för friluftslivet minskar. Om området bl a används i skolans undervisning är det viktigt att de utgörs av representativ natur. Småträd, buskage, vattensamlingar m m utgör viktiga livsmiljöer för många djur och växter i tätortsmiljön. Analysera behoven innan åtgärder vidtas! Innan man vidtar åtgärder i ett friluftsområde måste man försöka bedöma vilken typ av människor det är som besöker området, vilket friluftsliv de utövar, vilka upplevelser de söker, vad de förväntar sig osv. Kanske är vissa åtgärder olämpliga därför att de inte överensstämmer med människors förväntningar och önskemål. Anläggningar som ökar tillgänglighet och framkomlighet! Ofta är det helt tillräckligt med en enkel strövstig. I vissa delar kan det vara aktuellt med hårdgjorda parkvägar för rörelsehindrade och barnvagnar. Parkeringsplatser förbättrar oftast tillgängligheten. Badplatser och elljusspår är andra typer av anläggningar, som uppskattas av många människor. Både tillrättalagda friluftsområden och orörd natur! En grundregel skulle kunna vara att: Ju närmare tätorten eller någon baspunkt (badplats eller friluftsgård) man är, desto mer tillrättalagt bör området vara. Längre ut mot periferin bör framförallt finnas enklare strövstigar och vandringsleder. Enkla anläggningar i naturligt material! Vissa typer av material som asfalt, stål och betong gör att människor associerar till en stad. En viktig anledning till att idka friluftsliv är just att man vill komma bort från denna miljö. Då vill man inte heller bli påmind om den. Därför bör alltid så naturliga material som möjligt väljas, t ex trä, sten och grus. Broar görs av trä, parkvägar beläggs med stenmjöl (ej asfalt) osv. Av samma anledning skall man inte göra stora och vräkiga anläggningar, utan istället utforma dem enkelt och opretentiöst så att de smälter in i omgivningen. 15

16 16 FRILUFTSOMRÅDET Avstånd till friluftsområdet Vi har redan varit inne på att den viktigaste förutsättningen för friluftsliv är att det finns lämpliga naturområden. Behovet av att säkerställa områden för friluftsliv är störst omkring tätorterna. Det handlar helt enkelt om "tillgång och efterfrågan". Närnaturen runt tätorterna utnyttjas av flest människor och det är oftast här som det råder störst brist på natur. Vid en undersökning runt Växjö och Linköping kom man fram till att 55 % av alla besök skedde i de tätortsnära skogarna, dvs inom en radie av 10 km från centrum (Kardell 1985). Dessa skogar skulle då utnyttjas 250 gånger mer än genomsnittlig svensk skogsmark. Andra undersökningar pekar också på att antalet besök i ett område minskar kraftigt om det ligger längre än 500 m från bostaden. I miljöbalken 3:6 anges att: "Behov av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas". Gröna stråk Det är viktigt att friluftsområdena i en tätort hänger samman. Det kan ske i så kallade gröna stråk. De gröna stråken består av GC-leder med omkringliggande mindre grönytor. Dessa bör vara så breda, att man inte upplever den omkringliggande tätorten när man befinner sig i dem. För att ett stråk skall ha en så bra funktion som möjligt bör man sträva efter att det inklusive omkringliggande vegetation har en minsta bredd av 20 meter. De gröna stråkens främsta uppgift är att de boende på ett trevligt, miljövänligt och trafiksäkert sätt skall kunna komma ut i naturen. Genom att korridorerna sammanlänkar olika friluftsområden möjliggörs också längre strövtåg och vandringar i ostörd och trafiksäker miljö inom tätorten. De gröna stråken möjliggör samtidigt spridning av växter och djur inom olika delar av tätorten. Vid planläggning av nya områden för bebyggelse räcker det inte bara med att avsätta tillräckligt stor areal mark för friluftsliv. Man måste på ett tidigt stadium planera hur friluftsområdena skall hänga ihop. Risken är annars stor att de olika friluftsområdena kommer att ligga som enskilda "öar" i tätorten. Områdets kvalité För många typer av friluftsliv räcker det med en ordinär skog eller en normal insjö. Samtidigt går det inte att komma ifrån att vissa typer av områden har större dragningskraft på de flesta människor. Det kan röra sig om områden med speciellt vackert landskap, utsikter, stora naturvärden, opåverkad vildmark, möjligheter till bad och fiske mm. Vi kan säga att dessa områden har en högre "friluftskvalité". De ger möjlighet till en högre grad av "positiva upplevelser" än mer ordinär natur. För besök till dessa områden utgör oftast inte avståndet något hinder. Många människor är beredda att resa i timmar eller kanske till och med dagar för att få komma till ett speciellt naturområde. Variation Människor är olika. En granskog kan för en människa skänka positiva upplevelser medan en annan stället är rädd att gå vilse där. En gammal ekhage kan vara ett perfekt utflyktsmål, men den är inte speciellt lämplig att plocka bär i. Olika aktiviteter och önskemål om upplevelser kräver olika förutsättningar. För att tillfredsställa den som vill åka skridsko krävs andra förutsättningar än för den som vill rasta hunden. Detta är en självklarhet, som är viktig att hålla i minnet vid planering och säkerstäl- 16

17 17 lande av friluftsområden. Även om kommunen väl tillgodosett t ex möjligheterna för vissa friluftsaktiviteter kan det finnas andra där behoven inte är tillfredsställda. Bland områden för friluftsliv bör därför olika naturtyper finnas representerade, och olika önskemål vad det gäller tillgänglighet respektive ostördhet bör kunna tillgodoses. KONFLIKTER Friluftslivet kräver mark- och vattenområden. I många fall kan friluftsliv utövas i områden tillsammans med olika exploateringsintressen. Sverige har god tillgång på friluftsmark, varför ingrepp i ett område ibland kan kompenseras av att det finns andra likvärdiga områden i närheten. Så är dock inte fallet i närheten av större tätorter, där det ofta är brist på lämplig friluftsmark. Områden med speciella naturvärden kan inte heller ersättas. Detta gäller såväl närheten av tätorterna som långt ifrån dessa. I konflikten med andra intressen har friluftslivet oftast fått stryka på foten. Kanske beror det på att det är svårt att värdera friluftsliv i traditionellt ekonomiska termer. Här nedan behandlas de vanligaste konflikterna mellan friluftsliv och andra intressen, och mellan olika typer av friluftsliv. Särskilt stor vikt har lagts vid att behandla konflikter som finns i Trollhättans kommun. Den första delen behandlar konflikter där andra intressen negativt påverkar friluftsvärdet. Därefter behandlas de fall där det istället är friluftsutövandet, som utgör en störning för andra intressen. BEBYGGELSE Samlad bebyggelse Det största hotet för friluftsområden i tätorternas närhet är att marken är mycket attraktiv för tätortsbebyggelse. Ofta kan ett område varit avsatt för exploateringsbyggande i kommunens översiktsplaner under lång tid. När området först avsattes, var det kanske inte något speciellt viktigt friluftsområde. När det sedan slutligen blir dags för att bygga visar det sig att området utnyttjas för friluftsliv. Människornas friluftsutövande har givetvis inte styrts av att området varit reservområde för bostäder sedan länge. Vid planering av bebyggelse bör kommunen i det längsta undvika att lägga dessa i viktiga friluftsområden. Ibland kan man dock tvingas göra svåra avvägningar. Man vill inte gärna bygga bostäder i områden där det inte finns några möjligheter till friluftsliv! Det ideala är att man planerar nya bostadsområden intill friluftsområden utan att för den skull inskränka på den tillgängliga friluftsmarken. Det kan också vara nödvändigt med åtgärder för att underlätta tillgängligheten till befintliga friluftsområden. Som en allmän regel bör gälla att planering av bostäder och mark för friluftsliv alltid måste ske samordnat. Ju mera bostäder man bygger desto mera mark måste säkerställas för friluftsändamål. Enskilda bostäder Enskilt bostadsbyggande utanför tätorterna utgör oftast inget större hot mot friluftsområden. Dels blir ingreppet litet, dels finns ofta god tillgång på friluftsmark. Undantaget är ovanliga naturområden som hyser speciella kvalitéer av värde för friluftslivet. I sådana områden bör bostadsbyggande helt undvikas. Fritidsbebyggelse Fritidsbebyggelse har något av en särställning. Anspråken på markområden överensstämmer med de som friluftslivet har. Fina naturområden är många gånger de attraktivaste fritidshusområdena. De som bor i fritidshus är oftast själva aktiva friluftsutövare. Ibland kan områden bli viktiga friluftsområden just på grund av att där finns många fritidshus. Här har anlagts badplats, strövstigar och dylikt. Det är dock mycket viktigt att begränsa byggandet av fritids- 17

18 18 hus i mycket attraktiva områden. I de fall ökad fritidsbebyggelse kommer i konflikt med det rörliga friluftslivet bör det senare prioriteras. I tätortsnära friluftsområden och i områden med mycket höga naturvärden bör ytterligare fritidsbebyggelse helt undvikas. VÄGAR, INDUSTRIER, SOPTIPPAR MM Större exploateringsföretag utgör omedelbara hot mot friluftsområden i tätorternas närhet. Vad det gäller dessa typer av ingrepp måste man också räkna med en störningszon. Till skillnad från vad som gäller för bostadsbyggande, är det därför önskvärt att större vägar, industrier, soptippar mm läggs så långt från friluftsområden som möjligt. Större vägar riskerar också att "skära av" befintliga områden, så att ett större område istället blir två mindre med begränsad kontakt emellan. Även många små exploateringsföretag kan utgöra hot. Visserligen innebär en liten enskild exploatering vid något enstaka tillfälle inget större ingrepp men den sammanlagda effekten av många små under en längre period kan helt spoliera ett områdes friluftskvalitet. Detta gäller inte enbart för olika exploateringsföretag som vägar, industrier, upplag etc, utan även för bebyggelse såväl samlad som enskild. Utanför tätorten Större exploateringsföretag innebär givetvis ett hot mot attraktiva friluftsområden även utanför tätorternas närhet. Många gånger finns det dock alternativa etableringsmöjligheter varför problemet inte är lika stort i dessa fall. Icke desto mindre är det ett kraftigt ingrepp om man lägger en industri eller drar fram en väg i ett unikt naturområde. VATTENREGLERINGAR Större vattenregleringar inskränker i hög grad förutsättningarna för fiske, båtliv och bad. Stora avsnitt av stränderna längs reglerade sjöar, blir helt sterila under långa tider. Detta utgör ett störande inslag i landskapsbilden och försämrar tillgängligheten till strandzonen. En reglering av strömmande vatten utgör ofta ett rent hot i sådana vattendrag. Vattnets forsande kan också vara viktig för människors känslomässiga friluftsupplevelser, och för den som är intresserad av forspaddling. Mot bakgrund av ovanstående bör vattenregleringar helt undvikas i viktiga friluftsområden. SKOGSBRUK På större delen av den svenska skogsmarken kan ett produktionsinriktat skogsbruk bedrivas utan att det medför allvarliga hinder för friluftslivet. Det räcker med de allmänna hänsyn som anges i skogsvårdslagen och miljöbalken. Detta innebär bl a att man återställer stigar efter avverkning. I välutnyttjade friluftsområden kan dock skogsbruket utgöra ett direkt hot mot områdets värde. Ett skogsbruk i begränsad omfattning kan accepteras under vissa förhållanden. Något enstaka kalhygge innebär oftast inget hot. Detsamma gäller för begränsad gallring, vilket i många fall kan ha en positiv effekt. Det är snarare den sammanlagda effekten av kalhyggen och planteringar i olika åldersklasser som inskränker på friluftslivets möjligheter. I ett område där ett mer omfattande skogsbruk bedrivits under en längre tid utgör oftast den mogna skogen endast en liten del av den totala arealen. Det är just denna mogna skog som är av störst intresse för friluftslivet. I den äldre skogen blir framkomligheten oftast god. Den är också variationsrik och tillgången på bär och svamp är större än i nyplanteringar och ungskog. För många människor är upplevelsen av gammal skog en viktig del av friluftsutövandet. 18

19 19 I ett skogsområde avsatt för friluftsliv bör den största delen utgöras av äldre skog. Detta innebär givetvis en begränsning för skogsbrukets uttag av virke. Det har hittills ibland varit svårt att hävda att skogsbruket måste acceptera begränsningar i välutnyttjade friluftsområden. Vi måste dock slå fast att dessa områden i första hand skall producera friluftstillfällen, och att eventuellt skogsbruk får ske på friluftslivets villkor. Konflikten med skogsbruket behöver inte innebära ett oöverstigligt hinder. För de kommunalt ägda skogarna i tätortens omnejd, vilka är de områden där ett produktionsinriktat skogsbruk starkast skulle stå i konflikt med friluftslivet, har kommunen upprättat en speciell naturvårdsinriktad skogsbruksplan. Nuvarande plan sträcker sig fram till utgången av 1999 och framtagandet av en ny naturvårdsanpassad skogsbruksplan påbörjas därför under Skötselplanen innebär att skogen sköts och brukas med betydligt större hänsyn tagna till naturvård och friluftsliv än vad som sker vid produktionsinriktat skogsbruk. Det ekonomiska bortfallet motiveras väl av att områdenas positiva kvalitéer ur frilufts- och rekreationssynpunkt bibehålls. På marker med privata ägare bör problemen kunna lösas genom enskilda avtal med markägare. I de fall hänsynen till friluftslivet innebär att gällande markanvändning avsevärt försvåras har markägaren rätt att kräva ersättning. TERRÄNGFORDON Körning med terrängfordon i friluftsområden utgör en allvarlig konflikt. Dels upplevs det som mycket störande för besökare, dels kan det leda till slitage samt störningar för djurlivet. Ofta är mopeder det största problemet. Uppgjorda motionsspår och mindre stigar kan snabbt bli sönderkörda om de utnyttjas för mopedåkning. I vissa fall kan även problem uppstå med bilar som kör in på större promenadvägar eller ridstigar. Ibland räcker det inte med förbudsskyltar utan man måste sätta upp någon sorts hinder. Enligt terrängkörningslagen är praktiskt taget all körning med motorfordon på barmark förbjuden. Det samma gäller för snötäckt skogsmark med plant och ungskog. NATURVÅRD Naturvård och friluftsliv hänger intimt samman. Orörd och intresseväckande natur utgör oftast en förutsättning för positiva upplevelser i samband med friluftsutövandet. Det är därför viktigt att anläggningar i friluftsområden placeras och utformas så att naturvärdena inte spolieras. Det torde dock inte vara speciellt vanligt att friluftslivet direkt hotar några naturvärden. I de fall konflikter uppstår rör det sig framför allt om störningar på fågellivet. Det kan gälla t ex häckningsplatser för rovfåglar, eller störningar av olika andfåglars häckning, i sjöar och åar med ett intensivt båt- och kanotliv. Större anläggningar som t ex motionsgårdar, elljusspår, badplatser och båtplatser kan givetvis också påverka naturvärdena i negativ riktning. I sällsynta fall kan markslitage utgöra ett hot i områden med ovanliga och känsliga växtsamhällen. Problem med markslitage torde annars snarare vara en konflikt, som i första hand är negativ för de som idkar friluftsliv, samt för olika markägarintressen. Konflikter mellan friluftsliv och naturvård går i de allra flesta fall att lösa, genom lämplig planering samt kanalisering av besökarna. MARKÄGARE OCH BOFASTA Konflikter mellan markägare beror oftast på okunskap, obetänksamhet eller ren vårdslöshet från vissa friluftsutövare. Skadegörelse kan uppstå genom att stängsel förstörs eller träd huggs ned. En viss risk för skogsbrand förekommer också alltid. 19

20 20 Människor som går över tomtmark eller växande grödor utgör en källa till konflikt. Ett stort markslitage runt stigar och rastplatser är något som också upplevs som negativt av markägare. Ovanstående konflikter undviks bäst genom information, kanalisering bort från bebyggelse och kontinuerligt samråd med berörda markägare. Uppgjorda eldplatser minskar risken för skogsbrand och påfyllning av ved gör att den omgivande skogen får stå kvar. KÄNSLOMÄSSIGA KONFLIKTER Olika människor söker olika upplevelser i sitt friluftsutövande. Den som vill uppleva ostörd natur kan störas av att det plötsligt dyker upp en hel busslast människor. Ett elljusspår eller glasskiosk kan i vissa fall också upplevas störande. Den som däremot vill gå ut och rasta hunden förväntar sig att se andra människor och att terrängen skall vara tillrättalagd för promenader. I detta fall utgör inte glasskiosken eller motionslöparna någon störning. Vid planering av friluftsområden är det därför viktigt att analysera vilka upplevelser det är som besökaren söker. En ökad tillgänglighet till ett område, och därmed fler besökare, kan i vissa fall försämra områdets friluftsvärde. Upplevelsen för besökarna kanske försämras i och med att tillgängligheten förbättras. Kraftig nedskräpning är också något som påverkar människors upplevelser i friluftsområden. De viktigaste åtgärderna för att förhindra detta är information och årlig städning. Många drar sig för att slänga skräp i ett område som är rent! Soptunnor och papperskorgar bör också sättas upp på strategiska platser vid parkeringsplatser, badplatser och friluftsgårdar. Däremot bör man undvika att sätta upp papperskorgar ute i terrängen, där de många gånger upplevs som störande. I motionsspåren förekommer ibland konflikter mellan skidåkare och gående. Skidspåren kan bli söndertrampade. Konflikter mellan gående och motionärer kontra ryttare är också vanliga. Hästarna kan trampa sönder spåren, om underlaget inte är fast, och många människor kan bli rädda för hästarna. Vid möte mellan motionärer och ryttare kan det också hända att hästarna blir skrämda. Dessa konflikter kan i viss mån undvikas genom anläggning av speciella ridstigar, motionsspår och parkvägar. Det är dock inte realistiskt att tänka sig att varje enskild grupp skall ha ett speciellt spår eller stig. Man måste därför acceptera ett visst samutnyttjande, där människorna själva genom ömsesidigt hänsynstagande undviker konflikter. I intensivt utnyttjade sjöar kan det ofta uppstå konflikter mellan olika grupper av friluftsutövare. Runt badplatser kan fiske och båtliv utgöra allvarliga störningar och risker. Detsamma kan gälla för vindsurfing. Dessa aktiviteter bör därför kanaliseras bort från intensivt utnyttjade badplatser. Snabba motorbåtar innebär bullerstörningar och risker för andra friluftsutövare. För att säkra andra friluftsgruppers intressen kan det därför, i vissa fall, vara aktuellt att helt förbjuda denna typ av båtar. När det gäller bil- och motorcykelkörning på sjöisar finns inget generellt förbud, medan det för vattenscoter finns ett sådant. 20

21 21 DEL 3: FRILUFTSAKTIVITETER I TROLLHÄTTANS KOMMUN I följande avsnitt behandlas de olika friluftsaktiviteterna som kan bedrivas i kommunen. Möjligheterna att bedriva olika aktiviteter beskrivs kortfattat. Dessutom ges förslag på vad som kan göras för att förbättra möjligheterna för olika aktiviteter. * PROMENADER * * STRÖVTÅG OCH VANDRING * * TERRÄNGLÖPNING * * SKIDÅKNING * * FRILUFTSBAD * * SPORTFISKE * * BÅTLIV * * PADDLING * * SKRIDSKO * * JAKT * * CYKLING * * ORIENTERING * * TERRÄNGRIDNING * 21

22 22 PROMENADER Den typ av promenader som behandlas i friluftsplanen är sådana nöjes- och motionspromenader som sker i olika naturområden, oftast i närheten av bostaden. Gränsdragningen mot promenader av ren nyttokaraktär är dock svåra att göra. Att promenera är en mycket vanlig aktivitet. Enligt SCB:s undersökningar företar över 80 % av svenska folket nöjes- eller motionspromenader någon gång under året. Mer än 45 % promenerar över 20 gånger per år. Det är en aktivitet som utövas av alla grupper oavsett ålder eller kön. Tillsammans med strövandet är promenader den aktivitet, som är vanligast bland de människor, som för övrigt ägnar en liten del av sin fritid till friluftsliv. Detsamma gäller för människor som saknar bil. Förutsättningar Flera undersökningar visar att merparten människor promenerar ca 2-3 km per gång. Detta även om det finns utbud på längre promenadsträckor. Enligt naturvårdsverkets utredning "Planering för friluftsliv" kan ett område på 100 hektar rymma 20 km led. En lämplig yta på ett promenadområde skulle vara cirka 20 hektar. Detta möjliggör att några alternativ för en promenad på 2-3 kilometer skulle kunna erbjudas. 20 hektar bör användas som riktvärde vid planering av nya bostadsområden. 10 hektar är ett gränsvärde när det är möjligt att anlägga cirka 1 kilometer parkväg. Enligt en undersökning gjord av naturvårdsverket sjunker besöksfrekvensen kraftigt vid avstånd som överstiger 500 meter. Promenadområdena bör därför inte ligga på längre avstånd från de bostadsområden de skall försörja. En förutsättning för att området skall kunna användas av alla människor är att där finns iordninggjorda parkvägar och bänkar. Detta för att möjliggöra för föräldrar med barnvagnar, samt för handikappade och äldre att utnyttja området. I många fall utnyttjas iordninggjorda motionsspår för promenader, och inte sällan t o m i större omfattning än för löpning och skidåkning. Detta är viktigt att ha klart för sig innan man t ex lägger tjockt med träflis, vilket försämrar framkomligheten för barnvagnar och rörelsehindrade. På bredare spår kan man med fördel lägga träflis endast på ena halvan. Att använda stenmjöl som beläggning, är många gånger att föredra i områden som utnyttjas för promenader. Asfaltering av promenadvägarna bör alltid undvikas i friluftsområden. Detta kan dock göras på gång- och cykelvägar som går i kanten av området. 22

23 23 Promenadområden i Trollhättans kommun - se karta i bilaga I kartbilagan redovisas viktiga promenadområden i Trollhättan. Det är områden som i de flesta fall också är viktiga som exkursionsområden och utflyktsmål för skolor och förskolor. Områdena överensstämmer med det som i andra delar av planen benämns som "bostadsnära natur". Förutom de som anges här är Slätthultsområdet och Björndalsterrängen, samt motionsområd-en kring de mindre tätorterna, av betydelse som promenadområden i kommunen. Dessa behandlas närmare under rubriken strövtåg och vandring samt terränglöpning. Mycket bra exempel på promenadområden med avseende på anläggningar, tillgänglighet, storlek och kvalitéer är: 1. Ryrbäcken 2. Eriksro - Myrtuve - Sylteparken Bra exempel men med begränsad möjlighet till längre promenader är: 3. Strömslundsparken 4. Ryrparken 5. Skogshöjdsparken Områden som dessutom hyser turistiska värden är: 6. Gamle Dal n 7. Forngården Områden som utgör stadspark är: 8. Kanalöarna 9. Hjortmossen Motionsområden viktiga för promenader är: 10. Sandhem 11. Lextorp 12. Knorretorpet Områden med goda förutsättningar att utvecklas som promenadområden är: 13. Björndalsravinen 14. Hultsjön Mindre områden som saknar parkvägar men ändå är av betydelse är: 15. Källstorpsparken 16. Karlsberg 17. Håjum Områden där promenadvägarna huvudsakligen utgörs av asfalterade GCM-vägar är: 18. Lantmannaparken - Karlstorp - Centrum 19. Lextorpsparken Dessutom: 20. Gamla Nossebrobanan 21. Nohabs spårområde 23

24 24 I Trollhättan finns idag en ganska god tillgång på promenadområden. I de flesta delar av staden kan man nå ett område inom 500 m. Ett undantag är delar av de nordöstra stadsdelarna kring Stavre och Dannebacken. Samtliga av de områden som redovisas här är av stor betydelse för människors rekreation i bostadsområdena. I en expanderande stad som Trollhättan är det av yttersta vikt att de promenadområden som finns bevaras. Många av de områden som redovisas uppfyller dock inte de krav som framförts tidigare i planen. De flesta är mindre än 20 hektar och flera saknar egentliga parkvägar. I flera fall utgörs promenadstråken av asfalterade gång- cykel- och mopedvägar, vilka egentligen inte fyller samma funktion som parkvägar. I något fall har dessutom områden med mycket låg friluftskvalité tagits med. Det rör sig t ex om kraftledningsgator. Gamla Nossebrobanan har stor betydelse som promenadväg. Den går genom den norra delen av kommunen. Närmast Trollhättans tätort är den delvis iordninggjord, medan andra delar delvis är försvunna. I vissa fall används den också som bilväg. REKOMMENDATIONER FÖR BEVARANDE OCH UTVECKLING AV FRILUFTS- LIVET * Säkerställande av promenadområden. * Genom en planerad utbyggnad av parkvägar skulle möjligheterna till rekreation i bostadsområdenas närhet avsevärt förbättras. Detta är möjligt genom en samordning mellan Tekniska Verken, Stadsbyggnadsförvaltningen och Kultur-Utbildning-Barnomsorgsförvaltningen. Mer specifika åtgärder diskuteras under respektive område i del 4. 24

25 25 STRÖVTÅG OCH VANDRING Tillsammans med promenader är strövtåg den vanligaste typen av friluftsliv. Enligt SCB:s undersökning från ägnar sig över 80 % av den vuxna befolkningen åt strövtåg någon gång per år. Över 25 % strövar mer än 20 gånger per år. STRÖVTÅG Förutsättningarna för strövtåg och promenader skiljer sig i första hand åt, vad det gäller storlek på område. Enligt naturvårdsverkets anvisningar anges 200 hektar som ett absolut minimum för ett strövområde och arealer uppemot 1000 hektar rekommenderas. I strövområdet bör finnas strövstigar med varierande längder. Vissa av dessa bör vara i form av parkvägar. Iordningställda parkeringsplatser är också viktigt. Någon form av friluftsgård och information om olika strövstigar är också önskvärt. Inom vissa delar bör finnas iordningställda rastplatser. Strövområden i Trollhättans kommun - se karta - bilaga Trollhättans viktigaste och största strövområde sträcker sig från slussarna, ner mot Åkerströmsreservatet och vidare till Öresjö (1). Björndalsterrängen (2) skulle också kunna räknas in i detta. Vandringsleder går från Skidstugan till Öresjö och från gamla slussarna till Åkerström och vidare till Öresjö. Dessutom finns mindre strövstigar och motionsspår. Landskapet runt älven är unikt för en större stad, i och med att det hyser stora naturvärden. Landskapet runt älven ger möjlighet till stora naturupplevelser och är mycket riktigt också av riksintresse för friluftslivet. Utanför området finns en vandringsled som går från Skidstugan via transformatorstationen och vidare till Öresjö. Den är ännu inte utmärkt och går genom en terräng med mycket kalhyggen och planteringar runt transformatorstationen. Denna led passerar två skytteanläggningar varför naturupplevelsen är mindre p g a bullret från skyttet. Ett annat viktigt strövområde i kommunen är Slätthult (4). Här finns ett varierat skogsområde omväxlande med små jordbruksmarker. Motionsspår, skogsvägar och stigar utnyttjas för strövtåg och utflykter. Inom kommunen finns dessutom ett flertal andra områden som är lämpliga för strövtåg. Dessa områden är i varierande grad iordningställda med strövstigar. Av övriga områden skall markerna kring Liperedsjöarna (3) framhållas. Detta område är idag välutnyttjat och det har goda förutsättningar för ett utökat friluftsliv. Utanför kommunens gränser finns dessutom tre stora strövområden som utnyttjas av Trollhättebor. 25

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt

Läs mer

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR

TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR FRILUFTSLIVET I SVERIGE IDAG SÅ SER DET UT TANKESMEDJA FÖR FRILUFTSLIV ÖREBRO, 2015-04-28 PETER FREDMAN MITTUNIVERSITETET, ETOUR FRILUFTSPOLITIKEN Propositionen (2010): Framtidens friluftsliv Regeringens

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD INNEHÅLL Trafikverkets plan Tidsanalys Olycksstatistik Boendemiljö Backaryd Alternativ till förbifart Miljöpåverkan Backaryds framtid Sammanfattning

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana. Landskrona 2011-03-10 KS 45 Stadsbyggnadskontoret har lämnat ut till samråd förslag till planprogram för Norra Borstahusen. Avsikten med programmet är att skapa planstöd för byggnation på upp till 1100

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby INLEDNING 1 Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby Genomförd i juni 2015 Örebro kommun, Sam 405/2015 2 SAMMANSTÄLLNING AV MEDBORGARDIALOG

Läs mer

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54 82 Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar: 1. efter lokaliseringsprövning

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun 1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening

För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening 1 För vår gemensamma trivsel i Norra Kopparmora Samfällighetsförening Inledning Syftet med följande trivselregler är att främja både trivsel, trygghet och säkerhet i Norra Kopparmora. Det är därför angeläget

Läs mer

Skogsindustriernas. Trendrapport 08

Skogsindustriernas. Trendrapport 08 Skogsindustriernas Trendrapport 08 På omslaget: Kvist formgiven av Jonas Bohlin. Skogen en svensk kärlekshistoria Fransmännen har sina caféer. Bulgarerna har badhusen, och amerikanarna sina shoppingcentra

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.

Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden. Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens

Läs mer

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Detaljplan för Antagandehandling Antagen av Miljö- och Byggnämnden 2001-03-19 Sotenäs kommun, 2004-04-22. Justerad 2004-04-22 Laga kraft 2006-12-07. PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Kungshamn, Sotenäs kommun PLANBESKRIVNING

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland

Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Naturskyddsföreningens vindbruksplan för Dalsland Edsbygdens Naturskyddsförening Färgelanda Naturskyddsförening Nordals Naturskyddsförening Skogsdals Naturskyddsförening Vänersborgs Naturskyddsförening

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda

Läs mer

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Återremiss - Detaljplan för antagande del av Borstahusen 1:1 (Strandbyn) och tillhörande MKB

Återremiss - Detaljplan för antagande del av Borstahusen 1:1 (Strandbyn) och tillhörande MKB Socialdemokraterna i Landskrona Landskrona 2014-01-09 Reservation KS 19/2014 Återremiss - Detaljplan för antagande del av Borstahusen 1:1 (Strandbyn) och tillhörande MKB Vägval Landskrona är en framtidsparoll

Läs mer

Attraktiva Alby avstämning av målbild

Attraktiva Alby avstämning av målbild TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-04-30 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (7) Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare 08-578 291 23 Dnr 2012 KS/0092 071 Utskottet för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Tankesmedjan för friluftsliv 2016

Tankesmedjan för friluftsliv 2016 1(7) Tankesmedjan för friluftsliv 2016 Anteckningar från seminarium 11. Friluftsliv och grön infrastruktur hur värderar och planerar vi bäst för friluftsliv i landskapet? Arrangör: Naturvårdsverket Organisatörer:Erik

Läs mer

Friluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28

Friluftsliv och rekreation. Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Friluftsliv och rekreation Bengt Åkerlind, bengt.akerlind@solleftea.se Ansvarig tjänsteman Läsanvisning till detta häfte Den slutliga

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22

Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22 Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22 Lars Emmelin senior professor Blekinge Tekniska Högskola Swedish School of Planning Moment Varför ska kommunen

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2)

De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2) Utlåtande 2003:41 RIII (Dnr 423-67/2001) De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Utvecklad talan i överklagande

Utvecklad talan i överklagande 2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Ärende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder

Ärende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder Ärende 27 Medborgarförslag om byggande av nya bostäder Tjänsteskrivelse 1 (4) 2016-02-07 KS 2015.0303 Handläggare Bosse Björk Svar på medborgarförslag om byggande av nya bostäder Sammanfattning Föreligger

Läs mer

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen

Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen Jonny Fagerström 2011-04-04 Sid 1 (9) Remissvar angående fördjupad översiktsplan för vindkraftspark på Nordbillingen 1. Bakgrund 1.2 Skara Kommun Skara kommuns översiktsplan, antagen 19 december 2005,

Läs mer

DETALJPLAN nr 330 Upprättad 1991-03-12 Reviderad 1991-08-05, 1991-09-26 och 1991-10-09 samt Kompletterad 1992-05-27

DETALJPLAN nr 330 Upprättad 1991-03-12 Reviderad 1991-08-05, 1991-09-26 och 1991-10-09 samt Kompletterad 1992-05-27 DETALJPLAN nr 330 Upprättad 1991-03-12 avskrift Reviderad 1991-08-05, 1991-09-26 och 1991-10-09 samt Kompletterad 1992-05-27 1 Del I Godkänd av BN 1991-10-08 Antagen av KF 1991-12-16 LAGA KRAFT 1992-02-06

Läs mer

Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning Detaljplan för Sibbarp 1:18 m. fl. Sävsjö kommun Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser samt illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsägarförteckning PLANENS SYFTE Planens syfte är att fastställa de befintliga verksamheterna. Området

Läs mer

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande

Läs mer

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

Ny lagstiftning: Huvudsakliga Ny lagstiftning: Huvudsakliga förändringar Kommunen ansvarar för prövning och tillsyn Landsbygdsutveckling Länsstyrelsen överprövar Överklagan - Direkt berörda, naturvårdsorganisationer, samt nu även friluftsorganisationer

Läs mer

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,

Läs mer

Utlåtande efter utställning

Utlåtande efter utställning 1 (8) Antagandehandling 2013-06-10 Detaljplan för Södra Kärr m.fl, Torsås kommun, Kalmar län Utlåtande efter utställning Samråd Förslaget till detaljplan har varit föremål för samråd under tiden 2011-12-05

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer