Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt oktober Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik facebook.com/gransnyttfranvaajma

Transkript

1 Gränsny Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt oktober 2011 Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt oktober 2011 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik facebook.com/gransnyttfranvaajma tt från a Vaaj THE HEART OF SCANDINAVIA Norskt tilskudd til boligetablering n Regjeringen vil satse på økt boligetablering i distrikene. Bakgrunnen er innspill fra flere distriktskommuner på at det å skaffe bolig er noe av det mest krevende for å få til tilflytning til distriktene. sid 9 Gelab nyanställer i Gäddede n Ökad efterfrågan på antenner innebär att Gelab inom kort anställer fem till tio personer. sid 8 Gränsprojektet gör gränslös revy n 2xKveli och n Hurtig i unikt gränssamarbete. Det är premiär 1 november. sid 20 Foto: Johan Sävström Jakt i Vaajma sid For meg var målet å finne en arveprins n Många blev förvånade när grundaren av Lierne Bakeri, John Helge Inderdal, beslöt sig för att sälja sitt livsverk. De nya ägarna lovar att stanna i Lierne. sid 3 För många i gränsregionen är jaktsäsongen årets höjdpunkt. Antal Hoffman på bilden reste från Ungern för att jaga björn i Strömsund. Gränsnytt har också varit på jakt i Vaajma Nästa Nu finns nummer Gränsnytt kommer på 8 webben. december! Läs Innan fler nyheter dess - på läs på

2 I mitten av augusti besökte jag Krokom tillsammans med min jämtländske riksdagskollega Per Åsling. Vi träffade kommunstyrelsens ordförande Maria Söderberg och fick information om bostadssituationen i bland annat Krokom och Strömsund. Där och då fick jag möjlighet att mentalt färdas över gränsen och se de hinder som finns och de möjligheter som uppdagas om man i större utsträckning slapp att ta hänsyn till den. Det finns stora skillnader mellan Sverige och Norge. För mig är det svårt att förstå varför svenska ungdomar är så efterfrågade som arbetskraft i norska företag. Lika svårt har man säkert i Norge att förstå varför vi svenskar har så svårt att få kraft i den lokala och regionala utvecklingen. Under vår resa fick vi träffa flera framgångsrika företagare och jag fick höra hur tillgången på arbetskraft i Norge begränsas av brist på bostäder i Sverige! Norge och Sverige är olika länder med varsin lagstiftning och så ska det förbli. Men i gränsbygderna finns en tradition att bortse från olikheter och samarbeta kring det som är gemensamt. Vi borde bli bättre på att uppmuntra det gränsöverskridande, ge friare tyglar åt kommuner och företag att inom ramen för de olika lagstiftningarna hitta egna lösningar och om det behövs ändra lagen. Jag stödjer tanken på att skapa försöksområden i gränsbygderna för en gemensam tillämpning av lagar. Det kan handla om socialförsäkringar, tullavgifter, I gränsbygderna finns en tradition att bortse från olikheter och samarbeta kring det som är gemensamt. sjukvård, skolgång och barnomsorg, differentierade arbetsgivareavgifter och en sådan praktisk sak som hur olika livsmedelslagar försvårar renslakten. Många kräver mera bidrag för att bygga och bo. Jag är emot den subventionspolitik som socialdemokrater ofta talar sig varma för. Statliga stöd har inte resulterat i fler bostäder, utan avvaktande aktörer, som istället passat på att öka intäkterna med hjälp av skattemedel. I samma ögonblick som man sätter nyckeln i dörren på det nybyggda huset faller markandsvärdet långt under vad det kostat att bygga huset. Idag beviljar statens Bostadskreditnämnd (BKN) inga garantier för lån utöver 90 procent av bostadens bedömda marknadsvärde. Det säger sig själv att hårt pressade banker då håller hårt i pengarna. Det påstås att det är lättare att låna pengar i bank till en ny skoter än till ett nytt hus. Störst är problemet när det gäller flerfamiljshus. Ska man åtgärda problemet så måste det ske inom bolånesektorn. Istället skulle jag vilja att det byggs upp kreditgarantiföreningar som ska fungera som ett stöd till bostadsbyggande på så kallade svaga marknader. Här kan det lokala näringslivet samsas med bankerna och staten om att skjuta till det kapital som behövs för att garantera de angelägna framtidssatsningar som att låna till produktion av nya bostäder. Då borde man också passa på att ta bort begränsningsregeln, eller modifiera den så att den upp till en viss standard och yta bidrar till god finansiering, utan att driva upp kostnaderna. Ett annat problem är den dåliga omsättningen på hus och gårdar. Många låter hellre husen stå tomma än att hyra ut dem, eller sälja dem till någon som behöver. Orsaken kan vara känslomässig, skatteteknisk, eller en kombination av båda. Mycket av fokus i bostadspolitiken har handlat om bristen på bostäder i storstäder, där hyresnivåerna drivs av kapitalstarka grupper som vill bo centralt. Det är viktigt att tänka utanför boxen och leverera en politik som är bra för alla. Ola Johansson Riksdagsledamot för Centerpartiet Vårres kafé i Røyrvik Företaget: Gelab i Gäddede Kommunval i Røyrvik Ungdomssidor 12. Fiberproblem i Valsjöbyn Minitema: Jakt i gränsregionen Projektnytt Fördjupning: Kulturprojektet Annonser Evenemang Nabon: Kjell Kvetangen Utgivning februari Deadline: 21 januari Gränsnytt Mitt-SkandinaviSk t ReGionpRojekt nov 2010 Gabriella Mellergårdh: Lierne, Hotagen, 7 april Deadline: 18 mars Frostviken, är Hemlängtan min ständiga sid 2 följeslagare. Røyrvik nde GGiva sko rälutb nsyte nytt Gilla oss på Facebook! GransnyttfranVaajma samarbetar över Vaajma mycket för gränsen betyder och är både lärare från skolor i gränstrakten på undervisningen. Det n Att Mitt-Skan och kvaliteten både trivselndinaviskt år och mellan om. Regionpr har samarbetat i flera elever överens och Tunnsjønojekt utökat utbytet. Skolorna i Jorm på senare tidnr 1/10 Ditløv, 10 år. Sørli har man säger Line Elise Valsjöbyn och nsprojekt sid 4 att träffa kompisarna, Det är kul.eu Läs fler nyheter Westberg Victoria NYHETE R. Ansättfjäl nytt sama len i rbete Nysatsnin gar i Børg efjell n Ny snökanon, ansvarig ny chef gefjellsentpå restaurang och ny eret nysatsar.en. Børsid 10 Läs Gräns n Ett nytt Ansättfjäl samarbets avtal mellan i Krokom len och Turistkom paniet framtiden. ska ge muskler hemsida Bland annat inför för området ska en Samarbete arbetas ny bli bättre fram. t kan hjälpa på att arbeta samordna, oss att och utveckla samtill en Ansättfjäl än n Ny än vad mer attraktiv len fjällpark, den destination studiebesö danskurse Magnusso redan är, säger n i Bakvattne och givandek hos företag r, Rut möte t. sid tinget. på lands10 Läs mer en på om projektsid. 5, 9, 11 och 14. nytt och StenArne brinn er Frost för viken Det händ i proje er kten fler nyhet er på webb en sproj Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Box Strömsund Midt-Skandinavisk Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) n Sten-Arne Enarsson Gäddede i har åkt tinglopp 42 Flykbrinner och 8 Vasalopp. för i allmänhet skidsporte Han n och. Sedan en av eldsjälarna 1970-talet idrott överskrida är han bakom nde långloppstden gräns Den har skapat ävlingen. över gränsen, fina vänskapsb säger han. sid and 8 ekt.eu 6 oktober Deadline: 16 september 8 december Deadline: 18 november Gränsnytts redaktion: 0046 (0) info@gransprojekt.eu Valsjöbyn sid 6 i förskolan Vikebo har barnen på sid Vilka jultraditioner mer. om det och mycket Rötviken? Läs n aren: Jag att varakommer ute på mycket fältet. sid 12 FLER Söker hus i sid 3 Julspecial rojekt.eu Nye projektled på Jann frisyree fixar ny r i Tunn a sjøn Foto: 21 juli Deadline: 23 juni Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Gränsnytt oktober Medvetna val: Duon bakom världsfotograf En tidning Mer om projektet och kommunerna som deltar: En investering för framtiden 4 5. Dan Jåma - en 9 juni Deadline: 20 maj Gränsnytt ges ut av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Redaktör/grafisk formgivare: Johan Sävström Redaktion: Jorunn Granheim, Lars Arne Krukhaug, Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Johan Sävström. Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Lierne Bakeri har nya ägare Hermansson V i politiker tenderar att hålla oss innanför avgränsningarna när vi fattar våra beslut. Ofta är det på inrådan av de pålästa tjänstemännen och experterna som kan den nationella lagstiftningen och vet vilka konsekvenserna blir för oss politiker om vi skulle bryta mot den. Det är kanske först när vi fysiskt passerar gränserna själva, som vi med egna ögon och öron upptäcker att det finns andra och bättre sätt. 3. Foto: Pernilla Ibland måste vi tänka utanför boxen Innehåll INSIDAN sid 5

3 NYHETER Vi skal jobbe smartere ikke løpe fortere For meg var målet å finne en arveprins. Han fant jeg i Rieber & Søn, sier gründer av Lierne Bakeri John Helge Inderdal. For Rieber & søn ASA var målet å jakte på en Kronprins. Han fant vi i gründer John Helge Inderdal og Lierne Bakeri, og vi er i dag meget godt forlovet sier Vareforsyningsdirektør i Rieber & søn, Roar Moss. At gleden var stor i Lierne og grensetrakten er å overdrive da vi fikk nyheten den 26. mai i år om at Lierne Bakeri var solgt til Rieber & søn ASA i Bergen. Hva nå, var spørsmålet mange stilte seg. Hva var motivasjonen bak kjøpet av Lierne Bakeri? Vi har kommet til Lierne for å bli. Da spørsmålet kom så vi at dette var mulig. Lierne Bakeri og merkevaren Lierne var et attraktivt oppkjøp og vi så raskt at kjøpet vil styrke Rieber i flere sammenhenger, sier Roar Moss. Rieber avvikler drifta av Vestlandslefsa i Bø i Os, og Vestlandslefsa blir en del av Rieber & søn Lierne, og det vil få stor verdi. Det vil styrke kategorien samt gi en enda bedre posisjon. Integrering av Lierne Bakeri i vår virksomhet vil gi betydelige synergier innen innkjøp, produksjon og salg. Et valg som er tatt nettopp for å vokse og utvikle oss, sier Roar Moss. John Helge har jobbet i 22 år som gründer. Han har tilegnet seg kunnskap på mange områder som Rieber & søn vil dra nytte av. Vi starter med Future production i dag og vil jobbe med det i 1 år fremover. Gjennom Future production har vi felles og langsiktige mål som vi skal nå. Vi skal styrke og øke kompetansen, forbedre systemer og produktutviklingskompetansen. Gründer John Helge Inderdal tillsammans med vareforsyningsdirektør Roar Moss og Økonomisjef Knut Opheim. Foto: Jorunn Granheim Hva var det som var interessant med Lierne Bakeri? Lierne Bakeri har hatt høy innovasjonstakt innen lefser og kaker de senere årene, og har kjernekompetanse på frysing/tining av produkter gjennom verdikjeden, sier Moss. Hva med innvesteringsprogram? Rieber & søn satser mye penger på utvikling av bedriften, og vi bruker nå et 2 sifret millionbeløp. Gjennom dette skapes økt kapasiet og nye roller. Det bygges automatpakkeavdeling. Alle 3 linjer skal kjøres samtidig, og det gir rom for Vestlandslefsa. På sikt skal nattskiftene forsvinne, og ved det vil det bli bedre forutsigbarhet for de som er i produksjonen, sier Knut Opheim. Etter hvert skal det bygges sosiale rom som kantine og fabrikkutsalg, men først skal vi få på plass god produksjon, vareflyt, og struktur. Vi skal jobbe smartere ikke løpe fortere, sier Roar Moss. Ansettelser i Rieber & søn avd. Lierne? Ansettelsesprosesser vil bli styrt lokalt i Lierne. Rieber & søn har allerede rammer som er lagt, og vil satse på bedre struktur i bemanningen, sier Moss. Hvordan ser dere på framtiden for Rieber & søn avd. Lierne? Varemerket Lierne er kjøpt, og skal fortsatt bestå. Hittil har vi vært veldig sårbare. Det har bare vært meg og Leif Arne Fardal som har jobbet med produktutvikling. Nå har vi Rieber & søn, og jeg kan meddele at det slettes ikke mangler ikke på innspill fra Rieber & søn i forhold til produktutvikling. Jeg har ansvaret for integrasjon av Lierne i Rieber & søn, og vi blir nå enda sterkere og kan møte fremtiden friskt, sier John Helge. Rieber & søn har 300 selgere, derfor satset jeg. Rieber har blitt kåret til det beste salgskorpset av alle landets kjeder i flere år, så det føles trygt, sier Inderdal. Liernebygda må bare føle seg trygg. Rieber & søn har kapital til å stå i motgang. Nå er distribusjon og salg samlet i et selskap. Rieber besitter funksjoner på alle plan i organisasjonen, og jeg er overbevist om at de vil utvikle mitt livsverk videre, sikre lokale arbeidsplasser og styrke merkevaren Lierne. Det har vi også tatt hverandre i hånden på. Rieber har lagt til rette for alt som jeg ikke hadde evnet å gjort for bakeriet i fremtiden. Jeg gleder meg til å få på plass styringssystemet sammen med Roar og gjengen, og i fremtiden vil Rieber & søn avd. Lierne være uavhengig av meg avslutter John Helge. Jorunn Granheim Gränsnytt oktober

4 NYHETER Med hela världen som Dan Jåma växte upp i Rötviken i Krokoms kommun. I dag har han hela världen som sin arbetsplats. Varje år gör han flera reportage och dokumentärer tillsammans med kända TV-journalister och på uppdrag av hjälporganisationer oftast i tredje världens konfliktländer. Dan och hans fru Anna Björk bor i dag utanför Luleå, men flera gånger per år besöker han sin hembygd. Ett hus köptes i Valsjöbyn 1995 och han funderar ofta på att flytta hem till Jämtland. Jag har tre krav på min tillvaro. Vatten och avlopp i mitt hem, tillgång till internet samt hygglig närhet till en flygplats. Allt det har jag ju här på Näset i Valsjöbyn, berättar han när vi träffar honom i hans hus. Dan Jåma föddes 1953 i norska kommunen Snåsa. Hans far var renskötare. Jag har fortfarande norskt medborgarskap, berättar han. Hans mamma kommer från Jänsmässholmen. Familjen flyttade tidigt till Rötviken där Dan växte upp och började skolan. Han följde ofta med sin far till Norge och deltog i renskötseln. Jag kände inte för att bli socialarbetare. Jag hoppade av och blev renskötare under ett år. Efter första skolåren i Rötviken blev det skolgång i Häggsjövik och Föllinge. Gymnasietiden med social inriktning tillbringades i Strömsund i två år. Jag kände inte för att bli socialarbetare. Jag hoppade av och blev renskötare under ett år, berättar han. Ett år senare tipsade journalistkollegan Pål Dåj om att Dan skulle gå fotoutbildning vid Kalix folkhögskola. Sagt och gjort. En ny karriär och en flytt ut från sin hembygd tog sin början. Dan Jåma är en av Sveriges främsta filmfotografer. Varje år åker han Dan Jåma och Folke Rydén filmar i Indonesien. Foto: Mard Mangkala I Kalix lärde jag känna TV:s kände reporter K. G Bergström, som var lärare vid skolan. Det blev en bra kontakt senare i livet. Fortsatt utbildning blev det på fotoskolan i Solna innan det blev dags att ge sig ut i verkligheten som vikarie på Sveriges Television, SVT, berättar Dan. Kärleken förde honom hem tillbaka till Jämtland, som fotograf på Mittnytt i Östersund. Under en kort period i USA bättrade han på sin kompetens att klippa film. Hemma i Sverige blev det SVT igen och så småningom också egen företagare. I dag är han känd och etablerad i sin bransch. Samarbetet med TVjournalisten Folke Rydén är väl känt. De har tillsammans gjort en mängd reportageresor i världen fick de Stora Journalistpriset för sitt framgångsrika samarbete. I våras gjorde de ett reportage i Sudan och om en månad åker de två till Thailand för ytterligare ett filmjobb. Stor satsning på utställning av samiska kulturen Dan Jåma fick nyligen ett hedersuppdrag från sin födelsekommun Snåsa i Norge. Han blev erbjuden posten som styrelseordförande för ett projekt som ska modernisera och bygga ut det sydsamiska muséet och kulturcentrat Saemien Sijte i Snåsa. Jag är hedrad att få vara med i det arbetet. Det nya muséet kommer att bli en stor attraktion för regionerna i båda länderna, säger Dan. Muséet kommer att få nya moderna utställningslokaler, auditorium, bibliotek, restaurang med mera. Besökarna kommer att få många nya 4 Gränsnytt oktober 2011

5 arbetsplats NYHETER Starka känsor för sin hembygd Dan Jåmas mobil ringer flera gånger under vårt besök i Valsjöbyn. Ett samtal är från Röda Korset. Samtalet gäller flera uppdrag. Ett i Sverige, men också ett filmjobb i Sudan. Personen i andra ändan luren vill träffa Dan redan nästa dag för förhandlingar. Dan svarar bestämt: Det går absolut inte. Jag befinner mig i den jämtländska fjällvärlden för att plocka kantareller. Det är högsta prioritet just nu. Ni får vänta. Klara besked nu inser vi att Dan Jåma har starka känslor för sin hembygd. När jag kommer hit upplever jag att bygden har bra möjligheter att utvecklas. Just de här dagarna är björnjakten aktuell. Jägarna kommer hit i sina lyxbilar och får vara med om fantastiska naturupplevelser. Jakten och turismen är områden som borde ha stora möjligheter att skapa ytterligare intresse och tillväxt i området, menar han. Han nämner också hur han nu upplever att det är många unga som både stannar kvar och även flyttar till bygden. En anledning är att det finns en hel del jobb på andra sidan gränsen, inte minst bageriet i Sörli, som har över 100 anställda. Per Lindahl på flera utlandsuppdrag i tredje världen. Foto: Åsa Sjödin Dan Jåma har också gjort ett flertal jobb i filmbranschen. Två av hans filmarbeten har dessutom spelats in Valsjöbyn. Kerstin Ekmans bok Hunden blev en kortfilm Tillsammans med Roger Sellberg svarade Dan för manus och regi, all fotografering svarade han själv för. De flesta scenerna spelades in i närheten av hans stuga på Näset. Filmen hade sin premiär i Valsjöbyn. Det blev också en fin upplevelse att lära känna Kerstin Ekman, som bott långa perioder i Valsjöbyn. Den kontakten fick också sin fortsättning några år senare. Då var det dags att spela in filmen Varg. Då tog Kerstin kontakt med mig igen. Jag blev en av de fotografer som anlitades, men jag fick också uppgiften att göra viktiga intervjuer inför filminspelning, berättar han. Per Lindahl Dan Jåma anser att jakt och turism kan skapa tillväxt i regionen. Foto: Åsa Sjödin upplevelser. En känd arkitekt har anlitats för att byggnaden ska bli en attraktion i sig. Jag är imponerad av att det satsas ungefär 140 miljoner för att kunna presentera den samiska kulturen på ett nytt modernt sätt. En ny spännande del blir presentationer av samiska trummor. Nyligen hittades också en trumma i Röyrvik från eventuellt 1700-talet. Den kommer förstås att ställas ut i det nya museet, berättar Dan. Per Lindahl Det nya museet öppnas i juni Gränsnytt oktober

6 MEDVETNA VAL Vårres kafé, en grønn Når du trer inn på Vårres kafé er det ikke bare god mat og ett gjestfritt vertskap som møter deg. En grønn oase med blomster i alle farger og størrelser. Allerede før du kommer inn skjønner du at dette er en litt spesiell kafé. Fargerike blomster i krukker og ampler gir ett flott førsteinntrykk, og videre innover fortsetter det. Kafévertene Odd og Vera ikke bare tar i mot deg med en gjestfrihet som er sjelden, men varter opp med en middag og kakemeny som varierer fra retter av lokale råstoffer til kaker med mer eksotisk preg. Og var det kjøttkaker eller lettsaltet torsk du ønsket, ja så finner du det også. Og skulle du være redd for at kjøkkenet er stengt fordi det sto åpningstid fra 10 til 17, ja så er det bare veiledende, Odd og Vera sitt motto er at ingen går sulten fra Vårres kafé! Og dialekten avslører at de ikke er fra distriktet, enten det er Odd sin klingende nordlandsk eller Veras litt gebrokne norsk med en sjarmerende russisk aksent. Jeg var nysgjerrig på hvorfor de hadde valgt å satse nettopp her i Røyrvik. Odd forteller at han kom hit for over 10 år siden. Selvfølgelig var kjærligheten det som hadde ført han hit, men da den ikke ble som forventet sto han fremfor to valg. Enten å dra tilbake til jobben som kjøkkensjef i Bodø eller bli værende her i Røyrvik. Han hadde permisjon fra jobben i forsvaret, så den ventet på han. Men Odd hadde med sitt vinnende vesen skaffet seg en stor vennekrets og Odd og Vera sitt motto er at ingen går sulten fra Vårres kafé. Foto: Lars Arne Krukhaug ett stabilt nettverk i Røyrvik, så til tross for litt usikre arbeidsmuligheter valgte han å bli i Røyrvik. I begynnelsen ble det småjobber her og der, mye som snekker, men det var innenfor kjøkkenfaget han ønsket å jobbe, og da kommunen søkte etter kafédriver sommeren 2001 var han snar om å søke. Til Bærflækkdagan samme året var han i gang og Vårres kafé ble en populær plass for de som ønsket seg en kopp kaffe eller en enkel middag. Odd sto på og omfanget økte, enten det var koldtbord til konfirmasjoner og lignende eller enkel servering i Børgefjellsenteret, så hadde Odd en finger med i spillet. Odd forteller at alt så i grunn bra ut, og da han i 2003 ble kjent med Vera, følte han at en viktig brikke i livet hans så ut til å falle på plass. Men så var det skjebnen da. Helsemessige årsaker førte til at han måtte oppgi Vårres kafé og driften rundt den. Også kontakten med Vera måtte vike for at Odd skulle komme seg på fote igjen. Og gradvis ble ting bedre og kontakten med Vera ble gjenopprettet. I begynnelsen var språkbarrieren en utfordring. Russisk var ikke Odds sterkeste side, men Vera viste råd. Med en norsk-russisk ordbok ved siden av seg holdt hun kontakten med Odd og gradvis lærte seg såpass norsk slik at de ble bedre kjent. Odd følte han sto overfor ett nytt og viktig valg, og i 2008 tok han mot til seg og dro til Russland for å møte sin tilkomne. Ett valg han ikke angrer på. Vera tok også turen hit til Røyrvik og etter ett par besøk her i Røyrvik ga hun Odd sitt endelige ja. Og her kunne historien om Odd og Vera ha endt, men som Vera sier, hun så noe manglet i Odd sitt liv. Selv var hun utdannet kjøkkensjef og konditorist. Og kafeen i Røyrvik hadde lenge vært uten drivere. Det var i grunn ikke så mye å lure på, så etter noen runder med kommunen gikk de i gang med å gjenåpne Vårres kafé. Den 22/2 i 2010 kunne Odd Hvis uttrykket grønne fingre brukes bli et botanisk skue. feire bursdag samtidig som han og Vera tok i mot de første gjestene! Det må sies å være en førsteklasses bursdagspresang! Bygda var fornøyd med at endelig var kafeen åpen igjen, men det var nok med litt spenning de tok turen innom de første gangene. Vera forteller at hun selv var usikker på hvordan blandingen av norsk og russisk mattradisjon skulle la seg forene. Hun hadde lang erfaring fra kokekunsten i Russland og hadde vunnet priser for sin matlaging, men ville Røyrviks befolkning sette pris på det? Til å begynne med var det spesielt kakene som imponerte. Selv om de tilsynelatende så norske ut var det noe fremmed og spennende med dem. Men ikke bare smakte de godt, de var en fryd for øyet. Kunsten å o 6 Gränsnytt oktober 2011

7 MEDVETNA VAL oase Sensasjonelt funn av en sørsamisk rammetromme Sommeren 2010 ble det funnet en samisk gievrie/ tromme i Røyrvik. Da ble den lagt tilbake til funnplassen for senere å bli hentet ned fra fjellet. 16. august i 2011 dro en ekspedisjon tilbake til funnplassen og hentete den, i første omgang til Røyrvik hvor lokalbefolkningen og pressen kunne få tatt den i øyesyn. Funnet ble deretter fraktet til NTNU, Vitenskapsmuseet for teknisk konservering. Etter ett sterkt ønske fra det sørsamiske miljøet om at tromma skal stilles ut lokalt har Saemien Sijte på Snåsa, som ansvarsmuseum for hele det sørsamiske området, kommet til avtale med Vitenskapsmuseet om tilbakeføring til Snåsa. Det er nok ett ønske fra lokalbefolkningen om at den skal stilles ut i Røyrvik. Dessverre krever en slik utstilling større krav til lokaliteter enn det Røyrvik pr. i dag kan vise til. Så foreløpig vil Saemien Sijte på Snåsa være plassen å dra for å beskue tromma. (kilde: Samien Sijte) Lars Arne Krukhaug om noen, så må det bli om Vera. Kafeen har gradvis utviklet seg til å Foto: Lars Arne Krukhaug dekorere maten tok Vera med seg i det meste hun serverte. Og gradvis har de opparbeidet seg et ry for lekker og delikat mat. Odd er nå av den oppfatning at det er kakene som har det russiske preget, men Vera smiler lurt til meg og innrømmer at det meste hun tilbereder og serverer har ett snev av russisk innslag. Vera har også bevist at det ikke bare er matlaging hun behersker. Hvis uttrykket grønne fingre skal kunne brukes om noen, så må det bli om Vera. Kafeen har gradvis utviklet seg til å bli et botanisk skue. Det er blomster overalt, og med sine nesten hundre stykker vil noen si litt overveldende, men jeg velger å bruke uttrykket imponerende. Og ikke er det bare prydplanter det går i, de høster fra naturen, sopp og bær selvfølgelig, men fra sitt eget drivhus kommer det nyttevekster som går rett inn i matlagning. Som en uttrykte da han så ett prakteksemplar av en slangeagurk, ca 30 cm lang og over 2 kilo, ja ja, her skulle holde med en skive på brødskiva! For tiden går Odd og Vera og venter i spenning. Veras yngste datter, Anastasia har med sin frisørutdanning fra Russland fått lærlingeplass på Grong, så kanskje blir det mulig å få en kjapp hårklipp men en venter på maten, enten den er russiskinspirert eller inspirasjonen kommer fra Saltstraumen, Odds fødested. En ting setter jeg uansett stor pris på, at Odd og etter hvert Vera har tatt de valgene de har. Det har gitt oss en oase av en kafé med mat hvor magen som oftest blir mett før øynene. Det er bare å ta turen innom Vårres kafé og bedømmes selv. Jeg tror ikke du blir skuffet. Og skulle jeg anbefale noe måtte det være røyr fra Limingen og selvfølgelig en kake til kaffen som kanskje ser litt annerledes, men smaker fortreffelig. Lars Arne Krukhaug En sørsamisk rammetromme. Dessverre har skinnet blitt offer for tidens tann. Foto: Lars Arne Krukhaug Gievrie - et seminar om den samiske trommen september 2011 Røyrvik Samfunnshus samfunnssalen Forrige sommeren blev det funnet en samisk tromme i området kring Røyrvik. Med anledning av dette arrangerer vi et tverrfaglig seminar med den samiske trommen gievrie i fokus. Vi ønsker å belyse den verden som er knyttet til trommen, trommens bruk og bilder. Med dette ønsker vi å starte en diskusjon om hvordan man håndterer et slikt funn og hvilken plass trommens har i dagens samfunn. Seminaret arrangeres med støtte fra Norsk kulturråd og Nord Trøndelag fylkeskommune. Mer info: Cecilia Persson (prosjektleder) tel cecilia.persson@royrvik.kommune.no Anne Bjørg Evensen-Svestad tel anne.bjorg.evensen@royrvik.kommune.no Gränsnytt oktober

8 FÖRETAGET Gelab expanderar och nyanställer Elektronikföretaget Gelab är den största privata arbetsgivaren i Gäddede med 70 anställda, och har även produktion i Östersund med ett trettiotal anställda. Ökad efterfrågan på framför allt antenner innebär att Gelab inom kort anställer ytterligare fem till tio personer i Gäddede. Ifjol omsatte Gelab 154 miljoner kronor och i år tror Gelabs vd Christer Engnér att det blir ännu mer eftersom kunderna vill ha fler och större leveranser. Därför behöver Gelab öka personalstyrkan. Vi söker montörer som helst har någon sorts erfarenhet från industriarbete och som gärna är här ifrån trakten. Vi har inte annonserat än men har redan fått in flera spontanansökningar. Det är roligt, säger Christer Engnér. Idag tillverkar fabriken i Gäddede olika sorters antenner och kretskort till elektronisk utrustning. Men snart renodlas produktionen i och med att all kretskortstillverkning flyttar till lokalerna i Östersund. På så vis frigörs utrymme till att öka antenntillverkningen i Gäddede. Våra kunder vill egentligen ha ännu större leveranser i framtiden, Gelab är störst i Gäddede men vd:n Christer Engnér ser gärna att fler industrier dyker upp. Ett kluster av företag skulle gagna alla här. Nu är vi lite som bolaget i byn, på gott och ont. Foto: Johan Sävström vilket är jättebra. Bara våra underleverantörer klarar av att öka volymen också, menar Christer Engnér. Gelab tillverkar idag 300 antenner i veckan, efter expansionen ska den produktionen fördubblas. Marknaden för antenner växer ständigt. Nätutbyggnad sker över hela jordklotet, dessutom utvecklas teknologin ständigt vilket kräver nya modeller med större räckvidd och kapacitet. Tillverkning av antenner kommer att behövas i en oöverskådlig framtid, säger Christer Engnér. Han anser inte att det finns några egentliga nackdelar med att ha en industri belägen i Gäddede. Frakten är inget problem, lastbilen är i Stockholm dagen efter leverans och all kommunikation med kunder sker på elektronisk väg. Däremot är Gäddede för litet för att ha en flexibel arbetskraft till förfogande. Vår marknad är svängig och vi kan få in en stor order med kort varsel. Då hamnar vi i problem. Fast då har Gelab här i Gäddede en extremt kompetent och engagerad personalstyrka som motväger detta, säger Christer Engnér. Ingen har nappat på det hittills. Människor som bor här har gjort ett val som inte har med arbetet att göra. De är lojala mot Gäddede, säger Christer Engnér. Johan Sävström Stefan Manfredsson är veteran på Gelab i Gäddede. Här kollar han så att kretskorten fungerar som de ska. Foto: Johan Sävström När kretskorttillverkningen går till Östersund måste några anställda gå över till att montera antenner. Vill någon fortsätta arbeta med kretskort blir han eller hon garanterad en tjänst på filialen i Östersund. Janne Grete Brekkvassmo vid sin arbetsbänk. Foto: Johan Sävström 8 Gränsnytt oktober 2011

9 NYHETER AP vant i Røyrvik Etter 16 år med Samarbeidslista ved makten tok Arbeiderpartiet (AP) over. Listetoppene besto i Arnt Mickelsen som ordførerkandidat og Liv S. Tømmermo-Reitan som varaordfører. Og etter ett forholdsvis klart flertall ble det de to overnevnte sammen med fem andre kandidater som fikk flertallet i det kommende kommunestyret. Om velgerne vil merke endringer sier Arnt at AP har gått til valg på ett program som er ambisiøst men klart har en sosialdemokratisk profil. Så endringer vil komme, men han mener det er viktig at det er realisme i det som vedtas. Likens at det tas hensyn til kommuneøkonomien selv om en del tiltak er ment for å styrke nettopp den. Man må være klar over at programmet er ett fireårsprosjekt, Arnt Mickelsen är ny ordförande i Røyrvik. Foto: Lars Arne Krukhaug så det gjelder å ta ett skritt av gangen. Når det gjelder det Midtskandinavisk regionprosjekt er Arnt positiv. Så går søknaden igjennom vil Røyrvik være en viktig bidragsyter til et godt og konstruktivt samarbeid på tvers av grensene. At vi samarbeider og drar i samme retning er en hovedforutsetning for å klare å påvirke politisk ledelse sentralt for å få lette på lokale grensehinder. Lars Arne Krukhaug Fakta om valet i Røyrvik Ant. Stemmeberett: 396 Valgdeltakelse: % Det norske Arbeiderparti: Valgting: Totalt: % 7 mandater Samarbeidslista i Røyrvik: Valgting Totalt: ,87 % 6 mandater Läs mer: Miljøbeviste barnehagebarn Martin, Jonas, Elfrida, Olav, Linn Katrine, Ine Andrea, assistent Anita og Kevin Foto: Røyrvik kommune I mange år har Maurtua barnhage vært opptatt av å skylle, brette og stappe melkekartonger som sendes til gjenvinning. Og nå kom premien. Barnehagen hadde vunnet hele kr ,- Og pengene kommer godt med. Barnehagen har friluftsliv som deltema og vil bruke premien til å kjøpe inn tursekker og drikkeflasker. Og blir det noe til over blir det nok en bålpanne til den nye lavvoen. Vi gratulere de små for en stor innsats. Lars Arne Krukhaug Tilskudd til boligetablering i distriktene Regjeringen vil satse på økt boligetablering i distriktene. Bakgrunnen er innspill fra flere distriktskommuner på at det å skaffe bolig er noe av det meste krevende for å få til tilflytting til distriktene. Ordningen har følgende hovedelement: Neste år vil det bli etablert en treårig ordning med tilskudd til boligetablering i distriktene. Tilskuddet er i 2012 på 20 mill kroner og skal bidra til økt tilbud av ulike typer boliger og redusere risikoen for den enkelte husstands boliginvestering. Det vil også bidra til å sikre mot verdifall på bolig i distriktene. Kommuner kan søke om tilskuddsmidler for å fremskaffe utleieboliger til personer som ønsker å prøvebo i kommunen. Også bedrifter som ønsker å bygge utleieboliger og privatpersoner som ønsker å bygge bolig kan motta tilskudd. Privatpersoner kan få dekket inntil kroner. Tilskuddet skal bidra til utvikling av attraktive lokalsamfunn gjennom å stimulere til ulike typer av boliger i distriktskommuner med små og usikre boligmarkeder. Dette er en svært gledelig nyhet. Prosjektet har sammen med den politiske ledelsen i kommunene jobbet med boligfinansiering som en prioritert sak, og selv om rammen for ordningen er lav, er det en god begynnelse, sier hovedprosjektleder Kjell Schive i Midt-Skandianvisk Regionprosjekt. Vad kan bostadsstödet innebära för gränsregionen på lång sikt? Regionprosjektet har identifisert boligspørsmålet som et av de viktigste hinder for å få tilflytting til regionen. Dette er bakgrunnen for at prosjektledelsen i samarbeid med den politiske ledelsen i kommunene har arbeidet opp mot Storting og Regjering for å finne løsninger som kan avlaste byggherres prisfallsrisiko. Tilskuddet til boligbygging vil føre til økt boligbygging, økt tilgang på bosteder og dermed til økt tilflytting. Kommer vi att se nya hus-och fastighetsbyggen redan nästa år? Jeg tror faktisk det. Etter at nyheten ble kjent den 7. september har allerede flere vært i kontakt med meg for å få mer detaljer om ordningen som trer i kraft fra 2012 og skal foreløpig gjelde i 3 år. Det räcker väl inte med bostad - människor måste ha arbeten också ifall de ska flytta till Lierne eller Røyrvik? Lierne og Røyrvik har tilnærmet null arbeidsledighet og vi registrerer økt mangel på arbeidskraft både i privat og offentlig sektor. Flere bedrifter sliter med å få tak i arbeidskraft med riktig kompetanse. Dette har vi understreket overfor sentrale politikere. Parallelt med dette arbeider prosjektet med konkrete næringslivsaker for å øke verdiskapingen og antall arbeidsplasser i regionen. Prövebo, hur kommer det att fungera i praktiken? - Tilskuddet til boligetablering gjelder også for kommuner som ønsker å bygge utleieboliger. Dette vil være et godt tilbud til personer som vil se om de trives i kommunen før de velger å bygge/kjøpe bolig. Finns det i Norge ett tryck att flytta ut på landsbygden? - Ordningen gjelder både for folk som allerede bor i regionen og for de som vil flytte inn. Dermed vil ordningen bidra både til å redusere utflytting og øke innflytting. Dette understrekes også av en nylig fremlagt forskningsrapport fra Norut. Vi har ingen statistikk som viser hvor stor interessen er, men når et av de viktigste hindrene nå er løst, har vi god tro på at ordningen vil bidra til å snu befolkningsutviklingen i positiv retning. Kjell Schive & Johan Sävström Gränsnytt oktober

10 UNGDOM Unga entreprenörer Sommarlovsentreprenör är ett koncept från Västernorrlands län. Mitt-Skandinaviskt regionprojekt beslöt att följa programmet och erbjuda ungdomar att under handledning skapa sitt eget sommarjobb. Under en veckas kurs innan entreprenörskapet diskuterade ungdomarna strategier tillsammans med handledarna Mats Falk och Anna Jonasson. Gruppen kom fram till att verkligen brinna för något, eller att ha en vilja att skapa är bra förutsättningar för entreprenörskap. Det är också lättare att utveckla idéer i en grupp som bidrar med olika synsätt. Maria Thomasson, Moa Olsson, Linn Heimdahl & Linus Persson Foto: Anna Jonasson Efter den obligatoriska första veckan fick ungdomarna ett certifikat som talar om att de är sommarlovsentreprenörer. Där intygas att ungdomarnas verksamhet är försäkrad, att de redovisar sin verksamhet och att de har utbildade handledare. En förutsättning för projektet var att näringslivet i bygden sponsrade startkapital till ungdomarna. Alla företag som blev tillfrågade tyckte att det var en god investering om det kunde bidra till att fler företag startas i framtiden. Holgerssons Plåt AB, Gelab, Fortum och Camp Stora Blåsjön gav vars ett stipendium till ungdomarna på 2100 kr. Tvåtusen fick ungdomarna kontant och resten gick till t-shirt och diplom. Anna Jonasson Maria Thomasson, 15 år, drev ett café på restaurang Fjällripan i Stora Blåsjön som annars skulle stått tom under sommaren. Maria sålde småkakor och tårtor som hon passade på att baka när det inte var så mycket folk. En eftermiddag hade hon 29 kunder samtidigt, då var det stressigt, men också lönande. Maria tjänade kronor under sommaren. Det är bra för att vara i Stora Blåsjön. Jag ska köpa en epa-traktor för pengarna. Nästa år vill jag göra samma sak, men helst tillsammans med en kompis. Det blev ensamt och drygt ibland, säger Maria. Linus Persson, 14 år, sommarjobbade som konsult. Han sålde sina timmar till ägarna av Westbergs Café i Gäddede där han serverade och tog emot betalning. Linus har nyss köpt en ny mobiltelefon för det han tjänade. Roligast var att få jobba och tjäna egna pengar. Nästa år tänker jag utveckla min affärsidé till att baka och sen sälja kakorna till cafeet, säger Linus. Linn Heimdahl, 16 år, mångsysslade med att klippa gräs, städa och gå ut med hundar. Hon hade annonserat sina tjänster på byn, men mest var det vänner och släktingar som hörde av sig. Det gjorde inget eftersom jag hade två andra sommarjobb. Det var ändå roligt att vara entreprenör eftersom man fick hela ansvaret själv. Fast det var lite jobbigt med att sköta pappersarbetet, säger Linn. Moa Olsson, 14 år, klippte gräs. Hon hade redan kunder sedan tidigare år. Tiden räckte inte till riktigt eftersom Moa också jobbade i affären samt städade på campingen. Jag tjänade en del på gräsklippningen men egentligen mer från de andra sommarjobben. Nästa sommar kommer jag att vara entreprenör igen. Kanske tillsammans med de andra tjejerna, säger Moa. Ungdomar gör enkätundersökning Arbetet med årets ungdomsenkät avslutas inom kort. Precis som ifjol är det ungdomar som genomför arbetet. Jonathan Olofsson, 15 år, från Stora Blåsjön har intervjuat ungdomar i Frostviken. Jag fick en lista av Mats Falk med namn och adresser. Var det långt hem till personerna så skjutsade pappa mig, säger han. Frågorna i enkäten handlar om hur det är att bo i respektive kommun, vad som är bra och dåligt, ifall man tänker flytta därifrån eller kanske starta eget företag. En del var lite sura över att behöva göra det i år igen. Det var ju samma frågor ifjol. Fast ändå har nästan 70 ungdomar svarat på enkäten, säger 15-åriga Anne Marte Olsson i Røyrvik. Anna Holmberg, 17, har liknande erfarenhet från Hotagen. En del tackade instinktivt nej, kanske för att de trodde det var en marknadsundersökning eller telefonförsäljare. Flera ungdomar svarar att naturen och frilufslivet är fördelen med kommunen, medan det negativa är att det är långt till allt och med få bussförbindelser till stan, säger Anna Holmberg. I Lierne hoppas 18-åriga Julie Østnor få tag på 150 ungdomar innan slutet av september. Av de 90 som svarat hittills är många bekymrade över arbetslösheten, säger hon. Johan Sävström 10 Gränsnytt oktober 2011

11 UNGDOM Utsikten från berget på Leka. Kustläger på Leka Tack vare gränsprojektets skolsamarbete fick mellanstadieeleverna i Valsjöbyn följa med när grannskolan i Sörli åkte på kustläger till ön Leka i Norge. Sjätteklassaren Jens Engelin Andersson har skrivit om resan. Sista veckan på skolan åkte vi till Leka. Vi åkte tidigt hemifrån. Innan vi åkte till Leka så åkte vi till en sorts golfbana på Inderöya och spelade putball. Efteråt åkte vi till Stikklestad, en vikingastad. Efter det så var det äntligen dags att åka till Leka. Men först så åt vi på Mc Donalds i Steinkjer. För att komma ut till ön Leka så åkte vi i en stor bilfärja dit. När vi kom dit så fick vi bädda ner oss i sovsäckarna. Vi övernattade i en gympasal vid skolan på Leka. På morgonen så åt vi frukost, efter det så delade vi upp oss i grupper. Den gruppen jag hamnade i skulle upp på ett litet berg och titta på någon grav. Vi åkte buss till berget och hoppade av bussen, sen var det bara att gå. Vi gick upp till toppen och det var en lång utsikt. Man kunde se havet och massa kor och oxar som gick lösa. Efter det så gick vi hela vägen ner igen, och så gick vi kanske en halvmil till någon strand och letade snäckor och krabbor osv. Vi hittade några stycken. Vi var på stranden en stund sen så gick vi till en fiskebåt och skulle ut till en fiskodling. Vi åkte en snabb fiskebåt ut på havet till en sorts ring mitt ute i havet. I ringarna så fanns det lax, över 1 miljon laxar fanns det. På fiskebåten fanns en jättestor håv som de plockade upp laxen med. Foto: Lillian Bergli Laxen de fick i håven lade de i ett kar med bedövningsmedel. När laxarna somnat plockade man upp dem ur karet så man kunde kolla om de hade några löss, hade de det så tog de bort lössen. Jag tror att lössen sög blod på laxen. Efter vi hade varit på odlingen åkte vi till en plattform, det fanns massa fiskmat där. Vi fick smaka lax därute också. Sen var det dags att åka tillbaka till Leka igen. Vi åkte tillbaka med buss till Lekas skola. På kvällen var det fotbollscup mellan Leka och Sörli. Det var ganska jämt i början men sen gjorde Sörli flera mål. Jag tror Sörli vann med 8-3. Vi köpte massa godis som vi åt på kvällen, sen skulle vi gå och sova igen. På morgonen åkte min grupp till en grotta som funnits jättelänge där, det var kallt och mörkt i grottan. Det fanns inte lampor i grottan så vi fick låna ficklampor och lysa med i grottan. På Leka har en liten flicka blivit kidnappad av en örn för ungefär 100 år sen. Vi åkte buss runt ön och kunde se från vägen var den lilla flickan hittades. Det var markerat där hon var. Vi åkte till en jättestor vikingagrav där en viking var begravd med sin båt. Det blåste mycket när vi var där. Vi åkte hem på eftermiddagen samma dag. Vi åkte bilfärjan till fastlandet igen. Sen åkte vi hem. Jens Engelin Andersson, åk 6, Valsjöbyns skola Ungdomarna har ordet Den 28 oktober är det ungdomskonferens i Nordli. Det är en unik chans för ungdomar och politiker att träffas för att samtala om vad som är viktigt att satsa på i framtiden. Årets konferens har ett annorlunda upplägg jämfört med fjolårets som var öppet för alla slags frågor. Nu ska det främst handla om arbete och bostad. Ifjol svarade majoriteten av ungdomarna att ifall de ska stanna kvar i regionen eller flytta tillbaka är beroende av tillgång på jobb och bostad. Här i regionen är det till och med svårare med boende än arbete. Det ska bli intressant att höra vad politikerna har att säga om detta, säger delprojektledare Mats Falk. SVEINUNG KVELI från Kveli En kort återblick ska inleda konferensen. Vad beslutades förra året och vad har sen genomförts? Tack vare en familj i Gäddede har vi kommit längst med motorcrossbanan där. Ansökningar ligger nu hos kommunerna i Lierne och Røyrvik som vi fått positiva signaler från. Strömsunds kommun har sagt nej till finansiering och hänvisar oss istället till att söka bygdemedel, säger Mats Falk. Många tyckte fjolårets konferens blev långrandig när den började nio och slutade klockan fyra. Det blir ett kortare och intensivare pass nu. I år ska ungdomar från Fölling också vara med och de har långt att åka, säger Mats Falk. Tisdag 1/ Røyrvik Samfunshuset Onsdag 2/ Gäddede Saga Torsdag 3/ Skärvången Föreningshus Söndag 6/ Sørli Samfunshuset Entre 120 nok / 150 sek MATS HURTIG från Östersunds revyn Johan Sävström Gränslös Revy 2 x Kveli å n Hurtig bjuder på gammalt och nytt i en blandad pytt SIGMUND KVELI från Kveli Gränsnytt oktober

12 NYHETER Fiber behövs i Valsjöbyn Genom skolsamarbetsprojektet har de berörda skolorna i Sverige och Norge fått moderna och väl fungerande videokonferenssystem installerade inom samtliga rektorsområden. Men teknologin kan inte utnyttjas optimalt då bredbandet är för svagt. Den nya avancerade tekniken gör det möjligt att samtidigt se och höra varandra med god bild- och ljudkvalitet och dessutom dela dokument på dator eller smartboard. Förutom att långa restider sparas in med videokonferenser så innebär tekniken att det är möjligt med distansundervisning i till exempel främmande språk med flera undervisningsgrupper uppkopplade samtidigt. Dessvärre räcker inte alltid bredbandskapaciteten till för att man ska kunna använda alla funktioner Gränssamarbete on-line. Videokonferens mellan Valsjöbyn och Lierne. Rektorerna i Nordli och Sörli, Jon Pedersen och Olav Skogen tillsammans med skolchefen i Lierne, Steinar Bach. Infälld är fotografen Lotta Storm, lärare i Valsjöbyn. samtidigt. Problemet skulle avhjälpas med bredband via fiberkabel. I Valsjöbyn förbereddes en sådan satsning som sedan aldrig genomfördes. Nu har regeringen beslutat satsa mer pengar på att bygga ut bredband i glesbygden, förhoppningsvis kan då fiberkabel i Valsjöbyn bli verklighet. Det skulle innebära nya möjligheter för människor inom IT-branschen som drömmer om att bosätta sig permanent i Valsjöbyn men som är beroende av att ladda hem eller skicka iväg stora mängder data över nätet. Finns det fibernät kan de ha sin hemvist här i bygden och en övernattningslägenhet i någon stad istället för tvärtom. Lotta Storm Nedmontering av fast nät innan mobiltäckning utökats upprör i Strömsund Nedmonteringen av de fasta kopparnätet innan mobiltäckningen utökats innebär stora problem för många i Strömsunds kommun. Mobilnätet har dessutom försvagats den senaste tiden. Detta beror troligen på att mobiltelfoner numera används till internetsurfning och då belastar det redan svaga nätet. Ändå har Telia beslutat att montera ner delar av det fasta nätet, utan att ha kontrollerat att mobiltäckningen verkligen fungerar. Det får allvarliga konsekvenser. Inte minst för många av de äldre som lever med trygghetslarm i hemmet. Även skogsbruk och turismnäring drabbas av att inte ha goda mobila förbindelser. I dag sker dessutom nästan all betalning med kort som kräver en terminal med anslutning till nätet, säger kommunchef Anders Andersson. Efter att kommunalrådet Gudrun Hansson påpekat de brister som många kommuninvånare upplever i ett brev till IT- och regionminister Anna-Karin Hatt har problemet uppmärksammats på central nivå. Problemen är på intet sätt unika för Strömsunds kommun utan de kommentarer vi fått visar på att läget är liknande på många håll i landet, säger kommunchef Anders Andersson. Den ansvariga kommunikationsmyndigheten, Post- och telestyrelsen (PTS). har nu klargjort för Telia att det är operatörerna som har ansvaret. Därför måste informationen inför teknikskiftet förbättras samt att nedmonteringen av kopparnätet inte får ske förrän det ersättande nätet fungerar fullt ut. Regeringen har dessutom lovat att satsa ytterligare en halv miljard kronor på bredbandsutbyggnad den närmsta treårsperioden. Det är fortfarande viktigt att felanmäla till operatörens kundtjänst och vid behov även kontakta PTS och beskriva problemen. Ju fler som anmäler ju förr kommer situationen förhoppningsvis att åtgärdas, säger Anders Andersson. Johan Sävström Wenche Lidberg är ny delprojektledare för turistprojektet Wenche Lidberg går in som delprojektledare för 25 procent när Anna Jonasson går ned till 75 procent. Wenche Lidberg har lång erfarenhet från rese- och turismbranschen. Hon har bland annat jobbat både som flygvärdinna och vid incheckningen på Östersund Airport. Senast kommer Wenche Lidberg från tjänsten som resekonsult vid arbetsförmedlingen i Östersund. Det ska bli roligt att arbeta med Destination Vaajma och få det att blir ett lyckat koncept, säger Weche Lidberg. Wenche menar att hon egentligen inte kan någon om regionen än, men att det bara känns spännande då hon gillar nya utmaningar. Wenche är uppvuxen i Ljungdalen i Härjedalen som också är ett gränsområde där människor alltid samarbetat över gränsen. Jag känner igen stoltheten hos befolkningen som de känner för sin hembygd. Att de väljer att bo kvar trots att det kan vara lite besvärligt ibland, säger Wenche Lidberg. På fritiden åker Wenche gärna Wenche Lidberg är ny i gränsprojektet. skidor och skoter i de härjedalska fjällen. Hon tar gärna en tur på motorcykel också. Jag har nyligen köpt en Ducati. Den ser jag fram emot att köra på Norges krokiga vägar. Johan Sävström Vad vill du läsa om i Gränsnytt? Tipsa redaktionen! Mejla eller ring: info@gransprojekt.eu 0046 (0) Gränsnytt oktober 2011

13 NYHETER Rype- og elgjakt i Lierne Nils Vidar Bratlandsmo i Fjellstyrene i Lierne har det svært travelt med forberedelser til årets rypejakt. Foto: Jorun Granheim Daglig leder Nils Vidar Bratlandsmo i Fjellstyrene i Lierne har i disse dager det svært travelt med forberedelser til årets rypejakt på statsallmenningene i Lierne. 550 utenbygds jegere fordelt på 4 jaktperioder ventes til Lierne i perioden september. Jegerne har da tilgang til et areal på ca km2, fordelt på 7 jaktfelt I tillegg åpnes det for fritt kortsalg fra 2. oktober for utenbygdsboende. Overvekten av jaktere er mannfolk, sier Bratlandsmo, 2 damelag av 180 lag er det som er registrert. Fordeling av jaktkort foregår ved trekking. Søknadsfristen er i april, og bare i år hadde vi 1200 søkere. Dette er storjobb for oss, forteller Bratlandsmo. Men til gjengjeld så finansierer jo rypejakta mye av drifta av Fjellstyrene i Lierne. Pengene går tilbake til allmenningene i form av oppsyn, skjøtsel og tilrettelegging, for eksempel drift av fjellstyrehyttene, bygging av bruer, gapahuker og drift av skogsbilveger på statsallmeningen. I forkant av årets jakt er det mange frivillige som har stilt opp med hjelp til taksering av Li-rype. Taksering er nødvendig for å finne ut om det er noe å jakte på. Ca 150 km er taksert i Lierne i år. Av årets taksering kan vi lese at det er høy produksjon og litt over middels tetthet, så dette lover brukbart, sier Bratlandsmo. Årets Bag limit er 8 ryper, hvorav maksimalt 5 Li-ryper pr. jeger pr. dag. Maks 2 skogsfugl pr. jeger pr. dag. Bratlandsmo forteller at i forbindelse med rypejakta så samarbeider Fjellstyrene med næringslivet i Lierne ved formidling av mat, overnatting og transport. Dette tilbudet blir benyttet. Våre gjester vil ha det pakket og klart når de kommer til Lierne. Fjellstyrene i Lierne disponerer 14 hytter, og i jaktperioden er alle fullboket, sier Bratlandsmo. Når det gjelder elgjakta så finns det 16 lag som jakter på statsallmenningen i Lierne. Det er et snitt på 6-8 personer på lagene. Tildeling foregår også her ved søknad og trekking, og det tildeles 4 årskontrakter. Her er det fordelt omtrent likt på innenbygds og utenbygds. I forbindelse med elgjakta har Fjellstyrene i Lierne et unikt tilbud. Siste 2 år har vil solgt dagkort på restkvoter. Dette tilbudet er åpent for alle. Søknadsskjema og mer informasjon om dagskortordningen finnes på Fjellsyrets hjemmeside eller ved direkte kontakt til Fjellstyret. Ellers kan du på statsallmenningene i Lierne jakte på arter som: skogsfugl, hare, bever, rådyr, smårovvilt osv. Det mangler ikke på tilbud, avslutter Bratlandsmo. Jorunn Granheim Faktaopplysning Fjellstyrene skal forvalte rettighetene og herlighetene i statsallmenningene, og rammene for fjellstyrets virksomhet følger av Fjelloven av Fjellstyrets primæroppgaver er å administrere bruksrettene (hovedsakelig seter, beite, jakt og fiske) de bruksberettigede i mellom, ivareta de bruksberettigedes interesser i allmenningene og sørge for at statsallmenningene blir brukt på en best mulig måte for allmenningsbygda. Forvaltningen skal skje på en måte som ivaretar naturvern- og friluftsinteressene, og som fremmer næringslivet i bygda. Statskog forvalter grunneierrettighetene (hovedsakelig skogbruk, grus- og mineralforekomster og fallrettigheter) i statsallmenningene. Läs mer: Jaktguideutbildning ska säkra kvalitén Föreningen Jakt i Jämtland/Härjedalen höll i augusti första delkursen för att utbilda jaktguider. Den avslutande kursen genomförs i slutet av oktober. Föreningen startade ifjol och har som mål att skapa en långsiktig hållbar jaktturism i Jämtlands län. Ett steg på vägen är en jaktguideutbildning som ska bidra till att kvalitetssäkra guiderna. Arbete med en nationell jaktguideutbildning sker på initiativ av Jakt i Jämtland/Härjedalen men i samarbete med LRF, Sveaskog, Hushållningssällskapet, Svergies Yrkesjägarförening, Jägarförbundet med flera. Från början var det entreprenörerna som drivit frågan om en certifierad utbildning. Där är vi inte än. Idag får man ett diplom efter utbildningen men i framtiden är tanken att kursen ska ge ett certifikat som jaktguide, säger Johan Larsson som är ordförande i Jakt i Jämtland/Härjedalen. Krav för att gå utbildningen är att man har jaktledarutbildning samt genomgått en hjärt- och lungräddningskurs. Jaktguideutbildningen är helt teoretisk. Man kan nog ta för givet att alla som är intresserade har en gedigen praktisk erfarenhet, säger Johan Larsson. Johan Sävström Ett tv-team från ungerska Hunting and Fishing Channel var i Strömsunds kommun för att filma björnjakt. Tv-kanalen är stor i de östeuropeiska länderna och varje program ses av 3-4 miljoner tittare. Förhoppningsvis får fler upp ögonen för vad vi har att erbjuda i form av natur, jakt och fiske. Det kan öka beläggningen hos kommunens jaktentreprenörer, säger Strömsunds turistchef Anna Gillgren. Ovan, fotograf Ladányi Tamás och reportern Gabor Somogyi. Foto: Czuczor Ferenc Gränsnytt oktober

14 NYHETER Forberedelsene innan jakten Äntligen är Spenningen stiger når Per Arne leder trekning av plassene. Foto: Lars Arne Krukhaug I fjor høst fikk jeg den ære å være med jaktlaget Hudningsdalen nordre i forberedelsene til dagens jakt. Vel tatt i mot av jaktlagets leder Per Arne Rustad ble jeg vist inn i noe som må være Norges flåtteste jaktstue. Jaktlaget driver såkalt drivjakt, og da skulle det tas hensyn til vær og vind, observasjoner, så da det var enighet hvor de skulle gå tok Per Arne kommandoen og fant fram fyrstikkene som anga posisjonene. Da det var klart hvem som i utgangspunktet skulle gå hvor, startet forhandlingene om å bytte posisjoner. Jeg spurte Per Arne om det lå noe seniorpolitikk i dette og tydet humringen og kommentarene fra resten av jaktlaget at det var enkelte fordeler å være jaktleder og eldstemann. De yngste måtte pent ta til takke med det bratteste og mest ulendte terrenget til tross for hvilke posisjoner trekningen hadde gitt. På spørsmål om hvordan interessen for elgjakt oppsto forsto jeg at det var noe man ble født til. Fikk det liksom inn med morsmelka og interessen gikk i faser. Kanskje det største var drømmen om eget gevær. Og at det var stort for en ung gutt å få være med i planlegginga, viste Ole Jakob, Per Arnes barnebarn tydelig. Storøyd og med ørene på stilk satt han og hørte på gamlekara fortelle om storoksen, hvor mange spir den hadde og slaktevekt. Men han hadde fått jobben som utkikk, så brått som det var tok han turen ut og kikkerten fatt for å se etter elg. Litt skuffet kom han inn og måtte meddele at han ikke så langt hadde sett noe. Selv om de var enige om at storoksen var flott som trofé, var de opptatt av å bygge opp bestanden. Da var kalv og avelsokser viktig å bevare. Men tildelingen av type dyr, kalv, fjorårsdyr osv, ga ikke dem store valget. Og med ett elgvald så nært Sverige hadde den svenske forvaltningspolitikken sin innvirkning. Elgen har sine vandringsruter uavhengig av grenser, så en mer samkjørt forvaltning var nok ønskelig. Nå var de opptatt av at det ikke måtte fremstå som kritikk. Tross alt så erfarte de høy slaktevekt på de dyrene de felte, og hadde en oppfatning at det var en økning i antall dyr. Og selv om det tidligere var en del av matauka å gå på jakt, så var nok den sosiale biten blitt viktigere nå. Det å komme hjem til heimgården og treffe slekt og venner i forbindelse med elgjakta er nok ett av årets høydepunkt. Og etter å ha fått føle atmosfæren denne tidlige morgenstund var det ikke vanskelig å forstå. Lars Arne Krukhaug Det är tredje dagen av årets älgjakt. Det har regnat spik i veckor och idag verkar inte bli något undantag. Tidigt på morgonen är medlemmarna i Häggnäsets jaktlag samlade i närheten av jaktledare Igor Börrefors föräldrahem. Jaktledaren själv går runt med kepsen i hand. Var och en tar en lapp som bestämmer vilket pass jägaren får för dagen. Lotteri är rättvist, då jämnar det alltid ut sig i längden. Vi i laget trivs bra med det systemet, säger Rune Jonsson som jagat i Häggnäset sedan mitten av åttiotalet. Igor Börrefors har tidigare delat ut ett blad med förhållningsregler om vad som får skjutas och under vilka villkor. Reglerna betonar också att det är lag på att ha jaktkort och vapenlicenser med under jakten. Medan jägarna lommar iväg till passen gör sig Igor redo för att gå ut i skogen med 3-åriga gråhunden Troll. Det är snårigt och blött men kanske ändå bättre att vara i rörelse. Idag har vi tur med vinden. Det blåser svagt emot oss. Då får Troll lättare upp vittring medan det är Rune Jonsson gör patron ur. Det blev ingen älg denna gång. Foto: Johan Sävström Igor Börrefors hjälper Kjell Bergstrand a går sönder. Då blir köttet dåligt. svårt för älgen att känna vår doft, säger Igor. Så fort han är lös sätter hunden iväg in i snårskogen. Igor har en hundpejl som med hjälp av sändaren i halsbandet håller koll på var Troll befinner sig. Fast Troll kommer med jämna mellanrum springandes tillbaka, bara för att ge sig av direkt igen. Pejlen är ändå nyttig, menar Igor, eftersom den också ger utslag för skall ifall han inte skulle höra hunden. En bra älghund ska bara skälla när han ser älgen. Inte när han får upp spår. Då lurar han jägarna på pass. Efter drygt två timmar får Troll upp vittring på älg. Igor märker att något är på gång och viskar till jaktlaget i komradion att hunden fått upp spår. Troll sätter av in i skogen. Efter några minuter hörs hundskall. Då har han sett älgen. Igor lägger en kula loppet i loppet och osäkrar med ett dovt klickljud. 14 Gränsnytt oktober 2011

15 NYHETER det jaktsäsong igen d att skära upp djuret. De måste vara försiktiga så att inte magsäcken Foto: Johan Sävström Han smyger i rask takt i riktning mot hunden. Ett skott bryter tystnaden som sedan återigen lägger sig tungt. Igor avvaktar stilla, så får han anrop på radion. Ok, fint. Vi är inte långt därifrån. Se upp för hunden. Det var en jaktkollega på pass som skjutit älgen. Kjell Bergstrand har praktiskt taget växt upp i Häggnäsets jaktlag då hans far tidigare var jaktledare. Det är årets höjdpunkt. Med småbarn hemma och stress på jobbet är det skönt att vara i skogen. Det gör inget att det regnar. Lite puls fick jag innan jag sköt, men när jag hörde älgens andning efteråt visste jag att det var en fin träff, säger Kjell Bergstrand några minuter efter att han fällt en fyrataggars älgtjur. Troll kom dit sekunder efteråt och hindrade Kjell från att gå nära den döda älgen. Det är normalt att jakthundar har stark känsla för bytet. Lungskottet tappade djuret på blod automatiskt, annars är det bråttom att tömma ut genom ett stickhål. Att rensa ut inälvorna ska också ske så fort som möjligt. Kjell skär upp älgtjuren från halsen och nedåt, öppnar upp och tar ut inälvorna. Hans kunskaper i anatomi från jobbet på ambulanshelikoptern i Östersund kommer väl till pass. Man måste skära försiktigt så man inte sticker hål på magen. Då luktar köttet dåligt och måste hänga på tork några dagar, säger Kjell. Lite senare fraktas djuret med bil till en provisorisk slaktplats där älgen flås och styckas. I Häggnäsets jaktlag delar alla lika på köttet. Respektive skytt får taggarna som trofé, eller hjärta och tunga om det är en älg utan horn. Igor har Troll kopplad när de går ut i skogen igen, annars springer han tillbaka till den fällda älgen. Troll skötte sig exemplariskt. Fick upp vittring trots att regnet spolat bort spåren. Han skällde först när han fick syn på älgen och var framme vid den en halv minut efter att Kjell skjutit, säger Igor. Troll verkade först inte att bli någon vidare jakthund. Ifjol vände det dock när Igor sköt en älg som hunden nosade på efteråt. Därefter fick Troll upp känslan för vad han ska jaga. Man ska ha mycket tur med att få till en bra älghund. Det mesta ligger i generna men man måste träna mycket i skogen också, påpekar Igor. Längs grusvägen står Rune Jonsson på pass. Han bor utanför Växjö men har sedan början av 80-talet åkt upp till Jämtland flera gånger om året. Rune tycker det är trevligare jakt i Häggnäset än vad det är i Småland. Där sitter jägaren i eget torn på egen mark och när dagen är över åker var och en hem till sitt. Här är jakten social, vi i laget umgås under jaktperioden. Sen är det också jakt på jaktens villkor här. I södra Sverige är det små arealer som täcks och dessutom ofta med drev där folk klappar i händerna och tjoar för att driva djuren mot skyttarna. Ett anrop på radion säger att en älg troligen rör sig mot Runes pass. Han sätter hastigt ned kaffekåsan och skyndar att ta ställning med geväret redo. Det går en halvtimma. Det går en halvtimma till. Då meddelas det över radion att hunden kommit tillbaka och att älgen försvunnit. Jaja, det blev inget denna gång. Men det blev lite spänning ändå, skrattar Rune. Han berättar att första gången han jagade i Frostviken var alldeles efter han tagit jägarexamen. Där på fjället stod plötsligt en älgtjur och tittade på honom rakt framifrån. Utbildningen hade lärt honom att det bara är tio procents träffyta med ett sådant skott. Därför bestämde han sig för att vänta på ett bättre läge. Men när älgen väl vände sig om hann jag inte med och bommade skottet. Jag tänker ofta på det. Blir det en liknande situation idag så skjuter jag direkt, säger Rune Jonsson. Johan Sävström Igor Börrefors tillsammans med gråhunden Troll som spårade upp en älg. Foto: Johan Sävström Gränsnytt oktober

16 NYHETER På exklusiv björnjakt i I 15 år har Fredrik Myhr i Valsjöbyn bedrivit jaktföretaget Exklusive Adventures. Från början var det älgjakten som stod i fokus. De sista fem åren har björnjakten blivit företagets starka varumärke. Jag erbjuder en paketlösning med jakt på marker runt Valsjöbyn och högklassig service med mat, logi, hundar och hundförare, berättar Fredrik. Fem grupper med 8-12 personer erbjuds varje höst att jaga björn på hektar. Varje grupp jagar i tre dagar. Det blir en oerhört intensiv period med fem tuffa jaktperioder, förberedelser och efterarbete. Det blir inte många timmars sömn per dygn under de här veckorna, säger Fredrik. Han behöver anställda för att klara jaktens genomförande; hundförare, kockar, samiska guider och personal som ska ansvara för boendet, hämtning av gäster på Frösö flygplats och alla andra rutiner kring jaktens genomförande. Det betyder stora kostnader. Och även om jag tar bra betalt för min jakt, så är det inte lätt att få något överskott på verksamheten, säger En av grupperna som köpte björnjaktsupplevelse det här året var Sveaskogs chefer från Sverige, Finland, Estland och Danmark. En annan grupp bestod av jägare från Italien och Spanien. Den gruppen, som avslutade Exclusive Adventures höstperiod, fick också skjuta en älg men även se en björn som ett skjutits av grannlaget. I en jaktgrupp fanns Bob Persson och hustrun Kristina från jämtländska företaget Persson Invest. Den gruppen fick uppleva den här höstens mest spännande björnjakt. Alla gästerna samlades förstås till fotografering vid den skjutna björnen. Inälvorna togs ut, länsstyrelsen och fyra andra statliga myndigheter meddelades. Björnen transporterades till ett slakteri. Det är många detaljer i Exclusive Adventures jaktpaket som skapar en exklusiv upplevelse. Fredrik nämner några: Vi erbjuder högsta klass på den mat vi serverar. Björnkött, fjällfisk och renkött från bygden ingår i alla middagar. Våra hundförare och deras hundar är mycket kunniga. Under varje jaktdag finns dessutom en samisk guide med, Mattias Sparrock eller Odd Björnar Björkås. Dom berättar och svarar på frågor om samisk Hundförarna Ola och Hans Jönsson kunde efter endast en halvtimme fått vittring på björn. Snart fick hundförarna syn på en 120 kilos björn tre ungar springande. Spänningen stiger. Jakten fortsätter i drygt fyra ti kultur och renskötsel och får stor uppskattning av gästerna. Naturupplevelse med bland annat Åreskutan och norska fjäll i horisonten stärker förstås också vårt varumärke. Vi får också uppskattning för att det inte finns någon mobiltäckning när vi är på jakt. Att vissa av våra stugor har utedass får också plus i kanten av våra gäster, säger Fredrik med ett leende på läpparna. De flesta delarna i jaktupplevelsen utgår från fäbodvallen Myhrbodarna, tio kilometer från Valsjöbyn. Där huserar Fredriks mamma Anita med sin verksamhet som fjällbonde. Där startar jakten, där serveras de exklusiva middagarna och där finns några av stugorna där gästerna får bo. Men den stora attraktionen är förstås ändå själva björnjakten. I år sågs björn vid drygt tio gånger under de fem jaktdagarna. Tyvärr får inte alla jaktgäster inte ens se björn, men det finns ändå en spänning i varje jaktdag och jag känner mig trygg med mitt koncept. Många gäster hör av sig och ger vår jakt högt betyg. Efter den intensiva hösten återvänder Fredrik från sin hembygd till Östersund där han idag bor med och familj - och är delägare i Golds Gym, som har anläggningar i Östersund, Åre och Sundsvall. Men tankarna återvänder ofta till 16 Gränsnytt oktober 2011 Foto: Per Lindahl

17 NYHETER Valsjöbyn Moderne og fleksibel foredlingsbedrift Daglig leder Sten Arne Skogmo, slakterne Priit Rink og Peter Kiik venter i løpet av jaktperioden over 100 elg fra Norsk side til mottaket. Foto: Jorunn Granheim meddela jaktgästerna i gruppen på pass, att hunden Klompen hade på några hundra meters avstånd. Plötsligt kommer en björnhona med timmar innan Hans skjuter björnen som sågs först, säger Fredrik Myhr. Foto: Fredrik Myhr En viktig del i jaktpaketet är en kort utbildning om björnjakt samt en skjuttest där en pappersbjörn dyker upp i full fart på en räls. Foto: Fredrik Myhr jaktverksamheten i Valsjöbyn. Och han har många nya idéer som han vill utveckla i framtiden. Lodjursjakt är ett projekt. Ett mer exklusivt boende skulle nog betyda fler gäster. Som gammal militär skulle jag också vilja dra igång jaktledarutbildning och hundutbildning. Jakten, men även fisket betyder mycket för bygden. Många aktörer får ta del av kakan. Samerna, som får arrendera ut mark, privata stuguthyrare, affären i byn, markägare och jaktledare. Jag tror att jakten har alla möjligheter utvecklas ytterligare. Det skulle ge bygden både fler besökare och folk som vill flytta hit, men då måste vi som sysslar med jakt också bli bättre på att samarbeta, avslutar Fredrik. Per Lindahl Lierne Viltforedling, en moderne og fleksibel foredlingsbedrift for nedskjæring og foredling av vilt og viltprodukter. Lierne Viltforedling har travle tider i møte. I løpet av jaktperioden ventes over 100 elg fra norsk side til mottaket. Samtidig har de også en importkvote på 30 tonn fra Sverige i tillegg. Elg som mottas her på mottaket er elg fra norsk side. Elgen skal være utvommet og uflådd. Hvis jaktlaget har en kompetent jeger, dvs. at jegeren har tatt kurs gjennom Mattilsynet, da trenger ikke røde deler dvs. hjerte, lunge, lever, nyre og milt være med i egen pose. Da trenger vi kun et bevis på at jegeren er kompetent sier Sten Arne Skogmo, daglig leder Lierne Viltforedling AS. Importelgen blir kjøpt ferdig godkjent fra Sverige, og den kommer oppdelt i halve eller kvarte deler. Priit Rink og Peter Kiik fra Estland er de to som mottar, flår, fjerner skuddskader og deler opp elgen. Kalv blir delt i 2 og stor elg blir delt i 4. Kjøttet henges så på kontrollkjøla for godkjenning av Mattilsynet. Det blir utført samme eller påfølgende dag. Delene blir igjen veid og hengt på kjøla for videre bearbeiding og nedskjæring. Kjøttet deles i stykningsdeler og produksjonskjøtt. Skogmo forteller at de også foredler noe av kjøttet selv til grytekjøtt, skav, spekepølser, karbonader mv. Fra i år drifter Lierne Viltforedling slakteriet i Renålandet i Strømsund. Der har Viltforedlingen en mann som tar imot elg. Ellers har det også kommet inn en del ryper og skogsfugl, og det tyder på at det har vært et bra år, faktisk bedre enn i fjor sier Skogmo. Rypene selges hele med fjær til grossist. Elg tas imot fra morgenen og til kl på kvelden, så bare ring så avtaler vi møtetidspunkt sier Skogmo. Tlf til Lierne Viltforedling, Jorunn Granheim Gränsnytt oktober

18 PROJEKTNYTT Det här jobbar projekten Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt är ett EU-finansierat Interregprojekt som omfattar Frostviken i Strömsunds kommun, Hotagen i Krokoms kommun samt kommunerna Lierne och Røyrvik i Nord-Trøndelag, Norge. Projektet arbetar med näringsutveckling, samarbete kring och utveckling av offentlig tjänsteproduktion samt avveckling av gränshinder. Projektets huvudmålsättning är att vända den negativa befolkningsutvecklingen i regionen. Hälsa och sjukvård Projektledare Tommy Ottosson Tfn: 0046 (0) n Gruppen arbetar vidare med sina tre fokusfrågor: en gemensam hälsocentral, ett samarbete kring korttidsplatser och särskilt boende samt en uttalad samverkan vad gäller ambulansen. Den 6 oktober har projektgruppen möte med alla de berörda verksamhetscheferna för att slutgiltigt färdigställa samarbetsavtalet angående korttidsplatserna inom regionen. Tanken är att avtalet ska genomföras i praktiken från och med årsskiftet. Natur-Rum/ Nationalpark Projektledare Lars-Gunnar Holgersson, Tfn: 0046 (0) n Det löpande arbetet pågår för fullt. Både Fjällparken i Gäddede och Geologiparken i Nordli planeras vara klara till våren. Runt den 20 juni, när vädret är fint och det finns turister i området, hålls det gemensam invigning. Turism och reseliv Projektledare Anna Jonasson Tfn: 0046 (0) n Hemsidan för Vaajma är under uppbyggnad. n Wenche Lidberg ska vikariera 25 procent som delprojektledare. Läs mer om henne på sidan 12. n Det är naturguideutbildning i Nordli den 23 oktober. n Projekt Frostviken i Gaaltije är klara Ungdomar. med konceptidé och affärsplan för en samisk boendeanläggning. Vi har varit med som en del i arbetsgruppen. Information Projektledare Johan Sävström Tfn: 0046 (0) n Informationsarbetet med Gränsnytt, hemsidan, Facebook och nyhetsbrev fortskrider. n Projektet kommer även att utarbeta en mediestrategi för arbetet i den kommande projektperioden. Näringsliv Projektledare Anna Jonasson Tfn: 0046 (0) n När arbetet nu dragit igång efter semestern tittar vi på hur långt kommunerna kommit i bredbandsfrågan. Därefter diskuterar gruppen hur vi kan gå vidare. Förmodligen krävs det fler möten för att samarbetsplanerna inte ska glömmas bort. n Vi ska även marknadsföra Sommarlovsentreprenör på ungdomskonferensen. Ungdom Projektledare Mats Falk Tfn: 0046 (0) n Fredag 28 oktober är det ungdomskonferens i Nordli. Temat är arbete och boende. Läs mer om detta på sidan 11. n Ungomsgruppen planerar en idrottsturnering i Nordli lördag 26 november tillsammans med ett arrangemang på kvällen med middag och liveband. Natur och miljö Projektledare Alette Sandvik Tfn: n Jobbar fortsatt med den långsiktiga planen. Färdig är däremot rapporten Holdninger till rovdyr i Grensfjell i Midt- Norden utförd av Norsk Institutt for Naaturforskning (NINA). Samiskt Projektledare Thomas Åhrén Tfn: n Vidare arbete för att utöka rutten för den samiska bokbussen i regionen. 18 Gränsnytt oktober 2011

19 PROJEKTNYTT med just nu Gränsmöjligheter. Gemenskap. n Samarbete med Østre Namdal reinbeitedistrikt kring utvecklingen av Destination Dærga. n Samarbete med samebyarna i Frostviken kring turismutveckling. n Vidare arbete kring användning av den samiska kvalitetsmärkningen Sápmi Experience i gränsregionen. Projektledare Merete Gjertsås Tfn: n Under hösten satsas det på gränsrevy där Östersundsrevyn samarbetar med Pe-Torsa från Lierne. Läs mer på sidan 20. n 1 oktober återvänder Marlene Solberg som delprojektledare efter ett års föräldraledighet. og i møter mellom skolene. Felles spanskundervisning mellom Sørli skole, Stortangen skole og Gäddede skolan. Undersøker om det er mulig for Gäddede elevene å få svømmeopplæring / basseng i Nordli. Ulike aktiviteter mellom elevene på begge sider av grensen. Kyrka Projektledare: Marita Arnsäter Tfn: 0046 (0) n Det har nyligen varit församlings/ menighetsdag i Häggsjövik. Läs mer på sidan 21. n Förberedelsena inför höstens konfirmandläger pågår. Denna gång gästas lägret av författaren och ståupparen Jonas Helgesson. Kultur Skola Projektledare Steinar Bach Tfn: n Planer for høsten: Ta i bruk videokonferanseutstyret i undervisningen Rapport från styrgruppen Mer info om projekten finns på webben! n Denna period präglas av arbete i huvudprojektet av politisk lobbying både på svensk och norsk sida. Skrivelser och uppvakning av statsråd, riksdagsmän och departement har genomförts och pågår fortsatt under hösten. Inriktning är att lyfta fram och belysa gränshindersproblematiken, bredband/mobiltelefontäckning samt bristen på boende och svårigheterna att finansiera nybyggnationer. n I övrigt så har arbetet med slutfasen av projektet startat där stor vikt läggs på uppföljning av respektive delprojekts kostnadsbudgetar. Projektledningens prognos ligger fast, de budgeterade pengarna kommer att gå åt och budgeten kommer heller inte att överskridas.

20 FÖRDJUPNING Kulturprojektet Gränslös revy Tack vare Gränsprojektet har vägarna korsats för revyrävarna 2xKveli på den norska sidan och n Hurtig på den svenska. Den 1 november är det premiär för Gränslös revy. Förslaget från Sveinung Kveli på en gemensam föreställning lät frestande, men samtidigt ska det planeras in i vardagen som för Mats Hurtigs del handlar om jobb som kultursamordnare på Krokoms kommun, radiopratare på Radio Jämtland och en i gänget bakom Östersundsrevyn. Jag visste ju att de är väldigt duktiga på att spela revy och det kändes fantastiskt spännande att göra något tillsammans. Men tiden är en bristvara så jag tvekade ändå ett tag innan jag bestämde mig för att göra ett försök, säger Mats Hurtig. Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Vill DU jobba som naturguide? Inspirations- och utbildningsdag med Hanne Thomsen Nordli Söndag 23/ Hur lägger jag upp en guidad naturupplevelse och hur förmedlar jag det som jag vill ha sagt till gästen på ett bra sätt? Sagt och gjort, Mats bjöd in Sveinung och Sigmund till Sommarkulkvällen i Föllinge och det blev succé. Efter det var det inget att tveka på och projektet drogs igång på allvar. Avståndet ställer ju till en hel del problem, det är närmare 20 mil till byn Kveli där de bor så vi brukar I Gränsrevyn kommer Hårdingen att handla om skidåkning. Foto:Arkivbild 20 Gränsnytt oktober 2011 Sigmund och Sveinung Kveli kan livnära sig på att spela revy trots att de bor i glesbygd. Foto:Arkivbild träffas någonstans mitt emellan för att planera och repetera, säger Mats. Det finns andra gemensamma nämnare utöver att de tre herrarna har många års revyspelande bakom sig. Mats pappa är född i byn Kveli och var dessutom skolkompis med Sveinungs mamma. I dag äger Sveinung ett torp som en gång byggdes av Mats farmor och farfar. Den här kopplingen gör att det kändes ännu mer spännande att göra något tillsammans. Jag tvekade kanske lite i början men det här ska bli så roligt, säger Mats. Programmet för de fyra revykvällarna är inte helt klart än mer än att det kommer att bli gammalt och nytt i en blandad pytt. Mats Hurtig kommer bland annat att bjuda på en klassisk Hårding-monolog som den här gången kommer att handla om skidåkning. Hårding-monologerna har ju varit ett återkommande inslag i Östersundsrevyn och de brukar vara uppskattade. Jag hoppas att vi ska få bjuda på en härlig revykväll med nära till skratt och ju längre vi kommer i planeringen desto lugnare känner jag mig. Det här kommer att bli bra, avslutar Mats Hurtig. Premiären är den 1 november i Röyrvik och därefter är det föreställningar i Gäddede (2 november), Skärvången (3 november) och Sörli (6 november). Åsa Sjödin Mats Hurtig är Kultursamordnare i Krokoms kommun. Foto: Arkivbild Anmälan till: Anna Jonasson Tfn anna.jonasson@ stromsund.se Vill du FLYTTA hit? LIERNE Telefon: postmottak@lierne.kommune.no STRÖMSUND Telefon: inflyttarservice@stromsund.se RØYRVIK Telefon: postmottak@royrvik.kommune.no KROKOM Telefon: inflyttarservice@krokom.se