Innehållsförteckning

Transkript

1 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version STÖD FÖR HANDLEDARE Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 0 Allmänt om materialet... 1 Hur når man bäst resultat?... 2 Handledarrollen... 4 Mötesplanering... 5 Modell för arbete med frågeställningarna... 6 Praktiska tips... 9 Lappmetoden Tankekarta (Mindmap) Webbplatsens innehåll sida för sida Diskussionsfrågor för grupp... 13

2 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Allmänt om materialet Vi som arbetar inom LSS-verksamheten har en nationell värdegrund som styr vårt arbete. Den baseras på målparagrafen i LSS och lyder så här: Verksamhet skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet och målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. (5 ) Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. (6 ) Vad de här orden betyder i praktiken? Vi har försökt att omsätta det i praktiska exempel och även ge verktyg åt dem som arbetar inom omsorgen för att bättre kunna leva upp till de krav som ställs. Materialet är fördelat på fem huvudteman Hur ska en kontaktman vara? Se individen helhetssyn Att ha en funktionsnedsättning Kvalitet och arbetsglädje Stödjande förhållningssätt De övergripande frågeställningarna som sammanfattar hela materialet är: Varför har du valt det här arbetet? Vad betyder du för brukarna och deras närstående? Måste alla som arbetar inom LSS verksamheten ha samma människosyn? Hur påverkar dina värderingar ditt arbete? Hur är det att ständigt vara i behov av hjälp från någon annan? Vad händer i kropp och själ när man har en funktionsnedsättning? Hur gör man för att motivera och aktivera människor? Vad kan vi göra för att höja kvaliteten på vårt arbete?

3 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Hur når man bäst resultat? Utbildningsmaterialet kan användas på olika sätt. Individuellt Som introduktionskurs för alla som arbetar i LSS-verksamheten Som ett smörgåsbord att plocka bitar av utifrån arbetsplatsens behov I grupp på arbetsplatsen under ledning av närmaste chef Punkt ett och två kan mycket väl användas för vikarier och nyanställda som en individuell introduktion. Det kan till exempel vara ett krav att man har gått igenom materialet hemma innan man gör sin första arbetsdag. Ledningens roll För att få varaktig effekt i verksamheten förordar vi starkt att materialet används enligt punkt tre och fyra. Det vill säga, som ett verktyg för kontinuerlig kvalitetsförbättring kopplat till arbetsplatsernas behov. Här har enhetscheferna en nyckelroll, deras medverkan är en förutsättning för att diskussionerna ska leda vidare till handling och resultat. Svårigheterna består inte i att starta kvalitetsaktiviteter, utan att fortsätta med dem när den inledande entusiasmen har lagt sig. Förbättringar i resultat och praxis lever inte vidare av sig själva varaktighet och uthållighet måste planeras och ledas Sammanfattning av vetenskapliga studier gällande förbättringsarbete, Landstingsförbundet 2004 Pedagogiken Det traditionella sättet att försöka lära ut nya metoder och förhållningssätt genom skriftligt material och förläsningar, där någon utifrån eller uppifrån talar om vad som gäller och hur man ska göra, är sällan det mest effektiva sättet. För att nå verklig förändring är interaktiv teknik och adoption metoder som fungerar bättre. Bloom BS. Effects of continuing medical education on improving physician clinical careand patient health: a review of systematic reviews. Int J Technol Assess Health Care. 2005;21:380-5 I det här materialet har vi försökt använda just detta. Adoption är en personlig process där man gradvis blir motiverad att förändra sitt arbetssätt. Adoptionen sker i fyra steg: 1. Spänning, medvetenhet om att jag nog borde ändra min praxis 2. Intresse för det som verkar möta det egna behovet 3. Värdera idéerna och bli övertygad 4. Vilja att förändra Enkelt kan man säga att det handlar om att ta till sig idéerna, göra dem till sina egna och använda dem i sina vardagliga möten med brukaren. För att göra det behöver man diskutera med sina arbetskamrater för att enas om värdet av förändringen. På det sättet blir vår lärstrategi integrerad direkt kopplad till verksamheten. Den syftar både till att utveckla personalens kompetens och verksamheten. En integrerad strategi

4 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version ger möjligheter till samarbete, erfarenhetsutbyte och reflektion över det egna arbetet. Det finns starkt forskningsstöd för att just en sådan strategi har de bästa effekterna. Arbetsplatslärande att lära och organisera kompetensutveckling, Henrik Kock, Studentlitteratur 2010

5 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Handledarrollen Som handledare litar du på att gruppen kan. Genom professionellt förhållningssätt hjälper du dem att nå resultat. Förhållningssätt Hjälp gruppen att fokusera på den frågeställning som diskuteras. Det hjälper också dig själv att hålla fokus. Tappa aldrig målet med mötet. Håll dig neutral. Dina personliga åsikter ska inte påverka dig i din roll som handledare. Målet är att gruppen ska bli enig. Den ska inte komma fram till att det du tycker är den bästa lösningen. Du ska hjälpa dem dit. Undvik att ta rollen som expert på ämnet så att gruppen frågar dig i innehållsmässiga frågor. Den kunskap du har kan du föra ut genom att ställa frågor till gruppen som leder dem vidare. Se till att alla bidrar. Det kan vara den som sitter tyst som har de bästa idéerna. Lyssna på och förstärk positiva attityder. Ge gruppen din fulla uppmärksamhet. Bekräfta alla förslag och åsikter du får från gruppen och uppmuntra deltagande. Försök att lösa konflikter smidigt (rulla med motståndet). Var aldrig aggressiv, ironisk eller arrogant, gör inte bort någon inför sittande grupp. Aktivt lyssnande Som handledare arbetar du med aktivt lyssnande. Här är några viktiga grunder: Kontakt skapa kontakt med personen du lyssnar på, genom ögonkontakt och en öppen attityd (kroppsspråket) Ta in allt försök att neutralt ta in alla aspekter av det som sägs. Börja inte med att värdera eller bedöma det som sägs. Återkoppla reflektera det som sägs. Ett sätt är att repetera det som sägs med dina egna ord, men var noga med att behålla den ursprungliga betydelsen. Konfirmera bekräfta att du på ett riktigt sätt uppfattat det som sagts. Det kan du göra genom att sammanfatta och summera vad är kärnan i det som sägs? Ställ öppna frågor Använd öppna frågor. Öppna frågor har inte ett givet svar utan rymmer ett oändligt antal möjliga svarsalternativ. Det ger tal- och tankeutrymme och stimulerar deltagarna att berätta och förklara. - vad - hur - vilka Undvik ja- och nej frågor, liksom ledande, provokativa och ironiska frågor.

6 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Mötesplanering Bra möten är välplanerade de blir inte bra av sig själva Tre huvudsteg: Tidsåtgång: Planering 40 % Genomförande 20 % Uppföljning 40 % 1. Planering Identifiera klara, specifika och realistiska mål Skriv ner målen Skicka/dela ut en färdig agenda i förväg Planera för innehållet och processen Klargör roller och ansvar under mötet Arrangera all logistik; blädderblock, pennor, post-it-lappar, fika? Testa all teknisk utrustning på plats Förmedla agenda, mål och tidpunkter till mötesdeltagarna 2. Genomförande Välkomna och introducera Presentera mötets syfte Gå igenom agenda och avsatt tid Presentera förväntningar på deltagarna, resultatet av mötet Se vidare under Modell för arbete med frågeställningarna på sidan Uppföljning Fick deltagarna det de hade förväntat sig, är de nöjda med mötet? Gör en egen utvärdering Vad är du själv nöjd med och vad fungerade mindre bra? För en dagbok där du antecknar vad som kan förbättras till nästa gång.

7 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Modell för arbete med frågeställningarna Välj i förväg ut de avsnitt ur materialet som bäst svarar mot den aktuella enhetens behov. Gör dig bekant med materialet så att du känner dig trygg med det. Gruppen tittar först gemensamt på det aktuella avsnittet på storbild. Sedan kan modellen nedan användas delvis eller i sin helhet, beroende på vilken fråga som diskuteras. De flesta av diskussionsfrågorna är "värderingsfrågor". De tvingar alla att tänka efter och ta ställning. Det ger oss träning i att; uttrycka åsikter, motivera ståndpunkter och lyssna på andra. Punkt 1 3 kan användas på samtliga frågor. Om det är frågor som leder fram till konkreta förändringsbehov i verksamheten, fortsätter ni med punkt 4 5. Lappmetoden och Tankekartor (se sidan 7 8), fungerar bra som stöd för modellen. Moment: 1. Ta in (10 min*) Lyssna/läs/titta känn efter 2. Diskutera (15 min*) beskriv hur ni skulle vilja ha det. Överför frågeställningen till er egen verksamhet 3. Enas om en gemensam slutsats/vilja/policy koncensus (15 min*) 4. Välj åtgärder (15 min*) och skriv ned dem, det stärker delaktigheten för hela gruppen. Planera hur det ska gå till. Vem gör vad? Gör en tidplan. Se till att inget faller mellan stolarna. Prioritera Välj några få aktiviteter som ni klarar av hellre än många som inte blir genomförda. Sätt upp konkreta och mätbara mål. Svårigheter finns några hinder för genomförandet? Hur undviker vi dem? Vilket stöd behövs personer eller resurser som kan stötta oss i genomförandet. Vad Vem När Mål Stöd Hinder 5. Utvärdera och förbättra (5 min*) Hur blev det? Följ regelbundet upp att arbetet utvecklas i den riktning som ni kommit överens om vid tidigare träffar. Behövs justeringar? (punkt 1 4 igen) * Tidsplanering Exemplet på tidsplan ovan utgår från ett 60 minuters möte eftersom vi tror att den vanligaste (och bästa) formen för arbete med materialet är ett arbetsplatsmöte. Naturligtvis hinns bara ett fåtal frågor med på en timme.

8 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Ett exempel Vi visar här hur modellen kan användas på de konkreta diskussionsfrågorna (se sidan 13). Som exempel har vi tagit diskussionsfråga nummer 1. Där finns två frågeställningar A) och B). Fråga A är av den karaktären att modellens första tre steg kan räcka. Fråga B kan leda till konkreta förbättringsförslag och därför används alla fem stegen i modellen här. Så här kan ett tänkbart upplägg se ut: Diskutera A) Vad innebär resonemanget om empatisk förmåga i det här konkreta fallet? B) Nämn några exempel från er verksamhet då det är lätt att tappa den empatiska förmågan och hamna i sköta om istället för att bry sig om 1. Ta in (10 min*) Lyssna/läs/titta känn efter A) och B) Läs bakgrundstexten om vad som menas med empatisk förmåga och exemplet med Arne som ska köpa en klänning på sidan Hur ska man vara? 2. Diskutera (15 min*) Beskriv hur ni skulle vilja ha det. Överför frågeställningen till er egen verksamhet A) Om Arne var er brukare? Hur skulle ni agera? Var och en tänker först efter individuellt. Därefter talar alla om hur de svarat och motiverar sina svar. B) Använd lappmetoden och låt var och en skriva ner tre exempel i er verksamhet där den empatiska förmågan ibland brister (ett exempel per lapp). Låt alla klistra upp sina lappar på ett stort papper eller en skrivtavla, väl synliga. Var och en får sedan läsa upp vad de har skrivit och förklara vad de menar. Kritik och kommentarer från de övriga deltagarna är absolut förbjuden i det här skedet! Sortera lapparna ämnesvis och skriv rubriker över varje grupp. Diskutera vad de olika områdena står för och vad de innebär. 3. Enas om en gemensam slutsats/vilja/policy koncensus (15 min*) A) Väg de synpunkter som kommit fram mot varandra och försök enas om ett handlingssätt som alla kan ställa sig bakom. Om Arne var vår brukare skulle vi göra så här B) Låt alla få fundera en stund och sedan rösta på de tre tydligaste exemplen genom att gå fram och markera dem med tre stycken kryss. 4. Välj åtgärder (15 min*) och skriv ned dem, det stärker delaktigheten för hela gruppen. Planera hur det ska gå till. Vem gör vad Gör en tidplan Se till att inget faller mellan stolarna. Prioritera: Välj några få aktiviteter som ni klarar av hellre än många som inte blir genomförda. Sätt upp konkreta och mätbara mål. Svårigheter: Finns några hinder för genomförandet? Hur undviker vi dem? Vilket stöd behövs personer eller resurser som kan stötta oss i genomförandet.

9 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version B) Gör en rangordnad lista på förbättringsområden utifrån röstningsresultatet. Prioritera och gör en handlingsplan på den rangordnade listan enligt modellen ovan. 5. Utvärdera och förbättra (5 min*) Hur blev det? Analysera föregående mötes resultat. Behövs justeringar? (Punkt 1 4 igen) B) Hur har det gått med våra förbättringsområden? Grundregler för deltagare i gruppen Alla som är med i gruppen är ansvariga för det resultat som tas fram. Deltagarna måste ställa upp på de regler som gäller. Här är några viktiga utgångspunkter: Vi strävar mot gemensam förståelse. Vi lyssnar på varandra för att förstå, finna mening och samtycke. Vi har en öppen attityd, en öppenhet för att även vi själva kan ha fel. Vi söker vi efter grundläggande överenskommelser. Vi söker vi efter styrkan i varandras förslag och åsikter. Vi har en uppriktig omtanke om varandra och undviker att skapa distans eller förolämpa någon. Vi utgår från att alla i gruppen har delar av svaret och att vi tillsammans kan nå fram till fungerande lösningar.

10 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Praktiska tips Blädderblock krävs för att metoden ska fungera. Alla ska se vad som växer fram och vad ni till slut enas om. Handlingsplanen ska formuleras gemensamt och tydligt och kunna plockas fram vid kommande uppföljning. Datortips För att fylla hela bildskärmen med kursens fönster och få bort störande kringinformation från webbläsarfönstret tryck på funktionstangent F11 (tryck en gång till för att återgå till normalläge) För att förstora innehållet i webbläsarfönstret (text, bilder, filmer). Håll nere Ctrl tangenten och tryck upprepade gånger på + tangenten (Ctrl återställer). Uppkoppling Om det är möjligt, använd offline-versionen* av materialet. Då slipper du vara beroende av internetuppkoppling i lokalen. (Du kan kopiera in hela materialet till din hårddisk alternativt köra det från en minnessticka.) Om du ska köra materialet direkt via internetuppkoppling och har en långsam sådan kan du snabba på visningen genom att besöka sidorna i förväg (film filerna laddas då hem till datorns minne). * Offline-versionen är den CD-skiva ni fått i och med licensköpet. Filmer och ljud Flash från Adobe krävs för att kunna se filmer och animationer i kursen. Flash är ett gratis så kallat plugin program till din webbläsare. Via den länk som ligger i anslutning till alla filmer i materialet kan du gratis hämta och installera den senaste versionen av Flash. OBS att det är den dator du visar materialet på som måste ha Flash installerat. Detta måste du testa på den dator som ska användas vid visningstillfället. Högtalare Det är två saker som krävs för att du ska höra ljudet i våra filmer och övningar: 1) Din dator måste ha ett ljudkort 2) Du bör ha högtalare kopplade till datorn, datorns interna högtalare är oftast för dåliga för att används inför en grupp. Koppla in externa högtalare till datorn och testa att ljudet hörs bra i hela lokalen.

11 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Lappmetoden Lappmetoden är ett enkelt och kreativt sätt för en grupp att snabbt komma igång med problemlösning. Fördelen med metoden är att den kombinerar individuella insatser med grupparbete. Så här går det till: 1) Formulera frågeställningen. Till exempel: Vad skulle kunna ge brukarna ett mer meningsfullt liv? 2) Var och en i gruppen sätter sig enskilt med post-it-lappar och skriver så många förslag de kan komma på (ett förslag per lapp). Varje förslag ska skrivas med stor text på en egen lapp. Betona för deltagarna att det är högt till tak. Det finns alltså inga dåliga eller galna förslag allt är tillåtet! 3) Låt alla klistra upp sina lappar på ett stort papper eller en skrivtavla, väl synliga. Var och en får sedan läsa upp vad de har skrivit och förklara vad de menar. Kritik och kommentarer från de övriga deltagarna är absolut förbjuden i det här skedet! 4) Sortera lapparna ämnesvis och skriv rubriker över varje grupp. Diskutera vad de olika områdena står för och vad förslagen innebär. 5) Låt alla få fundera en stund och sedan rösta på de 5 bästa förslagen genom att gå fram och markera dem med 5 stycken kryss. 6) Gör en rangordnad lista utifrån röstningsresultatet. 7) Gör en handlingsplan på den rangordnade listan enligt modellen nedan: VAD VEM NÄR

12 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Tankekarta (Mindmap) Om man lär sig att sammanfatta med hjälp av nyckelord har man också byggstenarna till en tankekarta ( mindmap ). Tankekarta är en metod för att snabbt och strukturerat göra anteckningar. Metoden påminner om hjärnans sätt att lagra information i mönster och associationer. Traditionell linjär anteckning utnyttjar vänster hjärnhalva medan en tankekarta utnyttjar den högra hjärnhalvan. Använder du båda teknikerna så lagras informationen på två sätt vilket gör att du minns bättre. Själva omvandlingen från nyckelorden till en figur i form av tankekarta stärker i sig minnesbanorna. De största fördelarna med en tankekarta är att: Huvudtemat blir lättare definierat Du får snabbt en helhetsbild av ämnesområdet Strukturen gör att det är enkelt att lägga till nya saker Sambandet mellan nyckelbegreppen blir tydligare Varje tankekarta får ett unikt utseende, vilket gör det lättare att minnas. Hjärnan får fler associationsmöjligheter Använd dina nyckelord som byggklossar. Skriv temat i mitten av sidan, ringa in eller gör en figur runtomkring Gör huvudgrenar för varje större underrubrik Förgrena övriga ord utåt från dessa grenar Komplettera med bilder och symboler Använd färger, former och figurer för att betona viktiga saker. Figur: Exempel på mindmap

13 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Webbplatsens innehåll sida för sida Varför kontaktman? Inledning Hur ska man vara? Gemensam värdegrund Vad betyder värdegrunden för Karin? Första mötet Hur kan mötet bli bättre? Påstående 2 Påstående 3 Påstående 4 Påstående 5 Första mötet två exempel Testa dig själv Se individen Vad betyder människovärde för dig? Helhetssyn Är vi hemmablinda? Påstående 1 Påstående 2 Påstående 3 Påstående 4 Påstående 5 Påstående 6 Påstående 7 Påstående 8 Etik en del av värdegrunden Att vara professionell Depression och självmord Att ha en funktionsnedsättning Elände eller lycka Lycka Försvinner olikheterna? Ett meningsfullt liv Andra kulturer Närstående Kvalitet och arbetsglädje Kvalitet och arbetsglädje Tydlighet Kompetens Trivsel Kamratstöd Saklig feedback Träna saklig feedback En bra kamrat - hur ska man vara? Olikhet problem eller tillgång? Uppföljning och utvärdering Planeringsdokument Stödjande förhållningssätt Helhetssyn I sin egen miljö Motivation Personalens roll Mer om personalens roll Motiverande samtal Dina verktyg i samtalet Träna på öppna frågor självtest Motstånd Sammanfattningar och information

14 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Diskussionsfrågor för grupp Varför kontaktman? Sidan Hur ska man vara? Arne, är en av dina brukare. Läs bakgrundstexten om honom. 1 Diskutera Vad innebär resonemanget om empatisk förmåga i det här konkreta fallet? Nämn några situationer då det är lätt att tappa den empatiska förmågan och hamna i sköta om istället för att bry sig om. Sidan Gemensam värdegrund Du har just blivit utsedd som kontaktman för Karin. Utgå från de värdegrundsdokument som gäller (nationellt och lokalt) och försök tillämpa dem på Karin. Utgå från att hon är ett "oskrivet blad". Det finns alltså ingen "Min Plan" eller "Genomförandeplan" upprättad än. 2 Diskutera Vad innebär punkten "vara delaktig i samhällslivet" i Karins fall? Vilka mål kan man sätta tillsammans med Karin? Hur går det till när målen sätts? Vilket stöd behöver hon? Skriv några rader på ett papper om vad värdegrunden kan betyda rent praktiskt för Karin. Jämför sen med dina arbetskamrater.

15 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Sidan Första mötet Om du möter en människa som du har svårt att tycka om. Då finns det olika sätt att förhålla sig. Här är två tänkbara: 1) Du kan hata henne vilket gör att du lider och mår dåligt varje gång ni träffas. 2) Du kan jobba på att tänka positiva tankar. Hon är som hon är och om jag bjuder till så kommer nog hon också att ändras till det bättre. Du väljer själv! 3 Diskutera Diskutera med dina arbetskamrater om förhållningssättet mot brukare och närstående som upplevs som besvärliga. Vilken strategi vinner i längden? Vilket stöd skulle du vilja ha när du har en brukare som du inte tycker om? Från ledning? Från arbetskamrater? Kroppsspråket vilka signaler sänder du ut? Testa gärna på varandra genom att använda de olika fraser och gester som finns med i kroppsspråksövnigen. Sidorna Hur kan dina möten bli bättre? Titta på påståendena om första mötet du nyss tagit ställning till. - Förbereda sig - Tänka på hur man är klädd - Passa tider - Lyssna mer än prata - Respektera brukarens hem och revir 4 Diskutera Stämmer era svar med hur ni faktiskt arbetar? Om inte vad kan ni göra för att bli bättre? Granska alla era rutiner runt första mötet med en ny brukare Vad kan förbättras? Sidan Första mötet två exempel Kontakten med brukare och närstående Första mötet två exempel Se scenerna med Eva som ska flytta från föräldrahemmet. (Speltid 3 minuter och 40 sekunder) 5 Diskutera Hur går det till hos er när ni får en ny brukare? Vad kan förbättras?

16 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Se individen Inledande film om människovärde (Speltid 1 minut och 42 sekunder) och nästa sida: Vad betyder människovärde för dig? 6 - Diskutera Vad betyder människovärde för dig i ditt arbete? Hur ser du på möjligheten att visa alla brukare lika mycket respekt? Vad behövs för att du ska klara det i praktiken? Sidan Helhetssyn Om Robban som inte gillar fiskeutflykter. 7 Diskutera Hur skulle du göra om du var Robbans kontaktman? Om ni gör gruppaktiviteter, vem bestämmer vad ni ska göra? Sidan Är vi hemmablinda, samt de följande sidorna med påståenden. Det är lätt att bli hemmablind för rutiner och arbetssätt och ta dem för självklara. Men ger de utrymme för brukarens självbestämmande? Är de rutiner och regler ni har nu motiverade? 8 Diskutera Erik Tillander visade i sin forskning att personal på gruppboenden ofta hade format kulturen, den satt så att säga i väggarna som ett kulturellt arv. Finns det något som sitter i våra väggar? Diskutera de 8 påståendena som finns på sidorna med dina arbetskamrater. Bo på en egen gatuadress och få posten i egen brevlåda Bjuda hem kompisar på fest Syssla med en hobby som man själv valt Äta vilken mat man vill Bestämma vilka kläder man vill ha och hur frisyren ska se ut Sova tillsammans med en pojk- eller flickvän Ha ett eget Facebook- konto Ha ett eget husdjur Hur stämmer era svar på påståendena med hur det faktiskt är på er arbetsplats? Är de rutiner och regler ni har nu motiverade? Om inte vad kan ni göra för att bli bättre?

17 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Sidan - Etik en del av värdegrunden 9 Diskutera Titta på de etiska principerna och modellen för etisk analys samt tre etiska frågeställningarna om Lena, Ante, Henrik och Dig själv. Hur skulle ni agera i de här fyra fallen? Finns det några etiska dilemman på er arbetsplats? Sidan Att vara professionell Titta på principerna för ett professionellt förhållningssätt och de tre exemplen, Eva, Anders och Elsa. 10 Diskutera Hur skulle ni göra med Eva och Elsa och Anders? Vad krävs av arbetsorganisationen för att ni ska kunna leva upp till ett professionellt förhållningssätt? Vad krävs av er själva för ett professionellt förhållningssätt? Nämn några situationer då det är lätt att sätta era egna behov framför brukarens Om en brukare gång på gång fattar beslut som hon far illa av. Kan du då nyttja ditt överläge och bestämma över huvudet på henne? Sidan Att vara professionell Om Anna som misstänker att en av de boende, Anders, är kär i henne. 11 Diskutera Vad skulle du göra om du var i Annas situation? Använd gärna de tre grundstenarna i det professionella arbetssättet som utgångspunkt för diskussionen. Vem är du i brukarnas ögon? Vilka behov fyller du? Hur ser relationen ut mellan dig och brukarna? Vad är de bra och de dåliga sidorna i relationen? Går det att förbättra er relation? Hur ser de övriga i personalgruppen på ditt sätt att vara gentemot brukarna? Har ni tid och utrymme att diskutera och reflektera över vad som händer i samspelet mellan er och brukarna? Sidan Depression och självmord 12 Diskutera Hur gör ni när ni möter en brukare som har självmordstankar? Vilket stöd behöver ni för att kunna möta dem?

18 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Att ha en funktionsnedsättning Sidan Ett meningsfullt liv LSS säger att: Verksamhet ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet och målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 13 Diskutera Hur skulle förslaget om "Värdighetsgranskning" kunna prövas på er arbetsplats? Diskutera de tre praktikfallen utifrån intentionen i LSS. Jämför hur ni ser på dem. Finns det liknande situationer i er egen verksamhet? Sidan Brukare från andra kulturer Nina från Irak Se scenen (Speltid 1 minut och 42 sekunder) 14 Diskutera Hur tycker du att personalen ska göra i exemplet med Nina från Irak? Hur är ert förhållningssätt till brukare och närstående som kommer från andra kulturer? Sidan - Närstående Lyssna på Helena Se scenen (Speltid 1 minut och 42 sekunder) 15 Diskutera Hur skulle du göra om du var Helena? Hur kan ni göra för att läsa av och följa upp närståendes önskemål? Anhörigstödet behöver vara individuellt och flexibelt. Hur lever ni upp till det? Vad kan förbättras? Hur gör ni när de närstående styr och ställer på ett för brukaren negativt sätt?

19 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Kvalitet och arbetsglädje Första sidan Vad är kvalitet inom vård och omsorg? 16 Diskutera Vad innebär kvalitet inom omsorg och vård för dig? Beskriv för varandra hur ni ser på det. Försök sedan enas om en gemensam syn som alla i gruppen står för. Ta en ny ide eller ett problem i ert arbetslag och pröva att använda metoden med de sex hattarna. Låt alla ta på sig en hatt i taget och se saken från olika perspektiv. Sidan Tydlighet Lyssna på Gunilla som menar att allt förändrades när chefen byttes. (Speltid 28 sekunder) 17 Diskutera Hur kan det komma sig att chefen så stor betydelse för trivseln på arbetsplatsen? Om det blir så som Gunilla beskriver, hur skulle du agera då? Har alla i arbetslaget ett ansvar för att det blir så här? Motivera ert svar! Sidan Kompetens Se resonemanget och figuren om kompetens, kunskap och utveckling av arbetsuppgifterna. 18 Diskutera Hur påverkar er arbetssätt möjligheten till kompetensutveckling? Kan du själv påverka dina arbetsuppgifter och möjligheten att ta tillvara hela din kompetens? Om inte vad behöver ändras? Sidan Trivsel Se figuren på hur vård- och omsorgspersonal beskriver hur de upplever sitt arbete. 19 Diskutera Hur det ser ut på din arbetsplats och vad ni kan göra för att få det ännu bättre?

20 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Sidan Trivsel Lyssna på Anders som menar att vi ska ställa upp för varandra som arbetskamrater. (Speltid 25 sekunder) 20 Diskutera Hur ser du på det? Hur mycket ska man bjuda på sig själv? Finns det någon risk med att komma för nära varandra som arbetskamrater? Vad blir konsekvenserna av alltför nära relationer? Sidorna Saklig feedback Träna saklig feedback Kulturkrock konflikt i arbetslaget Studera modellen för saklig feedback som beskrivs i övningen på sidan Saklig feedback Tillämpa den sedan på de två praktikfallen. 35 Diskutera Jessica som blir kränkt av en kollega (Speltid 1 minut och 41 sekunder) Hur skulle du göra nu om du var Lisa? Använd gärna den modell för saklig feedback som du nyss lärt dig. Sidan En bra kamrat Hur ska en bra arbetskamrat vara? Gör övningen och skriv ut ditt resultat. Jämför dina krav med hur du är själv är. 36 Diskutera Hur ska en bra kamrat vara? Vad kan vi göra för att leva upp till våra ideal? Sidan Olikhet Gör övningen om olikhet. Diskutera sedan med dina arbetskamrater. 37 Diskutera Hur tar ni tillvara de olikheter som finns inom er grupp? Vad kan göras bättre? Sidan Uppföljning och utvärdering Som kontaktman ska du kontinuerligt följa upp dina brukares Min plan/genomförandeplaner. 38 Diskutera Hur ofta följer du upp planerna? Hur gör du när planen inte stämmer med verkligheten? Hur gör du när du ser att målen inte nås?

21 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Sidan - Planeringsdokument Lyssna på Nisse (Speltid 35 sekunder) 39 Diskutera Är era genomförandeplaner skrivna på ett sätt så att de ger stöd för hur man ska stödja brukaren? Om det är så gör alla som träffar brukaren på samma sätt? Om inte vad behöver ändras?

22 lss.kontaktman.se - handledarhäfte version Stödjande förhållningssätt Sidan - Stödjande förhållningssätt Se de två alternativa sätten att "hjälpa" Elin. De visar väldigt tydligt skillnaden i de två förhållningssätten. (Speltid 2 minuter och 45 sekunder) 40 Diskutera Kan ni känna igen er i något av exemplen? Vilka rutiner, vanor och arbetssätt hos er motverkar ett stödjande förhållningssätt? Vad krävs för att det ska ske en förändring? Vilket stöd behöver ni i så fall? Sidan - Personalens roll 41 Diskutera Kan det vara rätt att hjälpa brukarna lite extra för att tjäna tid när arbetsschemat är pressat? Vad kan ett sådant förhållningssätt leda till på lång sikt? Hur kan man motverka ett sådant förhållningssätt? Sidan - Mer om personalens roll 42 Diskutera Hur gör man i praktiken när en brukare eller hennes närstående kräver mer hjälp än vad som är bra för henne? Sidorna om motiverande samtal Motiverande samtal Låt alla individuellt gå igenom sidorna om motiverande samtal som förberedelse till diskussionen 43 Diskutera Hur skulle ni kunna bli bättre på att motivera brukarna genom att tillämpa tekniken i motiverande samtal? På sidan Träna på öppna frågor kan ni testa er själva i förmågan att skilja på öppna och slutna frågor.