LOV INOM HEMTJÄNSTEN

Transkript

1 Sundbybergs Stad: LOV INOM HEMTJÄNSTEN Analys, rekommendationer och konsekvenser Philip Ribera

2 INNEHÅLL Kapitel Sid. SAMMANFATTNING Bakgrund. 5 2 Utredningens syfte och omfattning 5 Utredningens syfte Rapportens disposition och innehåll 3 Erfarenheter kundvalssystem. 6 Beskrivning av kundval Erfarenheter av kundvalssystem Erfarenheter - Sundbybergs stad 4 Lag om valfrihetssystem (LOV) 7 Bakgrund till ny lag Lagens syfte Grundläggande principer för ett valfrihetssystem Myndighetens ansvar och huvudmannaskap Förfrågningsunderlag Löpande annonsering Kvalificering och kontraktsskrivning Överprövning Myndighetens informationsansvar Omval för kund Kommunal samverkan Skillnad mellan LOU och LOV 5 Kontraktsvillkor Särskilda kontraktsvillkor Handläggningstid för ansökningar Geografisk avgränsning Kapacitetstak Ickevalsalternativ Underleverantörer Tilläggstjänster Avtalstid Ersättning och ersättningsmodell Uppföljning och kontroll 2

3 6 Nulägesbeskrivning hemtjänsten 13 Regelverk och lagstiftning Process vid biståndsbedömning Ersättningar och ersättningsmodell Organisation och styrning Etablerade leverantörer Demografi åldersfördelning 7 Analys Kundens inflytande Kvalitet Demografi och logistik Nyttjandegrad Ersättningsmodell Ersättningsnivåer Omfattning volymer Förutsättningar för utvecklingen av valfrihetssystem Lika villkor egen produktion och privata leverantörer 8 Slutsatser och rekommendationer. 20 Generella slutsatser Kundinflytande Resursfördelning Hemtjänstuppdragets omfattning Effektivitetsmått Upprättande av förfrågningsunderlag Organisationsutveckling Ansvarsfördelning Dialog och information Konkurrensneutralitet 9 Konsekvensbeskrivning.. 23 Ökad konkurrensutsättning Konsekvenser för den enskilde Konsekvenser för de etablerade leverantörerna Kostnadsneutralitet Konsekvenser för den egna produktionen 10 Handlingsplan. 26 Källor. 27 Bilaga: Projektplan för införande av LOV inom hemtjänsten, Äldreförvaltningen Sundbybergs stad,

4 Sammanfattning Individens möjlighet att själv välja leverantör av vård och omsorgstjänster har stor betydelse för den enskildes känsla av inflytande och välbefinnande. Grundtanken med att införa valfrihetssystem och kundval är att flytta makt från politikerna till medborgarna. Det handlar om att ge medborgaren möjlighet att själv välja vem som ska få utföra beviljade vård- och omsorgsinsatser. Sundbybergs stad införde redan i oktober 2008 kundval inom hemtjänsten. Staden har sedan beslutat att vidareutveckla kundvalssystemet inom hemtjänsten i enlighet med lagen om valfrihetssystem (LOV). Huvudambitionerna med införande av valfrihetssystem enligt LOV är att öka medborgarnas inflytande såväl som mångfalden och att förbättra kvaliteten inom hemtjänsten. Införande av valfrihetssystem enligt LOV kräver omställningar, och en översyn av personella resurser i stadens organisation. LOV medför samtidigt förändringar för stadens invånare och näringsliv. Hemtjänsten är en verksamhet som lämpar sig väl för kundval och konkurrensutsättning. Det krävs förhållandevis små investeringar för att starta en hemtjänstverksamhet. De grundläggande principerna för ett valfrihetssystem med krav på öppenhet, proportionalitet och lika villkor ger även små aktörer möjlighet att konkurrera om kunderna. För att uppnå syftet med ett valfrihetssystem krävs betydligt mer än att de förtroendevalda fattar beslut om införande av valfrihetssystem enligt LOV. Den verkliga utmaningen kommer först efter det att beslut fattats och myndigheten preciserat de villkor som ska gälla för aktörerna i valfrihetssystemet. En av de grundläggande utmaningar staden konfronteras med är att säkerställa konkurrensneutralitet, lika villkor för alla. Informations- och dialoginsatser gentemot näringsliv och stadens medborgare är av vital betydelse för att skapa ett väl fungerande valfrihetssystem. Villkor och krav på leverantörerna ska vara rimliga samtidigt som de ska säkerställa rättssäkerhet och god kvalitet för kunden. Stadens beställarorganisation måste vara förberedd och anpassad för de utmaningar som ställs vid en övergång från nuvarande kundvalssystem till ett enligt LOV. Nya process- och rutinbeskrivningar måste utvecklas. Detta arbete får integreras med stadens pågående arbete med ISO-certifiering. Det krävs konkurrensneutralitet, god information och en effektiv beställarorganisation såväl som aktiva aktörer, kunder, företag och förtroendevalda för att vidareutveckla det fungerande valfrihetssystemet. Sundbybergs stad har anlitat Philip Ribera, Ribera Consulting, för att som extern konsult genomföra den utredning som ligger till grund för föreliggande rapport. 4

5 1 Bakgrund Sundbybergs stad tillämpar kundval inom hemtjänsten sedan den 1 oktober Leverantörerna inklusive den egna produktionen ersätts enligt ett prestationsbaserat system. De privata leverantörer som önskar delta i kundvalssystemet prövas enligt de krav som finns publicerade i aktuellt förfrågningsunderlag. Upphandling sker enligt bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (LOU). Den 1 januari 2009 infördes ny lag om valfrihetssystem (LOV). Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamheter inom vård- och omsorg i syfte att överlåta valet av leverantör till den enskilde. För att underlätta för kommuner att övergå till ett valfrihetssystem enligt bestämmelserna i LOV har regeringen avsatt totalt 305 mkr till att stimulera kommuner att utreda möjligheterna att införa kundval. Hittills har mer än 200 av landets kommuner ansökt om stimulansmedel från Socialstyrelsen. Sundbybergs stad ansökte den 26 augusti 2008 och den 10 november samma år beviljades medel motsvarande kr. Äldrenämnden beslutade den 25 maj 2010 förorda för kommunstyrelsen att förorda för kommunfullmäktige att införa valfrihetssystem enligt LOV, i första hand inom hemtjänsten. Sundbybergs stads ambition med ett införande av valfrihetssystem enligt LOV är att - de äldre ska känna att just deras behov blir tillgodosedda (politiskt mål), - öka brukarinflytande för de äldre, - skapa ökad mångfald inom hemtjänsten, - förbättra kvaliteten inom hemtjänsten, - öka kundtillfredställelsen och få förbättrat resultat i NKI-undersökningarna. Äldreförvaltningen i Sundbybergs stad uppdrog den 1 juni 2011 åt Philip Ribera att såsom extern konsult utreda förutsättningarna för införande av valfrihetssystem enligt LOV inom hemtjänsten. Utredningsarbetet har genomförts i samråd med en arbetsgrupp bestående av förvaltningschefen för äldreförvaltningen, enhetschefen för biståndsenheten, äldreförvaltningens controller och en intern projektledare. 2 Utredningens syfte och omfattning Utredningens syfte Utredningen ska ligga till grund för hur Äldreförvaltningen i Sundbybergs stad ska organisera hemtjänsten vid en utveckling av nuvarande valfrihetssystem till ett enligt bestämmelserna i LOV. Utredningens huvudsakliga syfte är att beskriva förutsättningarna och konsekvenserna vid ett införande av valfrihetssystem enligt LOV hemtjänsten. Utredningen är att betrakta som en kombinerad nulägesanalys, rekommendation och konsekvensbeskrivning för verksamhetsområdet hemtjänsten vid ett införande av valfrihetssystem enligt LOV. Utredningen beskriver hur ett kundvalssystem är konstruerat samt analyserar och belyser konsekvenserna för de enskilde, utförarna, den egna produktionen och stadens organisation. Utredningen ska ligga till grund för ett politiskt beslut I äldrenämnden den 20 oktober 2011 avseende datum för införande av valfrihetssystem enligt LOV. 5

6 Rapportens disposition och innehåll Utredningsrapporten är disponerad enligt följande; Kapitel Förklaring Sammanfattning av uppdraget 1-2 Bakgrund och syfte 3-4 Beskrivning och redogörelse för kundval och lag om valfrihetssystem (LOV) 6 Nulägesbeskrivning för hemtjänsten 7 Analys 8 Slutsatser och rekommendationer 9 Konsekvensbeskrivning 10 Handlingsplan I de inledande avsnitten ges en bakgrund och beskrivning av uppdraget, valfrihetssystem och LOV. Den följs av en nulägesanalys avseende hemtjänsten. I analysen förklaras de speciella förutsättningar som råder. Den följs av ett kapitel med slutsatser och rekommendationer för arbetet med att utveckla ett fungerande valfrihetssystem. Av konsekvensbeskrivningen framgår de direkta konsekvenser som kan antas uppkomma vid en utveckling av nuvarande valfrihetssystem till ett enligt bestämmelserna LOV. Avslutningsvis presenteras ett förslag till handlingsplan där de olika aktivitets- och beslutsstegen finns angivna. När kommunal verksamhet utför vård och omsorgstjänster betecknas den vanligen egen produktion och privata företag som utför samma tjänster betecknas vanligen med leverantör alternativt extern leverantör. Med beställare och beställande myndighet, avses nedan Sundbybergs stad som beställare av vård och omsorgstjänster. 3 Erfarenheter - kundvalssystem Beskrivning av kundval Kundval innebär i praktiken att makt flyttas från politikerna till medborgarna. Det handlar om att ge medborgaren möjlighet att själv välja vem som ska få utföra beviljade vård- och omsorgsinsatser samt hur och när dessa insatser ska utföras. Det huvudsakliga syftet med kundval är att öka brukarnas valfrihet genom att göra det möjligt att välja vem som ska utföra tjänsterna. Ett annat viktigt syfte är att öppna upp för fler leverantörer för att därigenom skapa förutsättningar för konkurrens mellan de olika aktörerna på marknaden. Ett fungerande valfrihetssystem förutsätter att det finns företag som är intresserade av att ansöka och delta i systemet. För att säkerställa kvaliteten och rättssäkerheten måste dessa företag också uppfylla de krav och villkor som den beställande myndigheten ställer för ett deltagande. De villkor och krav som ställs är både lagstadgade och så kallade särskilda kontraktsvillkor. De sistnämnda bestäms och utformas av den beställande myndigheten utifrån de speciella förutsättningar och riktlinjer denna har. 6

7 Erfarenheter av kundvalssystem Kundvalssystem började införas i ett antal svenska kommuner i början av 1990-talet. Bland dessa kommuner fanns Nacka, Danderyd och Täby. En bidragande faktor till att flera av landets kommuner började experimentera med olika former av kundvalssystem var den nya kommunallagen som infördes i början av 1990-talet 1. Det vanligaste verksamhetsområdet för införande av kundval var hemtjänst. För de kommuner som sedan tidigare haft olika former av kundvalssystem har införandet av kundval enligt LOV i huvudsak handlat om att anpassa existerande kundvalssystem till bestämmelserna i lagen. Inför betänkandet av Frittvalutredningen gjordes en närmare genomgång av de kommuner som tillämpar valfrihetssystem. Genomgången visade att det inte var ekonomiska motiv som låg till grund för införande av kundvalssystem. Det som varit grundbulten har i stället varit ambitionen att öka brukarinflytandet och att stimulera mångfalden. Genomgången visade också att även om valfriheten inte utnyttjas genom kundens aktiva val, upplevs möjligheten att kunna välja som något positivt. Erfarenheter - Sundbybergs stad De motiv som varit avgörande för kommunernas vilja att införa kundvalssystem är ambitionen att öka brukarinflytandet och förbättra kvaliteten i de tjänster som erbjuds medborgarna. Frittvalutredningens slutsatser stämmer också väl överens med de motiv som legat till grund för Sundbybergs stads ambitioner att införa kundval inom de vård- och omsorgsverksamheter som lämpar sig för detta. Erfarenheterna från staden visar att införandet av nuvarande kundvalssystem i regel varit goda. Synpunkter och åsikter från kunderna indikerar att de upplever det som positivt att kunna välja leverantör. För personalen på biståndsenheten har införandet av kundval inneburit att mer arbetstid har krävts för att informera kunderna om kundvalet. Det framgår också att nuvarande IT-system inte är fullt kompatibelt med tidregistreringssystemet Mobipen. Detta kommer dock att åtgärdas med att ett nytt IT-system som ska börja användas under år Lag om valfrihetssystem (LOV) Bakgrund till ny lag Regeringen tillsatte år 2007 en utredning med uppdraget att klargöra förutsättningarna för att öka valfriheten inom vård, omsorg och service till äldre och personer med funktionshinder. Arbetet resulterade i Lag om valfrihetssystem (2008:962), nedan benämnd LOV. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2009 och innebär att den enskilde ges möjlighet att välja leverantör av service och omvårdnadstjänster. LOV är att betrakta som ett alternativ till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, och kan tillämpas på hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster enligt LOU, bilaga 3, B-tjänster, kategori 25. Det är kommunen, Sundbybergs stad som avgör om LOV ska tillämpas, och i så fall inom vilka verksamhetsområden. Det är också den beställande myndigheten som bestämmer vilka krav en utförare som ska tillhandahålla tjänsterna måste uppfylla för att delta i 1 Vad vet vi om kundval?, Kastberg Gustaf 7

8 kundvalssystemet. Detta är vad som i lagstiftningen ingår i begreppet särskilda kontraktsvillkor. Lagens syfte Syftet med LOV är enligt lagstiftarna att - öka mångfalden, - öka kundens inflytande, - stimulera företagande, - öka kvaliteten i de tjänster som erbjuds. Huvudtankarna bakom LOV och kundval är att flytta makt från politikerna till medborgarna för att på så sätt öka kundernas valmöjligheter och självbestämmande. Ökad konkurrens och mångfald medför att leverantörerna måste konkurrera med god kvalitet och bra service. För kunderna innebär ökad mångfald fler leverantörer att välja mellan och med det också en större variation i tjänsteutbudet. Grundläggande principer för ett valfrihetssystem Vid upphandling i ett valfrihetssystem ska de EG-rättsliga principerna om lika behandling, öppenhet, icke-diskriminering, proportionalitet och ömsesidigt erkännande respekteras. Principen om lika behandling Lika behandling innebär att samma villkor och förutsättningar ska gälla för alla leverantörer i ett kundvalssystem. Den beställande myndigheten får inte gynna en enskild aktör inte heller den egna produktionen, om sådan finns. Principen om transparens/öppenhet Principen om transparens och öppenhet innebär att upphandlingsförfarandet och processgången i ett valfrihetssystem ska vara öppet och förutsägbart. Den beställande myndigheten ska verka för öppenhet och ge information om upphandlingsförfarandet. Konkret innebär det att annonsering och förfrågningsunderlag som ligger till grund för upphandling av tjänster ska vara offentligt samt klart och tydligt formulerade. Det här innebär att samtliga krav och villkor som ställs på leverantören, inklusive uppgifter om ersättningar och ersättningsmodell, ska vara tydligt angivna. Proportionalitetsprincipen Principen om proportionalitet innebär att de krav och villkor som ställs på leverantörerna i ett valfrihetssystem ska vara rimliga och naturliga för den tjänst som upphandlas. Principen om proportionalitet detaljstyr inte hur krav och villkor vid upphandling ska utformas. I ett valfrihetssystem är proportionalitetsprincipen vägledande för arbetet med att stimulera till ökad mångfald och tillförsäkra den enskilde god vård och omsorg. Principen om icke-diskriminering Den beställande myndigheten får inte ställa krav eller villkor som diskriminerar en leverantör på grund av nationalitet, ras, religion eller liknande. Principen om ömsesidigt erkännande Ömsesidigt erkännande innebär att ett intyg eller betyg som utfärdats i ett EU-land ska gälla i samtliga medlemsländer. Det kan t ex vara studieintyg från annat medlemsland som borgar för att en enskild har den kompetens som krävs för att utföra vård och omsorg inom ramen för en upphandlad tjänst. 8

9 Myndighetens ansvar och huvudmannaskap Det är socialnämnden som ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt och att de föreskrifter som gäller för verksamheten följs. Socialnämnden ska också se till att det finns en väl fungerande intern kontroll och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt 2. Vid införande av valfrihetssystem enligt LOV är det kunderna som väljer vilken leverantör de önskar. Med LOV påverkas inte nämndens ansvar för den enskildes rätt till bistånd. Nämndens ansvar för den enskilde innebär att ett avtal måste upprättas med den utförare som utför den beställda tjänsten. Med LOV är det fortfarande myndigheten som beslutar om verksamhetens mål, inriktning och uppföljning. Det är också myndigheten som beslutar om den ersättning som utgår för utförd tjänst och de krav som en enskild leverantör måste uppfylla för att få delta i kundvalssystemet. Förfrågningsunderlag Enligt bestämmelserna i LOV ska ett förfrågningsunderlag innehållande samtliga krav och villkor upprättas och publiceras på som drivs av Kammarkollegiet. Det är viktigt att krav och villkor i förfrågningsunderlaget är tydliga och lättförståeliga. Löpande annonsering För att intresserade leverantörer ska få information om att myndigheten har infört, eller har planer på att införa eller förändra ett valfrihetssystem, är myndigheten skyldig att annonsera via en nationell websida, som drivs av Kammarkollegiet. Förfrågningsunderlaget ska finnas tillgängligt i databasen. Till skillnad mot vad som gäller vid en offentlig upphandling sker annonseringen löpande och en intresserad leverantör kan när som helst inkomma med en ansökan om att få delta i kundvalssystemet 3. Kvalificering och kontraktsskrivning När ansökan kommit in till myndigheten prövas den gentemot de krav och villkor som finns angivna i förfrågningsunderlaget. Enligt bestämmelserna i LOV ska samtliga leverantörer som uppfyller de av kommunen upprättade kraven/kontraktsvillkoren bli godkända. Det finns med LOV inget tak för antal utförare/leverantörer som kan bli godkända och verka inom kundvalssystemet. När en leverantör godkänts ska ett skriftligt kontrakt tecknas utan dröjsmål. Därmed blir denne godkänd att delta i valfrihetssystemet. Den beställande myndigheten bestämmer avtalstiden. I förarbetena till LOV anges att det inte ska vara tillsvidareavtal. Överprövning En leverantör som inte blir godkänd att delta i valfrihetssystemet har möjlighet att överklaga till förvaltningsdomstol. Begäran om rättelse ska ske inom tre veckor från det myndigheten lämnat underrättelse om beslut. Det är viktigt att påpeka att en leverantör har obegränsade möjligheter att ansöka på nytt för att bli godkänd att delta i kundvalssystem enligt LOV. Ett negativt beslut är således inget hinder för att inkomma med en ny ansökan. Myndighetens informationsansvar Enligt LOV har myndigheten ett informationsansvar. Det innebär att myndigheten ansvarar för att den enskilde, här kunden, ges information om de leverantörer som är godkända och 2 Frittvalutredningen, 2008 (SOU 2008:15) 3 Frittvalutredningen, 2008 (SOU 2008:15) 9

10 som kunden kan välja mellan. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Omval för kund Om den enskilde inte är nöjd med sitt val av utförare ska denne utan kostnad kunna byta leverantör. Leverantörerna, både den befintliga och den nye, ska vara behjälpliga i den här processen. Det är biståndshandläggaren som ordnar med en ny beställning för kundens räkning. Uppsägningstiden för den befintlige leverantören ska följa avtalsvillkoren. Kommunal samverkan Det finns inga juridiska hinder för samverkan mellan kommuner/myndigheter vid upphandlingar enligt LOV. Det kan till exempel ske genom att det upprättas gemensamma förfrågningsunderlag. Skillnad mellan LOU och LOV Den största skillnaden mellan LOU och LOV är att i ett valfrihetssystem enligt LOV blir samtliga leverantörer som uppfyller villkoren i förfrågningsunderlaget godkända och kan teckna kontrakt med den upphandlande myndigheten. Med LOV finns det inte heller något sista datum för att komma in med en ansökan vilket det måste finnas vid upphandling enligt LOU. Med LOV finns inte heller något kvantitativt tak för hur många leverantörer som kan bli godkända att verka inom kundvalssystemet. Ett obegränsat antal leverantörer kan därmed bli godkända oavsett existerande kundunderlag. Med LOV ges ingen volymgaranti till leverantörerna. Det är i stället den enskilde som genom ett aktivt val har möjlighet att fritt välja bland de leverantörer som är godkända att verka inom kundvalssystemet. En viktig och principiell skillnad mellan LOU och LOV är att den sistnämnda inte missgynnar mindre aktörer vilket kan bli fallet i samband med upphandling enligt LOU. Detta eftersom mindre resursstarka leverantörer i regel har svårt att hävda sig vid LOU-upphandlingar där de måste tävla med större vård- och omsorgsföretag. 5 Kontraktsvillkor Särskilda kontraktsvillkor Det är myndigheten som avgör om LOV ska tillämpas, och i så fall inom vilka verksamhetsområden. LOV är en procedurlag vilket ger myndigheten stor frihet att utforma kundvalssystemet enligt de lokala förutsättningar som råder. Och det är också myndigheten som avgör vilka icke lagstadgade krav leverantören ska uppfylla. Detta är vad som i LOV betecknas med särskilda kontraktsvillkor. Det här innebär att myndigheten behöver ta ställning till ett antal frågeställningar inför ett införande av LOV. Då dessa krav och villkor ska anges i förfrågningsunderlaget är det också äldrenämnden som i samband med beslut om förfrågningsunderlaget också beslutar gällande de särskilda kontraktsvillkoren. Till de särskilda kontraktsvillkor myndigheten kan ta ställning till hör bland annat kvalitetsfrågor och kompetensnivån på leverantörens personal. Andra frågor som kan vara 10

11 relevanta att bestämma är tider för tjänsternas utförande, ekonomisk kapacitet, samverkan med myndigheten och hur ickevalsalternativet ska bestämmas. Alla krav och villkor ska enligt principen om transparens och öppenhet finnas med förfrågningsunderlaget som är offentligt och publiceras på Kammarkollegiets webbplats, Den generella utgångspunkten är att de krav och villkor myndigheten ställer ska följa de EGrättsliga principerna om icke-diskriminering, öppenhet, förutsägbarhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Handläggningstid för ansökningar I LOV anges att den beställande myndigheten ska handlägga inkomna ansökningar. Det här innebär att inkomna ansökningar ska hanteras inom rimlig tid sett till den tid som krävs för att pröva en ansökan. Det är också viktigt att det finns en välbehövlig kompetens inom organisationen för att hantera ansökningar. Vid en granskning av andra kommuner som infört LOV inom hemtjänsten är det vanligt med en uttalad handläggningstid på mellan 4-6 veckor, det är också vanligt att handläggningstiden under sommarmånaderna juni, juli och augusti kan bli längre. Geografisk avgränsning Vid utformandet av förfrågningsunderlag behöver den geografiska avgränsningen anges. Den geografiska avgränsningen kan begränsas till en del av Sundbybergs stad, den kan också anges till att vara inom hela Sundbybergs stad. Det här kan vara ett viktigt beslut i kommuner som utgörs av ett stort geografiskt område då transportsträckorna kan bli tidsödande med högre kostnader som följd. I kommuner med begränsad yta och i avsaknad av någon större skillnad mellan tätort och glesbygd finns det i regel inget incitament för att begränsa/uppdela den geografiska avgränsningen. Kapacitetstak Leverantören har möjlighet att begränsa sig till ett visst antal tjänster, ett så kallat kapacitetstak. I förfrågningsunderlaget ska villkor om kapacitetstak anges och hur ofta leverantören kan ändra detta tak. För hemtjänsten anges ett kapacitetstak i regel till en viss volym i timmar per månad. LOV anger att ingen leverantör som är godkänd inom kundvalssystemet kan neka en beställning. Undantag från denna regel finns däremot i de fall leverantören i förväg angett ett kapacitetstak. I de fall den enskildes service- eller omsorgsbehov förändras i sådan grad att ett biståndsbeslut behöver ändras måste leverantören vara beredd att utföra de tjänster som krävs enligt nytt biståndsbeslut. Det här är en lagstadgad skyldighet för leverantören och gäller oavsett om leverantören angett ett visst kapacitetstak. Ickevalsalternativ Enligt bestämmelserna i LOV ska kommunen ha ett ickevalsalternativ i den händelse den enskilde inte kan eller vill göra ett aktivt val. Ickevalsalternativet ska vara ett kvalitativt fullgott alternativ. Den beställande myndigheten kan själv bestämma hur ickevalsalternativet ska bestämmas. Det kan vara den egna produktionen, baseras på en turordningslista eller avgöras genom lottning. Ickevalsalternativet kan även vara upphandlat enligt LOU. Ickevalsalternativet och hur denna bestäms måste vara angivet i förfrågningsunderlaget. 11

12 Underleverantörer Enligt LOV kan en leverantör vid behov åberopa andra företags ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i ansökan. Det här innebär att en leverantör kan använda sig av en underleverantör för att utföra en beställd tjänst i sin helhet eller delvis. Huvudregeln är att samma krav som ställs på den ansökande leverantören och ska gälla för eventuell underleverantör. Den beställande myndigheten bör i förfrågningsunderlaget tydligt ange vilka krav som gäller vid anlitande av underleverantör. En vanlig ställningspunkt är huruvida en eventuell underleverantör ska godkännas av den beställande myndigheten och om det i så fall ska ske redan vid det ursprungliga ansökningsförfarandet eller först då en eventuell underleverantör ska anlitas. I syfte att säkerställa seriositeten hos eventuell underleverantör har den beställande myndigheten möjligheten att pröva denne enligt samma villkor som gäller för den ansökande leverantören. Tilläggstjänster Med LOV har de externa utförarna möjligheten att för kundens räkning tillhandahålla tilläggstjänster. En tilläggstjänst ingår inte i biståndsbeslutet och bygger helt och hållet på en överenskommelse mellan kunden och leverantören. Den enskilde betalar för tilläggstjänsten direkt till leverantören. Den enskilde ska inte betala för något som ingår i biståndsbeslutet eftersom dessa tjänster ingår i omsorgsavgiften/maxtaxan. Den egna produktionen ska enbart utföra de tjänster som ingår i biståndsbeslutet och får inte erbjuda kunden någon form av tilläggstjänster. Avtalstid Enligt LOV ska ett skriftligt avtal upprättas med godkänd leverantör. Det är den beställande myndigheten som avgör avtalets löptid. I propositionen anges att myndigheten inte ska upprätta tillsvidare avtal. Skälet är att det kan motverka mångfalden. Det finns också möjligheter för parterna att upphäva ett avtal enligt villkor som anges i förfrågningsunderlag. Det kan t ex vara om kontraktsvillkoren ändras efter det att parterna skrivit på kontraktet. Ersättning och ersättningsmodell Den beställande myndigheten bestämmer ersättningen för utförd tjänst. Ersättningen ska följa proportionalitetsprincipen vilket innebär att ersättningen ska vara rimlig sett till den tjänst som utförs och de villkor som ställs för tjänstens utförande. Ersättningen ska anges i förfrågningsunderlaget och det ska anges hur denna ersättning justeras över tiden. T ex om den ändras via beslut i KF eller om den uppräknas årligen enligt ett förutbestämt index. Uppföljning och kontroll Ett införande av LOV innebär att ansökningar från leverantörer kan lämnas in löpande vilket förutsätter att det inom organisation behöver finnas personella resurser med rätt kompetens att både pröva ansökningar samt följa upp de godkända leverantörerna. Med LOV kan det antas bli fler verksamma leverantörer och därmed också fler avtal som ska följas upp. Vid ett införande av LOV kommer det därför finnas skäl att anpassa rådande rutiner för kontroll och uppföljning av leverantörerna. Inkluderat i arbetet med att anpassa rutinerna behöver det göras en genomlysning av processhandläggningen vid uppföljning och kontroll av leverantörerna. 12

13 6 Nulägesbeskrivning - hemtjänsten Det här avsnittet ger en bild om hur hemtjänsten är organiserad i Sundbybergs stad. Den beskriver riktlinjerna för verksamheten, hur verksamheten är organiserad, processen vid biståndsbedömning och hur nuvarande valfrihetssystem fungerar inkluderat de leverantörer som är etablerade i stadens nuvarande valfrihetssystem. Regelverk och lagstiftning Sundbybergs stad har haft kundval inom hemtjänsten sedan 1 oktober Kommunens möjlighet att teckna avtal med annan att utföra hemtjänst regleras i 1 kap. 1 sol. Det innebär att den enskilde, efter att ha beviljats hemtjänstinsatser, kan välja en av de leverantör som staden tecknat avtal med. I Frittvalutredningen 2008 (2008:15) anges; Ett av de krav som ofrånkomligen måste ställas på leverantörer i verksamheten, oavsett om de är externa eller inte och oavsett om det görs inom ramen för ett valfrihetssystem eller inte, är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande regelverk inom området (lagar, förordningar och föreskrifter). Hemtjänst är behovsprövat enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 ; rätten att få bistånd av socialnämnden för sin livsföring i övrigt. Det övergripande målet för bistånd är att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Varje kommun beslutar om riktlinjer som anger vad kommunen anser vara en skälig levnadsnivå. Vid en behovsprövning prövas om den enskilde har rätt att få de insatser av kommunen som han/hon ansökt om. Grunden för prövningen är om insatserna behövs för att medborgaren skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Kommunen beslutar om riktlinjer som anger vad som generellt kan anses ge en skälig levnadsnivå. I socialtjänstlagens portalparagraf anges hela socialtjänstens övergripande mål. Respekt för människornas självbestämmande är ett av huvudmålen. (1 kap 1 SoL). Process vid biståndsbedömning Rent praktiskt fungerar det som så att den enskilde tar kontakt med en biståndshandläggare varvid ett möte bokas. Närstående får också delta vid mötet. Vid mötet tar biståndshandläggaren reda på vilka sysslor den enskilde behöver hjälp och stöd med. Efter mötet skriver biståndshandläggaren en utredning som resulterar i ett biståndsbeslut där det anges vilka insatser och omfattningen av densamma som är aktuella. Biståndsbeslutet skickas till den enskilde. Om den enskilde beviljats hemtjänst utses också en kontaktperson i hemtjänstgruppen. Kontaktpersonens uppgift är att ansvara för att hemtjänsten hos den enskilde fungerar på ett bra sätt. Tillsammans med kontaktpersonen utformas en genomförandeplan där det anges hur hemtjänstinsatserna ska se ut och vid vilka tidpunkter de ska utföras. Om den enskildes behov av insatser ändras över tiden görs en ny utredning vilket kan resultera i ett nytt biståndsbeslut. Ersättningar och ersättningsmodell De leverantörer som är verksamma inom kundvalssystemet idag är upphandlade enligt LOU och utför sina tjänster mot en prestationsbaserad ersättning. 13

14 Med ett biståndsbeslut som grund har den enskilde gjort ett val av leverantör varvid staden gör en beställning till vald leverantör. Det är sen upp till leverantören att i samråd med den enskilde planera hemtjänstinsatserna inom de ramar som biståndsbeslutet anger. Ersättning som utgår för utförd tid innebär att leverantören ersätts för den faktiska tid som det tar att utföra tjänsten hos den enskilde. I timpriset ingår samtliga kostnader för tjänstens utförande, vilket inkluderar kostnader för kringtid, resor, adminstration, lokaler, transporter, material, utrustning hjälpmedel m.m. Ersättning för akuta insatser samt så kallad bomtid ersätts enligt normal taxa, men endast efter godkännande av biståndsavdelningen. För att registrera och rapportera utförd tid hos den enskilde används en digitalpenna, Mobipen. Med hjälp av Mobipen registreras sedan all utförd tid enligt de av äldreförvaltningen fastställda rutinerna. Det är äldreförvaltningen som tillhandahåller utrustningen till leverantören. Justering av ersättning är indexbaserad med hänsyn till förändringar i Arbetskostnadsindex, vikt 80% plus konsumentprisindex KPI, vikt 20%. Justerad ersättning börjar gälla fr.o.m. 1 mars på årsbasis. Ersättningen fr.o.m. 1 mars 2011 är på motsvarande 315 kr per timme för utförd hemtjänst. Detta gäller för både den egna produktionen och externa leverantörer. Organisation och styrning ORGANISATIONSSCHEMA FÖR ÄLDREFÖRVALTNINGEN I SUNDBYBERGS STAD Äldreförvaltningen styrs av en förvaltningsledning bestående av totalt sju personer inkluderat ansvarig förvaltningschef. I förvaltningsledningen finns också medicinskt ansvarig sjuksköterska och kansli med bl a ekonom, controller och nämndsekreterare. Biståndsenheten, i organisationschemat betecknad med Myndighetsutövning och Hemtjänst+ Träffpunkter för äldre ansvarar för hemtjänstverksamheten. Enheten består av totalt 13 personer fördelat enligt följande; enhetschef, åtta biståndshandläggare, en färdtjänsthandläggare, en bostadsanpassare och två utredare. 14

15 Etablerade leverantörer Det finns idag fem etablerade leverantörer inom stadens kundvalssystem. Det är räknat i storleksordning med största verksamhet först, Egna produktionen, Mica Omsorg AB, Olivia Vård och omsorg AB, Attendo Care AB och Förenade Care AB. De privata leverantörerna är upphandlade enligt LOU och har avtal som löper fram till och med sista september Tanken är att inte förnya dessa avtal utan att i stället ersätta dessa med avtal enligt LOV. Sedan valfrihetssystemet infördes i staden oktober 2008 har den egna produktionens andel av kundstocken/volymen successivt minskat och motsvarar i dagsläget en andel på motsvarande 67% av de utförda timmarna i hemtjänsten (augusti månad 2011). De privata leverantörernas andel utgörs av resterande 33% där Mica och Olivia står för huvuddelen av volymen. Sett till utvecklingen sedan oktober 2008 har den egna produktionens andel minskat succesivt till vad som nu motsvarar 2/3 av den totala volymen utförda hemtjänst timmar. Demografi - åldersfördelning Prognos över åldersutvecklingen i Sundbybergs stad. Prognos för befolkningsutvecklingen >65 år för perioden : Ålder w Totalt Andel av befolkningen >65år som antas ha behov av hemtjänst under perioden : Ålder w Totalt Utifrån prognosen kan det utläsas att antalet individer med behov av hemtjänst ökar med ca 40 personer under perioden Ökningen för hela perioden är procentuellt drygt 7 %, eller ca 1 % per årsbasis. Förklaringen till den relativt måttliga ökningen av antalet individer i behov av hemtjänst kan härledas till att det i regel är i gruppen 80 år eller äldre där behovet av hemtjänst uppstår. Den befolkningsökning som prognosen visar på sker huvudsakligen inom åldersspannet år. Prognosen bygger på antagandet att de framtida behoven av hemtjänst kommer att vara lika stora i framtiden som under perioden Det innebär att det genomsnittliga hälsoläget och riktlinjerna för hälsoläget förblir oförändrat under perioden. 15

16 7 Analys Införande av ett kundvalssystem är rent juridiskt en enkel process. Det räcker att beslutsfattarna i kommunen fattar beslut om detta. Men att skapa ett väl fungerande kundvalssystem är en omfattande process både vad gäller resurs- och tidsinsats. Här presenteras en analys av de faktorer som får anses avgörande för utveckling av ett framtida valfrihetssystem enligt LOV. Kundens inflytande Kundval och valfrihetssystem introduceras i regel med motivet att öka den enskildes inflytande. Men erfarenhet visar att kundvalsmodeller i sig inte behöver medföra något reellt inflytande för den enskilde. Vad som är avgörande är hur modellen utformas 4. Kundens inflytande beror på flera faktorer. Möjligheten att välja leverantör är en viktig sådan, men graden av inflytande kan också definieras som möjligheten att bestämma hur beviljad tid för t ex hemtjänstsinsatser ska användas. Också kundens möjlighet att bestämma när och hur en tjänst ska utföras inverkar på graden av inflytande. Kvalitet Socialtjänstlagen (SoL) och kvalitetsbegreppet SoL rymmer både skyldigheter för kommunen och rättigheter för den enskilde. I lagen anges däremot inte vilka insatser som den enskilde har rätt till eller vilka insatser kommunen är skyldig att ge. I stället anges ramar och mål för verksamheten. I socialtjänstlagen omnämns kvalitetsbegreppet sparsamt och i allmänna ordalag. SoL anger att insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. Däremot anges ingen definition av vad god kvalitet innebär. Detta får därför anses vara ett subjektivt begrepp, vilket lämnar utrymme för den beställande myndigheten och leverantörerna inom kundvalssystemet att lägga en egen värdering i orden. Detta gäller så länge kvalitetsbegreppet inte står i strid med gällande lagstiftning, allmänna riktlinjer och rekommendationer. God kvalitet Enligt Socialstyrelsen går det inte att ge begreppet god kvalitet en entydig innebörd. Men i förarbetena till SoL konstateras ändå att det finns faktorer som är av betydelse för att en verksamhet ska ha en god kvalitet. Bland de faktorer som lyfts upp finns personalens utbildningsnivå och erfarenhet, en väl fungerande arbetsledning och förhållningssätt till den enskilde. Förarbetena talar också om rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och att den vård och service som ges ska vara lättillgänglig. Krav på god kvalitet enligt bestämmelserna i SoL gäller för både privat och offentlig verksamhet inom socialtjänsten. Vad som kan konstateras är att det inte går att entydigt bestämma vad som är god kvalitet. I ett kundvalsystem är det den enskilde som bestämmer vilken leverantör som ska få utföra tjänsten. Myndigheten som beställare anger villkor och krav gällande kvalitet och kompetens men det är leverantörerna som måste konkurrera om kunderna. Det är därför den enskilde som 4 Vad vet vi om kundval?, Kastberg Gustaf 16

17 genom sitt aktiva val ger uttryck för vad denne uppfattar som god kvalitet. Är kunden inte nöjd kan denne också byta leverantör utan kostnad. Möjligheten för den enskilde till omval ger också ökat incitament bland leverantörerna att anstränga sig för att erbjuda tjänster som den enskilde blir nöjd med 5. Ett av huvudsyftena med LOV är att lyfta kvalitetsbegreppet och i avsaknad av priskonkurrens blir just kvalitet en tung faktor i konkurrensen om kunderna. Men samtidigt är det som den enskilde bedömer som god kvalitet baserat på subjektiva värderingar och speglar inte nödvändigtvis en väl fungerande vård och omsorg enligt gällande lagar, riktlinjer och rekommendationer. En vanlig metod för den beställande myndigheten att förmedla sin uppfattning om vad som är god kvalitet är att utforma en värdegrund som får styra den vård och omsorg som erbjuds kommuninvånarna. Kvalitetsstyrning och indikatorer När myndigheten utformar de särskilda kontraktsvillkoren består utmaningen av att finna en balans mellan å ena sidan de ambitioner som kommunen som beställare har för den vård och omsorg som erbjuds kommuninvånarna, å andra sidan att kraven ska vara rimliga/proportionerliga i relation till uppdraget. Det är samtidigt viktigt att kraven inte anses vara för höga, vilket kan motverka utvecklingen av en god mångfald. Huruvida vi med LOV får ökad mångfald och konkurrens är i sig inte svårt att bedöma. Flera leverantörer medför automatiskt ökad mångfald. De verkliga utmaningarna ligger i att sätta upp kvalitetsmål och mäta måluppfyllelsegraden. När det talas om att mäta kvalitet är det så kallade kvalitetsindikatorer som ska mätas och följas upp. Indikatorer fungerar som självklara komponenter i kvalitetsstyrningsarbetet och som underlag för att kunna utveckla och förbättra verksamheterna. Alla indikatorer måste för att vara användbara kunna följas upp och mätas. Nöjd-kund-index (NKI) I rapporten Öppna jämförelser av vård och omsorgen om äldre, som Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen producerar gemensamt, jämförs olika kvalitetsindikatorer mellan landets kommuner. Rapporten har som syfte att ge kommunerna underlag för att kunna utveckla, följa upp och förbättra vården och omsorgen om äldre. I tabellen nedan redogörs värden för sex olika indikatorer som berör hemtjänsten. Indikatorerna kan ha ett teoretiskt värde mellan 0 och 100. I tabellen redogörs det värde som Sundbybergs stad fått samt det medelvärde som gäller för riket i sin helhet. Indikatorerna i den årligen utgivna rapporten utvecklas ständigt, både till innehåll och till antalet, vilket innebär att det är svårt att jämföra värdena över en längre tidsperiod. Nedan görs en jämförelse över en tvåårsperiod vilket får anses vara ett kort tidsperspektiv. Det är dock viktigt att betona att varje kommun verkar utifrån olika regionala och lokala förutsättningar varför det kan vara svårt att dra några generella slutsatser när statistiken används för jämförelser mellan kommuner. Hämtat från Öppna Jämförelser 2010 : 5 Valfrihetssystem ur ett befolknings och patientperspektiv, Delredovisning 17

18 De resultat som presenteras inom öppna jämförelser behöver analyseras med kunskap om de lokala och regionala förutsättningarna för verksamheten. Kommunerna kan samtidigt lära sig mycket av att jämföra sig med varandra. Äldres omdöme om hemtjänsten hämtat från Öppna jämförelser, 2009 och Kvalitetsindikatorer Staden Riket Staden Riket Hjälpen/omsorgen som helhet Bemötande Inflytande över sin situation Nöjdhet med maten Social samvaro och aktivitet Personal med vård- och omsorgsutbildning Tabellen visar Sundbybergs stads värden för ett antal olika indikatorer som är relaterade till hemtjänsten för åren Kvalitetsutveckling med LOV Med LOV finns det också möjlighet att kontinuerligt göra ändringar i förfrågningsunderlaget utan att för den skulle behöva omförhandla avtalen med de leverantörer som redan deltar i kundvalssystemet. Det här ger också möjligheter att kontinuerligt arbeta med kvalitetsfrågor och lägga extra kraft och uppmärksamhet på de områden där det finns störst behov av utveckling och förbättringar. Kvalitetsarbetet är en kontinuerlig process. Det tillkommer ständigt nya fakta, utmaningar och möjligheter. Demografi och logistik Sundbybergs stad är Sveriges till ytan minsta kommun. Med nästan invånare är det också Sveriges mest tätbefolkade kommun. Inom hemtjänsten talas det om att kringtiden, dvs den tid som inte utförs hos kund som en fördyrande faktor för verksamheten. Ett till ytan tätbefolkat och geografiskt begränsat område ger goda förutsättningar för att effektivt använda tiden genom att minska kringtiden och öka tiden hos kunderna. Med stadens centrala läge och goda kommunikationer finns det goda förutsättningar för leverantörer inom vård och omsorg att organisera en effektiv hemtjänstverksamhet. Dessutom är Sundbyberg stad som det populärt kallas En stad i staden. Med sin centrala placering gränsande till Stockholm stad och Solna ger det också goda möjligheter för intresserade företag att nyttja sin personal och logistiska resurser över kommungränserna, för att på så sätt få en ökad effektivitet i verksamheten. Nyttjandegrad Det är svårt att mäta effektivitet i verksamheter som rör människor. För att på ett relativt enkelt sätt kunna förklara och mäta effektivitet inom hemtjänsten används ofta begrepp som brukartid/nyttjandegrad och kringtid. Nyttjandegrad är ett mått som visar på hur mycket av arbetstiden som sker hos kund. Nyttjandegraden kan vara beroende av en rad faktorer, det kan vara faktorer som är rent organisatoriska men också sådana som beror på lokalt specifika förutsättningar, t ex geografiska och logistiska. Den så kallade kringtiden är den tid som inte är hos kund, dvs tid för förflyttning, arbetsmöten, kompetensutveckling etc. 18

19 Ersättningsmodell Val av ersättningsmodell är av central betydelse i ett valfrihetssystem. I dagsläget ersätts leverantörerna enligt ett prestationsbaserat ersättningssystem som grundar sig på ersättning för utförd tid. Det finns tre huvudmodeller för att ersätta leverantörer i ett kundvalssystem. Det är biståndsbedömd tid, utförd tid och utförd aktivitet. Ersättning för utförd tid är det som kan anses mest rättvist, då leverantören får ersättning för den tid leverantören faktiskt utför hemtjänstinsatser. Däremot kräver det en betydande administration och ett fungerande system för tidsregistrering. Det kan också vara svårt att bedöma om den tid som utförs används effektivt och resulterar i god kvalitet. Eftersom det inte är aktuellt för Sundbybergs stad att ändra på nuvarande ersättningsmodell, har jämförelser med övriga ersättningsmodeller inte gjorts i den här utredningen. Ersättningsnivåer I nuvarande kundvalssystem ersätts leverantörerna med ett fast belopp per utförd hemtjänsttimme. Ersättningen är statisk och oberoende av vilken tid på dygnet tjänsten utförs eller om den utförs på en vardag eller helgdag. Det här innebär stora variationer i de marginaler leverantörerna har för sin verksamhet. Utförd hemtjänst kvällstid eller på helgdag innebär högre kostnader för personal i form av tillägg för obekväm arbetstid. Med nuvarande fasta ersättningsnivå kan leverantörerna antas vilja undvika att utföra insatser på de dagar och tider då det utgår tillägg för obekväm arbetstid. Detta kan vara en begränsande faktor för kundens valmöjlighet när det gäller att utöva inflytande på när tjänsten ska utföras. Omfattning - volymer Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar (OBS: innefattar även personer under 65 år) Jan Aug Dec Jan Juni Dec Jan Juni Aug Från tabellen kan vi utläsa att totalt antal beviljade hemtjänsttimmar ökat med nästan 30% för perioden januari 2009 till augusti Totalt antal utförda hemtjänsttimmar (OBS: innefattar även personer under 65 år) Jan Aug Dec Jan Juni Dec Jan Juni Aug N.A Enligt tabellen går det att utläsa att volymen utförda timmar för perioden januari 2009 till augusti 2011 ökat med mer än 30%. En förklaringsfaktor till den ökade volymen utförda hemtjänsttimmar kan vara ett större incitament från leverantörernas sida för att utföra hemtjänstinsatser inom ramarna för biståndsbeslutet. Ökningen av volymen utförda timmar har skapat en större marknad vilket kan ha ökat intresset hos leverantörerna för att delta i stadens kundvalssystem. 19

20 Förutsättningar för utvecklingen av valfrihetssystem Administrerandet och organiserandet av ett valfrihetssystem handlar om att etablera spelregler som gör att valfriheten kan utövas, konkurrens uppstå och negativa effekter förhindras 6. Det är viktigt att konstatera att LOV inte är en förutsättning för ett fungerande kundvalssystem. Det går att ha ett kundvalssystem med leverantörer upphandlade enligt LOU i kombination med egen produktion. Det går också att kombinera LOU, egen produktion och LOV inom ett och samma omsorgsområde, t ex inom hemtjänst. Valfrihetssystem är en förutsättning för kundval. Men det krävs också att kunderna i systemet gör aktiva val när de väljer en leverantör av vård och omsorgstjänster. För Sundbybergs stad handlar det om att utveckla ett redan fungerande valfrihetssystem och se till att det blir bättre, både vad gäller kundperspektivet, kostnadseffektiviteten och mångfaldsperspektivet. Detta är en kontinuerlig process som inte har något slutdatum. Ambitionen bör vara att ständigt utveckla och förbättra ett redan fungerande valfrihetssystem. Lika villkor egna produktionen och privata leverantörer Skriftliga avtal upprättas med de externa utförare som blir godkända enligt LOV, däremot inte med den egna produktionen. En kommun kan inte skriva avtal med sig själv. I ett kundvalssystem är det en viktig princip att samma villkor gäller för både interna och externa utförare. Ett avsteg från den principen är dock att den egna produktionen inte får erbjuda tilläggstjänster vilket de externa utförarna kan göra. Detta kan påverka den egna produktionens möjligheter att konkurrera om kunderna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit initiativ till en utredning/diskussion avseende vinster i privat drift som är offentligt finansierad. Arbetet och dess slutsatser bör vara av stort intresse för det fortsatta arbetet med att belysa och analysera den egna produktionens möjligheter att konkurrera i ett valfrihetssystem enligt LOV. 8 Slutsatser och rekommendationer Generella slutsatser Hemtjänsten är en verksamhet som lämpar sig väl för kundval. Det krävs förhållandevis små investeringar för en leverantör som önskar delta i valfrihetssystemet. Då samma ersättning utgår till leverantörerna för den tjänst som utförs, t ex en hemtjänsttimme, finns det ingen priskonkurrens. Det är en verksamhet som i kundens perspektiv lämpar sig väl för konkurrensutsättning eftersom leverantörerna konkurrerar om kunderna med kvalitet. Hemtjänsten är ett verksamhetsområde som ger företagen möjligheten att profilera sig inom olika områden, det kan till exempel handla om språklig, religiös eller kulturell kompetens. Leverantörerna kan även profilera sig med olika former av tilläggstjänster, det handlar då om insatser som inte ingår i biståndsbeslutet och bygger därför på en separat överenskommelse mellan den enskilde och leverantören. Tilläggstjänster kan inte erbjudas av den egna produktionen. 6 Vad vet vi om kundval?, Kastberg Gustaf 20

21 En rad frågeställningar behöver tas ställning till vid ett införande av valfrihetssystem enligt LOV. Något förenklat kan vi dela upp dessa frågeställningar i de som berör kunden, krav/villkor gentemot leverantörerna och process/rutinbaserade frågor. Kundinflytande För att uppnå reellt kundinflytande är det viktigt att arbeta med flera infallsvinklar. Införande av kundval är en viktig, men inte nödvändigtvis en avgörande faktor för att skapa reellt kundinflytande. Förutom att kunden ges möjlighet att välja leverantör krävs det också en genomlysning av hur biståndsbesluten och genomförandeplanerna är utformade. Bland annat bör kundens möjlighet att påverka hur och när insatserna ska utföras undersökas. En begränsande faktor för kundens möjligheter att utöva inflytande över tjänsterna, dvs vilka insatser som ska erbjudas, är socialtjänstlagen. Lagen anger att den enskilde endast har rätt till hjälp med det hon/han inte kan klara själv och som är nödvändigt för att vidmakthålla en skälig levnadsnivå. Möjligheten till inflytande ska enligt lagstiftningen bestå i att vara med i utformandet av genomförandeplanen som anger hur och när tjänster ska levereras. Att öppna upp för kunden att själv välja och utöva en större grad av inflytande kan också bli kostsamt för den beställande myndigheten. Resursfördelning Stadens nuvarande modell med ersättning för utförd tid får anses vara praktisk utifrån administrativ synvinkel. Det står också i samklang med ambitionen att sätta kunden i centrum. Däremot bör en närmare analys göras gällande nuvarande ersättningsmodell som baserar sig på en fast ersättningsnivå oavsett dag och tid som tjänsten utförs. Analysen bör besvara vilka effekter som kan förväntas vid ett införande av en differentierad ersättning, dvs. en ersättning som varierar beroende på dag och tid som hemtjänstinsatserna utförs. En sådan analys bör dels belysa hur mångfalden förväntas påverkas, dels belysa konsekvenserna för kundens möjligheter att påverka tjänsternas innehåll och när tjänsterna ska utföras. Hemtjänstuppdragets omfattning Hemtjänstsuppdragets omfattning har stor betydelse vid införande av valfrihetssystem. Det finns huvudsakligen två alternativ. Det ena är att hemtjänstuppdraget innefattar allt från vård och omsorg till service. Det andra alternativet är att skilja på vård och omsorg å ena sidan och service å andra sidan. En naturlig följd av en uppdelning av hemtjänstinsatserna är att ersättningsnivåerna då skiljer sig åt. Vid en granskning av andra kommuner som delat upp hemtjänsten framgår att ersättningen för service är lägre än för vård- och omsorgsinsatser. Förutom ersättningen behöver också kompetenskraven för leverantörens personal belysas närmare. Med anledning av att arbetsinsatserna för omsorg respektive service skiljer sig åt finns det också skäl att ha olika kompetenskrav för personalen beroende på vilka hemtjänstinsatser som leverantören avser söka godkännande för. I det fall en uppdelning görs i service respektive vård och omsorg kan det också antas att mångfalden och konkurrensutsättningen inom valfrihetssystemet påverkas. Om staden i sitt förfrågningsunderlag inte ställer krav på yrkesutbildning för den personal som utför serviceinsatser är det ett rimligt antagande att det uppstår ett intresse bland renodlade serviceföretag om att få delta i valfrihetssystemet. Det kommer att innebära att staden i högre 21