Året som gått Gynnsam dollarkurs förbättrade marginalerna.

Transkript

1 R O T T N E R O S A B Å R S R E D O V I S N I N G

2 Innehåll Detta är Rottneros 1 VD har ordet 2 Marknadsöversikt Massa 4 Rottneros Bruk 8 Rockhammars Bruk 10 Utansjö Bruk 12 Vallviks Bruk 14 Marknadsöversikt Sågade trävaror 16 Rockhammar Timber 17 Koncernekonomi 18 Koncernens utveckling i sammandrag 21 Rottneros-aktien 22 Rottneros och miljön 24 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 30 Förvaltningsberättelse 32 Förslag till vinstdisposition 34 Resultaträkningar 35 Balansräkningar 36 Finansieringsanalyser 38 Tilläggsupplysningar 39 Revisionsberättelse 44 Ordlista 45 Bolagsstämma Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB den 28 april 1998 kl i Basilikan, Hotell SPA, Sunne. Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 4 maj Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelningen utbetalas den 11 maj Aktieägare som önskar deltaga och rösta på bolagsstämman skall vara införd i den av VPC förda aktieboken senast den 17 april 1998, samt anmäla sitt deltagande till Rottneros AB, Box 1050, Karlstad, telefon senast den 23 april Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 17 april 1998 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga på stämman. Året som gått Gynnsam dollarkurs förbättrade marginalerna. Strejk i Kanada minskade lagren och gav utrymme för prishöjningar under andra och tredje kvartalet. Kris i Asien dämpade efterfrågan på bland annat avsalumassa under slutet av året. Rottneros beslutade att etablera sig på den lettiska virkesmarknaden. Beslut fattades att bolagisera sågverket i Rockhammar. Resultatet efter finansnetto blev -38 MSEK (-69). Nettoomsättningen ökade till MSEK (1.533). Soliditeten ökade till 84 % (77). Ekonomisk information Bolagsstämma 28 april Delårsrapport (6 månader) 5 augusti Kvartalsrapport 1 (3 månader) 28 april Kvartalsrapport 2 (9 månader) 3 november Bokslutskommuniké för 1998 februari 1999 Årsredovisning för 1998 april

3 Detta är Rottneros Rottneros producerar miljövänliga, kundanpassade massakvaliteter för försäljning till pappers- och kartongtillverkare i hela världen, samt sågade trävaror av hög kvalitet till bygg- och snickeriindustrin. All produktion sker i Sverige, vid de fyra massabruken i Rottneros, Rockhammar, Utansjö och Vallvik, samt vid sågverket i Rockhammar. Närmare 80 % av omsättningen går på export, främst till Västeuropa men även till Asien, Afrika och Östeuropa. Rottneros är marknadsledare på slipmassa för avsalu, och en betydande producent av övriga kvaliteter av avsalumassa. Rottneros organisation svarar för direkt marknadsföring och försäljning i Sverige och Finland. Försäljningen i övriga länder sker genom ett nätverk av agenter och handelshus. I detta nätverk ingår ett 15-tal agenter i Västeuropa samt svenska handelshus i Asien, Afrika, Östeuropa och Nordamerika. Affärsidé och strategi Rottneros affärsidé och kärnverksamhet är produktion och försäljning av klorfri massa och sågade trävaror. Företagets framtida strategiska utveckling kommer att koncentreras till dessa verksamheter. Detta utesluter inte en viss form av indirekt integration, i form av delägarskap i främst ointegrerade pappersbruk eller samarbete med andra producenter av sågade trävaror. Inom produktområdet avsalumassa erbjuder Rottneros tillverkare av pappersprodukter ett närmast fullständigt sortiment av klorfria, kundanpassade massakvaliteter med barr- och lövved som råvara. Genom produktutveckling, fortsatt specialisering på kundanpassade kvaliteter, hög servicegrad samt närhet till den viktiga europeiska marknaden skall Rottneros bibehålla och stärka sin marknadsposition. Vad gäller sågade trävaror är Rottneros mål att, utifrån god timmerkvalitet och genom rationell produktion erbjuda högkvalitativa trävaror för inhemska och utländska köparkategorier. Rottneros AB Rottneros Rockhammar AB Rockhammar Timber AB (från 1/1 1998) Utansjö Bruk AB Vallviks Bruk AB Rottneros Baltic SIA (från 1/1 1998) Massafabrik i Rottneros Massafabrik i Rockhammar Sågverk i Rockhammar Massafabrik i Utansjö Massafabrik i Vallvik Råvaruanskaffningsorganisation i Lettland Rottneros i siffror 1) Andel av koncernens nettoomsättning Nettoomsättning, MSEK Resultat efter finansnetto, MSEK Investeringar, MSEK Relationstal, % Soliditet Avkastning på sysselsatt kap ) 29-7 Avkastning på eget kap. efter full skatt Kronor/aktie 3) Resultat efter full skatt -0,20-0,30 3,45 0,90-0,20 Utdelning 0,20 4) 0,20 0,50 0,10 0 Övrigt Likviditet, MSEK 735 5) Medeltal anställda Antal aktier i tusental ) Åren visar utfallen för aktuell koncernstruktur exklusive Vallvik. 2) Med anledning av förvärvet av Vallvik har balansomslutning/eget kapital per 31 december 1995 tillämpats. 3) Antal aktier och data per aktie har justerats för fondemissionselementet i företrädesemissionen ) Föreslagen utdelning. 5) Inklusive kortfristiga placeringar samt outnyttjade krediter om 690 MSEK (690) 6) Från och med 1995 har beräkningsprincipen ändrats så till vida att betalda närvarotimmar divideras med den egna normtiden för normal årsarbetstid. 19% 9% 7% 23% 42% DETTA ÄR ROTTNEROS 1

4 VD har ordet Året som gick Den resultatförbättring som koncernen åstadkom under verksamhetsåret visade sig inte räcka för att nå målet Ett positivt resultat för Rensat från jämförelsestörande poster blev resultatförbättringen 140 Mkr jämfört med De främsta orsakerna till att målet inte nåddes var att volymen levererad mekanisk massa och sulfitmassa understeg förväntningarna och att prisnivån för dessa kvaliteter fortsatte att vara pressad. Dessutom försvagades trävarumarknaden under andra halvåret. Det operativa resultatet resultat efter finansnetto och rensat från jämförelsestörande poster och beräknat på 1997 års avistakurser motsvarar en vinst på 21 Mkr. Redan under början av året märktes fortsatta svårigheter med avsättning och prisutveckling för mekaniska massor. Det fanns sedan den senaste konjunkturtoppen ett betydande överutbud av CTMP. Därtill fick avsalumarknaden ett nytillskott av blekt slipmassa från en tidigare helt integrerad tillverkare i Mellaneuropa. Den ekonomiska krisen i Sydostasien var en annan negativ faktor som under senare delen av 1997 begränsade importen av pappersmassa till området. Japan var, tack vare sin storlek och stabilitet, den enda så kallade översjömarknaden där Rottneros lyckades uppnå tillfredsställande volymer och lönsamhet på slipmassa. Efterfrågan på sulfitmassa var god under 1997, men återhämtningen började från mycket låga nivåer. Under 1996 understeg priset vid flera tillfällen priset för den marknadsledande sulfatmassan med betydligt mer än USD 100 per ton. Under 1997 var skillnaden mindre, men den var fortfarande alltför stor för att möjliggöra tillfredsställande lönsamhet. Under andra halvåret uppstod dessutom produktionsstörningar i Utansjö blev därmed det andra året i rad med betydande förluster för Utansjö Bruk. I fabriken i Vallvik utvecklades både produktion och leveranser mycket positivt under året med produktionsrekord om ton. Tack vare genomförda prishöjningar och den starka dollarkursen förbättrades också lönsamheten successivt och var mycket god under årets sista månader. Sågade trävaror var den enda produkt vid sidan av sulfatmassa som gav ett positivt resultat för helåret Den positiva pris- och volymsutvecklingen under första halvåret 1997 resulterade dock endast delvis i motsvarande resultatförbättring, eftersom kostnaderna för råvaror på sedvanligt sätt följde med i uppgången. Lönsamhetsutvecklingen för sågverket i Rockhammar blev därför inte den förväntade, inte minst efter den nya försvagningen och prisnedgången för främst sågade varor av gran. Dessutom uppstod inkörningsproblem i det nya justerverket. Marknaden för avsalumassa har sedan december 1997 ånyo försvagats, vilket ställer krav på finansiell uthållighet. Rottneros har idag den finansiella styrka som krävs för att både överbrygga perioder med svag lönsamhet och ge möjlighet till utveckling och förnyelse. Det känns tillfredsställande att koncernen, trots ett negativt resultat, inte har behövt utnyttja erhållna krediter om 690 Mkr. Vid ingången av det svåröverblickbara 1998 finns 45 Mkr i likvida medel. Ett år av förnyelse Ytterst är det efterfrågan på företagets produkter och de stora förändringarna i världsmarknadspris och valutakurser som avgör resultatutvecklingen för koncernen. Naturligtvis finns också ett ständigt behov att genom lämpliga åtgärder påverka resultatutvecklingen i önskad riktning. Detta är grunden för det förändrings- och utvecklingsarbete som bedrivs kontinuerligt inom samtliga delar av koncernen, inte minst under perioder med svag lönsamhet. Ökad satsning på teknisk marknadsföring är en nödvändig förutsättning för att med framgång nyintroducera på marknaden de vid bolaget utvecklade högblekta kvaliteterna av slip- och sulfitmassa baserade på aspråvara. Detta tillsammans med förtydligat kvalitetsmedvetande hos våra anställda och hög servicegrad kommer att stärka koncernens position på marknaden för kundanpassade specialmassor. Certifiering enligt ISO 9001, som beräknas bli slutförd under innevarande år och den påbörjade certifieringen enligt ISO 14001, är en annan viktig del av denna utveckling. För att säkerställa en självständig utveckling för sågade trävaror i den massadominerade koncernen beslöts under året att bolagisera sågverksverksamheten i Rockhammar. Därmed förbättras förutsättningarna för ett samarbete med andra branschföretag. Samordningsfördelen mellan sågverket och massafabriken i Rockhammar kvarstår. Förändringen leder dessutom till en effektivare samverkan mellan massafabrikerna i Rottneros och Rockhammar. Detta arbete sker parallellt med den effektivisering som redan har påbörjats i Utansjö och Vallvik. 2 VD HAR ORDET

5 I hela koncernen pågår en genomgripande förändringsprocess, som skall vara slutförd under Det övergripande syftet är att höja massaproduktionen per anställd, att nå bättre kvalitet och att ha lägre kostnader än hittills. Det uppnår vi genom att förenkla beslutsfattande och skapa större engagemang hos våra anställda genom att decentralisera ansvar. Genom att sammanföra ansvaret för både drift och underhåll skapas en bättre effektivitet och delaktighet i förnyelsen. Förbättrad samordning av koncernens inköp är en annan viktig del i strävan att förbättra bolagets konkurrensförmåga. Vi reducerar kostnader genom att från och med 1998 upphandla elektrisk energi koncerngemensamt. Samarbete bedrivs med externa parter i olika projekt som kommer att effektivisera användning och produktion av energi vid koncernens anläggningar. Eget inköp och import av vedråvara från Lettland genom det vid årsskiftet förvärvade bolaget Rottneros Baltic SIA bedöms ha stor betydelse för kompletterande anskaffning av råvara under perioder med stor efterfrågan. Finansiell ställning Sedan rekonstruktionen 1992 har Rottneros byggt upp en stark finansiell ställning, dels genom vinster, dels genom nyemissioner i samband med förvärvet av massafabriken i Vallvik. Trots två förlustår har Rottneros idag en soliditet på 84 procent och samtliga räntebärande skulder är amorterade. Företag ska ha en soliditet som står i relation till den risk företaget har i sin löpande rörelse. Rottneros hör till kategorin konjunktur- och valutakänsliga basindustrier där rörelserisken är hög och resultatsvängningarna stora. Därför fordras en stark finansiell ställning. Även med den förutsättningen är den nuvarande soliditetsnivån hög i ett längre perspektiv. Rottneros uttalade målsättning är att delta i strukturomvandlingen på massamarknaden. Avsalumarknaden växer, om än inte i samma takt som de integrerade tillverkarnas volymer. Samtidigt sker en koncentration till större, specialiserade enheter. Rottneros ska därför växa inom sina segment genom att finna nya industriella projekt som kan ge aktieägarna god avkastning. Goda investeringstillfällen kan uppstå när diversifierade företag med massatillverkning renodlar verksamheten för att koncentrera sig på andra områden. Historiskt har dessa tillfällen ofta uppkommit under lågkonjunktur. Om Rottneros inte på sikt kan bygga ut rörelsen med tillräckligt bra förräntning kan det bli aktuellt att ändra kapitalstrukturen genom återinlösen av aktier eller andra liknande åtgärder. Förhoppningsvis kan vi dock även i denna lågkonjunktur komplettera den industriella strukturen, vilket talar för att koncernen bör bibehålla den starka finansiella ställningen i avvaktan på en ny konjunkturuppgång Början av 1998 präglas fortfarande av den oro som spred sig under hösten i Sydostoch Ostasien. Krisen i detta viktiga tillväxtområde har varit den främsta orsaken till den konsumtionsbaserade nedgången för avsalumassa omkring årsskiftet. En positiv utveckling på massamarknaden förutsätter därför produktionsbegränsningar hos massatillverkare är ett svårbedömt år för Rottneros, som har verksamheten koncentrerad till denna konjunkturkänsliga bransch. På något längre sikt bör valutakrisen i Sydostasien verka i positiv riktning för massa- och pappersmarknaden, då ett antal utbyggnadsprojekt i området har senarelagts eller stoppats. Det befarade stora utbudet av billiga massa- och papperskvaliteter kan dämpas väsentligt och till och med utbytas mot ökad efterfrågan den dagen ekonomin tar fart på nytt. Jaroslav Havlicek Verkställande Direktör Rottneros AB Räntebärande skulder, MSEK Skuldsättningsgrad, ggr VD HAR ORDET 3

6 Marknadsöversikt Massa Rottneros verksamhet består till 95 % av tillverkning av ett brett sortiment av klorfri massa för försäljning till ointegrerade och integrerade pappersbruk. Av världens samlade produktionskapacitet på 170 miljoner ton massa utgjorde under 1997 cirka 30 miljoner ton avsalumassa motsvarande ett värde av cirka 120 miljarder kronor. Marknaden för pappersmassa kännetecknas av hård global konkurrens, där integreringen av massa- och papperstillverkare är stor. Västeuropa svarar för hälften av efterfrågan på avsalumassa medan hälften av producenterna återfinns i USA och Kanada. Rottneros hävdar sin marknadsposition som ointegrerad producent av kundanpassad avsalumassa genom ständig produktutveckling, hög servicegrad samt närheten till den viktiga europeiska marknaden. Marknaden Under 1997 har främst tre faktorer påverkat marknadsutvecklingen; den höga dollarkursen, kanadensiska strejker med produktionsstopp som följd och krisen i Asien under hösten. Massamarknaden har annars haft en dämpad utveckling under året. Världsmarknadspriset för blekt långfibersulfat, som är den vanligaste och prisledande massatypen, har varierat mellan USD 520 och 610 per ton. Förhållandet mellan efterfrågan och utbud har legat runt normala 90 % för kemisk massa, och mindre gynnsamma % för mekanisk massa. Pappersmassa tillverkas huvudsakligen av pappersproducenter med egen massatillverkning. Det förekommer både att pappersproducenter med integrerad massatillverkning köper delar av sitt massabehov, och att de vid ett annat tillfälle har en överproduktion av massa. Detta ger en Marknader Övriga världen 4% Japan 5% Norge 6% Frankrike 6% Italien 11% Övriga Europa 20% Tyskland 25% Sverige 23% Omsättningens geografiska fördelning på marknader (Se not 1 sid 39). Lastning av massa på båt vid den egna hamnen i Vallvik. komplicerad bild av marknadens aktörer, där vissa kunder stundom blir konkurrenter. Flertalet av dessa producerar dock endast en typ av massa, vilket ger utrymme för en komplett leverantör som Rottneros att fylla behovet av andra massatyper. Under året tillverkade världens samlade pappersproducenter totalt cirka 300 miljoner ton papper och kartong. I denna volym ingick pappersmassa med cirka 170 miljoner ton, resten var returpapper och 4 MARKNADSÖVERSIKT MASSA

7 fyllnadsmaterial. Papperstillverkarna tillgodosåg sitt massabehov till cirka 80 % med egen tillverkning, resterande volym - cirka 30 miljoner ton utgjorde avsalumarknaden. Det är på denna marknad Rottneros verkar, som oberoende producent av ett komplett sortiment kundanpassad avsalumassa. Råvarutillgång Rottneroskoncernen vidareförädlar årligen cirka två miljoner kubikmeter skogsråvaror till pappersmassa och sågade trävaror. Då det egna skogsinnehavet är obetydligt köper Rottneros idag i stort sett hela sitt råvarubehov från externa leverantörer, varav import utgör cirka 10%. Per den 1 januari 1998 förvärvades därför Trebruk AB s virkesanskaffningsorganisation i Lettland i syfte att säkerställa delar av råvaruförsörjningen. Bolaget i Lettland levererade under 1997 cirka kubikmeter massaved och timmer till skandinavisk skogsindustri. Förvärvet anses ha råvarustrategisk betydelse för Rottneros. Lettlands skogsnäring är en mycket betydelsefull inkomstkälla för landet, och skogsskötseln bedrivs utifrån långsiktighet och stor miljöhänsyn. Produkter Pappersmassa indelas i kemiska och mekaniska massor, beroende på vilken tillverkningsprocess som tillämpas. Som råvara används ved och flis från barr- eller lövträd. Barrträden har så kallade långa fibrer medan lövträden består av kortare fibrer; därav namnen långfibrig och kortfibrig massa. Den kemiska massan står för mer än Sulfat 86% Sulfat 38% Massaleveranserna totalt i världen 1997 Mekanisk massa 8% Rottneros massaleveranser 1997 Magnefit (sulfit) 13% Sulfit 6% Mekanisk massa 49% Källa: EPIS tusen ton Verksamheten totalt *, produktion och leveranser av massa % av marknaden för avsalumassa. Den framställs genom att vedflis kokas tillsammans med kemikalier, där kemikalietypen avgör om massan är sulfat- eller sulfit. Av världens blekta kemiska massor som används vid papperstillverkning är cirka 95 % sulfatmassa. Den har bättre styrka än sulfitmassa men likartade produktegenskaper i övrigt. De kemiska massorna används främst till bestruket och obestruket finpapper samt kartongkvaliteter. Mekanisk massa framställs genom att massaved slipas eller mals sönder och blandas med vatten eller ånga. Den indelas i slipmassa och TMP/CTMP, beroende på vilken tillverkningsteknik som används. Mekanisk massa används främst vid tillverkning av tidningspapper, journalpapper (LWC) och kartong. Hos Rottneros torkas och emballeras den färdiga massan, och säljs sedan vidare till papperstillverkare. Hos de integrerade bruken med egen papperstillverkning går massan otorkad vidare in i pappersproduktionen. På avsalumarknaden för mekanisk massa är Rottneros en betydande producent. Företaget är världsledande på avsalumarknaden för slipmassa, och tillhör de tio största producenterna av CTMP/TMP. Den mekaniska massan står för knappt hälften av Rottneros totala massaproduktion, med ungefär lika delar slipmassa och CTMP/TMP. Under året har det skönjts tendenser till att användningen av både slipmassa och CTMP ökar i finpappertillverkningen. Konkurrenter och utbud Pappersmassatillverkarna är spridda över i stort sett hela världen, men de största 93 Produktion Leveranser *) Utansjö Bruk och Vallviks Bruk förvärvades per 1 september 1991 respektive 1 januari I diagrammet ingår båda bruken med helårssiffror för samtliga år MARKNADSÖVERSIKT MASSA 5

8 finns i Kanada, USA, Norden, Brasilien, Indonesien och på Iberiska halvön, följaktligen i områden där råvarutillgången är stor. Kapaciteten tenderar att öka på södra halvklotet, med Brasilien, Chile och Indonesien i spetsen, där tillgången på råvara är stor och priset lågt. Massamarknaden är global och fraktkostnaderna skiljer inte nämnvärt mellan regionerna. Det kostar till exempel lika mycket att skeppa massa från västra Kanada till Västeuropa, som från Skandinavien till Sydeuropa. Konkurrensen varierar beroende på typ av massa. På marknaden för mekanisk massa är Rottneros en betydande producent. Rottneros hör till de tio största producenterna av TMP/CTMP-massa i världen, och de största konkurrenterna finns i Kanada. Vad gäller slipmassa för avsalu är Rottneros den ledande producenten med en produktionsvolym som motsvarar cirka 65 % av världens totala avsalukapacitet. De viktigaste konkurrenterna på avsalumarknaden för slipmassa finns i Norge och Schweiz. Konkurrenterna på marknaden för sulfitmassa har en bredare geografisk spridning, med de största producenterna i Skandinavien, Centraleuropa, Nordamerika och Ryssland. Hård konkurrens pressade under våren 1997 priset på sulfitmassa. Sedan dess har sulfitmarknaden förbättrats, på grund av strukturförändringar som att Stora beslutat lägga ner sin sulfittillverkning i Nova Scotia, samt att en tysk producent kommer att konvertera till sulfat. Vid sidan av pappersproduktion används en betydande del av sulfitmassan för tillverkning av viskosfiber. På avsalumarknaden för sulfatmassa, tusen ton Mekanisk massa 20% Utbud och efterfrågan av kemisk avsalumassa Utbud Efterfrågan Rottneros andelar av leveranser till Europa 1997 som är den vanligast förekommande massatypen, är producenterna betydligt större än för de andra massatyperna. Här hör Rottneros till de mindre producenterna. De ledande tillverkarna återfinns i Nordamerika, Skandinavien och Indonesien, där de största producenterna har en kapacitet på mer än en miljon årston vardera. Konkurrensen hårdnar alltmer från producenter i områden med billig råvara, såsom Brasilien där massan tillverkas av 100 % eucalyptusträd vilket ger en jämn kvalitet. Indonesisk pappersmassa består av råvaror från tiotals olika trädtyper som ger en ojämnare kvalitet, men med en betydligt lägre tillverkningskostnad. Merparten av utbudsökningen är kortfibrig sulfatmassa, medan Rottneros tillverkning är koncentrerad till långfiber. Det samlade utbudet i världen benämns PMC - Practical Maximum Capacity. Marknaden har en gemensam strävan att balansera denna volym mot den samlade efterfrågan, och under 1997 motsvarade efterfrågan cirka 90 % av utbudet. Den producerade volym som inte levereras ökar följaktligen lagervolymerna, vars nivåer är en starkt prispåverkande faktor. Balans Magnefitmassa (sulfit) 6% Sulfatmassa 2% % Producentlagren i Nordamerika och Skandinavien Norscan används som ett mått på balansen i marknaden. Norscan bör minst ha en volym på en miljon ton för att säkra leveranserna av massa, och marknaden bedöms som stark så länge lagernivån inte överstiger 1,5 miljoner ton, vilket motsvarar cirka tre veckors produktion. Under 1997 har Norscan-lagren pendlat mellan 1,6 och 2,1 miljoner ton. Kunder och efterfrågan Nästan 80 % av Rottneros produktion säljs på export till ointegrerade såväl som integrerade pappersbruk. En av Rottneros stora konkurrensfördelar är närheten till Västeuropa, som stod för huvuddelen av exporten Rottneros strävar ständigt efter långsiktiga och stabila kundrelationer, vilket uppnås genom det breda sortimentet tillsammans med en utbredd produktanpassning efter kundernas önskemål vad gäller massakvaliteter, inte minst ur miljöaspekt. Konsumtionen av pappersmassa ökar med cirka 3 % per år. I Europa ökar efterfrågan allteftersom den ointegrerade pappersindustrin byggs ut, medan efterfrågan tenderar att stagnera i Nordamerika. Den kraftiga efterfrågeökningen i Sydostasien bröts dock tvärt i höstas i samband med krisen där. De ökande lagernivåerna detta medför är ett orosmoment inför Den allmänna bedömningen är att balansen mellan efterfrågan och utbud försämras ett par procentenheter under 1998, för att sedan återigen förbättras åren Asienkrisen har inte nämnvärt påverkat Rottneros leveranser av slipmassa till den japanska marknaden, som står för övervägande delen av Rottneros export till Asien. Leveransvolymerna till Korea och Sydostasien har däremot utvecklats mycket negativt under slutet av året. Källa: EPIS Källa: EPIS Prisutvecklingen Det som i allt väsentligt styr massaproducenternas resultat är massapriset, som be- 6 MARKNADSÖVERSIKT MASSA

9 Tvättning och avvattning av massa. stäms av efterfråge- och utbudssituationen på världsmarknaden. Efterfrågan och utbud är i sin tur en funktion av utvecklingen och förväntningarna om det kortsiktiga utbudet pristrender lagernivåer kapacitetsutnyttjandet i pappersindustrin växelkurser råvarupriser Marknadsledaren för prisbilden är den tusen ton Utveckling NBSK-pris och Norscan Norscanlager blekta långfibriga sulfatmassan (NBSK), för vilken priset förändras snabbast. Detta pris styr även prisnivån för den mekaniska massan, som normalt har betydligt mindre svängningar i priset än den kemiska massan. Under 1997 har priset för NBSK legat mellan USD 520 och USD 610 per ton. Till följd av överproduktion under våren byggdes massalagren i Norscan-området upp och priset pressades till nivån USD vid början av andra kvartalet. En allmän produktionsbegränsning under våren NBSK pris USD/ton Källa: EPIS och en ökad efterfrågan bidrog till att lagren av avsalumassa minskade och till att priset för NBSK-massan successivt kunde höjas till nivån USD 610 i oktober. Därefter minskade efterfrågan till följd av den finansiella krisen i Asien och priset föll under årets sista månader till USD 580-nivån. Sulfitmassan har haft liknande prisutveckling, dock på en lägre nivå än den marknadsledande sulfatmassan. För de mekaniska massakvaliteterna har det varit svårt att genomföra motsvarande prishöjningar på grund av överutbud av främst CTMP. Under året har terminshandel startat i London och Helsingfors, med NBSK-massa som underliggande vara. Det är dock osäkert i dagsläget hur stor inverkan denna handel kommer att få på massapriserna. Massapriset har under 1990-talet haft en dramatisk utveckling. Från att successivt ha fallit från USD 840 till USD 400 per ton perioden , steg priset för NBSK (ECF) under till toppnivån USD 925 i slutet av 1995, ett år då massatillverkarna gjorde mycket goda vinster. Därefter bidrog en försvagad orderingång hos papperstillverkarna och kraftiga kapacitetstillskott från främst Indonesien till en prispress ned till USD 500 nivån. Under senare delen av 1996 stärktes dock finpappersmarknaden något, vilket ledde till en prisnivå runt USD 560 per ton massa vid ingången av MARKNADSÖVERSIKT MASSA 7

10 Rottneros Bruk Massafabriken i Rottneros. Rottneros Bruk är beläget i hjärtat av de värmländska skogarna, alldeles intill Rottnaälvens vattenfall och den vackra sjön Fryken; mitt bland de råvaror som utgör grunden för verksamheten. Området har en industrihistoria som sträcker sig mer än 350 år tillbaks i tiden. För över 100 år sedan startades tillverkning av pappersmassa här. Idag har bruket en produktionskapacitet på ton mekanisk massa som säljs till pappersbruk över hela världen. Rottneros Bruk var först i världen med produktion av ett komplett sortiment av mekanisk massa. Här tillverkas kundanpassade kvaliteter av slipmassa och TMP/ CTMP. På grund av den svaga utvecklingen på marknaden för mekanisk massa, var kapacitetsutnyttjandet endast 75 % under året. Under 1997 genomfördes investeringar på totalt cirka 16 MSEK. En ny balpress har installerats i torkanläggningen och nya vattenfilter ger renare inkommande vatten. Säkerheten har förbättrats i ställverken genom en installation av så kallade ljusbågsvakter, medan en ombyggnad av ventila- tusen ton Rottneros Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser Rottneros Bruk Slipmassa TMP/CTMP Totalt ton Produktionskapacitet Produktion Leveranser Medelantal anställda (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn) tionen i kontorsbyggnaden har förbättrat arbetsmiljön. Arbetet med kvalitetssäkringssystemet enligt ISO 9001 fortskred under året, och certifierades som planerat i december Systemet hanterar alla kvalitetsfrågor för produkterna genom rutiner för tillverkningen, definierade ansvarsområden mm. För 1998 planeras miljöförbättrande investeringar i ombyggnad av barkpannan, i syfte att kunna elda slam från miljövårdsanläggningen och därmed minska användningen av eldningsolja. Dessutom kommer transporterna och tvättningen av flis i TMP/CTMP-anläggningen att moderniseras och effektiviseras, vilket gör dem mer energisnåla och miljövänliga, samtidigt som massakvaliten förbättras. 8 ROTTNEROS BRUK

11 Miljö De miljöinvesteringar som gjorts i Rottneros under de senaste åren är en del i en ständig strävan att minimera effekterna av verksamheten på vår närmiljö. I reningsanläggningen finns tre sedimenteringsbassänger som avskiljer fast material från vattnet som använts i produktionen. Den första avskiljer fibrer som sedan återförs till tillverkningsprocessen medan nästa grovrenar avlopp från renseriet. I den tredje separeras bioslam. I absorptions- och aktivslamanläggningen finns mikroorganismer som i huvudsak bryter ned små syreförbrukande ämnen. Sista anhalten på vägen till utsläppet är flotationsanläggningen där fällningskemikalier tillsätts för att effektivisera separeringen av fast material (slam), varefter kalk tillsätts för att återställa ph-värdet till det ursprungliga. Under 1997 påbörjades installation av råvattenfilter i anläggningen. Dessa ger en jämnare och bättre kvalitet på råvattnet och minskar därmed kemikalieanvändningen vid blekning av massa. Alla i koncessionsvillkoren fastställda utsläppskrav utom fosfor har klarats under Fosforutsläppen har överskridit gränsvärdet med 6 %. Orsaken till detta har utretts, vilket lett fram till ändrade rutiner som skall säkerställa att gränsvärdet hålls i framtiden. Under 1998 kommer vi fortsätta att verka för miljömässigt godtagbar rening, där vi utnyttjar bioanläggningen optimalt och därmed minskar användningen av fällningskemikalier. Flingtorken vid Rottneros Bruk. Flisupplaget vid Rottneros Bruk. ROTTNEROS BRUK 9

12 Rockhammars Bruk Vid Rockhammars Bruk har man tillverkat pappersmassa i över hundra år. År 1974 var bruket först i världen med att utveckla CTMP-massa. I anslutning till bruket ligger Rockhammars sågverk, som utgör en viktig del i massafabrikens infrastruktur. tusen ton Rockhammars Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser Rockhammars Bruk har ingått i Rottneroskoncernen sedan det förvärvades CTMP-massa har kontinuerligt tillverkats i den nuvarande fabriken sedan 1978, och bruket är fortfarande en betydande producent inom detta segment. Den svaga utvecklingen på massamarknaden under 1997, i synnerhet för CTMP, tvingade fram ett produktionsstopp i två veckor. Kapacitetsutnyttjandet stannade därför på knappt 90 %, i nivå med En ökad användning av CTMP i finpapper och mittskiktet i kartong ger dock en positivare syn inför Under 1997 gjordes investeringar på totalt cirka 7 MSEK, främst i miljöförbättrande anläggningar. En ny ångcentral togs i bruk, vilket ger en bättre träbränsleförbränning. Råvattenreningen förbättrades vilket ger renare vatten in i fabriken. Processtyrsystemen uppgraderades för effektivare styrsystem i produktionen. Arbetet med ett kvalitetssäkringssystem enligt ISO 9001, vilket påbörjades 1996, fortsatte under året och beräknas vara klart i början av Inför 1998 planeras investeringar i en ny torkanläggning för bioslam, vilken kommer att minska behovet av avfallsdeponering. Detta kommer, utöver de positiva miljöeffekterna, reducera kostnader som kommer att följa på införandet av deponiavgifter efter årsskiftet 1998/99. Miljön Reningsanläggningen för avloppsvatten vid massabruket har fortlöpande byggts ut under de senaste 20 åren, med investeringar på totalt cirka 20 MSEK. Anläggningen är en trestegs bioanläggning med aktiv slamhantering, efterföljande kemfällning och slutbehandling i luftade dammar, vilket har säkerställt mycket låga utsläppsvärden till recipienten. COD-utsläppen minskade från 19 till 12 kg per ton massa under 1995, och under 1997 låg värdet på 10,4 kg/ton, vilket är den lägsta nivån någonsin. Även fosforutsläppen har reducerats väsentligt. Under 1997 har samtliga koncessionsvillkor klarats med god marginal. Samtliga utsläppsnivåer har stadigt minskat de senaste åren. Massafabriken i Rockhammar. Rockhammars Bruk CTMP ton Produktionskapcitet Produktion Leveranser Medelantal anställda (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn). Inmatning av flis till massafabriken. 10 ROCKHAMMARS BRUK

13 Polymerberedning i miljöanläggningen. Provtagning i massafabrikens laboratorium. ROCKHAMMARS BRUK 11

14 Utansjö Bruk Den goda tillgången på granmassaved av hög kvalitet utgjorde grunden för massafabriken i Utansjö, när den startades år 1900 med en årlig produktion av knappt 6000 ton sulfitmassa producerades ton pappersmassa i två produktionslinjer. Bruket är en betydande producent av slipmassa, samt en variant av sulfitmassa kallad magnefit, som har magnesium som bas. Utansjö Bruk ingår i Rottneros-koncernen sedan Här tillverkas slipmassa för försäljning till tillverkare av kartong och trähaltigt skriv- och tryckpapper, samt magnefitmassa som säljs till bland annat mjukpappers- och finpapperstillverkare. Vid framställningen av magnefitmassan används magnesium i stället för kalcium som annars har använts till traditionell sulfitmassa. Detta ger en bättre massakvalitet som har högre styrka än vanlig sulfit, dock något lägre än sulfat. Dessutom är det betydligt mer skonsamt för miljön, då tillverkningen sker i annat ph-område än för kalcium. Under 1997 gjordes betydande investeringar på totalt cirka 35 MSEK, främst i kvalitetshöjande och miljöförbättrande åtgärder i magnefitfabriken. En ny tvättpress har tagits i bruk för att ge en högre Utansjö Bruk, produktion och leveranser av massa tusen ton Produktion Leveranser Utansjö Bruk med Högakustenbron i bakgrunden. renhet hos den färdiga magnefitmassan, vilket är en förutsättning för användning hos miljömedvetna producenter av högkvalitativa papper. En ny flishugg har köpts in, vilket ger en bättre fliskvalitet. Investeringar har även gjorts i ett nytt instrument- och styrsystem, så kallad kokarstyrning, i magnefitfabriken, vilket har givit en jämnare pro-duktion och kvalitet. Ombyggnaderna har inte påverkat produktionen då dessa huvudsakligen genomförts under sommaruppehållet. Utansjö Bruk Slipmassa Magnefitmassa Totalt ton Produktionskapacitet Produktion Leveranser Medelantal anställda (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn). 12 UTANSJÖ BRUK

15 Arbetet med kvalitetssäkringssystemet enligt ISO 9001 fortskred under året och bruket beräknas vara certifierat i slutet av Under 1997 inleddes även ett omfattande förändringsarbete vid Utansjö Bruk. Den framtagna verksamhetsplanen behandlar bland annat organisatoriska frågor, som skall leda till ett ökat ansvarstagande och delaktighet i verksamheten bland medarbetarna samt integrera underhållsverksamheten med produktionen. Detta arbete är inledningen på en process, som skall förändra och förbättra arbetsförhållandena och ta vara på humankapitalet vid bruket, och med detta öka brukets intjäningsförmåga. Miljön Även i Utansjö pågår ständigt ett kontinuerligt och intensivt miljöarbete för att i möjligaste mån minska verksamhetens negativa inverkan på miljön. Ett projekt bedrivs för att minska utsläppen av fosfor och kväve, ett annat för att minska utsläppen av syreförbrukande ämnen. De senaste tre åren har mer än 40 MSEK investerats i miljöförbättrande åtgärder, där de viktigaste är ett biologiskt reningssteg med efterföljande kemfällningssteg och en slamanläggning. Under 1997 har ett omfattande arbete bedrivits för att optimera den befintliga reningsanläggningen. För att ytterligare höja torrhalten på fiber/bioslam pågår ett projekt med att föra spån till slamavvattning. Avloppsvattnet har fått förbättrad kylning vilket ger en avsevärt bättre biologisk aktivitet. För att förbättra verkningsgraden vid förbränning av slammet genomförs ett prov med soltorkning av fiber och bioslam, vilket höjer energivärdet. Möjligheten att föra bakvatten bakåt mot kemikaliepannan utreds, i syfte att uppnå större marginaler på utsläppen. Renseriet är numera ett slutet system, genom att barkfiltrat från barkpressarna förs direkt till indunstningen för att senare eldas upp i kemikaliepannan. En allmän förbättring av rutinerna vid kvalitetsomläggningar har medfört minskade miljöstörningar. Bland andra miljöförbättrande åtgärder i Utansjö kan nämnas avskiljning av harts i en flotationsanläggning. Den avskilda vedhartsen förbränns sedan i barkpannan, där även bioslammet som bildas vid rening av avloppsvattnet eldas. I kemikaliepannans elfilter och kemikalieåtervinningens venturiesystem renas rökgaserna innan de släpps ut till atmosfären. Avskilt stoft återförs till processen för generering av ny kokvätska. En plan för avfallsdeponi har utarbetats för att på sikt halvera deponerat avfall för 1996 vilket uppgick till cirka ton per år. Avfallet består av barkrester, aska, grus och sand samt bräckage från sliperiet. Barken kommer att luftsiktas och renas från sand, för att sedan komposteras eller förbrännas i barkpannan. Bräckaget kommer att brännas i egen panna och askan kan eventuellt återföras till skogen. Magnefitmassans kvalitet kontrolleras. Vedinläggning i slipverken. UTANSJÖ BRUK 13

16 Vallviks Bruk Alldeles vid Ljusnans mynning ligger Vallviks Bruk, ett modernt massabruk med rationell produktion av långfibrig sulfatmassa, för försäljning till nischkunder. Under 1997 producerades närmare ton pappersmassa i Vallvik avslutades ett treårigt investeringsprogram om totalt 750 MSEK, vilket resulterade i en högteknologisk anläggning med klorfri tillverkning av sulfatmassa. Miljöarbetet pågår kontinuerligt och ligger långt framme vad gäller reducering av utsläpp och miljöeffektiv produktion. Bruket ingår sedan 1995 i Rottneros-koncernen. Vallvik tillverkar långfibersulfat av tre sorter; ECF (Elemental Chlorine Free) som bleks med klordioxid och syrgas, TCF (Total Chlorine Free) som bleks helt utan klorinnehåll med väteperoxid, syrgas och perättiksyra samt den oblekta UKP (Unbleached Kraft Pulp). Den sistnämnda tillverkas sedan 1996 som komplement till ECFoch TCF-massan. Vallvik blev pionjärer 1995 med tillverkning av TCF med destillerad perättiksyra. TCF-kvaliten har successivt förbättrats, och sedan juni 1997 levererar Vallvik TCF med full ljushet, och med en massastyrka som är jämförbar med ECF producerades ton sulfatmassa, vilket är rekord för bruket. Under 1997 gjordes investeringar på totalt cirka 39 MSEK i främst miljöförbättrande och kapacitetshöjande åtgärder. Utbyggnaden av klordioxidanläggningen blev färdig i maj 1997 vilket minskat utsläppen av AOX och OX-innehållet i slutprodukten till kund. Barkpannan byggdes om med nya oljebrännare, vilket ger mins- tusen ton Vallviks Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser Vallviks Bruk ECF TCF UKP Totalt ton Produktionskapacitet Produktion Leveranser Medelantal anställda (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 350 driftsdygn samt vid en fördelning av produktionen på 70% ECF-massa, 25% TCF-massa och 5% UKP-massa). 14 VALLVIKS BRUK

17 Massafabriken i Vallvik. Klordioxiden kontrolleras. Centrala kontrollrummet i Vallvik. kade utsläpp av NOx. Tillverkningskapaciteten höjdes med drygt årston genom en utbyggnad av indunstning och ombyggnad av sodapannan under Vallviks Bruk är sedan 1993 ISO certifierat. Under 1997 påbörjades arbetet med ett miljöledningssystem enligt ISO I december 1997 togs ett beslut i styrelsen om investering i en bioreningsanläggning som beräknas ta 14 månader att bygga från det att alla tillstånd erhållits. Denna kommer att markant reducera utsläppen av syreförbrukande ämnen och klorat. Investeringsbeloppet och den exakta utformningen av projektet är beroende av myndigheternas tillstånd, vilket förväntas bli klart under Vidare godkände styrelsen ett investeringsprogram om cirka 20 MSEK inför Detta omfattar bland annat installation av ett nytt spånsåll för att få bättre kokargång och möjliggöra att användningen av köpflis kan öka. Vidare kommer åtgärder att vidtagas för att öka kapaciteten i indunstning och sodapanna. Miljön Miljöinvesteringarna i Vallvik är ett självklart inslag i det kontinuerliga miljöarbete som bedrivs. Miljöeffekterna av verksamheten begränsas successivt; under de senaste 20 åren har ett konsekvent miljöarbete lett till minskade svavelutsläpp med 80 %, utsläppen av organiskt bunden klor har minskat från 7 till nivån 0,3 kg AOX per ton massa och utsläppen av biokemiskt syreförbrukande ämnen har reducerats med cirka 75 %. Kloratutsläppen var ,6 ton per dygn. Dessa har stadigt minskat de senaste åren men ligger fortfarande något över riktvärdet på max 1,5 ton per dygn. Den nya anläggningen för kloratreducering som startade sommaren 1996 kommer att optimeras ytterligare under 1998 i syfte att få ner kloratutsläppen under riktvärdet. Bortsett från detta har alla koncessionsvillkor klarats under Den projekterade bioreningsanläggningen och införandet av miljöledningssystemet enligt ISO blir viktiga milstolpar i det fortsatta miljöarbetet. I Vallvik finns en mängd olika reningsanläggningar. Elfilter är installerade för avskiljning av stoft från sodapannan, mesaugnen och barkpannan. Sex olika avlopp renas på olika sätt beroende på vad de innehåller. I fabriken finns tre av varandra oberoende spilluppsamlingssystem, som ser till att förorenat avloppsvatten pumpas till uppsamlingstankar. De förorenade kondensaten från kokeri och indunstning behandlas i en kondensatavdrivningskolonn där gaserna drivs av och metanol och terpentin utvinns. De illaluktande gaserna förbränns i mesaugnen och de renade kondensaten består till stor del av rent vatten som kan återanvändas i processen. Ett datoriserat miljöövervakningssystem kontrollerar utsläppen. Utöver de ovan nämnda åtgärderna har en rad miljöinvesteringar genomförts i Vallvik de senaste åren, såsom trycksatt peroxidsteg, mottagningsstationen för perättiksyra och väteperoxid, investeringen i kokmetoden Lo-solids för minskade klorat- och AOX-utsläpp och höjningen av kapaciteten för kausticering för ökad slutning av fabriken. Miljöarbetet fortsätter 1998 med investeringar i framförallt installation av bio-reningsanläggning, förbättrad avfallshantering och ökad slutning av fabriken. Andra viktiga miljömål är att minska färskvattenförbrukning och energiförbrukning. VALLVIKS BRUK 15

18 Marknadsöversikt Sågade trävaror Världens samlade produktion av trävaror uppgick 1997 till cirka 310 miljoner m 3, varav en tiondel utgör segmentet högkvalitetsvirke. Det är inom detta område Rockhammar Timber verkar, med en produktion av m Sågverket är en medelstor producent på den svenska marknaden för högkvalitetsvirke, som utgör hälften av Sveriges totala produktion av trävaror. Marknadsutvecklingen Marknaden för sågade trävaror hade en stark utveckling det första halvåret Priserna ökade för granträvaror med cirka 25 % och för furuträvaror med cirka 20 % i förhållande till bottennivån sommaren Den positiva resultatpåverkan av dessa prishöjningar begränsades av ökade råvarukostnader i form av snabbt stigande timmerpriser. Den tidigare starka japanska marknaden försvagades kraftigt efter sommaren, vilket tillsammans med överproduktion av trävaror i både Sverige och Finland ledde till fallande priser på granträvaror med % beroende på marknad och kvalitet. Marknaden för furuträvaror har däremot varit mer stabil med endast mindre nedjusteringar av priset mot slutet av året. Inför 1998 kan en viss uppjustering av priset skönjas från bottennivån vid årsskiftet 1997/98. Byggandet i Europa bedöms öka med några procent under 1998, även om mycket pekar på viss avmattning på den viktiga tyska marknaden. Eftersom Rottneros inte äger någon egen skog, är beroendet av råvarutillgången stor. Denna blir alltmer begränsat i närområdet i och med ökad konkurrens, varför importen av timmer ökar. Konkurrenter Rockhammars sågverk är med sin produktionskapacitet på m 3 per år ett medelstort svenskt sågverk. Den svenska trävarumarknaden är relativt fragmenterad men går mot större enheter. De åtta största tillverkarna svarar för cirka 35 % av den totala produktionskapaciteten. På exportmarknaden är Kanada, Sverige, Finland och Ryssland de största aktörerna. Inom segmentet högkvalitativt virke konkurrerar Rockhammar Timber främst med svenska, finska och kanadensiska sågverk. Kunder Exporten utgör nästan två tredjedelar av bolagets försäljning av trävaror. De mest betydande utländska marknaderna är Tyskland, Frankrike och Spanien där kunderna är verksamma inom bygg- och snickeriindustri. Den relativt stora andelen inhemsk försäljning normalt för branschen är knappt 75% i export beror till stor del på närheten till de stora kunderna i Mälardalen och Stockholmsområdet. Rockhammars trävaror används främst till ytter- och innerpaneler, takstolar och konstruktionsvirke samt för tillverkning av dörrar, fönster och listverk. Sågverket i Rockhammar. 16 MARKNADSÖVERSIKT SÅGADE TRÄVAROR

19 Rockhammar Timber Sågverket i Rockhammar ligger i direkt anslutning till massafabriken. Här tillverkas högkvalitativt sågvirke för försäljning till den europeiska bygg- och snickeriindustrin. Sågverket står för cirka fem procent av koncernens omsättning. Sågverket producerade m 3 sågade trävaror under 1997 och leveranserna uppgick till m 3. Kapacitetsutnyttjandet blev därmed drygt 90 %. Orsakerna till den relativt låga leveransvolymen var främst försämrat orderläge under hösten samt att uppförande och intrimning av ett nytt justerverk medfört leveransförseningar. I november 1996 startade projekteringen av det nya justerverket. Den totala investeringen uppgick till 7,5 MSEK. Justerverket sattes i produktion efter sommaren, och har förbättrat arbetsmiljön och säkerheten avsevärt. Numera kan virkeshanteringen skötas helt maskinellt. Inve-steringen kommer också bidra till en högre tillverkningskapacitet. Under 1998 kommer justerverket kompletteras ytterligare med bland annat olika reningsfilter, vilket ger miljöförbättrande effekter. Rottneros beslutade under året att bolagisera verksamheten vid Rockhammars sågverk. Från och med den första januari 1998 bedrivs verksamheten i ett nytt, självständigt bolag med namnet Rockhammar Rockhammar Timber, produktion och leveranser av sågade trävaror tusen m 3 Produktion Leveranser Nya justerverket vid sågverket i Rockhammar. Rockhammars Sågverk Sågade trävaror m Produktionskapacitet Produktion Leveranser Medelantal anställda Timber AB, som även i framtiden kommer att vara helägt av Rottneros AB. Det främsta skälet till detta är att skapa förutsättningar för en självständig utveckling av sågade trävaror inom Rottneros-koncernen, som till övervägande del består av massaproduktion. Bolagiseringen påverkar inte samordningsfördelarna mellan sågverket och massafabriken, där flis från trävaruproduktionen används som råvara i massatillverkningen. Dessutom förser sågverket massafabriken med bark och spån som bränsle till massafabrikens fastbränslepanna. Överskottsvärmen från massatillverkningen täcker sågverkets hela värmebehov, vilket gör att sågverket klarar sig helt utan egen panna. Överskottsvärmen används till virkestorkning och uppvärmning av lokalerna. ROCKHAMMAR TIMBER 17

20 Koncernekonomi Försäljning och resultat Koncernens nettoomsättning för 1997 uppgick till MSEK (1.533), varav MSEK (1.182) avsåg exportförsäljning. Av den totala nettoomsättningen svarade massa för MSEK (1.413) och sågade trävaror för 123 MSEK (120). Rörelseresultatet för koncernen uppgick till -40 MSEK (-87) och resultat efter finansnetto till -38 MSEK (-69). Korrigerat för jämförelsestörande poster av engångskaraktär om -28 MSEK (81) blev rörelseresultatet -12 MSEK (-168). Den främsta orsaken till koncernens förlust var de låga massapriserna under det första halvåret. Världsmarknadspriset för blekt långfibersulfatmassa uppgick till USD 560 per ton i början av året, men till följd av överproduktion under våren byggdes massalagren i Norscan-området upp och priset pressades till nivån USD vid början av andra kvartalet. En allmän produktionsbegränsning under våren, samtidigt som efterfrågan ökade, bidrog till att lagren av avsalumassa minskade och till att priset för den blekta långfibersulfatmassan successivt kunde höjas till nivån USD 610 i oktober. Därefter minskade efterfrågan till följd av den finansiella krisen i Asien och priset föll under årets sista månader till USD 580-nivån. Sulfitmassan har haft liknande prisutveckling, dock på en lägre nivå än den marknadsledande sulfatmassan. För de mekaniska massakvaliteterna har det varit svårt att genomföra motsvarande prishöjningar på grund av överutbud av främst CTMP-massa. Ovan beskrivna prisutveckling för massa har inneburit, att koncernen som helhet gått med vinst före jämförelsestörande poster under andra halvåret 1997 (se kvartalsdatatabell nedan). Finansiella mål och lönsamhet Rottneros finansiella mål, som redovisas Lager av cellulosaflis i Vallvik. nedan, syftar till att över en konjunkturcykel utveckla koncernens verksamheter under finansiell balans. Rottneros verksamhet är starkt konjunkturberoende med stora resultatfluktuationer som följd. Den höga rörelserisken måste balanseras med en stabil finansiell ställning och därmed låg finansiell risk. Mot denna bakgrund har målet för den finansiella styrkan, mätt som traditionell soliditet, satts till att över en konjunkturcykel inte understiga 40 %. Soliditeten har ökat från 19 % 1991 till 84 % (77) vid utgången av Kvartalsdata koncernen (MSEK) Helår IV III II I Helår IV III II I Nettoomsättning Rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster Avskrivningar Jämförelsestörande poster Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster KONCERNEKONOMI