Rottneros i korthet Rottneros är en betydande producent av miljövänliga, kundanpassade avsalumassakvaliteter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rottneros i korthet Rottneros är en betydande producent av miljövänliga, kundanpassade avsalumassakvaliteter."

Transkript

1 R O T T N E R O S A B Å R S R E D O V I S N I N G

2 Bolagsstämma Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB. Stämman kommer att hållas tisdagen den 29 april 1997 kl i Gösta Berlingsalen, Hotell Selma Lagerlöf, Sunne. Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 5 maj Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelningen utbetalas den 13 maj Det är angeläget att aktieägarnas rätta adress är noterad i aktieboken. Efter adressändring bör därför den nya adressen anmälas till Värdepapperscentralen VPC AB så snart som möjligt. Blankett härför finns på samtliga bankkontor. Registrering och anmälan Aktieägare som önskar deltaga i och rösta på bolagsstämman skall: dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast den 18 april dels anmäla sitt deltagande senast den 24 april till Rottneros AB:s kontor, postadress Box 1050, KARLSTAD, telefon Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 18 april 1997 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman. Ekonomisk information och rapportering Bolagsstämma 29 april Delårsrapport (6 månader) 13 augusti Kvartalsrapport (3 och 9 månader) 29 april och 29 oktober Bokslutskommuniké för 1997 Februari 1998 Årsredovisning för 1997 April 1998 Rottneros i korthet Rottneros är en betydande producent av miljövänliga, kundanpassade avsalumassakvaliteter. Totalt har de fyra massafabrikerna en kapacitet på cirka ton per år fördelat på ton slipmassa, ton TMP/CTMP-massa, ton sulfatmassa samt ton sulfitmassa. Kunderna består av pappers- och kartongtillverkare över hela världen. Det moderna sågverket i Rockhammar har en årlig produktionskapacitet på m 3 torkade trävaror. Kunderna består av svenska och andra europeiska snickeri- och byggföretag. Rottneros organisation svarar för all marknadsföring och försäljning i Sverige och Finland. Försäljningen i övriga länder sker genom ett nätverk av agenter och handelshus. I detta nätverk ingår ett 15-tal agenter i Västeuropa samt svenska handelshus i Asien, Afrika och Östeuropa. All tillverkning sker i Sverige medan % av försäljningen går på export. HÄRNÖSAND UTANSJÖ SÖDERHAMN VALLVIK Rottneros i korthet sid 1 VD har ordet 2 Marknadsöversikt 4 Koncernens verksamhet 8 Koncernekonomi 14 Koncernens utveckling i sammandrag 17 Rottnerosaktien 18 Miljöredovisning 20 Jordens skogstillgångar 24 Innehåll Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 28 Förvaltningsberättelse 30 Resultaträkningar 33 Balansräkningar 34 Finansieringsanalyser 36 Bokslutskommentarer och noter 37 Revisionsberättelse 40 ROTTNEROS KARLSTAD ÖREBRO ROCKHAMMAR

3 ROTTNEROS AB Rottneros Rockhammar AB Utansjö Bruk AB Vallviks Bruk AB Massafabrik i Rottneros Massafabrik i Rockhammar Massafabrik i Utansjö Massafabrik i Vallvik Sågverk i Rockhammar Rottneroskoncernen är en skogsindustrigrupp verksam inom produktion och försäljning av klorfri avsalumassa och sågade trävaror. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB och de tre dotterföretagen Rottneros Rockhammar AB, Utansjö Bruk AB och Vallviks Bruk AB. Rottneros i siffror 1) Mkr Fakturering Resultat efter finansnetto Investeringar exkl. investeringar genom leasingavtal RELATIONSTAL, % Soliditet Avkastning på sysselsatt kapital Neg Neg ) Neg Avkastning på eget kapital efter full skatt Neg Neg ) Neg KRONOR/AKTIE 4) Resultat efter full skatt 0,90 0,20 0,90 3,45 0,30 Utdelning 0 0 0,10 0,50 0,20 2) ÖVRIGT Likviditet, Mkr ) Medelantal anställda ) 731 6) Antal aktier i tusental 4) ) 1992 avvecklades samtliga bolag inom produktområdena Board och Spånskivor. Åren visar utfallen för aktuell koncernstruktur exklusive Vallvik. 2) Föreslagen utdelning. 3) Inklusive kortfristiga placeringar samt outnyttjade krediter om 690 Mkr (245). 4) Antal aktier och data per aktie har justerats för fondemissionselementet i företrädesemissionen ) Med anledning av förvärvet av Vallvik har balansomslutning/ eget kapital per 31 december 1995 tillämpats. 6) Från och med 1995 har beräkningsprincipen ändrats så till vida att betalda närvarotimmar divideras med den egna normtiden för normal årsarbetstid. 1

4 VD har ordet VD Jaroslav Havlicek vid porträttet av Major Svante Pålsson, en av Rottneros grundare. Året som gått En förlust om 69 Mkr efter finansnetto för verksamhetsåret kontrasterar markant med vinsten på 759 Mkr och de prognoserna för skogsbranschen som publicerades under Ett av historiens snabbaste och största prisfall för avsalumassa från redkordhöga USD per ton blekt långfibersulfat till en nivå kring USD 500 per ton är den helt avgörande orsaken till resultatförsämringen under Otillräckliga leveransvolymer av främst mekaniska massor och sulfitmassa, tillsammans med den under större delen av 1996 stagnerade trävarumarknaden, har också bidragit till det negativa resultatet. Borttagandet av tillägget för klorfri sulfatmassa i slutet av 1995 återspeglade det redan då uppkomna överutbudet av totalt klorfria avsalumassor. Detta, tillsammans med konkurrens från de nytillkomna producenterna av lövvedsmassor i Indonesien förändrade negativt prisbilden och avsättningsmöjligheten för sulfitmassa och CTMP. Den tydliga följsamhet, som finns mellan de redovisade och av massmedia välbevakade lagren hos producenterna och prisutvecklingen för avsalumassa, bekräftades på nytt under det gångna året. Det är tack vare den under försommaren 1996 åstadkomna reduktionen av massalagren som de värsta farhågorna om långvarig kollaps av massapriserna till nivåer rådande under förra konjunkturnedgången kunde undvikas. Resultatutvecklingen för sågverket påverkades endast i mindre omfattning av de sedan försommaren 1996 successivt stigande priserna för sågade trävaror. Vid sidan av relativt långa leveranskontrakt, tecknade under första halvåret, var det de alltför tidigt ökade råvarupriserna som försenade den välbehövliga resultatförbättringen. Den av timmerbrist framtvingade begränsningen av produktionen under delar av året har också bidragit till det första negativa årsresultatet sedan Rottneros övertog sågverket i Rockhammar Den kraftiga resultatförsämringen under 1996 påvisar på nytt betydelsen av god finansiell uthållighet, som krävs av bolag som likt Rottneros verkar i så utpräglat cykliska branscher. Det är naturligtvis tack vare de tidigare vinståren som koncernen kunnat ytterligare minska sin skuldsättning och öka soliditeten till 77% (68). Som resultat av de under 1996 träffade kreditavtalen ökade den disponibla likviditeten vid årsskiftet till knappt 900 Mkr, varav 690 Mkr outnyttjade kreditutrymmen. Koncernen har med detta behållit den ekonomiska handlingsfriheten, trots det negativa resultatutfallet under verksamhetsåret. 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Lager, miljoner ton NORSCAN Globalisering av massamarknaden Branschens oförmåga att på ett mera ansvarsfullt sätt hantera kraftiga prisfluktuationer för avsalumassa har flera grunder. Ett stort antal aktörer med mycket varierande förutsättningar konkurrerar på den globala marknaden om det utrymme som begränsas både av förändringar i konsumtionen av massa och papper och av agerandet hos de integrerade massa- och pap- Pris, USD/ton NBSK ECF

5 perstillverkarna. Regelbundet tillskott av ny kapacitet under perioder med otillräcklig efterfrågan försvårar vidtagande av åtgärder nödvändiga för att stabilisera marknaden, då det dessutom saknas aktörer med tillräckligt stor marknadsandel. De låga råvarukostnaderna tillsammans med kostnadseffektiv produktion av främst kortfibrig lövvedsmassa i de nystartade, stora massafabrikerna i Indonesien återspeglas redan under den nuvarande konjunktursvackan i prisbilden för avsalumassa. Oavsett den förväntade stora ökningen av massa- och papperskonsumtionen i regionen, kommer en betydande andel av massa och finpapper att i framtiden exporteras till Europa och där direkt eller indirekt påverka avsättningsmöjligheten för de traditionella leverantörerna i Skandinavien och Nordamerika. Ökad konkurrens från lågkostnadsländer i Sydostasien, Sydamerika och potentiellt Östeuropa kommer därmed att ställa nya krav på rationaliseringar och resultera i ytterligare strukturförändringar inom den europeiska och nordamerikanska massa- och pappersindustrin. Den stora konsumtionsökningen i främst Asien, som under överskådlig tid kommer att överstiga den egna produktionsökningen, bör å andra sidan ge möjlighet till ökad export av lämpliga kompletterande massa- och papperskvaliteter baserade på den långfibriga och starka nordiska barrvedsfibern och tillgången till konkurrenskraftig energi, främst elenergi De med internationella mått alltför stora kostnadsökningar vi haft i Sverige ställer kontinuerliga krav på effektivisering av verksamheten vid våra anläggningar. En anpassning av kostnadsnivån till omvärlden, bl a de höga råvarukostnaderna, blir en nödvändighet för att långsiktigt kunna upprätthålla lönsam produktion av massa och papper i landet. Strävan att behålla, eller om möjligt förbättra, den svenska skogsindustrins konkurrenskraft i den alltmer globala marknaden försvåras av eller i värsta fall omöjliggörs av politiska beslut med för industrin långtgående och långsiktigt negativa konsekvenser. Att kraftigt ökade energiskatter eller andra pålagor, som för tidig avveckling av kärnkraften befaras leda till, kommer att ha klart negativ påverkan på investeringsviljan och fortsatt utveckling av elintensiva industrier, av vilka tillverkning av den råvarusnåla mekaniska massan är en del, råder ingen tvekan om. Tyvärr finns det alltför få i vår omgivning som tycks förstå, att varje kostnadsökning som åläggs exportindustrin minskar dess konkurrensförmåga på den internationella marknaden och resulterar förr eller senare i minskad sysselsättning i Sverige. För att exempelvis motverka en kostnadsökning om 5 öre per förbrukad kwh skulle Rottneroskoncernen behöva minska personalstyrkan med 80 anställda på de orter där det knappast finns andra försörjningsmöjligheter. Vedkostad kr/ton blekt kemisk massa (augusti 1996) Barrved Lövved Utsikter 1997 Medan resultatutvecklingen för sågade trävaror under de kommande månaderna förväntas vända i positiv riktning, krävs det betydande begränsning av utbudet av avsalumassa för att sänka lagren hos tillverkarna och möjliggöra nya prishöjningar. Försvagning av flertalet valutor gentemot den amerikanska dollarn kan också ha bidragit till den successiva nedgången av massapriserna i USD i en svag massamarknad. Situationen påminner därför till viss del om året 1993, då priserna försämrades och nedgångsperioden förlängdes som följd av de under 1992 genomförda delvalveringarna av bl a den finska och svenska valutan. Prissättning och agerande från de nytillkomna producenterna av kortfibriga kemiska massor i Asien samt de stötvisa inköpen av massa från Kina är andra svårbedömda faktorer, som påverkar massamarknaden under En översyn av samtliga kostnadsposter, effektivisering av organisationen och intensifierad marknadsföring av våra produkter är självklara delar i koncernens strävan att vända den negativa resultatutvecklingen. En fortsatt satsning på miljöförbättrande åtgärder är en annan minst lika viktig del i arbetet, som syftar till att ytterligare stärka koncernens profil som ansvarsfull producent av kundanpassade pappersmassakvaliteter. Att en betydande del av vårt investeringsprogram för 1997 består av miljöinvesteringar är en naturlig följd av detta. Innevarande år kommer, trots alla våra ansträngningar, att inledningsvis redovisa negativa resultat, då nuvarande prisnivå för avsalumassa är otillräcklig för något annat. Med hänvisning till den osäkerhet som råder kring fortsatt utveckling av producentlagren för avsalumassa, kursutvecklingen av den svenska valutan samt kostnadsutvecklingen för vissa insatsvaror avstår jag att avge någon resultatprognos för Rottneros i mars Finland Sverige Kanada Chile USA syd Brasilien Indonesien Källa: Risi JAROSLAV HAVLICEK Verkställande direktör 3

6 Marknadsöversikt Massa Rottneros verkar på marknaden för avsalumassa, det vill säga massa som produceras i syfte att säljas för vidareförädling. En femtedel, cirka 37 miljoner ton, av världens samlade produktionskapacitet av massa består av avsalumassa. De största producenterna finns i USA, Kanada, Norden, Brasilien, Indonesien samt på Iberiska halvön. Kunderna, papperstillverkarna, är spridda över världen men de flesta finns i Västeuropa som svarar för cirka 50 % av världens totala efterfrågan på avsalumassa. Massan indelas beroende på tillverkningsprocess i två huvudgrupper; kemisk och mekanisk massa, där den kemiska massan utgör mer än 90 % av den totala massaproduktionen. Kemiska massor omfattar sulfat- och sulfitmassa medan mekaniska massor utgörs av slipmassa, TMP och CTMP. Konkurrenter På marknaden för mekanisk massa är Rottneros en betydande producent. Med sin tillverkningskapacitet på ton, tillhör Rottneros världens 10 största producenter av TMP och CTMP. Konkurrenter är i första hand kanadensiska tillverkare, till exempel Millar Western, Fibreco Pulp och Uniforet. Vad gäller slipmassa för avsalu är Rottneros den ledande tillverkaren. Produktionsvolymen på ton motsvarar cirka 65 % av världens totala avsalukapacitet. Konkurrerande ointegrerade tillverkare är de norska företagen Vafos och Fritzöe samt det schweiziska företaget Rondchatel. De större tillverkarna av sulfitmassa har en bredare geografisk spridning och återfinns i Skandinavien, Centraleuropa, Nordamerika och Ryssland. Modo och Stora är med en årlig produktionskapacitet på drygt ton vardera störst på marknaden. Övriga betydande tillverkare är förutom Rottneros som har en kapacitet på årston- Rosenthal, Stracel och Paskov. Konkurrensen på sulfitmarknaden är idag hård och priserna pressade. Förmodligen kommer världens produktionskapacitet att minska de närmaste åren. Det är idag redan klart att årston försvinner från markna- Lastning av massabalar på båt i den egna hamnen i Utansjö. 4

7 Frankrike 7% Italien 11% Norge 6% den genom att en tillverkare integrerar sulfitmassaproduktionen i en ny pappersmaskin. Andra tillverkare förväntas också ställa om eller minska sin produktion inom ett till två år. På avsalumarknaden för sulfatmassa finns avsevärt större producenter än för de övriga massatyperna. Ledande tillverkare är nordamerikanska Georgia Pacific, Weyerhaeuser och International Paper samt Södra och den indonesiska tillverkaren Sinar Mas vilkas avsalukapacitet överstiger 1 miljon ton vardera. Till de större producenterna räknas också Stora, Modo och brasilianska Aracruz. Rottneros är en mindre producent med en produktionskapacitet på årston. Världsproduktionen av sulfatmassa ökar. I Indonesien har man de senaste åren kontinuerligt byggt ut produktionen och denna utveckling fortsätter. Tillgången på råvara är stor och den är förhållandevis billig. Under 1997 kommer utbudet från enbart Indonesien bli ton större än för Totalt i världen ökar utbudet med i storleksordningen 1,2 1,3 miljoner ton. Förutom Indonesien är det sydamerikanska företag som står för de största produktionsökningarna. Även här är det den billiga råvaran som är den drivande faktorn. Större delen av nytillskottet utgörs av kortfibrig sulfatmassa medan Rottneros tillverkning är koncentrerad till den långfibriga. Konsumtionen av pappersmassa ökar med 2,5 3 % per år. I Europa Marknader Övriga världen 3% Japan 5% Övriga Europa 18% Omsättningens geografiska fördelning på marknader ökar efterfrågan allteftersom den ointegrerade pappersindustrin byggs ut. Allra störst är dock ökningen i Sydostasien medan efterfrågan i Nordamerika minskar. Sammanfattningsvis kan sägas att pappersindustrin kommer att absorbera utbudsökningen. På grund av att utbyggnaden av pappersindustrin ligger cirka 12 månader efter massaindustrin bildas dock ett tidsgap vilket resulterar i att utnyttjandegraden av kapaciteten är cirka 90 %. Kunder Cirka 80 % av Rottneros produktion säljs på export till ointegrerade såväl som delvis integrerade pappersbruk. De största exportmarknaderna var 1996 Tyskland med 26 % och Italien tusentals ton Tyskland 26% Sverige 24% 5 Efterfrågan Kemiska marknadsmassor i världen, kvartalsvis med 11 % (se diagram). Kundrelationerna präglas av långsiktighet och stabilitet vilket är ett resultat av det breda sortimentet tillsammans med produktanpassning efter kundernas önskemål vad gäller massans egenskaper. Priset Massapriset bestäms av efterfråge- och utbudssituationen på världsmarknaden. Efterfrågan och utbud är i sin tur en funktion av bland annat köparnas förväntningar om det kortsiktiga utbudet och pristrender, lagernivåer, kapacitetsutnyttjandet i pappersindustrin, växelkurser och råvarupriser. Marknadsledaren för prisbilden har länge varit den blekta långfibriga sulfatmassan, för vilken priset förändras snabbast. Historiskt sett har alltid den mekaniska massan följt den kemiska massans prisutveckling fast med mindre svängningar. Prisskillnaden är, relativt sett, normalt mindre under lågkonjunktur än under högkonjunktur. På kort sikt följs priserna dock inte åt och en aviserad prisförändring för en massakvalitet betyder inte att priserna automatiskt förändras för andra vid samma tidpunkt. Prisutveckling Efter att ha fallit successivt under perioden från USD 840 till nivån USD per ton för den prisledande blekta långfibersulfatmassan steg massapriset kraftigt under 1994 och Under fjärde kvartalet Källa: Momentum

8 1995 nåddes pristoppen USD 925 varefter priserna snabbt föll. Under första kvartalet 1996 var priset som lägst USD 500 per ton. Den främsta orsaken till den snabba prisnedgången för avsalumassa var den redan under sommaren 1995 försvagade orderingången hos finpapperstillverkarna samt kapacitetstillskott från nya massafabriker i främst Indonesien var ett år som präglats av stark press nedåt för priserna i första hand orsakat av överkapacitet på avsalumassa. Världens utnyttjade produktionskapacitet av kemisk pappersmassa var knappt 90 %. För CTMP var den utnyttjade produktionskapaciteten endast 70 %. Efter det mycket svaga första kvartalet med bottennoteringen 500 USD per ton blekt långfibersulfatmassa stärktes finpappersmarknaden med ökade leveransvolymer av massa som följd. Samtidigt genomfördes produktionsbegränsningar hos massaproducenterna vilket resulterade i minskade producentlager av marknadsmassa. Det så kallade Norscanlagret (producentlagret i Nordamerika och Skandinavien) minskade från drygt 2,5 miljoner ton i februari 1996 till 1,5 miljoner ton vid ingången av tredje kvartalet Detta fick en psykologisk effekt på marknaden och massapriset återhämtade sig något. Vid slutet av tredje kvartalet var priset för den blekta långfibersulfatmassan USD 580 vilket dock snabbt justerades ned till USD tusentals ton USD 560 per ton, en prisnivå som gällt under hela hösten. Under hösten har Norscanlagret återigen börjat öka och var vid årsskiftet 1996/97 ca 1,9 miljoner ton. Det finns risk för att lageruppbyggnaden fortsätter under vintern, i synnerhet i USA och Kanada. Efterfrågan på massa är dock god med en, jämfört med tidigare under året, starkare finpappersmarknad. Balansen i utbud och efterfrågan för blekt kemisk massa förväntas att även för 1997 uppnå cirka 90% vilket innebär viss överkapacitet som dock kan balanseras genom produktionsbegränsningar. Prisutvecklingen Blekt långfibrig sulfatmassa, Producentlagren Världens tillverkare av kemiska marknadsmassor, kvartalsvis Normal lagernivå ca 2 miljoner ton NorScan Övriga Källa: Momentum Marknaden för sågade trävaror Rottneros tillverkar högkvalitetsvirke, ett segment som utgör cirka % av världens samlade produktion av trävaror om cirka 310 miljoner m 3. Konkurrenter Kanada, Sverige, Finland och Ryssland är de största nettoexportländerna av trävaror i världen. Inom segmentet högkvalitativt virke konkurrerar sågverket i Rockhammar främst med andra svenska, finska och kanadensiska verk. Av den totala svenska produktionen är 50 % högkvalitativt virke. Den svenska trävarumarknaden är idag relativt fragmenterad men går mot större enheter. De åtta största tillverkarna svarar för cirka 40% av den totala produktionskapaciteten. Marknadsledande är Assidomän med en årlig produktionskapacitet på cirka 1,2 miljoner m 3. Därefter följer SCA, Stora, Södra, Graningeverken, Fagerlid, Mellanskog och Iggesund vars produktionskapacitet uppgår vardera till mellan och m 3. Övriga tillverkare på den svenska marknaden utgörs av cirka 300 mindre och medelstora sågverk. Produktionen i Sverige var ,4 miljoner m 3 (14,6). Rockhammars sågverk, vars produktionskapacitet uppgår till m 3 per år, bör betraktas som ett medelstort sågverk Källa: Momentum Kunder Exporten utgör två tredjedelar av 6

9 Rottneros försäljning av trävaror. De mest betydande utländska marknaderna är Tyskland, Frankrike och Spanien där kunderna är verksamma inom bygg- och snickeriindustri. Rockhammars trävaror används främst till ytter- och innerpaneler samt för tillverkning av dörrar, fönster och listverk. Prisutveckling Efter stadig tillväxt under 1980-talet minskade världens trävaruproduktion kraftigt under 1991 och Nedgången berodde främst på minskad efterfrågan, vilket ledde till fallande trävarupriser. Under 1993 och 1994 förbättrades marknaden med ökande efterfrågan och stigande priser försvagades marknaden återigen. Sammanlagt föll priserna med procent. Den allmänna bedömningen var att priserna skulle plana ut under 1995, men detta visade sig vara fel och prisfallet fortsatte även en bit in på För granträvaror vände priserna återigen upp under andra kvartalet 1996 och ökade under året totalt med %. Under slutet av 1996 följde även priserna för furuträvaror med i uppgången och fram till början av 1997 har priserna även för dessa stigit med %. Det är i synnerhet de lägre kvaliteterna av furu som stigit i pris. Dessa har historiskt sett alltid varit mer priskänsliga. Justerverket vid sågen i Rockhammar. 7

10 Koncernens verksamhet Rottneroskoncernen omfattar förutom moderbolaget Rottneros AB dotterföretagen Rottneros Rockhammar AB, Utansjö Bruk AB och Vallviks Bruk AB. Koncernen producerar och marknadsför klorfria avsalumassor i ett flertal kvaliteter samt sågade trävaror. De fyra massafabrikerna har en total kapacitet av cirka ton per år fördelad på ton slipmassa, ton TMP/CTMP, ton sulfatmassa och ton sulfitmassa. Sågverkets kapacitet uppgår till m 3 torkade trävaror per år. Koncernen ombesörjer själv all marknadsföring och försäljning i Sverige och Finland. På övriga marknader använder man sig av ett nätverk av agenter och handelshus. I Västeuropa finns t ex ett 15-tal agenter medan försäljningen i Asien, Afrika och Östeuropa sker via svenska handelshus. Affärsidé och strategi Rottneros affärsidé och kärnverksamhet är produktion och försäljning av klorfri massa och sågade trävaror. Företagets framtida strategiska utveckling kommer att koncentreras till dessa verksamheter. Detta utesluter dock inte en viss form av indirekt integration, liknande den, som genomfördes vid förvärvet av en minoritetspost i det polska pappersbruket Kostrzyn i syfte att säkerställa avsättningen för delar av produktionen. Inom produktområdet avsalumassa erbjuder Rottneros tillverkare av pappersprodukter ett fullständigt sortiment av klorfria, kundanpassade massakvaliteter med barr- och lövved som råvara. Genom produktutveckling, fortsatt specialisering på kundanpassade kvaliteter, hög servicegrad samt närhet till den viktiga europeiska marknaden skall Rottneros bibehålla och stärka sin marknadsposition. Vad gäller sågade trävaror är Rottneros mål att genom rationell produktion och god timmerkvalitet erbjuda högkvalitativa trävaror för inhemska och utländska köparkategorier. Produkter och tillverkningsprocesser Kemisk och mekanisk massa skiljer sig åt genom olika tillverkningsprocesser och produktegenskaper. Vid tillverkning av kemisk massa kokas vedråvaran i kemikalier, medan mekanisk massa framställs genom en mekanisk process för fiberseparering och malning. Generellt sett har kemisk pappersmassa en högre ljushetsgrad och ljusstabilitet än mekanisk massa. I kombination med den kemiska massans högre styrka anses denna därför vara speciellt lämplig för tillverkning av högklassigt skriv- och tryckpapper. Den mekaniska massan har däremot högre bulk (lägre vikt per volymenhet) och styvhet än kemisk massa, vilket gör den till en lämplig råvara vid produktion av bl a kartong. Vidare ger mekanisk massa papperet en bättre opacitet (ogenomskinlighet), vilket är speciellt betydelsefullt i tunna tryckpapper. Trävaruproduktionen utgörs till 60% av granvirke och till 40% av furuvirke. I Rockhammar sågas huvudsakligen högkvalitativt virke. Detta virke utmärks av hög böjoch draghållfasthet, hög densitet och god kviststruktur, vilket gör det lämpligt för bygg- och snickeriändamål. Den höga kvaliteten är ett resultat av lämpligt klimat och effektiv skogsskötsel med anpassad avverkningstakt. tusen ton Verksamheten totalt *, produktion och leveranser av massa *) Utansjö Bruk och Vallviks Bruk förvärvades per *) 1 september 1991 respektive 1 januari *) I diagrammet ingår båda bruken med helårs- *) siffror för samtliga år. 8 Produktion Leveranser Detaljbild av avvattningspress före flingtorkning av massa. Slipmassa Slipmassa tillverkas genom den äldsta metoden för massatillverkning. Som råvara används stockar av gran eller asp. Genom att pressa stockarna mot en roterande slipsten, som begjuts med vatten, friläggs fibrerna från stocken. Därefter silas massan från föroreningar, bleks med väteperoxid, torkas och packas i balar. TMP/CTMP Råvaran för tillverkning av TMP (Thermo Mechanical Pulp) utgörs huvudsakligen av granflis. Genom förvärmning med ånga mjukas bindningen mellan fibrerna upp varefter flisen sönderdelas mekaniskt genom att passera mellan två malskivor av vilka antingen den ena eller båda roterar. Därefter silas massan, bleks med väteperoxid och torkas. CTMP (Chemical Thermo Mechanical Pulp) är en vidareutvecklad variant av termomekanisk massa. Som råvara används gran- tall- eller aspflis, som impregneras med kemikalier, innan den sönderdelas under övertryck. Tillverkningsprocessen är i övrigt snarlik den för termomekanisk massa. CTMP är starkare än både TMP- och slipmassa men tillverkningen kräver mer kemikalier och råvara samt i vissa

11 fall även mer energi och blir därför dyrare. Sulfitmassa Som råvara till sulfitmassa används flis av i huvudsak gran. Utansjö Bruk Fakturering Mkr Sågade trävaror Resultat efter avskrivningar, Mkr använder sig också av aspflis, vilket ger en massa med mycket hög ljushet. Flisen sönderdelas genom kokning under högt tryck tillsammans med kemikalier. Därefter silas massan, bleks med väteperoxid i den totalt klorfria processen och torkas. Denna process är skonsammare mot fibrerna än de mekaniska teknikerna, vilket gör massan bättre både vad gäller slit- och rivstyrka. Sulfitmassa är däremot dyrare att tillverka, i första hand beroende på att vedåtgången är dubbelt så stor jämfört med mekanisk massatillverkning. Utansjös kokmetod (magnefit) ger massan en bättre styrka än andra sulfitkokmetoder. 9 Sulfatmassa Vid tillverkning av sulfatmassa använder man sig av en annan kokteknik, andra kemikalier och en annan typ av kemikalieåtervinning än för sulfitmassan. Vallvik tillverkar tre sorters sulfatmassa: ECF (Elemental Chlorine Free), TCF (Totally Chlorine Free) och UKP (Unbleached Kraft Pulp). ECF har idag ersatt den tidigare helt klorblekta massan. ECF-massa bleks i huvudsak med syrgas och klordioxid, som är skonsammare mot miljön än blekning med klorgas. TCF-massa bleks helt utan klorkemikalier. Sulfatmassaindustrin började använda denna teknik under 1991 genom att utnyttja syrgas och väteperoxid som blekningskemikalier. Vallvik, som började sin TCF-tillverkning samma år, använder sig idag av syrgas, väteperoxid och sedan oktober 1995 även av perättiksyra för att nå full ljushet och jämförbar styrka som för ECF-massa. UKP är en oblekt sulfatmassa som i huvudsak används till att tillverka bland annat kraftpapper, säckpapper, kartong, liner men även specialprodukter såsom filter, isolationsmaterial i transformatorer och elledningar. Av världens blekta kemiska massor som används vid papperstillverkning är cirka 90 % sulfatmassa. Den har bättre styrka än sulfitmassan men har i övrigt likartade produktegenskaper. Dubbelt så stor vedåtgång som för mekaniska massor gör dock sulfatmassan dyrare att tillverka trots hög självförsörjningsgrad vad gäller energi. Fakturering Mkr Massa* Resultat efter avskrivningar, Mkr *) Utansjö Bruk och Vallviks Bruk förvärvades per *) 1 september 1991 respektive 1 januari *) I diagrammet ingår båda bruken med helårs- *) siffror för samtliga år. 0

12 Avvattningspress vid Rottneros Bruk. Rottneros Bruk Slipmassa TMP/CTMP Totalt Produktionskap. (ton)* Produktion (ton) Leveranser (ton) Medelantal anställda (st) * Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, (350 driftsdygn). tusen ton Rottneros Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser I Rottneros har pappersmassa tillverkats i över 100 år. Platsen valdes på grund av närheten till skogen, som ger råvaran, samt vattnet, som ger kraft och tidigare fungerade som transportled. Rottneros Bruk tillverkar slipmassa och TMP/CTMP. På grund av den försämrade konjunkturen återgick produktionen till att använda fem skiftlag istället för sex som under Detta medförde att antalet driftsdygn 1996 minskade till 330 jämfört med 350 för Andelen asp-ctmp har ökat och står nu för drygt 50% av produktionen av TMP/CTMP. Under 1996 har ett flertal investeringar genomförts för att göra produktionen mer driftsäker. Bland annat har styrsystemet i torkanläggningen bytts ut mot modern PLC-teknik, gamla ställverk ersatts och lagermöjligheterna för sågverksflis utökats. De sammanlagda investeringarna uppgick till 13 Mkr. Ett kvalitetssäkringssystem enligt ISO 9001 håller på att utarbetas. ISO 9001 hanterar alla kvalitetsfrågor för produkterna genom att lägga upp rutiner för tillverkningen, definiera ansvarsområden mm. Systemet är planerat att vara certifierat innan 1997 års utgång. För 1997 har ytterligare investeringar planerats. En ny balpress kommer att installeras. Transporterna av flis vid tillverkningen av TMP/CTMP moderniseras och blir effektivare, mer energisnåla och miljövänliga. Vidare investeras i en så kallad skruvpress för att kunna tillverka en slipmassa där hartset i fibern tvättas ur och massan blir smak- och luktfri. Nya effektivare vattenfilter kommer installeras som ger renare vatten till massatillverkningsprocessen och vedhanteringen förbättras genom att Rottneros får möjlighet att ta emot råvaran, ved, i fallande längder

13 Rockhammars Bruk CTMP (ton) Virke (m 3 ) Produktionskap.* Produktion Leveranser Medelantal anställda (st) * Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, (350 driftsdygn). tusen ton Rockhammars Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser Rockhammars Bruk, produktion och leveranser av sågade trävaror tusen m 3 Produktion Leveranser Balpressningslinjen vid Rockhammars Bruk Rockhammars Bruk, som förvärvades 1987, består av en massafabrik för tillverkning av CTMP och ett sågverk. Rockhammars Bruk var den första anläggningen i världen att tillverka CTMP för försäljning. Denna tillverkning startade 1978 och Rockhammar är fortfarande en betydande producent inom detta segment. Årets svaga massamarknad framtvingade ett antal produktionsstopp vilket resulterade i att kapacitetsutnyttjandet blev cirka 90 %. En investering om totalt 8 Mkr i en ny balpress som påbörjades under 1995 färdigställdes och togs i drift under Den nya balpressen ökar produktionskapaciteten samt ger jämnare och tyngre balar. Sammanlagt påbörjades och genomfördes nya investeringar för 6,2 Mkr under året. Man planerar att införa kvalitetssäkringssystemet ISO 9001 och arbetet med detta har inletts under 1996 och kommer slutföras under Rockhammars sågverk utgör en viktig del av infrastrukturen kring massafabriken där sågverket förser massatillverkningen med flis. Vidare är de två enheterna integrerade på energisidan. Bark och spån från sågverket används som bränsle i massafabrikens fastbränslepanna samtidigt som överskottsvärmen från massafabriken används till uppvärmning av sågverkets virkestorkar. För att i största möjliga mån minska marknadssvängningarna specialanpassas 60 70% av produktionen för försäljning direkt till slutanvändaren. I december 1995 beviljades miljökoncession att tillverka totalt m3. Utökningen av kapaciteten kommer att ske stegvis. Idag är den cirka m Målet för 1996 var att tillverka m 3 men på grund av råvarubrist tillverkades endast cirka m 3. Råvarubristen påverkade samtliga sågverk i mellansverige och fick till effekt att importen av timmer ökade under hösten har ett flertal investeringar genomförts i sågverket. En ny kontorslokal som påbörjades under 1995 färdigställdes för att möjliggöra sammanslagning av den lokala organisationen för råvaruanskaffning med sågverkets organisation. Under november månad startade byggnationen av ett nytt justerverk. Totalt uppgick investeringarna sammanlagt för massafabriken och sågverket till 12 Mkr under 1996.

14 Emballering av massabalar i Utansjö. Utansjö Bruk Slipmassa Sulfitmassa Totalt Produktionskap. (ton)* Produktion (ton) Leveranser (ton) Medelantal anställda (st) * Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, (350 driftsdygn). tusen ton Utansjö Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser Utansjö Bruk, som ingår i Rottneroskoncernen sedan 1991, tillverkar slipoch sulfitmassa. Sulfitmassa har tillverkats här sedan år Den goda tillgången på högkvalitativ granmassaved utgjorde grunden för Utansjö Bruk. Utansjö kokar idag sulfitmassa enligt magnefitmetoden. Den ger en massastyrka som är något lägre än för sulfatmassa men högre än andra kokmetoder för sulfitmassa. Både slip- och sulfitmassan kan tillhandahållas oblekta eller blekta med väteperoxid. Råmaterialet som används är till övervägande del granved, som levereras från närområdena. Under de sista åren innan Rottneros övertagande av Utansjö investerades över 200 Mkr i modernisering av sliperierna, ett väteperoxidblekeri, avvattningskapacitet i sulfitlinjen och nytt renseri. Därefter har ytterligare investeringar gjorts, bland annat i en biologisk reningsanläggning. Produktionsanläggningen är därför idag modern och i gott skick. Under 1996 investerades totalt 22 Mkr huvudsakligen i maskinell utrustning. De framtida investeringarna kommer att koncentreras till kvalitetsförbättrande åtgärder i sulfitfabriken. Bland dessa kan nämnas förbättrad tvättning av sulfitmassa samt ny flishugg för förbättrad fliskvalitet. I sulfitkokeriet planeras åtgärder för kokeristyrning samt ökad kapacitet i återvinningspannan. Vidare pågår även här arbetet med att införa kvalitetssäkringssystemet ISO Systemet beräknas vara certifierat under

15 Vallviks Bruk ECF TCF UKP Totalt Produktionskap. (ton)* Produktion (ton) Leveranser (ton) Medelantal anställda (st) * Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, (350 driftsdygn). Centrala kontrollrummet i Vallvik. tusen ton Vallviks Bruk, produktion och leveranser av massa Vallvik ingår i Rottneroskoncernen sedan den 1 januari Produktionen består av blekt långfibersulfatmassa av tre sorter, ECF (Elemental Chlorine Free) och TCF (Total Chlorine Free) samt oblekt sulfatmassa, UKP, (Unbleached Kraft Pulp). Ovan angivna produktionskapacitet gäller vid en fördelning av produktionen på 70 % ECF-massa, 25 % TCF-massa och 5 % UKP-massa. Under 1991 avslutades ett treårigt investeringsprogram uppgående till totalt cirka 750 Mkr. Programmet innebar bland annat att användningen av klorgas upphörde samt att tillverkningen koncentrerades till ECF- och TCF-massa. Kostnadsnivån sänktes under samma period genom rationaliseringar och minskning av antalet anställda från till dagens nivå. Vallvik är ISO 9001 certifierad sedan 1993 och arbetet med miljöledningssystemet enligt ISO kommer att påbörjas under Till följd av dessa investeringar och rationaliseringar är Vallvik idag en rationell anläggning med god teknisk standard och effektiv produktion. Satsningar görs i huvudsak på produktkvalitet och försäljningen inriktas på nischkunder med speciella krav på pappersmassan. I största möjliga mån skräddarsys produkterna efter kundernas önskemål. Under 1996 började Vallvik producera och leverera oblekt sulfatmassa (UKP ) som ett komplement till ECF och TCF-massan. Det är framförallt kunder som redan idag köper blekt massa för filtertillverkning som även köper den oblekta sulfatmassan (UKP). De största investeringarna under året gjordes i en anläggning för kloratreducering med svaveldioxid samt installation av en mottagningsstation för perättiksyra (PAA) och väteperoxid. Sammanlagt uppgick investeringarna 1996 till 16 Mkr. Vallvik blev i oktober 1995 först i världen med att börja använda destillerat perättikssyra vid all TCF-massatillverkning. Med denna metod erhålls massa med full ljushet samtidigt som massastyrkan är jämförbar med ECF-massa. Under 1997 kommer anläggningen för klordioxid byggas om för att ytterligare höja kvaliteten på ECF-massan. Vidare kommer fortsatta ombyggnader av blekeriet öka slutningsgraden på anläggningen samt nya tjockolje/ beckoljebrännare kommer att installeras i barkpannan för att reducera NOx-utsläppen. Vallviks totala tillverkningskapacitet kommer att öka 1997 med ca årston genom utbyggnad av indunstningen och mindre ombyggnad av sodapannan. Därutöver görs olika satsningar för att kvalitetsmässigt tillhöra de ledande tillverkarna av ECF-, TCF- och UKPmassa. 92 Produktion Leveranser

16 Koncernekonomi Koncernöversikt, fakturerad försäljning Sågade trävaror 8% Sulfit- massa 12% CTMP/ TMP- massa 18% Slipmassa 22% Respektive produkts andel av total omsättning Sulfat- massa 40% Flislagret vid Rottneros Bruk. Försäljning och resultat Koncernens fakturerade försäljning uppgick till Mkr (2.708), varav Mkr (2.144) avsåg exportförsäljning. Försäljningen fördelas mellan de olika massakvaliteterna och sågade trävaror på följande sätt: 40% (40) sulfatmassa 22% (22) slipmassa, 18% (19) TMP/CTMP-massa, 12% (14) sulfitmassa samt 8% (5) sågade trävaror (se cirkeldiagram). Koncernens resultat efter avskrivningar uppgick till 87 Mkr (747) och efter finansiellt netto till 69 Mkr (759). Den främsta orsaken till den kraftiga omsättnings- och resultatminskningen var försvagningen av massamarknaden, som inleddes under hösten 1995 och som fortsatte med full styrka under inledningen av Priset för den blekta långfibersulfatmassan (ECF), som är den prisledande massakvaliteten, föll successivt från nivån USD 925 per ton i slutet av 1995 till USD i april 1996, samtidigt som pristillägget för den totalt klorfria, blekta sulfatmassan (TCF) föll bort och leveransvolymerna minskade. Detta är sannolikt det snabbaste prisfallet i massabranschens historia. Övriga massakvaliteter, med visst undantag för slipmassa, utsattes för samma relativa prisras. Även den kronförstärkning som skedde under året var en betydande faktor, som påverkade omsättningen och resultatet negativt. Den negativa resultateffekten av konjunkturförsvagningen kunde dock lindras genom en kostnadsreduktion av engångskaraktär inom energiområdet om sammanlagt 81 Mkr. Finansiella mål och lönsamhet Rottneros målsättning är att utveckla verksamheterna under finansiell balans. God lönsamhet ger de ekonomiska förutsättningar som krävs för att klara av nödvändiga investeringar, utveckling av nya produkter, lämna utdelning till ägarna m m. Rottneroskoncernens verksamheter är starkt konjunkturberoende med stora resultatfluktuationer, som måste kompenseras med en stabil finansiell ställning. Mot denna bakgrund har målet för den finansiella styrkan, soliditeten, satts till att inte understiga 40% över en konjunkturcykel. Soliditeten har ökat från 19% 1991 till 77% vid utgången av Ett mått på lönsamheten är avkastning på eget kapital. Målsättningen är att avkastningen på eget kapital efter full skatt över en konjunkturcykel i genomsnitt minst skall motsvara avkastningen på den riskfria räntan 14 (femårig statsobligation) med tillägg för en riskpremie på 3 5%. Vid dagens ränteläge innebär detta en avkastning på 9 11%. Rottneros lönsamhet påverkas mycket av förändringar i förhållandet mellan försäljningspriset och priset på Sverige Mkr Koncernens bruttofakturering fördelad på marknader Europa (exkl Sverige) Övriga värden

17 skogsråvaran. Detta förhållande följer normalt konjunkturutvecklingen och bidrar till att resultatet varierar kraftigt mellan hög- och lågkonjunkturer. På grund av denna starka cykliska påverkan på verksamheten kommer lönsamheten under enskilda år att ligga väsentligt över eller under det långsiktiga målet. Vid en analys av lönsamheten måste avkastningen därför mätas över minst en konjunkturcykel. Om vi ser på avkastningen på eget kapital efter full skatt från 1993, då Rottneros efter genomförda strukturåtgärder blev en renodlad massa- och trävaruproducent, var avkastningen negativ för 1993 till följd av lågkonjunktur. Under 1994 och 1995 stärktes konjunkturen med markant förbättrad lönsamhet som följd och avkastningen på eget kapital efter full skatt uppgick till 49 respektive 52%. För 1996 var återigen avkastningen negativ på grund av det försämrade marknadsläget. Den genomsnittliga årliga avkastningen på eget kapital efter full skatt har för perioden varit 21%. Likviditet och kassaflöde Rottneros har som mål att likvida medel och bindande kreditlöften inte skall understiga 10% av koncernens omsättning. Den negativa resultatutvecklingen under 1996, tillsammans med gjorda investeringar, amorteringar, utbetalning av tilläggsköpeskilling till AssiDomän för förvärvet av Vallvik samt aktieutdelning, gav ett negativt kassaflöde om 323 Mkr. Under oktober undertecknades ett avtal om ett syndikerat kreditutrymme på 600 Mkr. Avtalet, som löper under fem år, har slutits med ett antal nordiska banker. Syftet med detta kreditutrymme är att säkerställa ekonomisk handlingsfrihet i framtiden samt att till viss del ersätta existerande krediter. Efter hänsyn tagen till det nya kreditutrymmet uppgår koncernens krediter till 690 Mkr att jämföras med tidigare 245 Mkr. Vid utgången av 1996 uppgick likvida medel inklusive kortfristiga placeringar samt outnyttjade krediter på 690 Mkr (245) till 896 Mkr (774), vilket motsvarar 57% (29) av omsättningen. Finansiell ställning Koncernens finansiella ställning är mycket stark. Det egna kapitalet uppgick vid årsskiftet till Mkr (1.394) eller 5,85 kr (6,65) per aktie. Soliditeten stärktes ytterligare under 1996 och var vid årsskiftet 77% (68). % Soliditet/Skuldsättningsgrad 92 Soliditet Skuldsättningsgrad ggr Under året har också skuldsättningsgraden minskat till 0,3 gånger (0,5). Som tidigare nämnts är Rottneros verksamheter extremt konjunkturkänsliga. Därför är det nödvändigt att minimera den finansiella risken för att klara kommande konjunkturnedgångar. Den starka finansiella ställningen parat med den mycket goda likviditeten ger Rottneros en god grund att stå på för att klara framtida konjunkturnedgångar utan alltför stora påfrestningar. Investeringar Under året uppgick koncernens investeringar till 80 Mkr (102), varav 17 Mkr avsåg investering i aktier i KZP Projekt i Uddevalla AB i anledning av nyemission i det polska pappersbruket KZP S.A. Den indirekta ägarandelen i sistnämnda bolag utgör därefter drygt 8%. Härtill kommer leasad utrustning till ett värde av 9 Mkr (4). Större investeringar har varit en ny balpress samt påbörjad ombyggnad av justerverket i Rockhammar. I Rottneros har investerats i ett nytt processtyrningssystem i torkanläggningen samt en ny granbarkningslinje baserad på högtrycksvatten. För att förbättra sulfitmassakvaliteten i Utansjö har investerats i ett modifierat kokningssteg och i Vallvik har en miljöinvestering gjorts för att minska kloratutsläppen. Till följd av låga anläggningsvärden är de planenliga avskrivningarna inte tillräckliga för att täcka det framtida reinvesteringsbehovet i de befintliga verksamheterna. De närmaste åren bedöms investeringsnivån uppgå till Mkr årligen. Investeringarna kommer främst att avse kvalitets- och volymhöjande åtgärder samt miljöinvesteringar. Sodapannan i Vallvik bedöms behöva årliga extra underhållsinsatser på Mkr under de närmaste åren. Detta extra underhåll, som kommer att belasta rörelseresultatet, antas vara tillräckligt för att säkra driften. Några större investeringar i sodapannan är inte planerade. Högkonjunkturåret 1995, då efterfrågan var stor, visade att koncernens samtliga anläggningar hade en hög produktionstillgänglighet och klarade av att producera de volymer som krävdes. Ovannämnda nivåer för investeringar och extra underhållsinsatser bedöms räcka för att bibehålla denna höga tillgänglighetsgrad.

18 Personal Medelantalet årsanställda i koncernen uppgick till 731 personer (735), varav i moderbolaget 4 (4). Löner och ersättningar uppgick för koncernen till 186,9 Mkr (197,6), varav för moderbolaget xx Mkr (5,1). Någon resultatbaserad bonus eller vinstandel har ej utgått för verksamhetsåret. (Uppgifter om ersättningar till och anställningsvillkor för ledande befattningshavare lämnas i förvaltningsberättelsen.) Återgången under 1996 från konjunkturanpassad driftsform med sex skiftlag till normal driftsform med fem skiftlag vid anläggningarna i Rottneros och Utansjö får full effekt under 1997, då bemanningen reducerats med cirka 25 personer. Vidare fortsätter den löpande rationaliseringsverksamheten, vilket sannolikt kommer att innebära en viss ytterligare personalreduktion under Känslighetsanalys Rottneros resultat påverkas i olika grad av ett antal externa faktorer. Tabellen nedan visar de resultatmässiga effekterna av förändringar i dessa. En förändring i en parameter sker dock sällan isolerat. Till exempel leder en höjning av försäljningspriset på massa förmodligen, med viss fördröjning, till en höjning av priset på virkesråvaran. Den enskilt viktigaste faktorn är världsmarknadspriset på pappersmassa. En ökning med 100 kronor per ton, vilket motsvarar en prisökning med 2 4%, ökar resultatet med Mkr beroende på kapacitetsutnyttjande. De i tabellen uttryckta förändringarna motsvarar vid nuvarande prisnivåer en procentuell förändring av elpriset med 4 5%, av massaråvara med cirka 3%, av försäljningspris för sågade trävaror med 5 6% och av timmer med 1,5 2% på årsbasis. Vidare är resultatet beroende av förändringar av kursen för den svenska kronan, då andelen utlandsfaktureringar är hög. Valutasituationen Rottneros har hela sin tillverkning i Sverige medan 75 80% av produktionen säljs på export. Exportförsäljningen faktureras i både svenska kronor och utländska valutor medan inköp i utländska valutor görs i mycket begränsad omfattning. Faktureringen i utländska valutor varierar, beroende på marknadsläge, mellan 50 och 70% av den totala faktureringen. De mest betydelsefulla utländska valutorna är US-dollar och DEM, som svarar för cirka 40% respektive 20% av den fakturerade försäljningen. Priset på koncernens massaprodukter, med undantag för aspsulfit, bestäms utifrån gällande marknadspris i US-dollar. Detta innebär, att när ett avtal med exempelvis en tysk köpare görs upp, räknas det aktuella US-dollarpriset för massan om till ett DEMpris baserat på den aktuella kursrelationen US-dollar/DEM. För att minska riskexponeringen i utländsk valuta har Rottneros som policy att terminssäkra cirka hälften av beräknade US-dollaringångar under varje löpande tolvmånadersperiod och cirka hälften av övriga valutaingångar under varje löpande tremånadersperiod. Som alternativ, vilket ej utnyttjats under 1996, ingår också valutaoptioner och att uppta lån i utländska lågräntevalutor för att balansera valutariskexponeringen. Under 1996 innebar denna policy, att tecknade terminskontrakt sammanlagt utföll med ett cirka 49 Mkr högre belopp än vad som skulle ha erhållits vid försäljning av främmande valutor till gällande avistakurs. Trots detta har kronförstärkningen under året medfört, att helårsresultatet 1996 påverkats negativt med cirka 33 Mkr jämfört med föregående år. Per ingången av februari var knappt 45% av de beräknade US-dollaringångarna för 1997 terminssäkrade till en genomsnittlig terminskurs av 6,87 kronor. Råvaruanskaffning Rottneros största enskilda kostnadspost är råvarukostnader, det vill säga Känslighetsanalys Förändring Effekten på årsresultat efter finansnetto, Mkr Försäljningspris massa 100 kr/ton Elpris 1 öre/kwh 5 6 Virkesråvara massa 10 kr/m 3 f Försäljningspris sågade trävaror 100 kr/m Virkesråvara sågade trävaror 10 kr/m 3 to 1 2 kostnader för massaved, sågverksflis och sågtimmer. Koncernens råvarukostnader uppgick 1996 till 673 Mkr (819), varav 87% (88) avsåg massaved och flis och 13% (12) sågtimmer. Endast obetydlig egen skog finns. Drygt 90% av råvaran köps från svenska skogsägare, som ligger i nära anslutning till koncernens fabriker. Resterande del utgörs av importerat virke. Koncernen säkerställer sin råvaruförsörjning genom leveransavtal med olika löptider. Avtalen, som löper på mellan ett och fem år, reglerar volym och principer för prissättning. Cirka hälften av råvarubehovet täcks av ettårsavtal. I samband med förvärvet av Vallvik träffades femåriga leveransavtal för massaved, som garanterar 85% av Vallviks nuvarande årsbehov. Skattesituationen Underskottsavdragen i koncernens bolag uppgår totalt till cirka 525 Mkr, som kan utnyttjas framgent. Till följd härav har obeskattade reserver om sammanlagt 261 Mkr i dotterföretagen ej belastats med latent skatteskuld utan beloppet har i sin helhet tillförts bundet eget kapital i koncernbalansräkningen. I likhet med föregående år redovisas bland långfristiga fordringar i koncernbalansräkningen en latent skattefordran om 28 Mkr. 16

19 Koncernens utveckling i sammandrag * 1996 FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT, MKR Rörelsens intäkter Rörelseresultat före avskrivningar Planenliga avskrivningar Rörelseresultat efter avskrivningar Finansnetto Resultat efter finansnetto Resultat efter skatt BALANSPOSTER, MKR Likvida medel Kortfristiga placeringar Varulager Övriga omsättningstillgångar Anläggningstillgångar Kortfristiga räntebärande skulder Kortfristiga ej räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder Långfristiga ej räntebärande skulder Eget kapital Balansomslutning NYCKELTAL Rörelsemarginal,% neg neg 12,4 29,9 neg Vinstmarginal,% neg neg 10,4 27,6 neg Avkastning på sysselsatt kapital,% neg neg 29 49** neg Avkastning på eget kapital efter full skatt, % neg neg 49 52** neg Soliditet,% Skuldsättningsgrad,ggr 1,5 1,7 1,2 0,5 0,3 Andel riskbärande kapital,% Räntetäckningsgrad,ggr neg neg 7,5 49 neg ÖVRIGT Investeringar Medelantal anställda*** *** Per 1 januari 1995 förvärvades sulfatmassafabriken i Vallvik från Assi Domän. *** Med anledning av förvärvet av Vallvik har balansomslutning/eget kapital tillämpats. *** Från och med 1995 har beräkningsprincipen ändrats så till vida att betalda närvarotimmar divideras med den egna *** normtiden för normal årsarbetstid. Definitioner Eget kapital. Redovisat eget kapital. Soliditet. Eget kapital i relation till balansomslutning. Skuldsättningsgrad. Kort- och långfristiga skulder samt latent skatteskuld i relation till eget kapital. Rörelsemarginal. Rörelseresultat före avskrivningar i relation till rörelsens intäkter. Vinstmarginal. Resultat efter avskrivningar i relation till rörelsens intäkter. Avkastning på sysselsatt kapital. Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med genomsnittlig balansomslutning med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder. Avkastning på eget kapital efter full skatt. Resultat efter skatt i relation till genomsnittligt eget kapital. Andel riskbärande kapital. Eget kapital inklusive konvertibelt lån i relation till balansomslutning. 17 Räntetäckningsgrad. Resultat efter finansnetto med tillägg för räntekostnader dividerat med räntekostnader. P/E-tal. Börskurs vid årets utgång i förhållande till resultat per aktie efter 28% schablonskatt. Direktavkastning. Utdelning i procent av börskurs vid årets utgång.

20 Rottneros-aktien Omsatt antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.) 100 Rottneros Skogsindex Generalindex 0, Rottneros , Delphi Economics Aktiekapitalets utveckling Förändring av Aktiekapital Antal År Åtgärder aktiekapital, tkr tkr aktier Split 25: Nyemission Fondemission Nyemission Nyemission Nyemission Nyemission Nedsättning Nyemission Apportemission Nyemission Konvertering Aktien är sedan november 1987 noterad på Stockholms Fondbörs OTC-lista. En handelspost uppgår till aktier Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 104,7 Mkr fördelat på aktier om nominellt 0,50 kronor vardera. (Aktiekapitalets utveckling framgår av tabell nedan). Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Kursutveckling och omsättning Under 1996 steg Rottneros aktiekurs med 24% till 8.70 (7.00) kronor per aktie. Under samma period steg generalindex med 38% och skogsindex med 29%. Högsta noteringen för aktien var 8.85 kronor och gjordes i december. Den lägsta noteringen under året var 6.00 kr och gjordes i februari. Rottneros totala börsvärde uppgick den 31 december 1996 till Mkr. Under året omsattes aktier på Stockholms Fondbörs. Denna handel motsvarar en omsättningshasighet på 113%. Under samma period uppgick den totala omsättningshastigheten på Stockholms Fondbörs till 66%. Det utländska ägandet minskade under året från 37,7% till 24,1%. 18

VD tal 2005 Lars Blecko

VD tal 2005 Lars Blecko VD tal 2005 Lars Blecko Verksamheten 1 Kv 2005 Helår 2004 Marknaden Resultat Resurser Strukturåtgärder Finanser och utdelning Utsikter Rottneros - Verksamhet Rottneros Rockhammar Utansjö Vallvik Upplands

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000 Sammanfattning * Resultatet efter finansiella poster uppgick till 4 317 (motsvarande period 1999: 1 778) Mkr. Resultatet för tredje kvartalet var 2 508 (andra kvartalet:

Läs mer

Bokslutskommuniké 2001 och delårsrapport för fjärde kvartalet

Bokslutskommuniké 2001 och delårsrapport för fjärde kvartalet 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké och delårsrapport för fjärde kvartalet Rörelseresultatet för, 787 MSEK, var bättre än. Kvartalets försäljning steg totalt med 4 procent, men resultatet försvagades. Förvärv

Läs mer

Kvartal Januari-juni Mkr

Kvartal Januari-juni Mkr DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2002 Kvartal Januari-juni Mkr 2-02 1-02 2002 2001 Nettoomsättning 4 027 3 938 7 965 8 213 Rörelseresultat 616 743 1 359 1 366 Resultat efter finansiella poster 572 705 1 277

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2004

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2004 KLIPPAN är en ledande producent av specialpapper för den grafiska industrin med en total kapacitet om 200 000 ton per år. Produktionen sker vid de tre bruken i Klippan, Lessebo och Mölndal. Klippan den

Läs mer

Året som gått Gynnsam dollarkurs förbättrade marginalerna.

Året som gått Gynnsam dollarkurs förbättrade marginalerna. R O T T N E R O S A B Å R S R E D O V I S N I N G 1 9 9 7 Innehåll Detta är Rottneros 1 VD har ordet 2 Marknadsöversikt Massa 4 Rottneros Bruk 8 Rockhammars Bruk 10 Utansjö Bruk 12 Vallviks Bruk 14 Marknadsöversikt

Läs mer

Human Care Delårsrapport

Human Care Delårsrapport Human Care Delårsrapport januari-juni 2003 Resultatet efter finansiella poster uppgick till 8,0 Mkr (7,4). Omsättningen ökade med 100 procent till 94,4 Mkr (47,3). Notering på Stockholmsbörsens O-lista

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 1999

DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 1999 MoDo Tel 08-666 21 00 (direkt 08-666 21 15) Koncernstab Information Fax 08-666 21 30 Box 5407 http://www.modogroup.com 114 84 STOCKHOLM e-post: info@modogroup.com DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 1999 Sammanfattning

Läs mer

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 2001 SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr 556052-4984 Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen Omsättning/Marknad Omsättningen uppgick till 246,9 Mkr (236,4),

Läs mer

MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA

MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA MoDo Tel 08-666 21 00 (direkt 08-666 21 15) Koncernstab Information Fax 08-666 21 30 Box 5407 http://www.modogroup.com 114 84 STOCKHOLM e-post: info@modogroup.com MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern

Läs mer

H & M HENNES & MAURITZ AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

H & M HENNES & MAURITZ AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ H & M HENNES & MAURITZ AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ (2000-12-01 -- 2001-11-30) Koncernens omsättning för verksamhetsåret uppgick till MSEK 46.528 (35.876) inkl moms, en ökning med 30 procent jämfört med föregående

Läs mer

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2002 SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr 556052-4984 Delårsrapport januari - juni 2002 Försäljningen uppgick till 176,1 Mkr (169,3) Resultatet efter finansiella poster uppgick

Läs mer

Scandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS)

Scandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS) (SPCS) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 1998 Nettoomsättningen ökade med 25 procent och uppgick till 158,8 (127,3) Mkr. Resultat efter finansiella poster på 14,0 (24,2) Mkr. Resultat i fjärde kvartalet

Läs mer

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3).

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens rörelseresultat före omstruktureringskostnader ökade med 28% till 41,6 MSEK (32,4). Koncernens resultat före skatt ökade med 13%

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Verksamheten i siffror

Verksamheten i siffror Verksamheten i siffror 1998 1999 2000 2001 2002 Försäljning (Mkr) 17 835 16 807 19 271 19 682 19 271 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 424 467 1 870 913 816 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 035 1

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Koncernens nettoomsättning för januari-juni uppgick till 7 787 (januari-juni 2003: 8 011) Mkr.

Koncernens nettoomsättning för januari-juni uppgick till 7 787 (januari-juni 2003: 8 011) Mkr. DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2004 Mkr 2-04 1-04 2-03 2004 2003 2003 Nettoomsättning 3 884 3 903 4 010 7 787 8 011 15 816 Rörelseresultat 456 534 609 990 1 244 2 338 Resultat efter finansiella poster 403

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ ( )

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ ( ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ (1998-12-01 -- 1999-11-30) H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 32.977 (MSEK 26.650), en ökning med 24% jämfört med föregående år Försäljningen i jämförbara butiker ökade på samtliga

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD Orderingång 69,3 MSEK (42,4) Omsättning 63,7 MSEK (43,7) Bruttomarginal 41,1 procent (45,7) Rörelseresultat 6,0 MSEK (2,4) Resultat efter skatt 5,2 MSEK (2,0) Kommentarer från VD JLT gick in i med en stark

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997. Sammanfattning

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997. Sammanfattning 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997 Sammanfattning Enligt preliminär statistik för 1997 ökade råstålsproduktionen i världen med 6 % jämfört med föregående år. LKABs leveranser av förädlade järnmalmsprodukter

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september 2011

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september 2011 Delårsrapport januari september DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 september Perioden januari - september i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - september ökade med 4% jämfört med samma period föregående

Läs mer

Bokslutsrapport 2002

Bokslutsrapport 2002 Bokslutsrapport 2002 Bokslutsrapport 2002 för Consilium AB (publ) Kraftig resultatförbättring Nettoomsättning för kärnverksamheten ökade med 15 procent till 555,6 MSEK Rörelseresultat för kärnverksamheten

Läs mer

Rapport för tre månader (1/1-31/3 2001)

Rapport för tre månader (1/1-31/3 2001) DORO Rapport för tre månader (1/1-31/3 2001) 1/5 Omsättningen uppgick till MKr 278 (347 MKr) Resultatet före skatt uppgick till -26 MKr (12 MKr) Vinst per aktie efter schablonskatt 2,68 Kr (0,82 Kr) Komponentbrist

Läs mer

Delårsrapport perioden januari mars 2007. Diadrom Holding AB (publ) Första kvartalet 2007. Perioden i sammandrag. Affärsområdet Diagnostik

Delårsrapport perioden januari mars 2007. Diadrom Holding AB (publ) Första kvartalet 2007. Perioden i sammandrag. Affärsområdet Diagnostik Göteborg 2007-05-21 Delårsrapport perioden januari mars 2007 Första kvartalet 2007 Omsättningen under de första tre månaderna 2007 ökade med 61 procent till 7,4 (4,6) Mkr, en ökning med 2,8 Mkr. Rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER 2002-12-01--2003-08-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 40.235 (37.369), en ökning med 8 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 10 procent. Resultatet

Läs mer

Bokslutskommuniké

Bokslutskommuniké 1(5) Bokslutskommuniké 2003-12-31 Nettoomsättningen uppgick till 41,0 (55,8) mkr Resultat efter skatt uppgick till -8,2 (-5,5) mkr Resultat per aktie uppgick till -2,60 (-1,74) kr Likvida medel inkl. kortfristiga

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 2000-12-01--2001-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 21.391 (MSEK 17.242), en ökning med 24 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 17 procent. God försäljningsutveckling

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(8) STARK VINSTÖKNING OCH FORTSATT FRAMTIDA TILLVÄXT I HOIST Resultatet före skatt redovisas till 33,0 Mkr (8,2) motsvarande

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 1(5) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2005 Bokslutskommunikén i sammanfattning Omsättningen uppgick till 351,3 MSEK (296,6), en ökning med 18,5%. Rörelseresultatet uppgick till 20,2 MSEK (17,7),

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november Poolia AB Poolia har halverat förlusttakten från föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet visar att koncernens

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

Ole Terland. VD s anförande vid bolagsstämma 2012

Ole Terland. VD s anförande vid bolagsstämma 2012 Ole Terland VD s anförande vid bolagsstämma 2012 Välkomna till skogsbolaget! Rottneros sliperi transport till barktrumman Året som gick vår försäljning Vallviks Bruk levererade 200 000 ton barrsulfatmassa,

Läs mer

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ)

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Januari mars 2010 Nettoomsättningen uppgick till 14,9 (12,4) MSEK +20% EBITDA 0,6 (0,2) MSEK Resultat efter skatt uppgick till

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Fortsatt positiv utveckling för koncernen Resultatet efter finansnetto ökade med 19 procent till 13 Mkr (11) Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 32 procent

Läs mer

Sida 1(5) - Resultat efter skatt blev 1,7 (0,9) mkr vilket gav ett resultat per aktie med 0,36 (0,18) kronor per aktie.

Sida 1(5) - Resultat efter skatt blev 1,7 (0,9) mkr vilket gav ett resultat per aktie med 0,36 (0,18) kronor per aktie. Sida 1(5) Tremånadersrapport 1 september, 2003 30 november, 2003 för AB CF BERG & CO (publ) Sammanfattning - Nettoomsättningen uppgick till 78,2 (85,8) mkr, rörelseresultatet blev 2,8 (1,8) mkr vilket

Läs mer

Koncernen. Nettoomsättning och resultat. Marknadsutsikter Investeringar. Avskrivningar Avskrivningarna 2011 uppgick till 19,8 Mkr (20,0).

Koncernen. Nettoomsättning och resultat. Marknadsutsikter Investeringar. Avskrivningar Avskrivningarna 2011 uppgick till 19,8 Mkr (20,0). Q4 Bokslutskommuniké januari december 2011 Koncernen januari december oktober december Nettoomsättning 436,7 Mkr (435,4) Nettoomsättning 112,2 Mkr (114,1) Resultat före skatt 68,1 Mkr (62,0) Resultat före

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 2002-12-01--2003-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 27.025 (24.706), en ökning med 9 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 12 procent. Resultatet efter finansiella

Läs mer

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015

Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015 Kvartalsrapport 1 januari 31 mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 1,7MSEK (1,4) Rörelseresultatet blev - 1,8 MSEK (- 1,7) Rörelsemarginalen blev - 106% (123,5%) Periodens resultat efter skatt uppgick

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER 2001-12-01--2002-08-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 37.369, en ökning med 15 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 14 procent. Omsättningen under

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014 DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars Perioden januari - mars i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - mars blev 41,1 (34,4) Rörelseresultatet för årets första kvartal uppgick till +1,8 (-2,1) Resultatet

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT. Resultatet efter finansiella poster för halvåret uppgick till MSEK (2.132), en ökning med 56 procent.

HALVÅRSRAPPORT. Resultatet efter finansiella poster för halvåret uppgick till MSEK (2.132), en ökning med 56 procent. HALVÅRSRAPPORT 2001-12-01--2002-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 24.706 (21.391), en ökning med 15 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 12 procent. Omsättningen för andra

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 1999-12-01--2000-05-31 Koncernens försäljning uppgick till MSEK 17.242 (MSEK 15.683), en ökning med 10%. Justerat för valutakursförändringar blev ökningen 16%. Resultatet efter finansiella

Läs mer

NIBE. skapar värme. Omsättningen ökade till 2.451,1 Mkr (1.944,2 Mkr) Resultatet efter finansnetto ökade till 217,8 Mkr (155,0 Mkr)

NIBE. skapar värme. Omsättningen ökade till 2.451,1 Mkr (1.944,2 Mkr) Resultatet efter finansnetto ökade till 217,8 Mkr (155,0 Mkr) NIBE skapar värme Omsättningen ökade till 2.451,1 Mkr (1.944,2 Mkr) Resultatet efter finansnetto ökade till 217,8 Mkr (155, Mkr) Resultatet efter skatt ökade till 144,4 Mkr (15,7 Mkr) Vinsten per aktie

Läs mer

Delårsrapport januari september 2005. Kvartalsrapport juli september 2005

Delårsrapport januari september 2005. Kvartalsrapport juli september 2005 Kvartalsrapport juli september 2005 Delårsrapport januari september 2005 Marknaden för massa kännetecknades under det tredje kvartalet av normal efterfrågan men med en försvagning av priset för blekt långfibrig

Läs mer

Analytikerträff den 28 april 2006

Analytikerträff den 28 april 2006 Analytikerträff den 28 april 2006 Resultat Resultat Första kvartalet 2006 Resultat efter finansnetto: -43 MSEK Engångskostnader på -27 MSEK p g a besparingsprogrammet Resultatet påverkas av: Kraftigt höjda

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ. TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Ökat ägande i Wihlborgs HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.SE Fonder HQ.SE Aktiespar har förvärvat Avanza Utvecklingen

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2006

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2006 2006-05-11 (publ) är landets mest kompletta leverantör av el- och instrumentmontage med en fakturering om cirka 850 miljoner SEK och drygt 700 anställda. Koncernen levererar kvalificerade tekniska lösningar

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden

Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009. Viktiga händelser under helåret 2009. Viktiga händelser efter rapportperioden Kiwok Nordic AB (publ) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2009 Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till 3,7 (-) MSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar för perioden uppgick

Läs mer

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0).

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0). Q2 Delårsrapport januari juni 2011 Koncernen Januari - Juni April - Juni Nettoomsättning 236,4 Mkr (232,8) Nettoomsättning 113,4 Mkr (117,7) Resultat före skatt 41,2 Mkr (38,7) Resultat före skatt 20,2

Läs mer

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 69,7 MSEK (54,2), vilket motsvarar en tillväxt på 29,0 % Rörelseresultatet uppgick till 7,2 MSEK (4,7)

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2010

Delårsrapport januari mars 2010 2010-05-11 Delårsrapport januari mars 2010 Rapportperiod (januari-mars 2010) Nettoomsättningen minskade till 1 200 (1 406) KSEK Rörelseresultatet ökade till 1 085 (-2 061) KSEK Resultatet efter skatt ökade

Läs mer

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068

Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068 Org. nr. 556665-368 Delårsrapport 1 jan 31 mars 211 Koncernen Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till (,83) MSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar för perioden uppgick till 1,45

Läs mer

SKF rapporterar ett starkt kassaflöde efter investeringar före finansiering för årets första sex månader. Kassaflödet uppgick till 845 Mkr (-697).

SKF rapporterar ett starkt kassaflöde efter investeringar före finansiering för årets första sex månader. Kassaflödet uppgick till 845 Mkr (-697). Press release SKF - Halvårsrapport 1999 Förbättringen fortsätter för SKF SKFs resultatförbättring fortsätter. Rörelsemarginalen för första halvåret 1999 uppgick till 5.3%. Under andra kvartalet var den

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Januari mars 2006

DELÅRSRAPPORT Januari mars 2006 DELÅRSRAPPORT Januari mars 2006 Nettoomsättningen ökade till 491 Mkr (332) för hela koncernen. Rörelseresultatet ökade till 15 Mkr (-12) för hela koncernen. Resultatet efter skatt ökade till 8 Mkr (-10)

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2013

New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2013 New Nordic Healthbrands AB (publ) Bokslutskommuniké 2013 Q4 Q4 2013 2012 2013 2012 Nettoomsättning, ksek 227 983 203 787 59 691 46 651 Bruttoresultat, ksek 148 789 126 457 37 041 28 308 Bruttomarginal,

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(7) Viktiga händelser under första halvåret 2000 Kundintäkterna för första halvåret uppgick till 58,0 Mkr (25,7) motsvarande

Läs mer

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 - Försäljningen för helåret 2009 uppgick till 28,8 Mkr (43,1). - Resultatet efter finansnetto uppgick till 4,1 Mkr (-0,6 Mkr). Resultatutvecklingen

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög.

Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Hexatronic Scandinavia AB (publ) Kvartalsrapport 1 för perioden 1 september 2010 till 30 november 2010 Återigen tillväxt och lönsamhet. Orderstocken rekordhög. Försäljningsansträngningar inom båda bolagets

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys Sid 51: Koncernen

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys Sid 51: Koncernen Välkommen till Industriell Ekonomi gk Kassaflödesanalys Kap 24: Kassaflödesanalys Kap 25: Utökad finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se SSABs kassaflödesanalys Sid 51: Koncernen 2

Läs mer

Bokslutsrapport för Betting Promotion

Bokslutsrapport för Betting Promotion Bokslutsrapport för Betting Promotion Betting Promotions löpande verksamheten inom spelbranschen redovisar ett rörelseresultat, proforma för hela 2005, på 22 MSEK (21). Den totala spelomsättningen uppgick

Läs mer

Bokslutskommuniké 2003

Bokslutskommuniké 2003 Pressmeddelande från Expanda AB (publ), 556541-2094 Bokslutskommuniké 2003 Omsättning Koncernomsättningen för 2003 uppgick till 626.4 mkr ( 697.8 ). Resultat Rörelseresultatet uppgick till 1.1 mkr och

Läs mer

Delårsrapport Q2 januari juni 2014

Delårsrapport Q2 januari juni 2014 Delårsrapport Q2 januari juni 2014 Koncernen april-juni januari-juni Nettoomsättning 96,3 Mkr (92,9) Nettoomsättning 195,9 Mkr (194,9) Resultat före skatt 12,1 Mkr (-1,1*) Resultat före skatt 25,4 Mkr

Läs mer

GETINGE AB DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2003 PRESSMEDDELANDE. Orderingången uppgick till 4 202,1 Mkr (4 355,9)

GETINGE AB DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2003 PRESSMEDDELANDE. Orderingången uppgick till 4 202,1 Mkr (4 355,9) GETINGE AB PRESSMEDDELANDE DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2003 Orderingången uppgick till 4 202,1 Mkr (4 355,9) Omsättningen uppgick till 4 140,6 Mkr (3 987,4) före skatt ökade med 38 % till 447,7 Mkr (324,6)

Läs mer

All Cards Service Center - ACSC - AB (publ) Bokslutskommuniké 2006

All Cards Service Center - ACSC - AB (publ) Bokslutskommuniké 2006 ACSC-koncernen är ett fullserviceföretag i plastkortsbranschen. 2007-02-21 All Cards Service Center - ACSC - AB (publ) Bokslutskommuniké 2006 Rörelsens intäkter uppgick till 245,3 (264,9) Mkr, en minskning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2003

DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2003 Feelgood är ett av Sveriges ledande hälsoföretag och finns etablerat på 52 platser. Antalet årsanställda uppgår till ca 640. Feelgoods affärsidé är att genom friska idéer förbättra företags och organisationers

Läs mer

VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffice delårsrapport

VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffice delårsrapport 0 VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffice delårsrapport Kraftig resultatförbättring för Proffice - resultatet efter finansnetto ökade med 66 procent till 34 (20) MSEK Proffice nettoomsättning

Läs mer

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB

Bokslutskommuniké Sleepo AB (publ) (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Bokslutskommuniké 2015-06-01 2016-05-31 Sleepo AB (publ) 556857-0146 (SLEEP) 29 juli 2016 Styrelsen för Sleepo AB Sleepo AB är ett e-handelsbolag som säljer möbler och heminredning på nätet med ett uttalat

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 1 DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 Delårsrapporten i korthet Omsättningen uppgick till 364,4 MSEK (249,0), en ökning med 46%. Rörelseresultatet ökade med 80% till 25,7 MSEK (14,3), vilket ger

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Orderingången ökade med 28 % till 42,9 mkr (33,5 mkr) Orderstocken ökade med 11 % till 45,7 mkr (41,1 mkr) Omsättningen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 1999

DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 1999 MoDo Tel 08-666 21 00 (direkt 08-666 21 15) Koncernstab Information Fax 08-666 21 30 Box 5407 http://www.modogroup.com 114 84 STOCKHOLM e-post: info@modogroup.com DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 1999

Läs mer

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016 Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal Perioden april juni Omsättningen ökade till 87,3 MSEK (82,2), vilket motsvarar en tillväxt om 6,2 % (13,1) Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (8,2)

Läs mer

Ökad omsättning och förbättrat resultat

Ökad omsättning och förbättrat resultat Nolato delårsrapport 1 januari 31 mars 26, sid 1 av 8 Nolato AB (publ) delårsrapport tre månader 26 Ökad omsättning och förbättrat resultat Koncernens omsättning ökade med 9 % till 594 Mkr (543) Stark

Läs mer

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Resultatet efter finansiella poster blev för helåret 13,2 Mkr (1,3) Omsättningen ökade med 54,7% till 24,9 Mkr (16,1) Nettomarginalen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER Januari-september Mkr

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER Januari-september Mkr DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2002 Kvartal Januari-september Mkr 3-02 2-02 2002 2001 Nettoomsättning 3 996 4 027 11 961 12 312 Rörelseresultat 716 616 2 075 2 275 Resultat efter finansiella poster 676

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer

Rejlerkoncernen AB (publ)

Rejlerkoncernen AB (publ) 2006 Rejlerkoncernen AB (publ) Delårsrapport januari-mars 2006 Första kvartalet Omsättningen ökade med 65 procent till 135,7 mkr (82,4) Rörelseresultatet ökade med 9,0 mkr till 15,8 mkr (6,8) och rörelsemarginalen

Läs mer

Net Gaming Europe AB (publ)

Net Gaming Europe AB (publ) Delårsrapport för perioden 1 januari 30 september 2013 Samtliga belopp i rapporten avser koncernen och anges i tkr, om inte annat anges. Beloppen inom parentes avser motsvarande period förra året. Casinotillväxt,

Läs mer

Bokslutskommuniké för koncernen

Bokslutskommuniké för koncernen Bokslutskommuniké för koncernen januari december 2014 Dubblerat resultat och höjd utdelning oktober-december januari-december Nettoomsättning 103,6 Mkr (100,0) Nettoomsättning 381,8 Mkr (369,9) Resultat

Läs mer

Gullberg & Jansson AB (publ) Delårsrapport januari - september 2012

Gullberg & Jansson AB (publ) Delårsrapport januari - september 2012 Gullberg & Jansson AB (publ) Delårsrapport januari - september 2012 Nettoomsättning 18 691 (18 408) KSEK Rörelseresultat 1 750 (3 231) KSEK Resultat efter skatt 1 316 (2 394) KSEK Resultat per aktie 0,27

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer