Rottneros i siffror. Kronor/aktie 3) Resultat efter full skatt 0,60-0,20-0,30 3,45 0,90 Utdelning 0,10 4) 0,20 0,20 0,50 0,10

Transkript

1 Rottneros AB Årsredovisning 1998

2 Rottneros i siffror ) Nettoomsättning, MSEK Resultat efter finansnetto, MSEK 121 7) Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK Relationstal, % Soliditet Avkastning på sysselsatt kapital ) 29 Avkastning på eget kapital efter full skatt Kronor/aktie 3) Resultat efter full skatt,6 -,2 -,3 3,45,9 Utdelning,1 4),2,2,5,1 Övrigt Likviditet, MSEK 671 5) Medeltal anställda Antal aktier i tusental ) År 1994 visar utfallet för aktuell koncernstruktur exklusive Vallvik. 2) Med anledning av förvärvet av Vallvik har balansomslutning/eget kapital per 31 december 1995 tillämpats. 3) Antal aktier och data per aktie har justerats för fondemissionselementet i företrädesemissionen ) Föreslagen utdelning. 5) Inklusive outnyttjade krediter om 645 MSEK (69) 6) Från och med 1995 har beräkningsprincipen ändrats så till vida att betalda närvarotimmar divideras med den egna normtiden för normal årsarbetstid. 7) Korrigerat för jämförelsestörande poster om 191 MSEK blev resultatet efter finansnetto -7 MSEK. Bolagsstämma Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB den 29 april 1999 kl. 17. i Gösta Berlingsalen, Hotell Selma Lagerlöf, Sunne. Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 4 maj Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelning utbetalas den 11 maj Aktieägare som önskar deltaga och rösta på bolagsstämman skall vara införd i den av VPC förda aktieboken senast den 19 april 1999, samt anmäla sitt deltagande till Rottneros AB, Box 15, Karlstad, telefon senast den 23 april Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 19 april 1999 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga på stämman. Ekonomisk information Bolagsstämma 29 april Halvårsrapport (6 månader) 3 augusti Kvartalsrapport 1 (3 månader) 29 april Kvartalsrapport 2 (9 månader) 28 oktober Bokslutskommuniké för 1999 februari 2 Årsredovisning för 1999 april 2 Innehåll Detta är Rottneros 1 Året som gått 1 VD har ordet 2 Rottneros-aktien 4 Produkter 5 Marknad 9 Koncernens enheter 15 Rottneros Bruk 16 Rockhammars Bruk 17 Utansjö Bruk 18 Vallviks Bruk 19 Rockhammar Timber 2 Rottneros Baltic 2 Koncernekonomi 21 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 26 Årsredovisning 27 Förvaltningsberättelse 28 Förslag till vinstdisposition 3 Resultaträkningar 31 Balansräkningar 32 Kassaflödesanalyser 34 Tilläggsupplysningar 35 Revisionsberättelse 4 Miljö 41 Ordlista 49

3 Detta är Rottneros Rottneroskoncernen tillverkar och säljer ett av världens bredaste sortiment av klorfri pappersmassa, samt sågade trävaror av hög kvalitet. Försäljning av pappersmassa sker direkt eller via agenter till pappers- och kartongtillverkare i hela världen, varav cirka 8 procent i utlandet. Sågade trävaror säljs till den europeiska bygg- och snickeriindustrin, varav cirka 7 procent utanför Sverige. Rottneros är en stor producent av mekanisk massa; världsledande på slipmassa och en av de tio största TMP/CTMP-producenterna i världen. Inom kemisk pappersmassa hör Rottneroskoncernen till de mindre producenterna. Massaproduktionen sker vid fabrikerna i Rottneros, Rockhammar, Utansjö och Vallvik, medan sågverket i Rockhammar producerar sågade trävaror. I koncernen ingår även ett virkesanskaffningsbolag i Lettland. Rottneroskoncernens strategiska utveckling kommer även i framtiden att koncentreras till kärnverksamheten med produktion av miljö- och kundanpassade massakvaliteter samt sågade trävaror. Stor vikt läggs vid produktutveckling och kundanpassning, vilket kräver nära och interaktiva kundrelationer och stor lyhördhet för marknadens krav och behov. Rottneros AB Rottneros Rockhammar AB Rockhammar Timber AB Utansjö Bruk AB Vallvik Bruk AB Rottneros Baltic SIA Sågade trävaror Slipmassa Magnefitmassa Sulfatmassa Vedråvara Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Slipmassa TMP/CTMP TMP/CTMP Fortsatt dämpad efterfrågan och prispress på pappersmassa främst till följd av de finansiella kriserna i sydostasien. Sodapannehaveri i Vallvik stoppade sulfatproduktionen helt från slutet av september och fyra månader framåt. Försäkringsersättning för egendomsskadan till följd av haveriet i Vallvik förbättrade rörelseresultatet med 191 MSEK. Produktionsbortfall till följd av haveriet i Vallvik blev knappt 54 ton. Året som gått Kapacitetsutnyttjandet i koncernens fabriker förbättrades till i genomsnitt 82 procent (77), exklusive sulfatmassan som produceras i Vallvik. Koncernens resultat efter finansnetto blev 121 MSEK (-38). Resultatet efter finansnetto korrigerat för jämförelsestörande post om 191 MSEK (-28) blev -71 MSEK (-11). Soliditeten är fortsatt stark och uppgick vid årsskiftet till 81 procent (84). 1

4 VD har ordet Året som gått Det positiva resultatet om 121 MSEK (-38) som redovisas för koncernen 1998 har inte åstadskommits inom den egna verksamheten utan är en följd av försäkringsersättningar för den havererade sodapannan i Vallvik. Korrigerat för jämförelsestörande post om 191 MSEK (-28) och vid beaktande av kostnader av engångskaraktär i Vallvik och Utansjö om cirka 21 MSEK blev försämringen av det operativa resultatet knappt 4 MSEK jämfört med Den främsta orsaken till denna resultatförsämring var låga genomsnittspriser för levererad massa. Däremot ökade kapacitetsutnyttjandet för mekaniska massor (slipmassa och CTMP/TMP) och sulfitmassa till 82 procent (79). Den låga utnyttjandegraden för sulfatmassa om 71 procent (98) är en direkt följd av sodapannehaveriet i Vallvik. Även den svaga marknaden för sågade trävaror parad med höga råvarukostnader och brist på timmer under hösten har påverkat koncernens resultat i negativ riktning blev det tredje året i rad under vilket massamarknadens utveckling återspeglar en komplett konjunkturcykel i miniatyr. Året inleddes med höga nivåer av producentlager, vilket påverkade listpriset negativt för nordisk blekt långfiber (NBSK), som föll från inledande USD 58 per ton till USD 5 per ton i mars. Produktionsbegränsningar, som koncentrerades till några vårmånader, resulterade i minskade lager och gav möjlighet till prisåterhämtning under försommaren till USD 575 per ton NBSK. Minskad produktion av finpapper kombinerad med på nytt ökad massaproduktion ledde till kraftig lagerutbyggnad under sommarmånaderna och nytt prisfall till bottennivån USD 46 per ton i oktober. Priserna för de olika massakvaliteterna som produceras inom Rottneroskoncernen följde 1998 i stort de allmänna förändringarna för marknadsledande NBSK. Även den av Rottneros dominerade slipmassamarknaden påverkades, dock i något mer begränsad omfattning. Magnefitmassa utsattes däremot för kraftig konkurrens från både lång- och kortfibersulfatmassor samt från övriga sulfitmassaproducenter. Det fortsatt negativa resultatet för magnefitlinjen i Utansjö var därför väntat. Sulfatmassaproducerande Vallvik åstadkom dock ett positivt årsresultat, trots sodapannehaveriet i slutet på september Höga råvarukostnader tillsammans med Jaroslav Havlicek,VD låga försäljningspriser för sågade trävaror är förklaringen till det negativa resultatet för sågverket i Rockhammar om -7 MSEK (2). Medan granträvaror har förbättrats något försämrades prisbilden för furuvaror gradvis i slutet på året, främst till följd av ökat utbud och överproduktion från nordiska producenter. Granträvarorna, som utgör merparten av Rockhammars produktion, är dessutom utsatta för stark konkurrens från övriga Europa. De förhandlingar som påbörjades under våren 1998, angående förvärv av sulfitmassafabriken i Domsjö, avslutades utan att en uppgörelse kommit till stånd, främst på grund av skilda uppfattningar om överlåtelsevillkoren. Sodapannehaveriet i Vallvik Haveriet i sodapannan i Vallvik den 24 september 1998 var den mest dramatiska händelsen i bolagets verksamhet under Kraftigt tubläckage i pannans nedre del resulterade i övertryck i pannan följt av gas- och smältvattenexplosioner. Explosionerna orsakade bränder och mycket stora materiella skador i och omkring pannan. Dessbättre kom ingen personal till skada. Tidsåtgången för det mycket omfattande reparationsarbetet kunde begränsas till cirka fyra månader, tack vare utomordentliga insatser och gott samarbete mellan Länsförsäkringar, Kvaerner Pulping AB och Vallviks personal. Den ekonomiska effekten på koncernens verksamhet minimerades tack vare heltäckande egendoms- och avbrottsförsäkring. Stora ansträngningar gjordes också för att mildra följdeffekterna för företagets kunder, råvaruleverantörer och andra intressenter beroende av företaget. Detta har bland annat lett till kraftig utbyggnad av vedlagret samtidigt som lagret av massa i Vallvik helt avvecklades under stopperioden. Sodapannan, som uppdimensionerades för att möjliggöra en eventuell framtida ökning av produktionen till 23. ton per år, återstartades den 28 januari 1999 en dag före tidsplanen och följdes av återstart av återstående delar av sulfatmassafabriken. Leveranserna till våra kunder påbörjades i viss omfattning under februari månad och vi räknar att nå full produktion under april månad Efter den nu genomförda omfattande reparationen av sodapannan kan Vallviks sulfatmassafabrik räknas till en av de modernaste producenterna av sulfatmassa. Detta kommer målmedvetet utnyttjas till att stärka Vallviks profil som tillverkare av högkvalitativa TCF- och ECF-blekta sulfatmassor men också till fortsatt specialisering med inriktning på oblekta specialmassor. Detta bedöms ge Vallvik möjlighet att, trots den relativt låga produktionskapaciteten, upprätthålla god lönsamhet i framtiden. Utveckling av verksamheten Den förändringsprocess som påbörjades under förra redovisningsperioden kommer att fortsätta, i vår strävan att ständigt förbättra och effektivisera koncernens verksamhet. Arbetet har gett flera konkreta resultat under 1998: Samtliga massatillverkande enheter är nu kvalitetscertifierade enligt ISO 91. Arbetet med miljöcertifieringen av Vallvik enligt ISO 141 fortlöper planenligt trots de påfrestningar på organisationen som orsakades av sodapannehaveriet. En satsning på kompetensutveckling i Vallvik möjliggjorde en översyn av organisationen och minskning av antalet befattningar med cirka 5 procent, samtidigt som driftstillgängligheten förväntas öka. Organisationsförändringar, omfattande bland annat integrering av viss underhållsverksamhet med driftsorganisationen i Utansjö, resulterade i minskning av personalstyrkan med 3 årsanställda. Riktade underhållsinsatser tillsammans med ökat engagemang hos personalen påverkade produktionsvolymen positivt under slutet av året. Effektivare användning och produktion av energi i Utansjö beräknas, fullt genomfört under 1999, ge en årlig besparing om 2

5 cirka 9 MSEK. Den sammanslagna organisationen inom Rottneros Rockhammar AB öppnade för effektivisering av den administrativa organisationen, som kommer att följas av översyn av drifts- och underhållsorganisationerna. För att säkerställa koncernens övergripande strategier och affärsutvecklingsambitioner påbörjades under 1998 arbetet med balanserad verksamhetsstyrning inom Rottneroskoncernen (Balanced Scorecard). Målsättningen är att fokusera uppföljning och styrning på ett antal utvalda nyckeltal för att få den dagliga verksamheten att utvecklas mot långsiktiga mål. Detta ska ses som en kontinuerlig vidareutveckling av den nuvarande ekonomiska styrningen med syfte att bättre utnyttja tillgängliga resurser för att åstadkomma varaktig lönsamhetsförbättring för koncernen. Styrsystemet bidrar även till värdefullt engagemang hos personalen. Miljoner ton Sulfitmassa Dålig skalekonomi, ökade miljökrav samt konkurrens från den dominerande sulfatmassaproduktionen är de främsta orsakerna till den negativa utvecklingen för sulfitmassa. Nedläggning av Storas Port Hawkesbury 1998 kommer med stor sannolikhet att följas av nedläggning av Stracels sulfitmassafabrik våren En övergång till produktion av viskosmassa är en av möjligheterna till överlevnad för sulfitmassafabrikerna. En annan möjlighet för sulfitproducenterna är konvertering till sulfatmassaproduktion, vilket bland annat genomförs i Rosenthal, där 16. ton sulfitmassa år 2 ersätts med sulfatmassaproduktion. Även Utansjös produktion av sulfitmassa (7. ton/år) har naturligtvis kraftigt påverkats av dessa omständigheter. Konkurrensen hårdnade dessutom under året från de sulfitmassaproducenter som finns kvar. De genomförda eller pågående strukturförändringarna av sulfitmassamarknaden bör dock fullt genomförda ge de återstående tillverkarna bättre möjlighet att placera sina volymer hos de kunder som av kvalitetsskäl föredrar sulfitmassa. En fortsatt utveckling av Utansjös magnefitmassa av gran, som kvalitetsmässigt ligger nära långfibersulfaten, tillsammans med marknadsföring av den högblekta aspmagnefiten bör under 1999 resultera i ökade genomsnittspriser för levererad massa. Detta, tillsammans med de under 1998 vidtagna rationaliseringsåtgärderna vad gäller personal- och energikostnader, bör leda till betydligt förbättrad lönsamhet vid massafabriken i Utansjö Stigande priser på lövvedsmassa i Asien och USA kan vara begynnande tecken på en allmän prisuppgång för avsalumassa. Till skillnad från de senaste åren, då kortvariga prishöjningar blev helt beroende av produktionsbegränsningar, tycks prisuppgången den här gången grunda sig på ökad efterfrågan i främst Asien. Även papperskonsumtionen i USA är fortsatt stark. Detta öppnar för en kommande uppjustering av priserna också för nordisk blekt långfiber och övriga pappersmassakvaliteter, exempelvis CTMP. De globala producentlagren av blekt massa var vid ingången av januari 1999 de lägsta på fyra år (2,9 miljoner ton) men var fortfarande för höga för att motivera en prisuppgång för avsalumassa under första kvartalet. På kort sikt måste därför ökad konsumtion i vissa delar av världen kombineras med fortsatta produktionsbegränsningar. På något längre sikt är det viktigt att nedläggningar av produktionen genom-förs i enlighet med tidigare anvisningar och att nybyggnation ersätts med förvärv av befintliga anläggningar och omstrukturering av branschen. Medan marknaden och lönsamheten för sågade trävaror bedöms vara fortsatt svag finns det vissa tecken på förbättrad massamarknad. I skrivande stund är det osäkert hur snabbt massamarknaden kan återhämta sig beroende bland annat på fortsatt utveckling i Asien, som har blivit en avgörande faktor för massa- och pappersbranschen. Förhoppningsvis kommer ekonomin och papperskonsumtionen där att återhämta sig ytterligare under Världens producentlager av blekta marknadsmassor jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ett positivt resultat för koncernen för utsätter att genomsnittspriserna för avsalumassa under 1999 överstiger 1998 års priser. Detta bedöms som fullt möjligt trots att 1999 inleddes mycket svagt resultatmässigt. Förbättrad balans mellan tillgång och efterfrågan på massa under andra kvartalet följt av förbättrad pappersmarknad under andra halvåret 1999 bör möjliggöra detta. Den explosionsartade branden i det nybyggda justerverket i Rockhammar natten till den 19 februari 1999 bedöms ha ringa påverkan på bolagets ekonomi, då både egendomsskadan och produktionsbortfallet täcks fullt ut av försäkringen. Driften vid sågverket har återupptagits efter kortare produktionsstopp. Trävarorna justeras externt och levereras i normal omfattning till våra kunder. Slutligen vill jag tacka alla våra medarbetare för fina arbetsinsatser under 1998, som för många varit ett påfrestande år. Jag vill också tacka våra aktieägare för fortsatt förtroende för bolaget under den osedvanligt långvariga lågkonjunkturen för bolagets produkter. Jaroslav Havlicek Verkställande Direktör 3

6 Rottneros-aktien Aktien är sedan november 1987 noterad på Stockholms Fondbörs OTC-lista. En handelspost uppgår till 1. aktier. Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 14,7 MSEK fördelat på aktier om nominellt,5 kronor vardera. (Aktiekapitalets utveckling framgår av tabell nedan.) Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Kursutveckling och omsättning I förhållande till slutkursen 1997 sjönk Rottneros aktiekurs under 1998 med nästan 5% till 3,2 (6,15) kronor per aktie. Under samma period steg generalindex med 1% medan skogsindex sjönk med 16%. Högsta kursen, 7,7 kronor, noterades för aktien i april. Lägsta kursen under året var 2,85 kronor och noterades under oktober. Rottneros totala börsvärde uppgick vid årsskiftet 1998/99 till 67 MSEK (1.287). Under året omsattes aktier på Stockholms Fondbörs. Denna handel motsvarar en omsättningshastighet på 83% (96), vilket innebär att Rottnerosaktien fortsatt har hög likviditet. Under samma period uppgick den totala omsättningshastigheten på Stockholms Fondbörs till 76%. Det utländska ägandet minskade under året från 14,1% till 11,8%. Utdelningspolitik Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen över en konjunkturcykel skall uppgå till cirka 25% av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. Detta innebär att även de dåliga åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten, när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 1998 föreslår styrelsen en utdelning om 1 öre per aktie. Inklusive den föreslagna utdelningen har för perioden utdelats 28 % av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. Rottneros Afv Generalindex Afv Skogsindustri Omsatt antal aktier i 1-tal (inkl. efteranm.) Aktiekapitalets utveckling Förändring av Aktiekapital Antal År Åtgärder aktiekapital,tsek TSEK aktier Split 25: Nyemission Fondemission Nyemission Nyemission Nyemission Nyemission Nedsättning Nyemission Apportemission Nyemission Konvertering Aktiefördelning per Antal aktier Antal ägare Andel % , , , , , ,1 TOTALT , Källa: DN Ägarservice AB Ägarstruktur per Antal aktier Andel röster Aktieägare i tusental och kapital % Brukstorpet AB (Trebruk AB) ,5 Merrill Lynch fonder, USA ,4 Svenska Handelsbankens aktiefonder, Sverige ,2 DFA fonder, USA 1.569,7 Anders Essén-Möller, Sverige 1.517,7 Uni-Invest fonder, Danmark 1.5,7 Kempe stiftelser, Sverige 1.5,7 Unibank S A, Luxenburg 1.422,7 Banco Aktiefonder, Sverige 1.332,6 Erik Lönn o familj, Sverige 1.23,6 Övriga utländska ägare ,3 Svenska institutioner ,9 Övriga svenska aktiefonder 2,1 Övriga ,9 SUMMA , Källa: DN Ägarservice AB Aktiedata 1) Antal aktier (i tusental) Antal aktier efter full konvertering (i tusental) Resultat efter full skatt,kr,6,2,3 3,45,9 Resultat efter full skatt och konvertering, kr,6,2,3 3,45,7 Eget kapital,kr 5,85 5,45 5,85 6,65 2,3 Eget kapital efter konvertering, kr 5,85 5,45 5,85 6,65 2, Utdelning, kr,1 2),2,2,5,1 Utdelning/eget kapital,% 1,7 3,7 3,4 7,5 2,6 Börskurs vid periodens slut, kr 3,2 6,15 8,7 7, 9,35 Börskurs/eget kapital, ggr,5 1,1 1,5 1,1 4,1 P/E-tal, ggr 7, neg neg 2,7 17, Direktavkastning, % 3,1 3,3 2,3 7,1 1,1 1) Antal aktier och data per aktie har justerats för fondemissionselementet i företrädesemissionen ) Föreslagen utdelning. 4

7 Produkter Rottneroskoncernen har två produktområden; pappersmassa och sågade trävaror. Inom pappersmassa har koncernen ett av marknadens bredaste produktsortiment bestående av slipmassa, TMP/CTMP, sulfatmassa och magnefitmassa. Koncernen är en betydande producent av mekanisk massa, med 65 procent av avsalumarknaden för slipmassa. Produktionen av kemisk massa, där den globala konkurrensen är stor, är inriktad på nischkunder med specifika krav på högkvalitativ sulfit- och sulfatmassa. Vid sågverket i Rockhammar produceras högkvalitativa sågade trävaror till den europeiska bygg- och snickeriindustrin. Tryckeriets papperslager har produkter som tillverkats av Rottneroskoncernens pappersmassa. 5

8 PRODUKTER Sulfitmassa 12% CTMP/ TMPmassa 2% Koncernens produkter Slipmassa 22% Sågade trävaror 8% Virkesanskaffningsorganisation 2% Sulfatmassa 36% Respektive produkts andel av total omsättning Slipmassa Rottneros är världens största producent av slipmassa för avsalu. Slipmassan produceras vid bruken i Rottneros och Utansjö. Den sammanlagda kapaciteten är 16. ton per år. Massan framställs via en mekanisk process med barkade stockar av gran och asp som råvara. Asp ger en ljusare massa medan gran ger en något starkare massa. Rottneros erbjuder en mängd olika kvaliteter av slipmassa, beroende på kundens önskemål och användningsområden. Slipmassa består av fibrer av alla storle- kar; hela fibrer, fiberfragment samt finmaterial. Massan har hög bulk och den stora finmaterialandelen bidrar till hög opacitet (ogenomskinlighet). Dessa egenskaper ger papper som innehåller slipmassa en låg ytvikt och väldigt goda tryckbarhetsegenskaper, vilket ger papperstillverkaren stora fördelar. Ett papper med ytvikten 9 g/m 2 som innehåller 3 procent aspslipmassa kan jämföras med ett 11-gramspapper som tillverkats med konventionella kemiska massor. Slipmassan ger papperstillverkarna avsevärda ekonomiska fördelar. Dels är den 6

9 alternera användningen av flis från gran, tall respektive asp tillverkades totalt ton CTMP (13.5 ton) och levererades ton (14.5 ton). PRODUKTER Användningsområden för TMP/CTMP Tissue 19% Övrigt* * 8% Skriv- och tryckpapper * 43% Kartong 3% * Träfritt och trähaltigt, bestruket och obestruket ** Övrigt är bl a kuvertpapper, filterpapper, formgivna produkter och isoleringsmaterial. generellt billigare än kemiska massor, dels får ett papper med inblandning av slipmassa en lägre ytvikt vilket sänker materialkostnaden tillverkades totalt ton slipmassa (12.1 ton) och levererades ton (117.1 ton). Slipmassans användningsområden Skriv- och tryckpapper * 82% Kartong 14% Övrigt * * 4% * Träfritt och trähaltigt, bestruket och obestruket ** Övrigt är bl a kuvertpapper, formgjutna produkter, etikettpapper mm. Slipmassa framställs i korthet så här: Barkade stockar av gran och asp trycks mot en roterande vattenbegjuten slipsten.vid denna slipning mjukgörs vedfibern både mekaniskt och termiskt. Efter slipningen bearbetas det frilagda fibermaterialet, varefter massan silas och tvättas. Bortrensade fibrer raffineras om. Därefter avvattnas massan, bleks eventuellt med väteperoxid och torkas slutligen i flingtorkar samt pressas till balar. Slipmassans kvalitet bestäms huvudsaklingen av slipstenens kornstorlek och form, trycket mellan slipsten och ved samt stenens periferihastighet.vedens kvalitet och färskhet påverkar i stor utsträckning slipmassaprocessens slutliga resultat. TMP/CTMP Rottneros tillverkar TMP/CTMP vid bruken i Rockhammar och Rottneros, med en sammanlagd kapacitet på 135. ton per år. CTMP står för Chemi-Thermo Mechanical Pulp och framställs, som namnet antyder, via en mekanisk process där veden impregneras med kemikalier. Rottneroskoncernen är en av världens tio största producenter av CTMP för avsalu. TMP tillverkas på samma sätt som CTMP, med den skillnaden att inga kemikalier används vid förbehandlingen av veden. Den CTMP som tillverkas vid bruken i Rottneros och Rockhammar har ett brett användningsområde som framgår av diagrammet här intill. Den specifika kvaliteten avgörs i nära samråd med kunden beroende på vad massan ska användas till. CTMP innehåller en stor andel långa, starka och oskadade fibrer samt en låg andel grova fibrer. Detta ger en stark massa med hög bulk, det vill säga hög volym och låg densitet, vilket betyder hög absorptionsförmåga för slutprodukter som pappershanddukar, hushållspapper och andra tissueprodukter. Hög bulk ger också ekonomiska fördelar i papperstillverkningen eftersom tissue oftast säljs per volym. Den låga densiteten kombinerat med den höga styrkenivån är också särskilt lämplig för kartong. CTMP kan också med fördel användas som komplement vid finpapperstillverkning och på så sätt ersätta delar av den betydligt dyrare kemiska massan. Massans egenskaper kan anpassas och ändras efter behov genom att som råvara CTMP-massa framställs i korthet så här: 1. Flisen tvättas och förvärms till närmare 1 grader. 2. Den varma flisen pressas samman i en kompressionsskruv samtidigt som impregneringsvätska tillsätts. 3. Flisen mjukas upp ytterligare i ett andra förvärmningssteg. 4. Flisen matas därefter in i raffinören där fibrerna separeras. 5. Massan renas i ett sileri, där oseparerade fibrer och grövre fibermaterial sorteras ut och raffineras om. 6. Därefter avvattnas massan och bleks eventuellt med väteperoxid. 7. Den färdiga massan tvättas noggrant. 8. Slutligen torkas massan i flingtorkar och förpackas i balar för transport till kund. Sulfitmassa (magnefit) Rottneros tillverkar sulfitmassa vid bruket i Utansjö, som har en kapacitet av 7. ton per år. Denna massa marknadsförs som magnefitmassa, då man i Utansjö använder magnesium som bas vid framställningen. Denna kokmetod ger en högre styrka än andra sulfitkokmetoder. Dessutom är det mer skonsamt för miljön, eftersom tillverkning sker i annat phområde än för kalcium. Som råvara i magnefitmassan används flis från i huvudsak gran, vilket finns i rikliga mängder kring Utansjö Bruk. En viss mängd aspflis används också, vilket ger en massa med mycket hög ljushet. Flisen sönderdelas genom kokning under högt tryck tillsammans med kemikalier. Därefter silas och torkas massan. 7

10 PRODUKTER Sulfatmassans användningsområden Skriv- och tryckpapper * 71% Kartong 12% Övrigt* * 7% Tissue 1% * Träfritt och trähaltigt, bestruket och obestruket ** Övrigt är bl a isoleringspapper, filterpapper och skosulor Sulfitmassa kräver nästan dubbelt så mycket råvara som mekanisk massa, vilket gör den dyrare att framställa. Tillverkningsprocessen är dock skonsammare mot vedflisens fibrer, vilket ger ett starkt och tåligt papper. Rottneros magnefitmassa har också en mycket hög renhet, något som allt fler papperstillverkare idag kräver. Detta har möjliggjorts genom en rad investeringar i tillverkningsprocessen de senaste åren tillverkades totalt 61.3 ton magnefitmassa (59.2 ton) och levererades 57.4 ton (58.8 ton). Magnefitmassans användningsområden Tissue 61% Skriv- och tryckpapper * 24% Kartong 13% Övrigt * * 2% * Träfritt och trähaltigt, bestruket och obestruket ** Övrigt är bl a isoleringspapper, filterpapper och skosulor Sulfatmassa Sulfatmassa är den vanligast förekommande massatypen vid papperstillverkning. Den har bättre styrka än sulfitmassan men liknande egenskaper i övrigt. Liksom sulfitmassan förbrukar sulfatmassan dubbelt så mycket ved som mekanisk massa vilket gör den dyrare att framställa. Däremot kan energi återvinnas i tillverkningsprocessen i betydligt högre grad än vid tillverkning av mekanisk massa. Sulfatmassa tillverkas i tre olika kvaliteter vid Vallviks Bruk, ECF (Elemental Chlorine Free), TCF (Totally Chlorine Free) samt UKP (Unbleached Kraft Pulp). TCF-massan bleks helt utan klor, medan ECF använder det för miljön skonsammare klordioxid i stället för klorgas vid blekningen. Vallvik har en total tillverkningskapacitet på drygt 19. ton sulfatmassa per år. Sulfatmassan framställs på liknande sätt som sulfitmassan, men med annan kokmetod och andra kemikalier och kemikalieåtervinning. Den oblekta sulfatmassan UKP används i huvudsak till bland annat kraftpapper, säckpapper, kartong, liner och även till specialprodukter såsom filter och isola- tionsmaterial i transformatorer och elledningar tillverkade Rottneros totalt ton sulfatmassa (181.7 ton) och levererades 15. ton (174.1 ton). De låga produktions- och leveransvolymerna förklaras helt av ett sodapannehaveri i Vallvik som beskrivs mera utförligt på sidorna 19 och 28. Sågade trävaror Sågverket i Rockhammar är med en årlig tillverkningskapacitet på 9. kubikmeter sågade trävaror en medelstor producent på den svenska marknaden. Rottneros verkar på marknaden för högkvalitetsvirke, vilket utgör cirka hälften av Sveriges samlade produktion av trävaror. Trävarorna används främst till ytteroch innerpaneler, takstolar och konstruktionsvirke samt för tillverkning av dörrar, fönster och listverk producerades totalt 82.9 kbm sågade trävaror (81.2 kbm) och levererades 87. kbm (75.7 kbm). 8

11 Marknad Rottneroskoncernen verkar på den globala marknaden för avsalumassa och för sågade trävaror. Avsalumassa utgör en femtedel av all pappersmassa som produceras. Det är de massavolymer som inte går direkt från massatillverkningen till integrerad papperstillverkning. Massamarknaden är en av de mest cykliska marknader som finns. Det finns de som hävdar att massa- och pappersindustrin inte bara följer utan till och med styr konjunkturcyklerna. Även marknaden för sågade trävaror är mycket konjunkturkänslig. 9

12 MARKNAD Massamarknaden Under 1998 omsattes totalt 35 miljoner ton avsalumassa runt om i världen, vilket är en femtedel av all massa som produceras. På avsalumarknaden omsätts huvudsakligen fyra processtyper av pappersmassa, de kemiska sulfit- och sulfatmassorna samt de mekaniska slip- och CTMP-massorna. Rottneros är den enda massatillverkare i världen som producerar samtliga dessa massakvaliteter för avsalu. Massamarknaden är global och konkurrensen hård. Massatillverkarnas lönsamhet är en direkt funktion av världsmarknadspriset, råvarupriser, växelkurser och kapacitetsutnyttjande. Efterfråge- och utbudssituationen på världsmarknaden skiftar i konjunktursvängar på mellan fem och tio år, varför det ställs stora krav på finansiell uthållighet hos marknadens aktörer. Marknadsanalys Centrala begrepp i bedömningen av massamarknaden är dels priset för den blekta sulfatmassan, dels nivån på de sammanlagda producentlagren av blekt kemisk pappersmassa i Nordamerika och Skandinavien (Norscan). Blekt sulfatmassa står för drygt 9 procent av all massa som omsätts. Världsmarknadspriset för blekt långfibersulfat från Nordamerika och Skandinavien (NBSK) är vägledande även för priset på andra massakvaliteter. På massabörsen Pulpex i London bedrivs sedan 1997 terminshandel med NBSK-massa som underliggande vara. Det noterade priset på denna massabörs bör avvika nedåt från det listade världsmarknadspriset på grund av massaproducenternas rabatter. Enligt många bedömare är handeln på Pulpex ännu för liten för att det noterade priset ska vara normgivande. Norscanlagrets storlek ger ett tydligt mått på om det råder balans eller obalans mellan tillgång och efterfrågan på pappersmassa. När marknaden är i balans bör normalnivån ligga runt 1,5 miljoner ton. Överstiger lagret denna nivå ökar i allmänhet pressen nedåt på världsmarknadspriset, medan prisförbättringar förutsätter att lagret understiger normalnivån. Ända sedan högkonjunkturens topp 1995, då priset för NBSK var uppe i närmare 1 dollar per ton, har branschen lidit av allt sämre kapacitetsutnyttjande och pressade priser. Efterfrågan på massa från i synnerhet finpappersbruken har successivt avtagit, vilket lett till ökande lager och hårdnande konkurrens. Världsmarknaden för avsalumassa ton Sulfat 313 TMP/CTMP 26% Magnefit 12% En pådrivande faktor har varit den på nytt så blomstrande investeringsviljan, där massabruken på den fragmenterade massamarknaden alltför snabbt fattar beslut om utbyggnad av kapacitet när efterfrågan är god. När denna kapacitetsutbyggnad sätts i produktion börjar marknaden ofta mättas och är på väg att vända, vilket får till följd att konjunkturnedgången förstärks och påskyndas i och med det tilltagande överutbudet. Detta tvingar sedan massa producenterna till produktionsbegränsningar, vilket leder till dålig lönsamhet och att konjunkturnedgångens effekter förstärks ytterligare. tusen ton Rottneros leveranser av avsalumassa 1998 ton 9 Utveckling NBSK-pris och Norscan Sulfat 33% Norscanlager 92 Sulfit 14 TMP/CTMP 2 Slipmassa 3 Slipmassa 29% En rad faktorer bidrar dock till att detta beteende nu håller på att förändras: Ovan beskrivna investeringsbeteende leder till en kraftig volatilitet på massamarknaden med stora svängningar, vilket fått investerare på de finansiella marknaderna att betrakta massamarknaden med allt större skepsis. Det ligger således i massaföretagens intresse att försöka dämpa svängningarna för att bibehålla god likviditet och tillgång till kapital. Aktieägarnytta blir allt viktigare för företag, i synnerhet vid beslut om större investeringar. Detta har lett till ett mer dämpat och långsiktigt förhållningssätt även hos massaföretagen. Den låga inflationen i väst har lett till en större försiktighet vid stora investeringar. Det blir allt vanligare med stora sammanslagningar av massa- och papperstillverkare runt om i världen, vilket kan ge en bättre överblick och ökad stabilitet på marknaden. Miljökraven skärps alltmer i USA, vilket gjort att allt fler massaföretag överväger stängning av de fabriker som inte lever upp till de nya miljökraven. Marknadsutveckling under året Under 1998 har massamarknaden genomgått en konjunkturcykel i miniatyr. Året inleddes med höga lagernivåer på över 1,9 miljoner ton NBSK och fallande massapriser från en nivå på 58 till 5 dollar per ton i mars. Tack vare kraftiga produktionsinskränkningar i Norscan-området minskade lagernivån successivt till under 1,5 miljoner ton i april/maj. Detta fick till NBSK pris USD/ton

13 MARKNAD Avvattningspress vid Rottneros Bruk. följd att priset per ton NBSK återigen steg till 575 dollar i juni. Under sommaren började finpappersindustrin påverkas av finanskriserna i Asien och Sydamerika, vilket ledde till minskad efterfrågan och stigande massalager. I slutet av augusti var Norscan uppe i tusen ton och priset för NBSK började återigen sjunka för att i Viktiga händelser på massamarknaden. Året har präglats av fortsatt volatilitet, prispress och stora lager, vilket föranlett en del produktionsstopp och dålig lönsamhet hos massatillverkare. Förvärrat läge i Asien med lägre efterfrågan som följd, även utanför Asien. Asienkrisen har spritt sig till andra marknader som t ex Sydamerika. Ökad konkurrens från asiatiska massabruk med låga rörliga kostnader. Dollarkursen har varit fortsatt stark, vilket gynnat icke-amerikanska massaproducenter. Flera större sammanslagningar leder till minskad fragmentering och minskad volatilitet. Flera beslut om avstängningar och nedläggningar av massafabriker minskar utbudet av kemisk massa med drygt två miljoner ton på årsbasis. oktober ligga på 46 dollar per ton. Mot slutet av året sjönk Norscanlagret något och slutade på tusen ton i december. Priset för NBSK har legat stilla på 46 dollar under hela det fjärde kvartalet Kapacitetsutnyttjandet har för kemisk massa i Norscan-området legat på 88 procent under året, vilket är något sämre än under 1997 då det var 9 procent. För CTMP var kapacitetsutnyttjandet 88 procent i genomsnitt, vilket är en markant förbättring från 1997 års 77 procent (7 procent 1996). Det är första gången på mycket länge som kapacitetsutnyttjandet för CTMP legat i nivå med den kemiska massan. Marknaden för CTMP har stadigt förbättrats sedan kapaciteten började byggas ut vid högkonjunkturen

14 MARKNAD Asien-krisen Den finansiella krisen i Asien har fortsatt och förvärrats under 1998, mer än många hade väntat sig. Effekten för Rottneros var under 1997 marginell, men under 1998 har krisen påverkat efterfrågan på massa så negativt att det fått kännbara effekter på orderingången. Efterfrågan från de asiatiska papperstillverkarna har minskat kraftigt, men krisen har även påverkat den globala efterfrågan negativt, i synnerhet från finpapperstillverkarna vars produktion minskat under året. Samtidigt som krisen i Asien dämpar efterfrågan, har produktionskapaciteten hittills ökat och därmed även utbudet från de asiatiska massatillverkarna. Deprecieringar med en kraftigt sjunkande valuta som följd, i kombination med låga kostnader för arbetskraft ger de asiatiska massatillverkarna mycket låga rörliga kostnader. Detta tillsammans med höga räntekostnader gör att de saknar de incitament till produktionsbegränsningar som massaproducenter i väst har under perioder med avtagande konjunktur. Den försämrade asiatiska ekonomin har dock lett till en del skrinlagda planer på 1 ton nya produktionsanläggningar, bland annat i Indonesien. Detta borde åtminstone tillfälligt dämpa utbudsökningen. Det är också osäkert när nyinvesteringarna tar fart igen, med tanke på de politiska oroligheterna och instabiliteten i området. Några ljusglimtar kan dock skönjas på vissa håll. Både Thailand och Sydkorea bedöms kunna visa nolltillväxt under 1999, Prisutveckling och lagernivåer 1998 Norscan NBSK CTMP Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec USD till skillnad från den recession de lidit av den senaste tiden. Konkurrensen Rottneros tillverkar flera olika kundanpassade massakvaliteter. Företaget konkurrerar både på marknaden för mekanisk och kemisk massa. Marknaden för kemisk 12

15 tusen ton Utbud Efterfrågan Rondchatel (Schweiz) 4 Zubialde (Spanien) 5 Vafos (Norge) 6 Rottneros 7 Övriga 655 Utbud och efterfrågan av kemisk avsalumassa Balans (relation mellan efterfrågan och utbud) Total produktionskapacitet av avsalumassa Slipmassa 1 ton Sulfitmassa 1 ton Rottneros 16 Paskow (Tjeckien) 2 Modo (Sverige) 17 Georgia Pacific (USA) 16 Attisholz (Schweiz) % Övriga 58 West Fraser (Kanada) 32 CTMP 1 ton Rottneros 135 Tembec (Kanada) 19 Sulfatmassa 1 ton Fibreco (Kanada) 22 Millar Western (Kanada) 565 Rottneros 19 Södra (Sverige) 12 Stora Enso (Finland) 9 Weyerhauser (Kanada) 785 Avenor (Kanada) 645 Övriga 27 Fletcher Challenge (Kanada) 57 massa är betydligt större och har fler producenter än marknaden för mekanisk massa, där Rottneros hör till de tio största producenterna. På marknaden för slipmassa är Rottneros den allra största producenten, med cirka 5 procent av avsalumarknaden. Framgångarna är beroende av goda och långsiktiga relationer med kunderna, som ställer höga krav på massan de använder i sin papperstillverkning och som till stor del involveras i produktutvecklingen. Likväl är Rottneros långt ifrån ensamma på marknaden. Mer än hälften av världens massatillverkare återfinns i Nordamerika och norra Europa, medan producenter på tillväxtmarknader som Asien och Sydamerika står för en allt större del av det globala utbudet. Dessa producenter har ett helt annat kostnadsläge vilket också gör dem mindre känsliga för konjunktursvängningar. Vid årets början fanns på massamarknaden en alltför stor produktionskapacitet av kemisk massa. Ett antal fabriksnedläggningar har under året minskat detta överutbud, men marknaden präglas fortfarande av en samlad överkapacitet. Det krävs nu en ökad efterfrågan för att återigen få marknaden i balans. Bland de stora produktionsminskningarna under året kan nämnas Storas nedläggning av sin sulfitfabrik i Nova Scotia i februari samt de stora amerikanska sulfatproducenterna Stone, Georgia Pacific och Bowater som var och en stängt en av sina sulfatfabriker tills vidare. Dessutom kom i november beslut om nedläggning av UPM- Kymmenes sulfitfabrik Stracell. Den minskade konkurrensen på sulfitmarknaden är märkbar. Förutsättningarna har nu ökat för stigande sulfitpriser, vilket ligger i linje med Rottneros satsning på nischkunder med speciella krav på massakvaliteten. Den magnefitmassa som tillverkas i Utansjö har särskilt kundanpassade egenskaper, vars avsättningsmöjligheter nu ökar ytterligare när flera sulfitfabriker läggs ner. På marknaden för mekanisk massa ser det något annorlunda ut. Kapacitetsutnyttjandet för CTMP-massa har successivt blivit bättre de senaste åren, en utveckling som fortsatt under Under året har relativt få marknadsrelaterade produktionsbegränsningar gjorts på marknaden för mekanisk massa. Efterfrågan Rottneros exporterar närmare 8 procent av sin produktion till pappersbruk i hela världen, där de västeuropeiska pappersbruken hör till den största kundgruppen. Den minskande fragmenteringen i branschen i och med de stora sammanslagningarna bland pappersbruken leder förutom till ökad stabilitet också till förändrade avsättningsmöjligheter. Grupperingarna bland kunderna minskar antalet avsättningsmöjligheter vilket ökar betydelsen av goda och nära kundrelationer, något som Rottneros alltid värderat högt. Stora konstellationer ökar samtidigt storleken på kontrakten vilket ger ökad långsiktighet i orderingången. Sodapannehaveriet i Vallvik under hösten, som innebar ett totalt produktionsstopp under fyra månader, satte relationerna med våra sulfatkunder på prov. Den massa som då fanns i lager gick direkt till högprioriterade nischkunder, medan köpare av standardsulfat fick hänvisas till spotmarknaden. Dessa kunder har dock signa- MARKNAD 13

16 MARKNAD lerat sitt stöd och att de återupptar sina reguljära kontrakt med Rottneros nu när produktionen åter kommit igång i Vallvik. Omsättningens geografiska fördelning 1998 Övriga Norden 5% Frankrike 5% Italien 12% Övriga Europa 19% Japan 4% Övriga världen 6% Sverige 28% Omsättningens geografiska fördelning på marknaden (Se not 1 sid 35). Tyskland 21% Sågade trävaror Rottneros är med sin produktion vid sågverket i Rockhammar en medelstor svensk producent av högkvalitativa trävaror. Den svenska marknaden är fragmenterad med ett stort antal producenter, som står för ett sammanlagt utbud om cirka 15 miljoner m 3 sågade trävaror per år. Kunderna finns huvudsakligen i Norden, Västeuropa och Nordafrika. Av koncernens produktion av sågade trävaror går cirka hälften på export. Den för branschen ovanligt stora andelen inhemsk försäljning beror till stor del på närheten till stora befolkningscentra i Mälardalen och Stockholmsområdet. Huvudmarknader för exporten är Tyskland, Frankrike och Spanien. Kunder är i huvudsak brädgårdar, hyvlerier och snickerier. Marknaden för 1998 har varit avvaktande. Hög produktion har gett ett kraftigt överutbud från både Sverige och Finland, vilket hållit tillbaka prishöjningar, medan efterfrågan i stort sett legat stilla. Den höga produktionen har även lett till hård konkurrens om råvara, vilket medfört att sågverket i Rockhammar tvingats importera en del sågtimmer från i första hand Ryssland. Konkurrensen har även lett till stigande råvarupriser. Även marknaden för sågade trävaror har liksom massamarknaden påverkats av de finansiella kriserna i Asien. Den minskade efterfrågan i främst Japan har också lett till en hårdare konkurrens på de traditionella marknaderna i Europa, som under året fått ta hand om allt större volymer som inte har gått till Japan. Priset för granträvaror har kunnat höjas successivt under året, totalt med cirka 1-15 procent, från bottennivån i början av Prisutvecklingen för furuträvaror har däremot varit den omvända, med en nedgång på cirka 3-5 procent totalt under året. Prisnedgången för furu började mot slutet av året och har fortsatt ner ytterligare cirka 5-8 procent under början av

17 Koncernens enheter Rottneros producerar pappersmassa vid fyra svenska massabruk; Rottneros, Rockhammar, Utansjö och Vallvik. Sågverket i Rockhammar producerar högkvalitativt sågvirke och Baltic SIA i Lettland bedriver råvaruanskaffning från skogarna i Baltikum och Ryssland. Den nya sodapannan i Vallvik. 15

18 Rottneros Bruk KONCERNENS ENHETER Daniel Bäcklin är VD för Rottneros Rockhammar AB, där bruken Rottneros och Rockhammar ingår. Vid Rottneros Bruk i hjärtat av de värmländska skogarna tillverkas pappersmassa med två olika mekaniska processtyper; slipmassa och TMP/CTMP. Den årliga tillverkningskapaciteten är totalt 15. ton. Bruket drivs med fem skift, vilket ger 328 produktionsdygn per år. Avtal med de fackliga organisationerna finns dock för full åretrunt drift om marknaden så kräver. Rottneros Bruk ingår, tillsammans med massafabriken i Rockhammar, i Rottneros Rockhammar AB som är ett helägt dotterbolag i Rottneroskoncernen. Produktionen i Rottneros låg under 1998 på i genomsnitt 82 procent (75) av den totala kapaciteten för slipmassa och 77 procent (74) för CTMP. Produktionen har gått enligt plan hela året, bortsett från några korta marknadsrelaterade stopp före sommaren. Orderbeläggningen var förhållandevis god under hösten. tusen ton Rottneros Bruk, produktion och leveranser av massa Produktion Leveranser Rottneros Bruk Slipmassa TMP/CTMP Totalt ton Produktionskapacitet Produktion Leveranser Kap. utnyttjande % Medelantal anställda (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 35 driftsdygn per år). Antalet anställda har varit i stort sett oförändrat under En genomgripande ombyggnad av träbränslepannan genomfördes under hösten, till en investeringsutgift av cirka tio miljoner kronor. Investeringen syftar till att ge stabilare produktion, genom att pannans förbränning förbättras och effektiviseras. Det leder också till att behovet av oljeeldning i flingtorken minskar, vilket också ger miljö- och kostnadsmässiga fördelar. Miljöanläggningen har förbättrats under året, i syfte att minska utsläppen av syreförbrukande substanser. Ett flertal processtekniska förbättringar har genomförts i TMP/CTMP-linjen. Bland annat har flistvätten moderniserats för att ge bättre och renare flis i produktionen, vilket minskar slitaget på utrustningen och ökar dess livslängd. Minskat slitage på malskivorna leder dessutom till bättre massakvalitet. År 2-säkring av IT-systemen har fortsatt enligt plan under året. I april fick de båda bruken i Rottneros och Rockhammar gemensam ledning, vilket kommer att ge en rad synergieffekter på ledningsnivå. Driftsorganisationerna hålls även i fortsättningen separata, även om vissa samordningsfördelar kan nås inom projekt- och teknik. De två bruken ingår i samma dotterbolag sedan tidigare. 16

19 Rockhammars Bruk Vid massafabriken i Rockhammar i Bergslagen produceras CTMP var Rockhammars Bruk först i världen med att producera pappersmassa enligt denna teknik. Fabriken har idag en tillverkningskapacitet på 6. ton massa per år. Produktionen sker med sex skiftlag i full åretrunt drift, med 35 driftsdygn. I anslutning till massabruket ligger sågverket Rockhammar Timber, som utgör en viktig del i den industriella infrastrukturen i Rockhammar. Tack vare god orderbeläggning har produktionen i Rockhammar aldrig varit så hög som under Under fyra månaders ostörd drift producerades 5. ton massa per månad. Den 16 december passerades det gamla produktionsrekordet på ton. Den totala kapaciteten har kunnat höjas till 6. ton, främst genom att underhållet integrerats i skiftlagen, vilket gett en effektivare produktions- och underhållsorganisation. Kapaciteten ligger nu i nivå med koncessionsvillkoren. Kapacitetsutnyttjandet har legat på i genomsnitt 91 procent (87) under året. Antalet anställda har varit i stort sett oförändrat under Förutom två planerade produktionsstopp medförde ytterligare två oplanerade produktionsstopp ett produktionsbortfall på mellan 1.5 och 2. ton. Problem med inkörning av nyinstallerad datorstyrd manövreringssystem (PLC-styrning) i flingtorken orsakade stopp i produktionen. Ett andra oplanerat produktionsstopp orsakades av ett haveri i en tvättpress. Bortfallet tusen ton Rockhammars Bruk, produktion och leveranser av massa Rockhammars Bruk Produktion Leveranser orsakade dock inga leveransstörningar. De av myndigheterna godkända utsläppsnivåerna har klarats med god marginal under Även de allt hårdare kriterierna för Svanen-märkning har kunnat uppfyllas. Den under 1997 ombyggda ångcentralen har under året slagit väl ut i form av stabilare produktion och lägre energikostnader. Certifiering enligt ISO 91 slutfördes under våren, vilket innebär att båda produktionsenheterna inom Rottneros Rockhammar AB nu är certifierade. År 2-säkring av IT-systemen har fortsatt enligt plan under året. Förbättringar och utveckling av processen pågår. Under 1999 planeras ett nytt fjärde tvättsteg för massan, vilket kommer att ge en bättre massakvalitet. CTMP ton Produktionskapcitet 6 55 Produktion Leveranser Kap. utnyttjande % Medelantal anställda (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 35 driftsdygn). KONCERNENS ENHETER 17

20 Utansjö Bruk KONCERNENS ENHETER Sven Görgård är VD för Utansjö Bruk Vid massafabriken i Utansjö norr om Härnösand produceras slipmassa och sulfitmassa enligt magnefitmetoden, med en årlig produktionskapacitet på totalt 155. ton. Bruket ingår i Rottneros-koncernen sedan Ett omfattande rationaliseringsprogram inleddes under året i syfte att förbättra lönsamheten. En handlingsplan har tagits fram med åtgärder som kommer att ge kostnadsbesparingar på cirka 2 miljoner 1999 och 3 miljoner per år därefter. Åtgärderna omfattar bland annat en personalminskning med 3 personer, varav 11 har erbjudits avtalspension. Andra moment i handlingsplanen är effektiviseringar på energisidan (se nedan) samt inom underhåll, kemikalier och råvaror. Organisationsstrukturen har ändrats från fyra till två blockchefer och underhållskompetens har tillförts skiftlagen. Jourverksamheten för drift och underhåll har upphört. Förändringsarbetet har varit framgångsrikt, vilket inte minst visat sig i en ökad produktion av både magnefit- och slipmassan. Viktiga underhållsinsatser genomfördes under sommaruppehållet för att öka tillgängligheten och därmed produktionen. En rad riktade underhållsinsatser har Utansjö Bruk Slipmassa Magnefitmassa Totalt ton Produktionskapacitet Produktion Leveranser Kap. utnyttjande % Medelantal anställda (Samtliga kapacitetssiffror gäller vid åretrunt drift, 35 driftsdygn). tusen ton Utansjö Bruk, produktion och leveranser av massa genomförts till en kostnad av cirka 15 miljoner kronor, utöver löpande budget. Insatserna har förbättrat tillgängligheten i produktionen med minskade störningar och Produktion Leveranser avbrott som följd. Syftet har varit att kunna utnyttja kapaciteten fullt ut. Detta har också gjorts, särskilt i slutet av året då produktionsrekord sattes för magnefitmassan. Orderingången har varit bra för slipmassa, mindre bra för magnefitmassa. Ett projekt har under året bedrivits tillsammans med Vattenfall i syfte att nå effektivare och mer miljöanpassad energiförsörjning. Vattenfall står för finansieringen på cirka 19 miljoner kronor och Utansjö Bruk leasar utrustningen. Se vidare under Miljöredovisningen för mer detaljerad beskrivning av projektet års investeringar i kvalitetshöjande åtgärder har lett till nöjda kunder och stärkta kundrelationer. År 2-säkring av IT-systemen har fortsatt enligt plan under året. Certifieringsrevision av kvalitetsarbetet enligt ISO 91 har slutförts under 1998 och certifikat erhölls i februari Det förändringsprojekt som inleddes under 1997 har fortsatt och intensifierats under året. Syftet är att göra personalen delaktig i större utsträckning med större engagemang och förståelse för förändringsprocesser. Arbetet har slagit väl ut vilket starkt bidragit till att nedskärningarna under året kunde genomföras på ett konstruktivt och för alla parter lyckosamt sätt. Personalen har haft god förståelse för de förändringar som varit nödvändiga, och en god stämning och sammanhållning har kunnat upprätthållas under hela året. Arbetet kommer att fortsätta under 1999 med diskussionsgrupper och seminarier där ämnen som arbetsmiljö, produkter, framtid och dylikt tas upp och behandlas gemensamt. Under hösten har informations- och dialogträffar hållits med chefer och arbetsledare, vilket fortsätter under 1999 för all personal inom Utansjö Bruk. 18