Kallelse Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Tid: torsdag 31 januari 2019 kl. 16:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordningen Informationsärenden 4 Information om utbildningsförvaltningens organisation, sekretess mm 5 Taxor och avgifter /292 Marit Foss Fredriksson, verksamhetschef Beslutsärenden 6 Verksamhetsplan 2019 för utbildningsnämnden 2018/494 Leif Gardtman, förvaltningschef, Jörgen Karlsson, ekonomichef, Henrik Boqvist, ekonom 7 Rapport från kontaktpolitiker 8 Information 9 Anmälan av inkomna skrivelser 10 Redovisning av delegeringsbeslut Kamilla Nilsson (M) Ordförande 1

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/292 Skolverkets beslut om nya avgiftsnivåer för förskola och fritidshem 2019 Dnr UN 2018/292 Sammanfattning Skolverket ger statsbidrag till kommuner som kompensation för att de har maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Vid utbildningsnämndens sammanträde togs följande beslut: Utbildningsnämnden föreslår att Lilla Edets kommuns avgifter för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg från och med avgiftsåret 2019, sätts enligt Skolverkets årliga beräkning av inkomsttaket. Taxor barnomsorg Förskola och pedagogisk omsorg Första barnet Andra barnet Tredje barnet 3 % av inkomst 2 % av inkomst 1 % av inkomst Allmän förskola Första barnet Andra barnet Tredje barnet 1,88 % av inkomst vid vistelse över 15 tim/v 1,25 % av inkomst vid vistelse över 15 tim/v 0,63 % av inkomst vid vistelse över 15 tim/v Fritidshem/pedagogisk omsorg Första barnet 2 % av inkomst Andra barnet Tredje barnet 1 % av inkomst 1 % av inkomst 2

3 Beslutsunderlag Skrivelse om beslut om maxtaxa och kvalitetssäkrande daterad Skolverket diariefördes i Lilla Edets kommun med diarienummer 2018 UN 2018/473. Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den 30 december varje år. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen De nya högsta avgifterna gäller för perioden 1 januari 2019 till den 31 december Hur beräkningen görs framgår av 3 och 5 i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Förskola* Avgiftstak Dock högst. Barn 1 3% kr Barn 2 2% 950 kr Barn 3 1% 475 kr Fritidshem* Avgiftstak Dock högst. Barn 1 2% 950 kr Barn 2 1% 475 kr Barn 3 1% 475 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är förnärvarande kr. *Med förskola eller fritidshem jämställs i denna förordning pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 skollagen (2010:800) under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Förordning (2011:678). Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ej aktuellt Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Marit Foss Fredriksson Verksamhetschef marit.fossfredriksson@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Ekonomichef 3 sid 2/2

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/494 Verksamhetsplan 2019 Dnr UN 2018/494 Sammanfattning Utbildningsnämndens ska fatta beslut om verksamhetsplan Utgångspunkten för nämndens verksamhetsplan är kommunfullmäktiges Mål- och Resursplan Ärendet Beslutsunderlag Utkast till Verksamhetsplan 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Verksamhetsplanen innehåller Utbildningsnämndens budget, som sätter de ekonomiska ramarna för nämndens verksamheter Förslag till beslut Verksamhetsplan 2019 för utbildningsnämnden godkänns. Leif Gardtman Förvaltningschef Beslut expedieras till Kommunfullmäktige Beslut delges Beslutet skickas för kännedom till 4

5 Verksamhetsplan 2019 Utbildningsnämnden Framtagen av Leif Gardtman Datum: Antagen :

6 2 (9) Innehåll Utbildningsnämndens uppdrag och verksamhet...3 Nulägesbeskrivning...3 Inriktningsmål från kommunfullmäktige...5 Utbildningsnämndens mål...5 Utbildningsnämndens uppdrag från Kommunfullmäktige...7 Utbildningsnämndens fokusområden under Ekonomi...8 6

7 Utbildningsnämndens uppdrag och verksamhet Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna samt kommunens förskole- och fritidshemsverksamhet. I nämndens uppgifter ingår: 3 (9) förskola, familjedaghem förskoleklass fritidshem grundskola särskola gymnasieskola Nulägesbeskrivning Förskola I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. De kommunala förskolorna består av två till fem avdelningar. Totalt är ca 625 barn inskrivna i kommunal förskola i Lilla Edets kommun (egen mätning per ). Förskoleverksamhet är en dynamisk verksamhet där barnantal och bemanning förändras löpande under läsåret. Därför är det aningens vanskligt att hantera statistik och utifrån statistiken dra slutsatser. SCB samlar in och sammanställer statistik per 15 oktober varje år. Bildningsförvaltningen väljer därför att använda 15 oktober som mätdatum även för den årliga uppföljningen. Senaste officiella statistiken för förskola är hämtad den 15 oktober Antalet barn i de kommunala förskolorna har ökat de senaste åren. Antalet barn per avdelning vid senaste mätningen var 17,9 vilket är högre än rikssnittet under 2017, som var 15,3. Antal barn per årsarbetare var 5,5 vilket är marginellt högre än rikssnittet 2017 som var 5,1. Det finns i nuläget inga familjedaghem i kommunal verksamhet. Redovisning av regiongemensam enkät (GR) i förskola för 2018 För tredje året i rad gjordes en regionsgemensam enkät i förskola. Undersökningen omfattar samtliga medlemskommuner i GR. Undersökningen vänder sig till vårdnadshavare som har sitt barn i förskola. Undersökningen genomfördes under perioden 1 oktober till 4 november Svarsfrekvens är 316 vårdnadshavare av 494 vilket motsvarar 64%, vilket är en ökning från 2017 då svarsfrekvensen var 48,2%. I undersökningen kan man se att 71% av de som svarar på enkäten är kvinnor, 16% är män, 1% uppger annat kön och 12% har fler än en svarat och har därför inte uppgett kön. Resultatet visar att inom de områden där vårdnadshavare är mest nöjda handlar att personalen tar väl hand om barnen, förskolan är rolig, trygg och lärorik och att barnen möter personal som de känner. De områden där vårdnadshavare är minst nöjda handlar om att föräldrar får möjlighet att vara med och påverka arbetet i förskolan, personalen ger föräldrar tydlig information och barnen har möjlighet att ingå i mindre och större grupper. Man kan i undersökningen också läsa ut att vårdnadshavare som har flickor i förskolan är mer nöjda än de som har pojkar. 7

8 Skola Lilla Edets kommun har fyra skolor där förskoleklass, grundskola och fritidshemsverksamhet bedrivs. Fuxernaskolan är delad i två skolenheter; Fuxernaskolan F-6 samt Fuxernaskolan 7-9. Totalt går ca 150 elever i förskoleklass och ca 1190 elever i grundskolan. Av dessa går ca 520 elever i fritidshemsverksamhet. Utöver de elever som går i kommunens egna skolor går ca 310 elever i skolor med annan huvudman, dvs. fristående skola eller annan kommun. Kunskapsresultat 2018, Lilla Edets kommuns kommunala skolor: Andel elever behöriga till yrkesprogram på gymnasiet: 80,6 % (Riket: 84,4 %) Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen efter årskurs 9 var 67 % (Riket: 75,6 %) Genomsnittligt meritvärde åk 9: 197,8 p (Riket: 228,7 p) Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen efter årskurs 6 var 82,4 % (Riket: 77,1 %) Elevernas upplevelse av sin skola i Lilla Edets kommun kommunala skolor: Årligen genomförs en undersökning om vad eleverna i årskurs 2, 5 och 9 tycker om sin skolgång. Delar i denna undersökning adresserar elevernas upplevelser av trygghet, studiero och undervisning. Årskurs 2 92 % av eleverna känner sig trygga i skolan. 69 % uppger att det är lugn och ro i klassrummet. 96 % uppger att det är roligt att lära sig nya saker i skolan. I årskurs 2 trivs 91 % av eleverna på fritidshemmen. Årskurs 5 85 % av eleverna känner sig trygga i skolan. 87 % av eleverna tycker att skolarbetet är intressant och 79 % att skolarbetet är roligt. 65 % uppger att de har studiero på lektionerna. Årskurs 9 67 % av eleverna känner sig trygga i skolan. 49 % tycker att skolarbetet är intressant och 26 % tycker att skolarbetet är roligt. 45 % uppger att det är studiero på lektionerna. 4 (9) Grundsärskola och träningsskola Lilla Edets kommun har en grundsärskola där även träningsskola bedrivs. Det går ca 20 elever i grundsärskolan. Elevernas kunskapsresultat är väldigt individuella och elevgruppen har en stor variation. Undersökningar på gruppnivå vad gäller elevernas upplevelse av sin skolgång är också svåra att göra. Vid utvecklingssamtal samlar personalen upp vårdnadshavares och elevers upplevelse av skolgången. I uppföljningar som rektor och huvudman gör så framkommer bilden att eleverna upplever grundsärskolan som trygg och att eleverna trivs. Gymnasieskola Lilla Edets kommun är inte huvudman för någon gymnasieskola. Samtliga ungdomar som läser på gymnasiet studerar antingen på friskolor eller hos andra kommunala huvudmän. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år 2018 var 65,3 % (Riket: 71,5 %) 8

9 Inriktningsmål från kommunfullmäktige Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. En av kommunens största utmaningar är de höga ohälsotalen både hos unga och vuxna. För att vända de siffrorna behöver vi jobba gemensamt, förebyggande och långsiktigt. En viktig faktor för att minska ohälsan är att förbättra våra skolresultat. Barn och unga ska känna att vuxenvärlden ser dem, lyssnar på dem och bryr sig om dem. En trygg och bra skola är grunden, men vi behöver även se barnens viktiga fritid. 5 (9) Lilla Edet har fler och växande förtag Ett bra företagsklimat är avgörande för kommunens utveckling. Förutom att jobb i sig är viktigt är fler och växande företag avgörande för att öka skatteintäkterna och därmed även möjligheterna att förbättra vår välfärd. Kommunen behöver göra allt vi kan för att underlätta och förenkla för företagarna. Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling Att få vara med och påverka sitt närsamhälle och att få information om vad som är på gång är viktigt för att nå visionens värdeord: växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Vi ska ta vara på medborgarkraften och vara en kommun där medborgarna får komma till tals och där vi lyssnar på varandra, där dialog och tillit står i fokus. Lilla Edet är en ledande miljökommun Miljön är vår tids ödesfråga. Varje del av samhället måste ta sin del av ansvaret och driva på för en grön framtid. Samtidigt innefattar miljöutmaningarna också stora möjligheter. Lilla Edet har tidigare varit en kommun i framkant inom miljöarbetet och med gemensamt arbetet ska vi bli det igen. Utbildningsnämndens mål Skollagen säger att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Utbildningsnämndens mål är att kunskapsresultaten ska förbättras och att Barn och elever ska uppleva trygghet i förskola och skola Barn och elever ska uppleva studiero i förskola och skola Barn och elever ska uppleva undervisningen som stimulerande 9

10 6 (9) Indikatorer Utbildningsnämnden kommer att följa upp utvecklingen med hjälp av följande indikatorer: Indikatorer 2018 Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever förskolan som rolig, trygg och lärorik för barnen, 64% Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att personalen tar väl hand om deras barn, 65% Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen har möjlighet att ingå i större och mindre grupper, 40% Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket 50% Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik 43% Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap 35% Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket 5,7 * Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap 4,9* 4,5* Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 3, Ingen uppgift Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 6, 82,4 % Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 7, 50,5 % Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 8, 41,4 % Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 9, 67,0 % Andelen elever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, 80,6 % Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, 197,8 p Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 2, 92 % Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 5, 85 % Andel elever som känner sig trygga i skolan i årskurs 9, 67 % Andel elever som upplever att det är lugn och ro i klassrummet årskurs 2, 69 % Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 5, 65 % Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 9, 45 % Andel elever som upplever att det är roligt och intressant att lära sig nya saker årskurs 2, 96 % Andel elever som tycker att skolarbetet är intressant årskurs 5, 87 % Andel elever som tycker att skolarbetet är intressant årskurs 9, 49 % Andel elever som trivs i fritidshemmet årskurs 2 91 % 10

11 7 (9) *Resultatet visar ett genomsnittsvärde genom självskattning och bedömningen har gjorts på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. Utbildningsnämndens uppdrag från Kommunfullmäktige Genomföra en förstudie för en ny högstadieskola i kommunen som ersätter Fuxernas högstadium. Fuxernaskolans högstadiums lärmiljö och arbetsmiljö är undermålig. En förstudie om var en ny högstadieskola ska placeras och hur den ska utformas och finansieras behöver genomföras. Förstudien ska innefatta en bred medborgardialog kring utformning och placering. Utbildningsnämnden ansvarar för förstudien. Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden samverkar kring Lilla Edet fritid. Lilla Edet fritid är ett arbete som startades under 2018 för ökad trygghet och studiero. Genom att jobba med och för ungdomarna både under skoltid och fritid skapas trygghet och sammanhang. För att arbetet ska vara lyckosamt kräver det samarbete över gränserna och delaktighet från skolan, individ- och familjeomsorgen samt föreningslivet. Kultur och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden ansvarar gemensamt för arbetet. Utbildningsnämndens fokusområden under 2019 Utbildningsnämnden ska vid årets sammanträden följande områden extra fokus: Fritidshem Förskola Grundskola Lärmiljöer och digitalisering Delaktighet Rörelse, kost och miljö Grundsärskola 11

12 8 (9) Ekonomi Verksamhet Utfall 2017 Budget 2018 Budget 2019 Intäkter Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Barnomsorg 1-5 år Intäkter Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Skola F Intäkter Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Gymnasieutbildning Intäkter Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Övergripande kostnader Totalt

13 9 (9) Under 2018 skedde en ramtilldelning med 10 mkr för att täcka befintlig verksamhet. Inför 2019 har budgeten förstärkts med tkr för att täcka volymökningar inom barnomsorg, grundskola och gymnasiet. Antal barn i barnomsorgen har ökat de senast åren och beräknas även göra så under Barnomsorgen i budgeten är beräknad utifrån befolkningsprognosen med en inskrivningsgrad på 87 %. I tabellen nedan ser vi antalet barn 2018 samt de prognostiserade barnen Egen verksamhet Köpt verksamhet Totalt Förstärkningen på Utbildningsnämndens sida har framförallt skett på grundskolan där en del beror på utökning av lokaler. Resterande del har förstärkts genom utökad personalbudget. Elevtalen i tabellen nedan gäller elever som har Lilla Edet som hemkommun. Antalet elever i kommunens egen verksamhet är högre, då drygt 40 elever som går i kommunens skolor har andra kommuner som hemkommuner Egen verksamhet Köpt verksamhet Totalt Gymnasiets ram ligger kvar på samma nivå som Investeringar Investeringsanslaget för 2019 uppgår till 2,5 mkr. Investeringarna är uppdelade i fyra kategorier, Nätverk IT, Arbetsmiljöåtgärder, Volymförändringar och reinvesteringar samt utvecklingsinsatser. Investeringsobjekt Budget 2019 Nätverk IT Volymförändringar och reinvesteringar Utvecklingsinsatser Arbetsmiljö Summa

14 Mål- och Resursplan 2019 samt flerårsplan för Sida 1 14

15 Dnr KS 2018/220 INLEDNING...3 Bakgrund... 3 Nuläge... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING...4 Styrmodell... 4 Vision Strategiska områden... 5 Inriktningsmål och prioriterade mål... 6 FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV...6 Mål för god ekonomisk hushållning... 7 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för...8 Politisk viljeinriktning... 8 Inriktningsmål... 9 Uppdrag EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet Budgetförutsättningar Skattesats, taxor och avgifter Skatteintäkter och statsbidrag Resultatbudget, Balansbudget och Finansbudget för Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år Investerings- och exploateringsverksamheten Sida 2 15

16 INLEDNING Bakgrund Detta dokument är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för Lilla Edets kommun och syftar till att styra utvecklingen i kommunen och dess bolag. Målgruppen för dokumentet är främst kommunens nämnder och bolag, vilket innebär att företrädarna för dessa härigenom får instruktioner för årets verksamhet. För att säkerställa att en god ekonomisk hushållning uppnås ska, enligt kommunallagen, mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål anges. För att kommunen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att alla nämnder, styrelser, förvaltningar och medarbetare strävar mot samma mål. Den styrmodell som Lilla Edets kommun implementerat innebär att kommunfullmäktige styr nämnder och styrelser via mål. Dessa mål ska konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner och på detta sätt går det en röd tråd genom hela organisationen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Samtliga nämnder skall lyfta sina blickar över den egna verksamheten och se behoven för kommunens brukare ur ett fågelperspektiv. Syftet med detta är att inom givna ekonomiska resurser få ut så mycket service och kvalitet som möjligt till de vi är till för. Med detta begrepp menar vi då de som bor, verkar eller vistas i kommunen. Nuläge Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Lilla Edet är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. Drygt personer pendlar ut från kommunen och cirka pendlar in. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Sedan 2012 har kommunen ökat i invånarantal. Under 2013 hade Lilla Edets kommun den fjärde största befolkningstillväxten i landet, procentuellt sett. Vid utgången av år 2013 fanns det invånare. Invånarantalet har fortsatt att öka och vid halvårsskiftet 2018 har kommunen invånare. Invånarantalet förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter via skatte- och utjämningssystem, likväl som att antalet arbetade timmar och lönenivåerna i riket gör det. Lilla Edet är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, vilket är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige, med Kungsbacka i söder, Lilla Edet i norr, Tjörn i väster och Alingsås i öster. Samverkan sker även mellan några kommuner i närområdet, de så kallade SOLTAK- kommunerna. Genom dessa samverkansformer kan många frågor hanteras på ett effektivare sätt än vad en kommun i Lilla Edets storlek själv kan klara. Dessutom är det ett bra forum för samverkan över gränserna, där vi kan lära mycket av varandra. Under 2017 bildades ett Räddningstjänstförbund mellan Tjörns-, Stenungssunds och Lilla Edets kommuner Sida 3 16

17 Standarden på det kommunala vägnätet är undermåligt och i stort behov av ny beläggning. Tekniska nämnden följer den fastställda beläggningsplanen vilket kommer att förbättra statusen på vägnätet på sikt. Dessutom utökas volymen gator och grönområden, bland annat genom att exploateringsområden färdigställs vilket innebär ökade krav på skötsel av dessa ytor. Lilla Edets kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge med svaga resultat under ett antal år. Bokslutet för 2017 visade dock på ett positivt resultat motsvarande 27,7 miljoner kronor. Uppföljningen efter andra tertialet 2018 visar på en positiv helårsprognos på 9,5 miljoner kronor vilket är 6,2 miljoner bättre än budget. Nämndernas samlade resultat har de senaste åren varit negativa. För 2018 prognostiseras ett underskott i den skattefinansierade nämndverksamheten på 12 mkr vilket uppvägs av överskott för skatte- och bidragsintäkter samt lägre räntekostnader på grund av det rådande ränteläget. Samtidigt har kommunen stora investeringsbehov. Det är viktigt att vi har en stark ekonomi för att klara de investeringar kommunen behöver genomföra, Dels avser detta återinvesteringar i uttjänt utrustning, inte minst inom VA-verksamheten, men även nyinvestering i till exempel nya exploateringsområden, skolor, IT-utrustning samt gator och vägar. Självfinansieringsgraden har varit låg de senaste åren, om man bortser från 2017 då självfinansieringsgraden låg på 116 procent, vilket innebär att kommunen måste låna upp kapital för att kunna utföra dessa åtgärder. Räntenivåerna på upplånat kapital bedöms ligga på en förhållandevis stabil nivå ännu en tid. Lilla Edets kommun har en skattesats som är relativt hög i riket, 217:e högsta av 289 möjliga (Gotland borträknat då den skattesatsen även omfattar landsting), men även i Västra Götalandsregionen, 41:a högsta av 49 möjliga. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING Styrmodell Den styrmodell som gäller i Lilla Edets kommun kan beskrivas med följande bild: Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål Nämndens egna mål Verksamhetsplan MoR- plan KF/KS Nämnd Förvaltning Detaljbudget Uppföljning och analys Verksamhet Enhet Arbetsplan De vi är till för Sida 4 17

18 Kommunfullmäktige fastställer kommunens: - Vision, som är en kortfattad beskrivning över önskvärt framtida tillstånd. Under 2006 fastställdes visionen för år Strategiska områden, som övergripande beskriver hur visionen skall uppnås. - Inriktningsmål, som på en övergripande nivå fastställer vad som är viktigast att uppnå under den närmaste mandatperioden. - Prioriterade mål, som anger vad som är viktigast att uppnå under det kommande året för att på sikt kunna nå inriktningsmålen och den fastställda visionen. - Mål- och Resursplan, är det övergripande politiska dokumentet. Det utgör kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna och innehåller således ovan beskrivna delar samt fördelning av ekonomiska resurser. Nämnderna fastställer: - Verksamhetsplan, vilket är en övergripande beskrivning hur nämnden tänker arbeta för att uppnå de av kommunfullmäktiges prioriterade mål som berör verksamheten samt en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna mellan nämndens verksamheter. - Nämndspecifika mål, vilka företrädesvis ingår i verksamhetsplanen. Förvaltningschefen fastställer: - Detaljbudget, vilket innebär en nedbrytning av de av nämnden beslutade ekonomiska resurserna. Enheten/respektive ansvarsområde fastställer: - Arbetsplaner, vilka innehåller en beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas under året för verkställande av aktuella uppdrag samt uppfyllande av mål, konkretiserade till den specifika enheten. Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet Strategiska områden För att komma till de framtida tillstånd som beskrivs i Visionen har kommunfullmäktige identifierat sex strategiska områden som bildar hävstänger för att nå visionen. De strategiska områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, anges nedan. Medborgarkraft får vi genom att: uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: Sida 5 18

19 skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö goda boenden får vi genom: ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik och Trafikverket Rätt kommunal service får vi genom att: erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning & reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Inriktningsmål och prioriterade mål För att kommunfullmäktige på ett tydligt sätt skall ange viljeinriktningen för den verksamhet som skall bedrivas inom organisationen används en form av målstyrning. En god ekonomisk hushållning av kommunens resurser uppnås bland annat då dessa mål är ledstjärnan i det dagliga arbetet. Målen utgår från visionen och de strategiska områdena. Flera av de fastställda inriktnings- & prioriterade målen har den karaktär att flertalet nämnder kan arbeta inom sitt verksamhetsområde för att uppnå dem. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under året. Varje nämnd/styrelse (även bolagsstyrelser där kommunen äger mer än 50 %) skall kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV En stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet samt för att nå de mål som anges i Mål- och Resursplanen. Finansiella mål finns också för att de framtida generationerna inte ska belastas med kostnader som förbrukas av dagens generation. För att få en utveckling i rätt riktning fastställs ekonomiska/finansiella mål i form av inriktningsmål och prioriterade mål. För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl.a. minska riskerna för en allt för ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl.a. investeringar, krävs ett ekonomiskt överskott. Verksamhetens nettokostnad, i resultaträkningen, omfattar summan av Sida 6 19

20 samtliga intäkter och kostnader som genereras i verksamheten. Däri ingår alltså inte intäkter och ersättningar i det kommunala utjämningssystemet samt finansiella poster. Kommunens redovisade resultat omfattar kommunens samtliga intäkter och kostnader. Mål för god ekonomisk hushållning Att ha kontroll över sin ekonomi är av yttersta vikt och därför krävs det goda kunskaper om vad vi gör och hur vi gör det. För att säkerställa denna kunskap behöver vi fördjupa arbetet och kommunstyrelsen får ansvar för att genomföra och följa upp de prioriterade målen för god ekonomisk hushållning. Inriktningsmål Prioriterat mål Mätning Redovisat resultat är lägst 2 % av verksamhetens nettokostnad Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet är uppfyllt. Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Stärka soliditeten När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet är uppfyllt. Soliditet mäts vid varje delårs- och årsbokslut. En absolut förutsättning är att de fördelade resurserna och de ekonomiska direktiven följs av hela organisationen. Därför är nedanstående direktiv oavvisliga krav på nämnder och förvaltningar: Nämnden tilldelas ett kommunbidrag (budgetram) av kommunfullmäktige för verksamheten. Investeringsanslag fastställs av kommunfullmäktige för varje enskilt projekt. Nämndens uppgift under året är att inom kommunbidragets ram bedriva verksamhet enligt beslutade mål, strategier och verksamhetsplan. Kommunbidraget inkluderar även kapitalkostnader. Ansvarig nämnd äger rätt att fritt omdisponera resurser inom tilldelad budgetram. Anslagsbindningsnivån blir därmed respektive nämnd. Hänsyn ska tas till de mål och uppdrag som angivits av kommunfullmäktige för området. Tilldelat anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten ryms inom tilldelad ram. Nämnden är skyldig att se till att inga beslut fattas som kräver ekonomiska resurser utan att finansieringen är klarlagd. Tilläggsanslag under löpande budgetår ges i princip endast då en nämnd eller styrelse får nya verksamhetsuppgifter Sida 7 20

21 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för Vi vill att Lilla Edet skall vara det naturliga valet att slå sig ner på när någon söker sig ett bra och prisvärt boende med god tillgång till barnomsorg och skola. Kommunen har ett gott läge i Göteborgsregionen. Trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med tågstopp i Lödöse, innebär en möjlighet till snabba och miljömässiga resor både norrut mot Trollhättan, men kanske framför allt söderut mot Göteborg, som är den stora tillväxtmotorn i regionen. Oavsett var människor arbetar eller söker sina aktiviteter så kan de säga att det är nära hem. Med utbyggd infrastruktur och insatser för nybyggnation ges möjligheter till en fortsatt befolkningsökning. Lilla Edets kommun har stora utmaningar de kommande åren för att få en balans mellan ekonomiska resurser och verksamhet. För att förbättra soliditeten krävs det att verksamheterna har en god budgetföljsamhet så att de finansiella målen uppnås. Det kommer att både krävas satsningar för att bemöta det demografiska trycket samt effektiviseringar inom befintlig verksamhet. Överordnat är att få en ekonomi i balans och att öka förutsättningarna för att få en förbättrad social struktur i kommunen. Detta ska bland annat ske genom att fortsätta ett prioriterat arbete inom skolområdet för att höja utbildningsnivån i Lilla Edets kommun. Politisk viljeinriktning Framtiden är ljus. Lilla Edets kommun är en kommun med fantastiska möjligheter. Vi har en geografiskt attraktiv placering med närhet till Göteborg men även till flera mindre städer. Vi har vår vackra älv och fantastiska naturområden vilket gör kommunen attraktiv att leva och bo i. Som en relativt liten kommun har vi fördelen med korta beslutsvägar och möjligheten till samordning och samarbete. Vi har också stora utmaningar. Vi har allt för låga resultat i våra skolor, vi har ett allt för högt ohälsotal bland våra invånare. Det finns ett missnöje och misstroende i kommunen som behöver vändas. Kommunen har en svag och sårbar ekonomi som behöver stärkas. Vi behöver ta oss an våra stora utmaningar samtidigt som vi tar tillvara våra fantastiska möjligheter. Vi behöver fatta beslut som är långsiktigt hållbara och satsa mer av våra resurser på det förebyggande och främjande arbetet. Vi vill att Lilla Edets kommun ska vara en kommun där medborgarna får komma till tals, där vi lyssnar på varandra. Där dialog och tillit står i fokus. Där civilsamhället och näringslivet är starkt. Vi uppskattar alla de initiativ och det arbete som görs i ideella föreningar, i småföretag, i familjen och av enskilda. Vi vill ta bättre vara på de initiativ som tas och det arbete som görs för att förbättra vår kommun. Tillsammans är vi starka och tillsammans kan vi göra skillnad. Kommunen behöver vara en attraktiv arbetsgivare. För oss är medarbetarinflytande viktigt. Det finns så fantastiskt mycket kompetens i kommunorganisationen och idéerna om hur vi effektiviserar och förbättrar kommunens service finns många gånger ute i basverksamheterna. Medarbetarna behöver känna att de får komma till tals och att deras idéer tas på allvar. Då blir vi en attraktiv arbetsgivare Sida 8 21

22 I det kommunala arbetet vill vi att jämställdhet, jämlikhet, miljöarbete och serviceanda ska prägla organisationen och arbetet. Det är viktigt att alla som jobbar i kommunen har en förståelse för att kommunen är en serviceorganisation till våra medborgare. Inriktningsmål De mål som vi presenterar nedan är av samhällsutvecklande och långsiktig karaktär. Nämnderna förväntas bryta ner målen och sätter därutöver själva mål som rör deras ansvarsområden. - Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barn och ungas hälsa. En av kommunens största utmaningar är att vi har en höga ohälsotal bland både unga och vuxna. För att vända de siffrorna behöver vi jobba gemensamt, förebyggande och långsiktigt. En viktig faktor för att minska ohälsan är att förbättra våra skolresultat. Barn och unga ska känna att vuxenvärlden ser dem, lyssnar på dem och bryr sig om dem. En trygg och bra skola är grunden, men vi behöver även se barnens viktiga fritid. - Lilla Edet har fler och växande företag. Ett bra företagsklimat är avgörande för kommunens utveckling. Förutom att jobb i sig är viktigt är fler och växande företag avgörande för att öka skatteintäkterna och därmed även möjligheterna att förbättra vår välfärd. Kommunen behöver göra allt vi kan för att underlätta och förenkla för företagarna. - Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling. Att få vara med och påverka sitt närsamhälle och att få information om vad som är på gång är viktigt för att nå visionens värdeord växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Vi ska ta vara på medborgarkraften och vara en kommun där medborgarna får komma till tals och där vi lyssnar på varandra, där dialog och tillit står i fokus. - Lilla Edet är en ledande miljökommun. Miljön är vårt tids ödesfråga. Varje del av samhället måste ta sin del av ansvaret och driva på för en grön framtid. Samtidigt innefattar miljöutmaningarna också stora möjligheter. Lilla Edet har tidigare varit en kommun i framkant inom miljöarbetet och med gemensamt arbete ska vi bli det igen Sida 9 22

23 Uppdrag - Kommunen ska vara digitaliserad Digitalisering är en av nycklarna för att hitta nya effektivare arbetssätt inom välfärden. Det är en verksamhetsutveckling som behöver prioriteras så att vi kan dra nytta av de möjligheter som finns inom digitaliseringen. För att kommunen ska vara digitaliserad 2022 behöver en plan framarbetas och arbetet med verksamhetsutveckling påbörjas under Det kommer krävas investeringar initialt som kommer att följas upp med effektiviseringskrav på sikt. Kommunstyrelsen ansvarar för projektet. - Skapa en samlad städ- och anläggningsavdelning där kommunens städ-, fastighets och anläggningsskötare samlas. Genom att samla kommunens verksamheter inom liknande områden under en avdelning finns möjligheter till effektivare resursanvändning. Tekniska nämnden ansvarar för uppdraget. - Genomföra förstudie för en ny högstadieskola i kommunen som ersätter Fuxernas högstadium. Fuxarnaskolans högstadiums lärmiljö och arbetsmiljö är undermålig. En förstudie om var en ny högstadieskola ska placeras och hur den ska utformas och finansieras behöver genomföras. Förstudien ska innefatta en bred medborgardialog kring utformning och placering. Utbildningsnämnden ansvarar för förstudien. - I 2020 års Mål- och resursplan ska flerårsplanen vara genomarbetad med flerårig drifts-, investerings- och exploateringsbudget som är förankrad i nämnder och förvaltningar. Kommunens ekonomi är svag och sårbar. Vi står dessutom inför stora investeringar de närmaste åren. Vi är i behov av satsningar och utveckling och behöver samtidigt stärka ekonomin. Mycket av de stora utmaningar vi står inför kommer vi behöva lösa genom effektiviseringar. Därför är det av högsta vikt att verksamheten är välplanerad och långsiktig. Sena och snabba lösningar är oftast långt mycket mer kostsamma än välplanerad verksamhetsutveckling. Detta kräver att nämnder och styrelser långsiktigt planerar sin verksamhet utifrån tillgängliga prognoser. Kommunstyrelsen ansvarar men alla nämnder måste bidra. - Ta fram en modell för resurstilldelning till Omsorgsnämnden från skatteutjämningssystemet när nya LSS-beslut fattas. När nya LSS-beslut fattas bör de skatteintäkter kommunen erhåller tillfalla Omsorgsnämnden. En modell för hur det kan fungera behöver arbetas fram. Kommunstyrelsen ansvarar Sida 10 23

24 - Kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden samverkar kring Lilla Edet fritid. Lilla Edet fritid är ett arbete som startades under 2018 för ökad trygghet och studiero. Genom att jobba med och för ungdomarna både under skoltid och fritid skapas trygghet och sammanhang. För att arbetet ska vara lyckosamt kräver det samarbete över gränserna och delaktighet från skolan, individ- och familjeomsorgen samt föreningslivet. Kulturoch fritidsnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden ansvarar gemensamt för arbetet. - Ta fram en ny styrmodell för kommunen En välfungerande styrmodell är grunden för att samspelet mellan den politiska viljan och förvaltningsorganisationen ska fungera bra. Sedan den styrmodell vi nu använder implementerades har mycket förändrats både i vår egen organisation och i omvärlden. En välförankrad och genomarbetad styrmodell med utgångspunkt i tydliga roller, effektiv ledning och styrning samt verksamhetsutveckling ska vara fokus när en ny styrmodell arbetas fram. Kommunstyrelsen ansvarar. - Ta fram en ny gemensam vision för kommunen. Den vision som antogs 2006 löper till 2020 och det är hög tid att initiera ett visionsarbete för en ny eller uppdaterad vision. En gemensam vision är viktigt för att samla resurserna och styra kommunens utveckling mot ett gemensamt mål. Målbilden är en brett förankrad vision. Kommunstyrelsen ansvarar Sida 11 24

25 EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet I bokslutet för 2017 redovisade Lilla Edets kommun ett överskott motsvarande 27,7 mkr, vilket är 3,7 procent av kommunens nettokostnader. Kommunen har de senaste två åren ( ) uppvisat positiva resultat om totalt 13,1 mkr. I resultatet finns både intäkter och kostnader av engångskaraktär, med 2017 års balanskravsresultat är såväl underskottet från 2015 om 7,9 mkr samt 2016 års underskott om 15,8 mkr återställt. Soliditeten enligt balansräkningen har sjunkit under de senaste åren, ser vi tillbaka de senaste tio åren så har soliditeten minskat från 40 procent till dagens 19,4 procent. Jämfört med föregående år har Soliditeten ökat med 4,2 procentenheter, vilket är en positiv vändning på de senaste årens försämring av soliditeten. Om skulden räknas med som finns i ansvarsförbindelsen, d.v.s. den del av pensionsförpliktelsen som redovisas utanför balansräkningen, så är soliditeten -21 procent vilket också är en förbättring jämfört med föregående år. För att förbättra soliditeten krävs det att resultaten i kommunen förbättrats och/eller genom amortering av skulder. Budgetförutsättningar Lilla Edets kommun har fortsatt ett stort behov av att styra sin verksamhet så att verksamhetens mål och skattemedlen står i samklang med varandra. Med befolkningsprognoser, skatteberäkningar och verksamheternas mål som grund skall kommunstyrelsen i sitt förslag till budgetramar för 2019 ta ställning till utvecklingsområden och budgetanpassningar i kommunens verksamhet. Budgetförutsättningarna är följande: Beslutade inriktningsmål för god ekonomisk hushållning dvs. att Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi, redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. För åren ska redovisat resultat vara lägst 2 % av verksamhetens nettokostnad. Soliditeten ska öka varje år för att på sikt nå en positiv soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Skattesatsen är oförändrad 2019 på 22:37 kr per skattekrona Effektivisering på samtliga nämnders ram på 0,5 % % 2019 Uppräkning av löner enligt SKL:s prognos (3,2 %) Ingen kompensation ges för prisindex (beräknas enligt SKL ligga på 2,3%) Antalet invånare beräknas till för 2019 och samt år 2021 Internräntan motsvarar SKL:s förväntningar av låneränteläget för kommunsverige. Lönekostnader För 2019 kommer kostnaderna för löneökningarna att beräknas samt avsättas centralt. De kommer sedan att fördelas ut efter avslutade löneförhandlingar, dock med ett tak på 3,2% i löneökningar för varje nämnd. Vad som avses är resultatet av de förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer som avser löneökningarna för befintlig personal Sida 12 25

26 För att uppnå kommunfullmäktiges mål och för att bemöta de demografiska förändringar som sker i Lilla Edet innehåller budgeten både satsningar och effektiviseringar. Utöver en generell effektivisering för samtliga nämnder motsvarande 0,5 procent samt kompensation för ökade kapitaltjänstkostnader föreslås följande förändringar i ramarna för Ramen för revisionen förstärks med 0,150 mkr 2019 Kommunstyrelsen ram minskar med 0,1 mkr För tekniska nämnden minskas ramen med 1,0 mkr Miljö- och byggnämndens ram minskas med 0,5 mkr Omsorgsnämndens ram förstärks med 1,7 mkr Utbildningsnämndens ram förstärks med 6,710 mkr * Kultur och fritidsnämndens ram förstärks med 2,0 mkr* *Den tidigare miljonen som avsåg satsningar på studiero i skolan flyttas till Kultur och fritidsnämnden. Skattesats, taxor och avgifter Skattesatsen lämnas oförändrad på 22,37 procent. Taxorna redovisas i särskilt dokument och fastställs i samband med kommunfullmäktiges möten i november och december. Skatteintäkter och statsbidrag I beräkningen av skatter och statsbidrag för åren har övergripande antaganden varit utgångspunkten: Befolkningsprognosen för budgetåren baseras på egna antaganden om befolkningstillväxt Utdebiteringen är 22:37 för hela planperioden. Skatteunderlagsprognosen bygger på Sveriges kommuner och landstings bedömningar i cirkulär 18:37 daterad Skatteprognos (tkr) Skatteintäkter Statsbidrag och generella utjämningen Antal invånare Kommunens befolkningsprognos uppskattar antalet invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret Sida 13 26

27 Resultatbudget, Balansbudget och Finansbudget för Nedan följer resultatbudget och balansbudget samt finansieringsbudget för budgetåret 2019 och planperioden 2020 och Nedanstående tabeller redovisas i tusen kronor (tkr). Resultatbudget Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamheternas nettokostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag och utjämning extra statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Resultat i % av verksamhetens nettokostnader 0,42 % 1,0 % 2,1 % 1,1 % Balansbudget Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Långfristiga skulder & avsättning för pension Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Soliditet 19,4 % 22,1 % 24,8 % Sida 14 27

28 Finansieringsbudget Budget Plan Plan Tillförda medel Årets resultat Avskrivningar som belastar resultatet Minskning anläggningstillgångar Minskning av omsättningstillgångar Ökning långfristiga skulder Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av omsättningstillgångar Minskning långfristiga skulder 0 0 Summa använda medel FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2019 En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år Kommunfullmäktige beslutar om nedanstående kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive nämnd/styrelse har till sitt förfogande under året. Nedanstående tabell visar den förändring som respektive nämnd erhåller 2019 gentemot budget Totalt sker det satsningar på 7,9 mkr exklusive generell uppräkning för löneökningar som uppgår till 20,8 mkr. I den ökningen ingår kompensation för kapitaltjänstkostnader motsvarande 2,9 mkr Budget 2018 Budget 2019 Förändring Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Skattekollektiv Miljö- och byggnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Utbildningsnämnden Kultur och Fritidsnämnden Summa Nämnder Det kommunbidrag som nämnd och styrelse tilldelats är det utrymme som den har att förhålla sig till. Kommer det ett läge där valet mellan nämndens måluppfyllelse och ekonomiskt utrymme ställs mot varandra, så är det ekonomiska utrymmet överordnat. Samtliga nämnder Sida 15 28

29 förutsätts att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta kan då leda till att nämnden måste besluta om förändrade målsättningar. Nedanstående tabell visar de effektiviseringar/minskade kostnader som respektive nämnd ska genomföra under 2019, samt vad varje nämnd erhåller i indexuppräkningar, kapitalkostnader samt satsningar. Driftbudget Budget 2019 Budget 2018 Index Ej komp. för index Effektiv 0,5 % Kapitalkostnad Resursfördelning BUDGET 2019 Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Skattekollektiv Miljö- och byggnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Utbildningsnämnden Kultur och Fritidsnämnden Löneökningar Summa Nämnder Finansnetto Budgeterat resultat Resultat i % av verksamhetens nettokostnader 1,01% Investerings- och exploateringsverksamheten Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar. Inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier och reinvesteringar. Digitaliseringen kommer kräva investeringar initialt. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2019 fastställs till 2,4 %. För 2019 fastställs investeringsutrymmet till tkr, varav tkr inom skattefinansierad verksamhet och tkr inom avgiftsfinansierad verksamhet. Exploateringsutgifterna fastställs till maximalt tkr. Förslaget till investeringsbudget är inte specificerad per projekt utan anslaget kommer att fördelas ut vid senare tillfälle Sida 16 29