Kallelse Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Tid: onsdag 29 maj 2019 kl. 16:00 Plats: Östra Roten, kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordningen Informationsärenden 4 Information om grundsärskola och kostenhet Marie Hagman, rektor och Anethe Johansson, kostchef 5 Information om systematiskt arbetsmiljöarbete 2019/138 Marit Foss Fredriksson, verksamhetschef förskola 6 Skolinspektionens Skolenkät /209 Anders Nordgren, verksamhetschef skola 7 Beslutsuppföljning utbildningsnämnden /68 Ingela Flodin, nämndsamordnare Beslutsärenden 8 Tertialrapport för utbildningsnämnden 2019/229 Henrik Boqvist, ekonom och Leif Gardtman, förvaltningschef 9 Uppföljningsrapport 3 - Systematiskt kvalitetsarbete 2018/ Revidering av utbildningsnämndens delegeringsordning 2018/435 Marit Foss Fredriksson och Anders Nordgren 2018/12 Marit Foss Fredriksson 1

2 11 Svar på motion om förbud mot att servera ritualslaktat kött i Lilla Edets kommuns verksamheter 2019/123 Leif Gardtman 12 Rapport från kontaktpolitiker 13 Information Befolkningsprognos Tillsyn av fristående verksamheter Säker skolväg 14 Anmälan av inkomna skrivelser 15 Redovisning av delegeringsbeslut Kamilla Nilsson (M) Ordförande 2

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2019/138 Information om resultatet av den fysiska arbetsmiljön inom förskolor, fritidshem och skolor i Lilla Edets kommun Dnr UN 2019/138 Sammanfattning Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och skall se till att det finns ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) som leder till en bra arbetsmiljö för alla medarbetare. Enligt gällande rutiner i SAM har skyddsronder genomförts under höstterminen i kommunens förskolor, fritidshem och skolor. Utbildningsnämnden har begärt redovisning av utfallet. Beslutsunderlag Sammanfattning av den fysiska arbetsmiljön daterat april 2019 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Ej aktuellt Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen Marit Foss Fredriksson Verksamhetschef marit.fossfredriksson@lillaedet.se

4 April 2019 Sammanfattning av gemensamma områden inom fysisk arbetsmiljö läsåret 2018/2019 Förskola Riskområden Rutiner kring elsäkerhet Ventilation Rutiner kring buller Hjälpmedel som fattas, ex rullpallar, ramper osv Kunskaper kring ergonomi ex. lyftteknik All personal inom förskola riskerar att komma i kontakt med droppsmitta Förslag på åtgärder Kontakt med EdetHus för att få information om elsäkerhetsrutiner och informera och utbilda personalen kring gällande rutiner. Kontakt med EdetHus om rutinerna kring ventilationsmätningar och delge rutinerna och resultat till respektive rektor. Synliggöra OVK protokoll i lokalerna. Rektor för förskola upprättar handlingsplan och utbildar personalen i hur man kan sänka bullernivån. Eventuellt genomföra bullermätning. Rektor för förskola sätter av medel i sin driftsbudget för inköp av nödvändiga hjälpmedel. Huvudman riktar medel till arbetsmiljöåtgärder inom ramen för investeringsbudgeten. Rektor upprätta utbildningsplan för utbildning i lyftteknik. Huvudman kontaktar personalavdelningen för råd i hur man skulle kunna genomföra en sådan utbildning för att se om det finns möjlighet till samverkan i frågan med ex socialförvaltningen. Kommunen erbjuder gratis influensavaccin till all personal. Rektor i förskolan ser till att personalen ges möjlighet att genom HYFS få utbildning kring hygienarbetet på förskolan, riktlinjer vid sjukdom och hur de tillsammans med föräldrar och barn kan verka för att alla som vistas i förskolan ska vara så friska som möjligt. Skola och fritidshem Riskområden Idrottshallarnas utrustning, miljö och säkerhet Temperaturreglering i flertalet lokaler. Förslag på åtgärder Besiktning och åtgärder. Samarbete mellan Kultur- och fritidsnämnden och Utbildningsnämnden. Framtagande av gränsdragningslistor mellan AB EdetHus och kommunen. Hitta rutiner att arbeta med frågan. Vaktmästeri och lokalvård Ingår i förskolorna och skolornas fysiska arbetsmiljöronder. 4

5 Kostenheten Riskområden Sopsortering, återvinning och renhållning av sopkärl och soprum Ugnar till Klosterängens förskola Höga ljudnivåer i Nygårds förskolas matsal samt vid diskinlämning på Ryrsjö skolan Förslag på åtgärder Hittar rutiner för att arbeta med frågan Uppföljning med EdeHus Ljuddämpande åtgärder. Huvudman riktar medel till arbetsmiljöåtgärder inom ramen för investeringsbudgeten 5

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2019/209 Skolenkäter 2019 Dnr UN 2019/209 Dnr UN 2018/476 Sammanfattning Lilla Edets kommun genomför årligen elevenkäter i årskurs 2, 5 och 9 i grundskolan. I enkäterna undersöks elevernas upplevelser av skolgången inom ett flertal frågeområden, t.ex. delaktighet och inflytande, trygghet. Vissa år sammanfaller genomförandet av den regionsgemensamma enkäten som genomförs i Göteborgsregionen (GR) med Skolinspektionens Skolenkät. De åren genomförs GR:s enkät endast i årskurs är ett år då de båda enkäterna sammanfaller. Således har enkäterna till årskurs 5 och 9 distribuerats från Skolinspektionen. Skolinspektionen riktar sin enkät även till personal och vårdnadshavare i grundskolan. Resultatrapporter från GR:s elevenkät åk 2 har nu inkommit till Lilla Edets kommun. Även Skolinspektionens resultatrapporter har inkommit. Både GR:s och Skolinspektionens rapporter finns för respektive skolenhet samt övergripande för huvudmannen. Ärendet Resultatet på regionnivå har legat relativt konstant över tid. Även Lilla Edets resultat på GR:s enkät har varit relativt konstant. Det innebär att eleverna i årskurs 2 även i år ger sina skolor goda omdömen. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande samt skolmiljöerna bör utvecklas. Resultatet på Skolinspektionens enkät visar att eleverna i årskurs 5 i Lilla Edet är nöjdare än snittet i landet inom samtliga frågeområden, förutom studiero. Störst positiv skillnad för Lilla Edets del finns inom frågeområdena delaktighet och inflytande, grundläggande värderingar, ordningsregler och trygghet. Flickors och pojkars svar är i nivå med varandra inom samtliga frågeområden. På grund av för få svarande elever i årskurs 9 finns inget resultat rapporterat för den gruppen. Personalen och samt vårdnadshavare i Lilla Edets grundskolor ger skolorna lägre omdömen än snittet i landet. Beslutsunderlag 6

7 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Informationen medför inga ekonomiska konsekvenser. Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen Anders Nordgren Verksamhetschef 7 sid 2/2

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2019/68 Beslutsuppföljning utbildningsnämnden maj 2019 Dnr UN 2019/68 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att punkten Beslutsuppföljning ska vara en punkt på föredragningslistan för styrelse och nämnden. Vid dagens sammanträde redovisas uppdrag från utbildningsnämnden fram till dagens datum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Beslutsuppföljning maj 2019 Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Ingela Flodin Nämndsamordnare Telefon 8

9 Beslutsuppföljning Uppföljning av nämndbeslut - uppdrag till förvaltningen Avser: Utbildningsnämnden Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status Nämnds färdig-datum Förvaltningens beräknade färdigdatum Färdigt datum Information Leif Gardtman /202 Byggnation av F-6-skola Norra Gossagården Leif Gardtman Förvaltningen får i uppdrag att upphandla om skolskjuts inför höstterminen 2020 och i samband med detta utreda möjligheten och kostnaden att använda Västtrafik för alla högstadieelever som bor utmed deras trafiklinjer. Detta skulle öka flexibiliteten för många ungdomar att stanna kvar efter skolan för att exempelvis vara med på kulturskolans aktiviteter, fritidsgården och socialt umgänge. Pågår augusti 2020 augusti 2020 Utbildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att inleda projektering av skola F-6 för elever förlagd på området Norra Gossagården i Lödöse. Projektet syftar till att ha skolan färdigställd för inflyttning till ht Pågår

10 Beslutsdatum Diarienummer Ärende/rubrik Handläggare Uppdraget Status Nämnds färdig-datum Förvaltningens beräknade färdigdatum Färdigt datum / / Behov av fler förskolplatser i Lilla Edets kommun Behov av barnomsorg på obekväm arbetstid Marit Foss Fredriksson Marit Foss Fredriksson Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att planera för projektering av fler förskoleavdelningar i Lilla Edets kommun. Pågår 2019 Utbildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att göra en kartläggning av behov av barnomsorg på oregelbundna arbetstider. Pågår maj / Information om systematiskt arbetsmiljöarbete Anders Nordgren/Marit Foss Fredriksson Efter varje uppföljningsrapport (UR 1, 2 och 3) ska förvaltningen redovisa utfallet till nämnden på nästkommande sammanträde. Pågår 10

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2019/229 Tertialrapport 1 för utbildningsnämnden Dnr UN 2019/229 Sammanfattning Ekonomi övergripande Nämndens nettobudget är 337,5 mkr för verksamhetsåret Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 0,6 mkr och prognosen för helår visar ett nollresultat. Avvikelsen för perioden beror framförallt på högre kostnader för köpta platser inom grundskolan än budgeterat. Intäkterna har ökat med 8,9 mkr i jämförelse med samma period föregående år, vilket framförallt beror på uppbokade statsbidrag. Kostnaderna har ökat med 10,5 mkr. Risk för ökade kostnader finns inför hösten särskilt inom områdena särskola och köpta platser. Dessa härleds till växande verksamheter. Riskvolym bedöms till ca 1,5 mkr. Förskola I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. De kommunala förskolorna består av två till fem avdelningar. Det finns i nuläget inga familjedaghem i kommunal verksamhet. Totalt är 688 barn inskrivna i kommunal förskola i Lilla Edets kommun (egen mätning per ). Förskoleverksamhet är en dynamisk verksamhet där barnantal och bemanning förändras löpande under läsåret. Grundskola Lilla Edets kommun har fyra skolor där förskoleklass, grundskola och fritidshemsverksamhet bedrivs. Fuxernaskolan är delad i två skolenheter; Fuxernaskolan F-6 samt Fuxernaskolan 7-9. Totalt går ca 150 elever i förskoleklass och ca 1190 elever i grundskolan. Av dessa går ca 520 elever i fritidshemsverksamhet. Utöver de elever som går i kommunens egna skolor går ca 310 elever i skolor med annan huvudman, dvs. fristående skola eller annan kommun. Grundsärskola Lilla Edets kommun har en grundsärskola där även träningsskola bedrivs. Det går ca 20 elever i grundsärskolan under vårterminen (ca 27 under höstterminen 2019). I uppföljningar som rektor och huvudman gör så framkommer bilden att eleverna upplever grundsärskolan som trygg och att eleverna trivs. Gymnasium Lilla Edets kommun är inte huvudman för någon gymnasieskola. Samtliga ungdomar som läser på gymnasiet studerar antingen på friskolor eller hos andra kommunala huvudmän. 11

12 Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år 2018 var 65,3 % (Riket: 71,5 %). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Tertialrapport 1 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner tertialrapport 1. Leif Gardtman Förvaltningschef leif.gardtman@lillaedet.se Telefon Beslut expedieras till Kommunfullmäktige Beslutet skickas för kännedom till Jörgen Karlsson, ekonomichef 12 sid 2/2

13 Tertialrapport Utbildningsnämnden Dnr: UN2019/229 Period: januari - april Antagen:

14 2 (16) Sammanfattning Ekonomi övergripande Nämndens nettobudget är 337,5 mkr för verksamhetsåret Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 0,6 mkr och prognosen för helår visar ett nollresultat. Avvikelsen för perioden beror framförallt på högre kostnader för köpta platser inom grundskolan än budgeterat. Intäkterna har ökat med 8,9 mkr i jämförelse med samma period föregående år, vilket framförallt beror på uppbokade statsbidrag. Kostnaderna har ökat med 10,5 mkr. Risk för ökade kostnader finns inför hösten särskilt inom områdena särskola och köpta platser. Dessa härleds till växande verksamheter. Riskvolym bedöms till ca 1,5 mkr. Förskola I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. De kommunala förskolorna består av två till fem avdelningar. Det finns i nuläget inga familjedaghem i kommunal verksamhet. Totalt är barn inskrivna i kommunal förskola i Lilla Edets kommun (egen mätning per ). Förskoleverksamhet är en dynamisk verksamhet där barnantal och bemanning förändras löpande under läsåret. Grundskola Lilla Edets kommun har fyra skolor där förskoleklass, grundskola och fritidshemsverksamhet bedrivs. Fuxernaskolan är delad i två skolenheter; Fuxernaskolan F-6 samt Fuxernaskolan 7-9. Totalt går ca 150 elever i förskoleklass och ca 1190 elever i grundskolan. Av dessa går ca 520 elever i fritidshemsverksamhet. Utöver de elever som går i kommunens egna skolor går ca 310 elever i skolor med annan huvudman, dvs. fristående skola eller annan kommun. Grundsärskola Lilla Edets kommun har en grundsärskola där även träningsskola bedrivs. Det går ca 20 elever i grundsärskolan under vårterminen (ca 27 under höstterminen 2019). I uppföljningar som rektor och huvudman gör så framkommer bilden att eleverna upplever grundsärskolan som trygg och att eleverna trivs. Gymnasium Lilla Edets kommun är inte huvudman för någon gymnasieskola. Samtliga ungdomar som läser på gymnasiet studerar antingen på friskolor eller hos andra kommunala huvudmän. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år 2018 var 65,3 % (Riket: 71,5 %) 1 Motsvarande siffra var 657 barn (egen mätning) 14

15 3 (16) Innehåll 1. Inledning Utbildningsnämndens uppdrag och verksamhet Nulägesbeskrivning Förskola Skola Grundsärskola Gymnasieskola Inriktningsmål från kommunfullmäktige Utbildningsnämndens uppdrag från Kommunfullmäktige Utbildningsnämndens mål Utbildningsnämndens fokusområden under Personal Ekonomisk analys

16 4 (16) 1. Inledning Verksamhetsplanen för Utbildningsnämnden 2019 baseras i huvudsak på tre delar: I uppdraget ingår att följa och förhålla oss till Skollagen, förordningar, läroplaner och kursplaner. I Skollagen står det bland annat att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. I övrigt hänvisas till originaltexter i dess helhet. De av Kommunfullmäktige beslutade inriktningsmål och uppdrag. Dessa redogörs för under rubrikerna 4 och 5 nedan. Utbildningsnämndens egna mål och fokusområden. Dessa redogörs för under rubrikerna 6 och 7 nedan. 2. Utbildningsnämndens uppdrag och verksamhet Utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna samt kommunens förskole- och fritidshemsverksamhet. I nämndens uppgifter ingår: förskola, familjedaghem förskoleklass fritidshem grundskola särskola gymnasieskola 3. Nulägesbeskrivning 3.1. Förskola I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor. De kommunala förskolorna består av två till fem avdelningar. Det finns i nuläget inga familjedaghem i kommunal verksamhet. 16

17 Totalt är barn inskrivna i kommunal förskola i Lilla Edets kommun (egen mätning per ). Förskoleverksamhet är en dynamisk verksamhet där barnantal och bemanning förändras löpande under läsåret. Alla barn som behöver förskoleplats erbjuds detta inom den lagstadgade 4-månadersperioden. Detta ställer i nuläget utbildningsnämnden inför utmaningar då efterfrågan på plats i förskola ökar. 5 (16) 2 Motsvarande siffra var 657 barn (egen mätning) 17

18 6 (16) Indikatorer 3 Lilla Edet 2018 Riket 2018 Lilla Edet 2017 Riket 2017 Antal barn per avdelning 16,4 15,4 17,2 15,3 Antal barn per årsarbetare 5,1 5,1 5,4 5, Vårdnadshavares upplevelse av Lilla Edets kommunala förskolor Årligen genomförs en undersökning om vad vårdnadshavare tycker om den förskola som deras barn går på. Inom vissa områden gör även pedagogerna en självskattning. Delar i denna undersökning redovisar deras upplevelser av trygghet, studiero och undervisning. Svarsfrekvens för 2018 var 316 vårdnadshavare av 494 vilket motsvarar 64% vilket är en ökning från 2017 då svarsfrekvensen var 48,2%. Indikatorer 4 Lilla Edet 2018 Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever förskolan som rolig, trygg och lärorik för barnen, Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att personalen tar väl hand om deras barn, Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen har möjlighet att ingå i större och mindre grupper, Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap 92% 88% 77% 83 % 69% 66% 5,7 5 4,9 6 4, Skola Lilla Edets kommun har fyra skolor där förskoleklass, grundskola och fritidshemsverksamhet bedrivs. Fuxernaskolan är delad i två skolenheter; Fuxernaskolan F-6 samt Fuxernaskolan 7-9. Totalt går ca 150 elever i förskoleklass och ca 1190 elever i grundskolan. Av dessa går ca 520 elever i fritidshemsverksamhet. Utöver de elever som går i kommunens egna skolor går ca 310 elever i skolor med annan huvudman, dvs. fristående skola eller annan kommun. 3 Uppgifterna är hämtade från Skolverkets kommunblad Uppgifterna är hämtade ur GR:s förskoleenkät Resultatet visar ett genomsnittsvärde genom självskattning och bedömningen har gjorts på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. 6 Resultatet visar ett genomsnittsvärde genom självskattning och bedömningen har gjorts på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. 7 Resultatet visar ett genomsnittsvärde genom självskattning och bedömningen har gjorts på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. 18

19 Elevernas upplevelse av Lilla Edets kommunala skolor Årligen genomförs en undersökning i samverkan inom GR 8 om vad eleverna i årskurs 2, 5 och 9 tycker om sin skolgång. Delar i denna undersökning adresserar elevernas upplevelser av trygghet, studiero och undervisning. Nuläge årskurs Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 2 92 % 92 % Andel elever som upplever att det är roligt och intressant att lära sig nya 96 % 96 % saker årskurs 2 Andel elever som upplever att det är lugn och ro i klassrummet årskurs 2 69 % 63 % Andel elever som trivs i fritidshemmet årskurs 2 91 % 88 % 7 (16) Nuläge årskurs Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 5 85 % 89 % Andel elever som upplever att skolarbetet är intressant årskurs 5 87 % 86 % Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 5 65 % 62 % Nuläge årskurs Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 9 67 % Ingen uppgift Andel elever som upplever att skolarbetet är intressant årskurs 9 49 % Ingen uppgift Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 9 45 % Ingen uppgift 3.3. Grundsärskola Lilla Edets kommun har en grundsärskola där även träningsskola bedrivs. Det går ca 20 elever i grundsärskolan. Elevernas kunskapsresultat är väldigt individuella och elevgruppen har en stor variation. Undersökningar på gruppnivå vad gäller elevernas upplevelse av sin skolgång är också svåra att göra. Vid utvecklingssamtal samlar personalen upp vårdnadshavares och elevers upplevelse av skolgången. I uppföljningar som rektor och huvudman gör så framkommer bilden att eleverna upplever grundsärskolan som trygg och att eleverna trivs Gymnasieskola Lilla Edets kommun är inte huvudman för någon gymnasieskola. Samtliga ungdomar som läser på gymnasiet studerar antingen på friskolor eller hos andra kommunala huvudmän. Andelen gymnasieelever med examen inom 4 år 2018 var 65,3 % (Riket: 71,5 %) 8 Göteborgs kommunalförbund 9 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 10 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 11 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 19

20 8 (16) 4. Inriktningsmål från kommunfullmäktige Kommunens invånare mår bra. Särskilt fokus på att förbättra barns om ungas hälsa. En av kommunens största utmaningar är de höga ohälsotalen både hos unga och vuxna. För att vända de siffrorna behöver vi jobba gemensamt, förebyggande och långsiktigt. En viktig faktor för att minska ohälsan är att förbättra våra skolresultat. Barn och unga ska känna att vuxenvärlden ser dem, lyssnar på dem och bryr sig om dem. En trygg och bra skola är grunden, men vi behöver även se barnens viktiga fritid. Utbildningsnämndens mål samt det gemensamma uppdraget Lilla Edet fritid är Utbildningsnämndens verktyg för att arbeta med målet. Lilla Edet har fler och växande företag Ett bra företagsklimat är avgörande för kommunens utveckling. Förutom att jobb i sig är viktigt är fler och växande företag avgörande för att öka skatteintäkterna och därmed även möjligheterna att förbättra vår välfärd. Kommunen behöver göra allt vi kan för att underlätta och förenkla för företagarna. Entreprenörskap ingår i läroplan för grundskolan, så även PRAO. Förbättrade skolresultat är en förutsättning för att få kompetent arbetskraft till arbetsmarknaden. Invånarna involveras och inkluderas i kommunens utveckling Att få vara med och påverka sitt närsamhälle och att få information om vad som är på gång är viktigt för att nå visionens värdeord: växtkraft, välbefinnande, stolthet och identitet. Vi ska ta vara på medborgarkraften och vara en kommun där medborgarna får komma till tals och där vi lyssnar på varandra, där dialog och tillit står i fokus. Demokratiarbetet finns med i skollag i form av tex. elevråd och föräldramöten. Lilla Edet är en ledande miljökommun Miljön är vår tids ödesfråga. Varje del av samhället måste ta sin del av ansvaret och driva på för en grön framtid. Samtidigt innefattar miljöutmaningarna också stora möjligheter. Lilla Edet har tidigare varit en kommun i framkant inom miljöarbetet och med gemensamt arbetet ska vi bli det igen. Miljöarbete ingår i läroplanen. Beslut om att arbeta med miljömedveten upphandling är taget. 5. Utbildningsnämndens uppdrag från Kommunfullmäktige Genomföra en förstudie för en ny högstadieskola i kommunen som ersätter Fuxernas högstadium Fuxernaskolans högstadiums lärmiljö och arbetsmiljö är undermålig. En förstudie om var en ny högstadieskola ska placeras och hur den ska utformas och finansieras behöver genomföras. Förstudien ska innefatta en bred medborgardialog kring utformning och placering. Utbildningsnämnden ansvarar för förstudien. Kultur- och fritidsnämnden, Utbildningsnämnden och Individnämnden samverkar kring Lilla Edet fritid Lilla Edet fritid är ett arbete som startades under 2018 för ökad trygghet och studiero. Genom att jobba med och för ungdomarna både under skoltid och fritid skapas trygghet och sammanhang. För att arbetet ska vara lyckosamt kräver det samarbete över gränserna och delaktighet från skolan, individoch familjeomsorgen samt föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden, Utbildningsnämnden och Individnämnden ansvarar gemensamt för arbetet. 20

21 9 (16) 6. Utbildningsnämndens mål Utbildningsnämndens mål är att kunskapsresultaten ska förbättras genom att Barn och elever ska uppleva trygghet i förskola och skola Barn och elever ska uppleva studiero i förskola och skola Barn och elever ska uppleva undervisningen som stimulerande Indikatorer kunskapsresultat Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 3, Ingen uppgift Ingen uppgift Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 6, 82,4 % Ingen uppgift Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 7, 50,5 % Ingen uppgift Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 8, 41,4 % Ingen uppgift Andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen årskurs 9, 67,0 % Ingen uppgift Andelen elever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, 80,6 % Ingen uppgift Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, 197,8 p Ingen uppgift Indikatorer trygghet Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever förskolan som rolig, trygg och lärorik för barnen, 92% Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att personalen tar väl hand om deras barn, 88% Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 2, 92 % 92 % Andel elever som känner sig trygga i skolan årskurs 5, 85 % 89 % Andel elever som känner sig trygga i skolan i årskurs 9, 67 % Ingen uppgift Indikatorer studiero Andel vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen har möjlighet att ingå i större och mindre grupper, 77% Andel elever som upplever att det är lugn och ro i klassrummet årskurs 2, 69 % 63 % Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 5, 65 % 62 % Andel elever som upplever att det är studiero på lektionerna årskurs 9, 45 % Ingen uppgift Indikatorer stimulerande undervisning Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket 83% Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik 69% Andelen vårdnadshavare i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap 66% Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla språket 5,7 Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att utveckla förståelse för matematik 4,9 12 Uppgifterna är hämtade ur Skolverkets statistik och gäller läsåret 2017/ Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 14 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 15 Uppgifterna gällande årskurs 2, 5 och 9 hämtas ur GR:s elevenkät Uppgifterna gällande förskolan hämtas GR:s förskoleenkät 2018 som besvarades av vårdnadshavare. 21

22 10 (16) Andelen pedagoger i förskolan som upplever att barnen ges möjlighet att 4,5 utveckla förståelse för naturvetenskap Andel elever som upplever att det är roligt och intressant att lära sig nya 96 % 96 % saker årskurs 2, Andel elever som tycker att skolarbetet är intressant årskurs 5, 87 % 86 % Andel elever som tycker att skolarbetet är intressant årskurs 9, 49 % Ingen uppgift Andel elever som trivs i fritidshemmet årskurs 2 91 % 88 % 7. Utbildningsnämndens fokusområden under 2019 Utbildningsnämndens ledamöter har som ambition att årligen genomföra minst ett besök på varje förskola och skola i kommunen. Syftet är att nämndens politiker ska kunna hålla sig informerade om verksamheterna och var väl insatt i verksamhetens arbetssätt och förutsättningar. Strävan ska vara att verksamheten och nämndens politiker upplever att de har en utvecklande dialog. Det ska ge kunskap och insyn (inte syfta till tillsyn och kontroll). För att ytterligare stimulera till en miljö med ökat fokus på att dela erfarenheter och att jobba med bästa förfarande, har nämnden beslutat om sju fokusområden. Vart och ett skall under året redovisas av förvaltningen och lyfta exempel på goda initiativ från verksamheterna. Fritidshem Förskola Grundskola Grundsärskola Lärmiljöer och digitalisering Delaktighet Rörelse, kost och miljö 22

23 8. Personal Förskolan T Antal tillsvidareanställda 128 st Antal månadsavlönade 160 st Andel kvinnor 99,4% Andel deltidsanställningar 15,6% Antal tjänster i årsarbetare Övertidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Fyllnadstidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* 153,0 st Antal avgångar* 6 st Total sjukfrånvaro baserat på ordinarie arbetstid* 8,1% Total sjukfrånvaro omvandlat till helårsarbetare* 4,1 st Andel långtidssjukfrånvaro* 37,2% *Statistiken gäller för perioden 1 januari-31 mars (Resterande siffror är framtagna per den 30 april 2019) 23

24 12 (16) Grundskolan T Antal tillsvidareanställda 156 st Antal månadsavlönade 198 st Andel kvinnor 78,3% Andel deltidsanställningar 13,6% Antal tjänster i årsarbetare Övertidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Fyllnadstidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* 189,8 st Antal avgångar* 12 Total sjukfrånvaro baserat på ordinarie arbetstid* 4,5% Total sjukfrånvaro omvandlat till helårsarbetare* 2,9 st Andel långtidssjukfrånvaro* 16,2% *Statistiken gäller för perioden 1 januari-31 mars (Resterande siffror är framtagna per den 30 april 2019) Stödfunktioner kost, städ & administration) (Elevhälsa, T Antal tillsvidareanställda 76 st Antal månadsavlönade 88 st Andel kvinnor 89,8% Andel deltidsanställningar Antal tjänster i årsarbetare Övertidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Fyllnadstidsuttag - redovisat i antal årsarbetare* Antal avgångar* 82,3 st 2 st Total sjukfrånvaro baserat på ordinarie arbetstid* 9,5% Total sjukfrånvaro omvandlat till helårsarbetare* 2,6 st Andel långtidssjukfrånvaro* 67,0% 24

25 13 (16) *Statistiken gäller för perioden 1 januari-31 mars (Resterande siffror är framtagna per den 30 april 2019) 25

26 14 (16) 9. Ekonomisk analys Resultat Nämndens nettobudget är 337,5 mkr för verksamhetsåret Det ekonomiska resultatet för perioden är negativt med 0,6 mkr och prognosen för helår visar ett nollresultat. Avvikelsen för perioden beror framförallt på högre kostnader för köpta platser inom grundskolan än budgeterat. Intäkterna har ökat med 8,9 mkr i jämförelse med samma period föregående år, vilket framförallt beror på uppbokade statsbidrag. Kostnaderna har ökat med 10,5 mkr. Risk för ökade kostnader finns inför hösten särskilt inom områdena särskola och köpta platser. Dessa härleds till växande verksamheter. Riskvolym bedöms till ca 1,5 mkr. Periodens resultat Utfall 2018 jan - april Utfall 2019 jan- april Budget 2019 jan - april Avvikelse Budget 2019 Prognos 2019 Avvikelse Barnomsorg Intäkter Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Grundskola Intäkter Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Gymnasiet Intäkter Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Övergripande Intäkter Lokalkostnader Personalkostnader Övriga kostnader Total nettokostnad

27 15 (16) Barnomsorg Barnomsorgen visar ett underskott på 0,3 mkr för perioden. Underskottet beror bland annat på personalkostnader och köpta platser. Personalkostnaderna har ökat med 2,3 mkr i jämförelse med föregående år. Intäkterna visar ett överskott på 0,4 mkr som till viss del beror högre intäkter för barnomsorgsavgifter än budgeterat. Prognosen för helår visar ett överskott på 0,1 mkr. Grundskolan För perioden visar grundskolan ett negativt resultat på 2,3 mkr som till största del beror på högre kostnader för köpta platser än budgeterat. Intäkterna visar ett överskott på 0,2 mkr för perioden vilket till stor del beror på bidrag från skolverket och migrationsverket. Personalkostnaderna har ökat 2,5 mkr i jämförelse med samma period föregående år och visar ett överskott på 0,5 mkr. För helår prognosticeras ett negativt resultat på 2,3 mkr i jämförelse med budget. Gymnasiet Gymnasiet visar ett överskott på sin verksamhet med 1,3 mkr för perioden jan- april. Överskottet beror främst på lägre kostnader än budgeterat för köpta platser. Prognosen för helår visar ett överskott på 1,5 mkr. Med tanke på de variationer detta konto visat tidigare är det klokt att ändå höja ett varningens finger för detta konto. Övergripande De övergripande kostnaderna visar ett överskott på 0,7 mkr för perioden vilket till största del beror på lägre personalkostnader än vad som har budgeterats. För helåret prognosticeras ett resultat på 0,7 mkr. 27

28 16 (16) Investeringar Förvaltningens chefer har under 2018 identifierat behov av åtgärder inom arbetsmiljöområdet; ljuddämpning i matsalar, nya arbetsmöbler till elever och personal mm. Den volymökning som sker kräver komplettering av elevmöbler, inredningar i nya förskoleavdelningar, klassrum, fritidsavdelningar och kapprum i skolor och förskolor. Som ett incitament för verksamhetsutveckling finns investeringsmedel avsatta. Dessa medel söker cheferna hos förvaltningsledningen med tydliga motiveringar och kopplingar till verksamhetsutveckling i linje med nämndens verksamhetsplan och enhetens utvecklingsplan. Investeringar Utfall 2019 Budget 2019 Avvikelse 2019 Nätverk IT Volymförändringar och reinvesteringar Utvecklingsinsatser Arbetsmiljö Summa Utfall och prognos Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen för Utbildningsnämnden för åren Utbildningsnämnden Tkr Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Nettokostnad Budget

29 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr UN 2018/435 Uppföljningsrapport 3 Dnr UN 2018/435 Sammanfattning Som huvudman för skolverksamheten har Lilla Edets kommun ett ansvar för att följa upp utbildningen och att skapa förutsättningar för att utbildningen kan bedrivas utifrån skolförfattningarna. Uppföljningarna ska ske systematiskt. I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete innehåller uppföljningsrapport 3 - arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan, - redovisning av regionsgemensam enkät i förskola, - uppföljningar av arbetet med trygghetsskapande insatser och arbetet med kränkningsärenden i förskola och skola utifrån skollagen. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport 3 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner Uppföljningsrapport 3. Marit Foss Fredriksson Verksamhetschef marit.fossfredriksson@lillaedet.se 29

30 Systematiskt kvalitetsarbete Uppföljningsrapport 3 Läsåret 2018/2019 Dnr: UN2018/ Framtagen av: Anders Nordgren och Marit Foss Fredriksson Bildningsförvaltningen 30

31 2 (8) Innehåll 1. Barn i behov av särskilt stöd i förskolan Definition och ansvarsfördelning Insatser Analys Slutsats Redovisning av regiongemensam enkät (GR) i förskola Innehåll och svarsfrekvens Sammanställning Lilla Edets kommun Insatser under läsåret Analys Slutsats Trygghet i förskolor och skolor Ansvarsfördelning Årliga planer Insatser för att främja trygghet och motverka kränkande behandling Förekomst av kränkande behandling läsåret 2018/ Analys Slutsats

32 3 (8) 1. Barn i behov av särskilt stöd i förskolan 1.1 Definition och ansvarsfördelning Förskolan ska stimulera varje barns utveckling och lärande. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och vara en tillgång i gruppen. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Huvudman ska fördela resurser efter barnens olika förutsättningar och behov. Rektor i förskolan ansvarar för att barnet ges det stöd som det behöver. 1.2 Insatser Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande är förutsättning för att förskolan ska kunna stimulera varje barns utveckling och lärande. På organisationsnivå erbjuds förskolepersonal att i specialpedagogernas regi få fördjupade kunskaper kring AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) där fokus ligger på tydliggörande pedagogik, tecken som stöd och bildstöd. En kurs för barnskötare har också erbjudits i syfte att höja kompetensen kring barns utveckling, lärande och behov. Vidare har också tvärgruppsarbete kring såväl undervisning och utbildning, som högläsning erbjudits. Där behov föreligger kring specifika funktionsvariationer har handledning erbjudits och genomförts på gruppnivå tex. kring autism, intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning eller särbegåvade barn. Viktigt i sammanhanget blir att tillsammans med arbetslag i konsultation och handledning titta på hur miljön kring barnet ser ut och anpassa denna tex genom gruppsammansättningar, möblering, bildstöd eller digitala verktyg. Ibland behöver det utarbetas en pedagogisk kartläggning som ger en fördjupad förståelse kring barnets behov och vilka pedagogiska strategier som blir gynnsamma för barnets utveckling. Dessa tydliggörs sedan i en handlingsplan. Kontinuerligt sker kontakt med logoped kring barn som behöver stöd i sitt språktillägnande. Dessa barn får också insatser på individnivå vid några tillfällen och handledning sker med aktuell personal kring hur man kan arbeta vidare med material och metoder. Det finns för närvarande 62 aktuella barnärenden. Det finns för närvarande 27 aktuella pedagogiska kartläggningar samt handlingsplaner. 1.3 Analys Att regelbundet arbeta med kompetensutveckling och förebyggande arbete blir viktigt för att kunna erbjuda en likvärdig förskola i Lilla Edets kommun. Här ges pedagoger i kommunen en möjlighet att uppleva en röd tråd i det arbete som utförs. Det finns en tydlig barnärendegång där specialpedagogerna tidigt kan komma in i dialogen kring de behov som finns såväl på organisations, grupp och individnivå. Det är viktigt att denna används så att insatserna kan följas upp och utvärderas. Där det görs en pedagogisk kartläggning blir behoven tydliga och i sammanfattningen av dessa kan man se vilka insatser som behöver finnas med i en handlingsplan. Detta är ett organiserat arbetssätt som kan hjälpa till att ge såväl pedagoger som vårdnadshavare en tydlighet som skapar förtroende och goda relationer. Att utifrån en likvärdighet i förskolan ha tillgång till exempel bildstödsmaterial som används kommunövergripande kan vara viktigt på gruppnivå som individnivå. Utifrån de barn som har logopedkontakt ges förslag på arbetssätt som kan omsättas från individnivå till gruppnivå. 32

33 4 (8) 1.4 Slutsats Det blir viktigt att vara tydlig med hur de insatser som erbjuds kan kopplas till förskolornas utvecklingsplaner och de mål som finns i kommunen. Att följa upp hur arbetet kring barnärendegången ska gå till, blir angeläget på ett kommunövergripande plan. Kring arbete för barn i behov av särskilt stöd är det gynnsamt med nära samarbete såväl mellan specialpedagog och förskolepersonal, som rektorer och vårdnadshavare. 2. Redovisning av regiongemensam enkät (GR) i förskola 2.1 Innehåll och svarsfrekvens För tredje året i rad gjordes en regionsgemensam enkät i förskola. Undersökningen omfattar samtliga medlemskommuner i GR. Undersökningen vänder sig till vårdnadshavare som har sitt barn i förskola/familjedaghem. Enkäten kunde besvaras mellan den 1 oktober och 4 november Bedömningen görs på en sjugradig skala där 1 betyder otillräcklig och 7 betyder utmärkt. Vårdnadshavare har bedömt sin förskola på 14 områden hämtad ur förskolans läroplan. Frågorna har sedan slagits samman i fem frågeområden. Tidigare år har vårdnadshavare via post fått uppmaningen att svara på enkäten. I år kontaktades vårdnadshavare via mail istället. Svarsfrekvens : 316 vårdnadshavare av 494 möjliga vilket motsvarar 64,0%. 2.2 Sammanställning Lilla Edets kommun Områden LE 2018 GR 2018 LE 2017 GR 2017 Trygghet och gemenskap 5,8 5,8 5,8 5,7 Information och inflytande 5,1 5,3 5,2 5,3 Förutsättningar 5,7 5,7 5,6 5,6 Pedagogik 5,5 5,5 5,4 5,5 Kontinuitet 5,8 5,8 5,5 5,7 De frågor som fick högst betyg och som vårdnadshavare har svarat mest positivt är: Förskolan är rolig, trygg och lärorik för alla barn Personalen tar väl hand om mitt barn Barnen möter personal som de känner De frågor som fick lägst betyg och som vårdnadshavare har svart mest negativt är: Föräldrar får möjlighet att vara med och påverka arbetet i förskolan Personalen ger tydlig information Barnen har möjlighet att ingå i mindre och större grupper De frågor där vårdnadshavare har svarat att de inte kan ta ställning (vet ej) är: 1 Svarsfrekvens 2017: 218 vårdnadshavare av 452 möjliga vilket motsvarar 48,2% 33

34 5 (8) Barnen har möjlighet att ha inflytande på verksamhetens innehåll Barnen får möjlighet att utveckla förståelsen för matematik Barnen får möjlighet att utveckla förståelsen för naturvetenskap 2.3 Insatser under läsåret Alla förskolor har analyserat respektive förskolas resultat och använder resultatet i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Områden som står i fokus är delaktighet och inflytande samt information till vårdnadshavare. Områden där vårdnadshavare är tveksamma till hur förskolan arbetar är inom barns möjlighet att ha inflytande, utveckla förståelse för matematik och naturvetenskap. Förskolorna jobbar med insatser där vårdnadshavare ska känna en större delaktighet i barns lärande. Personalen i förskolan har haft utbildningsinsatser kring informationsverktyget Pluttra under läsåret. Pluttra introducerades för vårdnadshavare under april månad och b.la. bjöds det in till informationsträffar där vårdnadshavare. Pluttra är ett dokumentationsverktyg specifikt utvecklat för förskolan. Verktyget ska bidra till att vårdnadshavaren får ett fönster direkt in i sitt barns dag av lärande, lek och utveckling. Förskolorna har också diskuterat kring skillnaden på resultaten mellan vårdnadshavare och pedagogernas skattning. Man har diskuterat vad det beror på och hur viktigt det är att förmedla förskolans statliga uppdrag så att vårdnadshavare förstår och känner tillit till verksamheten. Fler förskolor ser också behovet av att fortsätta arbeta för hur man kan ge barnen möjlighet att vistas i mindre sammanhang under dagen. 2.4 Analys Rektorer och pedagogerna var vid årets enkät bättre förberedda på undersökningen och hur de tog emot resultatet. GR enkäten är en bra indikator men vi behöver individuella mätningar utifrån de utvecklingsområden och mål som förskolan/ avdelningen arbetar med. Resultatet skiljer sig inte så mycket från år till år och resultatet är relativt högt inom de flesta områden. Enkäten hade en större svarsfrekvens det här året än tidigare, vilket kan bero på att i år fick vårdnadshavare information om enkäten via mail istället för post. GR enkäten för förskolan görs sent under hösten och resultatet kommer i början av året, vilket innebär att resultatet kommer mitt emellan i en läsårsperiod. 2.5 Slutsats Vårdnadshavare i Lilla Edets kommun är i stort sätt nöjda med sina förskolor i kommunen. De upplever att förskolan är rolig, trygg och lärorik och att personalen tar väl hand om barnen. Till skillnad från tidigare år upplever vårdnadshavare att barnen inte ges samma möjlighet att vistas i mindre grupper nu än tidigare, De önskar även mer information och delaktighet kring sitt barns lärande. Resultatet av GR enkäten är värdefullt utifrån att det är en kommunövergripande enkät där vi kan jämföra de olika förskolornas resultat inom områden i läroplanen för förskolan. Utifrån resultatet kan vi identifiera utvecklingsområden och utforma mål. Målen måste däremot mätas vid flera tillfällen under läsåret för att säkerställa att vi är på rätt väg. 34

35 6 (8) 3. Trygghet i förskolor och skolor 3.1 Ansvarsfördelning Huvudmannen för skolverksamheten är ansvarig för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. I huvudmannens ansvar ingår att se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. En förskolepersonal, lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla till huvudmannen, som är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Varje förskole- och skolenhet ska arbeta för att främja trygghet och med att motverka kränkande behandling. Det arbetet planeras och systematiseras genom enheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling. Huvudmannens ansvar för att utreda och åtgärda kränkningar tas genom att Utbildningsnämnden delegerat till rektor att se till att utredning sker och åtgärder vidtas. Förskole- och skolenheterna har därför rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling. 3.2 Årliga planer Samtliga förskole- och skolenheter i Lilla Edets kommun har upprättade planer för innevarande läsår, där det främjande och förebyggande arbetet beskrivs. Där finns även kartläggningar som underlag för planerna att motverka kränkande behandling. Vidare finns i de årliga planerna rutinerna för att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling. 3.3 Insatser för att främja trygghet och motverka kränkande behandling Förskolan arbetar förebyggande och främjande för att barnen ska känna sig trygga i förskolan. Det kan t.ex. handla om att arbeta med pedagogiska lärmiljöer så att de inspirerar till lek och lärande, dela barngruppen i mindre grupper så att alla kommer till tals och känner sig sedda, härvarande pedagoger i barnens aktiviteter och hjälp i konflikthantering, arbeta med personalen och barnens förhållningssätt, skapa goda relationer mellan barn barn men även mellan barn och alla vuxna i organisationen mm. Skolorna har en mängd insatser och aktiviteter som alla syftar till att skapa trygghet bland eleverna. Det handlar i de allra flesta fall om att aktiva vuxna finns tillsammans med eleverna och genomför planerade aktiviteter. På flera skolor engagerar de vuxna även elever som aktivitetsledare i planerade aktiviteter på raster. På F-6-skolor kan det handla om trivselledaraktiviteter och på högstadiet är det aktiviteter under ledning av Ungdomscoacherna. Det genomförs även information, samtal och undervisning om nätetik och de utmaningar som skolorna märker att sociala medier medför. 35

36 7 (8) 3.4 Förekomst av kränkande behandling läsåret 2018/2019 Under innevarande läsår har 89 anmälningar om misstänkt kränkande behandling gjorts till huvudmannen. Det varierar i antal mellan skolenheterna. Utredningar har genomförts i samtliga fall. Det framgår inte av dokumentationen om kränkning konstaterats eller inte. I förskolan har en anmälan om kränkande behandling gjort under läsåret. I det fallet var det personal som upplevde att ett barn blev kränkt av ett annat barn. 3.5 Analys Det är inte i alla fall som anmäls, som kränkning faktiskt konstateras. Oavsett om det konstateras att kränkning förekommit eller inte så agerar skolornas personal på de situationer som anmäls. En situation som hanteras och ageras på utan att det konstaterats kränkning kan t.ex. vara en konflikt mellan två elever som knuffar varandra. I uppföljningen med förskolan så framkommer det att det på grund av barnens låga ålder, ibland kan vara svårt att definiera vad en kränkning är. Man försöker se mönster och systematik för att konstatera kränkningar. Förskolan har tydliga rutiner för hur en kränkningsanmälan ska gå till. Ett förbättringsområde är dock att förskolan behöver bli bättre på att upptäcka och anmäla vuxna som kränker barn. I uppföljningen med skolorna så framkommer att vissa skolor behöver utveckla arbetet med att följa de rutiner som de beslutat när det gäller upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling. Det syns tydliga framsteg jämfört med tidigare år, ett tecken på det är att anmälningarna ökat och att de kommer mer jämnt fördelat mellan skolenheterna. Fram tills denna termin har det i utredningsrutinerna saknats en del som handlar om att bedöma om det faktiskt förekommit en kränkning eller inte. Den delen har lagts till och från och med nu ska skolorna alltid göra den bedömningen. Det finns vissa mönster på skolorna när det gäller i vilka sammanhang som kränkningar sker. I lågoch mellanstadiet så sker kränkningarna i huvudsak i samband med att eleverna förflyttar sig eller har rast. Konflikter och kränkningar sker i korridorer, på skolgården och vid bussar. Med stigande åldrar på barnen så flyttar kränkningarna även in på nätet och i sociala medier. Skolans personal blir allt oftare kontaktade av både elever och vårdnadshavare som efterfrågar stöd och hjälp med det som sker på sociala medier. Det finns vissa mönster kopplat till vilka det är som står för de kränkande handlingarna. Vissa individer återkommer gång på gång, även om det inte finns några tydliga mönster när det gäller vilka som blir utsatta. Det allra tydligaste mönstret är att kränkningar sker när och där vuxna inte är närvarande. 3.6 Slutsats Att upptäcka kränkningar kan vara svårt, extra utmanande är det i förskolan bland de yngre barnen. Förskolans viktigaste uppgift är att arbeta för ett livslångt lärande och arbeta förebyggande och främjande för att skapa tolerans och medvetenhet hos barn. Ett viktigt uppdrag är att skapa ett öppet förhållningssätt, alla är olika, olika är bra. Vuxna i förskolan måste leva som de lär och vara goda förebilder. Ökad och aktiv vuxennärvaro bland eleverna är nyckeln till att skapa trygga och kränkningsfria miljöer för eleverna. Vuxna kan även vara aktiva i förebyggande syfte genom samtal, övningar och planeringar av verksamheten. Det sker på ett tydligt sätt på samtliga skolor. 36