Ungt entreprenörskap. Therese Ling Projektledare Ålands Näringsliv

Transkript

1 2015 Slutrapport

2

3 Ungt entreprenörskap Ålands Näringsliv har mellan drivit projektet Ungt entreprenörskap, ett ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden) projekt. Finansiärer och stödpartners av projektet samt medverkande i referensgruppen har varit Ålandsbanken, Alandia Försäkring, Crosskey och Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag. I referensgruppen har det även funnits representanter från Ålands landskapsregering och åländska skolor. Projektledare för Ungt entreprenörskap har varit Frida Gardberg ( ) och Therese Ling ( ). Målsättning med projektet har varit att det ska medverka till att: Utveckla åländska barn och ungdomars kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Ge skolungdomar insikter i näringslivets och arbetslivets villkor. Få unga människor mer företagsamma och att tro på sig själva och sitt entreprenörskap. Skapa nya företag på Åland och därmed nya arbetstillfällen. Under projektets gång så har flera olika delar vuxit fram. Sommarlovsentreprenörer, stipendier, materiallådor till låg- och högstadium, UF-företagande, näringslivsdagar, workshops, nätverkande, företagsrådgivning, kunskapsutbyte och föreläsningar är ämnen som alla varit en del av Ungt entreprenörskap. Det har varit ett omväxlande och roligt arbete, där ungdomars funderingar, kreativitet och nyfikenhet har varit ledstjärna. Även fast projekttiden tar slut hoppas och vet jag att entreprenörskapet kommer fortsätta gro på flera håll över hela Åland. Och på sikt kommer det ge bra växtkraft till det åländska näringslivet. Under projekttiden har jag träffat väldigt driftiga och påhittiga människor, och till alla som siktar på att förverkliga en idé vill jag önska lycka till. Therese Ling Projektledare Ålands Näringsliv 1

4 Vårt samhälle och Se möjligheterna Vi hade väldigt trevliga lektioner och diskussioner med arbetsmaterialet som grund. bidra samt vad demokrati är. Projektet Ungt Entreprenörskap strävar efter att tillföra mer entreprenörskap och företagsamhet till åländska ungdomar. En del av projektet är de materiallådor som riktar sig till grundskolan. För elever upp till 6:e klass heter materialet Vårt samhälle och övningarna kretsar kring ämnen som har med samhället, företagande, personlig utveckling och entreprenörskap att göra. Materialet är uppbyggt utifrån 5 lektioner där eleverna stimuleras att använda sin kreativitet för att lösa problem och förverkliga sina idéer. Huvudteman i materialet är hur ett samhälle är uppbyggt, vilken betydelse människor och arbetsliv har för samhället, hur man själv kan vara med och Till högstadieelever heter materialet Se möjligheterna. Där får eleverna under 5 lektioner lära sig känna självtillit och mod att ta risker och tro på sina idéer. De får träna på att argumentera och presentera sina tankar för varandra, de får träna på att arbeta i grupp och samarbeta och framför allt träna på sina entreprenöriella egenskaper. Huvudteman i materialet är olika typer av entreprenörer, hur man uppfyller ett behov, hur man tänker kreativt och kommer på nya idéer, hur man kan presentera sig själv och sina idéer samt att tro på sig själv. Det ger en bra inblick i hur vårt samhälle samverkar Eleverna tycker om att arbeta med materialet, övningarna aktiverar dem. Materiallådorna har tagit fram av Ung företagsamhet Sverige. Ungt entreprenörskap har tagit in dessa lådor till Åland och tillhandahållit dem till grundskolorna. Man har hållit presentation och utbildning av materialet för lärare och personal de åländska skolorna och sedan distribuerat materiallådor. Samt sedan fungerat som en resurs vid bokande av studiebesök, expertkunskap om näringslivet på Åland och fortutbildning. Alla grundskolor har tagit del av materialet. De enskilda lärarna har sedan planerat användningen av de olika övningarna och anpassat det efter sina behov och sin klass. De flesta säger att de har använt flertalet av de övningar som finns i materiallådorna, och sedan kompletaret med sitt eget redan existerande material. En del av de skolor som tagit in materialet i undervisningen har gjort det på hela klasser, andra har lyft in det i tillvalsgrupper. Vårt samhälle har cirka 300 elever tagit del av och högstadiematerialet Se möjligheterna har cirka 160 ungdomar arbetat med. 2

5 Exempel på samarbeten Egna pengar - Försörjning och sysselsättning för ungdomar och unga vuxna i skärgård/glesbygd Ungt entreprenörskap har deltagit som en av 6 samarbetspartners i det Nordiska skärgårdssamarbetet Egna pengar. I det projektet samlades goda exempel och goda förebilder på unga vuxna som förverkligat sina idéer och hittat vägar att försörja sig på i skärgård/glesbygd. Även användbara verktyg för kommuner och tjänstemän på hur man kan stöda och underlätta unga människors försörjningsmöjligheter var en central roll. Detta spreds via utbyte mellan deltagande länderna Sverige, Åland och Finland. Samt vid konferensen Just här är det möjligt som hölls i Helsingfors där bland annat sommarlovsentreprenören Sonja Pettersson, tidigare UF-företagaren Julia Höglund och egenföretagaren och högskolestipendiaten Liz Mattsson deltog som talare ifrån Åland. Egna pengar har även tagit fram en bok där alla goda exempel och bra metoder ifrån de olika länderna har samlats. Näringslivsdagar Sonja Pettersson på konferensen Just här är det möjligt berättar om sin tid som sommarlovsentreprenör och 2014 anordnades så kallade näringslivsdagar för årskurs 3 på yrkesgymnasiet. Där fick de studerande göra hemma hos besök hos olika åländska företag. Detta för att de skulle träffa företagen i sin vardagsmiljö och för att de skulle få uppleva den bredd som finns inom det åländska näringslivet. På detta sätt vill man belysa de olika möjligheterna som finns på Åland, och med det förhoppningsvis inspirera till att ungdomarna flyttar tillbaka till Åland efter avslutade studier på annan ort. 3

6 Ungt företagande UF-företagande är ett utbildningskoncept som ger de studerande på gymnasieutbildningar möjlighet att prova på hur det är att vara företagare under ett läsår. Här får de studerande stärka sin kreativitet, sitt entreprenörskap och sin företagsamhet. De får även kombinera allt som de tidigare har lärt sig i skolan med nya erfarenheter och omsätta detta i praktik, då de i början på läsåret Anton Göthlin och Christoffer Mattsson säger att de lärt sig mycket av sitt UFföretagande. De har bland annat lärt sig att ta kontakter med leverantörer och myndigheter, inte minst tullen. De har också lärt sig att man måste vara social och kunna prata för sin vara för att få mycket sålt. registerarar ett så kallat UF företag. UF-företagande är ett hands-on koncept. Istället för att enbart läsa om till exempel uppstart, försäljning, marknadsföring och redovisning, så får man i UF-företagande göra allt detta i praktiken. De studerande får själva komma på sin affärsidé, marknadsföra och sälja sina varor eller tjänster, delta i tävlingar under året, samt knyta kontakter med näringslivet. I slutet av läsåret gör de studerande en årsredovisning och avvecklar sina UF-företag. Det är sedan fritt fram för dem som vill registrera sin affärsidé och bilda ett eget företag eller bolag utanför skolans värld. UF-företagande på Åland Vid Ålands yrkesgymnasium på företagsekonomilinjerna har UF-företagande under flera år varit en obligatorisk del av undervisningen. Ekonomilärarna fungerar även som UF-lärare och håller i all undervisning när det gäller UF-företagandet. Ungt entreprenörskap har varit delaktigt i UF-företagandet jämte skolan och bland annat hållit i inspirationsföreläsningar inför uppstarten av UF-företagen. Anordnat gästföreläsningar med olika profiler ifrån det åländska näringslivet, haft kick offer när deltagaran registerat sina företag samt varit med och ordnat UF-mässor. Ungt entreprenörskap har arbetat för att öka medvetenheten om UF-företag på Åland, så att både myndigheter, företag och privat personer ska få en uppfattning om vad det är. Samtidigt som projektet har arbetat för att ge deltagarna inblick i det åländska näringslivet. För att nå ut till allmänheten startade Ungt entreprenörskap bland annat en facebooksida för UF-företagen, UFföretagande Åland. Idag har sidan närmare 100 gillare. 4

7 UF-företagen ska delta på två mässor under sitt UF år. Dessa mässor har Ungt entreprenörskap varit med och anordnat samt markandsfört. Ungt entreprenörskap har även hållit i de åländska tävlingsmomenten, där man utser: UF-mässa i Sittkoffs galleria hösten Bästa UF-företag Bästa Affärsidé Bästa vara/tjänst Bästa internethelhet Bästa grafiska profil Bästa säljare Bästa monter Totalt har det under projektets tid deltagit närmare 90 elever i ungt företagande som tillsammans har drivit 52 UF-företag. Under projekttiden har man även utökat de gymnasielinjer som kan läsa UF kursen till att erbjuda den på företagsekonomi-, frisör-, hotell och restaurang-, Sociala- och samhälleliga linjen samt på Ålands Lyceum. Under 2015 anordnade Ungt entreprenörskap en studieresa för det läsårets UF-företagare till Bazaren i Stockholm. Bazaren är en utbildnings-, starta egetoch arbetsmarkandsmässa. Deltagarna hade bland annat i uppgift att studera montrar, för att hitta inspiration till bra upplägg och sådant som man ska undvika till att de själva ska stå och visa upp sina företag på mässa. Näringsminister Fredrik Karlström håller föredrag på UF-kickoff. Anne Christine Silander ifrån Alandia Försäkring delat ut pris till NyWill UF för bästa vara/tjänst

8 Fotoalbum Första samarbetspartnerträffen med deltagarna i Egna pengar. Näringsminsiter Fredrik Karlström ger tips till blivande sommarlovsentreprenörer. Eva Donalds Ifrån Cainby träffar UFföretagen och berättar om marknadsföring. 6

9 Fotoalbum Tidigare UF-företagaren Jesper Carlsson föreläser för sommarlovsentreprenörer i juni Projektledare Therese Ling är på Kumlinge och håller entreprenörsworkshop. Birgitta Dalhén ifrån Ålandsbanken delar ut stipendium till entreprenörsstipendiefondens första högskolestipendiat Jade-Maria Kuitunen. 7

10 Sommarlovsentreprenörer Att få det där första jobbet i CV eller en idé som man vill förverkliga? Nyfiken på hur det är att vara företagare? Det är någoting sommarlovsentreprenörerna kan hjälpa ungdomar med. Det är nämligen ett koncept som ska hjälpa ungdomar att hitta arbetsmöjligheter, tjäna sina egna pengar och utöka sin arbetslivserfarenhet samtidigt som de får en inblick i en företagares värld. Sommarlovsentreprenörerna syftar till att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem skapa sitt eget sommarjobb. Konceptet hjälper och inspirerar ungdomar till att prova på att driva sitt eget företag. Med stöd av rådgivare plus en introduktion i företagandes grunder får ungdomarna hjälp att hitta och utveckla sin egen drivkraft, chansen att förverkliga en egen företagsidé samt att knyta kontakter till näringslivet. Målsättning med konceptet är att det ska medverka till att: Utveckla åländska barn och ungdomars kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap Ge skolungdomar insikter i näringslivets och arbetslivets villkor Få unga människor mer företagsamma och att tro på sig själva och sitt entreprenörskap På sikt skapa nya företag på Åland Jag har sålt i småbåtshamnen och det roligaste har varit när folk står och väntar på mig för att de vill köpa frukostbröd. Matilda Ström, om vad som har varit roligast med sommarlovsentreprenör er Förträffen Efter ansökningsperioden, samlas sommarlovsentreprenörerna för första gången. På förträffen är det fokus på affärsidéer och affärsplaner. Målet är att alla ska ha sin affärsidé klar när nästa steg, utbildningsdagarna, börjar. Utbildningsdagar På utbildningsdagarna kommer flera gästföreläsare in och håller olika föreläsningar med sommarlovsentreprenörerna. JCI Mariehamn, polisen, skattebyrån, näringsministern, är några som brukar träffa sommarlovsentreprenörerna under dessa dagar. Ämnen som tas upp är bland annat marknadsföring, redovisning, säkerhet, försäljning och skatt. Försäljning Efter utbildningsdagarna är dags för sommarlovsentreprenörerna att sätta sina planer i verket och sälja sina produkter eller tjänster. Till sin hjälp har de en mentor 8

11 ifrån JCI Mariehamn och sporrar, fungerar som bollplank och rådgivare åt entreprenörerna hela sommaren. Sommarträffen I mitten av sommaren är det en träff där alla mentorer och entreprenörer träffas och spelar spel och äter mat tillsammans. Avslutning Minst 4 veckor ska entreprenörerna driva sitt företag under sommarlovet. Utbildningsdagarna är i början på juni, och avslutningskvällen är i mitten på augusti. På avslutnigen får entreprenörerna berätta om sina erfarenheter ifrån sommaren och så delas olika diplom och intyg ut. Sommarlovsentreprenörerna har funnits i tre år och totalt har 45 ungdomar deltagit. Antigen har de själva eller i grupp drivit så kallade SE-företag, under de tre åren har det funnits 33 stycken. De har rört sig om allt ifrån barnvaktande, snigelplockare, målare, hamnförsäljare till sångare och bagare med mera. Emilia Karlsson berättar om sin tid som sommarlovsentreprenör Jag heter Emilia Karlsson och är 16 år drev jag SE-företaget Emilias Bakverk. Där tog jag beställningar på olika tårtor och kakor som jag alltid lagade helt från grunden. För mig var valet av affärsidé väldigt självklar, då jag vill hålla på med just bakverk i framtiden. Den sommaren var helt otrolig på många sätt, men det roligaste var nog att känna att man gjort något helt eget från grunden och som man själv byggt upp. Det svåraste var nog att tro på att man verkligen kan klara av svåra situationer inom bakningen men allt löser sig till slut. Allt har gått mycket bättre än vad jag trodde och jag skulle verkligen rekommendera andra ungdomar att prova på sommarlovsentreprenörer! Min dröm är att bli egenföretagare och jag kämpar varje dag med att utveckla min idé. En grej som var väldigt rolig var när Ålands Radio kom hem till mig i mitt kök och bakade mockarutor med mig en morgon. Det var direktsänt och på något konstigt sätt lyckades jag glömma smöret! Då fick jag lära mig att det inte är hur felfritt du gör saker i livet som visar vad du kan, utan hur bra du löser problemen! 9

12 Entreprenörsstipendiefonden Entreprenörsstipendiefonden grundades 2013 av 20 åländska företag. Stipendium har årligen delats ut till åländska ungdomar i syfte att uppmuntra unga studerande som uppvisat entreprenöriell och kreativ förmåga. Sedan starten 2013 har 28 driftiga stipendiater premierats. Målsättningen med stipendiefonden är att stimulera till tillväxt och entreprenörskap på Åland. Det delas ut stipendium på tre olika nivåer: Grundskolestipendier (som mest 8 st./år) Gymnasiestipendier (som mest 5 st./år) Högskolestipendium (1 st.) Utdelning av stipendium till stipendiaterna har skett på Ålands Näringslivs Näringslivsdagen på stora scenen i Alandica. Varje stipendium delas ut till minne av en tidigare åländsk entreprenör. Detta för att visa på goda förebilder samt att belysa bredden i det åländska näringslivets historia. Ungt entreprenörskap har haft hand om organisationen kring bildandet av stipendiefonden, administrationen inför och under stipendieutdelningarna. Det innebär bland annat insamling av nomineringar, marknadsföring av högskolestipendiet, gå igenom och sammanfatta motiveringar och förebereda in för utdelningen på scenen. De som utser stipendiater ur den nominerade gruppen ungdomar är stipendiekomitten, som utgörs av Ålands Näringslivs styrelse. Stiftare: Ålands Näringsliv Ålandsbanken Crosskey Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag Alandia Försäkring Orkla Confectionery & Snacks Finland Ab ÅCA Holmbergs Posten Åland Tidningen Åland Eriksson Capital Optinova Klingbergs Elektriska Paf Nya Åland Ålands Utvecklings Ab BioEnerMart Transmar Wiklöf Holding Carus PBS Stipendieutdelning på gymnasienivå Frida Olsson får stipendium utdelat av Martin Nilsson, bredvid står Samuel Ljungdahl, Maria Lammi, Simon Jansson och Jesper Carlsson. 10

13 Intervju med en högskolestipendiat Vem är du? Liz Mattson, 27 år, driver sedan 2011 företaget Livi Landsbygd. Idag är jag även verksamhetsledare för evenemanget Skördefesten på Åland. Ägare till tre islandshästar, som tillsammans med träning och styrelseuppdrag inom hästsporten tar upp min fritid. Vad gör du? Som verksamhetsledare för Skördefesten arbetar jag tillsammans med lokala lantbrukare, hantverkare och produktförädlare för att marknadsföra olika åländska produkter och verksamheter under Skördefest helgen i september. Att driva evenemanget Skördefesten påminner om att driva ett företag. Mitt arbete handlar om att organisera och koordinera evenemanget; locka besökare, ha hand om finansiering och sponsorer, medlemsträffar, information och rådgivning till deltagare, planera marknadsföring m.m. Förutom att arbeta med Skördefesten driver jag företaget Livi Landsbygd, där arbetar jag främst med både mindre och större landsbygdsutvecklingsprojekt, föreläser samt arbetar som konsult. Du fick entreprenörstipendiet på högskolenivå 2014, vad betydde det för dig? Det kändes väldigt roligt att få stipendium, och det delades ut under högtidliga former, vilket gör att det känns extra värdefullt. Jag tycker det är viktigt att sporra unga entreprenörer. Att få ta emot stipendiet under Näringslivsdagen framför stora delar av det åländska näringslivet känns högtidligt. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram unga driftiga entreprenörer, och det här är ett mycket bra sätt. Dels sporrar det att få en summa som man kan satsa på sina idéer eller företag och också så ger det bra PR mot det åländska näringslivet. Båda sakerna är otroligt viktiga när man håller på att starta upp ett företag. Har du använt stipendiet till någoting speciellt ännu? Jag har byggt upp en hemsida, livilandsbygd.ax, där jag även bloggar om mitt arbete. Sedan har jag använt en del av medlen till fortbildning genom olika kurser. Det är viktiga saker som jag dock inte hade prioriterat om jag inte hade fått stipendiet. Entreprenörskap handlar inte bara om att vara egen företagare, många förknippar det med att ha en egen business. Men jag tycker att det handlar om att ha en egen drivkraft Liz Mattsson 11

14 Steget vidare till företagare Det är många ungdomar som efter att ha varit med i någon del av Ungt entreprenörskap som blivit intresserade av att ta steget vidare till att bli företagare. Via projektet har de fått en grund och inblick i vad företagande är och de har också kunnat få rådgivning kring starten av sitt egna företag. Min dröm är att bli egenföretagare och jag kämpar varje dag med att utveckla min idé. Emilia Karlsson, sommarlovsentreprenör Även flera av sommarlovsentreprenörerna har valt att fortsätta med sin verksamhet även sommaren efter att de medverkat i Sommarlovsentreprenörer. Åtminstone 13 stycken ungdomar har startat ett eller flera företag, och flera är i startgroparna för sitt företagande. Sedan finns det många som först ska gå klart skolan innan det blir aktuellt med mer konkreta företagsplaner. Victor Förström och John Randelin drev UF-företaget Gammax ihop. Sedan har det startat företag tillsammans och drivit Café Uffe på berget. Alfred Andersson startade Barnvakten Alfred SE och blev även egen företagare. 12

15 Fotoalbum Rebecka Persson och Elsa Svenblad var tillsammans sommarlovsentreprenörer och drev Snigelflickorna SE. Matilda Ström drev Matildas Hembakta SE. Anton Göthlin och Christoffer Mattsson i UF-företaget MaGoe på ÅlandsMässan. Margaretha Remmer Ifrån Ömsen delar ut stipendium till Lina Nordqvist. 13

16