Luftkvalitetsmätning Amiralsgatan

Transkript

1 RAPPORT Luftkvalitetsmätning Amiralsgatan Antagen av miljönämnden Rapportnr 9/2015 ISSN

2 Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2011: 01/2011 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/ /2011 Luftkvaliteten i Malmö /2011 Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren /2011 Kemikalier i byggvaror tillsyn hos återförsäljare 06/2011 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel 07/2011 Kontroll av allergikost för skolor och förskolor i Malmö /2011 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2011 Kemikalier i golv - tillsyn hos återförsäljare 10/2011 Riktad tillsyn mot fläktar o kompressorer (buller) 01/2012 Sammanställning rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. från Malmö stads verksamheter 02/2012 Kemikalier i möbler tillsyn hos möbelhandel 03/2012 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 04/2012 Luftkvaliteten i Malmö /2012 Kartläggning av omgivningsbuller - Malmö stad 06/2012 Livsmedelskontroll under malmöfestivalen /2012 Kemikalier i leksaker - tillsyn av detaljhandeln 08/2012 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Värnhemstorget 2010/ /2012 Livsmedelskontroll på bagerier och konditorier i Malmö /2013 Livsmedelskontroll på julbord i Malmö /2013 Metaller i smycken, Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 03/2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvaliteten i Malmö /2013 Luftföroreningsmätning vid Rådmansgatan /2013 Livsmedelskontroll av kosttillskott /2013 Kvävedioxidhalter utomhus vid förskolor och skolor i Malmö 08/2013 Tillsyn av bilverkstäder i Malmö /2013 Livsmedelskontrollen under Malmöfestivalen /2013 Kemikalier i ytterkläder - Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 11/2013 Livsmedelskontroll av skolor, förskolor samt vårdoch omsorgsverksamheter i Malmö /2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvalitetsmätningar vid Klagshamnsvägen i Bunkeflo /2013 Livsmedelskontroll av redlighet/märkning och spårbarhet i Malmö våren /2014 Varor i Lågprissegmentet; Tillsyn över detaljhandeln 02/2014 PVC-produkter; Tillsyn över detaljhandeln 03/2014 Luften i Malmö /2014 Tillsyn på tandvårdskliniker i Malmö /2014 Hantering och märkning av egenproducerade maträtter i livsmedelsbutiker i Malmö /2014 Kemikalier i arbets- och profilkläder - tillsyn över detaljhandeln 07/2014 Mätning av tungmetaller och polycykliska aromatiska kolväten i utomhusluft /2014 Livsmedelkontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden mm i Malmö /2014 Kemikalier i skor och leksaker - tillsyn över detaljhandeln 10/2014 Kväveoxidhalter utomhus på 27 platser i Malmö 11/2014 Redlighetskontroll av restauranger i Malmö /2015 Rapport om kontroll av specialkosthantering på skolor och förskolor i Malmö /2015 Rapport om detaljhandelns kunskaper om kemikalier i varor- fokus vardagsrummet 03/2015 Luftkvalitetsmätning Södervärn /2015 Luften i Malmö /2015 Kontroll i Malmö av de svenska salmonellagarantierna vid införsel av kött från nöt, gris och fjäderfä från andra EU-länder /2015 Livsmedelskontroll på hamburgerkedjor i Malmö /2015 Höga ljudnivåer /2015 Märkning av biocidbehandlade varor- tillsyn över detaljhandeln /2015 Luftkvalitetsmätning Amiralsgatan Rapporterna kan beställas från Miljöförvaltningen, Malmö, telefon (vx eller laddas ner: malmo.se

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Resultat... 5 Inledning... 7 Luftkvaliteten i Malmö... 8 Mätplats och mätperiod Mätparametrar Trafik Malmöexpressen Meteorologi under mätperioden Uppmätta halter Kvävemonoxid (NO) Mätresultat Kvävedioxid (NO 2 ) Mätresultat Kväveoxider (NO x ) Mätresultat Partiklar PM 10 och PM Mätresultat Jämförelse med mätningar år och Beräkning av kväveoxid- och kvävedioxidhalter Beräknade kväveoxidhalter (NO x ) för mätperioden Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) för mätperioden Sammanfattning av spridningsberäkningar för mätperioden 28 Beräknade kväveoxidhalter för ett normalår Förbättringar av luftkvaliteten genom kollektivtrafikåtgärder 28 Källfördelning på Amiralsgatan Slutsats Bilaga 1: Miljökvalitetsnormer Bilaga 2: Nationella miljömål Bilaga 3: Termer och uttryck Bilaga 4: Förutsättningar vid spridningsmodellering Bilaga 5: Utförare av mätningen Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Susanna Gustafsson Miljöförvaltningen Stadsutveckling och strategi

4 Sammanfattning Amiralsgatan har pekats ut som en av de platser som är viktigast och kanske också svårast att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO 2 ). Luftkvalitetsmätning med miljöförvaltningens mobila mätvagn har genomförts två gånger tidigare på Amiralsgatan: och Luftkvalitetsmätningen, som gjorts mellan den 9 oktober 2014 till den 6 maj 2015, är därmed en uppföljning av de två tidigare mätningarna. Trafiken har varit mycket intensiv längs med Amiralsgatan, men har under senare år minskat. Den främsta orsaken till de minskade trafikflödena är medveten satsning på ökad framkomlighet för kollektivtrafiken, bland annat genom delvis avstängning för personbilstrafiken på Amiralsgatan genom satsningen på gashybridbussen Malmöexpressen Dessa åtgärder minskade trafikflödena på Amiralsgatan med cirka fordon per dygn mellan år 2013 och Gashybridbussen innebär också direkta emissionsminskningar på grund av utbytet av bussarna. Den avstängningen, som genomförts tidigare, av Djäknegatan (förlängningen av Amiralsgatan) har också bidragit till minskade trafikvolymer i stråket Djäknegatan - Amiralsgatan. Luftkvalitetsmätningen är en uppföljning av de effekter på luftkvaliteten som Malmöexpressen inneburit. Intressant är att klarlägga om denna kraftfulla åtgärd numera innebär att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid på Amiralsgatan klaras eller ej. Mätpunkterna var totalt tre för kvävemätningarna, med mätplatserna intill fasad cirka 3 meter ovan mark vid adresserna Amiralsgatan 6, 14 och 23. På mätvagnen som var placerad alldeles intill Amiralsgatan gjordes också mätningar av partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), vindriktning och vindhastighet. Resultat I resultaten från de utförda mätningarna kan det konstateras att kvävedioxidhalterna för dygnsvärdena fortfarande överskrider miljökvalitetsnormen. Sedan förra mätningen ( ) har uppmätta kvävedioxidhalter sjunkit med cirka 15 procent för periodmedelvärdet överskreds normen för kvävedioxid. Sedan mätningen har kvävedioxidhalterna sjunkit med nästan 30 procent. I figuren nedan redovisas uppmätta dygnshalter för kvävedioxid , och Diagrammet visar en positiv utveckling, där dygnhalten har blivit lägre för varje mätperiod. För att med mer säkerhet kunna säga något om miljökvalitetsnormen överskrids eller ej används spridningsmodelleringar för ett meteorologiskt normalår. Mätningarna påverkas av vädret under mätperioden och med spridningsmodelleringarna för ett meteorologiskt normalt år kan kvävedioxidhalterna 5

5 normaliseras ur meteorologiskt hänseende. Resultaten från dessa beräkningar visar att dygnshalterna för miljökvalitetsnormen kvävedioxid fortfarande överskrids vid Amiralsgatan. µg/m 3 Figur. Redovisning av uppmätta dygnshalter av kvävedioxid (NO 2 ) för mätperioderna , , och för mätplats Amiralsgatan 23. Enhet µg/m 3. Ett viktigt svar i mätningen är hur mycket åtgärden med att separera busstrafiken från övrig trafik samt hur mycket har den nya gashybridbussen Malmöexpressen på linje 5 inneburit i minskade luftkvalitetshalter, genom lägre avgasemissioner. I de spridningsberäkningar som genomförts med information och kunskap om trafiksituation innan och efter omläggningen går det att se att kvävedioxidhalterna som periodmedelvärde har sjunkit med cirka 8 procent och för kväveoxidhalterna (NO x ) har sjunkit med 16 procent. Uppmätta partikelhalter av både PM 10 och PM 2.5 var betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna. I jämförelse med nationella miljömålet var uppmätta PM 10 - och PM 2.5 -halterna något högre. Slutsatsen blir att genom de luftkvalitetsmätningar som genomförts vid Amiralsgatan har viktig kunskap erhållits om utvecklingen av luftkvaliteten. Dessutom har effekterna från bussomläggningen genom introduktionen av gashybridbusslinjen Malmöexpressen kunnat beräknas fram. Genom ett långsiktigt arbete med att minska busstrafikens utsläpp till luft och en minskning av trafikflödena genom aktiva trafikregleringar, har antalet överskridande av miljökvalitetsnormen minskat. En slutsats är att det aktiva miljöarbetet har gett effekt, men att det behövs ytterligare åtgärder för att Malmö med marginal ska klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid vid Amiralsgatan. 6

6 Inledning Luftkvaliteten vid och kring Amiralsgatan har rönt stor uppmärksamhet de senaste tio åren. Halterna av kvävedioxid har under många år varit högre än gällande miljökvalitetsnormer på denna plats i Malmö. Detta har redovisats i dels mätningar och dels i spridningsberäkningar. År 2006 togs ett åtgärdsprogram fram, som avser att förhindra överskridande av miljökvalitetsnormen av kvävedioxid (NO 2 ) i Malmö. Amiralsgatan har pekats ut som en av de platser som är viktigast och kanske också svårast att klara miljökvalitetsnormen. Amiralsgatan har stor trafikkapacitet och är en pulsåder för trafiken till och från centrala Malmö. Amiralsgatan mellan Föreningsgatan och Drottninggatan har ett avsnitt där gatan omgärdas av stora hus, vilket innebär försämrad luftcirkulation. Därmed är stråket allmänt utsatt för förhöjda luftföroreningsnivåer. Det är många som går och vistas i närheten av gatan, vilket gör det än mer viktigt att följa utvecklingen av luftkvaliteten. Luftkvalitetsmätning med mätvagnen har genomförts två gånger tidigare på Amiralsgatan. Mätningarna har gjorts under perioden till och till med miljöförvaltningens mobila mätvagn. Detta innebär att denna mätning är en uppföljning av de två tidigare. I början av juni 2014 invigdes den nya busslinjen Malmöexpressen linje 5, med ändhållplatserna Västra Hamnen och Rosengård. Busslinjen har haft kapacitetsproblem under lång tid och de nya busstyperna har förutsättningar att förbättra kapaciteten genom att de nya bussarna är sex meter längre än de äldre bussarna. På en del av sträckan har busstrafiken prioriteras genom separata körfält för bussar. Figur 1. Malmöexpressen på väg österut längs med Amiralsgatan. Foto: Miljöförvaltningen Sedan mitten av 2010-talet har trafiken minskat från fordon per dygn till cirka fordon per dygn till år De minskade fordonsflöden innebär minskade utsläpp av luftföroreningar. Dessutom 7

7 är Malmöexpressen den första gashybridbuss i Malmö, med betydligt lägre avgasemissioner än andra bussarna som trafikerar i eller till och från Malmö. Denna luftkvalitetsmätning är en uppföljning av de effekter på luftkvaliteten som Malmöexpressen inneburit genom direkta emissionsminskningar och undanträngningseffekter av annan trafik genom separat busskörfält. Det är också intressant att klarlägga om denna kraftfulla åtgärd numera innebär att miljökvalitetsnormerna på Amiralsgatan klaras eller ej. Luftkvaliteten i Malmö Trots att luftkvaliteten i Malmö ur ett internationellt perspektiv är bra, påverkas både människa och miljö negativt av luftföroreningar. Genom luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) finns krav på kommunerna att övervaka luftmiljön utomhus, se bilaga 1. Mätningar i Malmö görs för totalt ett tiotal olika luftföroreningar. Det finns tre permanenta mätstationer och en mobil mätstation i Malmö. För mer information om den allmänna luftkvaliteten i Malmö hänvisas till årsrapporten 2014, se Förutom mätningar görs också spridningsberäkningar av luftföroreningar, vilka är nödvändiga för att förstå luftkvalitetssituationen för hela Malmö. Det är främst luftföroreningen kvävedioxid (NO 2 ) som är problematisk för Malmö. Uppmätta kvävedioxidhalter i en del starkt trafikerade gatumiljöer i centrala Malmö överstiger gränsvärdena som är definierade i miljökvalitetsnormen (MKN). Därför har Malmö stad och Länsstyrelsen i Skåne upprättat ett åtgärdsprogram med inplanerade åtgärder för att reducera kvävedioxidhalterna i Malmö. För övriga Sverige finns motsvarande problem med att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och dessutom på en del orter även för partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ). I figur 2 redovisas uppmätta årsmedelhalter av partiklar mindre än 10 mikrometer och kvävedioxid i centrala Malmö (mätstation Rådhuset) i taknivå för perioden 1999 till och med Årsmedelhalten för kvävedioxidhalterna har sakta men säkert minskat, medan partikelhalterna varierar utan någon tydlig trend. 8

8 µg/m 3 Figur 2. Redovisning av uppmätta årsmedelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM 10 ) för mätstationen Rådhuset i taknivå mellan åren 1999 till och med Enhet mikrogram per kubikmeter. I figur 3 redovisas beräknade kvävedioxidhalter som ett genomsnittligt årsmedelvärde i Malmö år Den svarta ringen i figur 3 visar Amiralsgatan, där luftkvalitetsmätningen har genomförts. Mätplats Figur 3. Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) i Malmö som genomsnittligt årsmedelvärde för år Enheten är µg/m 3. 9

9 Mätplats och mätperiod Luftmätningen genomfördes mellan den 9 oktober 2014 till den 6 maj 2015 med miljöförvaltningens mobila mätvagn. Mätpunkterna var totalt tre för kvävemätningarna, se figur 4. Mätpunkterna var följande: Amiralsgatan 6 vid fasad på 3 meters höjd Amiralsgatan 14 vid fasad på 3 meters höjd Amiralsgatan 23 på 3 meters höjd på portalen för väginformation På mätvagnen som var placerad alldeles intill Amiralsgatan gjordes mätningar av partiklar (PM 10 och PM 2.5 ), vindriktning och vindhastighet. Figur 4. Karta för de tre mätplatserna vid Amiralsgatan. Karta: stadsbyggnadskontoret och foto miljöförvaltningen

10 Figur 5. Mätvagnen med vy nordväst ut på Amiralsgatan. Foto miljöförvaltningen Mätparametrar Mätparametrar var: Kvävemonoxid (NO) mättes vid Amiralsgatan 6, 14 och 23. Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL. Kvävedioxid (NO 2 ) mättes vid Amiralsgatan 6, 14 och 23 Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL. Partiklar mindre än 10 mikrometer (PM 10 ) och partiklar mindre än 2,5 mikrometer (PM 2.5 ) mättes på mätvagnens tak. Instrument: TEOM Series 1405a och TEOM/ 1400a FDMS Vindriktning och vindhastighet på 8 meters höjd ovan mark intill mätvagnen. Instrument Windsonic ultraljudsmätare. Trafik Den viktigaste utsläppskällan i ett lokalt perspektiv för de luftföroreningar som studerats kring Amiralsgatan är vägtrafiken. Utsläppen från övriga Malmö har också betydelse för luftkvaliten. Dessutom finns påverkan från Köpenhamn och sjöfarten i Öresund, samt luftföroreningar som transporteras från exempelvis kontinenten. Trafiken har varit mycket intensiv längs med Amiralsgatan, men under senare år har trafikflödena minskat. Den främsta orsaken till de minskade trafikflödena är en medveten satsning på ökad framkomlighet för kollektivtrafiken. Åtgärderna som gjorts är en delvis avstängning för personbilstrafiken på Amiralsgatan och satsningen på Malmöexpressen. 11

11 Dessa åtgärder minskade trafikflödena på Amiralsgatan med cirka fordon per dygn. Avstängningen som genomförts tidigare av Djäknegatan (förlängningen av Amiralsgatan) har också bidragit till minskade trafikvolymer i stråket Djäknegatan - Amiralsgatan. I figur 6 redovisas trafikflödesutvecklingen sedan år 2006 till år 2015 på Amiralsgatan vid mätplatsen. Genomsnittlig veckodygnstrafik Figur 6. Redovisning av trafikutvecklingen (veckodygnstrafik) på Amiralsgatan med fördelning på fyra olika fordonstyper (personbilar, lastbilar, stadsbussar och regionbussar) för perioden 2006 till Källa gatukontoret. Trafikmätningarna redovisas i tabell 1 och figur 6 under perioden 2006 till 2015, och där kan följande detaljer noteras: antal regionbussar de senaste fyra åren varit oförändrade och är fortfarande kring stycken per dygn antal stadsbussar har minskat från drygt 500 till cirka 350 per dygn mellan 2013 och 2015 mellan 2013 och 2015 har lastbilstrafiken minskat från cirka fordon per dygn till cirka 300 fordon per dygn mellan 2014 och 2015 har personbilstrafiken ökat med cirka fordon per dygn. 12

12 Tabell 1. Trafikflöden (veckodygnstrafik) med fördelning av antal och procentuell andel mellan olika fordonstyper under perioden 2006 till 2015 för Amiralsgatan. Källa gatukontoret. År Total dygnstrafik (Vdt) Antal personbilar (Vdt) Andel (%) Antal lastbilar (Vdt) Andel (%) Antal stadsbussar (Vdt) Andel (%) Antal regionbussar (Vdt) Andel (%) ,8 % ,5 % 530 2,2 % 845 3,5 % ,6 % 970 4,3 % 535 2,3 % 855 3,8 % ,5 % 855 4,0 % 540 2,5 % 865 4,0 % ,4 % 945 4,5 % 705 3,4 % ,8 % ,7 % ,0 % 705 3,4 % ,9 % ,2 % ,5 % 525 2,6 % 965 4,7 % ,7 % 920 4,5 % 535 2,6 % ,2 % ,4 % 925 5,0 % 535 2,9 % ,8 % ,6 % 180 1,2 % 320 2,1 % ,1 % ,9 % 290 1,8 % 350 2,2 % ,5 % Nedanstående trafikflödesprofiler för trafiken på Amiralsgatan visar att mest trafik per timme noteras under sena eftermiddagen på vardagar. Trafiken på lördagskvällar är större än under vardagarna. Trafikflöde per timme Figur 7. Trafikens fördelning över dygnet på Amiralsgatan för en typisk vardag, lördag och söndag under Källa: gatukontoret 13

13 Malmöexpressen Busslinjen som går mellan Rosengård (Stenkällan) och Västra Hamnen kallas Malmöexpressen. Bussarna är en 24 meter lång dubbelledad gashybrid-buss, se figur 8. Figur 8. Linjekarta Malmöexpressen linje 5. Källa: Skånetrafiken. Varje vardag körs det cirka 300 turer och på lördagar och söndagar turer. Totalt transporteras cirka fem miljoner passagerare årligen på denna linje. Genom bytet till dubbelledad från enkelledad buss ökade kapaciteten ökade från passagerare i timmen till passagerare i varje riktning. Av totalt 16,6 km längd för linjen (åt bägge hållen) utgör separerade busskörfält 10,5 km. Det har dessutom byggts specialanpassade busshållplatser och signalsystem i korsningar har anpassats med bussprioritering. Totalt innebär detta ökad framkomlighet, högre komfort och större möjlighet att hålla tiden i tidtabellen. När det gäller bussen miljöegenskaper är den betydligt tystare och utsläppen av luftföroreningar är i storleksordningen procent lägre jämfört med andra bussar i Malmö. 14

14 Figur 9. Malmöexpressen i Västra Hamnen. Källa: Nobia. Figur 10. Malmöexpressen vid hållplats Folkets park. Källa: Skånetrafiken. Meteorologi under mätperioden De meteorologiska variationer som förekommer dels under året och dels mellan olika år har en stor betydelse för vilka luftföroreningshalter som uppkommer. För att kunna utvärdera de uppmätta halternas nivå i relation till ett meteorologiskt normalår, behövs kunskap om hur vädret varit under mätperioden. Vädret under hösten 2014 och vintern var mest milt, regnigt och blåsigt. Våren 2015 var kylig och långdragen. Vid jämförelse av vädrets effekter på luftkvaliteten kan det konstateras att luftkvalitetsnivåerna var något högre för mätperioden jämfört med en normal höst, vinter och vår. Detta orsakades främst av den kalla våren. 15

15 Uppmätta halter Redovisning av de uppmätta luftföroreningarna görs ämne för ämne i de nedanstående kapitlen. Jämförelser görs främst mot miljökvalitetsnormer (MKN) och delvis mot miljömål. I bilaga 1 och 2 görs en mer detaljerad redovisning av miljökvalitetsnormer och miljömål. Mätningarna gjordes i tre mätpunkter, se figur 4. Kvävemonoxid (NO) Kvävemonoxid (NO) emitteras från alla förbränningsprocesser, där luftens kväve och syret förenas. För de flesta emissionskällor sker den största delen av utsläppen av kväveföreningar som kvävemonoxid. I atmosfären sker oxideringar och olika kemiska omvandlingar av kvävemonoxid till kvävedioxid (NO 2 ), vilken är reglerad genom miljökvalitetsnormer. Höga kvävemonoxidhalter indikerar att det finns källor nära mätplatsen, medan låga halter visar på ett större avstånd till källorna. För ämnet kvävemonoxid finns varken miljökvalitetsnorm eller miljömål definierade. Mätresultat Mätningarna av kvävemonoxid visar på höga halter vid alla tre mätplatser. De högsta halterna uppmättes vid Amiralsgatan 23, det vill säga vid Konserthuset. I vindriktningsdiagrammet (se figur 11) syns tydligt att de högsta halterna vid Amiralsgatan 23 registreras för sydvästliga vindriktningar, medan för mätplatserna på andra sidan gatan (Amiralsgatan 6 och 14) är det främst för nord till nordostliga vindriktningar. När det blåser längs med gatan från sydost registreras förhöjda halter på mätplatserna. När det däremot blåser från nordväst var uppmätta halter betydligt lägre. I figur 12 syns en tydlig veckoprofil, med lägre halter på helgerna och en dygnsrytm som följer vägtrafiken. Kvävemonoxidhalterna går ned till nästan noll på nätterna. 16

16 Tabell 2. Uppmätta kvävemonoxidhalter (NO) vid Amiralsgatan för mätplatserna Amiralsgatan 6, 14 och 23 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Kvävemonoxid (NO) Periodmedelvärde Timmedelvärde 98-percentil Amiralsgatan Amiralsgatan Amiralsgatan Tidstäckning (%) µg/m 3 Figur 11. Redovisning av medelhalter av kvävemonoxid (NO) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Amiralsgatan 6, 14 och 23 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Enheten radiellt är µg/m 3. µg/m 3 Figur 12. Genomsnittlig veckoprofil av kvävemonoxid (NO) för mätplatserna Amiralsgatan 6, 14 och 23 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Enhet är µg/m 3. 17

17 Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) är oxiderad kvävemonoxid (NO). Detta sker främst genom reaktion med ozon i luften. Oxidationsprocessen tar i storleksordningen minuter. Idag förekommer också direktemitterad kvävedioxid främst från den tunga fordonsflottan (lastbilar, bussar och arbetsmaskiner), samt moderna dieseldrivna personbilar. Utsläpp av kväve orsakar bland annat försurning av mark, sjöar och vattendrag, samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten och har skadlig inverkan på människors hälsa. De påverkar andningssystemet, bland annat reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. För kvävedioxid finns miljökvalitetsnormer (SFS 2010:477, se bilaga 1). Föreliggande mätning är utförd i gatumiljö. Halterna ska i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. I många sammanhang används kvävedioxidhalterna som en indikatorparameter för dålig luftkvaliteten. Mätresultat De redovisade kvävedioxidhalter var höga på alla tre mätplatser. På Amiralsgatan 14 och 23 överskreds uppmätta halter miljökvalitetsnormen för dygnsvärden, se tabell 3. Timnormen klarade sig precis på Amiralsgatan 23, där det mättes 89 µg/m 3 och normen är på 90 µg/m 3. Nu gjordes mätningen under höst, vinter och vår, då halterna oftast är något högre. Å andra sidan var vädret mildare och blåsigare, vilket innebar lägre halter jämfört med ett mer normalt år. I redovisning, senare i rapporten har beräkningar gjorts för ett normalår. Dessa beräkningar kan med större säkerhet säga om normen fortfarande överskrids eller ej vid Amiralsgatan, se sid 28 Beräknade kväveoxidhalter för ett normalår. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) vid Amiralsgatan för mätplatserna Amiralsgatan 6, 14 och 23 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Kvävedioxid (NO 2 ) Periodmedelvärde Dygnsmedelvärde 98-percentil MKN/ Amiralsgatan Amirals- Amirals- Miljömål 6 gatan 14 gatan 23 40/ Timmedelvärde 90/ percentil Tidstäckning (%)

18 I figur 13 redovisas medelhaltsfördelning för kvävedioxid i olika vindriktningar för de tre mätplatserna. På samma sätt som kvävemonoxid uppmättes de högsta halterna vid mätpunkten Amiralsgatan 23 vid sydvästliga vindar och nord till nordostliga vindar för de motstående mätpunkterna (Amiralsgatan 6 och 14) på andra sidan gatan. µg/m 3 Figur 13. Redovisning av medelhalter av kvävedioxid (NO 2 ) i förhållande till vindriktningen för mätplatserna Amiralsgatan 6, 14 och 23 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Enheten radiellt är µg/m 3. I figur 14 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter som genomsnitt under en vecka för respektive mätplats. Mätdata visar tydligt att halterna var som högst under morgon och kväll, samt att det var stor skillnad mellan vardag och helg. Veckoprofilen har god korrelation med trafiken i området. µg/m 3 Figur 14. Genomsnittlig veckoprofil av kvävedioxid (NO 2 ) för mätplatserna Amiralsgatan 6, 14 och 23 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Enhet är µg/m 3. 19

19 Kväveoxider (NO x ) Kväveoxider (NO x ) är summan av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). För kväveoxider finns ingen definierad miljökvalitetsnorm. Rapporteringen görs främst för att redovisa alla uppmätta parametrar och för att kväveoxider används i jämförelse med de spridningsberäkningar som redovisas senare i rapporten. Mätresultat Uppmätta kväveoxidhalter vid mätplatserna var mycket höga, främst vid Amiralsgatan 14 och 23. I figur 15 redovisas uppmätta kväveoxidhalter som en gensomsnittlig veckoprofil för hela mätperioden. Jämförs veckoprofilen för kvävedioxid (se figur 14), med veckoprofilen för kväveoxider, ser man att kväveoxidsprofilen har en betydligt större dynamik och högre halter. Tabell 4. Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) vid Amiralsgatan för mätplatserna Amiralsgatan 6, 14 och 23 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Kväveoxider (NOx) Periodmedelvärde Timmedelvärde 98-percentil Amiralsgatan Amiralsgatan Amiralsgatan Tidstäckning (%) µg/m 3 Figur 14. Genomsnittlig veckoprofil av kväveoxider (NO x ) för Amiralsgatan 6, 14 och 23 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj

20 Partiklar PM 10 och PM 2.5 Luftburna partiklar är idag en omdebatterad förorening och många forskare anser att flera hälsoproblem kan härledas till partiklarna i luften som vi andas. Partiklar mindre än 4-5 mikrometer (µm) kan tränga hela vägen ner i lungblåsorna och eventuellt vidare ut i blodet. De kan fungera som transportörer av bland annat toxiska ämnen. Exponering för luftburna partiklar ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan och förtida dödsfall per år i Sverige. Detta motsvarar en förkortad medellivslängd på cirka 6 12 månader. En dominerande källa till höga halter av partiklar (PM 10 ) i gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand. Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. Lite mindre partiklar (mindre än PM 2.5 ) bildas främst vid all typ av förbränning, där energiproduktionen och trafiken är de dominerande källorna. För både PM 10 och PM 2.5 är långdistanstransporter av partiklar från andra länder ett betydande haltbidrag i södra Sverige och de allmänna bakgrundshalterna utgör en stor del av uppmätta halter. Partikelhalterna i Malmö är generellt inget stort problem i jämförelse med miljökvalitetsnormerna. Anledning till detta är de milda och regniga vintrar och att dubbdäcksanvändningen är låg (mindre än 20 procent). Intransporten av partiklar från kontinenten är större än i exempelvis Stockholm, där det varit problem med att klara normen för PM 10. Mätresultat Resultatet från mätperioden vid Amiralsgatan motsvarar ganska väl det som mäts på de flesta platser i Malmö i liknande gatumiljöer, det vill säga PM 10 -halter på cirka 20 µg/m 3 som års- eller periodmedelvärde. En stor del av uppmätta halter är bakgrundshalter, det vill säga har sitt ursprung från andra länder. Jämförs uppmätta halterna vid Amiralsgatan med mätningar på Rådhuset (i urban bakgrund, d.v.s. i centrala Malmö i exempelvis en park) ser man tydligt att det finns ett lokalt påslag av partiklar som genereras i gatumiljön. Uppmätta partikelhalter låg betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna för både PM 10 och PM 2.5, men högre än gällande miljömål. Skillnaden mellan uppmätt medelhalt för mätperioderna och urbana bakgrundshalten (partikelhalt som mäts i ostörd miljö centralt i Malmö) för PM 10 var i genomsnitt 2-3 µg/m 3, det vill säga det lokala haltbidraget från Amiralsgatan var 2-3 µg/m 3. För partiklar PM 2.5 var den urbana bakgrundshalten omkring 9-10 µg/m 3 och det lokala haltbidraget vid mätplatsen var

21 µg/m 3. Medelhaltsdistributionen för PM 10 i förhållande till vindriktning (se figur 15) visar på något högre partikelhalter från ost till sydost, vilket är det vanliga. Orsaken till detta är att bakgrundshalterna är högre när det blåser sydostliga vindar. Detta orsakas i sin tur av att utsläppen av partiklar fortfarande är betydligt större från Östeuropa. Tabell 5. Uppmätta partikelhalter (PM 10 ) vid Amiralsgatan 6 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj MKN=Miljökvalitetsnorm. Partiklar (PM 10 ) MKN/Miljömål PM 10 Periodmedelvärde 40/15 19 Dygnsmedelvärde 50/ percentil Timmedelvärde percentil Tidstäckning (%) 99 µg/m 3 Figur 15. Redovisning av medelhalter av PM 10 och PM 2.5 i förhållande till vindriktningen för mätplats Amiralsgatan 6 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Enheten radiellt är µg/m 3. Tabell 6. Uppmätta partikelhalter (PM 2.5 ) vid Amiralsgatan 6 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj MKN=Miljökvalitetsnorm. Partiklar (PM 2.5 ) MKN/Miljömål PM 2.5 Periodmedelvärde 25/10 14 Dygnsmedelvärde -/ percentil Timmedelvärde percentil Tidstäckning (%) 69 22

22 I figur 16 visas att under natten går PM 10 -halterna ned till cirka 16 µg/m 3 och under dagtid ökar de till µg/m 3, det vill säga ett påslag på 4-6 µg/m 3, som i huvudsak utgörs av lokalt genererade partiklar i gatumiljön. För PM 2.5 finns inget tydligt påslag under dagen, även om det tycks finnas en antydan till haltökning på morgon och förmiddagen på knappt 1 µg/m 3. µg/m 3 Figur 16. Redovisning av genomsnittlig dygnsprofil av uppmätta partikelhalter (PM 10 och PM 2.5 ) för mätplats Amiralsgatan 6 under perioden 10 oktober 2014 till den 6 maj Enheten är µg/m 3. 23

23 Jämförelse med mätningar år och Mätningar på Amiralsgatan har genomförts två gånger tidigare. Detta innebär att under tio år har mätningar gjorts vart 5:e år. Under dessa tio år har trafiken minskat med nästan 35 procent, se för mer detaljer tabell 1 och nedanstående tabell 7. Gemensamma mätplatser för mätningen , och var Amiralsgatan 6, 14 och 23. I tabell 7 redovisas ett antal intressanta parametrar, så som trafikflöden, fordonsfördelning, genomsnittliga emissioner och uppmätta halter för de tre mätperioderna för mätplats Amiralsgatan 23, som var gemensam för alla tre mätperioderna. I nedanstående fotografier visas mätvagnen för de tre mätperioderna Fig ur 17. Foton från de tre mätningar som genomförts vid Amiralsgatan ( , och ). 24

24 Trafiken har de senaste tio åren minskat med fordon per dygn. Förutom trafikminskning har det skett en emissionsminskning från fordonsflottan under de tio åren på cirka 35 procent, genom en allt miljövänligare fordonspark, åtminstone utifrån kväveoxidshänseende. Efter att den nya busslinjen Malmöexpressen invigdes 2014 har trafiken minskat med cirka fordon per dygn mellan perioden Den tunga trafiken har också minskat, men i något mindre grad än personbilstrafiken. De genomsnittliga emissionerna från trafiken på Amiralsgatan minskade från 1,18 g/km (år 2013) till 0,91 g/km (år 2015) i och med att Malmöexpressen infördes. Detta motsvarar emissionsminskning på cirka 24 procent (se tabell 7). Tabell 7. Jämförelse av trafiksituationer och utsläpp för , , 2013(innan malmöexpressen invigdes) och *) OBS. ingen luftkvalitetsmätning gjordes **emissionsuppgifter för år 2014 Amiralsgatan vid mätplatsen (dygnstrafik) Andel personbilar Mätning vid Amiralsgatan 23 Mätning vid Amiralsgatan * innan Malmöexpressen hade invigts** Mätning Amiralsgatan 23 ** ,8 86,7 86,4 87,9 (procent) Andel regionbussar (%) 3,5 4,9 5,8 6,5 Andel stadsbussar (%) 2,2 3,4 2,9 2,2 Genomsnittlig emission av NOx = E f (gram/fordonskilomete r baserat på fordonssammansättning före respektive år) 1,44 1,37 1,20 0,91 De luftkvalitetsmätningar som gjorts under dessa tio år på samma mätplats visar också på en tydlig nedgång av uppmätta halter, se tabell 8 och figur 18. Genom förbättrad fordonsflotta och investering av nya bussar, kan man förvänta sig att luftkvaliteten förbättras i framtiden. Det finns dock risker att trafiken hittar tillbaka till Amiralsgatan, vilket kan motverka den förbättring av luftkvaliteten som skett. För jämförelsen av partikelhalter (PM 10 ) för alla tre mätperioderna ser man en tydlig minskning av halterna från den första mätperioden till de två andra mätperioderna. Det ska noteras att jämförelsen är gjord för samma mätperiod under året (mars-maj) för alla tre mätperioder. Den första mätningen gjordes i ett separat mätskåp på 1,5 meters höjd ovan mark, borde innebära högre halter än vad som mättes och , då mätning gjordes på mätvagnens tak på cirka 3,5 m ovan mark. Trots en minskning mellan första och andra mätperioden måste man ändå ställa sig tveksam till om det finns någon tydlig haltminskning 25

25 av partiklar (PM 10 ) över de tio åren. Andra mätningar i staden visar på mycket små förändringar eller ingen förändring alls. Tabell 8. Jämförelse av uppmätta kvävehalter (NO, NO 2 och NO x ) för , , och för mätplats Amiralsgatan 23, samt partikelmätningen (PM 10 ) vid Amiralsgatan 6. Röda siffror visar överskridande av miljökvalitetsnormen. MKN Mätning vid Amiralsgatan 23 NO (periodmedel i µg/m 3 ) NO 2 (periodmedel i µg/m 3 ) NO 2 (dygn 98-percentil i µg/m 3 ) NO 2 (tim 98-percentil i µg/m 3 ) NO x (periodmedel i µg/m 3 ) NO x (tim 98-percentil i µg/m 3 ) PM 10 (medel mars-maj i µg/m 3 ) Mätning vid Amiralsgatan 23 Mätning vid Amiralsgatan * µg/m 3 µg/m 3 * Figur 18. Redovisning av uppmätta dygnshalter av kvävedioxid (NO 2 ) för mätplats Amiralsgatan 23 och PM 10 för mätplats Amiralsgatan 6. För partikelmätningen redovisa gemensam mätperiod mars maj för alla tre mätperioderna. Enhet µg/m 3. * mätning gjordes på 1,5 m ovan mark. 26

26 Beräkning av kväveoxid- och kvävedioxidhalter Beräknade kväveoxidhalter (NO x ) för mätperioden I bilaga 5 redovisas en kortfattad metodbeskrivning och förutsättningar vid spridningsberäkningar som gjorts för Amiralsgatan. I tabell 9 redovisas beräknade (med spridningsmodell) och uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) för periodmedelvärde och 98-percentilhalt för timvärden för mätperioden Det kan konstateras att beräknade kväveoxidhalter stämmer mycket väl med uppmätta kväveoxidhalter för båda sidor om Amiralsgatan för mätperioden Skillnaden mellan uppmätta halter och beräknade halter är i genomsnitt två procent. Tabell 9. Redovisning av uppmätta och beräknade kväveoxidhalter för Amiralsgatan 14 och 23. Enhet µg/m 3. Uppmätta periodvärden av NO x Enhet µg/m 3 Beräknade periodvärden av NO x med spridningsmodell Enhet µg/m 3 medelvärde 98%-tim medelvärde 98%-tim Amiralsgatan Amiralsgatan Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) för mätperioden I tabell 10 redovisas beräknade (med spridningsmodell) och uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ) för periodmedelvärde, 98-percentil dygnsvärden och 98-percentilhalt för timvärden. Jämförelsen visar på en mycket god överenstämmelse och skillnaden mellan uppmätt och beräknad halt är 1 procent i genomsnitt för alla tre statistiska mått för miljökvalitetsnormerna. I mer detalj ser man periodmedelvärdena överskattas i beräkningarna på Amiralsgatan 23 jämfört med uppmätta kvävedioxidhalter. Det ska noteras att vid beräkningarna har en justerad empirisk formel använts som fungerar i vältrafikerad stadsmiljö. Tabell 10. Redovisning av uppmätta och beräknade kvävedioxidhalter för Amiralsgatan 14 och 23. Enhet µg/m 3. Uppmätta periodvärden av NO 2 Enhet µg/m 3 Beräknade periodvärden av NO 2 med spridningsmodell Enhet µg/m 3 Medelvärde dygn tim värde dygn tim 98%- 98%- Medel- 98%- 98%- Amiralsgatan Amiralsgatan

27 Sammanfattning av spridningsberäkningar för mätperioden Det kan konstateras att genomförda spridningsberäkningar stämmer mycket väl med uppmätta halter för mätperioden. Detta innebär att all indata i emissionsmodellen kan antas vara mycket tillförlitlig och därigenom går det att göra objektiva analyser för att klarlägga om miljökvalitetsnormen klaras för ett normalår och hur stora haltminskningar som trafikomläggningen och den nya busslinjen Malmöexpressen inneburit. Beräknade kväveoxidhalter för ett normalår Beräkning av kväveoxidhalterna för ett normalår görs för att klarlägga om miljökvalitetsnormerna klaras på Amiralsgatan. År 2003 har valts som ett normalår ur meteorologiskt hänseende och det ger dessutom möjligheten att jämföra olika utredningar med varandra. I övrigt används dagens (år 2014) emissionsuppgifter vid alla spridningsberäkningar. Beräkningarna för Amiralsgatan 14 och 23 redovisas i tabell 11. Resultaten utifrån beräknade halter (se tabell 11) visar att för ett normalår överskrids fortfarande dygnsnormen för kvävedioxid. Tabell 11. Redovisning beräknade kväveoxid- och kvävedioxidhalter för Amiralsgatan 14 och 23 för ett normalår (år 2003). Enhet µg/m 3. Beräknade NO x -halter 98%- tim Beräknade NO 2 -halter 98%- dygn Enhet µg/m 3 Årsmedelvärde Enhet µg/m 3 Årsmedelvärde 98%- tim MKN Amiralsgatan Amiralsgatan Förbättringar av luftkvaliteten genom kollektivtrafikåtgärder Trafikförändringarna som skett på Amiralsgatan redovisas under kapitlet trafik, se sid 11 och 12. Bussomläggning innebar dels mindre bil- och lastbilstrafik på Amiralsgatan och dels att busstrafikens utsläpp minskade genom modernare bussflotta. I tabell 12 och tabell 13 redovisas hur mycket halterna minskade för kväveoxider och kvävedioxid på grund av bussomläggningen. Beräkningar har gjort för samma meteorologi i båda beräkningsfallen, det vill säga år Vid beräkningarna innan bussomläggningen har 2013 års data använts avseende trafikflöden och fördelning mellan olika fordon på Amiralsgatan. Efter bussomläggningen har trafikdata från våren 2015 använts. I övrigt är beräkningarna identiska med varandra. 28

28 Resultaten visar tydligt (se tabell 12) att haltminskningen av kväveoxider var cirka 16 procent för medelvärdet. Haltminskningen av kvävedioxid (se tabell 13) blir de något lägre, genom att förhållandet mellan kväveoxider och kvävedioxid inte är linjärt. Haltminskningen för kvävedioxid var cirka 8 procent för medelvärdet. De största effekterna hade bussomläggningen för de högsta timvärdena för kvävedioxid (98-percentil tim), där minskningarna är över 17 procent. I tidigare utredningar som gjordes 2012 inför planerade linjeförändringar av busstrafiken i Malmö, redovisades att bussomläggning på Amiralsgatan skulle innebära en minskning av medelhalterna av kväveoxidhalterna med 6 procent och kvävedioxidhalterna med 3 procent. I denna utredning med utgångspunkt från faktisk trafikminskning och emissionsminskningar, ger större haltminskningar än tidigare utredning. Några skäl till skillnaderna i resultat kan vara att trafikminskningen blev fordon istället för i prognosen 2012, samt att bedömda minskningar av emissionerna från Malmöexpressens i utredningen 2012 var mycket små jämfört med det faktiska utfallet. Tabell 12. Redovisning av beräknade kväveoxidhalter för Amiralsgatan 14 och 23 för ett normalår (år 2003), med trafikdata innan bussomläggningen 2013 och efter bussomläggningen Beräknade NO x - halter Innan Bussomläggning Efter bussomläggning Minskning i procent (%) Årsmedelvärde Årsmedelvärde 98-percentil timme Innan bussomläggning 98-percentil timme Efter bussomläggning Minskning i procent (%) Amiralsgatan 14 Amiralsgatan % % % % 29

29 Beräknade NO 2 - halter Tabell 13. Redovisning av beräknade kvävedioxidhalterna för Amiralsgatan 14 och 23 för ett normalår (år 2003), med trafikdata innan bussomläggningen 2013 och efter bussomläggningen Innan Bussomläggning Efter bussomläggning Minskning i procent (%) Innan Bussomläggning Efter bussomläggning Minskning i procent (%) Innan Bussomläggning Årsmedelvärde Årsmedelvärde 98- percentil dygn 98- percentil dygn 98- percentil timme 98- percentil timme Efter bussomläggning Minskning i procent (%) Amiralsgatan 14 Amiralsgatan % % % % % % Källfördelning på Amiralsgatan En stor fördel med spridningsmodeller är att det går att bestämma vilka emissionskällor som ska tas med i beräkningarna. Detta innebär att det går att beräkna hur mycket olika emissionskällor bidrar med, jämfört med de totalt beräknade kväveoxidhalterna. I figur 20 återfinns en detaljerad källfördelning efter bussomläggningen där hänsyn tas till hur mycket de olika trafikslagen i gaturummet bidrar med till den totala halten. Notera att den lokala trafiken i gaturummet vid Amiralsgatan ger upphov till cirka 65 procent av beräknade årsmedelhalter. Intressant är också att det enskilt största haltbidraget kommer från personbilstrafiken (32 procent) följt av regionbussarna med 22 procent haltbidrag. Räknas trafikens bidrag i näromgivningen, övriga Malmö och Skåne, ökar vägtrafikens andel till cirka 80 procent. Övriga utsläpp och haltbidrag från kontinenten står därmed för cirka 20 procent av de totala kväveoxidhalterna. 30

30 Figur 19. Detaljerad källfördelning till beräknade årsmedelhalter av kväveoxider (NO x ) vid Amiralsgatan efter bussomläggningen Trafiken från Malmö och Skåne är all trafiks påverkan på luftkvaliteten i gaturummet utom vad den lokala trafiken i gaturummet genererar. Slutsats Genom de luftkvalitetsmätningar som genomförts vid Amiralsgatan under perioden den 8 oktober 2014 till den 6 maj 2015 har viktig kunskap erhållits om utvecklingen av luftkvaliteten kring Amiralsgatan, samt effekterna från bussomläggningen genom introduktionen av gashybridbusslinjen Malmöexpressen. Det är främst kvävedioxid (NO 2 ) och kväveoxider (NO x ) som har varit viktiga i luftkvalitetsundersökningen. Luftkvalitetsmätningar har genomförts två gånger tidigare de senaste tio åren på samma plats. Miljökvalitetsnormen har överskridits vid Amiralsgatan. Genom ett långsiktigt arbete med att minska busstrafikens utsläpp till luft och en minskning av trafikflödena genom aktiva trafikregleringar, har antalet överskridande av miljökvalitetsnormen minskat. Under samma period har också den tekniska utvecklingen på fordonsparken bidragit till allmänt lägre utsläpp av luftföroreningar och i synerhet kvävoxidutsläpp. Idag är det endast dygnshalten för kvävedioxid som överskrider miljökvalitetsnormen. Däremot finns inga överskridande för årsmedelvärde eller timvärde, vilket var fallet för tio år sedan. En slutsats är att det aktiva miljöarbetet har gett effekt, men att det behövs genomföras ytterligare åtgärder för att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall klaras med marginal. När det gäller andra luftföroreningar såsom partiklar, så uppmätts halter långt under normen. Partikelhalterna är ändå mycket viktiga att följa upp, då dessa antas ha en stor hälsopåverkan. Genom spridningsberäkningar kan det konstateras att haltminskningen för kvävedioxid i och med introduktionen av Malmöexpressen 2014 blev 8 procent för medelhalterna. Haltminskning kan härledas till de nya gashybridbussarna och den minskade personbilstrafiken på Amiralsgatan. 31

31 Bilaga 1: Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bland annat vatten, mark och luft. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna för luft är främst avsedda att skydda befolkningen mot negativa hälsoeffekter. Speciell hänsyn är i viss mån tagen till personer med olika typer av överkänslighet, till exempel astma och allergier. Normen ska uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Kommunerna måste mäta halter av luftburna ämnen om det finns risk för att miljökvalitetsnormer överskrids. Vägledande för kontrollen är förordningen SFS 2010:477 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft (NFS 2010:8). Föreliggande mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna ska vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. Tabell 1_1. Sammanställning av miljökvalitetsnormer för ett urval av luftföroreningar. Miljökvalitets-normer Halt Träder i kraft Kommentar (MKN) Bensen 5 µg/m 3 1 januari 2010 Årsmedelvärde (C 6H 6) Kvävedioxid (NO 2) 40 µg/m 3 1 januari 2006 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2) 60 µg/m 3 1 januari 2006 Får max överskridas 7 dygn per år. Motsvarar 98-percentil baserad på dygnsmedelvärde Kvävedioxid (NO2) 90 µg/m 3 1 januari 2006 Får max överskridas 175 timmar per år. Motsvarar 98-percentil baserad på timmedelvärde Partiklar (PM 2.5) 25 µg/m 3 1 januari 2015 Årsmedelvärde Partiklar (PM 10) 40 µg/m 3 1 januari 2005 Årsmedelvärde Partiklar (PM 10) 50 µg/m 3 1 januari 2005 Får överskridas max 35 dygn per år. Motsvarar 90-percentil baserad på dygnsmedelvärde MKN för partiklar (PM 10 ) består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3 samt ett dygns-medelvärde på 50 µg/m 3 vilket får överskridas 35 dygn per år. År 2003 beslutades om miljökvalitetsnormer för kolmonoxid och bensen som ska uppfyllas senast den 1 januari 2005 respektive Den 1 januari 2006 trädde miljökvalitetsnorm för kvävedioxid i kraft. Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m3, ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år. Under 2010 infördes en norm för PM 2.5 på 25 µg/m 3 som årsmedelvärde. Normen får inte överskridas efter den 1 januari

32 Bilaga 2: Nationella miljömål Syftet med det nationella miljömålssystemet är att få ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Målstrukturen består av tre nivåer: Ett generationsmål som visar på inriktningen för samhällsomställningen. Miljökvalitetsmål med preciseringar som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmål som anger steg på vägen till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till Miljökvalitetsmålen kompletteras med preciseringar som förtydligar innebörden av målet och vad som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för arbetet med insatser för att nå målen, utgöra kriterier för uppföljning av målen samt vara underlag för regionala miljömål och åtgärder. Etappmål anger steg på vägen till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Under våren 2012 beslutade regeringen om 13 etappmål inom fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Mer om Sveriges nationella miljömål kan läsas på Miljömålsportalen, samt om åtgärder för att nå dem på Länsstyrelsens hemsida, Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av följande ämnen och processer, se följande tabell. 33

33 Tabell 2_1. Sammanställning av aktuella miljömål för ett urval av luftföroreningar. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m 3 1 år 1 Benso(a)pyren µg/m 3 1 år 0,0001 0,1 nanogram per kubikmeter luft Butadien µg/m 3 1 år 0,2 Formaldehyd µg/m 3 1 timme 10 PM 10 µg/m 3 1 år 15 PM 10 µg/m 3 1 dygn 30 PM 2.5 µg/m 3 1 år 10 PM 2.5 µg/m 3 1 dygn 25 Marknära ozon µg/m 3 8 timmar 70 Marknära ozon µg/m 3 1 timme 80 Marknära ozon AOT timme Under perioden april - september Kvävedioxid µg/m 3 1 år 20 µg/m 3 1 timme 60 Korrosion µm 1 år 6,5 Korrosion på kalksten 34

34 Bilaga 3: Termer och uttryck Emission F/åmvd IMM IVL Immission MKN mg/m 3 µg/m 3 Normalvecka Normalår NV ppb ppm Sommarsäsong Vintersäsong x-percentil Passiva provtagare Utsläpp Fordon per årsmedelvardagsdygn Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm Svenska Miljöinstitutet Förekomsten av luftföroreningar i atmosfären Miljökvalitetsnorm Milligram per kubikmeter luft Mikrogram per kubikmeter luft Genomsnittlig vecka över mätperioden Genomsnittligt år Naturvårdsverket Miljarddel Miljondel 1 april t.o.m. 30 september 1 oktober t.o.m. 31 mars Den högsta halt som uppnås i x procent av tiden. Vanligast förekommande är 98- percentil. Exempelvis redovisas en 98- percentilen till 85 enheter, så innebär detta att under 2 procent av fallen är halterna högre än 85 enheter. Utrustning där luftföroreningar ansamlas på ett prov och kan efter exponering analyseras. Gaussisk spridningsmodell Är en vedertagen beräkningsmetod för att beräkna luftföroreningar i atmosfärens nedre delar. 35