Offentlig ekonomi 2008 Offentlig ekonomi 2008 Offentlig ekonomi

Transkript

1 Offentlig ekonomi Offentlig ekonomi 2008

2

3 Offentlig ekonomi 2008 Statistiska centralbyrån 2008

4 Public Finances in Sweden 2008 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2008 Tidigare publicering Previous publication Uppgifter rörande komunernas finanser har publicerats i serien Sveriges officiella statistik under titeln Kommunernas fattigvård och finanser fr.o.m , från 1918 under titeln Kommunernas finanser, från 1999 under titeln Den offentliga sektorns finanser, från 2001 under titeln Den offentliga sektorn. Bokslut för verksamhetsåret och från 2006 under titeln Offentlig ekonomi. Information on municipal finances was published in the Official Statistics of Sweden series under the title Municipal poor relief and finances from 1874 until From 1918 until 1998 the title used has been Municipal finances, from 1999 under the title General Government Finance, from 2001 under the title Annual accounts for general government sector and from 2006 under the title Public Finances in Sweden. Producent Producer SCB, enheten för statistik om offentlig ekonomi Statistics Sweden, Public Finance Statistics Unit SE ÖREBRO offentlig.ekonomi@scb.se Förfrågningar Marie Glanzelius, Enquiries marie.glanzelius@scb.se Katarina Wizell, katarina.wizell@scb.se Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Offentlig ekonomi Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Public Finances in Sweden Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslag/Cover Ateljén SCB Foto/Photo Mark Markefelt, Pressens Bild ISSN (online) ISSN (print) ISBN (print) URN:NBN:SE:SCB-2008-OE06BR0801_pdf (pdf) Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

5 Offentlig ekonomi Förord Förord Härmed presenterar SCB årsboken Offentlig ekonomi Här samlas uppgifter från den officiella statistiken som sammantaget ger en vid belysning av den offentliga sektorn ur både ett ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv. Boken finns både i tryckt version och som webbversion. Boken publiceras också i sin helhet på engelska på SCB:s webbplats med titeln Public Finances in Sweden Till den offentliga sektorn räknas huvudsakligen de verksamheter och transfereringssystem som staten, kommuner och landsting ansvarar för, men även uppgifter om de offentligt ägda bolagen redovisas i boken. Sektorns, såväl som de olika delsektorernas, finansiering och dess utgifter beskrivs. Boken har utarbetats vid SCB:s enhet för statistik om offentlig ekonomi. Arbetsgruppen bestod av Marie Glanzelius, Katarina Wizell, Hans Björklund och Kaisa Ahola, men även andra personer vid avdelningen för Makroekonomi och priser har deltagit i arbetet. Kapitlet om den offentliga sektorns utveckling i ett långsiktigt perspektiv har författats av Olle Djerf. Statistiska centralbyrån i februari 2008 Gunnel Bengtsson Heather Bergdahl

6

7 Offentlig ekonomi Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 171. Förord... 3 Sammanfattning Förkortningar Introduktion Styrning, struktur och nyttjande Vad är skillnaden mellan offentlig sektor och offentliga myndigheter? Styrning Struktur Nyttjande av offentliga tjänster Den offentliga sektorn i ett långsiktigt perspektiv Den offentliga sektorns andel i ekonomin Offentliga sektorns utveckling Statsbudgeten och de offentliga finanserna Budgetpropositionen och statsbudgeten Statsskulden Budgetpolitikens mål Internationella krav och jämförelser Den offentliga sektorns finansiering Skatter och avgifter Skattekvot Den kommunala sektorns beskattningsrätt Statsbidrags- och utjämningssystemen Den offentliga sektorns utgifter Utgifter för konsumtion Utgifter för investeringar Utgifter för transfereringar Ränteutgifter Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Offentlig ekonomi 7 Den statliga sektorns ekonomi och verksamhet Årsredovisning för staten De statliga myndigheterna Ålderspensionssystemet Kommunernas ekonomi och verksamhet Strukturella förändringar Kommunernas ekonomi Verksamheternas kostnader och utveckling Landstingens ekonomi och verksamhet Landstingens ekonomi Verksamheternas kostnader och utveckling Offentligt ägda företag Offentligt ägda företags ekonomi Verksamhet och struktur Tabeller Fakta om statistiken Publiceringstider slutliga och preliminära årsuppgifter Tidsserier Nationalräkenskaperna Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS Räkenskapssammandrag för kommuner Räkenskapssammandrag för landsting Underlag till statens finansiella sparande Referenslista In English Summary List of tables List of terms Sakordsregister, begreppsförklaring Statistiska centralbyrån

9 Offentlig ekonomi Innehåll Tabellförteckning 1. BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, löpande priser. Miljoner kronor BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, fasta priser. Miljoner kronor Sysselsatta i olika sektorer enligt RAMS och NR Den offentliga sektorns utgifter, konsoliderat, löpande priser. Miljoner kronor Den offentliga sektorns inkomster, konsoliderat, löpande priser. Miljoner kronor Försörjningsbalans, offentliga myndigheters andel, löpande priser. Miljoner kronor Försörjningsbalans, offentliga myndigheters andel, fasta priser. Miljoner kronor Den offentliga sektorns storlek i vissa länder. Procent av total BNP i respektive land Statsbudgetens inkomster år Miljoner kronor Statsbudgetens utfgifter m.m. per utgiftsområde år Miljoner kronor Finansiellt sparande enligt EDP (Excessive Deficit Procedure) i EU-länder. Procent av BNP Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastricht-skulden) i EU-länder. Procent av BNP Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, fördelade på ändamål, löpande priser. Miljoner kronor Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, fördelade på ändamål, fasta priser. Miljoner kronor Transfereringar från den offentliga sektorn till hushållen, löpande priser. Miljoner kr Offentliga fasta bruttoinvesteringar efter ändamål, löpande priser. Miljoner kronor Offentliga fasta bruttoinvesteringar efter ändamål, fasta priser. Miljoner kronor Kostnader för kommunernas verksamhet, löpande priser. Miljoner kronor Landstingens kostnader och intäkter efter område år Miljoner kronor Statistiska centralbyrån 7

10 Innehåll Offentlig ekonomi Diagramförteckning Inkomster och utgifter år 2006 för delsektorer i offentlig sektor. Miljarder kronor Sysselsatta i den offentliga sektorns olika delar år Procent Nyttjandet av vissa offentliga individuella tjänster och transfereringar samt kollektiva tjänster och det offentligas intäkter av invånarnas erlagda skatter m.m. Kronor per invånare Budgetsaldo år Miljarder kronor Skuldbegrepp för staten och den offentliga sektorn år löpande priser. Miljarder kronor Den okonsoliderade statsskuldens utveckling och dess sammansättning år , löpande priser. Miljarder kronor Finansiellt sparande i offentlig sektor år , andel av BNP. Procent Den offentliga sektorns inkomster år , löpande priser. Miljarder kronor Inkomster för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet år , löpande priser. Miljarder kronor Skattekvoter år Procent Kommunal skattesats (totalt) åren Den offentliga sektorns totala utgifter år 2005 fördelade på ändamål. Procent Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion år 2005, fördelade på ändamål. Procent Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion fördelade på ändamål, år , fasta priser. Miljarder kronor Offentliga myndigheters utgifter för fasta bruttoinvesteringar år , fasta priser. Miljarder kronor Vissa transfereringar, utveckling år Miljarder kronor, löpande priser Kommunernas resultat år , löpande priser. Miljarder kronor Kommunernas köp av välfärdstjänster från privatägda företag och organisationer som andel av respektive verksamhets driftkostnad år Procent Statistiska centralbyrån

11 Offentlig ekonomi Innehåll Kommunkoncernernas resultat år , löpande priser. Miljarder kronor Kostnad och finansiering av kommunernas verksamheter år Miljarder kronor Kostnad för kommunernas totala löpande verksamhet och vissa verksamhetsområden år , löpande priser. Miljarder kronor Kostnader för verksamheter inom utbildningsområdet år , löpande priser. Miljarder kronor Kostnader för omsorg om äldre och funktionshindrade år , löpande priser. Miljarder kronor Fördelning av kostnader för hälso- och sjukvården år Procent Fördelning av nettokostnader för regional utveckling Procent Statistiska centralbyrån 9

12 10 Statistiska centralbyrån

13 Offentlig ekonomi Sammanfattning Sammanfattning Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga sektorns ekonomi, likaväl som vilken statistikkälla som statistiken hämtas från, har betydelse för de uppgifter som presenteras. Vid tolkningen av uppgifter om den offentliga sektorns ekonomi måste därför detta beaktas. Den offentliga sektorns uppgift är att verkställa de beslut som riksdag och regering har fattat. De flesta uppgifterna i offentlig sektor regleras i det som kallas speciallagstiftningen, t.ex. skollagen, hälsooch sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, högskolelagen, miljöbalken med flera. Flera av speciallagarna är ramlagar som kompletteras med förordningar och föreskrifter från regering och statliga myndigheter. Den offentliga sektorn omfattar: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) kommuner, landsting och regioner samt kommunalförbund ålderspensionssystemet (tidigare socialförsäkringssystemet) Den offentliga sektorn i ett långsiktigt perspektiv Vid början av 1960-talet var den offentliga sektorn i Sverige ungefär lika stor som i övriga OECD-länder. Utbyggnaden av offentliga tjänster, införandet av ATP och andra transfereringssystem under och 70-talet gjorde att den offentliga sektorn växte i omfattning. Efter den stora statsfinansiella krisen i början av 1990-talet steg de finansiella underskotten till hela 13 procent av BNP Efter saneringsprogram och systemförändringar under 1990-talet ser situationen nu annorlunda ut. För det första har den offentliga sektorns andel i samhällsekonomin minskat något. Utgifterna i relation till BNP har fallit påtagligt, skattekvoten är på väg nedåt och den offentliga sektorns storlek mätt som konsumtion och investeringar, offentlig produktion och offentlig sysselsättning visar en sjunkande tendens. Statistiska centralbyrån 11

14 Sammanfattning Offentlig ekonomi Statsbudgeten och dess påverkan på statsskulden I budgetpropositionen presenteras regeringens förslag till statsbudget. Förslaget omfattar bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken samt förslag till budgetpolitiska mål. Statsbudgeten ska omfatta samtliga inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgeten visar inkomster och utgifter ur ett statligt perspektiv och avser inte att redovisa hela den offentliga sektorns ekonomi. Ett budgetunderskott medför att staten behöver låna pengar vilket genererar en skuld för staten, statsskulden. Statsskulden växer i regel när det är underskott i statens finanser och minskar de år det är överskott och staten kan amortera. För att främja trovärdigheten och långsiktigheten i den ekonomiska politiken beslutar riksdagen om ett antal budgetpolitiska mål. De budgetpolitiska målen är sedan 1997 främst inriktade på två övergripande och fleråriga mål, utgiftstaket för staten och den offentliga sektorns finansiella sparande, saldomålet. Den offentliga sektorns finansiering Den offentliga sektorn finansieras i huvudsak av medborgarna själva genom de skatter och avgifter som betalas av hushåll och näringsliv. De totala inkomsterna till den offentliga sektorn uppgick till miljarder kronor 2006 varav skatter och avgifter utgjorde den största delen. Ofta redovisas den offentliga sektorns skatter i ett land som en skattekvot. I allmänhet avses med skattekvoten den totala summan av skatter och lagstadgade avgifter i förhållande till BNP. Förändringar i skattekvoten mellan åren kan således bero både på förändringar i skatte- och avgiftsuttagen och på förändringar i storleken på BNP. Den totala skattekvoten uppgick till 49 procent Inkomstkällorna skiljer sig åt för de olika delsektorerna. Den statliga sektorns inkomster består huvudsakligen av produktionsskatter och socialförsäkringsavgifter medan kommunsektorns huvudsakliga inkomster härrör från direkta skatter, främst kommunalskatter. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska försöka skapa likvärdiga möjligheter för kommuner och landsting att tillgodose invånarnas behov av kommunal service oberoende av invånarnas inkomster och andra förhållanden. Detta innebär förenklat att vissa 12 Statistiska centralbyrån

15 Offentlig ekonomi Sammanfattning kommuner betalar en avgift till systemet medan vissa kommuner erhåller ett bidrag utan att statens budget påverkas. Den offentliga sektorns utgifter Den offentliga sektorns utgifter kan delas upp i konsumtion, transfereringar, investeringar och räntor. Konsumtionen består bland annat av de utgifter sektorn har för löner till anställda och material som åtgår i olika processer. Med transferering menas inkomstöverföringar som sker utan att någon motsvarande motprestation krävs. Offentliga sektorns totala utgifter uppgick till miljarder år Konsumtionen utgjorde 90 procent medan transfereringarna utgjorde 40 procent. Genom att sammanföra de offentliga utgifterna i grupper med likartat syfte så ser man till vilka ändamål de olika utgifterna går. Ändamålen delas in i 10 olika grupper och följer en internationell standard benämnd COFOG. Ändamålet som kräver de största utgifterna totalt sett är socialt skydd. År 2006 utgjorde det sociala skyddet 42 procent av de totala utgifterna. Anledningen till att gruppen är så pass resurskrävande är att en stor del av transfereringssystemet redovisas inom det ändamålet. Den statliga sektorn Den statliga sektorn är störst om man ser till utgifter och inkomster. Detta beror på att staten ansvarar för de stora transfereringssystemen. Statens intäkter uppgick till miljarder kronor 2006 medan utgifter uppgick till 965 miljarder kronor. Den statliga verksamheten utförs i huvudsak av de myndigheter som regeringen har till sin hjälp att styra Sverige. Myndigheterna är av mycket skiftande storlek. Totalt sysselsätter de statliga myndigheterna ca personer enligt statens årsredovisning. Ålderspensionssystemet består av inkomstpensionen inklusive tillläggspension och premiepensionen. Det är enbart inkomstpensionen som räknas med i den offentliga sektorn. Inkomstpensionen finansieras i princip av de pensionsavgifter som betalas in löpande, medan premiepensionen finansieras av fonderade medel. Kommuner Kommunernas största verksamhetsområden är utbildning (inklusive förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg) samt vård och omsorg. De totala verksamhetskostnader uppgick till 433 miljarder kronor 2006, utbildning respektive vård- och omsorg utgjorde 42 procent Statistiska centralbyrån 13

16 Sammanfattning Offentlig ekonomi respektive 30 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Ungefär hälften av alla kostnader är personalkostnader. Kommunernas viktigaste inkomstkälla är skatteintäkterna. År 2006 uppgick de till 302 miljarder kronor och de finansierar cirka 70 procent av verksamhetskostnaderna. År 2006 fanns personer sysselsatta i kommunerna. Landsting och regioner Landstingens och regionernas verksamhet brukar delas upp i två delar, hälso- och sjukvård samt regional utveckling. De totala verksamhetskostnader uppgick till 215 miljarder kronor 2006, hälso- och sjukvården respektive regional utveckling utgjorde 91 procent respektive 7 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Precis som för kommunerna utgör personalkostnaderna ungefär hälften av de totala kostnaderna. Skatteintäkter uppgick till 156 miljarder kronor och finansierade drygt 70 procent av landstingens verksamhetskostnader. År 2006 var personer sysselsatta i landstingssektorn. Offentligt ägda företag De offentligt ägda företagen, som producerar varor och tjänster för en marknad, räknas inte till den offentliga sektorn utan till näringslivet i nationalräkenskaperna. De offentligt ägda företagen står för drygt 7 procent av de sysselsatta i näringslivet. Teckenförklaringar Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 14 Statistiska centralbyrån

17 Offentlig ekonomi Sammanfattning Förkortningar AP-fonder Allmänna pensionsfonder BNI Bruttonationalinkomst BNP Bruttonationalprodukt COFOG Classification of the Functions of Government EC European Community EDP Excessive Deficit Procedure EG Europeiska gemenskaperna ENS Europeiska nationalräkenskapssystemet ESV Ekonomistyrningsverket EU Europeiska unionen Eurostat Europeiska unionens statistikorgan HSL Hälso- och sjukvårdslagen HSV Högskoleverket IMF Internationella valutafonden KI Konjunkturinstitutet LASS Lag om assistansersättning LKAB Loussavaara-Kiirunavaara AB (bildat 1890) LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade MSCIWorld Morgan Stanley Capital International världsindex NR Nationalräkenskaper OECD Organisation for Economic Cooperation and Development PPM Premiepensionsmyndigheten RAMS Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik RS Räkenskapssammandrag SAS Scandinavian Airlines SCB Statistiska centralbyrån SNI Standard för svensk näringsgrensindelning SoL Socialtjänstlagen Statistiska centralbyrån 15

18 16 Statistiska centralbyrån

19 Offentlig ekonomi Introduktion 1 Introduktion Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorn ur ett makroekonomiskt perspektiv. Genom en återkommande publicering kommer Statistiska centralbyrån (SCB) att komplettera de redovisade tidsserierna med senast tillgängliga data från den officiella statistiken. Olika definitioner och datakällor förekommer Den offentliga sektorn kan definieras på olika sätt och dess storlek kan mätas med olika måttstockar. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga sektorns ekonomi är betydelsefull för de uppgifter som presenteras. De svenska nationalräkenskaperna (NR), som utgör underlag för prognoser och bedömningar av den ekonomiska politiken, följer en detaljerad definition enligt Europeiska rådets förordning (EG 2223/96). De uppgifter som redovisas här bygger på statistik från olika källor vilket även detta medför skillnader i beräkningssätt och uppgifter. För att förklara varför presenterade uppgifter inte alltid är jämförbara ger vi förklaringar och definitioner för de specifika termer och begrepp som används dels i samband med tabeller och diagram, dels i avsnittet Sakordsregister, begreppsförklaringar. Olika perspektiv redovisas De första kapitlen (kapitel 2 4) ger en översiktlig bild av vad den offentliga sektorn omfattar i olika sammanhang, hur den styrs och hur den avgränsas från andra samhällssektorer. Vidare beskrivs den offentliga sektorns utveckling från 1950-talet fram till 2000-talet. Statsbudgeten och dess centrala begrepp samt de ekonomiska transaktionerna med EU beskrivs också. I kapitel 5 och 6 beskrivs den ekonomiska aktiviteten i stort i den offentliga sektorn, huvudsakligen med utgångspunkt från NR. Beskrivningar görs bland annat av de skatte- och bidragssystem som finansierar den offentliga sektorn, kopplat till de utgifter sektorn har för exempelvis hälso- och sjukvård och utbildning. Statistiska centralbyrån 17

20 Introduktion Offentlig ekonomi I kapitel 7 10 redovisas ekonomin för de olika verksamheterna i den offentliga sektorns delsektorer (stat, ålderspensionssystem, kommun och landsting). Boken avslutas med en beskrivning av de offentligt ägda bolagen med utgångspunkt från verksamheternas årsredovisningar och liknande. Lästips samt fakta om statistiken I slutet av varje kapitel finns lästips och hänvisningar till mer detaljerade redovisningar. Mer utförliga förklaringar och beskrivningar av statistiken som ligger till grund för redovisningarna finns i avsnittet Fakta om statistiken. Där finns också hänvisning till mer detaljerad information för respektive statistikkälla på Läsanvisningar Kommunsektorn (den kommunala sektorn, kommunala verksamheter) omfattar både kommuner (primärkommuner) och landsting (landstingskommuner) och regioner samt kommunalförbund. Med termen landsting avses landsting och regioner, dvs. även Västra Götalandsregionen och Region Skåne ingår. Det är de senaste tillgängliga uppgifterna som presenteras med angivande av referensår. I vissa fall är uppgiften preliminär, och kan komma att revideras. Både fasta priser och löpande priser förekommer. SCB presenterade 2007 en reviderad tidsserie för hela Sveriges ekonomi. Detta innebär att tidsserien avseende uppgifter från NR under perioden är reviderad jämfört med tidigare publiceringar av Offentlig ekonomi. För mer information om revideringen se SCB:s hemsida ämnesområde Nationalräkenskaper. Ord och uttryck som närmare förklaras i avsnittet Sakordsregister, begreppsförklaringar är understrukna i texten. I webbversionen kommer man direkt till förklaringen genom att klicka på ordet. Avrundningar av belopp till miljoner och miljarder medför att ett angivet summabelopp inte alltid stämmer med en summering av de ingående delbeloppen. Använda förkortningar redovisas och förklaras i avsnittet Förkortningar. 18 Statistiska centralbyrån

21 Offentlig ekonomi Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn omfattar. Här beskriver vi också översiktligt ansvarsfördelning och styrning av verksamheter i den offentliga sektorn. Kapitlet avslutas med en schematisk skiss över hur medborgarna nyttjar de offentliga tjänsterna i olika åldrar. Den offentliga sektorn kallas även den gemensamma sektorn eftersom alla medborgare berörs av dess verksamheter. Via politiska beslut bestämmer medborgarna vilka verksamheter som ska omfattas. Det är dock inte möjligt att entydigt avgränsa den offentliga sektorn från andra samhällssektorer. Såväl vilka uppgifter som tilldelats den offentliga sektorn som hur samhället organiserats för att utföra dessa uppgifter varierar över tiden. Den offentliga sektorn kan således avgränsas och definieras på olika sätt. Nedan redogör vi översiktligt för de definitioner som oftast förekommer i den officiella statistiken. Vad är skillnaden mellan offentlig sektor och offentliga myndigheter? I NR bestäms sektortillhörigheten genom att enheter med liknande förutsättningar förs samman. Den offentliga sektorn är ett något vidare begrepp än offentliga myndigheter och omfattar offentligt ägda enheter som är "icke-marknadsproducenter". Med andra ord studeras i begreppet offentlig sektor hela sektorn, både den del som är skattefinansierad och den del som delvis finansieras med taxor och avgifter. Om man studerar de offentliga myndigheterna studeras endast den del av verksamheten som är skattefinansierad. Den offentliga sektorn indelas i tre delsektorer: den statliga sektorn (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna), den kommunala sektorn (kommuner, landsting och regioner samt kommunalförbund) samt ålderspensionssystemet som i nationalräkenskaperna (NR) benämns socialförsäkringssektorn eftersom fler delar av socialförsäkringssystemen tidigare ingick i sektorn. Offentligt ägda företag som drivs under marknadsmässiga former ingår vare sig i den offentliga sektorn eller i offentliga myndigheter. Statistiska centralbyrån 19

22 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi Fördjupning kring sektorsavgränsning Offentliga myndigheter Till offentliga myndigheter räknas verksamhet som är "övrig ickemarknadsproduktion" och som till största delen är skattefinansierad. Övrig icke marknadsproduktion omfattar produktion som tillhandahålls gratis eller till priser som inte är ekonomiskt signifikanta. Den produktion som offentliga myndigheter producerar är avsedd för individuell och kollektiv konsumtion. De verksamheter som sköts av kommunen eller landstinget som t.ex. renhållning, vatten och energi, och som huvudsakligen är finansierade av taxor och avgifter, räknas till näringslivet och inte till myndigheten eftersom deras varor och tjänster är till salu på en marknad. Offentlig sektor Offentlig sektor är ett något vidare begrepp än offentliga myndigheter. Förutom de skattefinansierade verksamheterna ingår även den del som finansieras huvudsakligen av taxor och avgifter. Det kan, som nämndes ovan, exempelvis vara renhållning, vatten och energi. Med andra ord räknas hela kommuner, hela landsting och hela statliga enheter till begreppet offentlig sektor. NR avser med konsumtionsbegreppet offentliga myndigheter medan begreppet finansiellt sparande avser offentlig sektor. De offentligt ägda bolagen räknas till näringslivet eftersom de producerar för en marknad och dessutom opererar utanför kommunen/landstinget. De ingår med andra ord inte i varken begreppet offentlig myndighet eller begreppet offentlig sektor. För att ett bolag ska klassas som offentlig ägt ska offentliga sektorn ha aktiemajoritet i bolaget. Övriga sektorer Företagssektorn svarar för produktion av marknadsförda varor och tjänster. Till företagssektorn/näringslivet räknas marknadsproducenter samt producenter för egen slutlig användning. Även statliga och kommunala affärsdrivande verksamheter inkluderas i näringslivet det vill säga de offentligt ägda bolagen Hushållssektorn omfattas av alla fysiska personer, såväl enskilda som grupper av individer (t.ex. hushållens ideella organisationer och stiftelser). De är dels konsumenter, dels egna företagare som producerar varor och tjänster. Källa: SCB, Meddelande i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik, 2001:2. SCB, Nationalräkenskaper, 10 SM Statistiska centralbyrån

23 Offentlig ekonomi Styrning, struktur och nyttjande Styrning Den offentliga sektorns uppgift är ytterst att verkställa de beslut som riksdag och regering och de kommunala politiska organen har fattat och att informera de politiska instanserna om hur väl detta har lyckats. Riksdag och regering bestämmer ramarna för verksamheten, dvs. vilka uppgifter den offentliga sektorn har skyldighet att utföra och vilka uppgifter som får utföras. Den offentliga sektorns verksamheter regleras således av lagar och förordningar. Utgångspunkten är regeringsformens första paragraf, där det stadgas att all offentlig makt utgår från folket och ska bygga på allmän och lika rösträtt. Riksdagen, som är folkets företrädare, beslutar och för vidare till regeringen att verkställa vissa uppgifter. Regeringen å sin sida ger i regleringsbrev befogenheter till de statliga myndigheterna, vilka sedan har till uppgift att verkställa besluten. De flesta av uppgifterna i offentlig sektor regleras i det som kallas speciallagstiftningen, t.ex. socialtjänstlagen (2001:453), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), skollagen (1985:1100), miljöbalken (1998:808) och högskolelagen (1992:1434). Lagarna kan ha olika karaktär; dels skyldighetslagar som innebär att kommuner och landsting måste tillhandahålla vissa tjänster, t.ex. hälso- och sjukvårdslagen, dels rättighetslagar som ger invånaren rätt att kräva tjänster av kommunen, t.ex. socialtjänstlagen. Flera av speciallagarna är ramlagar som kompletteras av förordningar och föreskrifter från regering och statliga myndigheter. Det kommunala självstyret Enligt regeringsformen ska folkstyrelse förverkligas genom kommunalt självstyre. Kommunalt självstyre innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och landsting att organisera sin verksamhet. Kommuner och landsting har också rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Enligt kommunallagen (1992) får kommuner och landsting själva ta hand om angelägenheter av allmänt intresse. Det gäller sådant som har anknytning till kommunens eller landstingets område. En kommun kan normalt inte åta sig uppgifter som staten eller en annan kommun eller landsting ansvarar för. Det är heller inte tillåtet för en kommun att bedriva vinstsyftande näringsverksamhet. Statistiska centralbyrån 21

24 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi Från regelstyrning till resultatstyrning Under 1990-talet övergick den tidigare detaljerade regelstyrningen av de offentliga verksamheterna till vad som brukar benämnas resultatstyrning. Riksdag och regering sätter de ekonomiska ramarna för verksamheterna och följer upp och utvärderar hur målen har uppnåtts. Via statsbudgeten fördelas medel till olika uppgifter som den offentliga sektorn har att fullgöra. Denna styrning har utvecklats och förstärkts de senaste decennierna med början under talets senare hälft med omläggningen av budgetprocessen och införandet av tydliga budgetpolitiska mål och ramar (se kapitel 4). I samband med statsbidragsreformen 1993 infördes den kommunala finansieringsprincipen. Principen är inte lagfäst men riksdagen har godkänt den. Den innebär i stora drag att om staten beslutar om åtgärder som direkt tar sikte på den kommunala verksamheten så ska de ekonomiska effekterna neutraliseras genom reglering av statsbidragen. Medlemskapet i EU ställer krav på landets ekonomi Medlemskapet i EU ställer också vissa krav på de offentliga finanserna. Enligt EG-fördraget och Stabilitets- och tillväxtpakten ska alla länder sträva efter att ha balans eller överskott i sina offentliga finanser sett över en konjunkturcykel samt uppnå målen för bruttoskulden i enlighet med EU:s konvergenskrav (se Kapitel 4). EU:s finansministrar antog 2005 allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken för åren De allmänna riktlinjerna fokuserar på högre tillväxt och högre sysselsättning. Struktur Den offentliga sektorns inriktning på olika uppgifter har utvecklats från vad som brukar kallas nattväktarstatens minimum av uppgifter, huvudsakligen rättsväsende och försvar, till det så kallade välfärdssamhällets uppbyggnad med stora inslag av inkomstfördelande transfereringar under 1900-talets senare hälft. Enligt regeringsformen (SFS 1974:152) är det ytterst riksdagen som har ansvaret för den offentliga verksamheten och för det politiska beslutsfattandet såväl inom finanspolitiken som inom övriga politikområden. Uppgiftsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna är både en principiell och en praktisk fråga, och 22 Statistiska centralbyrån

25 Offentlig ekonomi Styrning, struktur och nyttjande samhällsutvecklingen gör att uppgiftsfördelningen mellan delar av den offentliga sektorn varierar över tid. De verksamheter och tjänster som tillhandahålls av den offentliga sektorn brukar delas in i: kollektiva nyttigheter; dvs. tjänster som försvar och polisväsende, statlig förvaltning med mera. individuella nyttigheter; dvs. tjänster som utbildning, omsorg, hälso- och sjukvård med mera. De flesta kollektiva nyttigheterna ingår i statens ansvar. Fram till mitten av 1950-talet svarade också staten för större delen av den offentliga verksamheten. I takt med att välfärdstjänsterna byggdes ut kom allt större del av ansvaret för de individuella nyttigheterna som skola, vård och omsorg att ligga på kommun- och landstings nivå. Den offentliga sektorns tjänster Nattväktarstaten Samhällsskydd och rättskipning Polis, domstols- och åklagarväsende, kriminalvård Försvar Allmänna tjänster Militärt och civilt försvar, krisberedskap Allmän och utrikes förvaltning, skatteväsende, tullväsende Välfärdstjänster Utbildning Vård, social trygghet, omsorg Kultur Näringslivstjänster, infrastruktur Förskoleverksamhet, skola, högre utbildning, forskning, studiestöd Hälso- och sjukvård, smittskydd, social trygghet, äldreomsorg, insatser för funktionshindrade, arbetsmarknadsåtgärder, integration Konst, teater, kulturarvsfrågor, fritidsverksamhet, radio, TV Miljö- och naturvårdsfrågor, samhällsplanering, bostadsförsörjning, kommunikationer, insatser rörande energi, areella näringar Statistiska centralbyrån 23

26 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi En central princip vid uppgiftsfördelningen i den svenska förvaltningsmodellen är att ansvaret för verksamheterna och besluten ska ligga så nära de människor som berörs av besluten som möjligt. Decentraliseringen gör det också möjligt att anpassa verksamheten efter de lokala förutsättningar som råder. Den struktur som i dag gäller för den offentliga sektorn är under omprövning. Regeringen beslutade 2003 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen. Uppdragets omfattning var att analysera och bedöma om struktur och uppgiftsfördelning inom staten samt mellan staten, landstingen och kommunerna behöver förändras. (Ansvarskommittén, dir. 2003:10 I kommitténs slutbetänkande ges bland annat förslag på en ny indelning av landets landsting. Landstingen bör, enligt betänkandet, bli färre till antalet och på så vis omfatta större geografiska områden. Den nya indelningen föreslås träda i kraft i en första etapp 2010 och vara fullt genomförd till (Ansvarskommiténs slutbetänkande SOU 2007:10 Den offentliga sektorns delsektorer Den offentliga sektorn kan delas in i delsektorer efter vem som har ansvar för att de tjänster som riksdag och regering fastställt. Delsektorerna är den statliga sektorn, kommunsektorn (primärkommuner och landsting) samt ålderspensionssystemet. Inkomster och utgifter år 2006 för delsektorer i offentlig sektor. Miljarder kronor Övrigt Konsumtion Transfereringar Skatter och sociala avgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Stat Kommun Ålderspensionssystemet Uppgifterna är inte konsoliderade, vilket innebär att utgifter respektive inkomster för delsektorerna inte kan adderas till hela den offentliga sektorns utgifter/inkomster. Källa: SCB, Nationalräkenskaperna 24 Statistiska centralbyrån

27 Offentlig ekonomi Styrning, struktur och nyttjande Den statliga sektorn är störst sett till både inkomster och utgifter, vilket beror på att de stora transfereringssystemen räknas till denna sektor. Under 1990-talet skedde omfattande strukturomvandlingar i samhället. Dels ändrades ansvarsförhållandet mellan de olika delsektorerna, dels bidrog EU-medlemskapet till ytterligare förändringar av den svenska förvaltningsmodellen. Avregleringar och liberalisering samt bolagiseringar av statlig och kommunal verksamhet ledde till förändringar av den offentliga sektorns struktur. Läs mer om den offentliga sektorn i ett långsiktigt perspektiv i kapitel 3. och dess verksamheter Till skillnad från den klassificering av utförda tjänster och produkter efter ändamål som används i NR (se kapitel 6) så redovisar staten, kommunerna och landstingen vanligen sina aktiviteter efter de verksamheter som svarar mot de olika ansvarsområdena i förvaltningen. Verksamheterna bildar tillsammans verksamhetsområden som t.ex. utbildning, hälso- och sjukvård, vård och omsorg, kultur och fritid, infrastruktur och affärsverksamhet. Ansvarsområden Staten: Lagstiftning, rikets styrelse och central förvaltning, skatteuppbörd, utrikespolitik, EU-frågor, invandring, flyktingar och integration, försvar, polis- och rättsväsende, ekonomisk trygghet, högre utbildning och forskning, kulturfrågor, arbetsmarknad, näringsliv, jordbruk och skogsbruk, statliga affärsverk och statligt ägda bolag. Primärkommuner: Social omsorg, utbildning inklusive förskoleverksamhet, plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd, renhållning, avfallshantering, vatten och avlopp, räddningstjänst, civilförsvar, biblioteksverksamhet, bostäder, regional kollektiv trafik samt vissa frivilliga uppgifter som fritid och kultur, teknisk service m.m. och kommunägda bolag. Landsting och regioner: Hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, regional utveckling samt frivilliga uppgifter inom kultur, utbildning, turism och landstingsägda bolag. Ålderspensionssystemet: Inkomstpensionssystemet och premiepensionssystemet. Statistiska centralbyrån 25

28 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi Från mitten av 1990-talet har det blivit vanligare att själva utförandet sköts av privat ägda företag. Ansvaret för tillgängligheten har de offentliga myndigheter som köper verksamhet från andra aktörer eller lägger ut verksamhet på entreprenad. De offentligt ägda bolagens ekonomi och verksamhet redovisas i allmänhet, och i NR, i samband med övriga näringslivets aktiviteter eftersom de producerar för en marknad. Den offentliga ägaren har ändå ett avgörande inflytande på den verksamhet som bedrivs. De offentligt ägda bolagen kan ur den synpunkten också sägas ingå i den offentliga sektorn i en vid bemärkelse. Antalet sysselsatta i den offentliga sektorn inklusive offentligt ägda företag och affärsverk har legat ganska konstant sedan år År 2006 fanns 1,5 miljoner sysselsatta i offentliga sektorn varav drygt personer kunde hänföras till offentligt ägda företag och affärsverk. I näringslivet fanns 2,8 miljoner sysselsatta. Jämfört med 2005 så ökade näringslivet med drygt sysselsatta vilket motsvarar 2,8 procent. Sysselsatta i den offentliga sektorns olika delar år Procent Statligt ägda företag, affärsverk 9% Statlig förvaltning 15% Kommunalt ägda företag 5% Primärkommuner 55% Landsting 16% Källa: SCB, Registerbaserad sysselsättningsstatistik, RAMS 26 Statistiska centralbyrån

29 Offentlig ekonomi Styrning, struktur och nyttjande De sysselsatta i primärkommuner och landsting inklusive de kommunalt ägda företagen svarade tillsammans för tre fjärdedelar av antalet sysselsatta i offentlig sektor. Över hälften av alla anställda inom offentlig sektor arbetade inom primärkommunerna. Nyttjande av offentliga tjänster De offentliga tjänsterna står till alla invånarnas förfogande, men hur mycket var och en nyttjar dem beror på den aktuella livssituationen. De kollektiva tjänsterna som försvar och rättsväsen, förvaltning med mera kan sägas komma alla invånare till lika stor del och nyttjandet går därför inte att föras till enskilda personer. De individuella tjänsterna däremot kan utnyttjas av den enskilda individen i olika grad under olika perioder i livet eller i samband med olika händelser som t.ex. sjukdom eller arbetslöshet. På motsvarande sätt har den enskilda individen i olika grad, beroende på livssituationen, nytta av transfereringssystemens omfördelning av resurser. Likaså varierar invånarnas bidrag till den offentliga sektorn, t.ex. genom inbetalningen av skatter och sociala avgifter, under olika skeden i livet. En ögonblicksbild över nyttjandet av offentliga tjänster I den schematiska sammanställningen nedan åskådliggörs hur de mer omfattande individuella tjänsterna och transfereringarna fördelas över invånarna i genomsnitt i femårsklasser. De tjänster och transfereringar som ingår är: utbildning, omfattande förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning m.m., universitets- och högskoleutbildning samt studiebidrag (ej lån). Även barnbidrag ingår för aktuella åldrar. sjukvård samt sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. arbetslöshetsersättning och föräldrapenning. äldreomsorg samt allmän pension. Dessutom ingår de mer omfattande kollektiva tjänsterna allmän offentlig förvaltning, försvar, samhällsskydd och rättsskipning samt näringslivsfrågor enligt NR:s fördelning av den offentliga sektorns utgifter för konsumtion efter ändamål. Eftersom dessa tjänster i princip kommer alla invånare tillgodo till lika stor del fördelas de jämnt över alla åldrar. Statistiska centralbyrån 27

30 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi Invånarnas bidrag till den offentliga sektorns verksamheter omfattar här de individuella bidragen invånarna betalar, dvs. direkta skatter (inkomstskatt, kapitalskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt), sociala avgifter samt moms, skatt på tobak, alkohol och fordonsskatt. Av den schematiska skissen framgår att invånarna har störst nytta av välfärdstjänsterna och transfereringssystemen i de lägre och högre åldrarna, medan de största bidragen till den offentliga sektorn görs av medborgarna när de är i yrkesaktiv ålder. Dataförutsättningar för ögonblicksbilden Från SCB:s inkomststatistik och HEK (Hushållens ekonomi) hämtas uppgifter om invånarnas inkomster för femårsklasser från sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning, barnbidrag, föräldraförsäkring och om utgifter i form av inkomstskatter. Totaluppgifter från den officiella statistiken om den offentliga sektorns kostnader för äldreomsorg, hälso- och sjukvård och utbildning har fördelats till åldersklasser efter statistik om deltagande/brukare i olika åldrar för respektive område (Skolverket, Socialstyrelsen, CSN). Uppgifter om den offentliga sektorns utgifter för de kollektiva nyttigheterna har hämtats från NR och schablonmässigt fördelats över åldersklasser. Totaluppgifter om inbetald moms och punktskatter har fördelats till ålderklasser med hjälp av uppgifter från SCB:s hushållsundersökningar. Totaluppgiften om sociala avgifter har fördelats enligt statistik över sysselsatta i åldersklasser med hjälp av AKU och RAMS. Denna bild, som avser förhållanden i början av 2000-talet, skiljer sig mycket litet från vad som gällde för trettio år sedan. Skatte- och transfereringssystemen och olika former av offentligt finansierad verksamhet (offentligt subventionerad verksamhet) omfördelar således ekonomiska resurser i samhället. 28 Statistiska centralbyrån

31 Offentlig ekonomi Styrning, struktur och nyttjande Nyttjandet av vissa offentliga individuella tjänster och transfereringar samt kollektiva tjänster och det offentligas intäkter av invånarnas erlagda skatter m.m. Kronor per invånare Sjukpenning, sjuk-, aktivitetssamt arbetslöshetsersättning Barnbidrag, förskola, studiebidrag, utbildning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Allmän pension Kollektiva nyttigheter Direkta skatter Moms, skatt på tobak, alkohol, fordon Sociala avgifter Uppgifterna redovisas i kronor per invånare och 5-årsklass. Den beräknade kostnaden resp. intäkten från 5-årsklassen har dividerats med antalet individer i respektive klass. Data redovisas endast fram t.o.m. åldersklassen år eftersom osäkerheten i data i de högre åldrarna är alltför stor. Analyser av omfördelningar under livscykeln Den grova bild som den schematiska skissen visar bygger på uppgifter om utgifter till, och inkomster från, den offentliga sektorn under ett år. I en studie från Långtidsutredningen 2003 som utgår från ett livscykelperspektiv visas att mer än 80 procent av den årliga omfördelningen går till samma individ igen, antingen under ett och samma år eller senare i livet. Mindre än 20 procent omfördelas till någon annan. Statistiska centralbyrån 29

32 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi Genom så kallade generationsanalyser, där varje generation utgörs av en årskull, kan man genom att fördjupa analysen, närmare beskriva den fördelning och omfördelning av resurser mellan invånarna som sker i den offentliga sektorn. I rapporten Generationsanalyser omfördelning mellan generationer i en växande välfärdsstat 2006 redovisas en sådan analys som bygger på att ett livsbokslut gentemot offentlig sektor beräknas för samtliga individer och summeras till generationsnivå. Vad gäller omfördelningen via den offentliga sektorn visar analysen: Omfördelning mellan generationer förekommer. Störst omfördelning sker till generationerna födda i början av 1930-talet och till generationerna födda på 1980-talet. Minst omfördelning går till generationerna födda på 1940-talet och de generationer som föddes i slutet på 1960-talet och början av 1970-talet. Alla generationer går dock plus mot den offentliga sektorn i analysen. Detta är en följd av att antaganden gjorts om i princip oförändrade regler för de offentliga finanserna och en fortsatt utveckling. Omfördelningen är liten i jämförelse med den egna livsinkomsten. Den omfördelning som sker via den offentliga sektorn förklarar inte skillnaden mellan olika generationers totala konsumtionsmöjligheter över livet. De konsumtionsmöjligheter som en generation har förklaras av de egna inkomsterna som härrör från arbetsmarknadsinkomster, kapitalinkomster och bostadsförhållanden. Omfördelningen mellan generationer är också mycket liten jämfört med den omfördelning som sker inom en generation. Dataförutsättningar för livscykelanalyser Analyserna bygger på dels historiska data för , dels framtida data för De historiska data har samlats in av SCB i en ny databas där uppgifter från nationalräkenskaperna och individstatistiken kopplats ihop. Den huvudsakliga datakällan avseende individdata för analysen är SCB:s databas LINDA, som är en longitudinell databas baserad på ett urval av Sveriges befolkning på ca 3 procent. Framtida data genereras med hjälp av simuleringsmodellen SESIM för att beräkna individuella inkomster, skatter och transfereringar. För att beräkna de offentliga finanserna används makromodellen FIMO, baserad på nationalräkenskaperna. Källa: ESS. Generationsanalyser omfördelning mellan generationer i en växande välfärdsstat. 2006:6. 30 Statistiska centralbyrån

33 Offentlig ekonomi Styrning, struktur och nyttjande Lästips: Eklund, Klas. Vår ekonomi. Stockholm 2007 Ekonomistyrningsverket. Statsbudgetens utfall ESV 2007:4. Expertgruppen för studier i samhällsekonomi (ESS). Generationsanalyser omfördelning mellan generationer i en växande välfärdsstat. 2006:6 Regeringskansliet. Kommuner och landsting organisation, verksamhet och ekonomi. Ringqvist, Margareta. Om den offentliga sektorn. Göteborg 1996 SCB. Standard för institutionell sektorindelning 2000, Standard för indelning efter ägarkontroll Meddelande i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik. 2001:2 Statens offentliga utredningar. Fördelning ur ett livscykelperspektiv. Bilaga 9 till LU SOU 2003:110 Statens offentliga utredningar. Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, Ansvarskommitténs slutbetänkande. SOU 2007:10 Till detta avsnitt hör: Tabell 3. Sysselsatta i olika sektorer enligt RAMS och NR Statistiska centralbyrån 31

34 32 Statistiska centralbyrån

35 Offentlig ekonomi Den offentliga sektorn i ett långsiktigt perspektiv 3 Den offentliga sektorn i ett långsiktigt perspektiv 1 I detta kapitel görs en genomgång av den mer långsiktiga utvecklingen. Beskrivningen bygger dels på uppgifter över inkomster, utgifter och finansiellt sparande för perioden , dels på äldre serier tillbaka till år Därmed är det möjligt att ge en relativt god bild av den ekonomiska utvecklingen i offentlig sektor Den offentliga sektorns andel i ekonomin I tidigare årgångar av Offentlig ekonomi redovisades flera olika sätt att mäta den offentliga sektorns storlek i ett ganska kortsiktigt perspektiv. Det är svårt att skapa sammanhängande längre tidsserier på grund av olika statistikomläggningar. Verkligheten förändras också och ekonomiska aktiviteter som ägde rum för år sedan kanske inte ens existerar längre. Följden blir att nya branscher tillkommer, konsumtionsbeteenden och regelverk förändras och så vidare. Det är därför nödvändigt att från tid till annan också genomföra större omläggningar av nationalräkenskaperna. Den senaste större omläggningen gjordes år 1993 och därför begränsas ofta tidsserierna bakåt till startår I tabellen har ändå ett försök gjorts att återge de mått, som tidigare redovisats i Offentlig ekonomi vid ett antal tidpunkter bakåt i tiden. Den offentliga sektorns växande omfattning sedan 1950-talet framgår tydligt av de olika storleksmåtten i nedanstående tabell. Den offentliga konsumtionen har stigit till knappt 30 procent av BNP. Den andel av den totala produktionen som produceras i offentlig regi är klart lägre, 20 procent av BNP. Den offentliga sektorns andel av sysselsättningen har också stigit över tiden. Andelen sysselsatta i offentlig sektor är idag 31 procent medan andelen av antalet arbetstimmar i ekonomin är 28 procent. Det avspeglar bland annat att det finns fler deltidssysselsatta inom den offentliga sektorn än i näringslivet. 1 Detta kapitel är skrivet av Olle Djerf och bygger på en artikel i SCB. Sveriges Ekonomi - statistiskt perspektiv, Nr 2, Statistiska centralbyrån 33