Verksamhetsberättelse 2016 Byggnadsnämnden och planeringsutskottet

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Byggnadsnämnden och planeringsutskottet

2 Framsidan: Både planering och genomförande ligger i byggnadsnämnden och planeringsutskottets uppdrag. Bilderna visar en idéskiss för utvecklingen av Kållereds köpstad, SCA-huset som togs i bruk i december, det pågående bygget i innerstaden och en medborgardialog om den nya översiktsplanen. 2

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund och syfte... 1 Uppdrag och organisation... 1 Året som gått - förvaltningschefens ord... 2 Mölndal Vision Grundläggande värden... 2 Omvärldsperspektiv och förutsättningar... 3 Strategier och satsningar... 3 Ekonomi och volymer uppföljning... 5 En modig stad med tydlig historia De som besöker stadskärnan ska i ökad grad uppleva den som sammanhållen, karaktäristisk och modern De som vistas i Mölndal ska uppleva ökad trivsel och trygghet i offentliga rummet Mölndal förstärker Västsverige Företagare ska uppfatta Mölndal som en alltmer attraktiv näringslivskommun En hållbar stad där vi växer och mår bra Bostadsbyggandet i Mölndal ska öka och möta kravet på en hållbar tillväxt Mölndals miljö- och klimatarbete ska stärkas för att tillförsäkra Mölndalsborna en hälsosam och god miljö Internt fokus Mölndals stads attraktivitet och tydlighet som arbetsgivare ska stärkas Intern kontroll Åtgärder för intern kontroll Uppföljning enligt intern kontrollplan

4 Verksamhetsberättelse Sammanfattning Verksamhetsplanen för - pekade ut några viktiga omvärldsfaktorer: den tilltagande bostadsbristen, klimatförändringar och allt fler flyktingar. Stadbyggnadsförvaltningen har anpassat sig successivt för att möta kraven, bland annat genom att utveckla organisationen. Nu när har gått ser vi att byggandet i staden har ökat och under gavs bygglov för fler bostäder än någonsin tidigare. I början av året var det stor uppmärksamhet på tillfälliga bostäder för flyktingar, ett behov som måste lösas med både tillfälliga och permanenta bostäder. Hållbarhetsfrågor fortsätter att vara viktiga, både avseende klimatförändringar och avseende social hållbarhet. Trafiklösningar är viktiga i det sammanhanget, inte minst frågan om en station för Götalandsbanan i Mölndal som blivit en aktuell fråga för regionen. Det finns goda förutsättningar för att de politiska målen för stadskärnan ska uppnås. Resultatet av stadsbyggnadsförvaltningens arbete kan dock inte utvärderas helt förrän efterhand som kvarteren byggs färdigt. De detaljplaner och bygglov som beslutats pekar dock på att resultatet ska bli bra. Målet om upplevd trygghet har inte utvärderats eftersom medborgarenkäten inte har genomförts i år. De mål som gäller NKI-värden för bygglov kan inte heller utvärderas eftersom resultat bara finns för de första tre kvartalen. För den perioden ligger resultaten i den bästa tredjedelen. Målen för handläggningstider, befolkningstillväxt och bostäder vid god kollektivtrafik har alla uppnåtts. Förvaltningen har bland annat förstärkt bemanningen för att möta kraven på korta handläggningstider. Blandningen av upplåtelseformer är dock fortfarande skev, även om skevheten minskat något under året. Målet om förvaltningen som attraktiv arbetsgivare har inte utvärderats eftersom staden endast genomförde en begränsad medarbetarenkät. Vissa jämförelser är ändå möjliga och visar på ett ökat hållbart medarbetarengagemang och minskade sjukfrånvaro jämfört med. Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Planen är en styrande överenskommelse mellan nämnd och förvaltning. Den följs upp i berättelsen som ställs från förvaltning till nämnd. Verksamhetsplanen syftar till att visa nämndens övergripande direktiv kring styrning av förvaltningen med fokus på förändring och utveckling inom kärnverksamheten. Stadens vision visar inriktningen och ligger till grund för strategisk planering och utveckling. Uppdrag och organisation Den kommunala verksamheten ska enligt stadens styrprinciper utvecklas och präglas av framsynt planering och god hushållning samt resultera i en samhällsservice som stämmer väl med kommuninvånarnas behov. Planeringsutskottets uppdrag Planeringsutskottets (PU) huvudsakliga uppdrag enligt reglemente är att bereda ärenden som gäller fysisk planering inklusive översiktsplanering, exploateringsfrågor, stadens fastighetsägaransvar (köp, försäljning, långsiktiga arrenden och uthyrning), gatukostnader samt stadens planering inom bostadsförsörjning, energi, miljö och naturvård. Byggnadsnämndens uppdrag Byggnadsnämndens (BN) huvudsakliga uppdrag enligt reglemente är att svara för kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet, framför allt frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov och andra liknande beslut, utöva tillsyn över byggnadsverksamheten och pröva frågor om olovligt byggande, ansvara för mätnings- och kartverksamheten i kommunen, svara för resursfördelning för fastighetsbildningsverksamheten i kommunen samt att besluta om bostadsanpassning. 1

5 Organisation På stadsbyggnadsförvaltningen (SBF) arbetar drygt femtio medarbetare som är organiserade i fem enheter: administrativa, mark- och exploatering, plan-, bygglovs- och stadsingenjörsenheten. Mark- och exploatering- och planenheterna ingår i planeringsavdelningen. Inom stadsbyggnadsförvaltningen återfinns även den kommunala lantmäterimyndigheten. Året som gått - förvaltningschefens ord Kråkfoten ny hiss vid Kvarnbyvallen. I september invigdes den nya 30 meter höga hissen vid Kvarnbyvallen. Hissen kopplar samman de nya bostadsområdena upp på Kvarnbyvallen och Kvarnbyn. Resultatet blir ett par minuter till Mölndalsbro och Mölndals innerstad. Byggkonjunkturen tog verklig fart under året och 1107 beviljade bygglovgivna bostäder är med råge rekord för staden. Det uppskruvade tempot ställer ständigt nya krav på verksamheten. Vi försöker undvika drastiska förändringar utan anpassar oss successivt. Så har t.ex. Plan och MEX organiserats under en gemensam avdelning - planeringsavdelningen. Våra stora projekt utvecklas enligt plan. Innerstaden byggs enligt tidplan och planeringen för bl.a. Forsåker och Pedagogen går i allt väsentligt som planerat. Sverigeförhandlingen har tagit mycket resurser. En dragning med station för Götalandsbanan i Mölndal har blivit en angelägenhet för hela regionen och det ska bli spännande att se vad som kommer att beslutas. Tillsammans med Göteborg har förvaltningen även lett förhandlingarna med Sverigeförhandlingen vad gäller satsningar på ny kollektivtrafik där en snabb-busslinje mellan Kungssten och Mölndal är ett objekt att förhandla om. Mölndal Vision 2022 Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Så lyder sammanfattningen av Mölndals vision. En viktig del av visionen är dess tre fokusområden med tillhörande visionsstrategier. Till fokusområdena knyts mål som på kortare sikt ska styra den kommunala organisationen. Dessa mål är beslutade av kommunfullmäktige och återges i verksamhetsplanen. Grundläggande värden Vi verkar för att Mölndal ska bli en attraktiv, hållbar och framgångsrik stad i regionen där det finns goda stads-, arbets- och boendemiljöer för alla. Vi når dit genom att vara engagerade och professionella i vår verksamhet. Ett effektivt och hållbart samhällsbygge har sin bas i goda relationer. Förvaltningen har under året arbetat internt med återkopplingskultur och även diskuterat och utmanat vår roll i samhällsbygget. Vi vill undvika att vi och våra samarbetspartners låser fast oss i positioner utan kan förhandla fram lösningar som är acceptabla för alla. Resultatet i SKL:s nöjd-kund-index låg på samma nivå i jämförelse med året innan, vilket innebär att vi är en av landets högre rankade kommuner. 2

6 Omvärldsperspektiv och förutsättningar Det var stort fokus på flyktingbostäder i inledningen av året. Förutom att vara en smidig myndighet för tillfälliga bygglov så tog förvaltningen initiativ till en frukost med våra samarbetspartners för att förklara situationen. Initiativet har resulterat i några uppslag för bostäder i det privata beståndet, även om det gått trögt. Förvaltningens viktigaste insats har dock varit att fortsätta driva en hög takt i planeringen, det är i det permanenta bostadsbeståndet människor ska bo - inte i moduler. et i antal bygglov under året blev 1107, vilket är rekord. Vi bedömer att detta är stadens max-nivå för att kunna hålla jämna steg med de följdinvesteringar i skolor mm som krävs. Klimatförändringarna ställer nya krav på hur vi planerar och under året har förvaltningen deltagit i arbetet med en ny dagvattenstrategi som antogs av KS i november. Bygg-och fastighetsmarknaden är glödhet och kampen om kompetens hård. Det är därför glädjande att vi trots allt har en låg personalomsättning och att vi lyckats rekrytera bra under året. Strategier och satsningar Målsamordning och andra samarbeten inom staden Strategisk planering med utgångspunkt i stadens vision 2022 är viktigt för utveckling av en hållbar stad, för såväl invånare som företag. Under året har en ny P-policy och ny dagvattenstrategi antagits. Vidare har arbetet med en ny översiktsplan tagit viktiga steg framåt inte minst med den medborgardialog som genomfördes under tidig höst. Vi har också på ett tydligare sätt involverat övriga förvaltningar i planarbetet genom det vi kallar förprövning av planer. I ett tidigt skede lyfts alla behov in för en robust stadsutveckling. Stadsbyggnadschefen är målsamordnare i staden för mål 1, stadskärnan och mål 5, hållbart bostadsbyggande. I september genomförde vi en lyckad medborgardialog om framtida Mölndal och vår översiktsplan. Vid fyra olika tillfällen runt om i Mölndal träffade vi över 400 personer. Vi fick in 750 synpunkter, 300 svarade på vår enkät och det var mer än 90 kommentarer i den digitala kartan. 3

7 Utveckling grunduppdrag Under året har en omorganisation genomförts som innebär att Plan- och MEX-enheterna organiseras under en avdelning: planeringsavdelningen. Tanken är att chefen för planeringsavdelningen, planeringschefen, tillsammans med de båda enhetscheferna, MEX-chef och planchef, ska utgöra en starkare ledning för samordning av kompetenser inom planering/exploatering. Planeringschefen kommer också kunna avlasta förvaltningschefen på ett välkommet sätt. Vi har också arbetet med att effektivisera vårt eget arbetssätt. Hela förvaltningen har samlats ett antal tillfällen under året för att bl.a. arbeta fram bättre mötesrutiner och bättre målstyrning. Förvaltningen har också tagit initiativ till ökad kommunikation med den politiska organisationen. Så har förvaltningen tagit initiativ till ett ökat antal tillfällen för formella och informella möten mellan politiker och tjänstemän. Vidare genomförde vi under hösten en konferens med anledning av ny verksamhetsplan tillsammans med alla ordinarie ledamöter i BN och PU. 4

8 Ekonomi och volymer uppföljning Resursfördelning (mnkr) Budget Byggnadsnämnden 4,3 14,5 6,7 Kommunstyrelsens planeringsutskott 3,8 9,2-0,7 Volymer Budget Beslut i nämnden Bygglovsenhet Beslut delegering Bygglovsenhet Bygglov- och anmälan (inkomna ärenden), Bygglovsenhet totalt antal Bostadsanpassning (avslutade ärenden) Bygglovsenhet Nya fastigheter, antal Stadsingenjörsenhet Berörda fastigheter, antal Stadsingenjörsenhet Husutsättningar, antal Stadsingenjörsenhet Planeringsutskottet, jämförelse med budget Utskottet utfall är -0,7 mnkr (intäkterna är större än kostnaderna) vilket ger ett resultat för året på 9,9 mnkr bättre än budget. På grund av den goda byggkonjunkturen är intäkterna 8,6 mnkr över budget. Samtidigt är kostnaderna 1,3 mnkr lägre än budget. Personalkostnaderna är 1,9 mnkr lägre än budget, till största delen på grund av svårigheter att rekrytera personal. Konsultkostnader är 1,7 mnkr högre än budget, medan övriga främmande tjänster (såsom kommunikationsarbete, lantmäteriförrättningar och värderingar) är 0,7 mnkr lägre. Planeringsutskottet, utveckling jämfört med Intäkterna har minskat med 0,6 mnkr jämfört med. Planavgifterna ökade med 2,2 mnkr jämfört med, en ökning som beror på ökat byggande. Intäkter från "mäklararvoden" i samband med fastighetsförsäljning minskade med 2,4 mnkr, men från en hög nivå eftersom fastighetsförsäljningarna under var omfattande med bl.a. försäljningen av fastigheter i innerstaden. Kostnaderna har minskat med 5,1 mnkr jämfört med. 4,2 mnkr beror på en engångskostnad under, när värdet på detaljplanerna i innerstaden skrevs ner. Personalkostnader har ökat med 0,7 mnkr. Konsultkostnader har minskat med 0,9 mnkr, beroende på att bara få projekt under var i en fas där konsultinsatser krävs. Byggnadsnämnden, jämförelse med budget Byggnadsnämndens utfall är 6,7 mnkr vilket ger ett resultat för året på 7,9 mnkr bättre än budget. På grund av det ökade byggandet är intäkterna för året 8,3 mnkr över budget. Samtidigt har kostnaderna överskridit budget med 0,4 mnkr på grund av ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. Byggnadsnämnden, utveckling jämfört med Intäkterna har ökat med 2,2 mnkr jämfört med på grund av den höga byggnadstakten. Intäktsökningen har varit särskilt stor för den kommunala lantmäterimyndigheten på grund av hög produktivitet men även goda intäkter från detaljplaneavgifter från byggprojekt. Kostnaderna har totalt ökat med 4,7 mnkr jämfört med. Av detta avser 3,4 mnkr personalkostnader. Övriga kostnader har ökat med 1,2 mnkr främst beroende på 0,6 mnkr i ökade bostadsanpassningsbidrag. Därutöver även kostnader relaterade till ärende- och personalvolymen såsom kostnader för konsulter, it, och förbrukningsmaterial. 5

9 En modig stad med tydlig historia Fullmäktigemål 1. De som besöker stadskärnan ska i ökad grad uppleva den som sammanhållen, karaktäristisk och modern. Delar av stadskärnan har börjat byggas, och detaljplaner och bygglov i de delarna ger goda förutsättningar för att resultatet ska bli bra när det är färdigbyggt. Planeringsarbetet fortsätter med nya områden i stadskärnan (Forsåker, Kungsfisken och södra delarna av innerstaden). SCA-huset som togs i bruk i december är ett exempel på modern arkitektur som markerar början på innerstadens förändring. I planeringsarbetet lägger staden vikt vid att skapa ett levande gatuliv och goda miljöer för boende och arbete. KSPU Byggrätter för bostäder i stadskärnan KSPU Hyresrätter av det som nyproduceras i stadskärnan KSPU Publik verksamhet i stadskärnans bottenvåningar KSPU Täthet, exploateringsgrad i stadskärnan Trend Sämre 1,5 kvm byggyta per kvm tomtmark 30% 30% Oförändrad 50% 50% Oförändrad 1,5 kvm byggyta per kvm tomtmark Oförändrad KSPU Attraktivitet Mölndals innerstad 2,7 2,8 2,8 2,6 Sämre 6

10 Nämndmål Planeringen av stadskärnans utveckling ska prioriteras (PU-mål) Stadskärnan består av innerstaden, Forsåker och Kvarnbyn. Stadskärnan är motorn i hela stadens utveckling, och den är också viktig för regionens utveckling. Det är av yttersta vikt att vi behåller kraft och fokus på stadskärnans utveckling över lång tid, oavsett konjunktur. Hälften av tillväxten i Mölndal avseende nya bostäder bör ske i stadskärnan under de kommande tio åren. Målet stöder också mål 4, regionutveckling och 5, hållbart bostadsbyggande. n gäller genomsnittligt antal nya bostäder i antagna detaljplaner (över tre år). Under skapades 440 nya byggrätter, snitt 147 uppdelat på tre år. Under väntas inga detaljplaner för bostäder antas i stadskärnan. Planering av stadskärnan är prioriterat och arbete pågår för flera detaljplaner med bland annat bostäder i stadskärnan. KSPU Byggrätter för bostäder i stadskärnan Bostäder i stadskärnan ska ha en blandning av olika upplåtelseformer (PU-mål) Det är viktigt att andelen hyresrätter inte blir för låg. En viss andel hyresrätter underlättar omflyttning och gör stadskärnan attraktiv för olika befolkningsgrupper. Fördelningen av upplåtelseform i nyproduktion kan mätas allteftersom stadskärnan byggs ut. Dock kan hyresrätter omvandlas till äganderätter senare, vilket staden inte har någon möjlighet att påverka, utom för de kommunala bolagen. Stadskärnan innehåller redan idag en ganska hög andel hyresrätter. Innerstaden och omgivande skolområden har idag 39 % hyresrätter. Målet stöder också mål 9, miljöarbete och 10, socialt deltagande. n gäller andelen hyresrätter på lång sikt, även om andelen kan variera över tid. Planer och bygglov i de pågående byggprojekten samt deltagande byggherrar ger goda förutsättningar för en jämn fördelning i det som byggs och planeras nu, men utfallet kan värderas först när det är färdigbyggt. KSPU Hyresrätter av det som nyproduceras i stadskärnan 30% 30% 7

11 Bottenvåningarna i stadskärnan ska planeras så att de kan innehålla publik verksamhet (BN och PU-mål) 50 % av den uthyrbara ytan i bottenvåningarna som vetter mot allmän plats i stadskärnan ska vara möjlig att utnyttja för publik verksamhet; offentlig eller privat. För att få en livaktig och trygg stadskärna är det viktigt att det offentliga rummet befolkas. För att nå dit behöver det finnas målpunkter i form av offentlig och kommersiell verksamhet i de bottenvåningar som omger gator och torg. Det går till en del att styra med planbestämmelser. Vad som sedan är kommersiellt gångbart avgörs av marknaden. Därför är målbeskrivningen "möjliga att utnyttja", vilket innebär att ytorna inledningsvis kan användas för bostäder eller kontor men att de enkelt kan göras om för publik verksamhet. Huvudansvaret ligger på planavdelningen och bygglovavdelningen stöder arbetet i bygglovsprövningen. n gäller andelen av bottenvåningarna som vetter mot allmän plats i stadskärnan. n gäller på lång sikt. Målet för är ställt av byggnadsnämnden. Färdiga planer och bygglov i stadskärnan visar på att målet kommer att nås, även om det inte kan utvärderas innan området är färdigbyggt. SBF Publik verksamhet i stadskärnans bottenvåningar 50% 50% 50% Stadskärnan ska byggas tät (PU-mål) Innerstaden och Forsåker behöver byggas tät för att utnyttja den centralt belägna marken effektivt och för att skapa ett underlag för en livaktig och trygg stadskärna. På sikt bör tätheten vara minst 1,5 kvm BTA/m². Målet stöder också mål 2, trygghet och trivsel samt 3, näringslivskommun. n gäller kvadratmeter bruttoarea (BTA) per kvadratmeter tomtmark. Planer och beviljade bygglov ger goda förutsättningar, men utfallet kan utvärderas när det är färdigbyggt. En viktig fråga i pågående arbeten med detaljplaner är hur tätheten ska förenas med andra kvaliteter i byggandet. KSPU Täthet, exploateringsgrad i stadskärnan 1,5 kvm byggyta per kvm tomtmark 1,5 kvm byggyta per kvm tomtmark 8

12 Mångfald i kommersiellt utbud (PU-mål) Mångfald i kommersiellt utbud påverkar uppfattningen om stadskärnan. Mätningen sker genom att stadens informationsenhet skickar ut en enkät om olika shoppingområdens attraktivitet. Enkäten innehåller frågan " Hur attraktiva upplever du att följande shoppingområden är?" Värdet i januari var 2,7 på en skala från 1 till 7 vilket var mycket lågt. Under tiden som rivningar och nybyggen pågår i stadskärnan kommer utbudet att vara mindre och framkomligheten minskad. Enligt planerna kommer Gallerian och flera andra delar av innerstaden att vara färdigbyggda. n gäller utfallet av ovanstående enkät. Medborgargatan öppnade på nytt i slutet av mars. Avtal finns mellan Citycon och flera större kedjor som ska finnas i gallerian. Detta visar att det kommer att finnas en god tillgång till olika affärer när gallerian har öppnat. värdet i enkäten (som presenterades i början av året) har sjunkit från 2,7 till 2,6 (mål 2,8). Det är en förvånansvärt låg sänkning med tanke på pågående byggnadsarbeten och att några affärer stängt eller flyttat under byggtiden. KSPU Attraktivitet Mölndals innerstad 2,7 2,8 2,8 2,6 9

13 Fullmäktigemål 2. De som vistas i Mölndal ska uppleva ökad trivsel och trygghet i offentliga rummet. Upplevd trygghet Upplevd trygghet Upplevd trygghet Trend 57,0 60,0 Inget värde angivet 56,0 Inget värde angivet 57,0 Inget värde angivet Nämndmål Upplevd trygghet ska öka i det offentliga rummet (BN- och PU-mål) Utformningen av det offentliga rummet kan öka eller minska tryggheten. Huvudansvaret ligger på planavdelningen, och bygglovavdelningen stöder arbetet i bygglovsprövningen och genom de policydokument som gäller utformning av det offentliga rummet. Välvårdade miljöer som går att överblicka och där människor känner sig sedda ökar tryggheten. Bild av framtida Brogatan. erna avser utfallet i SCB:s medborgarundersökning på frågan om trygghet, där 55 motsvarar nöjd och 75 mycket nöjd. Senaste mätningen (år 2012) var utfallet 59. Målet för är ställt av byggnadsnämnden. Utformningen av det offentliga rummet för trygghet och trivsel ingår som en del i stadsbyggnadsförvaltningens kärnverksamhet. n mättes inte. I stadsbyggnadsverksamheten kan trygghet och även trivsel förstärkas till exempel genom att bygga bort otrygga platser, genom att planera så att människor ser och känner sig sedda av andra i det offentliga rummet och genom att verka för inbjudande och väl underhållna miljöer där man gärna vistas. Att verka för att det finns publika lokaler i bottenvåningar är ett sätt att öka tryggheten, liksom att analysera och ta hänsyn till hur människor kommer att röra sig i stråken när nya områden planeras. Sociala konsekvensbeskrivningar är ett viktigt verktyg i planeringsarbetet som ger underlag för att anpassa det offentliga rummet efter platsens förutsättningar. SBF Upplevd trygghet 57,0 60,0 63,0 10

14 Mölndal förstärker Västsverige Fullmäktigemål 3. Företagare ska uppfatta Mölndal som en alltmer attraktiv näringslivskommun. Flera detaljplaner för kontor och handel är antagna eller under framtagande, vilket ger bättre möjligheter att möta företagens behov. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar för en bättre och snabbare handläggning av ärenden. Företagens uppfattning om bemötandet i bygglovhandläggningen är fortsatt högt i NKI-enkäten (75 på en hundragradig skala till och med tredje kvartalet, nästan samma som år ). Däremot har uppfattningen om effektivitet försämrats (63 till och med tredje kvartalet jämfört med 68 för ). I början av året saknades handläggare, vilket ledde till sämre NKI-värden, men NKIvärdena har förbättrats under året. KS (SLF) Näringslivsranking kommuner - Svenskt Näringsliv KS (SLF) Nystartade företag per 1000 invånare år Trend Inget värde angivet 11,4 10,9 12,5 12,5 Inget värde angivet Nämndmål Stadsbyggnadsförvaltningen ska uppfattas som mer och mer effektiv (BN-mål) Effektivitet är den viktigaste enskilda delfaktorn för hur företagen värderar servicen i bygglovsärenden. Det är också något där bygglovavdelningen ligger lågt, både i absoluta tal och jämfört med andra verksamheter i staden. Jämfört med andra GR-kommuner låg bygglovavdelningen på plats 6 av 13, vilket betyder att målet är utmanande men inte omöjligt att nå. n gäller placeringen från toppen bland GR-kommuner som deltar i en undersökning om nöjd kund-index (NKI). NKI-undersökningen mäter både företags och privatpersoners uppfattning om bygglovverksamheten, och indikatorn avser företagens uppfattning. 46 % innebär att Mölndal har legat nära mitten (6/13), medan 25 % markerar att Mölndals bygglovverksamhet ska vara i den bästa fjärdedelen. I början av året hade bygglovsenheten brist på handläggare, vilket påverkade effektiviteten negativt. Förvaltningen har anställt fler bygglovhandläggare för att kunna möta behovet. n kan inte utvärderas eftersom året inte är slut. NKI-värdet för effektivitet är 63 till och med september(en minskning från 68 år ). Det är ändå tio enheter bättre än genomsnittet för kommuner i Business Region Göteborg. Till och med september är Mölndals NKI-värde tredje bäst av de tio kommuner i GR som har resultat att visa. (NKI=Nöjd kund-index.) (Tillägg efter redovisningen i nämnderna: NKI effektivitet helår = 64.) SBF Effektivitet bygg, ranking NKI 46% 40% 25% 25% 11

15 De som har kontakt med stadsbyggnadsförvaltningen ska uppfatta ett mer och mer positivt bemötande (BN-mål) Bemötande är den näst viktigaste enskilda delfaktorn för hur företagen värderar servicen i bygglovärenden. Jämfört med andra GR-kommuner låg bygglovavdelningen på plats 6 av 13 (=46 %), vilket betyder att målet är utmanande men inte omöjligt att nå. n gäller placeringen från toppen bland GR-kommuner som deltar i NKI-undersökningen, och avser företagens uppfattning. et jämfört med andra kommuner kan inte utvärderas ännu, men betyget 75 i NKI-enkäten ligger på ungefär samma nivå som, och är tio enheter bättre än genomsnittet för BRGkommuner. Genom kontinuerligt arbete med bemötande för medborgarna har den höga nivån kunnat bibehållas. Till och med september är Mölndals NKI-värde tredje bäst av de tio kommuner i GR som har resultat att visa. (Tillägg efter redovisningen i nämnderna: NKI bemötande helår = 75.) SBF Bemötande bygg, ranking NKI 46% 60% 25% 25% Ett steg mot Mölndals nya innerstad. I december flyttade SCA in i sitt nya hus. Här har tusen personer sin arbetsplats och husets runda form som sticker ut är en profilbyggnad mot både järnväg och E6:an. 12

16 En hållbar stad där vi växer och mår bra Fullmäktigemål 5. Bostadsbyggandet i Mölndal ska öka och möta kravet på en hållbar tillväxt. Mölndal är ett attraktivt område för bostadsprojekt. Ett stort antal bostadsprojekt är i bygg- eller planeringsskedet, och målet för befolkningstillväxt kommer att nås. Under gavs bygglov för 1107 lägenheter. Det tyder på att befolkningsökningen kommer att bli större än 1,5 % under de närmaste åren. Hållbarhetsfrågor, inte minst social hållbarhet, beaktas i planering och bygglovshandläggning. Sociala konsekvensanalyser genomförs i större detaljplaneprojekt, och nya bostadsområden planeras företrädesvis där platsen i sig inte gör det nödvändigt att köra bil. Den nya parkeringspolicyn som antogs i december bidrar till en hållbar utveckling gällande resor. Flera byggprojekt pågår i staden. På Kvarnbyvallen och på Kvarnbyterassen pågick vid årets slut inflyttning i den första etappen, och på Stallbacken har bygglov givits för de sista bostadshusen samtidigt som inflyttning pågick i det som redan har byggts. Det första byggloven har beviljats i Västra Balltorp, i denna etapp ingår cirka 200 bostäder. Det är början av den framtida utvecklingen av detta område. Trend Invånare, befolkningstillväxt 1,5% 0,7% 1,5% 1,5% 1,8% Bättre KSPU Planerad nyproduktion av bostäder nära kollektivtrafikhållplats (detaljplaner) KSPU Andel av varje upplåtelseform inom de olika kommundelarna Nämndmål 76% 77% 80% 100% Bättre 9,0% 8,5% 20,0% 20,0% 9,1% Bättre Handläggningstiden för bygglov ska vara kortare än lagens krav (BN-mål) Handläggningstiden från komplett ansökan har betydelse för om Mölndal uppfattas som en attraktiv plats för byggprojekt, både för byggföretag och för den vanliga medborgaren. Utmaningen under perioden - blir att behålla nivån när volymerna ökar. n gäller andelen lov och förhandsbesked där beslutet har fattats inom 50 dagar från komplett ansökan. Bygglovenheten har förstärkt bemanningen för att möta ökningen av antalet ärenden. Man putsar också på rutiner för att få effektivare handläggning. Andelen beslut inom 50 dagar från komplett ansökan har därför ökat med 2 procentenheter. SBF Handläggningstid bygglov, andel inom 50 dagar 79% 85% 85% 85% 87% 13

17 Vi ska ha en befolkningstillväxt om 1,5 % per år (PU-mål) Mölndal har under de senaste tio åren haft en befolkningstillväxt på i genomsnitt 0,75 %. Det är lägre än angränsande kommuner och för lågt för att staden ska få en gynnsam demografisk utveckling och därmed en ekonomisk hållbar utveckling. Över tid ska befolkningstillväxten vara 1,5 % per år. n hämtas från SCB:s statistik. Befolkningstillväxt på 1,8 betyder att målet nås, och det är en stor ökning från. Inflyttningstakten har ökat under hösten, på grund av att bostadshus efterhand blivit klara att tas i bruk. Byggandet har möjliggjort en relativt stor inflyttning. Under året rapporterades 312 bostäder färdigställda och 1107 gavs bygglov (villavagnar på Åby camping inte medräknade). Det kan jämföras med 182 respektive 888 under. Invånare, befolkningstillväxt 1,5% 0,7% 1,5% 1,5% 1,8% Vi ska planera för ett minskat bilberoende (PU-mål) För en ekologiskt hållbar utveckling bör bilberoendet minska. Nya bostadsområden bör därför ligga nära god kollektivtrafik. Detta mäts successivt efterhand som vi tar fram nya planer och i dialog med kollektivtrafikhuvudmannen. Parkeringspolicy tas fram under. Målet stöder också mål 9, miljöarbete, främst avseende utsläpp och kollektivtrafik men också när det gäller bevarande av jordbruksmark. n avser andelen av alla färdigställda bostäder som ligger inom 400 meter från en kollektivtrafikhållplats med minst 15- minuterstrafik i högtrafik (800 meter för pendeltågsstation). Områden med god kollektivtrafik. Bostadsprojekt planeras även företrädesvis vid god kollektivtrafik. Bostäderna på Stallbacken och Kvarnbyvallen har god kollektivtrafik, medan det nya området vid Stensjön har sämre. Värdet på indikatorn är lägre än på grund av att nybyggnaden vid Stensjön drar ner värdet. I december antogs en ny parkeringspolicy som gäller behovet av parkeringsplatser vid planering och nybyggnad. P-policyn stödjer ett minskat bilberoende, bland annat genom att ha lägre p-tal nära god kollektivtrafik och genom att den också innehåller värden för cykelparkeringar. SBF Nyproduktion av bostäder nära kollektivtrafikhållplats 76% 92% 80% 80% 87% 14

18 Det ska finnas en ökad blandning av upplåtelseformer i stadens delområden (PU-mål) En blandning av människor med olika bakgrund och från olika generationer gynnar den sociala hållbarheten. En blandning av olika upplåtelseformer underlättar dessutom boendekarriärer och gör det lättare för människor att hitta rätt bostad under livets olika skeden. Blandningen behöver inte vara likadan i hela kommunen. Kommundelarna har olika karaktärer och ska fortsätta att ha det. Exempelvis har kommundelarna Kållered och Lindome stora ytor som inte är tätort. Utanför tätorterna är det naturligt att andelen äganderätt är hög, men även där kan det vara önskvärt med inslag av bostads- eller hyresrätt. En lämplig nivå är att det finns åtminstone 20 % av varje upplåtelseform i varje kommundel. Den nivån uppnås idag i Mölndal, i Kållered när det gäller äganderätt och hyresrätt och i Lindome när det gäller äganderätt. I Kållered är andelen bostadsrätter 11 %. I Lindome är andelen hyresrätter 15 % och bostadsrätter 9 %. I Hällesåker (som ingår i kommundelen Lindome) finns varken hyreseller bostadsrätter. Målet är av fullmäktige angett som "över tid" och kan tolkas som ett inriktningsmål. n avser det lägsta värdet i en niofältsmatris med upplåtelseformerna och kommundelarna Mölndal, Kållered och Lindome. Fördelningen är särskilt skev när det gäller bostadsrätter i Kållered och Lindome. Det lägsta värdet gäller som tidigare bostadsrätter i Lindome (9,1 %). Det värdet har ökat med 0,3 % från förra året genom nya bostadsrätter, och det innebär en förbättring av blandningen. En god blandning av upplåtelseformer eftersträvas i arbetet med att planera nya bostadsområden och att avgöra var nya bostadsområden ska byggas. Helst bör det finnas en blandning av upplåtelseformer i närheten av varandra så att människor i olika faser av livet rör sig på samma platser. KSPU Andel av varje upplåtelseform inom de olika kommundelarna 9,0% 8,5% 20,0% 20,0% 9,1% 15

19 9. Mölndals miljö- och klimatarbete ska stärkas för att tillförsäkra Mölndalsborna en hälsosam och god miljö. Stora delar av miljöarbetet görs i det ordinarie plan- och byggarbetet. Miljöeffekter ingår i det som ska bedömas enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. I det pågående översiktsplanearbetet är övergripande miljöfrågor särskilt viktiga. Byggnadsnämnden och planeringsutskottet bidrar till målen på olika sätt. I planeringen av nya bostadsområden är tillgång till kollektivtrafik en viktig faktor. Buller, luftkvalitet, tillgång till grönområden och hänsyn till naturvärden är andra exempel på sådant som bedöms i plan- och byggprocessen. Under presenterades också solkartan som underlättar för fastighetsägare att se hur mycket solenergi de skulle kunna producera. Utsläpp av växthusgaser, koldioxidekvivalenter per inv och år Mölndals miljömål, antal med positiv utveckling Trend 3,5 3,6 3,3 Inget värde angivet Inget värde angivet Kommunranking enligt Miljöaktuellt Inget värde angivet Solkartan på stadens hemsida gör att fastighetsägare kan se förutsättningarna för solenergi på taken. 16

20 Internt fokus Fullmäktigemål 11. Mölndals stads attraktivitet och tydlighet som arbetsgivare ska stärkas. Medarbetarenkät, hållbart medarbetarengagemang (HME), totalt Medarbetarenkät, rekommenderar Mölndals stad som arbetsgivare, totalt Medarbetarenkät, att vara chef i Mölndals stad, totalt Trend Bättre 54% 54% Inget värde angivet 77,0 Inget värde angivet Nämndmål Stadsbyggnadsförvaltningens attraktivitet och tydlighet som arbetsgivare ska öka Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar för att vara en god arbetsgivare, för att behålla förvaltningens medarbetare och för att öka intresset för förvaltningens yrken på kort och lång sikt. God arbetsmiljö med engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare är framgångsfaktorer för att lösa förvaltningens uppdrag. Det är särskilt viktigt nu när byggkonjunkturen förbättras och konkurrensen om kompetenta medarbetare ökar. Intresset för förvaltningens yrken på mycket lång sikt ökas genom att presentera förvaltningen och dess yrken externt. Under ska förvaltningen fortsätta förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet och uppdatera förebyggande arbete mot hot och våld. n gäller totalindex från medarbetarenkäten för SBF (sammanfattande resultat av alla frågor). Nästa medarbetarenkät planeras till Förvaltningen har arbetat med handlingsplanerna kopplade till medarbetarenkäten och det systematiska arbetsmiljöarbetet. För att få en tydligare styrning har förvaltningen infört ett nytt chefsled mellan förvaltningschefen och planenheten samt mark- och exploateringsenheten. Förvaltningen har blivit tydligare med hur målstyrning fungerar och med presentationen av de mål som gäller förvaltningen. Förvaltningen har också arbetat vidare med utveckling av chefskapet och mötesteknik med hjälp av extern konsult. Förvaltningens sjukfrånvaro har varit låg (SBF 2,99 % medan staden hade 7,67 %). Eftersom förvaltningen är liten kan dock slumpvisa variationer påverka utfallet. Workshop under utbildningen om bättre mötesteknik. Värde på indikatorn "medarbetarenkät, totalindex" saknas eftersom den stora medarbetarenkäten inte genomfördes under. En mindre enkät genomfördes och visade en ökning av HME-index på förvaltningsnivå från 71 till 73. (HME=Hållbart medarbetarengagemang.) I enkäten svarade 84 % av medarbetarna på förvaltningen att de gärna rekommenderar Mölndals stad som arbetsgivare; bara miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen hade så högt resultat. Medarbetarenkät, totalindex

21 Intern kontroll Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde och ska planera och prioritera arbetet med utveckling av rutiner för att stärka den interna kontrollen. Nedan ges en bild av förbättringsåtgärder och planerad uppföljning. Åtgärder för intern kontroll I den interna kontrollen ingår åtgärder för att säkerställa ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten, efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm. Grunden för god intern kontroll är att verksamheten har ändamålsenliga styrmodeller, goda rutiner och inbyggda kontrollaktiviteter. Intern kontroll berör snart sagt all verksamhet. Inom intern kontroll ligger så vitt skilda åtgärder som t.ex. måluppföljning, fakturakontroll, bokslutsarbete, uppdatering av styrdokument och riskanalyser. Stadsbyggnadsförvaltningen ska se till att det finns - effektiva system för uppföljning och kontroll av förvaltningens verksamhet. - tillfredsställande kontroll av att förvaltningen följer lagar och andra regler som gäller för verksamheten. - tillfredsställande kontroller av fakturahantering, bokföring och nämndernas ekonomiska förhållanden i övrigt. Förvaltningen ska årligen ta fram ett förslag till plan för uppföljning av den interna kontrollen för beslut. Intern kontroll syftar till en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten samt efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer med mera. En god intern kontroll grundas bland annat på ändamålsenliga styrprocesser, goda rutiner och kontrollaktiviteter som är inbyggda i processerna. Bland de åtgärder som förvaltningen har genomfört under året för att förbättra den interna kontrollen kan nämnas: För att kontrollera efterlevnaden av den nya tidsgränsen för handläggningen av bygganmälningar har bygglovsenheten skapat system för att följa upp handläggningstiderna. Förvaltningen samlades under en halvdag för att gå igenom och diskutera nämnd- och KF-mål. Varje enhet har arbetat med egna aktiviteter för att målen ska nås. Förvaltningen har ändrat organisationen genom att lägga till en planeringschef, med planenheten och mark- och exploateringsenheten som underställda enheter. Genom detta skapas förutsättningar för en bättre ledning. För första gången har planeringsutskottet och byggnadsnämnden haft en gemensam konferens om verksamhetsplanen och andra gemensamma frågor. 18

22 Uppföljning enligt intern kontrollplan Varje nämnd ska enligt reglementet för intern kontroll årligen anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Avrapportering av internkontrollplanen görs i verksamhetsberättelsen. Mex-enheten har genomfört internkontroll av avtalshanteringen i mark- och exploateringsprocessen under genom muntliga avstämningar på enhetsmöten samt enskilda möten med respektive handläggare för att säkerställa att pågående avtal är under bevakning. Resultatet visar att handläggarna har koll på de åtaganden där staden är engagerad. Kontrollen har dock medfört att enheten valt att ta fram en ny och bättre förteckning över stadens avtal i markoch exploateringsprocessen, vilken sjösätts under Planenheten har kommunicerat produktionsplanen med planeringsutskottet under fjärde kvartalet. Enheten har noterat att förbättringar behövs och har påbörjat arbetet med detta. Stadsingenjörsenheten har stämt av befintliga instrument mot inventarieförteckning och kontrollerat behovet av kalibrering. De instrument som behöver kalibrering ska kalibreras vartannat år. Två instrument har kalibrerats under. Två har inte kalibrerats, av dem är ett inköpt och ett ska tas ur bruk Bygglovenheten har kontrollerat bygglovbeslut utan anmärkning. Ramavtalstrohet är kontrollerad utan anmärkning. 19

23 Stadsbyggnadsförvaltningens organisation Ordf Marie Östh Karlsson (S) Vice ordf Hans Bergfelt + 9 ord Ordf Stefan Gustafsson Vice ordf Marcus Claesson (L) + ord BYGGNADSNÄMND Ordf Lennart Svensson (V) Vice ordf Anders Enelund (M) + 7 ord STADSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN Stadsbyggnadschef Björn Marklund Administrativ enhet Administrativ chef Staffan Sjöberg Planeringsavdelning Planeringschef Kristina Ulstein Stöder processer i förvaltningen. Hanterar arkiv, förvaltningsservice, protokoll, ekonomi och målstyrning. Mark och exploateringsenhet Mark- och exploateringschef Johan Gerremo Planenhet Planchef Lisa Östman Bygglovsenhet Bygglovschef Bo Rydström Stadsingenjörsenhet Stadsingenjör Peter Holmström Lantmäterimyndighet KLM-chef Peter Holmström Hanterar kommunens ägande av fastigheter. Förhandlar och upprättar avtal avseende köp och försäljning av stadens fastigheter, servitut och nyttjanderätter. Upprättar exploateringskalkyler och genomförandebeskrivningar till detaljplaner. Ansvarar för stadens exploateringsbudget Ansvarar för framtagande av detaljplaner och översikts-planer i kommunen. Planering för tillväxt och stadsbyggande samt stadsmiljöfrågor i befintliga miljöer. Ansvarar för bygglov, byggtillsyn och gestaltnings-frågor i staden. Hanterar anmälningar om olovliga byggåtgärder. Hanterar bostadsanpassningar för funktionshindrade. Ansvarar för kart- och mät-verksamhet och stadens geografiska information. KLM, den kommunala lantmäterimyndigheten, arbetar med lantmäteriförrättningar. Kommunala lantmäterimyndigheten lyder under byggnadsnämnden organisatoriskt och budgetmässigt men inte beslutsmässigt. 20