Minnesanteckningar från arbetsgruppen om miljögifters möte på Landstinget i Eskilstuna den 22 januari 2014

Transkript

1 Minnesanteckningar från arbetsgruppen om miljögifters möte på Landstinget i Eskilstuna den 22 januari 2014 Deltagare: Håkan Lenefalk Katrineholms kommun hakan.lernefalk@katrineholm.se Emma Lilja Praktikant, Katrineholms kommun Ulrika Lernefalk Flens kommun ulrika.lernefalk@flen.se Camilla Hjalmarsson Nyköpings kommun camilla.hjalmarsson@nykoping.se Anna Jonsson Nyköpings kommun anna.jonsson@nykoping.se Catharina Krumlinde Landstinget Sörmland catharina.krumlinde@dll.se John Carlsson Rekal Svenska AB jc@rekal.se Therese Allard Vingåkers kommun therese.allard@vingaker.se Catharina Meyer-Berg Vingåkers kommun Lennart Söderström Sörmland Vatten& Avfall AB lennart.soderstrom@sormlandvatten.se David Aronsson Länsstyrelsen david.aronsson@lansstyrelsen.se Lisa Rehnström Länsstyrelsen lisa.rehnstrom@lansstyrelsen.se 1. Kort inledning från Länsstyrelsen David Aronsson, funktionschef på Tillstånd och tillsyn på Länsstyrelsens Natur- och miljöenhet, hälsade alla välkomna till dagens möte. 2. Catharina Krumlinde om Landstingets inköps- och upphandlingsarbete Catharina Krumlinde berättade om landstingets inköps- och upphandlingsarbete. Landstinget är en storförbrukare av främst engångsmaterial. Det är viktigt att miljökrav ställs när de köps in. Det handlar mest om städ- och desinfektionsmedel, men även kemisktekniska produkter. Landstinget har nu ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004i förvaltningarnas verksamheter. Labbet på landstinget är Unilabs. Landstinget har antagit ett Miljö- och klimatprogram som gäller Programmet finns här. De strategiska målen är: Minska den negativa klimatpåverkan Minska miljöpåverkan från läkemedel och kemikalier

2 Bedriva ett hållbart och effektivt miljöarbete Programmet innehåller ett antal åtaganden som landstinget ska göra och indikatorer som följer upp arbetet. Landstingets inköp och upphandlingar sker via varuförsörjningen och Mediq. Man jobbar mycket med köptrohet mot upprättade ramavtal, målvärde är 95 procent. Miljökrav Varuförsörjningen har som uppdrag att ansvara för försörjning av engångsförbrukningsvaror till vården i Sörmland, Dalarna, Uppsala, Västmanland och Örebro. Varuförsörjningen sköter upphandlingen och Mediq håller förråd och levererar till sjukhusen. En miljökemist finns anställd för att ställa krav i upphandlingarna för de fem länen. Generella miljökrav ställs på allt, på kemtekniska produkter ställs specifika krav. Krav både på flytande kemikalier, och kemikaliler i varor. Landstinget har jobbat bort latex i handskar eftersom de kan ge svår allergi. Latexhandskar får inte finnas alls i t ex ambulanser. Nu används istället nitrilhandskar. Landstinget Sörmlands och Landstinget Västmanlands upphandlingar handläggs av en gemensam upphandlingsenhet. Landstingen har gemensam upphandlingspolicy, rutiner och instruktioner, och priolista. Alla landsting i landet ska följa Uppförandekod. Uppförandekoden innefattar ett antal krav som ställs på leverantörer av varor och tjänster som köps in till hälso- och sjukvård, tandvård och kollektivtrafik för att garantera en produktion under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Uppföljning är mycket viktigt men svårt i alla landsting. Det skulle underlätta med fler tydliga politiska beslut. För att undvika transporter arbetar landstinget mycket med videokonferenser och telefonmöten. Bussresorna är subventionerade. Hyrbilarna anlitas nu av Avis och det är miljöbilar enligt den nuvarande definitionen (snåla dieslar) som hyrs. Bilarna bokas via bokningsportal. Antalet behovsbilar (bilar som vårdpersonal använder när de åker mellan sjukhusen) har minskat. Det finns en resepolicy men de har 110 policies i landstinget Vad kan landstinget bidra med för en giftfri miljö? Att ställa bra och relevanta miljökrav, minska förbrukningen av kemikalier och farliga kemikalier i varor, informera om läkemedels påverkan på miljön hur överblivna läkemedel bör hanteras. Läkemedelskommittén rekommenderar läkemedel till olika sjukdomar. Det skulle behövas utbildning om läkemedlens miljöpåverkan. 2. John Carlsson, Rekal, om arbetet med Miljöstyrningsrådet John är utvecklingschef på Rekal, som har sitt huvudkontor och produktion i Gnesta, men finns även i övriga Norden, Baltikum och på Balkan. Rekal tillverkar disk-, rengörings- och desinfektionssystem för storförbrukare och professionell användning. 70 procent av omsättningen går till den offentliga sektorn. Miljöstyrningsrådet (MSR) är regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling. MSR ägs av Sveriges kommuner och landsting (SKL), Miljödepartementet (80 procent) och svenskt

3 näringsliv. Nu finns planer på att flytta verksamheten till Konkurrensverket. Även SKL:s Kommentus har erbjudit sig att ta över verksamheten. Det är oklart hur det blir. MSR:s kriterier tas fram av expertgrupper bestående av representanter från branschorganisationer, näringsliv, intresseorganisationer, stat, landsting och kommun. John sitter med i MSR:s kriterieutvecklingsgrupp för kemisktekniska produkter. Kriterierna tas fram i cykler på fyra år. Man tar fram ett dokument, gör revision, ut på remiss och sen beslut. Principbeslut tas om basnivå, avancerad nivå och spjutspetnivå. Små förändringar görs även under de fyra åren vid behov, t ex vid ändrad lagstiftning. Den som ska göra upphandlingen måste göra ett aktivt val bas, avancerad eller spjutspetsnivå. Rekal svarar på upphandlingar per år. Få av dem använder MSR:s kriterier, framför allt är det få som använder den senaste versionen av kriterierna. Ofta hänvisas till gamla krav och gammal lagstiftning. Det gäller framför allt på kommunerna, särskilt de små kommunerna. Det visar att det är svårt med kompetensen hos kommunerna. Om man vill komma någonstans med bra krav så måste resurser tillsättas. En lösning: gå ihop i större enheter och finansierar det så. Idag samarbetar t ex Flens kommun med Södertälje kommun. Södertälje ligger på topp fem på miljökrav, nationellt sett. 3. Hur jobbar vi med upphandlingar i våra respektive organisationer? Vi gick en runda för att berätta hur vi jobbar med upphandlingar i våra respektive organisationer och vilket behov av stöd som vi kan se. Länsstyrelsen På Länsstyrelsen upphandlas mest konsulttjänster. Vi ser ett behov av kompetensutveckling vad gäller vilka miljökrav som kan ställas i dessa upphandlingar. Länsstyrelsen i Södermanland har tidigare köpt upphandlingskompetens av Länsstyrelsen i Stockholm, men inte nu längre. Katrineholm I Katrineholms kommun har man en hyfsat stor upphandlingsavdelning, men upphandlarna har blivit färre. Man har samverkan med Norrköping och Linköping. Har inte många upphandlare kvar på kommunen, men det finns en upphandlingspolicy och man följer MSR:s kriterier. Flen Flens kommun samarbetar man mycket med andra kommuner, både Katrineholm men nu även Södertälje. Inom Samverkan Sörmland har man tagit fram material för hemsjukvården och äldreomsorgen. Kommunen har avtal med Kommentus och Kammarkollegiet t ex vad gäller rekryteringstjänster. Flen har en upphandlingspolicy som är några år gammal. Det finns få politiska beslut. Sörmland Vatten & Avfall På Sörmland Vatten & Avfall har man sedan oktober förra året byggt upp en egen upphandlingsenhet. Uppföljning är ett problem hos många aktörer. Svårt att avgöra vem som är ansvarig för uppföljningen, är det upphandlingsenheten eller beställaren? Och vem är i så fall beställaren?

4 Nyköping Nyköpings kommun har tagit fram en ny upphandlingspolicy med riktlinjer. Däri finns särskilt kapitel om miljökrav och etiska krav. Kommunen ska använda MSR:s kriterier och det finns länkar till de vanligaste produktgrupperna. Även andra styrdokument, såsom avfallsplan, säger att kommunen ska ligga i framkant. Kompetensen hos verksamheterna om vilka krav som kan ställas behöver bli bättre. Även uppföljningen behöver förbättras. Upphandlingsenheten hinner inte med det. Kommunen har fått erbjudande om att gå in i samarbete med Swedwatch. Det finns ett behov av att förbättra uppföljningen av de krav som ställs, och behöver ett verktyg för detta. Det finns ett verktyg som heter SAS som kollar avtalstroheten. Länets upphandlare samverkar inom Upphandlingssamverkan Sörmland. Nästa möte ska hållas i Oxelösund. Nyköping bygger en ny högstadieskola med en driven projektledare. Här ställs tuffa krav på material, energiåtgång etc. Vingåker Vingåkers kommun har tidigare samarbetat med Katrineholms kommun men det ska upphöra. Miljöstrategfunktionen ska få upphandlingarna på remiss. Kommunen behöver göra en översyn över upphandlade byggföretag vid nybyggnation. Kommunen jobbar med ny energi- och miljöplan. Rekal Företaget lägger stort fokus på miljöarbetet runt de kemisktekniska produkterna. Man ska leverera produkter som har så liten miljöpåverkan som möjligt. Bl a så har man tagit bort fosfater i produkterna för ca två år sedan. Två personer jobbar heltid med offentlig upphandling. Det kan vara svårt med uppföljningen och spårbarheten av kemiska råvaror. Företaget ser tydligt att det framför allt är uppföljningen som brister. Ett bra verktyg för detta bör tas fram. 4. Ulrika Dahl, Naturskyddsföreningen, om Operation giftfri förskola 2013 påbörjades projekt Operation giftfri förskola. Syftet är att öka kunskap och förändra upphandlingar och inköp så att mindre farliga produkter köps in. Miljögifter = dokumenterat farliga kemikalier obs! ej alla kemikalier. Många miljögifter finns i vår inomhusmiljö och de påverkar även vår utomhusmiljö. Barn under två år får i sig mer, har högre halter miljögifter i sig. Kunskapsnivån om hormonstörande ämnen har ökat under de senaste åren. Vid låga halter agerar de som ett hormon, vid höga halter som ett gift. Vad är problemet? Problem syns på populationsnivå. Miljögifter ha betydande påverkan på diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, Parkinson, astma, bokstavsfunktionsnedsättningar, etc. T ex ser man att Kadmium från bl a livsmedel orsakar benbrott som kostar de svenska landstingen 4 miljarder kr per år.

5 EU har beslutat om ett Leksaksdirektiv där de högsta halterna i leksaker har förbjudits. För att skydda barnen räcker inte det, man måste titta på all varor barn utsätts för. Idag finns endast gränsvärden för enstaka ämnen i enstaka produkter. Ftalater = mjukgörare i plast. Många vet man inget om. Finns i plastgolv, limmer, plastgolv, plasttryck på kläder, parfymer, badankor, matförpackningar etc. Ftalaterna läcker ut över tid och tas upp av kroppen. Värstingftalaterna är 3-6 st. De påverkar testikelutveckling hos små pojkar, kopplas till fetma, diabetes typ 2, astma, allergier. De gamla plastmattorna på golven är problematiska. De innehåller DEHP. Plastmattor på förskolor lagda före 2005 bör ses över! Hormonstörande ämnen finns i plastflaskor, plasttallrikar, plastskedar, leksaker, kvitton. BPA i kontakt med livsmedel och värme är mycket problematiskt. Bisfenol A påverkar fortplantningsförmågan, kan ge missbildningar på könsorgan, ge störd utveckling i hjärnan, ökad risk för bröst- och prostatacancer, ökad aggression och kromosomförändringar. Flera effekter syns först i andra eller tredje generationen. Ämnet hittas i 98 procent av befolkningen. Ämnet försvinner fort i kroppen (2 dagar) men vi har höga halter i oss eftersom vi utsätts för det hela tiden. Bromerade flamskyddsmedel hittas i sängar, soffor, madrasser, skumgummi, leksaker, elektronik. Bromerade flamskyddsmedel fördröjer tiden mellan glöd och flamma. Enligt lag måste tiden mellan glöd och flamma fördröjas, men det är inte lag på att det måste ske via flamskyddsmedel. T ex IKEA har tagit bort flamskyddsmedlen i sina möbler och bl a ersatt med ett annat typ av tyg, vävd på ett annat sätt som ska fördröja tiden mellan glöd och flamma. Ämnena har lång nedbrytningstid, de ansamlas i kroppen över tid. Operation Giftfri förskola Projektet påbörjades Flera kommuner arbetar ni enligt konceptet, bl a Sundbyberg, Trosa, Norrköping, Enköping. En inventering är gjord på 130 förskoleavdelningar i 40 kommuner. Syftet är att få en kunskapsbas om miljögifter på förskolor. Projektets resultat finns i rapporten Giftfria barn leka bäst. Syftet med projektet är att påverka politiker och tjänstemän i kommuner och landsting och hjälpa dem att fatta bra beslut om inköp och upphandling. Projektet ska också presentera åtgärdsförslag (de skrivs just nu) och väcka medvetenheten hos allmänheten.

6 5. Nästa möte Nästa möte i åtgärdsarbetet blir halvtidsavstämningen på förmiddagen den 5 mars. Nästa möte har vi i arbetsgruppen Miljögifter den 5 mars kl på Länsstyrelsen i Nyköping. Alltså i direkt anslutning till halvtidsavstämningen som är samma dag. Om du inte redan har gjort det, anmäl dig gärna till halvtidsavstämningen här. På halvtidsavstämningen presenterar Ulrika Lernefalk upphandlingsgruppens kompetensutvecklingsprojekt och David Aronsson kampanjgruppens projekt. Frågor till nästa möte: Ska aktörerna ställa sig bakom hela åtgärdsprogrammet eller bara vissa åtgärder? Kan vi sprida seminarierna över tiden så de inte krockar? ( ) Kan Länsstyrelsen anordna seminarierna/utbildningarna som föreslås? Hur har det gått med Skånes åtgärdsprogram vad gäller miljökrav i upphandlingar och framför allt uppföljningar? Har de tagit fram några bra uppföljningsverktyg? 6. Mötet avslutades