Handbok för tillämpning av taxesystem 2019 för - SoL-insatser och hemsjukvård - LSS-insatser - Bårrumstransporter Dnr VON 2018/0732

Transkript

1 Till Handbok Handbok för tillämpning av taxesystem 2019 för - SoL-insatser och hemsjukvård - LSS-insatser - Bårrumstransporter Dnr VON 2018/0732 Handboken är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den 10 januari 2019 och är en reviderad version av handboken som beslutades den 20 december Handboken gäller från den 1 januari Handboken avser tillämpning av Taxesystem för insatser enligt socialtjänstlagen till äldre och personer med funktionsnedsättning samt hemsjukvård och Avgifter inom LSS-verksamheten som är fastställda av kommunfullmäktige. Handboken ersätter Handbok för tillämpning av taxesystem för SoL-insatser och hemsjukvård, LSS-insatser, bårrumstransporter som är daterad den 21 december 2017.

2 2 (40) Innehåll 1. Lagstiftning och lokalt taxesystem Avgifter i samband med insatser enligt SoL och HSL Avgifter i samband med insatser enligt LSS Brukaren betalar själv för fritidsaktiviteter, resor med mera Hyror på särskilt boende och i bostad med särskild service Brukare utan möjlighet till egen försörjning Avgifter i samband med insatser enligt SoL och HSL Avgift enligt insatsnivå Dygnsavgift för korttidsboende Insatser med avgift i kronor Avgifter för mat Avgift för färdiglagad mat i ordinärt boende Avgift för heldygnskost i särskilt boende, korttidsboende och dagverksamhet Insatser som vid behov ingår i avgiften Avgiftsfria insatser Boendeavgift Avgifter för medboende i särskilt boende Bårrumstransporter Avgiftsbeslut Ansvar för underlag till fakturan Överklagande av avgiftsbeslut Avgiftsunderlag den enskildes inkomster Beräkning av inkomst Beräkning av makars inkomster Beräkning av avgifter för ungdomar Förbehållsbelopp Lagstadgade minimibelopp Norrköpings kommuns schablonbelopp Fördelning av utgifter mellan makar och sammanboende Individuellt tillägg Höjt belopp för poster som ingår i schablonbeloppet Tillägg för kostnader som inte ingår i schablonbeloppet Tillägg för barn Kostnader som inte ingår i normala levnadskostnader Individuellt avdrag i särskilt boende Beräkning av boendekostnad Hyresrätt i ordinärt boende och särskilt boende Bostadsrätt Villa, egen ägd fastighet Beräkning av boendekostnad för makar och andra sammanboende Beräkning av boendekostnad för makar som har skilda bostäder... 23

3 3 (40) 6 Beräkning av avgift Avgiftsberäkning Avgiftsberäkning för SoL-insatser och hemsjukvård Tillfällig reducering av avgift enligt insatsnivå Avgiftsberäkning för matavgift Tillfällig reducering av matavgift Avgiftsberäkning för makar och sammanboende Tillfällig nedsättning av hyra vid dubbla boendekostnader Ändring av avgift Avgifter i samband med insatser enligt LSS Avgift för mat i samband med korttidsvistelse och korttidstillsyn Avgift för mat och boende för ungdomar med egna inkomster i bostad med särskild service för barn och unga (9 8 LSS) eller familjehem Familjehem/bostad med särskild service för barn/unga Föräldrars underhållsskyldighet Föräldrars försörjningsskyldighet för barn som inte bor hemma Debitering av avgifter Ordinärt boende, SoL Särskilt boende, SoL Avgift som avser kommunens kostnader för barn som bor i familjehem eller bostad med särskild service (9 8 LSS) Avgift för måltider i samband med korttidsvistelse, LSS Hyra och el, bostad med särskild service, LSS Avgifterna upphör Bilagor... 40

4 4 (40) Inledning Denna handbok gäller avgifter för alla insatser som beviljas enligt socialtjänstlagen (SoL) till äldre och funktionshindrade samt avgifter i samband med insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Handboken omfattar även avgifter för hemsjukvård i ordinärt boende. Kapitel 1-6 gäller i huvudsak insatser enligt SoL. Det framgår tydligt vilka delar som även gäller i samband med insatser enligt LSS. I kapitel 1 beskrivs aktuell lagstiftning och kommunens taxesystem avseende insatser för äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt hemsjukvård. I kapitel 2 beskrivs de avgifter som tas ut för vård- och omsorgsinsatser i ordinärt och särskilt boende, hemsjukvård, mat som fås enligt biståndsbeslut samt ytterligare några avgifter. I kapitel 3 beskrivs vad ett avgiftsbeslut enligt SoL är, när det kan överklagas samt vem som gör vad för att underlaget till den enskildes faktura ska vara korrekt. I kapitel 4 beskrivs vilka inkomster som ska räknas med i den enskildes avgiftsunderlag. I kapitel 5 beskrivs vad som ska räknas in i den enskildes förbehållsbelopp så att personen får behålla tillräckligt med pengar till normala levnadskostnader innan avgift tas ut. I kapitel 6 beskrivs hur beräkningen av den enskildes avgift ska gå till. I kapitel 7 beskrivs avgifter till kommunen i samband med insatser enligt LSS. I kap 8 beskrivs föräldrars försörjningsskyldighet för barn som inte bor hemma. I kapitel 9 anges vad som gäller debitering av avgifter. Utöver anvisningar för tillämpning av taxesystemen reglerar detta dokument möjligheten att få reducerad hyra i särskilt boende och bostad med särskild service i samband med inflyttning, om den enskilde har kvar sin tidigare bostad och därmed har dubbla boendekostnader. Handboken riktar sig till dem som informerar om taxor, fattar beslut om avgift för den enskilde, lämnar underlag till den enskildes faktura med mera det vill säga i huvudsak medarbetare och chefer på myndighetsutövningen, utförarenheterna och debiteringen. Handboken gäller från och med den 1 januari 2019.

5 5 (40) 1. Lagstiftning och lokalt taxesystem Utgångspunkten är att den enskilde ska betala för sina insatser i enlighet med Norrköpings kommuns taxesystem oavsett om insatserna verkställs av en kommunal eller privat utförare och oavsett om insatserna verkställs i Norrköping eller på annan ort. Det innebär att avtal med privata utförare bör utformas så att fakturan för vård- och omsorgsinsatser och eventuell mat skickas från vård- och omsorgskontoret till den enskilde. Hyra vid så kallade enskilda placeringar faktureras däremot vanligen av boendet där brukaren bor. Det är angeläget att den enskildes får ett hyreskontrakt så att han eller hon kan söka om bostadsbidrag alternativt bostadstillägg. Vem som har rätt att fatta beslut om individuellt belopp, avgift, eventuella reduceringar av avgifter och avgiftsnedsättning med mera framgår av aktuell delegationsordning för vård- och omsorgskontoret. 1.1 Avgifter i samband med insatser enligt SoL och HSL Kommunernas möjlighet att ta ut avgifter för insatser som ges enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen regleras i 8 kap. socialtjänstlagen (SoL) och 17 kap. 1 i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Av lagarna framgår bland annat 1 att avgifterna får differentieras med hänsyn till den enskildes ekonomiska förhållanden. den enskilde ska få behålla tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader. Norrköpings kommuns taxesystem Maxtaxa taxesystem avseende insatser för äldre och funktionshindrade beslutades av kommunfullmäktige den 29 april Ändringar i taxesystemet har därefter beslutats vi några tillfällen. Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 att införa avgifter för hemsjukvård. Norrköpings kommuns taxesystem heter i dagsläget Taxesystem avseende insatser enligt socialtjänstlagen för äldre och personer med funktionsnedsättning samt hemsjukvård. Se vidare bilaga 2. Vård- och omsorgsnämnden har fattat beslut om tillämpningsanvisningar den 6 juni Tillämpningsanvisningarna har därefter reviderats årligen av vårdoch omsorgsnämnden 2. Sedan 2016 har namnet ändrats från tillämpningsanvisning till handbok. 1 Se även Regeringens proposition 2000/01:149, Avgifter inom äldre- och handikappomsorg 2 Tillämpningsanvisningarna är reviderade av VON , , , , , , , , , , , , , , och

6 6 (40) I juni 2018 fattade kommunfullmäktige beslut om ny avgift för bårrumstransporter (KS 2018/0538). Avgiften för transport till bårrum beslutades till 150 kronor per transport från och med den 1 juli Norrköpings kommuns taxesystem för insatser till äldre och personer med funktionsnedsättning samt hemsjukvård och bårrumstransporter består av en nivåindelad taxa för service- och omvårdnadsinsatser (hemtjänst) i både ordinärt och särskilt boende. avgifter i kronor för några specificerade insatser avgifter för mat. De flesta avgifterna i taxesystemet omfattas av det lagstadgade högkostnadsskyddet (vilket ofta benämns som maxtaxa ) respektive högsta boendeavgift. De avgifter som inte omfattas av högkostnadsskydd är avgifter för mat, hjälpmedel och flytt av elsäng och fast installerade hjälpmedel samt bårrumstransporter. Vid avgiftsberäkningen för avgifter som omfattas av högkostnadsskyddet i SoL ska hänsyn tas till den enskildes avgiftsutrymme. Detta innebär att den enskilde ibland ska betala en lägre avgift än vad som beskrivs i avsnittet Avgifter för insatser enligt SoL samt hemsjukvård. Avgiften för mat reduceras aldrig lägre än att den motsvarar kostnaden för råvaror. Hur den enskildes avgift ska beräknas beskrivs i kapitel 6 Beräkning av avgift. 1.2 Avgifter i samband med insatser enligt LSS Avgifter med mera regleras i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enligt lagens förarbeten 4 är utgångspunkten att människor inte ska ha merkostnader till följd av sin funktionsnedsättning. I 19 LSS står det att kommunen får ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Detta under förutsättning att den enskilde har hel allmän ålderspension, hel sjukpenning, hel aktivitetsersättning eller annan inkomst av motsvarande storlek. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnad och kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Av lagens förarbeten framgår att en skälig avgift även kan tas ut för måltider som serveras i samband med insatser enligt lagen. Kommunen får inte ta ut avgift eller ersättning i andra fall än som anges i LSS. Kommunfullmäktige i Norrköpings kommun fattade beslut om Avgifter och ersättningar inom LSS-verksamheten den 17 oktober Från och med 1 juli 3 Gäller enligt beslut (KS 2018/0538) från och med den 1 juli Avgiften justeras av vård- och omsorgsnämnden när ersättningen till entreprenören justeras i enlighet med Ramavtalet för transport av avlidna (UH ). 4 Prop. 1992/93:159 sid KF , 129.

7 7 (40) 2016 gäller en reviderad version som heter Avgifter inom LSS-verksamheten. Sedan år 2015 gäller anvisningarna för tillämpning av taxesystemen även för avgifter inom LSS-verksamheten. 1.3 Brukaren betalar själv för fritidsaktiviteter, resor med mera. I en del insatser ingår viss fritidsverksamhet och eller vissa kulturella aktiviteter. Brukaren betalar då ingen särskilt avgift för detta utan aktiviteterna ingår i avgiften som brukaren betalar för t ex särskilt boende (SoL). Om aktiviteterna ingår i en LSS-insats är de utan kostnad för den enskilde. Se vidare riktlinjer för respektive insats. I övrigt betalar den enskilde själv med egna medel för de fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter samt resor till och från aktiviteter som han eller hon deltar i. Brukaren står även för sina egna kostnader när det gäller mat som tillagas och äts gemensamt 6 i bostad med särskild service för vuxna. 1.4 Hyror på särskilt boende och i bostad med särskild service De personer som har beslut om särskilt boende (SoL) betalar hyra för bostaden. De personer som har beslut om bostad med särskild service för vuxna (9 9 p LSS) betalar hyra för bostaden. 1.5 Brukare utan möjlighet till egen försörjning Om den enskilde saknar möjlighet till egen försörjning ska handläggare informera om försörjningsstöd. 6 Se vidare Rutin för gemensam hushållskassa, giltig från och med

8 8 (40) 2 Avgifter i samband med insatser enligt SoL och HSL I socialtjänstlagen finns en bestämmelse om ett högkostnadsskydd i form av en högsta avgift (maxtaxa) för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård (8 kap. 5 SoL). I begreppet hemtjänst 7 ingår ett stort antal insatser inom både ordinärt boende 8 och särskilt boende 9. Avgiften per månad får uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Detta innebär att den högsta avgiften är 2 089, 40 kronor per kalendermånad från 1 januari Avgift enligt insatsnivå Avgiften är en andel (procent) av den enskildes avgiftsutrymme 10. Den enskilde placeras i en insatsnivå utifrån beviljad tid och betalar enligt följande. Insatsnivå Timmar/månad Upp till 5 5-9, , ,99 Över 25 Andel av avgiftsutrymme* 60 % 70 % 80 % 85 % 95 % Insatsnivån förekommer i huvudsak i Ordinärt boende Ordinärt boende Ordinärt boende Ordinärt boende Ordinärt boende Särskilt boende * Om avgiftsutrymmet är högre än kommunens självkostnad ska avgiften vara kommunens självkostnad per timme gånger antal timmar med insatser. För 2019 är det 344 kr/timme (337 kr för 2018 x 2 % uppräkning). För 2019 innebär det att den kan vara mer fördelaktigt för den enskilde att betala per timme för insatser upp till 6,07 timmar/månad (2 089,40 kr/månad delat med 344 kr). Internetinköp ingår i insatsnivå med en timme per vecka. Hemtjänstinsatser i både ordinärt och särskilt boende ska tidsättas och utgöra grund för inplacering i insatsnivå. Det finns några undantag från denna huvudregel. Följande insatser ska inte utgöra grund för inplacering i insatsnivå. 7 För en utförlig beskrivning av begreppet hemtjänst, se proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg, sidan Se vidare Hemtjänst riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen. 9 Se vidare Korttidsboende och särskilt boende SoL, riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen. 10 Avgiftsutrymme = den enskildes betalningsförmåga. Hur avgiftsutrymme fastställs förklaras i kapitel 6.

9 9 (40) Ordinärt boende Särskilt boende Telefonservice* Ledsagning till/från träffpunkt eller dagverksamhet* Trygghetslarm Matdistribution/mat på träffpunkt* Avgiftsfri avlösning* Dagverksamhet * Tidsregistrering för statistik ska göras för samtliga dessa Dagverksamhet insatser. 2.2 Dygnsavgift för korttidsboende Avgiften för korttidsboende är per dygn en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet delat med 30. För 2019 innebär det 69,65 kr per dygn. Kostnad för mat tillkommer. 2.3 Insatser med avgift i kronor Följande insatser har en avgift i kronor. Insats Avgift Övrigt Sjukvård via sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut på det särskilda boendet (avser inte läkarbesök och personlig medicin) Arbetsterapi och sjukgymnastik Tekniska hjälpmedel Förband och medicinska tillbehör för omläggning Läkemedel för akuta behov Trygghetslarm eller motsvarande Insats av sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och undersköterska i hemsjukvården Trygghetslarm i ordinärt boende Matdistribution (hemsänd lunch) i ordinärt boende 100 kronor/besök 300 kronor/månad 20 kronor/leverans Max 400 kronor/ kalendermånad Undantag: Barn och ungdomar under 20 år ska inte betala denna avgift. Max 300 kronor per hushåll/kalendermånad Avgiften gäller endast hushåll som inte har några andra hemtjänstinsatser. Stödkäpp/enkel kryckkäpp 100 kr per käpp Övriga kryckor 100 kr per käpp Avgifterna är av engångskaraktär och omfattas inte av högkostnadsskyddet för insatser enligt socialtjänstlagen 200 kr per käpp och hemsjukvård Undantag: Barn och ungdomar under 20 år ska inte betala dessa avgifter.

10 10 (40) Flyttning av elsäng (elektrisk vårdsäng) och fast installerade hjälpmedel (i dagsläget porttelefon, taklyft och duschbrits) i ordinärt boende kronor per hjälpmedel. Avgiften är av engångskaraktär och omfattas inte av högkostnadsskyddet för insatser enligt socialtjänstlagen och hemsjukvård. Max 3 avgifter per flyttillfälle. 2.4 Avgifter för mat Detta avsnitt handlar om avgifter för mat som den enskilde får som insats genom biståndsbeslut 11. Mat som fås genom biståndsbeslut är enligt mervärdesskattelagen en social tjänst och därmed momsfri. Hur beräkning av den enskildes avgift för mat går till beskrivs i avsnitt 6.3 Avgiftsberäkning för matavgift Avgift för färdiglagad mat i ordinärt boende Portionsavgiften för hemsänd lunch är 52 kronor per portion 12. Avgiften motsvarar självkostnad (råvarukostnad, kostnad för tillagning och förpackning) för att framställa maten. Avgiften per månad beror av hur många portioner som den enskilde beställt och fått levererade. Lunch via biståndet Mat på träffpunkt debiteras enligt avgiften för huvudmål på korttidsboende och dagverksamhet Avgift för heldygnskost i särskilt boende, korttidsboende och dagverksamhet I särskilt boende ingår heldygnskost. Avgiften är kr/månad 13. Detta pris gäller även medboende om de har beslut om måltider. På korttidsboende är avgiften för mat 117 kr/dygn. Avgiften baseras på månadsavgiften för heldygnskost. Den som deltar i dagverksamhet har inom ramen för sitt biståndsbeslut möjlighet att äta den mat som serveras under närvarotiden. Lunch debiteras som huvudmål och eventuella övriga måltider debiteras också enligt prislistan nedan. I dagverksamhet är det också möjligt att få reducerad frukost. Priset är 15 kr per portion Priser för mat som serveras på träffpunkter, och i daglig verksamhet samt för medboende i särskilt boende fastställs årligen av vård- och omsorgsnämnden. Information går ut till berörda verksamheter. 12 Varav råvarukostnaden är 30 kr per portion. Råvarukostnaden = vilket motsvarar cirka 40 procent av livsmedelposten i schablonbeloppet för en ensamstående person över 61 år delat med 30 dagar. Se vidare Kap 5 Förbehållsbelopp. 13 Varav råvarudelen är kr per månad. 14 Varav råvarukostnaden är 8 kr per portion.

11 11 (40) Avgift/portion/ dygn Varav råvarukostnad Varav tillagningskostnad Frukost Huvudmål Kvällsmål Två mellanmål/kaffe = heldygnskost kr/dygn 73 kr/dygn 44 kr/dygn Insatser som vid behov ingår i avgiften Insats Bostadsanpassningsintyg Installation av larm Besök av hemtjänsten i samband med att en person har larmat Hjälp av hemtjänstpersonal att fylla i beställning av mat (personer som endast har matdistribution) Hjälp av hemtjänstpersonal att fylla i inköpslista till Internethandel Ingår i följande avgift Ingår vid behov i besöksavgiften för besök av arbetsterapeut Ingår i avgiften för larm/månad Ingår i avgiften för larm/månad Ingår i avgiften för matdistribution Ingår i avgiften för inköp (det vill säga en timme hemtjänst, som ingår i insatsnivå) 2.5 Avgiftsfria insatser Följande insatser som beviljas enligt SoL 4 kap. 1 är avgiftsfria i Norrköpings kommun. Avgiftsfri insats Boendestöd Övrigt Målgrupp och insats beskrivs i Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen, SoL 15 som finns på intranätet. Hemsjukvård för personer med boendestöd Dagverksamhet, äldre och socialpsykiatri Gäller för personer som omfattas av kommunal hemsjukvård enligt tröskelprincipen samt har boendestöd. Avgift för mat tas ut av dem som äter på dagverksamheten. 15 Diarienummer: VON 2017/

12 12 (40) Avgiftsfri avlösning Drop-in på dagverksamhet Den som har maximalt antal timmar avgiftsfri avlösning kan vid behov beviljas ytterligare timmar. Dessa ytterligare timmar räknas med vid inplacering i insatsnivå. Avgift för mat tas ut av dem som äter på dagverksamheten. Ledsagning till/från träffpunkt Telefonservice 2.6 Boendeavgift I socialtjänstlagen finns ett högkostnadsskydd i form av en högsta avgift för bostad i särskilt boende där hyran inte kan fastställas med hjälp av hyreslagstiftningen. Boendeavgiften får uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet (SoL 8 kap. 2 ). För 2019 innebär det 2 146,36 kronor/månad. Bostad som inte omfattas av hyreslagstiftningen är till exempel två- eller flerbäddsrum. Denna boendeform har avvecklats i Norrköping varför det i dagsläget inte är aktuellt att använda boendeavgift för någon som bor i särskilt boende. Om två personer på eget (eller på deras företrädares) initiativ bor i samma rum/lägenhet, ska inte boendeavgift tillämpas. 2.7 Avgifter för medboende i särskilt boende Om den medboende har hemtjänstinsatser gäller avgiften som finns för respektive insats. Se vidare avsnitt 2.1 Avgift enligt insatsnivå och 2.2 Insatser med avgift i kronor. Den medboende har möjlighet att köpa mat i boendet, se vidare Priser för mat på träffpunkter, i daglig verksamhet med mera 2019 information. 2.8 Bårrumstransporter Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 2 kap. 1 hör det till hälso- och sjukvårdens ansvar att ta hand om avlidna. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar i de särskilda boendeformerna. I ansvaret ingår att den avlidne transporteras till och förvaras i bårhus tills bisättning kan ske. Kommunen får ta ut avgift i samband med omhändertagande av avlidna. Avgiften omfattas inte av högkostnadsskyddet i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Avgiften för enskilda dödsbon är 150 kr per transport 16. Alla berörda dödsbon faktureras samma avgift oavsett transportsätt och transportsträckans längd. Det berörda dödsboet faktureras transporten i samband med den slutliga vård- och omsorgsavgiftsfakturan. 16 Gäller enligt beslut (KS 2018/0538) från och med den 1 juli Avgiften justeras av vårdoch omsorgsnämnden när ersättningen till entreprenören justeras i enlighet med Ramavtalet för transport av avlidna (UH ).

13 13 (40) 3. Avgiftsbeslut Ett avgiftsbeslut för insatser enligt SoL och eller hemsjukvård föregås av en ekonomisk utredning med syfte att fastställa den enskildes avgiftsutrymme. Beslut om avgift fattas i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 2-9 SoL och 17 kap. HSL. Beslut om avgift fattas i enlighet med kommunens taxesystem och handbok för tillämpning av taxesystemen samt aktuell delegationsordning för vård- och omsorgskontoret. Ett avgiftsbeslut enligt 8 kap. SoL är ett myndighetsbeslut. Beslut om avgift ska fattas i samtliga ärenden som rör insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen och som är avgiftsbelagda enligt kommunens taxesystem. Den enskilde ska alltid få beslut om sin individuella avgift. Om insatserna eller andra faktorer som påverkar avgiftens storlek förändras ska nytt avgiftsbeslut fattas. För den som flyttar in på särskilt boende ska nytt avgiftsbeslut fattas när den enskilde har flyttat in. Om brukaren har hemtjänst i ordinärt boende under den tid han eller hon betalar hyra på särskilt boende men ännu inte har flyttat in ska avgiften fortsätta beräknas på hyran i ordinärt boende. 3.1 Ansvar för underlag till fakturan För att den enskilde ska få rätt faktura måste alla involverade personalgrupper gör de moment som krävs varje månad. Detta gäller i tillämpliga delar både för insatser enligt SoL och LSS. Biståndshandläggarna, LSS-handläggarna och ansvarig inom hemsjukvården ska se till att personinformationen från början är korrekt och att det framgår tydligt om någon annan än den enskilde ska ha avgiftsbeslut och faktura. Kontaktmannen har i ansvar att uppdatera personinformationen så att de uppgifter som finns i systemet är aktuella. Enhetschefen ansvarar varje månad för genomgång av fakturaunderlagen. Om en person av någon anledning inte ska betala en avgift eller del av avgift är det enhetschefens ansvar att ge debiteringen ett skriftligt underlag för denna ändring. Enhetschef har ansvar för att alla registreringar av uppehåll, matportioner etcetera är korrekta till brytdagen för registrering i verksamhetssystemet. Om rapportering inte sköts på ett korrekt sätt faktureras berörd enhet den summa som motsvarar nämndens intäktsbortfall Detta görs sedan sommaren 2013.

14 14 (40) Biståndshandläggarna och LSS-handläggarna samt enhetscheferna ansvarar för registrering och avslut av bistånd och insatser enligt manualer som gäller för verksamhetssystemet Treserva. Hur kontroller och registreringar ska göras finns beskrivet i manualer för verksamhetssystemet. 3.2 Överklagande av avgiftsbeslut Den enskilde kan överklaga sitt beslut om avgift, beräkning av avgiftsunderlag, beräkning av bostadskostnad eller minimibelopp till förvaltningsrätten (16 kap. 3 SoL). Den enskilde kan överklaga sitt avgiftsbeslut både avseende avgiftens storlek och avseende de enskilda delarna i avgiftsberäkningen, till exempel beräkning av avgiftsunderlaget (inkomsterna som grund för avgiften) beräkning av förbehållsbeloppet höjningar eller minskningar av minimibeloppet ändring av avgift (skäl till ändring och tidpunkt för ändring). Omprövning av beslut sker på samma sätt som för övriga myndighetsbeslut. Om överklagandet skickas till förvaltningsrätten ska hänvisning till taxesystem och handbok göras när det är relevant.

15 15 (40) 4. Avgiftsunderlag den enskildes inkomster Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmsta tolv månaderna. Den beräknade årsinkomsten delas med 12 och utgör inkomst per månad. För att kunna fastställa den enskildes avgift behöver en utredning göras av den enskildes ekonomi. Underlaget till utredningen består bland annat av inkomstuppgifter som är hämtade från Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan samt inkomstuppgifter som är inlämnade av den enskilde. Personer som inte vill lämna uppgift om sina inkomster kan kryssa i på blanketten att de godtar högsta avgift. Inkomsterna ska enligt 8 kap. 4 SoL beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 1, 2, 4 och 5 Socialförsäkringsbalken (SFB). 4.1 Beräkning av inkomst Följande skattepliktiga och skattefria inkomster är exempel på inkomster som ska vara avgiftsgrundande. Det är nettoinkomsten som ska utgöra avgiftsunderlaget. Skattetabell inklusive kyrkoavgift används för alla vid beräkning av avgiftsunderlaget. Observera att det kan förekomma andra inkomster än nedanstående och att de i så fall ska räknas med i den enskildes avgiftsgrundande inkomst. lön och förmåner (t ex bil, bostad eller kost) i anställning inkomst av näringsverksamhet sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjuklön föräldrapenning aktivitetsersättning arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd olika former av pension bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg ersättning från avtalsgruppsförsäkringar (AGS) livränta och invaliditetsförmån kapitalinkomst, tas med om inkomsten överstiger 500 kr/år utländsk inkomst studiemedel i form av studiebidrag underhållsbidrag stipendier vårdbidrag till den del det utgör kompensation för inkomstbortfall.

16 16 (40) Personer som bedöms vara berättigade till bostadsbidrag eller bostadstillägg ska uppmuntras att söka detta. En uppskattning av vad personen skulle kunna få i bostadsbidrag/bostadstillägg kan inte ligga till grund för inkomstberäkningen. Följande är exempel på inkomster som inte ska vara avgiftsgrundande. ej myndiga personers inkomster förmögenhet barnbidrag studielån försörjningsstöd handikappersättning och merkostnadsersättning 18 introduktionsersättning till flyktingar assistansersättning. 4.2 Beräkning av makars inkomster Huvudregeln är att makars 19 inkomster räknas samman och fördelas med hälften på var och en. Andra sammanboendes inkomster räknas var för sig. För makar som inte bor tillsammans ska eventuellt bostadsstöd (till exempel bostadstillägg) räknas som inkomst på var och en för sig. 4.3 Beräkning av avgifter för ungdomar För ungdomar som har fyllt 18 år ska avgiftsberäkningen för SoL-insatser göras på samma sätt som för vuxna. 18 Från och med 1 januari 2019 införs två nya socialförsäkringsförmåner: merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. Socialförsäkringsförmånerna handikappersättning och vårdbidrag kommer succesivt ersättas av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag. 19 Med makar avses i detta dokument även registrerade partners.

17 17 (40) 5. Förbehållsbelopp Innan den enskildes avgift fastställs ska ett förbehållsbelopp räknas ut som gör att den enskilde får behålla tillräckligt med pengar till boendekostnad och andra normala levnadskostnader. Den enskildes förbehållsbelopp uppgår till summan av den enskildes minimibelopp och dennes boendekostnad. (8 kap. 7 SoL) 1. Schablonbelopp Förbehållsbelopp 2. Ev. individuellt tillägg 3. Boendekostnad Minimibelopp 5.1 Lagstadgade minimibelopp Minimibeloppet ska enligt 8 kap. 7 SoL utgöra lägst en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. För år 2019 innebär det 5 249,08 kronor för ensamboende och 4 435,33 kr per person för sammanboende. Minimibeloppet ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Av 8 kap. 8 SoL framgår att kommunen ska höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde varaktigt har behov av ett högre belopp som inte oväsentligt överstiger minimibeloppet. kommunen får sänka minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som ingår i minimibeloppet därför att - kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet, - kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, eller - posten tillhandahålls kostnadsfritt. 5.2 Norrköpings kommuns schablonbelopp Norrköpings kommuns Taxesystem avseende insatser enligt socialtjänstlagen till äldre och personer med funktionsnedsättning samt hemsjukvård anger att det så kallade schablonbeloppet ska utgöra lägst en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet per månad för ensamstående person som är 61 år eller äldre, en

18 18 (40) tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet per månad för sammanboende person som är 61 år eller äldre, en tolftedel av 1,42 gånger prisbasbeloppet per månad för ensamstående person som är yngre än 61 år och en tolftedel av 1,19 gånger prisbasbeloppet per månad för sammanboende person som är yngre än 61 år. De generella schablonbeloppen avser kostnader som det kan antas att de flesta personer har. De är bland annat beräknade efter Konsumentverkets rekommendationer och högkostnadsskydden för hälso- och sjukvård samt knutna till 2019 års prisbasbelopp som är kronor. Schablonbeloppen är olika beroende på hushållets ålder och storlek. Schablonbeloppen fastställs årligen av vård- och omsorgsnämnden. I tabellen finns de belopp som gäller från den 1 januari Schablonbelopp i kronor/månad för Person under 61 år Person 61 år och äldre Ensamstående Sammanboende/ per person Ensamstående Sammanboende/ per person Livsmedel, alla måltider Kläder, skor Fritid Personlig hygien inklusive tandvård Förbrukningsvaror Media* Hemutrustning** Hemförsäkring Hushållsel Resor Öppen hälso- och sjukvård Läkemedel Summa schablonbelopp Andel av prisbasbeloppet/år ,7 % ,0 % ,3 % 8) * Dagstidning, telefon inklusive mobiltelefoni, internetuppkoppling m.m. ** Inklusive dator ,9 %

19 19 (40) Personer som bor i särskilt boende räknas alltid som ensamstående vid beräkning av avgiftsutrymme på grund av det avdrag som beskrivs i 5.6 Individuellt avdrag i särskilt boende. Den enskildes minimibelopp kan bestå av schablonbeloppet utan ändringar eller med tillägg eller avdrag enligt följande. 5.3 Fördelning av utgifter mellan makar och sammanboende Utgifter som ska delas av makar eller sammanboende ska fördelas med hälften på var och en. Detta berör i huvudsak kostnader som är knutna till bostaden. Se vidare Beräkning av bostadskostnad för makar och andra sammanboende och Beräkning av bostadskostnad för makar som har skilda bostäder. 5.4 Individuellt tillägg Den enskilde kan ha kostnader som inte ingår i schablonbeloppet eller högre kostnader för poster i schablonbeloppet. Den enskilde kan få ett individuellt tillägg till det schabloniserade beloppet under förutsättning att kostnaderna krävs för att den enskilde ska kunna leva ett normalt liv kostnaden/merkostnaden är varaktig, det vill säga regelbundet återkommande under större delen av året den högre kostnaden är minst 200 kronor per månad. Den enskilde ansöker om Individuellt belopp och beslut fattas i enlighet med fastställd delegationsordning för vård- och omsorgskontoret Höjt belopp för poster som ingår i schablonbeloppet Livsmedelsposten inom schablonbeloppet ska höjas till den verkliga kostnaden för personer som har hemtjänstinsatser i kombination med biståndsbeslutad mat via kommunen. Höjningen görs oavsett om det gäller matdistribution i ordinärt boende, (heldygns-) kost inom särskilt boende, korttidsboende eller dagverksamhet. Detta sker med automatik i verksamhetssystemet utifrån den registrering av matportioner som sker i ärendet. Om den enskilde har varaktiga högre kostnader för andra poster i schablonbeloppet ska en höjning ske utifrån faktiska merkostnader, under förutsättning att merkostnaden inte är oskäligt hög.

20 20 (40) För år 2019 ska biståndsbeslutad mat leda till höjningar av schablonbeloppet enligt följande. Biståndsbeslutad mat Heldygnskost, särskilt boende (säbo) Heldygnskost, korttidsboende Matdistribution, ordinärt boende Lunch/huvudmål (mat på träffpunkt, dagverksamhet, säbo om brukaren endast äter vissa måltider) Frukost (dagverksamhet, säbo om brukaren endast äter vissa måltider) Reducerad frukost (dagverksamhet) Kvällsmål (säbo om brukaren endast äter vissa måltider, ev. i dagverksamhet) Mellanmål/kaffe (dagverksamhet, säbo om brukaren endast äter vissa måltider) Höjning av förbehållsbeloppet (tillagningskostnad) kr/mån 44 kr/dygn 22 kr/portion 22 kr/portion 8 kr/portion 7 kr/portion 12 kr/portion 1 kr/portion Tillägg för kostnader som inte ingår i schablonbeloppet Nedan följer exempel på kostnader som inte finns med i schablonbeloppet och som kan bedömas som nödvändiga för att den enskilde ska kunna leva ett normalt liv. underhållskostnad för barn barnomsorgsavgifter kostnader för rehabilitering/habilitering inklusive reskostnader för ändamålet kostnad för god man kostnader för privat snöskottning för personliga behov och till rimlig kostnad. Yngre personer med funktionsnedsättning kan få ett höjt schablonbelopp under maximalt 6 månader i samband bosättning och familjebildning. Höjningen innebär ett 10 procentigt påslag på schablonbeloppet för ensamstående respektive sammanboende under 61 år.

21 21 (40) Tillägg för barn För barnfamiljer med barn under 18 år görs ett tillägg till schablonbeloppet enligt följande. Barnets ålder Del av prisbasbeloppet/år Kronor/månad Under 1 år 54,1 % år 62 % år 51,6 % år 62 % år 70,9 % år 80,4 % år 89,6 % Föräldrar har enligt 7 kap. 1 föräldrabalken (FB) var för sig underhållsskyldighet för sina barn. Underhållsskyldigheten gäller tills barnet fyller 18 år eller till dess att barnet slutat gymnasiet, dock längst till och med 21 år. Om det finns hemmaboende barn i åldern år som studerar på gymnasiet ska ett individuellt tillägg göras med samma summa som förbehållsbeloppet för en sammanboende vuxen under 61 år Kostnader som inte ingår i normala levnadskostnader När den enskilde söker om Individuellt belopp ska alltid en bedömning av vad som kan anses vara normala levnadskostnader göras. Det finns kostnader som kan anses ligga utanför begreppet normala levnadskostnader, bland annat följande. avsättningar till privat sparande kostnader i samband med underhållsavtal mellan makar merkostnader för ett funktionshinder, om det finns handikappersättning, merersättning eller motsvarande 20 som ska täcka kostnaden amortering på studielån 20 Från och med 1 januari 2019 införs två nya socialförsäkringsförmåner: merkostnadsersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna och omvårdnadsbidrag vid funktionsnedsättning hos barn. Socialförsäkringsförmånerna handikappersättning och vårdbidrag kommer succesivt ersättas av merkostnadsersättning och omvårdnadsbidrag.

22 22 (40) skulder, utmätning via kronofogden. 5.5 Individuellt avdrag i särskilt boende Beloppen i schablonbeloppet kan minskas eller uteslutas om kommunen erbjuder det som posten avser utan kostnad. I särskilt boende för äldre tillhandhålls följande poster kostnadsfritt 21. Post i schablonbeloppet Avdrag Kommentar Förbrukningsvaror 100 % Sjukvårdsmaterial som inte är förskrivet på enskild person, tvättmedel, sköljmedel, rengöringsmedel, tvättlappar, engångshaklappar, toalett- och hushållspapper, glödlampor och lysrör till fast armaturer i bostaden med mera. Hemutrustning 40 % Säng med madrass och kuddar, sängkläder och sänglinne samt handdukar erbjuds den enskilde kostnadsfritt på boendet. Hushållsel 100 % Ingår i hyran För 2019 ska ett avdrag på 543 kronor/månad göras för alla som bor i särskilt boende för äldre utifrån ett beslut om särskilt boende. Detta avdrag ska även göras på Skomakaregatan 11 för de yngre personer som bor där. Avdragen baserar sig på schablonbelopp för en ensamstående person 61 år och äldre oavsett hur gammal den som bor i särskilt boende är. Medboende som bor i särskilt boende för äldre och har hemtjänstinsatser ska ha ett avdrag för och hushållsel på 275 kronor/månad. På boenden som riktar sig till personer med funktionsnedsättning ingår hushållsel. Alla som bor där ska ha ett avdrag på sitt förbehållsbelopp med 275 kronor/per månad för dessa poster. Undantag: Skomakaregatan 11, se ovan. 5.6 Beräkning av boendekostnad Boendekostnaden är en del av den enskildes förbehållsbelopp och kan ha stor betydelse för den enskildes avgift. Grunden är att de verkliga kostnaderna ska 21 Riksdagen fattade hösten 2018 beslut om att dagens radio- och tv-avgift från och med den 1 januari 2019 ska ersättas med en individuell public serviceavgift, som ska betalas av alla över 18 år som har en beskattningsbar förvärvsinkomst. Tidigare har kommunen stått för tv-avgiften på särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service enligt LSS. Från och med den 1 januari 2019 betalar den enskilde public service-avgiften via skatten.

23 23 (40) användas vid fastställande av boendekostnad. Om detta inte är möjligt, eller om det finns behov av att bedöma rimligheten i lämnade uppgifter, kan pensionsmyndighetens föreskrifter avseende kostnader för uppvärmning, hushållsel och övrig drift (PFS 2015:6) användas. Se vidare bilaga Hyresrätt i ordinärt boende och särskilt boende För den som bor i hyrd bostad är boendekostnaden hyran. Hyra för parkeringsplats, kabel-tv, hushållsel och annat som inte är bostad räknas inte med i hyran. Avgift till hyresgästförening eller andra avgifter räknas inte heller med i hyran. Boendekostnaden i särskilt boende utgörs av hyra enligt hyresavtal Bostadsrätt För den som bor i bostadsrätt räknas följande med i boendekostnaden månadsavgift inte avdragsgill räntekostnad på lån för bostaden, det vill säga 70 procent av hela räntekostnaden Villa, egen ägd fastighet För den som bor i villa räknas följande med i boendekostnaden inte avdragsgill räntekostnad på lån för bostaden, det vill säga 70 procent av hela räntekostnaden. driftskostnader villaförsäkring fastighetsavgift eventuell tomrättsavgift eventuell obligatorisk vägföreningsavgift. Fastighetskostnader som inte avser permanentbostaden ska inte räknas med, till exempel delar av en jordbruksfastighet eller sommarbostad Beräkning av boendekostnad för makar och andra sammanboende När den enskildes boendekostnad ska beräknas ska boendekostnaden fördelas lika mellan den enskilde och övriga personer make/maka, sambo och andra vuxna 22 som delar bostad Beräkning av boendekostnad för makar som har skilda bostäder För makar som har skilda bostäder, till exempel till följd av att den ene bor inom särskilt boende, ska boendekostnaderna räknas på var och en för sig. 22 Undantag: hemmaboende ungdomar upp till 21 års ålder som studerar på gymnasiet.

24 24 (40) 6 Beräkning av avgift För att kunna beräkna den enskildes avgift behöver dennes avgiftsutrymme räknas ut. Den enskilde uppmanas därför att komma in med inkomstuppgifter och uppgift om boendekostnad. Blanketten heter i dagsläget Uppgifter för att räkna ut avgiften för vård- och omsorgsinsatser. Det kan förekomma stickprovskontroller av inlämnade uppgifter och den enskilde ska på begäran styrka att inlämnade uppgifter stämmer. Om uppgifter inte lämnas eller inte är fullständiga ska den enskilde betala högsta avgift för de insatser som han eller hon är beviljad. 6.1 Avgiftsberäkning Först beräknas den enskildes avgiftsunderlag utifrån inlämnade inkomstuppgifter och övrigt som framgår i kap 4. Därefter fastställs den enskildes förbehållsbelopp i enlighet med kap 5. Den enskildes betalningsförmåga, så kallat avgiftsutrymme, fås fram genom att förbehållsbeloppet dras från avgiftsunderlaget (inkomsten). Avgiftsutrymmet tas i anspråk för avgifter till dess högsta möjliga avgift är beräknad utifrån taxesystemet och den enskildes avgiftsutrymme. Om den enskildes avgiftsutrymme är 0 kr eller ett negativt avgiftsutrymme kan ingen avgift som ingår i maxtaxan tas ut. Vad som påverkar avgiftsutrymmet och hur avgiftsutrymmet påverkar den enskildes avgifter framgår schematiskt i nedanstående bild och bilderna i följande avsnitt. Se även bilaga 4.

25 25 (40) Om den enskilde har ett avgiftsutrymme betalas alltid avgift för hemtjänst och hemsjukvård (inklusive trygghetslarm i ordinärt boende) samt matavgift om den enskilde har matdistribution eller heldygnskost. Om den enskilde har ett negativt avgiftsutrymme kan avgiften för mat reduceras, dock aldrig lägre än att den motsvarar kostnaden för råvaror. 6.2 Avgiftsberäkning för SoL-insatser och hemsjukvård Avgiften är beroende av vilka insatser den enskilde är beviljad, omfattningen av insatserna och den enskildes avgiftsutrymme. Den enskilde kan i undantagsfall få beslut om jämkning av sin avgift av andra skäl än rent ekonomiska. Det handlar i första hand om personer som inte själva tycker att de behöver insatser och därför inte betalar avgifterna för dem. Om kommunen bedömer att behovet av insatserna är nödvändigt och att möjligheten att få in avgifterna är obefintlig 23 kan beslut om avgiftsnedsättning/avgiftsbefrielse fattas. Avgiften för besök av hemsjukvården i ordinärt boende kan variera mellan kr/besök. Kostnaden är max 400 kronor/kalendermånad. Avgiften för hemtjänst och hemsjukvård kan variera mellan 0 och 2 089,40 kr/kalendermånad. Den enskilde kan i undantagsfall få enstaka besök från hemsjukvården avgiftsfritt. Detta gäller om besöken sker på initiativ av hemtjänstpersonalen i situationer där de behöver få stöd och vägledning från personal i hemsjukvårdsorganisationen. Det kan till exempel röra en situation där hemtjänstpersonalen är orolig för brukarens hälsotillstånd men brukaren själv inte vill få besök av eller ta sig till sjukvården. I alla situationer där besöken är planerade eller brukaren själv tar initiativ till att få besök av hemsjukvården tas besöksavgift ut. Om den enskilde beviljas fler eller färre insatser och det påverkar insatsnivån kan avgiften baseras på olika insatsnivåer under samma månad. Avgiften för hemtjänst i särskilt boende och korttidsboende kan variera mellan 0 och 2 089,40 kronor/kalendermånad. Avgiften varierar utifrån vistelsens längd och den enskildes avgiftsutrymme 23 Obetald räkning skickas vanligen till inkasso.

26 26 (40) Hemtjänst och hemsjukvård, ordinärt boende avgift/månad och mat per portion Avgiftsberäkning för hemtjänst, trygghetslarm, matdistribution och hemsjukvård: Först utreds den enskildes avgiftsutrymme. Observera att matdistribution höjer den enskildes förbehållsbelopp med 22 kr/portion år Avgifterna räknas samman och stäms av mot den enskildes avgiftsutrymme och maxtaxan på 2 089,40 kronor per månad. Den enskilde debiteras även 52 kr per portion x antal portioner/månad för matdistribution. Om den enskilde har ett negativt avgiftsutrymme kan ingen avgift för hemtjänst och hemsjukvård tas ut och avgiften blir 0 kr. Den enskilde betalar endast för matdistribution x antal portioner/månad. Kostnaden för mat reduceras med den enskildes negativa avgiftsutrymme, dock inte lägre än till 30 kr/portion år Särskilt boende, avgift per månad Avgiftsberäkning i särskilt boende inklusive heldygnskost: Först utreds den enskildes avgiftsutrymme. Observera att heldygnskost höjer den enskildes förbehållsbelopp med kr kr/månad år Om den enskilde har ett avgiftsutrymme blir avgiften för hemtjänst max 2 089,40 kronor per månad. Den enskilde debiteras även avgift för heldygnskost med kr/månad. Om den enskilde har ett negativt avgiftsutrymme kan ingen avgift för hemtjänst tas ut och avgiften blir 0 kr. Den enskilde betalar endast för heldygnskost. Kostnaden för mat reduceras med den enskildes negativa avgiftsutrymme, dock inte lägre än till kr/månad år 2019.

27 27 (40) Korttidsboende, avgift per dygn Avgiftsberäkning när den enskilde har korttidsboende eller återkommande korttidsboende: Först höjs personens förbehållsbelopp med 44 kr/dygn x antal dagar, på grund av ökade kostnader för mat. Detta påverkar den enskildes avgiftsutrymme. Avgiften för korttidsboende är 69,65 kr per dygn. Alla som har ett avgiftsutrymme betalar denna avgift kr/dygn för mat. Alla som har ett negativt avgiftsutrymme betalar 0 kr för hemtjänst i korttidsboende och får en reducering av avgiften för mat som motsvarar det negativa avgiftsutrymmet. Kosten för mat kan dock inte reduceras lägre än till 73 kr/dygn för år Tillfällig reducering av avgift enligt insatsnivå För den som har SoL-insatser flera gånger i veckan i ordinärt eller särskilt boende kan avgiften reduceras vid tillfälligt uppehåll enligt följande regler. Vid akut eller planerad sjukhusvistelse sker reducering med 1/30 av den enskildes avgift per dag, från första dagen till och med till och med dagen före den dag då insatserna återupptas. Vid annan frånvaro som anmälts minst 5 dagar i förväg, reduceras avgiften med 1/30 av den enskildes avgift per dag från första frånvarodagen till och med dagen före den dag då insatserna återupptas. Vid annan frånvaro som inte föranmälts reduceras avgiften med 1/30 av den enskildes avgift per dag från och med den 6:e frånvarodagen till och med dagen före den dag då insatserna återupptas. Vid vistelse på korttidsboende reduceras avgiften för hemtjänst och trygghetslarm i ordinärt boende med 1/30 från första frånvarodagen till och med dagen före den dag då insatserna återupptas. För den som enbart har serviceinsatser ska det antal dagar som motsvarar den insats som brukaren avsagt sig rapporteras in och 1/30 per dag x antal dagar ska dras av från den enskildes avgift. Exempel: om en brukare har städning 2 gånger per månad och avsäger sig den ena ska avdrag göras med 1/30 av avgiften x 15 dagar.

28 28 (40) 6.4 Avgiftsberäkning för matavgift Avgiften är beroende av den enskildes avgiftsutrymme. Avgiften för mat i ordinärt boende kan variera mellan 52 kr och 30 kronor per portion. I ordinärt boende faktureras alltid mat som har levererats till den enskilde. Avgiften för heldygnskost i särskilt boende kan variera mellan kr och kronor per månad. Om den enskilde varaktigt ordnar någon eller några av dygnets måltider på egen hand i särskilt boende ska kostnaden för denna måltid/dessa måltider reduceras från matavgiften utifrån de portionspriser som finns i tabellen på sidan 11 samt i bilaga 5. Höjningen av schablonbeloppet ska i dessa fall ske med aktuella belopp, se vidare tabell på sidan 20, inte schablonbeloppet för heldygnskost. Det kan finnas särskilda skäl för beslut om nedsättning eller befrielse från matavgift. Ett exempel är om den enskilde som bor inom särskilt boende inte kan nyttja den heldygnskost som erbjuds av medicinska skäl. Det kan till exempel förekomma att omsorgstagaren istället bekostar sondmat själv Tillfällig reducering av matavgift Matavgiften ska ändras vid tillfälligt uppehåll, med följande regler i särskilt boende Vid akut och planerad sjukhusvistelse sker 100 procent reducering från första dagen till och med dagen före den dag då insatserna återupptas Vid annan frånvaro som anmälts minst 5 dagar i förväg, reduceras matavgiften med 100 procent från första frånvarodagen till och med dagen före den dag då insatserna återupptas. Vid annan frånvaro som inte föranmälts reduceras matavgiften med 100 procent från och med den 6:e frånvarodagen till och med dagen före den dag då insatserna återupptas. Matavgiften ska ändras vid tillfällig frånvaro, med följande regler i bostad med särskild service för barn och ungdomar Vid akut och planerad sjukhusvistelse sker reducering med 1/30 av avgiften från första dagen till och med dagen före hemkomstdagen. Vid annan frånvaro som anmälts minst 3 dagar i förväg, reduceras matavgiften med 1/30 av avgiften från första frånvarodagen till och med dagen före hemkomstdagen. Vid annan frånvaro som inte föranmälts reduceras kostavgiften med 1/30 av avgiften från och med den 6:e frånvarodagen till och med dagen före hemkomstdagen. I ordinärt boende gäller följande.

29 29 (40) Regler för beställning/avbeställning och tilläggsbeställning finns i avtal med och informationsmaterial från leverantören. Om den mat som är beställd inte kan levereras på grund av att den enskilde blivit oplanerat inlagd på sjukhus ska den enskilde inte faktureras. Om beställd mat inte kan levereras av andra skäl som beror på den enskilde ska maten faktureras. 6.5 Avgiftsberäkning för makar och sammanboende Innan avgift fastställs för en av två makar eller sammanboende ska kommunen se till att den part som inte har insatser har ekonomiska medel kvar för sin försörjning. Beräkningen för parten utan insatser ska ske på samma sätt som vid beräkning av förbehållsbelopp. För makar gäller detta även om de bor på olika ställen, till exempel på grund av att den ene parten har flyttat till särskilt boende. Om den som har insatser har ett avgiftsutrymme (+) och den som inte har insatser har ett negativt avgiftsutrymme (-) ska detta kompenseras genom en manuell hantering i Treserva. Detta sker genom att ett individuellt belopp motsvarande makens/makans negativa avgiftsutrymme läggs på den som har insatser och avgiftsutrymme. Den person som har insatser får då sannolikt en lägre avgift och makarna får sammantaget behålla mer av sina gemensamma inkomster. Om båda makarna har ett negativt avgiftsutrymme ska ett individuellt belopp läggas på den som har insatser under förutsättning att det leder till en reducering av till exempel heldygnskost på särskilt boende. Ovanstående hantering kan även vara aktuell om den ene bor på särskilt boende och den andre har till exempel hemtjänst i ordinärt boende. Om makarna bor på olika ställen ska schablonbeloppet för ensamboende användas för respektive make, när deras förbehållsbelopp räknas ut. För makar som bor i särskilt boende ska alltid schablonbeloppet för ensamstående användas. När makar har hemtjänst i form serviceinsatser i ordinärt boende, till exempel hjälp med städ och tvätt, har vanligen båda ett beslut om insatserna. Vid avgiftsberäkningen ska tiden för insatserna fördelas mellan makarna och båda betalar avgift utifrån insatsnivå. Beslut om personlig omvårdnad avser alltid den person som ska ha insatserna. Det innebär att insatsnivåerna och därmed avgifterna kan bli olika om den ena parten har både serviceinsatser och personlig omvårdnad och den andra parten har enbart serviceinsatser. Avgiften för hemtjänst och hemsjukvård för makar kan inte överstiga kronor/månad (2 089,40 kr ,40 kr) under år 2019 Om serviceinsatser ges som avlastning ska beslutet och därmed avgiften endast avse den som har behov av insatserna. När den ene av två personer som delar hushåll, utan att vara makar eller registrerade partners, har insatserna ska avgiften beräknas enbart på dennes inkomster. När ett sammanboende par flyttar isär till exempel när den ene flyttar till särskilt boende ska de i alla avseenden som rör avgifter betraktas som ensamstående.

30 30 (40) 6.6 Tillfällig nedsättning av hyra vid dubbla boendekostnader Detta avsnitt gäller både för särskilt boende enligt SoL och bostad med särskild service LSS. Särskilt boende inkluderar, om inget annat anges, även bostad med särskild service i texten nedan. Beslut om reducering av hela eller delar av hyran på särskilt boende grundar sig på Lag om vissa kommunala befogenheter, 2 kap. 6 Stöd till boende. I samband med flytt till särskilt boende kan den enskilde få dubbla boendekostnader om han eller hon inte hinner säga upp eller sälja sin tidigare bostad. Den enskilde kan i denna situation ansöka om tillfällig nedsättning av hyran på det särskilda boendet under den period som han eller hon har dubbla boendekostnader. Ansökan kan göras av den som bor ensam vid flytten till särskilt boende redan bor på särskilt boende (SoL) och har fått beslut om medboende, det vill säga den dubbla boendekostnaden uppstår när maken, makan eller den tidigare sambon flyttar till särskilt boende som medboende. Nedsättning av hela eller delar av hyran på det särskilda boendet eller i bostaden med särskild service kan ske under förutsättning att den enskilde inte har likvida medel eller realiserbara tillgångar som överstiger ett värde av 2 prisbasbelopp (det vill säga kronor år 2019). den enskildes avgiftsutrymme 24 inte räcker till att betala både vård- och omsorgsavgift (gäller endast SoL) och hyra/boendekostnad för den tidigare bostaden. Se vidare beräkningsmodellerna på följande sidor. Den enskilde ska i samband med ansökan visa handlingar (t ex deklaration, uppgift om taxeringsvärde och lånehandlingar för bostadslån) som styrker att han eller hon inte har tillgångar på mer än 2 prisbasbelopp. Hur stor del av hyran på det särskilda boendet som ska reduceras räknas ut enligt respektive beräkningsmodell på de kommande sidorna. Reduceringen utgår från varje individs betalningsförmåga (avgiftsutrymme). Beslut om avgiftsnedsättning av hyran i särskilt boende ska gälla för den tid som behovet kvarstår dock längst inflyttningsmånaden samt ytterligare 3 månader. Om flytten sker från bostadsrätt eller villa kan avgiftsnedsättning av hyran i särskilt boende beviljas under förutsättning att det finns ett försäljningsuppdrag. Om flytten sker från hyresrätt kan avgiftsnedsättning av hyran i särskilt boende beviljas under förutsättning att det tidigare hyreskontraktet har sagts upp. Den enskilde ska meddela vård- och omsorgskontoret när den dubbla hyreskostnaden upphör. 24 Beräkning av avgiftsutrymme görs vanligen inte för personer som har insatser enligt LSS men ska vid ansökan om nedsättning av hyra göras på samma sätt som vid beräkning av avgiftsutrymme för SoL-insatser.

31 31 (40) Ansökan om nedsättning av hyra ska vara inlämnad inom två månader efter tillträde till bostaden i det särskilda boendet. Om ansökan kommer in senare än två månader efter tillträde kan nedsättning av hyran beviljas för kommande hyror, inte retroaktivt. Beräkningsmodell 25 för nedsättning av hyra på säbo under period med dubbla boendekostnader (SoL) Delmoment i beräkningen 26 Kronor Anvisning Kommentar Del 1 Avgiftsutrymme Om negativt skriv 0 kr Avgift Hänsyn har tagits till den nya hyran på säbo vid beräkning av avgiftsutrymme (tvärtom innan beslutet om hemtjänst i säbo är verkställt). Max: Maxtaxa för innevarande år Min: 0 kr Avgiftsutrymmeminus avgift Om negativt skriv 0 kr Det utrymme brukaren har kvar till att betala sin gamla hyra/ boendekostnad eller den nya hyran på säbo Del 2 Tidigare boendekostnad (hyra på säbo om personen fortfarande bor kvar hemma) Avgiftsutrymme minus avgift, minus boendekostnad Den summa brukaren har kvar, eller saknar, när aktuell boendekostnad är betald. Om brukaren har pengar kvar ska ansökan om 25 Det finns en excelmall där handläggare kan lägga in avgiftsutrymme, avgift, ny hyra på säbo och tidigare boendekostnad, och få fram den summa av den nya hyran som brukaren ska betala under perioden med dubbla hyror. 26 För en person som bor hemma med hemtjänst eller andra insatser en tid mellan att hen börjar betala hyra på säbo och att hen verkligen flyttar in behöver beräkningen göras två gånger. Beräkningarna kan resultera i olika nedsättning av hyra i särskilt boende under den period personen fortfarande bor i ordinärt boende och under den period personen bor i särskilt boende men fortfarande har kvar sin tidigare bostad.

32 32 (40) Del 3 Reducering av hyra på särskilt boende med den summa som fås fram i del 2 (utan minustecken!) Om reduceringen är högre än hyran betyder det att hela hyran reduceras. nedsättning av hyra avslås. Reducering görs endast om resultatet i del 2 är negativt (minus). Reduceringen kan aldrig vara högre än hyran på det särskilda boendet. Beräkningsmodell 27 för nedsättning av hyra för bostad med särskild service under period med dubbla boendekostnader (LSS) Delmoment i beräkningen Del 1 Avgiftsutrymme Om negativt skriv 0 kr Kronor Anvisning Kommentar Hänsyn har tagits till den nya hyran på säbo vid beräkning av avgiftsutrymme. Tidigare boendekostnad Avgiftsutrymme minus tidigare boendekostnad Den summa brukaren har kvar, eller saknar, när gamla boendekostnaden är betald. Om brukaren har pengar kvar ska ansökan om nedsättning av hyra avslås. Del 2 Reducering av hyra på särskilt boende med den summa som fås fram i del 1 (utan minustecken!) Om reduceringen är högre än hyran betyder det att hela hyran reduceras. Reducering görs endast om resultatet i del 1 är negativt (minus). Reduceringen kan aldrig vara högre än hyran på det särskilda boendet. Den som har tillgångar men saknar likvida medel i avvaktan försäljning av till exempel bostadsrätt eller villa kan beviljas uppskov med hela eller delar av hyran 27 Det finns en excelmall där handläggare kan lägga in avgiftsutrymme, ny hyra på bostad med särskild service och tidigare boendekostnad, och få fram den summa av den nya hyran som brukaren ska betala under perioden med dubbla hyror.

33 33 (40) på det särskilda boendet till dess försäljningen är klar, dock längst under 6 månader. 6.7 Ändring av avgift Kommunen ska ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats (SoL 8 kap. 9 ). Avgiftens storlek kan påverkas av både ändrade inkomster och ändrade förhållanden. Den enskilde har ansvar för att meddela förändringar som kan påverka avgiften, till exempel ändrad inkomst, ändrade familjeförhållanden och flytt till annan bostad. Avgiftsändringen ska gälla från och med den månad de ändrade förhållandena uppstår, under förutsättning att förändringen avser hela månaden. I annat fall ska avgiftsändringen gälla från månaden efter. Om den enskilde inte meddelat förändringar som leder till en lägre avgift ändras inte avgiften retroaktivt. Om den enskilde inte meddelat förändringar som leder till en högre avgift kan avgiften höjas retroaktivt. Avgiftsändringar ska meddelas den enskilde i förväg. En avgiftsändring som beror på ett förändrat prisbasbelopp kan ske utan att den enskilde meddelas i förväg. En sådan förändring påverkar minimibeloppet tilläggsbelopp för barnfamiljer högsta avgift för hemtjänst och hemsjukvård högsta avgift för boendeavgift.

34 34 (40) 7 Avgifter i samband med insatser enligt LSS Avgifter med mera relegeras i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enligt lagens förarbeten 28 är utgångspunkten att människor inte ska ha merkostnader till följd av sin funktionsnedsättning. I 19 LSS står det att kommunen får ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Detta under förutsättning att den enskilde har hel allmän ålderspension, hel sjukpenning, hel aktivitetsersättning eller annan inkomst av motsvarande storlek. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnad och kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Av lagens förarbeten framgår att en skälig avgift kan tas ut även för måltider som serveras i samband med insatser enligt lagen. Kommunen får inte ta ut avgift eller ersättning i andra fall än som anges i LSS. Detta innebär att det stöd och den omvårdnad som en person får enligt LSS inte kostar något. De som har beslut om bostad med särskild service för vuxna (9 9 p LSS) betalar hyra för bostaden. Mat kan den enskilde köpa själv eller via gemensam hushållskassa 29. De personer som deltar i daglig verksamhet har möjlighet att köpa lunch och fika i anslutning till verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden fattar årligen beslut om pris per portion 30. Priserna är momsbelagda. När det gäller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter så ingår en del i respektive LSS-insats (olika vad som ingår beroende på insats) och kostar därmed inget för den enskilde. I övrigt betalar den enskilde själv med egna medel för de fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter som han eller hon deltar i. 28 Prop. 1992/93:159 sid Se vidare Rutin för gemensam hushållskassa. 30 Se vidare Priser för mat på träffpunkter, i daglig verksamhet med mera 2019 information.

35 35 (40) 7.1 Avgift för mat i samband med korttidsvistelse och korttidstillsyn Norrköpings kommun tar ut ersättning för mat 31 som serveras i samband med korttidsvistelse för barn och ungdomar (oavsett i vilken form verkställigheten sker) korttidsvistelse för vuxna (oavsett i vilken form verkställigheten sker) korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Korttidsvistelse, barn samt ungdomar så länge de går i gymnasieskolan Kronor/månad Kommentar Heldag 60 Heldag innebär 2-3 måltider/dag (frukost/lunch/middag) samt mellanmål. Halvdag 30 Halvdag innebär 1 måltid/dag (frukost/ lunch/middag) samt eventuella mellanmål. Korttidsvistelse, vuxna med egna inkomster (som har slutat gymnasieskolan) Kronor/månad Kommentar Heldag 80 Heldag innebär 2-3 måltider/dag (frukost/lunch/middag) samt mellanmål. Halvdag 40 Halvdag innebär 1 måltid/dag (frukost/ lunch/middag) samt eventuella mellanmål. Korttidstillsyn, skolungdom över 12 år Insatsen korttidstillsyn och avgiften för mat som serveras i samband med insatsen hanteras av utbildningsnämnden. 31 Avgiften för mat regleras i Avgifter inom LSS-verksamheten.

36 36 (40) 7.2 Avgift för mat och boende för ungdomar med egna inkomster i bostad med särskild service för barn och unga (9 8 LSS) eller familjehem Avgift för mat och boende i bostad med särskild service för barn och unga (9 8 LSS) eller familjehem, tas ut från och med att den unge får egna inkomster i form av aktivitetsersättning eller inkomster på motsvarande nivå. Avgiften för mat ska per månad vara en tolftedel av 0,57 gånger prisbasbeloppet om brukaren äter alla måltider i boendet. 0,44 gånger prisbasbeloppet om brukaren äter alla måltider förutom lunch på vardagar, i boendet 32. Avgiften för bostaden 33 ska per månad vara en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet om bostaden har egen wc och dusch. 0,40 gånger prisbasbeloppet om bostaden saknar egen dusch och eller toalett. Det vill säga bostaden delar dusch och eller toalett med andra personer. Det innebär följande belopp för Kronor/månad Matavgift, alla måltider Kommentar Matavgift, exklusive lunch på vardagar Boendeavgift, wc och dusch i bostaden Boendeavgift, delad wc och eller dusch De ungdomar som redan har en fastställt avgift för mat och boende enligt tidigare beräkningssätt (före 1 juli 2016) behåller denna avgift så länge de bor kvar i bostad med särskild service för barn och unga (9 8 LSS) eller familjehem, om det är mest fördelaktigt för den enskilde. 32 Procentsatserna utgår från Konsumentverkets beräkningar av kostnaden för mat för ungdomar år, år Avgiften för bostad med dusch och toalett motsvarar den högsta avgift som får tas ut för bostad i särskilt boende där hyran inte kan fastställas med hjälp av hyreslagstiftningen (SoL 8 kap. 5 ). Avgiften för bostad som saknar egen toalett och eller dusch är något lägre på grund av en lägre standard.

37 37 (40) 8 Familjehem/bostad med särskild service för barn/unga I detta avsnitt beskrivs föräldrars underhållskyldighet för barn och ungdomar som bor i bostad med särskild service för barn och unga eller i familjehem. 8.1 Föräldrars underhållsskyldighet Föräldrar har enligt 7 kap. 1 Föräldrabalken (FB) var för sig underhållsskyldighet för sina barn. Underhållsskyldigheten gäller tills barnet fyller 18 år eller till dess att barnet slutar gymnasiet, dock längst till och med 21 år. När den unge fyller 18 år upphör föräldrarnas ersättningsskyldighet till kommunen. Föräldrarna har istället en direkt underhållsskyldighet enligt Föräldrabalken 7 kap. 1 gentemot den unge, om han eller hon fortfarande går i gymnasieskolan. Kommunen har inte möjlighet att hänvisa till föräldrabalkens bestämmelse och kräva att föräldrarna ska betala till kommunen för sina myndiga barn. Det är endast den unge själv som kan kräva föräldrarna på underhåll Föräldrars försörjningsskyldighet för barn som inte bor hemma Föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning som stadigvarande bor i familjehem, bostad med särskild service enligt 9 8 p LSS eller 4 kap. 1 SoL är enligt 8 kap. 1 SoL och 20 LSS skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Storleken på ersättningen som föräldrarna ska betala ska fastställas på samma grunder som vid betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt 19 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB). Beräkningen av respektive förälders betalningsförmåga ska utgå från bland annat inkomst och det antal barn de är underhållsskyldiga för. Beräkningen kan leda till att föräldrarna ska betala olika belopp. En lägre avgift kan fastställas utifrån överenskommelse med föräldrarna om att de ska stå för vissa av barnets kostnader. Om barnet vistas hos sin förälder/sina föräldrar kan avdrag på den fastställda ersättningen till kommunen göras med 1/40 för varje helt dygn i enlighet med de regler som finns i 7 kap. 4 Föräldrabalken. Det innebär att föräldrarna kan ansöka om avdrag när barnet eller ungdomen har varit hos dem en sammanhängande tid om fem dygn eller minst sex hela dygn under kalendermånaden. Om föräldrarna bor på olika adresser kan den förälder som haft barnet hos sig enligt ovan få avdrag på sin ersättning till kommunen. 34 Se vidare Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, Handbok för rättstillämpning och utförande av LSS-insatser, Socialstyrelsen, s

38 38 (40) Om ett barn är placerat i familjehem enligt SoL får Försäkringskassan, om nämnden begär det, besluta att familjehemsföräldern ska få barnbidraget (106 kap. 6 SFB). Någon motsvarande bestämmelse finns inte för bostad med särskild service enligt LSS 35. Föräldrarnas skyldighet att bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden upphör när barnet fyller 18 år. Det är endast den unga själv som kan kräva föräldrarna på underhåll. Eftersom föräldrarnas skyldighet att bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden upphör då den unge fyller 18 år och aktivitetsersättning inte kan betalas ut förrän i juli det år då den enskilde fyller 19 år uppstår ett glapp i kommunens möjlighet att ta ut ersättning för kostnader Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, Handbok för rättstillämpning och utförande, sidorna handlar om avgifter, ersättningar och bidrag. 36 Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, Handbok för rättstillämpning och utförande av LSS-insatser, Socialstyrelsen 2014

39 39 (40) 9 Debitering av avgifter Samtliga avgifter är specificerade på den månatliga fakturan. 9.1 Ordinärt boende, SoL Månadens sammantagna avgifter debiteras 2 månader i efterhand. Avgifterna kan avse hemtjänst, trygghetslarm, hemsjukvård, mat, dagverksamhet och korttidsboende. För den som inte har pågående insatser i hemmet och som har vistats på korttidsboende debiteras avgiften 1 månad i efterhand. 9.2 Särskilt boende, SoL Avgift för hemtjänst och mat, i särskilt boende och korttidsboende, debiteras en månad i efterhand. Hyran i särskilt boende debiteras vanligen på samma räkning som hemtjänst och matavgift (då kommunen debiterar hyran). Hyran debiteras innevarande månad. 9.2 Avgift som avser kommunens kostnader för barn som bor i familjehem eller bostad med särskild service (9 8 LSS) Fastställd avgift debiteras föräldern/föräldrarna varje månad. 9.3 Avgift för måltider i samband med korttidsvistelse, LSS Avgiften debiteras en månad i efterhand. 9.4 Hyra och el, bostad med särskild service, LSS Hyran debiteras vanligen i förskott (t ex, hyran för januari ska vara betald senast den 31 dec). En del hyror debiteras innevarande månad (t ex, faktura avser januari och ska betalas i januari). Fakturan kommer från Norrevo. För en del lägenheter debiteras el-tillägg tillsammans med hyran. 9.5 Avgifterna upphör Utförda insatser debiteras till och med sista dagen för insatserna. Matavgift i särskilt boende debiteras normalt sett så länge den enskilde bor där. Om en person i samband med palliativ vård upphör att äta ska matavgiften reduceras för berörda dagar.

40 40 (40) Bilagor 1. Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen år 2019 (Meddelandeblad Socialstyrelsen). 2. Taxesystem avseende insatser enligt socialtjänstlagen för äldre och personer med funktionsnedsättning samt hemsjukvård, senast reviderat av kommunfullmäktige den 19 december Avgifter inom LSS-verksamheten, senast reviderat av kommunfullmäktige den 30 maj Avgiftsberäkning, översiktsbild 5. Sammanfattning prislista och förhöjda schablonbelopp Prisbasbelopp för år Pensionsmyndighetens föreskrifter om uppskattning av kostnader för en bostads uppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad (PFS 2015:6)

41 Meddelandeblad Mottagare: Handläggare med ansvar för avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorg Nr 6/2018 December 2018 Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorgen år 2019 Flera av de belopp som används för att beräkna avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorgen är enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, knutna till prisbasbeloppet. I detta meddelandeblad redovisar Socialstyrelsen några av de belopp som kan användas för att beräkna de avgifter som är knutna till prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet 2019 För år 2019 är prisbasbeloppet kronor Högkostnadsskyddet enligt 8 kap. 5 SoL Avgiften för hemtjänst, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård och förbrukningsartiklar får per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. För år 2019 motsvarar det 2 089,40 kr per månad. Avgiften för bostad i särskilt boende, som inte omfattas av hyreslagen, får per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet. För år 2019 motsvarar det 2 146,36 kr per månad. Minimibeloppet enligt 8 kap. 7 SoL Det minimibelopp som gäller för ensamstående ska, om inte annat följer av 8 kap. 8 SoL, alltid utgöra per månad, lägst en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet. För år 2019 motsvarar det 5 249,08 kronor per månad. Minimibeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor ska utgöra lägst en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet. För år 2019 motsvarar det 4 435,32 kr per månad.

42 Yngre personer med funktionsnedsättning har i vissa fall särskilda kostnader för bosättning och familjebildning. Enligt förarbetena till socialtjänstlagens avgiftsbestämmelser bör levnadsomkostnader för yngre personer med funktionsnedsättning, efter en individuell prövning, beräknas till en nivå som överstiger minimibeloppet med upp till 10 % (proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldre och handikappomsorg s. 41). Individuell prövning av minimibeloppet Enligt 8 kap. 8 första stycket SoL ska en kommun höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 8 kap. 7 SoL. Eftersom en person kan ha faktiska kostnader som överstiger minimibeloppet enligt 8 kap. 7 SoL så kan ett höjt minimibelopp fastställas efter en individuell prövning. Kostnader som kan beaktas är t.ex. fördyrade kostnader för resor, för viss typ av kost eller på grund av funktionshinder. Kommunen bör godta den faktiska merkostnaden om den inte är oskäligt hög (prop. 2000/01:149 s. 59). Kommunen får även i vissa fall minska minimibeloppet enligt 8 kap. 8 andra stycket SoL. Om kostnadsposten som föranleder minskningen ingår i Konsumentverkets beräkningar för hushållsbudget så bör minskningen baseras på deras beräkningar. Det beror på att även den schablonmässiga delen av minimibeloppet i huvudsak grundas på Konsumentverkets beräkningar (prop. 2000/01:149 s ). Från och med den 1 januari 2019 ska minimibeloppet inte längre täcka kostnader för radio- och tv-avgift. Ändringen följer av att nuvarande radiooch tv-avgift avskaffas och ersätts med en avgift som är baserad på inkomst. Eftersom kostnadsposten fr.o.m. den 1 januari inte längre finns med i 8 kap. 7 tredje stycket SoL kan inte kommunen längre minska minimibeloppet med motsvarande kostnadspost. Konsumentverkets referensvärden för levnadskostnader Konsumentverket gör årliga beräkningar av referensvärden för levnadskostnader. Levnadskostnaderna omfattar varor och tjänster som ett hushåll vanligen behöver för att klara vardagens behov. Dessa beräkningar bör ligga till grund för vissa av de kostnadsposter som minimibeloppet ska täcka. I detta meddelandeblad redovisar vi Konsumentverkets beräkningar för år (Konsumentverkets referensvärden för levnadskostnader per månad Prognos för år 2019, se tabell). På Konsumentverkets hemsida finns mer information om beräkningarna och de olika utgiftsposterna, läs mer här Här finns framräknade belopp för 2019: 2

43 Konsumentverkets referensvärden för levnadskostnader per månad År: 2019 Livsmedelskostnader 6-11 mån 1 år 2-5 år 6-9 år år år år år år 75+ år All mat lagas hemma förutom lunch på vardagar Individuella kostnader 0 år 1-3 år 4-6 år 7-10 år år år år år år 65+ år Kläder och skor Fritid och lek Mobiltelefon Personlig hygien Barn- och ungdomsförsäkring Summa individuella kostnader Hushållsgemensamma kostnader 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers Förbrukningsvaror Hemutrustning Medier Hemförsäkring (storstad) Hemförsäkring (mellanstor stad) Hemförsäkring (mindre tätort) Summa (storstad) Summa (mellanstor stad) Summa (mindre tätort) Merkostnad för mat vid fastställande av förbehållsbelopp De schabloniserade kostnaderna för kost som ingår i minimibeloppet är framräknade för personer som är 61 år och äldre (prop. 2000/01:149 s. 39). Eftersom personer som är under 61 år normalt konsumerar mer livsmedel och därmed också har en högre kostnad för livsmedel ska kommunerna ta hänsyn till denna merkostnad. Det innebär även att yngre personer med funktionsnedsättning bör få ett högre belopp för livsmedelskostnaden än äldre personer. Vägledande för beräkningen av denna kostnad bör vara Konsumentverkets beräkning av livsmedelskostnader för olika åldersgrupper (prop. 2000/01:149 s. 41). På samma sätt som för yngre personer med funktionsnedsättning bör kommunen höja minimibeloppet för personer som är 61 år och äldre om de har 3

44 varaktiga merkostnader för livsmedel. Det innebär att det i vissa fall kan finnas anledning att höja minimibeloppet på grund av en merkostnad för mat även för personer som lagar sin mat själva och inte enbart för dem som betalar mat från hemtjänsten. Minimibeloppet beräknas huvudsakligen med ledning av uppgifter från Konsumentverkets hushållsbudget, som gäller hushållskostnader för personer som är 61 år och äldre. Minimibeloppet kan behöva höjas om den enskilde har merkostnader för livsmedel, t.ex. på grund av att denne köper viss kost via hemtjänsten i ordinärt eller i särskilt boende eller dagverksamheten (prop. 2000/01:149 s. 59). Om kost ingår i avgiften har kommunen rätt att minska den enskildes minimibelopp (prop. 2000/01:149 s. 41). Konsumentverket har för år 2019 beräknat att den individuella kostnaden för livsmedel uppgår till schablonbeloppet kronor per månad för personer i åldern år. För personer 75 år och äldre anges beloppet till kronor per månad, se tabell s. 3. Denna information (art nr ) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: Den kan även beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, e-post publikationsservice@socialstyrelsen.se eller fax Publicerad:

45 Taxa Taxesystem avseende insatser enligt socialtjänstlagen för äldre och personer med funktionsnedsättning samt hemsjukvård KS 2016/ Sammanfattning Detta dokument reglerar kommunens tillämpning av maxtaxa för SoL-insatser och hemsjukvård. Taxan omfattar både äldre och yngre personer som har SoL-insatser och eller hemsjukvård inklusive vissa hjälpmedel. Dokumentet reglerar vilken avgift som får tas ut för olika insatser, hur avgiftsberäkning ska gå till, med mera. Vård- och omsorgsnämnden fattar årligen beslut om hur taxan ska tillämpas i en handbok (tidigare tillämpningsanvisningar). KOMMUNFULLMÄKTIGE

46 2 (4) Taxesystemet gäller sedan den 1 juli Avgifter för hemsjukvård ingår i taxesystemet från och med januari Avgifter för hjälpmedel och flytt av elsäng samt fast installerade hjälpmedel ingår i taxesystemet från och med januari Kommunfullmäktige fattade beslut om taxesystemet den 29 april 2002, 84. Taxesystemet är därefter reviderats den 20 november 2003, 192, den 25 augusti 2008, 155, den 23 februari 2009, 25, den 16 december 2013, 250, den 30 maj 2016, 104 och den 19 december Kommunernas möjlighet att ta ut avgifter för insatser som ges enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen regleras i 8 kap socialtjänstlagen (SoL) och 26 i hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Med hemtjänst avses i detta dokument hemtjänst i ordinärt boende, trygghetslarm, matdistribution, hemtjänst i särskilt boende samt de insatser som ingår i korttidsboende. Taxesystemet innebär att Högkostnadsskydd och avgiftsberäkning 1. högsta avgift för hemtjänst och hemsjukvård per kalendermånad ska vara en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. 2. innan avgift debiteras ska den enskilde garanteras medel för boendekostnad, samt för normala levnadskostnader med lägst en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet per månad, avseende en ensamstående person 61 år eller äldre och med en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet per månad för en sammanboende person som är 61 år eller äldre. 3. innan avgift debiteras ska den enskilde garanteras medel för boendekostnad, samt för normala levnadskostnader med lägst en tolftedel av 1,42 gånger prisbasbeloppet per månad, avseende en ensamstående person under 61 år och en tolftedel av 1,19 gånger prisbasbeloppet per månad för en sammanboende person under 61 år. 4. vid avgiftsberäkningen ska hänsyn tas till normala individuella levnadskostnader på sätt som socialtjänstlagen anger. 5. enskilda poster inom schablonbeloppet avseende normala levnadsomkostnader beslutas av vård- och omsorgsnämnden. 6. avgifter för hemtjänst och hemsjukvård ska rymmas inom den enskildes avgiftsutrymme. 7. som underlag för en enskilds avgift för hemtjänst och hemsjukvård ska användas aktuella nettoinkomster, varvid inkomsterna ska ha sin utgångspunkt i inkomstskattelagen; när det gäller kapitalinkomst ska uppgift från senaste deklaration utgöra avgiftsunderlag.

47 3 (4) 8. för makar och registrerade partners ska inkomsten för vardera parten beräknas efter hälften av deras sammanlagda inkomst. 9. då den ene av makar, sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden eller registrerade partners har hemtjänstinsatserna och eller hemsjukvård ska den andre garanteras en skälig levnadsnivå, på samma sätt som ska ske vid en avgiftsberäkning. 10. särskilda regler för debitering av avgift i samband med att insatser inleds, vid uppehåll av pågående insatser, samt då insatser avslutas, beslutas av vård- och omsorgsnämnden. 11. grunder för jämkning/nedsättning av avgift beslutas av vård- och omsorgsnämnden. 12. innan kostavgiften debiteras ska den enskilde garanteras att behålla medel av sin inkomst för boendekostnad, avgift för hemtjänst och hemsjukvård samt övriga normala levnadskostnader enligt sitt minimibelopp; minsta kostavgift som debiteras ska vara en summa motsvarande normal kostnad för kost i eget boende enligt schablonbelopp. Avgifter för insatser som är beviljade enligt socialtjänstlagen 13. för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende ska avgiften beräknas på ett procentuellt uttag av avgiftsutrymmet beroende på insatsens omfattning. 14. avgiften för korttidsboende ska per dygn vara en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet delat med 30 kompletterad med kommunens självkostnad för heldygnskost. 15. avgiften för trygghetslarm ska vara 300 kronor per månad. 16. avgiften för den veckovisa matdistributionen ska vara 20 kronor per distributionstillfälle och hushåll kompletterad med kommunens självkostnad för kylda matportioner i matlåda för personer utan andra hemtjänstinsatser; i kombination med andra hemtjänstsinsatser debiteras ingen hemtjänstavgift för matdistribution. 17. portionskostnader för mat beslutas årligen av vård- och omsorgsnämnden. 18. högsta boendeavgift i rum där boendekostnaden inte kan fastställas som hyra ska per kalendermånad vara en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet. 19. i de fall räkningsmottagare för avgift är annan än den som erhåller insatserna (försäkringsbolag, andra stater etc) debiteras kommunens självkostnadspris.

48 4 (4) Hälso- och sjukvård, inklusive hjälpmedel 20. avgiften för insats av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och undersköterska anställd i hemsjukvården ska vara 100 kronor per besök. 21. avgift för insats av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och undersköterska anställd i hemsjukvården ska vara max 400 kronor per kalendermånad. 22. avgift för stödkäpp/enkel kryckkäpp ska vara100 kr per käpp 23. avgift för övriga kryckor ska vara 200 kr per käpp 24. avgift för flyttning av elsäng (elektrisk vårdsäng) och fast installerade hjälpmedel (i dagsläget porttelefon, taklyft och duschbrits) i ordinärt boende ska vara kronor per hjälpmedel. 25. barn och ungdomar upp till 20 år betalar ingen avgift för kryckor (stödkäpp/enkel kryckkäpp eller övriga kryckor) 26. avgifterna för kryckkäppar samt förflyttning av elsäng och fast installerade hjälpmedel omfattas inte av det högkostnadsskydd som beskrivs i punkt 1-3 i detta dokument. Övrigt 27. bemyndiga vård- och omsorgsnämnden att besluta om smärre ändringar i taxan, föranledda av anvisningar från Socialstyrelsen eller på motsvarande sätt; samt att 28. uppdra åt vård- och omsorgsnämnden att besluta om erforderliga tillämpningsanvisningar i anledning av detta beslut om nya taxor. Avgiftsregler för särskilt boende (senast ändrad i kommunfullmäktige den 28 oktober 1999, 188) och Taxa för social hemtjänst (kommunfullmäktige 26 oktober 1995, 174) upphörde att gälla den 1 juli 2002.

49 Taxa Avgifter inom LSS-verksamheten Detta dokument reglerar avgifter i samband med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunfullmäktige har fattat beslut om att revidera dokumentet den 30 maj 2016, KS 2016/ Avgifter inom LSS-verksamheten gäller från den 1 juli KOMMUNFULLMÄKTIGE

50 1. Inledning Avgifter med mera regleras i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enligt lagens förarbeten (prop. 1992/93:159 sid ) är utgångspunkten att människor inte ska ha merkostnader till följd av sin funktionsnedsättning. I 19 LSS står det att kommunen får ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Detta under förutsättning att den enskilde har hel allmän ålderspension, hel sjukpenning, hel aktivitetsersättning eller annan inkomst av motsvarande storlek. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnad och kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Av lagens förarbeten framgår att en skälig avgift kan tas ut även för måltider som serveras i samband med insatser enligt lagen. Kommunen får inte ta ut avgift eller ersättning i andra fall än som anges i LSS. De som har beslut om bostad med särskild service för vuxna (9 9 p LSS) betalar hyra för bostaden. Mat köper den enskilde själv, alternativt tillsammans med andra på boendet via inbetalning till gemensam hushållskassa. För mat i samband med kortidsvistelse, korttidstillsyn och bostad med särskild service för barn och unga (9 8 LSS) eller familjehem finns avgifter för mat i detta dokument. De personer som deltar i daglig verksamhet har möjlighet att köpa lunch och fika i anslutning till verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden fattar årligen beslut om pris per portion. Priserna är momsbelagda. I en del insatser ingår viss fritidsverksamhet och eller vissa kulturella aktiviteter utan kostnad för den enskilde. Det är olika vad som ingår i olika LSS-insatser. I övrigt betalar den enskilde själv med egna medel för de fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter som han eller hon deltar i. I punkt 2-4 nedan framgår de avgifter som finns inom LSS-verksamheten. Avgifterna är inte momsbelagda. 2. Avgifter för måltider i samband korttidsvistelse och korttidstillsyn Norrköpings kommun tar ut avgift för mat som serveras i samband med korttidsvistelse för barn och ungdomar (vård- och omsorgsnämnden) korttidsvistelse för vuxna (vård- och omsorgsnämnden) korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov (utbildningsnämnden).

51 2.1 Korttidsvistelse för barn samt ungdomar som går i gymnasieskolan Avgift för mat vid korttidsvistelse ska vara 60 kronor per heldag och 30 kronor per halvdag för barn samt ungdomar som går i gymnasieskolan. Heldag innebär 2-3 måltider/dag (frukost/lunch/middag) samt mellanmål. Halvdag innebär 1 måltid/dag (frukost/lunch/middag) samt eventuella mellanmål. 2.2 Korttidsvistelse för vuxna samt ungdomar från 18 år med egna inkomster Avgift för mat vid korttidsvistelse ska vara 80 kronor per heldag och 40 kronor per halvdag för vuxna samt ungdomar med egna inkomster som har slutat gymnasieskolan. Heldag innebär 2-3 måltider/dag (frukost/lunch/middag) samt mellanmål. Halvdag innebär 1 måltid/dag (frukost/lunch/middag) samt eventuella mellanmål. 2.3 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Avgift för mat i anslutning till korttidstillsyn för skolungdom över 12 år är 15 kronor för skoldagar och 45 kronor för lovdagar. Avgiften är högst 300 kronor per månad. 3 Avgift som avser kommunens kostnader för barn som bor i familjehem eller bostad med särskild service enligt 9 8 LSS Norrköpings kommun tar ut en avgift av föräldrarna för kommunens kostnader för barn som stadigvarande bor i familjehem eller bostad med särskild service enligt 9 8 LSS. Storleken på avgiften ska fastställas per förälder på samma grunder som vid betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt 19 kap socialförsäkringsbalken. En lägre avgift kan fastställas utifrån överenskommelse med föräldrarna om att de ska stå för vissa av barnets kostnader. 4 Avgift för mat och boende för ungdomar med egna inkomster i familjehem eller bostad med särskild service för barn och unga (9 8 LSS) Avgift för mat och boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och unga (9 8 LSS), tas ut från och med att den unge får egna inkomster i form av aktivitetsersättning eller inkomster på motsvarande nivå. 4.1 Mat Avgiften för mat ska per kalendermånad vara en tolftedel av 0,57 gånger prisbasbeloppet om den unge äter alla måltider i familjehemmet/boendet.

52 0,44 gånger prisbasbeloppet om den unge äter alla måltider förutom lunch på vardagar, i familjehemmet/boendet Boende Avgiften för bostaden 2 ska per kalendermånad vara en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet om bostaden har egen toalett och dusch. 0,40 gånger prisbasbeloppet om bostaden saknar egen dusch och eller toalett. 5 Riktlinjer för tillämpning av avgiftssystemet Vård- och omsorgsnämnden beslutar om riktlinjer för tillämpning av detta avgiftssystem för alla delar utom korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Utbildningsnämnden beslutar vid behov om riktlinjer för tillämpning för avgifterna som gäller korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Särskilda regler för uttag av avgift i samband med att insatser inleds, vid uppehåll av pågående insatser samt då insatser avslutas, beslutas av vård- och omsorgsnämnden respektive utbildningsnämnden för de delar av avgiftssystemet som respektive nämnd ansvarar för. 1 Avgifterna utgår från Konsumentverkets beräkningar år 2015 av matkostnaden för personer år. 2 Avgiften för bostad med dusch och toalett motsvarar den högsta avgift som får tas ut för bostad i särskilt boende där hyran inte kan fastställas med hjälp av hyreslagstiftningen (SoL 8 kap. 5 ). Avgiften för bostad som saknar egen toalett och eller dusch är något lägre på grund av en lägre standard.