Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008

Transkript

1 Rapport 2009:8 R Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Växjö universitet och Örebro universitet

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 Utgiven av Högskoleverket 2009 Högskoleverkets rapportserie 2009:8 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utvärderingsavdelningen, Eric Lindesjöö, Henrik Holmquist, Carin Olausson och Per Rosenblad Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Foto: Photodisc Tryck, omslag: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala, april 2008 Tryck, inlaga: Högskoleverkets kontorsservice, Stockholm, april 2008 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Beslut 7 Beslut om granskning av lärosätenas kvalitetsarbete vid nio lärosäten 2008 Bedömning Beslut Högskoleverkets reflektioner 9 Arbetssätt och bedömargruppens sammansättning 13 Missiv 19 Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten Analyse av Högskoleverket s granskning av kvalitetssikringssystem Forord Sammenfatning Vurdering av status for det svenske system kontra de nordiske landene Högskolan i Jönköping 37 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Lärosätets organisation Underlag för bedömning Högskolan i Kalmar 49 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Lärosätets organisation Underlag för bedömning Karlstads universitet 63 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Lärosätets organisation Underlag för bedömning Malmö högskola 73 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Lärosätets organisation Underlag för bedömning Mittuniversitetet 87 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Lärosätets organisation Underlag för bedömning Mälardalens högskola 97 Sammanfattande bedömning Lärosätets organisation Underlag för bedömning

4 Södertörns högskola 109 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Lärosätets organisation Underlag för bedömning Växjö universitet 119 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Lärosätets organisation Underlag för bedömning Örebro universitet 131 Sammanfattande bedömning och rekommendationer Lärosätets organisation Underlag för bedömning Bilaga 1. Bedömningsgrunder vid utvärdering av lärosätenas kvalitetsarbete 145

5 Sammanfattning Denna rapport redovisar resultatet av granskningen av kvalitetsarbetet vid, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Växjö universitet samt Örebro universitet. Dessa nio lärosäten är de första lärosätena i en granskningsomgång, av sammanlagt 49 lärosäten, som pågår t.o.m Två granskningsomgångar av kvalitetsarbetet har tidigare genomförts under åren För bedömningarna har i detta projekt en extern bedömargrupp tillämpat de sju bedömningsaspekter för kvalitetsarbete som utarbetats av the European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA). Grundat på bedömargruppens rapport har Högskoleverket fattat ett beslut på tre nivåer. Mälardalens högskola har uppnått den högsta nivån A, vilket innebär att högskolan har ett gott kvalitetsarbete med ett väl fungerande system. Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Mittuniversitetet, Södertörns högskola samt Växjö universitet uppnår nivå B vilket innebär att högskolorna har ett godtagbart kvalitetsarbete med väl fungerande delar av kvalitetsarbetet men att vissa områden behöver förbättras. Karlstads universitet, Malmö högskola och Örebro universitet uppnår nivå C, vilket innebär att de inte uppvisar ett godtagbart kvalitetsarbete och som kräver åtgärder inom ett år enligt de brister som utvärderingen visat. Utvärderingen har visat många exempel på bra och bristande kvalitetsarbete. Den huvudsakliga bristen som observerats är avsaknaden av en systematik för kontinuerlig förbättring av verksamheten. Den kvalitetscykel som bör prägla ett systematiskt kvalitetsarbete brister vanligen i avsaknaden av en analys av de olika uppföljningar som bör göras av kvaliteten. Analysen ska därefter leda till förbättringsåtgärder för att sluta kvalitetscykeln. Att kvaliteten, trots avsaknaden av ett systematiskt kvalitetsarbete, vanligen kan upprätthållas beror på de enskilda kvalitetsinsatser som görs av de olika utbildningsenheterna inom lärosätet. Bristen på systematik riskerar dock att ledningen ej får full kännedom om verksamheten vid lärosätet och som en följd av detta ej kan optimera sin verksamhet utifrån de givna förutsättningarna. 5

6

7 Beslut Rektor Eric Lindesjöö BESLUT Reg.nr Beslut om granskning av lärosätenas kvalitetsarbete vid nio lärosäten 2008 Högskoleverket har inom ramen för sitt regeringsuppdrag gjort en nationell granskning av lärosätenas kvalitetsarbete. De sakkunnigas yttrande bifogas. Högskoleverket tillämpar tre beslutsnivåer för granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete. Dessa är: Nivå A: Ett gott kvalitetsarbete som visar att det finns ett väl fungerande system som dock alltid kan förbättras. Nivå B: Ett godtagbart kvalitetsarbete som visar att merparten av kvalitetsarbetet fungerar väl men att vissa områden behöver förbättras. Nivå C: Ett icke godtagbart kvalitetsarbete som kräver åtgärder inom ett år enligt de brister som utvärderingen visat. Bedömning Bedömningen har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen och utifrån de kvalitetsaspekter som Högskoleverket har utarbetat. De sakkunnigas bedömning är att följande lärosäte uppnår nivå A: Mälardalens högskola De sakkunnigas bedömning är att följande lärosäten uppnår nivå B: Högskolan Jönköping Högskolan i Kalmar Mittuniversitetet Södertörns högskola Växjö universitet De sakkunnigas bedömning är att följande lärosäten uppnår nivå C: 7

8 Karlstads universitet Malmö högskola Örebro universitet De sakkunnigas motivering till bedömningarna framgår av det bifogade yttrandet. Högskoleverket instämmer i de sakkunnigas bedömning. Beslut Högskoleverket beslutar att nivå A uppnås av: Mälardalens högskola. Högskoleverket beslutar att nivå B uppnås av: Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Mittuniversitetet, Södertörns högskola samt Växjö universitet. Högskoleverket beslutar att nivå C uppnås av: Karlstads universitet, Malmö högskola samt Örebro universitet. Högskoleverket anmodar Karlstads universitet, Malmö högskola samt Örebro universitet att senast 18 mars 2010 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits enligt de rekommendationer som givits i bedömarnas yttrande. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern Anders Flodström efter föredragning av utredaren Eric Lindesjöö i närvaro av t.f. avdelningschef Joakim Palestro, planeringssekreteraren Carolina Johansson och informationschefen Eva Ferndahl samt utredarna Henrik Holmquist, Carin Olausson och Per Rosenblad. Anders Flodström Eric Lindesjöö Kopia till: Utbildningsdepartementet De sakkunniga 8

9 Högskoleverkets reflektioner Föreliggande utvärdering av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten inleder den tredje cykeln av denna form för kvalitetsgranskning. De första två cyklerna löpte under perioden och omfattade nästan samtliga lärosäten i landet. I ett internationellt perspektiv var Sverige mycket tidigt ute med dessa utvärderingar som internationellt benämns quality audits eller audits. När beslut togs att genomföra dessa utvärderingar var den övergripande tanken att lärosätena i största möjliga utsträckning skulle ta ett eget ansvar för att kvalitetssäkra sin verksamhet. Det blev då naturligt att utvärdera de egna systemen för kvalitetskontroll. Resultaten från de första två omgångarna visade vissa förbättringar. Endast fyra lärosäten av 33 kunde dock uppvisa ett självreglerande kvalitetsarbete efter den andra cykelns genomförande (Högskoleverkets rapportserie 2003:21 R). Efter att ha genomfört dessa utvärderingar beslöt Högskoleverket att låta kvalitetsarbetsgranskningarna vila till förmån för att genomföra ämnes- och programutvärderingar under den följande perioden, Ett viktigt skäl till detta var att kunna få en djupare insyn av kvaliteten i lärosätenas kärnverksamhet dvs. utbildningsverksamheten. Efter uppehållet med kvalitetsarbetsgranskningarna har dessa på nytt tagits upp med en plan att granska 49 lärosäten under perioden Inför denna tredje cykel kvarstår Högskoleverkets tre huvudsyften med utvärderingarna som är, utveckling, kontroll och information. De två första cyklerna med kvalitetsarbetsgranskningar hade dock ett mer uttalat utvecklingssyfte medan föreliggande utvärdering nu har ett större fokus på kontroll. Skälet till detta är att Högskoleverkets förväntar sig att lärosätena under de drygt sex år som gått sedan 2002 nu tillämpar sina kvalitetssäkringssystem vilket bör visa sig i form av konkreta resultat. Det tredje huvudsyftet, information till studenter och andra avnämare bör även få ökat betydelse då systemen nu ska vara i funktion. Detta innebär dock inte att utvecklingssyftet med utvärderingarna på något sätt har minskat. Utvecklingssyftet är fortfarande viktigt något som inte minst bedömarna själva har påpekat inför denna utvärdering. Under platsbesöken har ofta bedömarna mött en mycket engagerad personal och engagerade studenter. Ett påstående vi ofta möter från företrädare vid lärosäten är att vi eftersträvar alltid hög kvalitet. Det är ett påstående som inte kan ifrågasättas. Dock visar denna första omgång med nio lärosäten att andelen av dem som kan uppvisa ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete fortfarande är lika få som vid de tidigare utvärderingscyklerna. Högskoleverket har konstaterat att från den första omgången av ämnes- och programutvärderingar har 12 procent av utbildningarna ifrågasatts. Det är ett exempel på att de egna rutinerna för kvalitetskontroll brister. Resultatet från föreliggande utvärdering är att Mälardalens högskola är det enda lärosätet som kan uppvisa ett systematiskt kvalitetsarbete. Majoriteten 9

10 av de övriga lärosätena har dock även ett kvalitetsarbete som närmar sig eller är nära att uppnå en systematik och uppnår därmed de uppställda minimikraven. Vi har sett flera goda exempel på komponenter av ett kvalitetsarbete som t.ex. vår- och höstdialogerna vid Växjö universitet. Mittuniversitetet har kontinuerligt genom åren arbetat med att utveckla sitt kvalitetsarbetssystem och planerar att detta ska revideras och utvärderas. Högskolan i Kalmar presenterar sitt system för kvalitetsarbete på ett lättfattligt sätt i form av en så kallade lathund. Den huvudsakliga bristen i lärosätenas kvalitetsarbete är att en systematik för en kontinuerlig förbättring av verksamheten saknas. Varje enskilt moment av kvalitetsarbete måste avslutas med att åtgärder införs som ett resultat av vad man observerat och analyserat. Dessa cykler måste slutas. På detta vis skapas självreglerande system. Målen för kvalitetsarbetet ska även vara så formulerade att det övergripande kvalitetsarbetet vid lärosätet kan avläsas inom ramen för en årscykel. Att kvaliteten vid flera av lärosätena vid denna utvärderingsomgång trots allt kan upprätthållas, utan ett systematiskt kvalitetsarbete, vägs vanligen upp av att de olika utbildningsenheterna tar på sig ett eget ansvar för kvalitetssäkring. Detta ansvar bygger dock ofta på ett individberoende vilket skapar en sårbarhet. Bristen på systematik riskerar även att ledningen ej får full kännedom om kvaliteten av verksamheten vid lärosätet och som en följd av detta ej kan optimera sin verksamhet utifrån de givna förutsättningarna. Det kan finnas flera förklaringar till svårigheter med att införa system för kvalitetssäkring. En faktor kan vara bristande kunskap om hur dessa system ska byggas upp eller bristande förtroende för deras användbarhet. Ett annat skäl kan vara misstänksamheten, mot det man kan uppfatta som, en centralstyrning av akademiskt arbete. Trots detta har bedömarna vid platsbesöken i denna utvärdering bemötts med en förståelse för nödvändigheten av att utveckla system för kvalitetssäkring. Ett exempel på ett moment av ett kvalitetsarbete som lärosätena ofta lyfter fram är det omfattande arbetet med att anpassa utbildningarna till den gemensamma examensstrukturen enlig Bolognaöverenskommelsen. Bolognaprocessen tycks i många fall ha fungerat som en katalysator för arbetet med lärosätesövergripande frågor. Vi tror att synen på behovet av ett systematiserat kvalitetsarbete har börjat förändras. För att arbetet med detta ska få ordentligt fotfäste på lärosätena måste dock incitamenten till detta arbete förstärkas av ledningarna vid lärosätena. Denna utvärdering har utgått ifrån sju kvalitetsaspekter (bilaga 1). Högskoleverkets uppfattning är att bedömargruppen på ett mycket bra sätt har kunnat skapa sig en gemensam bedömningsgrund för sina bedömningar på tre utvecklingsnivåer av ett kvalitetsarbete. Vi har även tagit del av ordförandens synpunkter på en vidareutveckling av Högskoleverkets utvärderingsmetod för kvalitetsarbetsgranskningar. Se ordförandens analys i denna rapport. Dessa synpunkter kommer att vara av värde för oss i arbetet med att vidareutveckla denna metod. I analysdelen görs även jämförelser med kvalitetsarbetsutvärderingar i Danmark, Finland och Norge. Jämförelsen med Norge är speciellt 10

11 intressant där bilden framkommer av lärosäten med betydligt mer utvecklade system för kvalitetsarbete. Att kvalitetsarbetet vid de norska lärosätena är mer utvecklade beror förmodligen på att det i Norge finns ett betydligt större politiskt tryck på lärosätena genom lagstiftning. I den norska utvärderingen ingår ett sanktionsinstrument som innebär att om ett lärosäte inte får sitt kvalitetsarbete godkänt så får det inte starta nya utbildningar. Våra egna erfarenheter från de tidigare ämnes- och programutvärderingarna är att sanktionsinstrumentet är viktigt för att skapa ett tydligt incitament vid lärosätena till förbättringsåtgärder. Högskoleverket saknar idag sanktionsinstrument för kvalitetsarbetsgranskningar. Högskoleverket avser att följa upp behovet av sanktionsmöjligheter efter att samtliga läroästen blivit utvärderade. 11

12

13 Arbetssätt och bedömargruppens sammansättning Utvärderingsmodell Den utvärderingsmodell Högskoleverket har tillämpat är den så kallade peer review-modellen som sedan länge är etablerad och använd såväl i verkets utvärderingar som i motsvarande utvärderingar internationellt. Bedömningen utförs av externt rekryterade bedömare. Till sin hjälp har bedömarna haft ett bedömningsunderlag i form av en självvärdering och ett lärosätesbesök. Bedömningen har sammanfattas i en skriftlig rapport. Efter rapporten sker dessutom en uppföljning i form av en återföringskonferens. Rektorsbrev samt upptaktsmöte Högskoleverket sände ut ett informations- och inbjudningsbrev till rektorer och kvalitetsansvariga den 4 december I brevet gavs information om utvärderingens syfte, datum för upptaktsmöte samt datum för inlämning av självvärderingen. Lärosätet ombads även utse en kontaktperson. Upptaktsmötet hölls den 6 februari Vid detta möte gavs information om hela utvärderingsprocessen, från arbetet med självvärderingen till Högskoleverkets beslut. Bedömarrekrytering Högskoleverkets projektgrupp rekryterade bedömargruppen enligt följande krav. Gruppen ska ha kännedom om sektorn och utbildningssystemet. Den ska ha erfarenhet av lednings- och kvalitetsansvar, samt ha internationell erfarenhet. Vidare ska gruppen ha erfarenhet av utvärderingsarbete samt erfarenhet av bearbetning av både kvalitativ och kvantitativ information. I bedömargruppen ska både svenska och internationella bedömare ingå liksom representanter för studenter och/eller forskarstuderande. Gruppen ska ha en jämn könsfördelning. Avnämare ska vara representerade i gruppen. Bedömarna ska vara opartiska, visa gott omdöme och ha personlig integritet. En bedömare får inte vara jävig vid de lärosäten hon eller han har till uppgift att granska. Följande personer rekryterades till bedömargruppen: Tariq Bacchus är studerande vid samhällsvetarprogrammet vid Umeå universitet samt projektledare på deltid vid International Office på Umeå universitet. Under åren var han utbildningsbevakare vid Umeå studentkår och under var han andre vice ordförande vid Umeå studentkår. Under dessa perioder var han även studentrepresentant i universitetets kvalitetskommitté. Tariq Bacchus har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Kalmar, Malmö högskola och Växjö universitet. 13

14 Mattias Biström Risslén är studie- och yrkesvägledare på John Bauergymnasiet i Åkersberga sedan augusti Han tog studie- och yrkesvägledar examen vid Umeå universitet våren 2008 samt hade förtroendeuppdraget som utbildningsbevakare på Umeå studentkår verksamhetsåret Mattias Biström Risslén har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Jönköping, Malmö högskola och Växjö universitet. Bengt-Ove Boström är universitetslektor i statsvetenskap och sedan 2000 rektorsråd med ansvar för kvalitetsfrågor vid Göteborgs universitet, tillika ordförande i dess kvalitetsråd. Han har innehaft olika ledningsuppdrag inom Göteborgs universitet sedan början av 1990-talet. Han har medverkat i Högskolverkets kvalitetsarbetsgranskningar vid fem tillfällen varav fyra som bedömargruppens ordförande och han är ledamot av Sveriges universitets- och högskoleförbunds expertgrupp för kvalitetsfrågor. Bengt-Ove Boström har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Jönköping, Högskolan i Mälardalen och Örebro universitet. Tove Bull har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Jönköping, Högskolan i Mälardalen samt Örebro universitet. Tove Bull är professor i nordisk språkvetenskap vid Universitetet i Tromsø där hon var prorektor under perioden och rektor under perioden Hon var den första ledaren av det norska Universitets- och högskolerådet som blev etablerat Under många år har hon deltagit i utvärderingar, dels vid det norska Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen (NOKUT), dels vid Danmarks evalueringsinstitut (EVA) och särskilt vid European University Association (EUA) där hon är ledare för the steeering committee of the Institutional Evaluation Programme. Sammanlagt har Tove Bull utfört utvärderingar av universitet i 15 europeiska länder. Tove Bull har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Jönköping, Högskolan i Mälrdalen samt Örebro universitet. Widar Hvamb är civilingeniör i elektronik. Han har varit generalsekreterare både i Universitets- og høgskolerådet ( ), och i Det norske Høgskolerådet ( ). Under perioden var han rektor vid Høgskolen i Buskerud, där han hade en anställning som førsteamanuensis i datateknik. Widar Hvamb har en mångårig erfarenhet från lednings- och utvecklingsarbete i näringslivet och som konsulent och ledare av aktiebolag inom programutveckling. Under perioden har han haft tretton uppdrag för NOKUT som bedömare av kvalitetssäkring av utbildning vid universitet och högskolor. Han har varit ordförande vid nio av dessa utvärderingar. Widar Hvamb har deltagit i utvärderingen av Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Södertörns högskola. Lars-Erik Johansson är sedan 1969 universitetslektor i nordiska språk. Han har varit rektor för Högskolan i Skövde under perioden Under 1970-talet har han bland annat varit studierektor, prefekt och linjenämndsordförande vid Göteborgs universitet och därtill varit ledamot i flera andra grupper vid lärosätet. Han har deltagit i Högskoleverkets utvärderingar av kvalitetssystemen vid ett antal svenska lärosäten och dessutom lett verkets 14

15 utvärdering av ämnena svenska språket/nordiska språk. Lars-Erik Johansson har deltagit i utvärderingen av Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Södertörns högskola Kerstin Keen (deltog i gruppen från augusti 2008), är egen företagare (Keen Consulting AB, med bl.a. utvärderingsuppdrag) och landstingpolitiker, bl.a. ordförande i sjukhusstyrelserna vid Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus. Hon är fil. dr. i historia och har varit prefekt för institutionen för fredsforskning och humanekologi vid Göteborgs universitet. Hon har varit vd för Högskolan för lärarutbildning och kommunikation vid Högskolan i Jönköping. Hon har varit ledamot i ett flertal högskolestyrelser. Kerstin Keen har tidigare haft uppdrag som bedömare i Högskoleverkets bedömargrupper kring kvalitetsarbete. Kerstin Keen har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Kalmar och Malmö högskola. Lillemor Kim (deltog i gruppen t.o.m. juni 2008) Lillemor är fil.dr. i pedagogik och har sedan början av 1960-talet varit verksam på olika positioner i högskolevärlden, i den centrala högskoleadministrationen, på regional nivå och som rektor vid Mälardalens högskola Lillemor Kim har medverkat i en rad utredningar och svarat för flera utvärderingar av högre utbildning i Sverige och internationellt bl.a. på nordisk nivå. Inom SISTER verkade Lillemor till en början som forskningsledare med huvudsakligt ansvar för projekt rörande högre utbildning. Hon pensionerades hösten 2005 och är sedan dess knuten till institutet som associerad forskare. Annika Lundmark var verksam som utvärderingschef och rektorsråd för kvalitetsfrågor vid Uppsala universitet mellan 2001 och Hon är docent i pedagogik vid Uppsala universitet. Delar av hennes forskning har rört utvärdering inom högskolesektorn. Hon har erfarenhet som konsult i lednings- och organisationsfrågor vid Institutet för personal- och företagsutveckling (IPF), vid Uppsala universitet. Annika Lundmark har tidigare haft uppdrag som bedömare i Högskoleverkets bedömargrupper kring kvalitetsarbete, och har även motsvarande erfarenhet från Evalueringsinstitutet i Danmark. Annika Lundmark har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Södertörns högskola Kaj Malm är professor och tog sin doktorsgrad inom matematik vid Helsingfors universitet Efter ett flertal tjänstgöringar vid Helsingfors universitet samt Finlands Akademi gick han över till yrkesutbildningssektorn och arbetade bl.a. som direktör vid Utbildningsstyrelsen i Finland. Efter sin pensionering från tjänsten som rektor för Finlands yrkeshögskola i Åbo, åtog han sig uppdraget som generalsekreterare för Rådet för yrkeshögskolornas rektorer. Kaj Malm har varit med som ordförande och bedömare för The Finnish Higher Education Evaluation Council (FINHEEC) vid ett flertal utvärderingar av lärosäten i Finland. Den senaste utvärderingen gällde Helsingfors universitet. Kaj Malm har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Jönköping, Högskolan i Mälardalen, Växjö universitet och Örebro universitet. 15

16 Moa Neuman är ordförande i Sveriges förenade studentkårer verksamhetsåret 2008/2009 och har ett flerårigt engagemang i studentrörelsen bakom sig. Hon har arbetat med utbildningskvalitet på såväl institutions-, fakultets- och lärosätesnivå som på nationell nivå. Hon är inskriven som student på lärarutbildningen med samhällsvetenskaplig inriktning vid Göteborgs universitet. Moa Neuman har deltagit i utvärderingen vid Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Södertörns högskola, Christian Thune är sedan 2007 viceordförande för det danska Akkrediteringsrådet. Han var fram till 1989 dekan vid Köpenhamns universitets samhällsvetenskapliga fakultet utnämndes han av den danska regeringen som chef för Evalueringscenteret (från 1999 Danmarks Evalueringsinstitut) där han tjänstgjorde fram till Under perioden var han president i den europeiska samarbetssorganisationen för utvärderingsfrågor, ENQA. Han har varit ordförande vid ett stort antal internationella utvärderingar och har varit ledamot vid flera internationnella kommissioner. Christian Thune har deltagit i utvärderingen av Högskolan i Kalmar, Malmö högskola och Växjö universitet. Karin Älfvåg är kundombudsman och kvalitetschef på Microsoft AB och sitter i ledningsgruppen på Microsoft AB. Karin Älfvåg har deltagit i utvärderingen av Malmö högskola och Växjö universitet. Widar Hvamb utsågs till ordförande för hela utvärderingen. Som ordföranden för de tre projektgrupperna valdes Bengt-Ove Boström, Lillemor Kim (t.o.m. juni 2008) och Christian Thune (från augusti 2008) samt Widar Hvamb. De tre ordförandena tillsammans med Moa Neuman bildade även en samordningsgrupp med övergripande ansvar att tillförsäkra en gemensam bedömningsgrund för alla tre delprojekt. Högskoleverkets projektgrupp har bestått av tre projektledare, Henrik Holmquist, Carin Olausson och Per Rosenblad. Eric Lindesjöö har varit samordnare för hela utvärderingsprojektet. Medarbetare i utvärderingen har varit Åsa Ekberg, Charlotte Elam, Ann Catrin Lagerkvist, Lisa Jämtsved Lundmark, Mehdi Sedigh Zadeh och Carl Sundström. Bedömningsprocessen och bedömningskriterier Vid det första bedömarmöte som hölls i mars 2008 gavs bedömarna information om sitt uppdrag. Grundat på de förslag till fördjupningsmiljöer som lärosätena tagit fram, samt på det bakgrundsmaterial som togs fram av Högskoleverket, gav bedömargruppen sina synpunkter på valet av fördjupningsmiljöer. Vid mötet presenterades även de sju aspekter (bilaga 1) som skulle ligga till grund för bedömningarna och som i huvudsak grundas på de sju aspekter som ENQA tagit fram för utvärdering av kvalitetsarbete vid högre utbildning. Med utgångspunkt i dessa aspekter fick bedömargruppen uppdraget att formulera kriterier till varje aspekt. Bedömargruppen ställde upp tre huvudkrav för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Det första kravet var att gruppen inför platsbesöken skulle vara 16

17 enig om innebörden i bedömningsaspekterna. Samordningsgruppen fick ansvar för att ta fram ett förslag till kriterier till den samlade bedömargruppens möte i augusti. Det andra kravet var att Högskoleverkets personal skulle sammanfatta de underlag som lärosätena skickat in enligt de sju bedömningsaspekterna. Det tredje kravet var att bedömargruppen innan avfärd från platsbesöket skulle leverera sina bedömningar av respektive aspekt. De sammanfattande underlagen kompletterades efter platsbesöket med dessa bedömningar till en första rapportversion. I slutet av augusti hölls ett möte med den samlade bedömargruppen. Innehållet i självvärderingarna analyserades samt preliminära bedömningar gjordes av kvalitetsarbetets utvecklingsgrad. Förberedelser gjordes även av själva platsbesöket, hur det förberedande mötet innan platsbesöket skulle gå till och arbetssättet generellt. Syftet med platsbesöket var att: stämma av om förhållandena som beskrivs i självvärderingen överensstämmer med verkligheten få eventuella otydligheter förtydligade och klargjorda få en fördjupad bild av lärosätets kvalitetsarbete. Vid mötet förankrades även förslaget till konkretiseringar och kriterier av de sju aspekterna. Bedömargruppen beslutade att det utarbetade förslaget till kriterier behövdes tillämpas under samtliga platsbesök innan man kunde fatta beslut om vilka kriterier som skulle användas som grund för den slutgiltiga bedömningen. När samtliga projektgrupper genomfört sitt första platsbesök hölls ett möte med samordningsgruppen. Huvudsyftet med detta möte var att få en bekräftelse på att en likvärdig utvärderingsmetod tillämpades i de tre grupperna. En erfarenhet från det första platsbesöket var att lärosätena ofta gjorde kompletteringar av olika dokument. Bedömarna enades om att i de fall dokument kompletterades i efterhand så skulle dessa endast användas som bedömningsunderlag om de styrkte det kvalitetsarbete som förelåg vid inlämnandet av självvärderingen. Planer eller nya system för kvalitetsarbeten som beslutats efter självvärderingen skulle inte ingå i bedömningsunderlaget. Efter samtliga platsbesök höll de olika projektgrupperna under november och december möten för att enas om bedömningarna i respektive projektgrupp. I januari 2009 hölls ett möte med samordningsgruppen för att kalibrera bedömningarna inbördes mellan de tre projektgrupperna. Vid mötet deltog även Annika Lundmark och Kaj Malm som har erfarenheter av att delta i platsbesök från två olika projektgrupper. Högskoleverkets samordnare har även deltagit vid ett platsbesök vardera från varje projektgrupp och har därmed bidragit med att tillförsäkra ett gemensamt arbetssätt. Utöver de personliga mötena har löpande kontakter hållits per mejl såväl mellan bedömare som mellan bedömargruppen och Högskoleverkets projektmedarbetare. 17

18 De beskrivande texterna i lärosätesdelarna sändes ut till lärosätena för faktakontroll så att lärosätena fick möjlighet att påtala eventuella missförstånd eller oklarheter. Efter platsbesöken beslutade bedömargruppen att de beskrivande texterna till aspekterna i sig ska betraktas som kriterier (bilaga 1). Skälet till detta var att en ytterligare precisering av kriterier kan låsa lärosätet till en enda modell för kvalitetsarbete. De riktlinjer som ENQA utarbetat tjänar, enligt bedömargruppen, tillräckligt väl som exempel på konkretiseringar. Högskoleverket har efter detta beslut från bedömargruppen förtydligat de beskrivande texterna till aspekterna. Dessa kommer fortsättningsvis att gälla som kriterier till de sju aspekterna. För att bedöma hur ett lärosäte uppnått kraven på ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete och på vilket sätt detta är tillämpat bland personal och studenter har bedömargruppen för alla lärosäten haft en gemensam bedömningsgrund, dvs. för de avgörande bedömningar som särskiljt de tre nivåerna A, B och C från varandra. De givna rekommendationerna till förbättringsförslag av olika delmoment i ett kvalitetsarbete kan till viss del återspegla de olika bedömargruppernas sammansättning. En identisk överensstämmelse mellan de olika lärosätenas bör-rekommendationer har därför inte eftersträvats. Rekommendationerna ska uppfattas som ett stöd och en hjälp till lärosätena att vidareutveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. 18

19 Missiv Till Högskoleverket Reg.nr Granskning av kvalitetsarbetet vid nio lärosäten 2008 Högskoleverket påbörjade sin granskning av kvalitetsarbetet våren 2008 vid följande lärosäten, Högskolan i Jönköping, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, Södertörns högskola, Växjö universitet och Örebro universitet. Ordförande i bedömargruppen har varit Widar Hvamb. Härmed överlämnas bedömargruppens yttrande till Högskoleverket. För bedömargruppen Widar Hvamb 19

20

21 Analyse av Högskoleverket s granskning av kvalitetssikringssystem 2008 Forord Denne sammenfattende analyse er basert på evaluering av kvalitetsarbeidet ved ni universitet og høyskoler iverksatt av Högskoleverket som den første gruppe i et nasjonalt system for perioden Det er viktig å registrere at det er tilstanden ved disse ni lærestedene som betraktes, og kun det. Analysen betrakter nærmare hva prosjektet har identifisert i de store linjene, hva som fremstår som status for kvalitetsarbeidet, hva bedømmerne i hovedsak savner ved lærestedenes system for kvalitetssikring, og forslag til videre utvikling av det samme. Det må innledningsvis presiseres at det er mange gode eksempler på arbeid med kvalitet ved lærestedene, noe som synliggjøres i de enkelte evalueringsrapporter. Denne analyse fokuserer på forhold som kan lede til forbedringer og utvikling av arbeid med kvalitet. For den sammenfattende analyse står undertegnede, som har vært komitékoordinator under evalueringsprosessen. Widar Hvamb komitéleder komitékoordinator Sammenfatning Ved denne rapport foretas en analyse over hva evalueringen av de ni lærestedenes kvalitetssystem har identifisert av problemstillinger og hva det er naturlig å tenke seg for videre utvikling. Det finnes flere gode, enkeltstående eksempler på engasjement og interesse for arbeid med kvalitet i utdanning. Allikevel er det mest overraskende ved denne evaluering den status som registreres for det systematiske kvalitetsarbeidet. Det er kun ett lærested som får anerkjennelse for sitt arbeid. Det er en for stor andel av de læresteder som nu har blitt vurdert som får et sluttomdømme hvor det dels saknes et samlet grep og systematikk omkring dette arbeid. Det er kjent at Högskoleverket under årene innen har gjennomført to evalueringer av kvalitetsarbeid ved svenske universitet og høyskoler. Ikke desto mindre er det påfallende å se hvor lite som har blitt etablert av system med sammenheng gjennom systematiske rutiner ved majoriteten av de læresteder som nå har blitt evaluert. Det virker som om de tidligere evalueringene ikke har ført til noen vesentlig effekt, selv om man ved besøkene registrerer utsagn om at arbeidet med evalueringer og sikring av kvalitet er blitt noe 21

22 mer systematisk. Uansett hvilke fokus de tidligere evalueringene har hatt, så er det allikevel overraskende at flere av lærestedene åpenbart ikke har anvendt sine systemer fra siste evalueringsperiode fram til Det kan heller ikke ha gått upåaktet hen for disse lærestedene den utvikling og fokus kvalitetsarbeidet har hatt i en europeisk kontekst. Evalueringer og karaktersetting av kvalitetssystemet samt arbeid med dette skulle kunne bli tydeligere og enklere å forstå dersom Högskoleverket i tillegg til de svenske aspektene med ENQA s guidelines i bunnen utrykte mer spesifikt hvilke fokus evalueringene ville ha. Det bør fremfor alt settes mer fokus på tre hovedområder: Mål, organisasjon, ansvar og deltakelse/forankring i kvalitetsarbeidet innen det system for sikring av kvalitet som det enkelte lærested har i sin virksomhet. Synliggjøring av hvordan kvalitetsarbeidet blir utført i en årlig og kontinuerlig syklus. Synliggjøre resultater av kvalitetsarbeidet, og i større grad vise målbare resultater enn i dag. Det anbefales videre at Högskoleverket er mer spesifikk i beskrivelse/definisjon av hvilke dokumenter som lærestedene skal sende inn på forhånd, og det bør føre til forenkling. Spesielt bør det settes fokus på dokumentasjon av kvalitetssystemets oppbygging, ansvarsfordeling, prosedyreinnhold og registrerte resultater. Selvevalueringene slik de er blitt vist ved denne evalueringssyklus bør forenkles. Et av de største problem ved flere av selvevalueringene var disses helt overveiende deskriptive og ikke analytiske stil. Det deskriptive fremstår i tillegg nærmest forløpende i forhold til aspektene og bidrar ikke spesielt godt til å informere om hvordan virkeligheten egentlig er. Som selvevaluering vil i all hovedsak korte, separate SWOT-analyser fra lærestedets ledelse og de enkelte fordypningsmiljøer være mer anvendelige enn de selvevalueringer som ble utført i forbindelse med disse evalueringer. 0. Innledning Högskoleverket iverksatte den første granskning av ni læresteder organisert i grupper på tre læresteder fordelt på tre komiteer/bedømningsgrupper våren 2008 for å gjennomføre evaluering av deres system for kvalitetssikring av sine virksomheter. Lærestedene var: Högskolan i Jönköping Högskolan i Kalmar Karlstad universitet Malmö högskola Mituniversitetet Mälardalens högskola Södertörns högskola 22

23 Växjö universitet Örebro universitet Högskoleverket fastla i rapport 2007:59 R av Anvisningar för ganskning av lärosätenas kvalitetsarbete för perioden grunnlaget for evalueringen. Grunnlaget for bedømningene skulle baseres på ENQA s Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area med tilsvarende grunnlag beskrevet i syv aspekter i svensk kontekst. Evalueringen skulle i tillegg basere seg på lærestedenes selvevalueringer som tydelig skulle vise resultatene av kvalitetsarbeidet. Et oppstartsmøte med alle involverte komitémedlemmer og engasjert personell fra Högskoleverket ble arrangert 11. mars Her ble evalueringsprosjektet presentert: Oppdraget var: 1. Aspekter: Med basis i ENQA s aspekter for kvalitetssikring av høgre utdanning å utvikle mer spesifikke kriterier som guidelines for bedømmerne. 2. Gjennomføring: Komiteene skulle besøke lærestedene og intervjue relevante grupper av studenter og ansatte etter peer review -metoden, for å foreta en vurdering av om virkeligheten ved lærestedets arbeid stemte overens med den selvevaluering det enkelte lærested og de utvalgte fordypningsmiljøer på forhand hadde gitt av sitt system til Högskoleverket. 3. Rapportere: Komiteene skulle avgi rapporter over sine observasjoner og vurdere hvert enkelt lærested individuelt og anbefale en karakter i en 3delt skala overfor Högskoleverket. 4. Avstemme: En utvalgt prosjektgruppe skulle avstemme sluttrapportene på et slikt måte at den endelige karaktersetting for hvert lærested skulle kunne være sammenlignbare sammen med de anbefalinger som komiteene kom fram till. 5. Sluttanalyse: Undertegnede fikk i oppdrag å foreta en sammenfattende analyse av prosjektet. I det etterfølgende blir kort erfaringer og observasjoner omtalt med analyse, tiltak og forslag til framtidig endring. 1. Aspekter Komitémedlemmene ble invitert til møte i Högskoleverket den17. juni for å diskutere ENQA s aspekter og behovet for slik Högskoleverket så det å omsette ENQA a syv aspekter i mer detaljerte kriterier. Dette ble argumentert med at det skulle kunne sikre at komiteene kontrollerte et relativt stort antall elementer som burde kunne være på plass vid lærestedets system for arbeide med kvalitetssikring. Fra Högskoleverket s side var det gjennomført et forarbeid med detaljering av elementer som dannet grunnlag for diskusjonen. Resultatet i første hand ble 23

24 et sett med kriterier under hvert aspekt som komiteene skulle vurdere videre. Ved neste møte 25. og 26. august ble det avklart at komiteene skulle ha med til sitt arbeid et sett med detaljerte kriterier under hver aspekt. Samlet sett skulle disse representere aspekter for et system med mange gode elementer som til sammen ville synliggjøre status for arbeidet ved det enkelte lærested. Det ble videre avklart i fellesmøte at vektleggingen av de syv aspektene ville være ulike. Erfaringene med dette ble litt ulikt for de tre komiteene. En komité fant formen tilfredsstillende å arbeide etter, og at detaljeringsgraden er i overensstemmelse med utformingen av ENQA standardene og deres retningslinjer. To av komiteene er imidlertid av den oppfatning at et slik sett med detaljerte kriterier som man skulle kunne sjekke av under hvert aspekt ville gjøre framtidige bedømminger svært mekaniske både for lærestedene og for komiteene. Rekommendasjon: Av de nevnte årsaker ovenfor har komiteene anbefalt Högskoleverket i fortsettelsen ikke å anvende en liste med kriterier under de definerte aspekter. Dette har Høgskoleverket allerede iverksatt ved den gruppe av læresteder som blir evaluert våren Gjennomføring, rapportering og avstemning Komiteene har gjennomført besøkene i henhold til en på forhånd fastlagt tidsplan, og denne ble i all hovedsak fulgt. Erfaringene fra disse var gode, og forholdene var lagt vel til rette fra både Høgskoleverket og lærestedene. Små justeringer i forhold til tid for de enkelte grupper som komiteene møtte kan alltid gjøres for å videreutvikle metodene, noe som er gitt i tilbakemeldinger til Högskoleverket. Rapportene er utviklet over en felles mal og i all hovedsak avstemt over alle ni læresteder. En slik streben etter enhetlig bedømning kan være verdifullt, men også problematisk. En slik form for aspekt/kriterie-kontroll av tekstene over alle rapporter er rimelig illusorisk. En kan aldri komme utenom at en evaluering foretatt av en komité og for den saks skyld av flere komiteer er basert på skjønn innenfor de sett av aspekter/kriterier som er gitt. Komiteene forvalter et faglig skjønn i sine vurderinger, og de verken kan eller skal settes inn i bedømningsmatrise som om evaluering er en absolutt vitenskap. Det er viktig å påpeke at bedømningene som gjennomføres er peer reviews med grupper som til visse deler er heterogene, og at de endelige kommentarer, bedømning og rekommandasjoner er et resultat av en demokratisk diskusjon innen komiteen. Dette er en av grunnene til at bedømningene innebærer en syntese av bl.a. ulike inntrykk og diskusjoner. I tillegg er det å bemerke at kvalitetsarbeidet ved et lærested er en så kompleks prosess at bedømning av dette arbeid ikke kan skje i henhold til enkle maler. Komiteene har anvendt de syv aspektene på en tilfredsstillende måte i henhold til analysen i avsnitt fem, slik at en bedømning har blitt gjort på de tre nivåene A, B og C. 24

25 Högskoleverket hadde fastsatt at komiteene skulle vurdere hvert enkelt lærested med en samlet karaktersetting for det enkelte lærested etter en tredelt skala tilnærmet QAA-skalan på svensk, som var satt slik: Nivå A: Högskoleverket har förtroende för kvalitetsarbetet vid x Nivå B: Högskoleverket har visst förtroende för kvalitetsarbetet vid x Nivå C: Högskoleverket har inte förtroende för kvalitetsarbetet vid x. Før, under og etter at komiteene har utført sitt arbeid har det vært mange diskusjoner om disse tre betegnelser. Spesielt nivå B, hva den representerte og hva som skulle være konsekvensen av å tildele denne karakter til et lærested har vært problematisk. Dette har blitt kontinuerlig diskutert, tatt opp med Högskoleverket s ledelse, og bedømmerne har avslutningsvis gitt Högskoleverket en rekommandasjon. Rekommendasjon: Det har vært en allmenn oppfatning blant bedømmerne at Högskoleverket bør benytte andre alternative betegnelser på sine karakterer/betyg, og forslagene er: Nivå A: Er et godt kvalitetsarbeid som viser at det finnes et vel fungerende system som dog alltid kan forbedres. Nivå B: Er et godtagbart kvalitetsarbeid som viser at deler av kvalitetsarbeidet fungerer vel, men at visse områder behøver å forbedres. Nivå C: Er et ikke godtagbart kvalitetsarbeid som krever tiltak innen et år i henhold til de svakheter som evalueringer har vist. 3. Dokumentasjon fra lærestedene Dokumentasjonen fra lærestedene bygger på de selvevalueringer som er gjort internt i tillegg til at de har sendt inn mye materiell som de har antatt at bedømmerne kunne ha nytte av. Det finnes gode eksempel på deler av tilsendt dokumentasjon fra lærestedene, men det har vært et gjennomgående trekk at lærestedene tilsynelatende kun i få tilfeller har anlagt en sondering mellom dokumentasjon som er vesentlig i forhold til formålet, og dokumentasjon som er mindre vesentlig eller overflødig. I det etterfølgende skal det gis en gjennomgående syn for denne dokumentasjonen: 1. Brosjyrer: Lærestedet presenterer seg selv gjennom ulike brosjyrer. Det blir gjerne litt for mye. 25

26 2. Virksomhetsrapport: Et antall årsrapporter over virksomheten, men spesielt om virksomhetsrapporter kan man si følgende: Inneholder mye om økonomi og de forhold som påvirker økonomien. Resultater av arbeid med sikring av kvalitet er for de fleste av lærestedene tilnærmet fraværende. Trendanalyser av faktorer/indikatorer som er et uttrykk for lærestedets resultater innen kvalitetsarbeidet er for de fleste av lærestedene nærmeste fraværende. 3. Selvevalueringer: Selvevalueringer med beskrivelse og kun i beskjeden grad analyser av strategier, mål og oppbygging av lærestedets system for kvalitetssikring, og tilsvarende for de utvalgte fordypningsmiljøer. Et gjenomgående syn ved denne dokumentasjonen var: Definisjon av hvilke områder av virksomheten det er viktig å kvalitetssikre savnes generelt. En form for håndbok (lathund) eller manual over kvalitetssystemet oppbygging og innhold i form av prosedyrer savnes hos flera. Definisjon av hvilke mål som er satt for kvalitetsarbeidet savnes nesten gjennomgående. Når mål for arbeid med kvalitet er satt, så er de gjennomgående ikke satt på et slikt sett at de kan måles for å fastslå måloppfyllelse. Rapporter over måloppnåelse savnes nesten gjennomgående. Hvordan utvärderinger og enkäter var utformet var nesten gjennomgående fraværende. I de tilfeller hvor lærestedet presenterer resultatene fra utvärderinger eller enkäter, så savnes det gjennomgående indikasjon på eller en diskusjon på om grenseverdier for uakseptabelt nivå har vært anvendt, om analyser av resultatene er foretatt og hvilke tiltak som eventuelt er iverksatt. Presentasjon av en årlig syklus for kalenderår eller akademisk år som kan synliggjøre hvilke aktiviteter i arbeidet med kvalitet som iverksettes når og av hvem finnes hos flere, men det kunne vært bedre presentert. I all hovedsak sender læresetene inn all dokumentasjon de synes å anta at komiteen har behov for, men som i mange fall er unødvendig. Det å få tilsendt for eksempel de siste tre års virksomhetsrapporter hvor kvalitetsarbeidet knapt er nevnt fremmer ikke spesielt inntrykket av at man har fokus på resultater av kvalitetsarbeidet. I tillegg kan nevnes at dokumentasjonen vedrørende fordypningsmiljøene ofte var mangelfulle. Selvevalueringene er alt for omfattende i den form de har vært presentert for komiteene. At de blir omfattende er heller ikke overraskende hvis et stort lærested skal beskrive og gi syv bedømningsgrunner hvert sitt avsnitt. Ikke minst skjer dette om lærestedet følger kravet til resultat som leder til omfattende beskrivelser av slike aktiviteter som kan lede til et godt omdømme. Den 26

27 form for selvevalueringer som har vært vist bidrar i liten grad til at bedømmerne er noe bedre forberedt til å stille relevante spørsmål enn om de ikke hadde mottatt selvevalueringer i den form som nå fremkommer. Det som imidlertid hadde vært til hjelp i samtalene ved lærestedene hadde vært korte, oppsummerende SWOT-analyser som fokuserer på sterke og svake sider ved kvalitetssystemet og arbeidet med dette. Rekommendasjon: Det kan synes nødvendig at Högskoleverket må være mer spesifikk i beskrivelse/definisjon av hvilke dokumenter/materialer som lærestedene skal sende inn på forhånd. Spesielt må det settes fokus på dokumentasjon av kvalitetssystemets oppbygging, informasjonslinjer, myndighets-, ansvars- og rollefordeling, prosedyreinnhold og registrerte resultater. I all hovedsak vil korte, separate SWOT-analyser fra lærestedets ledelse og de enkelte fordypningsmiljøer være mer anvendelige enn selvevalueringer i den form de utføres i dag. 4. Bedømmernes opplevelse av selvevalueringene og virkeligheten Har bedømmerne identifisert noen gjenomgående trender vid de ni lærestedene? Ved en slik analyse hvor det er kun ett lærested som får beste karakter, så vil analysen få et noe negativt lys som ikke alle vil føle at de kan identifisere seg med. Imidlertid, det finnes klare, generelle trender sett over alle lærestedene, og dette kan synliggjøres ved en analyse av hver av de syv aspektene. En gjennomgående trend: Det er de to ovenstående kriteriene som for svært mange læresteder spesielt svikter. Alle lærestedene i Sverige og i andra land har gjennom sin akademiske historia utviklet sin kultur innen sikring av kvalitet. Det som i særlig grad skiller tidligere tiders regimer i kvalitetssikring innen akademia har vært savnet av systematikk. I dagens krav till kvalitet i utdanning er kravene til systematikk fra lederskapet og helt ned til virksomhetens grunnivå helt avgjørende faktorer. Dette er ikke noe som kommer automatisk selv om man har utviklet en form for kvalitetskultur. Det er i betraktning av begrepet system for kvalitetssikring med fokus på ordet system det er påfallende å registrere at det ikke virker som om Högskoleverket s tidligere evalueringer i perioden synes å ha etterlatt seg spor ut over det som akademia alltid har hatt av arbeid med kvalitet. Imidlertid skal det tilføyes at bedømmerne som nå har vært engasjert ikke kjenner til hvordan de to tidligere evalueringene ble gjennomført og hva som var deres fokus/resultat. 27

28 De fleste av lærestedene beskriver sitt system som om det er en dokumentert helhet, men framstår i virkeligheten mer som en samling av enkelttiltak enn et system under en helhet underlagt øverste ledelse med klare og tydelige ansvars- og aksjonsorienterte aktiviteter innenfor en årlig syklus. 1. Kontinuerligt kvalitetsarbete Krav: Lärosätet ska bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete. Förutom ett övergripande kvalitetsdokument ska det på varje nivå finnas ett dokument som beskriver kvalitetsarbetets mål, organisation och ansvarsförhållande, samt strategier för förankring, genomförande och uppföljning. Av dokumenten ska det tydligt framgå hur verksamhetens kvalitet säkras och kontinuerligt förbättras i samverkan med alla berörda, inklusive de studerande. Kvalitetsarbetet ska leda till kontinuerlig förbättring av verksamheten. En gjennomgående trend: Det finnes unntak, men gjennomgående savnes det en samlet dokumentasjon som beskriver kvalitetssystemets oppbygning, innhold og introduksjon til anvendelse for lærestedets ansatte og studenter. Det finnes unntak, men det savnes en beskrivelse av hvilke kvalitetsområden lærestedet har definert som viktige for sin virksomhet. Ikke alle kvalitetsmål kan operasjonaliseres, men dette kan utføres i betydelig høyere grad enn hva som har blitt vist ved disse bedømningene. Behov er åpenbart for i høyre grad å kunne bedømme måloppfyllelse på ulike nivåer som et underlag for kvalitetssikring og kvalitetsutvikling. Det er også behov for å tydeliggjøre det operative ansvaret for kvalitetsarbeidet i organisasjonen og synliggjøre arbeidet innen en årlig syklus, enten innen kalender eller akademisk år. Det savnes en generell analyse over hvordan systemets komponenter og resultater kan synliggjøres på lærestedene sentrale informationsplass, webben. 2. Systematisk granskning och revidering av utbildningar Krav: Lärosätet ska ha ett system för periodiskt återkommande granskningar och revideringar av alla utbildningar. Syftet med dessa granskningar är att säkra utbildningarnas mål, progression, kvalitet och aktualitet i relation till omvärld och aktuell forskning. Systemet ska även innefatta strategier och kriterier för kvalitetssäkring av nya utbildningar. Lärosätet ska redovisa hur utbildningar inrättas, följs upp och avvecklas. 28